den 9 december

Interpellation 2002/03:86 av Martin Andreasson (fp) till statsrådet Mona Sahlin om rättssäkra val

De misstänkta fallen av valfusk i Stockholms kommun inger oro för rättssäkerheten i svenska val. I avvaktan på vad som framkommer i de pågående polisutredningarna finns det redan nu skäl att göra vissa principiella iakttagelser om de kontrollrutiner som ska garantera att val kan genomföras på ett rättssäkert sätt.

Till att börja med finns minst två fall av misstänkt missbruk av budröstning. Budröstning är till för att väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan rösta personligen ska kunna lämna sin valsedel genom bud (vallaglagen 14 kap. 2 §). Om en röst lämnas genom bud ska den lämnas i ett ytterkuvert för budröst. Vallagen fastslår att som bud får tjänstgöra väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, far, mor, syskon eller den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter.

På ytterkuvertet ska väljaren, i närvaro av budet samt ett vittne, försäkra att man själv röstat samt att man på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte själv kunnat komma till vallokal eller annan röstningslokal. På ytterkuvertet ska också budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Väljarens make, barn, makes barn, sambo eller sambos barn får inte vara vittne.

Vid budröstning på postkontor ska röstmottagaren bland annat kontrollera att väljaren har undertecknat försäkran på ytterkuvertet och att budet är berättigat att tjänstgöra som bud för väljaren i fråga. En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst om inte vallagens krav är uppfyllda.

Det ena fallet av misstänkt missbruk av budröstning gäller två socialdemokratiska valarbetare i Rinkeby, som står under polisutredning för att på ett felaktigt sätt ha tjänstgjort som bud eller vittne vid budröstning för ett stort antal personer. Valmyndigheten, Stockholms kommuns valnämnd och Länsstyrelsen i Stockholms län har vid en gemensam genomgång funnit att namnteckningen från den ene personen fanns på ett trettiotal ytterkuvert omväxlande som bud eller vittne. Den andre personens namnteckning fanns också på motsvarande sätt på ungefär lika många ytterkuvert. I valdistriktet Spånga 22 har dessa båda personers namnteckningar funnits på totalt 18 av 34 godkända ytterkuvert.

Utan föregripande av polisutredningen konstaterar riksdagens valprövningsnämnd att det, mot bakgrund av bestämmelserna om budröstning, är anmärkningsvärt att samma personer omväxlande fungerat som bud eller vittne för ett förhållandevis stort antal väljare. Valprövningsnämnden fastslår också att vad som hittills framkommit i ärendet utgör stöd för påståendet att det vid valet förekommit ett otillbörligt verkande.

Det andra fallet gäller misstänkt valfusk vid Skolörtens ålderdomshem i Hässelby den 5 september. Vad som för pensionärerna presenterades som "poströstning" visade sig vara en tillställning där endast socialdemokratiska valsedlar delades ut och där två valarbetare sedan lämnade in rösterna på posten. Valarbetarna har till pressen förklarat det inträffade med att de handlade i god tro, och uppger att postens personal gav dem det felaktiga intrycket att sådan budröstning var tillåten.

Ett tredje fall av misstänkt valfusk, vilket polisanmälts av folkpartiet i Stockholm, handlar om utformningen av vallokalen på Bredängsskolan. Enligt vad som uppges i polisanmälan fanns det i vallokalen ett särskilt bord med valkuvert där socialdemokratiska valsedlar redan bladats in. Om dessa uppgifter är korrekta, vilket får bli en sak för rättsväsendet att klarlägga, har det brustit i de rutiner som ska hindra den som otillbörligt vill påverka en valförrättning från att sätta sina planer i fullbordande.

Mot bakgrund av att det eventuella valfusket inte med fog kan antas ha påverkat valutgången har Valprövningsnämnden beslutat att inte förordna om omval i riksdags-, landstings- och kommunvalen i Stockholms kommun. De polisanmälningar som gjorts är givetvis en angelägenhet för rättsväsendet att pröva.

Något som däremot riksdagen och regeringen nu har anledning att uppmärksamma är vad det inträffade har fått för effekter på allmänhetens tilltro till valproceduren. Att det uppmärksammats flera fall av misstänkt valfusk leder till att frön av tvivel har såtts om säkerheten i svenska val. Tvivlet kan i förlängningen skada den allmänna tilliten till den svenska demokratin som sådan.

Väljarna har rätt att känna sig förvissade om att lagstiftare och myndigheter gjort sitt yttersta för att skapa effektiva mekanismer mot otillbörligt handlande i allmänna val. När det nu uppstått seglivade diskussioner om misstänkt fusk i årets val bör riksdagen och regeringen agera.

Mycket tyder på att det antingen inte finns tillräckliga kontrollrutiner för att upptäcka och förhindra valfusk eller att dessa kontrollrutiner inte tillämpas i tillräcklig utsträckning. Det finns nu skäl att göra en översyn av vallagens regler om röstning ur valsäkerhetssynpunkt.

Syftet med översynen bör vara att utvärdera tillämpningen av de gällande reglerna och undersöka lämpliga sätt att höja säkerhetsnivån och därmed lättare förhindra valfusk. Bland annat bör det bedömas om rutinerna för budröster är lämpliga, inte minst vad gäller granskningen av budets befogenhet att tjänstgöra som bud för den berörda väljaren, samt om det finns skäl att se över regelverket för vallokalernas utformning.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att utvärdera vallagens regler ur valsäkerhetssynpunkt och undersöka lämpliga sätt att stärka skyddet mot försök till valfusk?