den 27 juni

Fråga 2002/03:1189 av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Morgan Johansson om Butandiol

Tusentals liter "narkotika" säljs lagligt i landet. Anledningen är att kemikalier, som till exempel lösningsmedlet Butandiol som används inom teknisk industri, används av framför allt ungdomar för att droga sig med. Butandiol omvandlas i kroppen till GHB, som i dag är klassat som narkotika. För att komma åt problemet med att man drogar sig med Butandiol och andra kemiska medel (till exempel rengöringsmedlet GBL) så måste dessa kemikalier klassas som hälsofarliga varor eller narkotiska preparat. Så länge preparaten är lagliga kan polisen inte göra något.

Butandiolet blandas med vatten och säljs framför allt till ungdomar. Priset är lågt vilket gör att tonåringar har råd att köpa det. Man köper "en kork" från en PET-flaska vilket är ett mycket osäkert mått, eftersom man inte vet vilken koncentration drogen har. En del tonårsflickor behöver inte betala med pengar utan får betala med sexuella tjänster. En låg dos kan ge en "stämningshöjande effekt". Det påverkar det centrala nervsystemet och det leder lätt till ett fysiskt och psykiskt beroende. För stora doser kan leda till döden. Den som försöker sluta med drogen drabbas ofta av depressioner och abstinens. När GHB narkotikaklassades så innebar det att just den kemiska blandningen blev förbjuden, men när uppfinningsrikedomen är stor så hittar de drogberoende genast andra lösningar vilket vi bland annat kan se genom användandet av Butandiol.

Min fråga lyder:

Är folkhälsoministern beredd att utreda möjligheten att preparatets verkan och inte den kemiska sammansättningen ska ligga till grund för att narkotikaklassa ett preparat?