den 22 november

Fråga 2002/03:171 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Jan O Karlsson om migrantarbetares rättigheter

Vid årets MR-dagar i Stockholm framkom att Sverige, genom att inte ratificera FN:s konvention för migrantarbetare, blockerar bättre lagar för fattiga arbetare. Konventionen antogs av generalförsamlingen 1990 och är ratificerad av 19 av de nödvändiga 20 länder som behövs för att den ska träda i kraft. Sverige var med vid framtagandet av konventionen men har efter det valt att inte ratificera. Migrantarbetares brist på rättigheter är ett stort problem världen över. I såväl EU som USA och länderna runt den persiska viken arbetar många människor från fattigare länder. De saknar oftast grundläggande fackliga och andra rättigheter, de tar jobben till små löner för att få en möjlighet att försörja sina familjer och de flesta klarar ändå inte av detta då de tagit stora lån i hemlandet för att kunna ta arbetet i ett annat land.

Även Sverige är på olika sätt indraget i problemet med migrantarbetare. Dels jobbar här varje år tusentals människor från främst de forna öststaterna med bärplockning. De är ofta inhysta under ovärdiga förhållanden i tältläger eller andra undermåliga bostäder. I andra länder, särskilt de runt den persiska viken, drar enligt uppgift svenska företag nytta av fattiga migrantarbetare. Mot bakgrund av detta, och för att det skulle möjliggöra för konventionen att träda i kraft vore det önskvärt om Sverige ratificerade den. Konventionens syfte är att säkerställa grundläggande arbetare för de som arbetar i annat land än det egna, oavsett om de har "giltiga" papper eller inte.

Därför vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige ska ratificera konventionen?