Interpellation 2002/03:119 av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Ulrica Messing om mitträcken längs vägarna
Av trafiksäkerhetsskäl sätts det i dag upp många mitträcken längs våra vägar.
Det är bra eftersom det minskar allvarliga trafikolyckor, men det medför också en del negativa effekter för dem som bor i anslutning till vägar med mitträcken. Därför är det viktigt att Vägverket vid sin planering är öppen och mottaglig för diskussioner med befolkningen i de berörda orterna, om hur man ska hantera de eventuella problem som det kan innebära när mitträckena har monterats upp.
Jag tror att de flesta människor ställer upp på att mitträcken sätts upp längs våra vägar, men det måste också fungera på ett tillfredsställande sätt för den lokala trafiken. Fotgängare, cyklister, jordbrukstransporter och resor med bil och buss måste fungera utan att det blir alltför stor negativ inverkan för ortsbefolkningen.
En vägsträcka längs E 14, strax väster om Sundsvall, ska förses med mitträcke. Vägverket har presenterat en plan för ortsborna, som innebär att en av nedfarterna till den aktuella byn kommer att stängas av från ett håll.
Aldrig tidigare har Vägverket splittrat ett samhälle genom att bygga ett mitträcke. Tidigare har dessa säkerhetskonstruktioner bara använts i glest befolkade områden. Av den anledningen finns det anledning att titta närmare på vilka konsekvenser det får för det samhälle som kommer att delas, om planerna med mitträcke kommer att förverkligas.
Det kommer att bland annat påverka jordbrukare som har sina marker på båda sidor av E 14. De kommer att få åka extra långa sträckor till sina marker. En markägare som i dag har 300 meter till sin mark kommer att få åka 7,7 kilometer när mitträcket satts upp. Det innebär också att det påverkar den övriga trafiken negativt eftersom en jordbrukare kör traktor till sina marker och den låga hastigheten som de håller stoppar upp den övriga trafiken. Vägverket har sagt att man kan göra en öppning i räcket på ett ställe så att man kan korsa vägen, men det betyder ju att den jordbrukare som i dag har 300 meter till sin mark ändå kommer att få åka ett par kilometer innan han kan vända och köra tillbaka för att kunna svänga ned till den mark som han odlar.
I den aktuella byn finns bland annat två unga jordbrukare i 30-årsåldern, som är kobönder. Den ene har ca 230 djur och den andre drygt ett 70-tal.
Det innebär att de har ganska långa sträckor till sina marker. De är i behov av att köra längs E 14 med många stora redskap, vilket påverkar framkomligheten för övrig trafik. För att köra naturgödsel behövs många transporter till varje åker. I dag kan de bara korsa vägen utan problem. De unga bönderna säger att de är tveksamma till om de kommer att kunna hålla markerna öppna om det blir så att de får avsevärt försämrade möjligheter att ta sig till sina marker. De kanske måste plantera skog i stället. Samtidigt får de problem med att skaffa foder till sina djur och det påverkar deras verksamhet väldigt negativt. Om dessa bönder planterar skog på sina marker kommer landskapet att förlora sin öppenhet och det påverkar i sin tur turismen. Vi behöver vara rädda om våra unga bönder som vågar satsa på jordbruksnäringen.
Denna beskrivning är inte unik för bara Nedansjö, som den beskrivna orten heter, utan liknande situationer kommer att uppstå även i andra orter i landet.
En annan aspekt som vi inte får glömma i sammanhanget är att det kommer att påverka miljön negativt när bönderna måste köra många fler kilometer med sina traktorer och övriga jordbruksredskap, vilka ofta släpper ut mycket avgaser.
Alla som bor i byn anser att trafiksäkerheten är viktig, men det är också viktigt för vårt samhälle att man inte delar av byar i två delar. Det påverkar de näringar som finns i trakten och då känns det naturligt att ställa frågan om man inte håller på att gå för långt med trafiksäkerheten när man ställer till problem för näringsidkarna?
Det borde vara möjligt att vid dylika situationer sänka hastigheten längs den aktuella sträckan så att alla olika transporter kan fungera för byborna.
Det finns också barnfamiljer som valt att flytta ut till denna lugna och natursköna ort, som ligger på lämpligt pendlingsavstånd in till Sundsvall. När E 14 kommer att förses med mitträcke så kommer trafiken genom byn att påverkas på ett negativt sätt eftersom det finns företag som behöver få transporter med lastbilar. Tidigare har dessa bilar kunnat komma till det aktuella företaget utan att åka genom byn, men när mitträcke kommer att sättas upp måste de köra genom byn för att ta sig till företaget. Det påverkar boendemiljön på ett negativt sätt. De som har småbarn kommer då att få en otrygg tillvaro, med ständig oro för att barnen ska bli påkörda. I dag kan man gå och cykla ganska säkert när man ska till kompisar, men när det kommer att köra tung trafik längs den gamla krokiga byvägen så blir otryggheten stor.
Vägverket har sagt att man är beredd att bygga sidovägar, men när vägarna är byggda så ska de boende själva sköta reparationer och underhåll. Som det ser ut i dag kommer till exempel en sjuklig man att få en ca 500 meter lång vägsträcka som han då tvingas sköta själv. Detta är förslag som det inte är realistiskt att förverkliga. De boende i samhället blir oerhört frustrerade och därmed är det lätt att hitta negativa aspekter. I folkmun sägs: Det här gör de för att stockholmarna ska kunna köra lagligt till fjällen i 110. För oss är det bara nackdelar.
Vägverket är en myndighet som har i uppdrag att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. I deras uppdrag finns flera mål, bland annat en säker trafik, en god miljö och en positiv regional utveckling. Av dessa mål är givetvis trafiksäkerheten oerhört viktig och av den anledningen är det bra med mitträcken på de flesta platser där de sätts upp. I det beskrivna fallet kan jag ha förståelse för att Vägverket ser på trafiksäkerheten och därför vill sätta upp mitträcken. Däremot kan jag inte se att det är positivt för miljön och den regionala utvecklingen.
Mina frågor till statsrådet är:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att initiera en diskussion med Vägverket om den negativa miljöpåverkan som mitträcken kan leda till?
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att undvika att splittra ett samhälle när man vill öka trafiksäkerheten längs våra vägar?
Vad avser statsrådet att göra för att stödja den regionala utvecklingen när man som i det beskrivna fallet kommer att dela samhället?
Hur tänker statsrådet agera för att inte försämringar ska uppstå för bybornas trafiksäkerhet och väghållning längs byvägen?