den 9 maj

Interpellation 2002/03:363 av Fredrik Reinfeldt (m) till finansminister Bosse Ringholm om offentlig upphandling

Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling har varit i kraft i snart tio år. Enligt de gemenskapsrättsliga direktiv från EG som föranledde lagen ska Sverige införa bestämmelser som garanterar att domstolarnas beslut avseende tillämpningen av lagen verkligen åtföljs. Detta framgår tydligt av till exempel artikel 2 punkten 7 i det så kallade första rättsmedelsdirektivet (89/665/EEG) samt artikel 2 punkten 8 i det så kallade andra rättsmedelsdirektivet (92/13/EEG).

Artikel 2 punkten 7 säger: "Medlemsstaterna skall se till att införa bestämmelser som garanterar att granskningsorganens beslut verkligen åtlyds." I artikel 2 punkten 8 står det att: "Medlemsstaterna skall se till att prövningsorganens beslut verkligen åtföljs."

Trots detta finns det flera exempel på kommuner som satt sig över domstolsbeslut och underlåtit att följa domstols förordnanden om offentlig upphandling. Ett av dessa exempel har även varit föremål för utredning av Riksdagens ombudsmän (JO), som trots att han kunnat konstatera domstolstrots, inte kunna göra något åt saken. Låt mig nämna två exempel.

Landskrona kommun

Mitt första exempel är Landskrona kommun. Vid sammanträde den 5 juni 2002 beslutade kommunstyrelsen i Landskrona (KS § 111/02) att utan grund i någon förlängningsklausul utsträcka ett redan 17-årigt renhållningsavtal ytterligare i tiden samt att utan föregående konkurrensupphandling uppdra åt den nuvarande renhållningsentreprenören (ett av kommunen delägt företag) att framledes tillhandahålla tjänsterna i generalentreprenad.

Ett renhållningsföretag anhängiggjorde talan om överprövning enligt lagen om offentlig upphandling och fick den 20 juni 2002 (det vill säga två veckor efter kommunstyrelsens beslut) beslut av länsrätt om omedelbart verkställighetsförbud, så kallad inhibition (Länsrätten i Skåne län, förordnade genom beslut i mål nr 5363@2002).

Efter att målet slutligt handlagts av länsrätten förordnade domstolen även genom dom den 28 augusti 2002 att upphandlingen skulle göras om med iakttagande av lagen om offentlig upphandling. Länsrättens dom fastställdes av Kammarrätten i Göteborg genom dom den 7 april 2003 (dom i mål nr 4851@2002).

Trots länsrättens inhibition i juni 2002 har uppdraget att handha renhållningen fortsatt i enlighet med det överklagade beslutet. Efter kammarrättens dom i april 2003 har företrädare för Landskrona kommun uttalat att de inte avser att vidta några åtgärder till följd härav. Kommunstyrelsen har beslutat att föreslå kommunfullmäktige ett aktieägareavtal där verksamheten i det av kommunen delägda renhållningsföretaget ska fortgå som tidigare. Någon upphandling planeras inte att genomföras.

Torsby kommun

Det andra exemplet är Torsby kommun. Kommunfullmäktige beslutade där vid ett sammanträde den 29 april 1999 (KF § 54/99) att bygga en simhall via en ideell förening. Någon infordran av konkurrerande anbud förekom inte.

Ett byggföretag anhängiggjorde talan om överprövning enligt lagen om offentlig upphandling och fick den 17 juni 1999 (det vill säga sju veckor efter kommunfullmäktiges beslut om att initiera bygget) beslut av kammarrätt om omedelbart verkställighetsförbud, så kallad inhibition (Kammarrätten i Göteborg, förordnade genom beslut i mål nr 3859@1999).

Efter att målet slutligt handlagts av kammarrätten förordnade domstolen även genom dom den 8 oktober 1999 att upphandlingen skulle göras om genom iakttagande av lagen om offentlig upphandling. Domen överklagades inte av Torsby kommun utan vann omgående laga kraft.

Trots domstolens förordnanden @ först genom inhibition, sedan genom dom om att upphandlingen skulle göras om @ har kommunen fortsatt verkställigheten som om ingenting hade hänt. I en halvsidesartikel i Dagens Nyheter den 5 oktober 2000 skryter företrädare för kommunen till och med över sitt agerande. De uppger bland annat att "Upphandlingen kommer inte att göras om och simhallen byggdes färdigt precis som planerat". Kommunstyrelsen ger genom följande uttalande bland annat uttryck för att den anser sig kunna ställa sig över domstolens bedömning: "Däremot anser de fortfarande inte att de gjort något fel. @ Nej, jag tycker faktiskt att juristerna har en väl formalistisk syn."

Byggföretagets jurist anmälde förfarandet till Riksdagens ombudsmän (JO), som beslutade uppta ärendet för granskning (dnr 3497-2000). I ett yttrande till JO förklarade Torsby kommun att kommunen erfarit: "stora problem som finns när det gäller att efterleva kammarrättens dom." Kommunen har av dessa skäl valt att "bortse" från domstolens förordnanden.

JO konstaterade i sitt utslag den 17 december 2001 att det saknas effektiva sanktioner mot upphandlande enheters domstolstrots: "Även om det med anledning av det inträffade hade varit påkallat att vidta åtgärder mot de ledamöter av kommunstyrelsen som medverkat till kommunens oriktiga handlande finns det inga möjligheter därtill", anger JO bland annat i sitt beslut.

Detta är två exempel på kommuner som trots domstolsbeslut inte gör om upphandlingar. I båda dessa lägen saknas rättsliga sanktionsmöjligheter mot kommunerna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att EG-direktivens krav på garanti att domstolarnas beslut avseende tillämpningen av lagen om offentlig upphandling åtföljs?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att en leverantör som vunnit ett mål om offentlig upphandling ska ha en instans att vända sig till om den upphandlande enheten vägrar att verkställa domstolens beslut?