Fråga 2002/03:1222 av Gunnar Andrén (fp) till finansminister Bosse Ringholm om enskildas besparingar och höjda boskatter
Nyligen har landets alla fastighetsägare mottagit besked om vilket taxeringsvärde deras hus och tomter åsatts av taxeringsmyndigheten. För många av dessa, särskilt enskilda människor med hus som ligger i närheten av vatten, har taxeringsutfallet medfört att de blivit avsevärt mer förmögna. De borde glädjas åt detta, men säker kan man inte vara. Fastighetsskatten inbringade för år 2001 totalt 21,2 miljarder kronor till statskassan, utfallet för 2002 tycks bli 23,5 miljarder, prognosen för 2004 är 24,1 miljarder och för 2005, 25,0 miljarder kronor. Svenska folket blir alltså rikare och rikare till följd av den fortgående uppskattningen av deras boningar. Jag tillhör dem som är kritiska till utformningen av fastighetsskatten @ och har så varit sedan den infördes 1984. Vid varje tillfälle som förslag väcks om sänkning av husskatten möts vi opponenter av motfrågan vilka statliga utgifter vi i gengäld vill minska. Jag är emellertid mycket mer bekymrad över enskilda människors situation än över rikets finanser, vilka ju enligt finansministern är mycket, mycket goda. Frågan är dock nu: Vad ska de många enskilda som fått högre fastighets- och/eller förmögenhetsskatt, ofta tusentals och stundom tiotusentals kronor mer per år, spara in på? Vilket råd har finansministern till dem? Vilka utgifter bör de skära ned på för att få råd att betala den höjda fastighetsskatten?
Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att lätta bördan för de enskilda medborgare och hushåll som drabbas av höjda boendeskatter?