den 14 november

Fråga 2002/03:135 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om utredning av miljörelaterad brottslighet

Svårigheterna med miljöbrottsutredningar har varit kopplade till komplicerad lagstiftning som har varit spridd i många olika lagar. Miljöbalken samlar många av lagarna i ett enda samlat regelverk men samtidigt tillkommer sanktionsmöjligheter av vilka vissa kan prövas rättsligt. En stor svårighet har också varit att koppla miljöbrotten till en definierad gärningsman.

Antalet miljöåklagare har ökat men nyligen har man just från åklagarväsendet framfört att antalet åklagare som arbetar med miljöbrott är för få. Man klarar inte att hålla balanserna stången och antalet utredningar där inte beslut i åtalsfrågan har fattats växer.

Med den socialdemokratiska budgetpropositionen riskerar resurserna att urholkas ytterligare.

Budgetpropositionen under avsnitt miljöbrott andas resignation när det behövs handlingskraft och tydlig förändringsvilja.

De beskrivna problemen är inte enbart en fråga om resurser och organisation inom åklagarväsendet och polisväsendet utan mer en fråga som rör övergripande strukturer och miljöbrottens plats i rättskedjan. Berört departement och minister borde vara drivande i den förändringsprocess som nu kraftfullt måste inledas.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa att rättsprocessen i miljöbrottmål förbättras?