den 4 februari

Interpellation 2002/03:159 av Jörgen Johansson (c) till finansminister Bosse Ringholm om ekonomin i kommuner och landsting

Kommuners och landstings ekonomi är hårt ansträngd. Hälften av landets kommuner förväntas ha en obalanserad ekonomi för år 2002. 34 % av de kommuner som hade positivt resultat år 2001 förväntar sig ett negativt resultat år 2002. Under åren 2000 och 2001 redovisade cirka hälften av landets kommuner negativt resultat. Hur det reella utfallet kommer att se ut för föregående år kommer att presenteras i årsredovisningen för år 2002.

Vid en objektiv bedömning förefaller flertalet anse att balanskravet är en rimlig restriktion för ekonomin. De krav som ställs i kommunallagen, 8 kap. §§ 4 och 5, säkerställer dock inte kravet om att inte överföra kostnader från dagens till kommande generationer. För att uppnå det målet erfordras bättre ekonomiska resultat. Det kan alltså inte ses som en god ekonomisk hushållning att nästan klara det lagstiftade kravet.

Balanskravet diskuteras i många kommuner och landsting. Ansträngda kommun- och landstingspolitiker ser inte allvaret i lagens krav. Det innebär att såväl en god ekonomi som legitimiteten för svensk lagstiftning är i fara.

Alla signaler i samhället tyder på att vi går en kärvare tid till mötes. Krav om finansieringsprincipens strikta tillämpning och efterföljandet av balanskravet blir därför allt viktigare. I betänkandet God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2001:76) föreslogs förändring av balanskravet. Detta föreföll underligt då den nya lagen om balanskravet knappt trätt i kraft. Förmodligen bedömde regeringen detsamma då en proposition i frågan ännu inte aktualiserats.

Kommuner och landsting har en svår situation i dag. Svenska kommunförbundet är därför tydlig i sitt budskap att finansieringsprincipen måste förstärkas och utvecklas att gälla för alla statliga beslut som direkt eller indirekt påverkar kommunens ekonomi. Synen bör även tillämpas på frågor som är en följd av beslut inom EU. Detta är ett rimligt krav för att på ett långsiktigt och hållbart sätt kunna ge kommunen realistiska och stabila förutsättningar att klara sin ekonomi. En av grunderna för dagens instabilitet inom den kommunala sektorn och därmed svårigheten att klara balanskravet kan vara att finansieringsprincipens tillämpning inte följt givna överenskommelser. Kommunförbundet gör bedömningen att statens tillskott måste ökas med 16 miljarder kronor år 2005 för att kommunerna realt sett ska komma upp till samma resursnivå för statsbidragen som 1992. Det ger en tydlig beskrivning om den ekonomiska situation som sektorn har att arbeta inom.

Mina frågor till finansministern är:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att svensk lag ska följas på det ekonomiska området?
Vilka förändringar avser ministern att genomföra vad gäller nuvarande balanskrav för kommuner och landsting?

3. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att parterna ska kunna komma överens om den ekonomiska regleringen enligt finansieringsprincipen?