den 17 december

Interpellation 2002/03:102 av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Pär Nuder om riksdagens roll och arbetsuppgifter

För en knapp månad sedan gjorde statsrådet Pär Nuder i en intervju med TT ett uttalande med innebörden att han inte utesluter att en ny stor författningsutredning kan komma att tillsättas. På planeringsstadiet finns emellertid redan en mer begränsad utredning, en utredning om den svenska statsförvaltningens organisation. Vi behöver en bredare och mer djupgående författningspolitisk debatt i Sverige, förklarade Nuder.

Det är ett uttalande som det är lätt att instämma i. I förhållande till många andra länder diskuteras frågor som rör konstitutionen och vårt statsskick @ det som är den demokratiska infrastrukturen @ ytterst lite. Det är välkommet att regeringen genom statsrådet Pär Nuder markerar en vilja till förändring på den punkten.

En av de frågor som seriöst måste prövas i en större författningspolitisk översyn är riksdagens roll och arbetsuppgifter. Trots att riksdagen borde vara den främsta arenan för politisk debatt och beslutsfattande @ navet i den svenska demokratin @ är det knappast så i praktiken. Många av de viktigaste politiska diskussionerna förs någon annanstans.

Professor Daniel Tarschys presenterade nyligen en ESO-rapport Huru skall statsvercket granskas? @ Riksdagen som arena för genomlysning och kontroll i vilken han pekar på behovet av reformer på en rad områden för att stärka riksdagens ställning. Tarschys föreslår bland annat att riksdagens uppgift att granska rikets styrelse och förvaltning ska ges en mer framträdande position. Riksdagens granskande roll är tämligen svagt utvecklad satt i relation till andra uppgifter som riksdagen har@ att stifta lag, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas.

Förhållandet mellan riksdagens skiftande funktioner avspeglas i hur riksdagens tidsbudget ser ut. Exempelvis används en stor del av tiden åt att i detalj debattera innehållet i regeringens förslag till budget trots att den nya ordningen för hur statsbudgeten antas ger riksdagen ytterst små möjligheter att göra förändringar.

Till det område där riksdagen skulle kunna spela en mycket viktig roll, just när det gäller granskning, uppföljning och kontroll, avsätts relativt lite tid och utrymme. En tanke hos Tarschys är att uppvärdera utskottens roll som granskare exempelvis genom fler öppna utfrågningar och öppna debatter i utskotten. I stället bör kammardebatterna koncentreras till ämnen som är av stort allmänt intresse.

Med anledning av vad som har anförts ovan vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka riksdagens granskande roll?

2. Vilka initiativ avser statsrådet i övrigt att ta i syfte att stärka riksdagens ställning som arena för politisk debatt och beslutsfattande?