den 15 november

Interpellation 2002/03:41 av Peter Pedersen (v) till näringsminister Leif Pagrotsky om stålproduktionen i Degerfors

Boken Stålbadet i Degerfors @ en lönsamhet till döds med författaren Rolf Jansson gavs ut den 8 november i år. I boken skildras och ifrågasätts alla turer bakom det uppmärksammade och hårt kritiserade beslutet att lägga ned den mycket lönsamma enheten Degerfors Stainless inom företaget Avesta Polarit, där numera Outokumpu är huvudägare. Ett företag som i sin tur har den finska staten som största ägare.

Enheten, som bland annat består av ett stålverk, var nedläggningshotad redan 1993 men räddades genom att de anställda och facket tog fram en ny affärsidé. Den blev en succé och gav ägarna en avkastning på hela 39 %. Trots detta kom styrelsen för Avesta Polarit förra året fram till att enheten skulle läggas ned. Det affärsmässiga i detta beslut ifrågasätts fortfarande.

I ett avtal med Degerfors kommun och Länsstyrelsen i Örebro län har Avesta Polarit utlovat att möjliggöra för annan intressent att ta över enheten för produktion som inte konkurrerar med produktionen inom Avesta Polarit. Dessutom finns löftet att all utrustning ska få finnas kvar i enheten, till exempel att maskiner inte ska nedmonteras och flyttas till andra enheter, men nu finns uppgifter som tyder på motsatsen.

Industrialisten Carl Bennet har enligt egen uppgift lagt fem olika bud för att förvärva den nedläggningshotade enheten för att där tillverka verktygsstål. Alla dessa bud har avslagits. I samband med sammanslagningen av det svenska Telia, med svenska staten som huvudägare, och Sonora, med finska staten som huvudägare, håller de senare på att ingångna avtal ska hållas, till exempel vad gäller vilka som ska kunna ingå i den framtida styrelsen. Om den finska statens företrädare vill vara trovärdiga när de hävdar avtalets giltighet ska de givetvis även för egen del följa avtal och utfästelser.

Det är därför rimligt att den svenska regeringen med kraft hävdar att den finska staten, som största ägare i Outokumpu, ska se till att Avesta Polarit lever upp till ingångna avtal och utfästelser. De som arbetar vid den vinstgivande enheten Degerfors Stainless, ja hela Degerfors, slits mellan hopp och förtvivlan.

Nu måste alla krafter sättas in för att sätta press på de finska ägarna och företagsledningen. De måste nu ge andra intressenter möjligheter att förvärva enheten för fortsatt stålproduktion. Den svenska staten bör överväga att direkt eller indirekt säkerställa det kapital som krävs i ett övergångsskede för att säkerställa fortsatt verksamhet och omställning till ny produktion i syfte att rädda drygt 300 arbetstillfällen.

Det måste också sättas press på de nuvarande ägarna att ta sitt ansvar ekonomiskt och socialt för omställningsarbetet med anledning av nedläggningsbeslutet. Detta är de nuvarande ägarna skyldiga alla de generationer av löntgare, som i århundraden arbetat och arbetar med stålproduktion i Degerfors med en kompetens som skapat en världsledande och vinstgivande stålproduktion.

Regeringen bör också överväga att underlätta för till exempel AP-fonderna att kunna aktiveras när finansiella åtgärder krävs, liksom att möjliggöra uppbyggnaden av lokala och regionala fonder för att säkerställa ett långsiktigt ägande som ligger närmare verksamheten.

Jag vill fråga näringsministern:

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa fortsatt stålproduktion på den nedläggningshotade enheten i Degerfors?

2. Är näringsministern beredd att söka förmå den finska staten att som största ägare leva upp till ingångna avtal och utfästelser vad gäller möjligheter för annan intressent att förvärva enheten?

3. Är näringsministern beredd att skapa förutsättningar för att genom till exempel AP-fonderna möjliggöra finansiella åtaganden när det gäller att säkerställa vinstgivande produktion i landet?

4. Är näringsministern beredd att verka för ett regelverk som möjliggör uppbyggnaden av lokala och regionala fonder i syfte att underlätta ett långsiktigt ägande som ligger närmare berörda verksamheter?