den 6 maj

Interpellation 2002/03:327 av Tobias Krantz (fp) till statsminister Göran Persson om regeringen och riksdagen

Under senare år har riksdagen fattat en rad beslut som regeringen, trots i vissa fall flera uppmaningar, inte har verkställt inom föreskriven tid. Regeringens hantering av riksdagens beslut om så kallad finansiell samordning mellan sjukvården och försäkringskassan (Finsam) och frågan om pomperipossaeffekten för småföretagare är två uppmärksammade exempel.

I det förra fallet fattade riksdagen hösten 2000 beslut om att regeringen ett år senare skulle presentera ett förslag som skulle göra det möjligt med finansiell samordning mellan försäkringskassorna och sjukvården. Gång på gång har regeringen låtit bli att återkomma till riksdagen med ett förslag; någon proposition har ännu inte lagts även om propositionsförteckningen från januari utlovar en sådan under maj månad i år.

Våren 2002 beslöt riksdagen att regeringen senast i augusti samma år skulle lämna ett förslag om hur pomperipossaeffekten för småföretagare skulle kunna avskaffas. Den så kallade pomperipossaeffekten uppstod bland annat när en företagare sålde sitt bolag och fick betalt i aktier som senare blev värdelösa. Företagaren tvingades då betala skatt på en vinst som inte längre fanns. Någon proposition lämnades emellertid inte inom den stipulerade tidsramen. Inte heller gav regeringen någon ordentlig förklaring till varför förslaget uteblev. Först i november kom regeringens proposition. Regeringens agerande har nyligen kritiserats enhälligt av riksdagens skatteutskott och granskas för närvarande av konstitutionsutskottet.

Regeringens egen skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen visar också att pomperipossa och Finsam inte är några isolerade företeelser. Vid årsskiftet hade 173 riksdagsbeslut inte verkställts. 33 av riksdagens skrivelser var över fem år gamla; sex hade inte slutbehandlats trots att de hade över tio år på nacken. Fram träder ett mycket bekymmersamt mönster. Regeringen struntar helt enkelt i många riksdagsbeslut. Oavsett om det sker medvetet eller omedvetet vittnar det om nonchalans och bristande respekt för riksdagen.

Med anledning av vad som ovan har anförts vill jag fråga statsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att se till att regeringen respekterar riksdagen och verkställer de beslut som riksdagen har fattat.