den 12 maj

Interpellation 2002/03:372 av Sven Brus (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om de ensamkommande barnens trygghet

I juni 2002 lämnade Socialstyrelsen och Migrationsverket en rapport till regeringen om förbättrat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. I den arbetsgrupp som låg bakom förslagen ingick även Barnombudsmannen. Förslagen i den aktuella rapporten skulle innebära en lösning på de systemfel som funnits i mottagandet av dessa barn. Olika myndigheters ansvar skulle renodlas och tydliggöras. Ansvaret för barnens omvårdnad och boende skulle enligt förslaget fråntas Migrationsverket och överföras till ett antal särskilt utvalda kommuner. Syftet var att staten genom Migrationsverket skulle sluta avtal med 15@20 kommuner om detta ansvar. Kommunerna skulle förbinda sig att bygga upp en särskild kompetens på området och genom en specialisering bättre kunna möta de ensamkommande barnens behov.

Enligt FN:s konvention om barns rättigheter har ensamkommande flyktingbarn rätt till samma skydd som andra barn i Sverige. Det är också de svenska kommunerna som enligt socialtjänstlagen bär det yttersta ansvaret för dessa barns skydd och omvårdnad.

Det aktuella förslaget från Socialstyrelsen och Migrationsverket har stannat under lång tid i Regeringskansliet utan åtgärder. Nu är förslaget enligt det ansvariga statsrådet inte längre aktuellt att genomföra. Detta med hänvisning till kostnaderna. Statsrådet har i stället hänvisat till ett alternativ där frivilligorganisationerna skulle ges ansvar för barnen.

Det finns därmed en uppenbar risk att ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande drabbar en grupp av redan hårt utsatta barn. Trots ett imponerande frivilligt arbete från många organisationers sida kan dessa rimligen inte överta samhällets grundläggande ansvar och myndighetsutövning.

Min fråga till statsrådet blir därmed:

Vilket är statsrådets alternativ till Socialstyrelsens och Migrationsverkets förslag om åtgärder för att trygga de ensamkommande barnens skydd och omvårdnad?