den 27 december

Interpellation 2002/03:118 av Birgitta Sellén (c) till kulturminister Marita Ulvskog om Hemsö fästning

De första tankarna på en fästning utanför Ångermanälvens mynning väcktes 1883.

Först omkring 1920 började planerna att förverkligas. Tre batterier byggdes på Hemsö. På 1950-talet fick fästningen en utbyggnad i och med en kraftig förstärkning av försvaret utmed Norrlandskusten.

År 1998 beslutade regeringen att Hemsö fästning skulle bli ett statligt byggnadsminne. I ett pressmedelande i samband med beslutet sade kulturminister Marita Ulvskog: "Det är mycket glädjande att Hemsö fästning nu har ett statligt skydd och att anläggningen kommer att bevaras på lång sikt. Den är en viktig del av Sveriges moderna historia och många människor i Härnösandstrakten är engagerade i fästningens framtid."

Bevarandet och dokumentationen av det historiskt militära arvet är viktigt och gäller i speciellt hög grad de anläggningar som under 1900-talet byggts för att utgöra rikets fasta försvar. Hemsö fästning kan i dag visa upp ett autentiskt innehåll från 1900-talets försvar. Fästningen har goda förutsättningar att utgöra ett försvarsmaktsmuseum av riksintresse.

Hemsö fästning är ett av landets 300 statliga byggnadsminnen och en betydelsefull del av Sveriges kulturarv. Drift och vård av anläggningar och föremål är garanterade för framtiden av Statens fastighetsverk och Statens försvarshistoriska museer. Efter önskemål från Statens fastighetsverk och Statens försvarshistoriska museer har Härnösands kommun, i samråd med landstinget i Västernorrland, uttalat att länsmuseet ska åta sig rollen som lokal huvudman avseende fästningens publika verksamhet.

Historiska militära anläggningar tar alltid sin utgångspunkt i ofreden, men i visionen för Hemsö fästnings framtid skissas på att vända på detta, och utforska och beskriva en anläggning ur ett perspektiv som Sverige nästan är ensamt om @ nämligen en fredsperiod av snart 200 år. Fästningen ska inte bli en "moralkaka", utan ett stycke modern folkbildning med möjlighet för besökare att få nya intryck. Genom dess unika bergrum kan man erbjuda en miljö för upplevelser och reflexioner, och utnyttja det insprängda bergrummet för att ge ett geologiskt inifrånperspektiv på världsarvet Höga kusten.

Riksantikvarieämbetet har i samband med byggnadsminnesförklaringen utfärdat skyddsföreskrifter för anläggningarna och inventarierna i Hemsö fästning. De säger att "batterierna inte får raseras, igenfyllas, förvanskas eller byggas om, samt att nybyggnader, som ändrar områdets karaktär, inte får ske i batteriets närområde. Inredning och inventarier ska bevaras på plats."

De två första åren efter byggnadsminnesförklaringen visades fästningen och under de tre månader som den var öppen för allmänheten var det 25 000 besökare där. Det innebar många positiva effekter när det gäller arbetstillfällen för den lilla ön strax norr om Härnösand @ arbetstillfällen som är oerhört värdefulla för trakten.

Bevarandet av Hemsö fästning är redan nu unikt och dess bevarandevärde stiger i motsvarade takt som Försvarsmakten avvecklar det fasta artilleriet.

Hemsö fästning har mycket goda förutsättningar att bli ett försvarsmaktsmuseum av riksintresse.

Det finns dock några frågeställningar som behöver besvaras.

En avgörande fråga är hur det övergripande kulturmålet att både bevara och bruka ska tolkas. Att ständigt luta sig mot bevarandemålet kan i dagens läge inte vara tillräckligt, speciellt när det gäller mycket stora och i längden ekonomiskt krävande anläggningar. Till vilken nytta och glädje är dessa nationella kulturarv om de står bevarade men tysta och inte används för ändamål som berikar det omgivande samhället. Kort sagt, vilken myndighet tar på allvar tag i brukarfrågan @ Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk eller Statens försvarshistoriska museer?

En annan fråga är kvaliteten på det utåtriktade arbetet. Ett nationellt kulturarv som bekostas med skattemedel måste garanteras en professionell hantering både när det gäller bevarandet och den utåtriktade verksamheten. Vilket stöd får militära anläggningar för det publika utvecklingsarbetet eftersom de inte placeras in i kulturpolitikens definitioner. De klassas inte som industriarv och inte heller inom området som kan få kyrkoantikvarisk ersättning?

I årets budgetproposition säger regeringen att statliga museer ska ha gratis inträde. Jag förutsätter att detta också kommer att gälla ett statligt museum vid Hemsö fästning. Hemsö fästning har många långa gångar och rum, vilket kommer att innebära att många guider och vakter måste finnas där. Hur ska de avlönas? Kommer staten att tillföra museet resurser så att de täcker dessa kostnader?

Mina frågor till ministern är följande:

Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att militära anläggningar ska få resurser till det publika utvecklingsarbetet?

Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att klara av det övergripande kulturmålet om att både bruka och bevara i den ovan beskrivna ekonomiskt krävande anläggningen?

Avser kulturministern att tillskjuta medel till detta statliga museum för att man ska kunna ha gratis inträde i likhet med andra statliga museer?