den 12 maj

Interpellation 2002/03:415 av Jakob Forssmed (kd) till statsrådet Berit Andnor om ungt föräldraskap

I flera debatter och motioner har riksdagen behandlat den särskilda situation unga föräldrar befinner sig i. Trots att vissa trevande steg har tagits i riktning mot att uppnå förbättringar vad gäller exempelvis föräldraförsäkringen har regeringen ännu en bristande förmåga eller vilja att ta i tu med de grundläggande problemen vad gäller synen på ungt föräldraskap.

I en nyligen utgiven rapport från Kvinnoforum, finansierad av Socialstyrelsen, konstateras att unga föräldrar bemöts negativt av samhällets företrädare i olika instanser. Unga gravida vittnar om hur de till exempel inom mödravården känner sig tvingade till abort. De som valt att bli föräldrar trots sin unga ålder beskriver med blandad glädje och förvåning de tillfällen då någon inom förlossnings eller mödravården inte sett ned på dem, något som borde vara en självklarhet för varje förälder.

Genom de regler som råder i föräldraförsäkringen tvingas merparten av de unga föräldrarna in i ett socialbidragsberoende. Reglerna för studiestöd gör vidare att de fastnar i detta beroende samtidigt som flera av ekonomiska orsaker inte har möjlighet att fullgöra sin utbildning.

Rapporten vittnar genomgående om självständiga och viljestarka unga kvinnor som trots omfattande negativt bemötande kämpar med att skapa en bra tillvaro för sig och sina barn. Något som inte är lätt då de ständigt faller igenom det skyddsnät som byggts upp och fungerar främst för dem som avvaktar med familjebildning tills de helt och hållet kommit in på arbetsmarknaden.

Vad som förskräcker är avsaknaden av reaktion på de resultat som studien visar. En av de få som reagerat är Margareta Carlberg på Socialstyrelsen. Hon uttrycker förståelse för den nonchalanta och respektlösa hållning som framträder bland personalen i studien. Någon förståelse för de unga föräldrarnas rätt till ett respektfullt bemötande visas inte, varken från Socialstyrelsen eller regeringens företrädare.

Det borde vara en självklarhet att det är samhällets uppgift att bemöta alla medborgare med respekt. Den särskilda situation unga föräldrar befinner sig i när de försöker få fotfäste i vuxenlivet gör det extra viktigt att de får åtnjuta den respekten. Även om de ekonomiska förutsättningarna är viktiga @ och här har regeringen mycket kvar att göra @ så är det bemötandet och förutsättningarna runtomkring som är de mest centrala. Möjlighet till eget boende, träffpunkter med andra i samma situation och en föräldrautbildning anpassad efter deras specifika behov borde vara självklarheter. Här skulle mycket kunna göras vad gäller utformningen av mödra- och barnavårdcentralernas arbete, inte minst för att stärka de unga pappornas delaktighet.

Möjligheten till eget boende är en enskilt mycket viktig fråga för att förbättra de unga föräldrarnas chanser att få fäste i sin roll som förälder och som vuxen. Även om de ekonomiska aspekterna är en förutsättning är de inte en tillräcklig sådan på den bostadsmarknad som i dag råder främst i våra storstäder. Det är därför viktigt att regeringen tar sitt ansvar och ser över vilka förändringar som behövs för att alla unga föräldrar ska kunna erbjudas möjligheten till ett eget boende.

För att ändå kort beröra de ekonomiska förutsättningarna kan nämnas det faktum att föräldrar som innan barnets födelse inte kommit in på arbetsmarknaden helt är hänvisade till garantibeloppen i föräldraförsäkringen. Det är ytterligt anmärkningsvärt att dessa föräldrar väntas kunna försörja sig och sitt barn på en ersättning som trots höjningen till 150 kr per dag uppgår till en månadsinkomst på knappt 2 200 kr efter skatt. Detta är ett tydligt exempel på ett välfärdssystem som inte tar hänsyn till unga föräldrars omständigheter utan helt är anpassat efter dem som redan är inne på arbetsmarknaden.

De unga mammor som intervjuats i Kvinnoforums studie visar tydligt att de utgör en liten men viljestark samhällsgrupp som ständigt kravlar sig upp ur hålen på det välfärdsnät som vävts utan hänsyn till deras förutsättningar.Men genom att förbättra situationen för unga föräldrar kan deras viljestyrka fokuseras på det mest centrala; barnet och framtiden.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till näringsministern:

Vad avser ministern att göra för att säkerställa ett ändrat bemötande gentemot unga blivande föräldrar i kontakten med samhällets företrädare?

Vad avser ministern att göra för att förbättra den ekonomiska situationen för unga föräldrar?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skapa möjlighet till eget boende för unga föräldrar?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att unga föräldrar inte ska fastna i ett socialbidragsberoende?

Vad avser ministern att göra för att underlätta för unga föräldrar att fullfölja sina studier?