den 21 mars

Interpellation 2002/03:247 av Jan-Everth Rådhström (m) till justitieminister Thomas Bodström om alkoholdrickande efter körning

Det är allmänt känt att alkohol och bilkörning är helt oförenliga. Detta speglas tyvärr inte i verkligheten.

Undersökningar visar att det finns ca 15 000 alkoholpåverkade bilförare i trafiken dagligen, därutöver ett stort antal drogpåverkade.

Förslag finns om att utvidga alkolåsförsöket för rattfylleridömda, en åtgärd som jag för övrigt välkomnar. Ett problem som inte uppmärksammats i lika hög grad när det gäller alkohol och trafik, är den så kallade eftersupningen. Det innebär att en berusad person som gjort en trafikförseelse intar alkohol direkt efter olyckan. Anledningen är att kunna hävda att personen inte var berusad under färden, men att nervositet eller annat skäl föranlett intag av alkohol efter färden. På så sätt försöker personen undkomma ett rattfylleristraff. I dag kan man med teknik på sjukhus avgöra om alkohol funnits i kroppen även under färden men sådana undersökningar är inte det mest effektiva sättet att undanröja problemet.

I vårt grannland Norge är det förbjudet med eftersupning. I den norska eftersupningslagen står följande:

"Den norska Vegtrafikkloven. Kap 4. Förer av kjöretöy m m. § 22 Alkoholpåvirkning av motorvognsförer. 2 stycket Förer av motorvogn må ikke nyte alkohol eller ta annet berusende eller bedövende middel i de förste seks timer etter at han er ferdig med kjöringen når han förstår eller må förstå att det kan bli politietterforskning på grunn av kjörningen. Dette förbudet gjelder likevel ikke etter at blodpröve eller utåndingspröve er tatt eller politiet har avgjort at slik pröve ikke skal tas."

En liknande svensk lagstiftning skulle på ett positivt sätt visa att samhället inte accepterar tillvägagångssätt för att undkomma i frågor i samband med bilkörning och alkohol, samtidigt som det skulle underlätta det polisiära arbetet.

Avser ministern att ta fram en svensk lagstiftning om "eftersupning"?