den 22 april

Interpellation 2002/03:301 av Inger René (m) till statsrådet Morgan Johansson om utbildning inom kostområdet

God hälsa är A och O för oss alla oavsett ålder, oavsett om vi är flickor eller pojkar, kvinnor eller män och oavsett uppgift eller roll i samhället. En evig sanning. Regeringen uttrycker detta i propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan så här: "Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen" . och fortsätter: "och insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och ett ekologiskt hållbart Sverige."

Frågan blir: Hur uppnås målet om en bättre folkhälsa? För oss moderater är det en ideologiskt viktig fråga. Är det individens eller statens ansvar att människors hälsa blir bättre? Är det kommuner, landsting, frivilligorganisationer eller andra som har huvudansvaret? Eller är det rentav så att det är var och en av oss som vet vad vi kan och också vill ta ansvar för hälsan eller inte?

Intresset för mat och hälsa är numera mycket stort. Dagligen nås vi av larmrapporter om att vällevnadssjukdomarna ökar i allt snabbare takt. Ohälsotalen stiger, sjukvårdskostnaderna ökar till tidigare ofattbara nivåer.

Vår utgångspunkt och tro är att människor vill och kan göra sitt bästa för att hålla sig friska och att må bra. Det som är viktigt är att individerna, familjen och hushållen ges ökade möjligheter att kunna påverka sin egen situation. Politisk planering och styrning har vi nog av i Sverige. Låt människor få mer av alternativ.

Detta till trots finns det områden där statens/kommunernas ansvar för mat och hälsa för medborgarna är eller borde vara mycket omfattande. Jag tänker då på att samhället i dag har övertagit en stor del av ansvaret för förskolebarnen. Många tillbringar en stor del av dagen på dagis och intar då mer eller mindre dagens alla måltider där. Detta förhållande gäller också många skolbarn som efter skolan också går på fritids.

Gemensamt för maten såväl inom förskolan, skolan och fritids är att den oftast är välkomponerad och innehåller alla de näringsämnen som är adekvata för respektive åldersgrupp. Men maten gör ingen nytta förrän den är uppäten! Inställningen till mat grundläggs tidigt i människans liv. Därför är det av största vikt att personalen inom barnomsorgen och skolan har kunskaper och attityder som stimulerar till goda matvanor.

I dag lider alltför många barn av fetma. Det är inte enbart ett fysiskt handikapp som i många fall hindrar eller försvårar deltagande i olika sporter. Det är också ofta psykiskt påfrestande och kan skapa ett utanförskap som inte sällan följer med under hela livet.

Feta barn blir ofta feta vuxna!

I dag är nästan hälften av männen och cirka en tredjedel av kvinnorna i Sverige feta eller överviktiga. Andelen med fetma har under de senaste 20 åren nästan fördubblats. Det är ett snabbt växande problem. Det är paradoxalt i dagens samhälle att alltmedan matintresset växer så blir många fetare och fetare på grund av dåliga matvanor.

Ett annat mycket allvarligt matrelaterat problem är sjukdomar som bulemi och anorexi. Goda och sunda matvanor grundläggs i barnaåren. Därför är attitydskapandet viktigt på dagis, på fritids och i skolan. Det är av största vikt att personalen inom barnomsorgen och skolan har kunskaper som gör att de kan stimulera till goda matvanor.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att all personal inom barnomsorg och skola ska få adekvat utbildning inom kostområdet?