den 28 november

Fråga 2002/03:205 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till kulturminister Marita Ulvskog om nya pensionsvillkor för dansare och sångare

Från årsskiftet gäller nya pensionsregler som kommer att orsaka stora ekonomiska problem för de teater-, dans- och musikinstitutioner som får statligt stöd. Pensionsvillkoren för dessa regleras genom en statlig förordning (PISA-förordningen). Förordningen kommer nu att förändras för att bättre stämma med den nya lagstiftningen. Det innebär att det inte längre kommer att bli möjligt att säga upp dansare vid 44 års ålder och sångare och korister från 55 års ålder.

Dessa får i stället rätt att behålla sina anställningar till 67 års ålder, utan att kanske kunna ha några egentliga arbetsuppgifter. De statsunderstödda teatrarna liksom musik- och dansinstitutionerna kommer däremot att få stigande personalkostnader, som inte motsvaras av fler uppsättningar eller föreställningar.

De nya reglerna medför att det blir extra svårt för unga dansare och sångare att få anställning. Institutionerna kommer inte att ha råd att ta emot dem.

På den privata sidan har Teatrarnas Riksförbund, Teaterförbundet och Sveriges Yrkesmusikerförbund börjat få en fungerande trygghet för de frilansande skådespelarna, men förhållandena på den statliga sidan rår man inte över.

Vad ämnar kulturminister Marita Ulvskog göra för att undvika att de nya pensionsvillkoren ska slå så hårt mot de statsstödda teater-, musik- och dansinstitutionerna?