den 20 december

Interpellation 2002/03:115 av Sofia Larsen (c) till statsrådet Lena Hallengren om vuxenutbildning

Kraven på en hög utbildningsnivå, hos både individer och befolkningen i sin helhet, är större i dag än någonsin tidigare. Både den nationella och internationella utvecklingen visar att arbetskraft med låg utbildningsnivå kommer att ersättas av individer med högre utbildning. Under hela 1990-talet har personer med kort utbildning varit de som först blivit arbetslösa och de som sist fått ett nytt arbete när konjunkturen vänt. Treårig gymnasieutbildning framställs allt oftare som ett minimikrav för alla som söker sig till arbetslivet i dag.

För Centerpartiet är krav på kompetensutveckling, livslångt lärande och vuxenutbildning centrala politiska mål tillsammans med en förbättrad grund- och gymnasieskola samt utbyggd högskoleutbildning. Centerpartiet bidrog genom samarbetet med regeringen till Kunskapslyftets införande. På samma sätt har Centerpartiet starkt bidragit till en expansion av högskolans utbyggnad i stora delar av Sverige.

Centerpartiet ser att utbildning är ett av de viktigaste instrumenten för att skapa rättvisa, jämlikhet och jämställdhet mellan enskilda människor och mellan olika grupper av människor. I dag råder det stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika kategorier av arbetstagare, mellan befolkningen i olika regioner i landet men även mellan män och kvinnor.

Både för individen och samhällsekonomin i stort handlar det om ett viktigt vägval inför framtiden. Att avsätta resurser för grundläggande utbildning är ett led i att skapa tillväxt men också ett leda i att skapa livskvalitet för den enskilda människan.

I regeringsförklaringen står följande om regeringens ambitioner för vuxenutbildningen: "Vuxenutbildningen görs mer tillgänglig och flexibel". Sex ord om vuxenutbildning. I regeringens budget som presenterades i oktober är inte heller vuxenutbildning något prioriterat område, snarare tvärtom.

Rekryteringsbidraget

Vi kan bara konstatera att med regeringens politik kommer färre människor att kunna komplettera sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Detta är konsekvensen av den besparing på 250 miljoner kronor som gjorts på rekryteringsbidraget. Pengar som skulle användas till att stimulera människor, som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa, till att studera på grundskole- och gymnasienivå.

För många människor, och speciellt för kvinnor med kort utbildning, har vuxenstudier varit början till ett nytt liv med stärkta möjligheter att på nytt få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför ett stort svek mot dessa människor att minska deras möjligheter att få grundläggande utbildning.

Regeringen ändrar också reglerna för rekryteringsbidraget jämfört med det tidigare särskilda utbildningsbidraget UBS. Rekryteringsbidragen ska lämnas till personer mellan 25 och 50 år. I perspektivet livslångt lärande anser vi att det är oacceptabelt att personer som är över 50 år utestängs från rekryteringsbidraget. Det finns i dag personer som är över 50 år och som varken har grundskole- eller gymnasiekompetens och som riskerar att bli arbetslösa. Dessa personer blir med regeringens förda politik hänvisade till kortvariga lågavlönade arbeten eller långvarig arbetslöshet. Vi menar att det inte finns skäl att ha en övre åldersgräns för rekryteringsbidraget. Regeringen hänvisar till att rekryteringsbidraget måste överensstämma med studiemedelssystemet varför den övre åldersgränsen måste vara 50 år. Vi menar att regeringens koppling mellan studiemedelssystemet och rekryteringsbidraget, vad gäller åldersgränsen, inte låter sig göras. Studiemedelssystemet bör vara ett renodlat system för studier på högskolenivå varför hänsyn inte behöver tas till ett bidrag som inte ens ingår i studiemedlen och som gäller studier på grundskole- och gymnasienivå. Vi vill också tillägga att det är långt viktigare att se till den enskilde individens behov än till behovet av att eftersträva att rekryteringsbidraget måste överensstämma med studiemedelssystemets regelverk.

Kvalificerad yrkesutbildning

Vad gäller den kvalificerade yrkesutbildningen kommer den besparing som regeringen gjort på denna utbildning att leda till att inga nya utbildningar kan starta under 2003. I budgetpropositionen skriver regeringen att dess ambition är att på sikt utöka KY. Men det räcker inte långt när behovet är akut @ utbildningsplatserna behövs i dag, inte om några år.

Det är i dag många som behöver omskolas och KY har visat sig fylla ett stort behov på alla de platser i landet som drabbats hårt av varsel och uppsägningar. Utbildningarna har visat sig vara mycket effektiva i att få fler i arbete. KY står för en flexibilitet och möjlighet att anpassa sig efter behoven på den lokala arbetsmarknaden.

Utbildningsinsatser behövs för alla branscher, inte minst för de mindre och medelstora företagens vidareutveckling. Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att flaskhalsar som uppstår i företagande på grund av brist på kompetens åtgärdas så fort som möjligt. En nära arbetslivsanknuten utbildning med tydliga praktikinslag och med ett utbildningsinnehåll som svarar mot företagens behov av kompetens är därför oerhört betydelsefull. För att öka tillväxten och stimulera företagens utveckling krävs utbildningsinsatser av det slag som en kvalificerad yrkesutbildning ger.

Det har visat sig att intresset för att starta kvalificerad yrkesutbildning är stort. I dag finns det ca 260 utbildningar inom olika branscher. År 2000 hade enligt SCB drygt 85 % av studenterna fått arbete eller startat egna företag och 9 % studerade vidare på högskolor och universitet senast sex månader efter avslutad utbildning.

Centerpartiet har varit pådrivande i att få till stånd en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Redan när försöksverksamheten startade 1996 föreslog Centerpartiet att tempot i försöksverksamheten skulle höjas, det vill säga att fler platser skulle införas redan första året. För att tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft anser Centerpartiet att vi inte kan vänta med att öka antalet utbildningsplatser. För att klara efterfrågan bör ytterligare platser ställas till KY:s förfogande. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på utbildningarna bibehålls.

Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka KY?

I vilken takt avser statsrådet att öka utbildningsplatserna för KY?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att KY på ett bra sätt ska kunna fylla behoven på den lokala arbetsmarknaden?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka möjligheterna för personer utan grundläggande behörighet på grundskole- eller gymnasienivå att kunna studera?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra möjligheterna för personer över 50 år, utan grundläggande behörighet på grundskole- eller gymnasienivå, att kunna studera?