den 21 mars

Interpellation 2002/03:248 av Alice Åström (v) till justitieminister Thomas Bodström om utländsk jurisdiktion på svenskt territorium

I kölvattnet av den hemska terrorattacken i USA den 11 september 2001 har kraven på att uppmärksamma de mänskliga rättigheterna i lagstiftningen fått en allt större vikt. Detta gäller i vårt eget land, i EU och inte minst i den lagstiftning som tillskapas i USA.

Att USA tar sig friheter vad beträffar andra länders territorium och medborgare är inte någon nyhet, men därmed inte sagt att frågan inte ska bevakas. Tidigare har Vänsterpartiet uppmärksammat att svenska medborgare med ursprung i vissa länder riskerar att utsättas för särbehandling vid resa till USA. Den lagstiftning som frågan nu gäller är kanske än allvarligare.

Som en konsekvens av den nya amerikanska så kallade patriotlagen ger sig USA jurisdiktion över handlingar som begåtts på svenskt territorium av svenska medborgare, även om handlingen i fråga inte skulle utgöra någon form av brott enligt svensk lagstiftning.

Det amerikanska lagstycket innebär att personer i vilket land som helst på jorden som begår datorrelaterade brott kan åtalas i USA, om bara någon del av den datakommunikation som har med brottet att göra råkat "routas" över en amerikansk server. I så fall anses brottet nämligen vara begånget på amerikansk mark, och amerikanska åklagare har full frihet att väcka åtal. Det gäller även om brottet inte har berört några amerikanska intressen.

Mark Rasch, som är före detta åklagare, säger i en artikel i ett amerikanskt medium att "det är en massiv utvidgning av amerikansk suveränitet. Det här innebär att vi tillämpar våra värderingar på vad som helst som händer var som helst i världen om det bara passerar genom våra gränser."

Enligt det amerikanska justitiedepartementets tolkning av denna lag kan en hackare i tyska Frankfurt som bryter sig in i en dator i tyska Köln åtalas i Eastern District of Virginia i Alexandria i USA om ett datapaket relaterat till brottet transporterats genom America Onlines servrar. Då anser sig USA ha rätten att begära hackaren utlämnad, även om han inte brutit mot tysk lag.

En annan amerikan som är kritisk mot lagen är David Sobel, chefsjurist på den amerikanska medborgarrättsorganisationen Electronic Privacy Information Center (EPIC). Han säger att lagändringen är särskilt problematisk när den kombineras med möjligheten att skicka amerikanska federala agenter utomlands för att röva bort en person och med våld föra honom till USA. "Det är en kraftig utvidgning av amerikansk jurisdiktion vad gäller så kallade datorrelaterade brott. Lagen antogs med kampen mot terrorismen som förevändning, men den är faktiskt tillämpbar för alla typer av brott", säger han.

Denna nya lagstiftning ger också upphov till nya frågor om det omdiskuterade avlyssningsnätverket Echelon. Det är sedan länge välkänt att USA avlyssnar datortrafik som passerar servrar i USA. Med tanke på den nya lagstiftning som beskrivits ovan är detta kanske än mer allvarligt än tidigare.

I en tidigare debatt om Echelon sade den dåvarande justitieministern Laila Freivalds att regeringen noga skulle följa det arbete som Europaparlamentet initierat vad gäller Echelon. Detta arbete har nu resulterat i två resolutioner i parlamentet men inte lett till några åtgärder i Sverige.

Jag vill fråga ministern:

1. Avser ministern att vidta några åtgärder för att skydda svenska medborgare när det gäller USA:s utvidgade jurisdiktion enligt ovan?

2. Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av de två resolutioner som avgivits av Europaparlamentet angående Echelon?