den 6 december

Interpellation 2002/03:85 av Jörgen Johansson (c) till näringsminister Leif Pagrotsky om säd som värmekälla i bostäder

Nyttjandet av förnyelsebara energikällor är en av grundstenarna för att skapa ett hållbart samhälle. Värmekällor såväl i våra fjärr- och kraftvärmeverk som i våra bostäder bör, med fördel, värmas via förnyelsebara bränslen. Exempel på sådana är flis och pellet baserade på trä från såväl skog som Salixodlingar. Ett annat exempel på en förnyelsebart bränsle är säd.

Riksdagen har i sina femton miljömål lyft fram kravet om öppna landskap samtidigt som utsläppen ska minskas. Säd som energikälla skulle uppfylla både de kraven.

Havre är det sädesslag som brinner bäst och som innehåller tillräckligt med energi. Havren är dessutom en ettårig gröda vilket innebär att den kortsiktigt binder koldioxiden som sedan vid förbränningen återförs till naturen. Restprodukten i form av halm och aska utgör sedan en resurs för lantbruket för att behålla mullhalten samtidigt som kalium och fosfor återförs till jorden. Odling av havre innebär dessutom, i motsats till Salix, att jordbrukslandskapet hålls öppet.

Havreodling för energiändamål kan i dag odlas på så kallad uttagen areal. I Sverige är det ca 280 000 hektar eller motsvarande 10 % av vår totala åkerareal. Sett utifrån ett EU-perspektiv skulle 10 % av åkerarealen representera en väsentlig del av Europas energiproduktion. För Sveriges del motsvarar den uttagna arealen ett energiinnehåll motsvarande 5,5@6,0 terawattimmar.

Havre betalas i dag på marknaden med 90 öre per kilo plus moms. Med havrens bränslevärde innebär det att kostnaden är 20,9 öre per kilowattimme. Jämför vi kostnaden med olja så är den 53 öre per kilowattimme plus moms, alltså en merkostnad som är mer än dubbelt så stor som för havre.

I Västmanland har ett energiprojekt utvecklat en havrebrännare som är anpassad för bostäder. Tekniken har dessutom överförts till länets vänregion Glouchestershire i England där även havreodling etablerats. Förbränningen av havre är dessutom lämplig i fjärr- och kraftvärmeverk som har fluidpannor. I min hemkommun skulle fjärrvärmeverket vid en förändrad energiråvara i form av havre innebära att drygt 5 000 hektar åkermark skulle kunna hållas öppen. Havren är dessutom en sädesart som är väl lämpad för odling i trakter som ofta ses som lågproducerande. Det innebär att alla bygder kan få ett bidrag till produktion.

Sverige behöver en miljöpolitik som har en helhetssyn. Projektet med havre som energikälla vid uppvärmning uppfyller förutom de två mål som jag tidigare nämnt även en satsning för att utveckla landsbygdsnäringen. Våra åkrar, som i dag i stor utsträckning ligger för fäfot, kan nyttjas och importen av såväl olja som gas minskas.

Mot bakgrund av vad som anförts ställer jag frågan:

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skapa en energiförsörjning som också tillvaratar kravet om en hållbar miljö?

2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stimulera sädeseldning?

3. Avser ministern att verka för möjligheten att initiera sädeseldning som en energiform inom EU på så kallad uttagen areal?