Interpellation 2002/03:31 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Leif Pagrotsky om Sveaskogs agerande på virkesmarknaden och statens ägaransvar
För ett år sedan, den 11 december 2001, beslutade riksdagen godkänna att det statliga skogsbolaget Sveaskog förvärvade samtliga aktier i Assi Domän. Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet, bland annat med hänvisning till att det var svårt att bedöma vilka effekter affären skulle få på virkesmarknaden.
Regeringen hävdade i sin proposition att Sveaskog behövde bli större för att kunna fullfölja de riktlinjer som riksdagen beslutade om när bolaget bildades. När affären presenterades hette det att affären skulle leda till att "konkurrensen om vedråvara förbättras, vilket innebär att veden i högre grad kommer att säljas på en kommersiell och öppen marknad samt att köpsågverk kan ha lättare att få tillgång till vedråvara."
Avsikten med affären var att sammanföra Assi Domäns skogsmark med Sveaskogs. I fråga om de industriella verksamheterna meddelade regeringen att ".utplaceringen av den industriella verksamheten i nya strukturer ska fortsätta och avslutas. Staten skall inte, enligt regeringens mening, vara en långsiktig ägare till industriell verksamhet på det skogliga området."
Kristdemokraterna kritiserade kraftfullt den ytterligare koncentration på virkesmarknaden som affären skulle leda till. Vi hävdade bland annat att köpsågverkens möjligheter att hitta råvara till låga priser kunde komma att hotas.
Sedan affären genomfördes har Sveaskog köpt stora skogsarealer av Korsnäs samt hela Korsnäs sågverksrörelse. I en intervju i Svenska Dagbladet den 21 juni i år säger Sveaskogs vd Lars Sköld att det för Sveaskog som stor skogsägare är väsentligt att ha en väl fungerande trämekanisk industri. Enligt Sköld ska sågverksrörelsen inte säljas. "Det handlar snarare om att Sveaskog ska delta aktivt i den omstrukturering som krävs inom sågverksindustrin", säger Sköld och fortsätter: "Det kan röra sig om såväl köp som försäljning så att sågverksbranschen blir rätt organiserad och så lönsam som möjligt."
Från köpsågverken kommer nu allt fler signaler om att Sveaskog missbrukar sin ställning som en stor och dominerande marknadsaktör. Flera köpsågverk hävdar att statens bolag utnyttjar sin ställning för att gynna sina egna sågverk och knäcka konkurrenterna. Sveaskog har aviserat att de ska öka produktionen i de egna sågverken. Detta kommer inte att leda till den ökade tillgång på sågtimmer som utlovades av regeringen i samband med köpet av Assi Domän. Tvärtom kommer köpsågverkens tillgång till vedråvara att minska. Detta är en utveckling som flera sågverk redan känner av.
Sveaskog har även ökat sina köp av timmer från enskilda skogsägare. Detta har drivit upp priserna till nivåer som kan vara svårt för de privata sågverken att klara av. Det statliga bolag som skulle förbättra konkurrensen och trygga tillgången på vedråvara har i princip gjort det motsatta. Bland köpsågverken pratar man om att Sveaskog har blivit Sveriges största vedhandlare, ett bolag som agerar mellanhand mellan enskilda skogsägare och privata sågverk. På så sätt har ytterligare ett led kommit till som försvårar för det privata näringslivet och fördyrar slutprodukten för konsumenterna.
Uppgifter gör också gällande att Sveaskog tvingar de privata sågverken att sälja tillbaka sågverksflisen till Sveaskog till ett förutbestämt pris. Marknaden för sågverksflis är redan sedan tidigare starkt oligopoliserad och sågverken har haft svårt att ta ut vad de bedömer som ett rimligt pris för den biprodukt som kommer från sågningen. När Sveaskog nu villkorar försäljningen av skogsråvara med att de ska få vara mellanhand i försäljningen av sågverksflis, minskar köpsågverkens handlingsutrymme ytterligare.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga näringsministern följande: