Interpellation 2002/03:44 av Kristina Zakrisson (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om regionalpolitisk hänsyn hos statliga bolag
Förutsättningarna för att leva och arbeta i Sverige skiljer sig mycket mellan landets olika delar. I områden med minskande befolkning ställs stora krav på kommuner och landsting för att de ska kunna erbjuda medborgarna likvärdig service som i tillväxtområden. För att vända den negativa spiralen och ge alla landets delar rejäla möjligheter till utveckling krävs många olika åtgärder. Det handlar bland annat om stark kommunal ekonomi, utbildning, goda kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur.
Regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet antogs av riksdagen i december 2001. I den gör regeringen bedömningen att det behövs flera offensiva strategier i kombination med riktade åtgärder för att stärka en hållbar utveckling och livskraft i alla delar av landet. Regeringen konstaterar också att den och statsförvaltningen fattar många beslut som direkt påverkar regionernas möjligheter att utvecklas. Därför ställer regeringen krav på att regional hänsyn tas i all statlig verksamhet. Både statliga myndigheter och av staten ägda bolag ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för regional utveckling nås.
Regeringen lovar i ovannämnda proposition att återkomma till riksdagen angående nya direktiv till de statliga bolagens bolagsordningar. Så har ännu inte skett. Genomläsning av verksamhetsberättelsen 2001 för statliga företag och verkligheten visar också att utvecklingen i dag går i motsatt riktning än vad som beslutats av riksdagen.
Samtidigt genomgår många myndigheter strukturförändringar, vilket innebär koncentration av verksamheten till ett ställe i ett län eller i en större region. Det sker ingen samordning mellan olika samhällssektorer och ingen regional hänsyn tas till var verksamheten lokaliseras.
För Norrlands del innebär det flyttning till några få kustkommuner medan inlandet töms på statliga myndigheter. På så sätt tappar orter inte bara arbetstillfällen, utan också viktig kompetens och därmed utvecklingskraft.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga näringsministern:
På vilket sätt avser ministern att verka för att kravet på att regional hänsyn tas i all statlig verksamhet fullföljs?