den 1 april

Interpellation 2002/03:263 av Per Westerberg (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om utsläppsrätterna och basindustrin

Sverige svarar för några promille av världens koldioxidutsläpp. De svenska utsläppen är lägre än genomsnittet i både EU och OECD, både när det gäller utsläpp per capita och per BNP.

Industrin i Sverige svarar för 25 % av den totala energianvändningen. Av detta utgör elanvändningen närmare 36 %. Industrisektorns utsläpp från förbränning och processer utgör drygt 30 % av de svenska koldioxidutsläppen. Till den totala bilden av växthusgaser från industri ska utsläpp av dikväveoxid, fluorerade växthusgaser samt mindre påverkan från utsläpp av metan och lösningsmedel räknas.

Enligt tidigare utredningar är den svenska industrin både energieffektivare och miljömässigt bättre jämfört med andra länder. Om denna industri "tvingas" lägga ned och flytta till länder med sämre miljökrav är det ur ett globalt perspektiv miljömässigt sämre.

Under klimatkonventionens tredje partsmöte i Kyoto i december 1997 etablerades de tre flexibla mekanismerna:

• Gemensamt genomförande.
• Mekanismen för ren utveckling.
• Handel med utsläppsrätter för att bistå länderna med utsläppsåtaganden att nå sina utsläppsmål.

Gemensamt genomförande och handel med utsläppsrätter kan användas bara av länder med utsläppsåtagande och de inryms därför under det totala utsläppstaket på minus 5 % av de globala växthusgasutsläppen år 1990.

Delegationen (N 2001:08) om ett system och regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer har regeringens uppdrag att föreslå

• vilka utsläppskällor som ska omfattas av kvotplikt (det vill säga skyldighet att inneha utsläppsrätt motsvarande de egna utsläppen),
• vid vilken tidpunkt kvotplikten ska inträda,
• vilket utsläppstak som ska gälla för aktörerna i handelssystemet, hur tilldelning och utformning av utsläppsrätter ska ske,
• om och i så fall under vilka omständigheter staten ska ha möjlighet att dra in, upphäva eller ändra utsläppsrätten,
• hur mätning, rapportering och kontroll ska ske i handelssystemet, vilka påföljder som ska bli aktuella vid brott mot kvotplikt samt hur de projektbaserade mekanismerna ska inkluderas i handelssystemet.

Regelverket ska enligt direktiven tas fram med sikte på att kvotplikt ska träda i kraft tidigast 2003 och senast 2005. Delegationen ska fram till den 31 december 2004 bistå regeringen i utformningen av kriterier för klimatprojekt inom ramen för gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling.

Att senast 2005 helt genomföra systemet med utsläppsrätter kan, enligt uppgift från Finansdepartementet, vara en alltför snäv tidsplan. Inom EU är rådet överens om ett förslag om utsläppsrätter. Under våren 2003 kommer EU-parlamentet att behandla förslaget. Om parlamentet då inte har några synpunkter gäller tidsplanen, det vill säga den 1 januari 2005. Vill parlamentet ändra något i förslaget om utsläppsrätter kan det däremot bli en fördröjning av genomförandet. Därefter ska EG-reglerna införlivas i svensk lagstiftning. På nationell nivå ska medlemsstaterna därefter upprätta nationella fördelningsplaner för utsläppsrätterna, det vill säga visa hur länderna avser att fördela "utsläppsbubblan". Fördelningsplanerna måste sedan godkännas av kommissionen.

De nationella förslagen om handel med utsläppsrätter inom EU kan allvarligt komma att missgynna svensk energieffektiv industri jämfört med andra. Det finns även risk att en starkt strukturerad effektiv stålindustri till exempel kan komma att missgynnas och hotas jämfört med länder som inte omstrukturerat sin industri och behållit både tekniskt, ekonomiskt och energimässigt mindre effektiva enheter.

Flera av de svenska basindustrierna känner sig direkt hotade till sin existens i konkurrensförhållandena gentemot såväl konkurrenter inom som utom EU med anledning av de diskuterade förslagen i olika länder. Blotta diskussionen och osäkerheten förhindrar nya jobb och nya investeringar.

Med hänvisning till ovanstående önskar jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vilka garantier har ministern tillförsäkrat sig för att inte tekniskt, ekonomiskt och energimässigt effektiva enheter missgynnas i en framtida handel med utsläppsrätter?

2. Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att auktion på utsläppsrätter kommer att hållas eller befintliga utsläppskällor tilldelas utsläppsrätter?

3. Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att en effektiv marknadsplats ska skapas för utsläppsrätter?

4. Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att förhindra att ett tekniskt, ekonomiskt och energimässigt ineffektivt företag hålls under armarna genom en tilldelad förmögenhet i utsläppsrätter?

5. Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att tillskapa konkurrensneutralitet i systemet när olika system ska tillämpas i olika länder inom EU?