den 27 november

Fråga 2002/03:198 av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om svensk pälsdjursnäring

Regeringen har tillsatt en särskild utredare att utreda olika handlingsvägar när det gäller svensk pälsdjursnäring. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag den 1 juni 2003.

Kontinuerligt hör vi om hur aktivister släpper ut djur, stjäl djur, bryter sig in på djurfarmar, hotar och målar ut uppfödare som mördare. Samtidigt diskuterar vi djurens förhållande såväl ur djurskydds- som djurhälsosynpunkt. Sverige har goda möjligheter att lagstifta och verka för god kontroll och god djuromsorg i stället för att förbjuda.

I Sydsvenska Dagbladet den 19 november 2002 går det att läsa att nya jordbruksministern stöttar förbudslinjen även om det innebär att en hel näring kommer att försvinna. Dessutom vill jordbruksministern att konsekvenserna utreds innan ett beslut fattas. Man kan undra till vilken nytta när jordbruksministern skickar starka signaler om hennes och regeringens position i fråga.

Konsekvenserna av ett näringsförbud är ju inte att pälsar försvinner från marknaden utan endast att pälsdjursnäringen fortgår i andra länder där vi inte med förebild från svenskt djurskydd kan påverka på samma sätt.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att inte svensk pälsdjursindustri hotas?