Regeringens proposition 2002/03:72
| Digitala |
Prop. |
| 2002/03:72 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 mars 2003
Göran Persson
Marita Ulvskog
(Kulturdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att de digitala
Alla som bor i Sverige skall kunna se
De sändarnät som har den största räckvidden skall i första hand användas av Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio och för andra sändningar som sker med stöd av sändningstillstånd med villkor om opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt programutbud.
Sändningar som skall kunna tas emot utan villkor om särskild betalning skall sändas okrypterat i det digitala marknätet.
Teknik för åtkomstkontroll och tillämpningsprogram skall vara gemensam i de digitala marksändningarna.
Vid tillståndsgivningen skall eftersträvas att programutbudet som helhet präglas av mångfald och att flera av varandra oberoende programföretag medverkar. Det är viktigt att önskemål om regionala sändningar tillgodoses.
De analoga
En särskild kommission skall förbereda skiftet från analoga till digitala marksändningar och samordna den informationsverksamhet som behövs.
1
| Innehållsförteckning | Prop. 2002/03:72 | |
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. | 3 |
| 2 | Ärendet och dess beredning.............................................................. | 4 |
| 3 | Den digitala televisionens utveckling i Sverige................................ | 4 |
| 4 | Marksänd digital TV i vissa andra länder......................................... | 7 |
| 5 | Den marksända televisionen skall övergå till digital teknik............. | 9 |
| 6 | Utbyggnad av de digitala sändarnäten............................................ | 12 |
| 7 | Tillgängligheten för de digitala |
14 |
| 8 | Tillståndsgivning ............................................................................ | 17 |
| 9 | Tidpunkt för övergången ................................................................ | 18 |
| 10 | En kommission skall förbereda teknikskiftet.................................. | 19 |
| Bilaga 1 Sammanfattning av |
||
| betänkandet Digital TV - modernisering av marknätet | ||
| (SOU 2001:90)...................................................................... | 21 | |
| Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser ......................................... | 28 | |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2003......... | 29 | |
2
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2002/03:72 |
Regeringen föreslår att riksdagen
1.godkänner vad regeringen föreslår om att den marksända televisionen skall övergå till digital teknik (avsnitt 5),
2.godkänner vad regeringen föreslår om utbyggnad av de digitala sändarnäten (avsnitt 6),
3.godkänner vad regeringen föreslår om tillgängligheten för de digitala
4.godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsgivning (avsnitt 8),
5.godkänner vad regeringen föreslår om tidpunkt för övergången (avsnitt 9).
3
Prop. 2002/03:72
2 Ärendet och dess beredning
Riksdagen beslutade våren 1997 att digital marksänd TV skulle införas i Sverige (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). Under en första etapp skulle sändningar inledas på ett begränsat antal orter i landet. Under hösten 2000 beslutade riksdagen att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).
Regeringen beslutade den 13 november 1997 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att följa och utvärdera de markbundna TV- sändningarna under den första etappen (dir. 1997:134). Kommittén skulle också medverka vid urvalet av programföretag för de digitala
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Kulturdepartementet (dnr 2003/79).
3Den digitala televisionens utveckling i Sverige
Televisionen är tillsammans med ljudradio och dagstidningar de viktigaste massmedierna i Sverige. För många människor är televisionen fortfarande den främsta informationskällan i fråga om dagshändelser, debatt och kultur.
Analoga
Vad är digital teknik?
Skillnaden mellan digital och analog
4
Nu digitaliseras även utsändningen av
få plats. Känsligheten för störningar blir mindre och energiförbrukningen blir lägre än för motsvarande analoga sändningar. Nya tjänster kan erbjudas i tillägg till
Olika sätt att distribuera
Televisionsprogram distribueras genom marksändningar, satellitsändningar eller via kabelnät. För marksändningar finns ett rikstäckande analogt sändarnät. För satellitsänd TV används satelliter i fasta positioner ovanför ekvatorn. För att ta emot satellitsändningar behövs en parabolantenn som riktas mot satelliten. Kabelnät används främst för vidaresändning av marksända eller satellitsända
Det finns olika uppgifter om hur stor andel av befolkningen som enbart har tillgång till marksänd TV. Enligt Mediamätning i Skandinavien MMS AB hade 28 procent av befolkningen endast tillgång till SVT1, SVT2 och TV 4 hösten 2002. Enligt Nordicom Sveriges Mediebarometer 2001 har 59 procent av befolkningen
Av uppgifterna framgår att en betydande del av befolkningen fortfarande endast tar emot marksänd television. Det torde dessutom vara vanligt att hushåll med kabel eller parabol i den permanenta bostaden tar emot marksändningar i vissa av hushållets
Digitala
Digitala
Bland distributörerna av satellitsänd TV var Canal Digital Sverige AB först med att inleda digitala sändningar hösten 1998. Viasat AB började med digitala satellitsändningar i oktober 2000. För närvarande sänds de flesta satellitsända
Utbyggnaden av marksänd digital TV
Riksdagens beslut våren 1997 innebar att digital marksänd TV skulle införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till på vilket sätt verksamheten skulle fortsätta. Förutsättningarna skulle redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Sändningsverksamheten skulle i sin helhet bekostas av medverkande företag.
5
De digitala marksändningarna kom igång successivt under 1999 och Prop. 2002/03:72 början av 2000. Parallellt med sändningsverksamheten har det skett ett utvärderingsarbete genom
lade kommittén fram ett förslag om utbyggnad av marksänd digital TV. Efter remiss av kommitténs förslag föreslog regeringen i budgetpro-
positionen för 2001 att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet. I propositionen framhöll regeringen att det är ett viktigt demokratiskt krav att alla som bor i Sverige har tillgång till ett allsidigt
Vilka har fått tillstånd att sända?
Regeringen har vid olika tillfällen beslutat om tillstånd att sända marksänd television med digital sändningsteknik. Den 25 juli 1998 meddelades sändningstillstånd till elva programföretag, nämligen Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Utbildningsradio AB (UR), TV 4 AB (TV 4), TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal + Television AB,
Sändningstillståndet för Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB upphörde att gälla vid utgången av mars 2001 utan att några sändningar hade inletts. Efter det att TV 3 AB, Televisionsaktiebolaget TV 8 och Modern Times Group MTG AB upphört med sändningarna återkallades deras sändningstillstånd genom beslut av Radio- och
Sändningarnas utbredning m.m.
Sändningsrätten omfattade ursprungligen fem områden med sammanlagt ca 50 procent av Sveriges befolkning. Efter riksdagens beslut att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta hela landet har regeringen
ändrat tillstånden så att de ger rätt att sända i hela landet. Vissa tillstånd
6
ger endast rätt att sända i en viss del av landet. Samtliga sändningstill- Prop. 2002/03:72 stånd gäller till utgången av 2003.
Det finns för närvarande fem sändarnät för marksänd digital TV. Fyra av dessa nät omfattar 40 större sändarstationer och når omkring 90 procent av den fast bosatta befolkningen i Sverige. Ett femte nät omfattar tolv större sändarstationer och når ca 50 procent av befolkningen.
De hushåll som hittills har skaffat mottagare för digitala sändningar har i allmänhet gjort detta för att få tillgång till ett större antal
För att digitala
4 Marksänd digital TV i vissa andra länder
Digitala
Danmark
Det danska kulturministeriet har föreslagit att tre markbaserade digital-
7
| Finland | Prop. 2002/03:72 |
Sändningarna inleddes i september 2000 i tre sändarnät. Sommaren 2002 täckte de digitala sändarnäten omkring 72 procent av befolkningen.
Norge
Myndigheterna har utlyst ett tillstånd att disponera kapaciteten i ett digitalt markbaserat
Storbritannien
Digitala marksändningar pågår sedan 1998. Sex sändarnät används. Tre av näten används huvudsakligen av de programföretag (BBC, Channel 3, Channel 4 och Channel 5) som även svarar för analoga marksändningar, medan övriga sändarnät drivs av ett operatörsföretag. Efter det att det tidigare operatörsföretaget upphört med verksamheten gav tillståndsmyndigheten Independent Television Commission i juli 2002 tillstånd till British Broadcasting Corporation (BBC) i samarbete med det privata företaget Crown Castle. Det nya operatörsföretaget marknadsför verksamheten under beteckningen Freeview. Programmen sänds okrypterat och mottagningen är kostnadsfri.
Tyskland
Tyskland planerar en successiv övergång från analoga till digitala marksändningar. Digitala sändningar inleddes i Berlin i november 2002. Programmen sänds okrypterat. De analoga sändningarna skall upphöra helt i området i augusti 2003. Målet är att alla analoga sändningar skall ha upphört 2010.
Frankrike
Den franska tillståndsmyndigheten fattade i oktober 2002 beslut om sändningstillstånd i det digitala marknätet. Sex sändarnät skall användas och det kommer att finnas sexton nationella gratiskanaler och femton
8
| Spanien | Prop. 2002/03:72 |
Digitala marksändningar inleddes i maj 2000. Såväl nationella som regionala sändningar planeras. Avsikten är att de analoga sändningarna skall upphöra 2011.
Italien
Enligt ett förslag från den italienska regeringen skall en övergång från analoga till digitala marksändningar ske under perioden
Förenta staterna
Regleringsmyndigheten Federal Communications Commission (FCC) antog 1997 ett regelverk för introduktion av marksänd digital TV. Bland annat på grund av osäkerheten på IT- och telekommarknaderna har introduktionen gått långsammare än väntat. Det finns nu emellertid över 550
Under 2002 har olika initiativ tagits för att öka takten i utvecklingen. Bland annat har FCC ställt krav på att alla nya
5Den marksända televisionen skall övergå till digital teknik
Regeringens förslag: De digitala marksändningarna byggs ut. De analoga
| huvudsak med regeringens förslag. | |
| Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna anser att det är posi- | |
| tivt att den analoga sändningstekniken ersätts med digitala sändningar. | |
| Flera remissinstanser betonar att även andra distributionsformer än mark- | |
| sändningar bör tas i beaktande. | |
| Skälen för regeringens förslag: Målet för statens mediepolitik är att | |
| stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgäng- | |
| lighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (prop. | |
| 2000/01:1, utg. omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Inom | |
| televisionens område tar sig detta bl.a. uttryck i stöd för starka public | |
| gänglighet och mångfald. | |
| SVT och UR har till uppdrag att bedriva |
|
| tjänst. I uppdraget ligger att erbjuda ett mångsidigt programutbud av hög | 9 |
kvalitet, att tillgodose skiftande förutsättningar och intressen hos landets befolkning och att ge utrymme åt en mångfald av åsikter och meningsriktningar. Det sätt på vilket företagen är organiserade syftar till att säkerställa deras oberoende i förhållande till såväl staten som andra maktsfärer. Finansieringen skall bidra till självständigheten genom att företagen inte behöver ta hänsyn till annonsörsintressen eller köpkraften hos olika publikgrupper. Att public
Public
Ett tredje analogt sändarnät, som används av TV 4, når ca 98 procent av befolkningen. Övriga privata
Driftskostnaderna är höga för analoga marksändningar och det är inte möjligt att utöka kanalkapaciteten. När ny och förbättrad distributionsteknik utvecklas sker det numera uteslutande med digital teknik.
Den digitala
För närvarande har nio tiondelar av Sveriges befolkning möjlighet att ta emot digitala marksändningar. 140 000 hushåll har valt att abonnera. Om man lägger ihop marksändningar med kabel- och satellitsändningar tar ca 700 000 hushåll emot digitala sändningar. Många hushåll som tidigare abonnerade på analog
Så kallade set
Prop. 2002/03:72
10
Regeringen anser att alla programtjänster som skall sändas avgiftsfritt skall sändas okrypterat i det digitala marknätet. På så sätt kommer allmänheten liksom nu att kunna se på TV utan att teckna abonnemang och utan att betala andra löpande avgifter än
De första etapperna av
Vissa av digitalteknikens fördelar kan utnyttjas fullt ut först när de analoga sändningarna har upphört. Så länge vissa
Vissa frågor med anknytning till teknikskiftet övervägs av olika utredningar och behandlas inte i denna proposition.
Radio- och
Utredningen om översyn av reglerna för koncessionsavgift på televisionens område (Ku 2002:02) skall göra en översyn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område och föreslå de författningsändringar som föranleds av överväganden. Utredningen skall beskriva förändringarna inom
Prop. 2002/03:72
11
Regeringen avser att återkomma till dessa frågor efter det att respek- Prop. 2002/03:72 tive utredning har redovisat sitt arbete.
6 Utbyggnad av de digitala sändarnäten
Regeringens förslag: Alla som bor i Sverige skall kunna se
De sändarnät som har den största räckvidden skall i första hand användas av Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio och för andra sändningar som sker med stöd av sändningstillstånd med villkor om opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt programutbud.
Remissinstanserna: Förslaget får stöd av bl.a. Teracom AB och
Radio- och
Bakgrund till regeringens förslag: De analoga sändarnäten för TV ger hela befolkningen tillgång till public
Räckvidden för de analoga sändarnät som används av SVT och UR uppgår till 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen. Dessa sändarnät innehåller 54 större sändarstationer med höga sändarmaster och mycket starka sändare. Från varje sådan sändare kan programmen tas emot inom ett avstånd av ca 70 km. Dessutom finns drygt 600 mindre sändare som används i områden som ligger i radioskugga från en huvudsändare eller som ligger utanför de större sändarstationernas räckvidd. En mycket stor del av de mindre sändarna finns i de mest glesbefolkade delarna av landet. En konsekvens av detta är att sändningskostnaden per användare blir mycket hög i dessa områden.
12
Sedan början av
Det är på grund av satellitteknikens utveckling som det analoga sändarnät som används för TV 4:s sändningar har getts mindre räckvidd än de övriga sändarnäten. Förutom de 54 större sändarstationerna innehåller detta nät endast ca 25 mindre sändare. Sändningarna når ca 98 procent av den fast bosatta befolkningen. I de västligaste delarna av Norrland och norra Svealand kan TV 4:s program endast tas emot från satellit.
Kostnaden för ett omfattande marknät blir mycket hög. Enligt uppgifter som redovisas av
Sändningskostnaderna kan hållas nere om marksändningarna kompletteras med satellitsändningar i glesbebyggda områden där det skulle bli mycket kostsamt att bygga marksändare eller där topografiska förhållanden försvårar marknätsmottagningen.
Skälen för regeringens förslag:
En förutsättning är givetvis att alla i Sverige även i fortsättningen har möjlighet att ta emot programmen från SVT och UR, antingen via marknätet eller via satellit. Regeringen bedömer att i varje fall hushållen i de områden där TV 4 endast kan tas emot från satellit i allmänhet torde ha skaffat sig möjlighet att ta emot satellitsändningar. Därmed kommer det för dessa hushåll endast att innebära en begränsad omställning att ta emot satellitsändningar också från SVT och UR även om de digitala marksändningarna inte skulle nå dem.
Enligt regeringens mening bör digitala sändarnät byggas ut så att digital marksänd TV kan tas emot dels i alla tätorter i Sverige, dels i de övriga områden som nås från de nuvarande större sändarstationerna.
Förslagets innebörd är att de sändarnät för digitala
Prop. 2002/03:72
13
de mindre sändare som behövs för att ge god mottagning med utomhus- Prop. 2002/03:72 antenn i tätorter som antingen ligger utanför de större sändarstationernas
täckningsområden eller där mottagningen från huvudsändaren är dålig på grund av topografiska förhållanden.
Den övervägande delen av befolkningen utanför tätorterna torde kunna få fullgod mottagning från de större sändarstationerna. Om någon som bor utanför tätort inte kan ta emot digitala marksändningar är det normalt möjligt att ta emot programmen från satellit. Om de topografiska förhållandena i ett område med permanentbebyggelse utanför tätort skulle vara sådana att satellitmottagning inte är möjlig eller endast kan ordnas till mycket stora kostnader bör ytterligare marksändare kunna tas i bruk.
Förslaget innebär att mellan 98 och 99 procent av den fast bosatta befolkningen kommer att kunna ta emot digitala
Enligt regeringens mening bör minst två sändarnät byggas ut till den angivna räckvidden. Dessa sändarnät skall i första hand användas av SVT, UR och för andra programtjänster för vilka det gäller villkor om opartiskhet, saklighet och ett mångsidigt programutbud.
På så sätt kommer minst åtta
Dagens krav på säkerhet, beredskap och teknisk kvalitet skall uppfyllas även vid ett skifte från analog till digital sändningsteknik. För SVT och UR gäller särskilda beredskapskrav (se prop. 1996/97:158, bet. 1996/97:KU3, rskr 1996/97:18). En hög säkerhet och uthållighet i distributionen skall eftersträvas. Det ankommer på programföretagen att ställa de krav som är nödvändiga för att uppfylla de säkerhets- och beredskapskrav som företagen åläggs av regeringen på leverantörer av digitala utsändningstjänster såväl i marknätet som via satellit.
Utbyggnaden av de digitala sändarnäten bör ske i samråd med den särskilda kommission som skall förbereda skiftet från analoga till digitala marksändningar (se avsnitt 10). Regeringen bedömer att den angivna räckvidden kan vara uppnådd senast vid utgången av 2005.
7Tillgängligheten för de digitala
Regeringens förslag: Sändningar som skall kunna tas emot utan villkor om särskild betalning skall sändas okrypterat i det digitala marknätet.
Teknik för åtkomstkontroll och tillämpningsprogram skall vara gemensam i de digitala marksändningarna.
Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser menar att vissa programföretag skall kunna sända okrypterat. Majoriteten anser emellertid att alla
14
sändningar skall vara krypterade. De motiv som anförs är bl.a. att avkodare som kan användas för
Även om sändningarna är krypterade anser bl.a. SVT att företagets sändningar bör kunna tas emot utan annan betalning än erlagd
Bakgrund till regeringens förslag: De hushåll som har skaffat mottagare för digitala marksändningar har, i likhet med abonnenter på digitala sändningar i övriga distributionsformer, hittills främst gjort detta för att få tillgång till ett större antal
Under åren 1998 – 2002 har det gällt ett avtal om teknisk samverkan mellan Senda i Sverige AB (numera Boxer
För de programföretag som även har tillstånd för analoga marksändningar, dvs. för SVT, UR och TV 4, innebär tillstånden att sända i det digitala marknätet att sändningarna skall kunna tas emot utan villkor om särskild betalning. För övriga tillståndshavare finns inga motsvarande tillståndsvillkor.
Inför den nuvarande tillståndsperioden 2002 – 2005 tog riksdagen inte ställning till om public
I samband med att tillstånden för SVT och UR att bedriva digitala marksändningar förlängdes till utgången av 2003 beslutade regeringen på programföretagens begäran att programmen får sändas okrypterat om företagen önskar det. Från och med 2003 sänder dessa företag okrypterat i det digitala marknätet.
I remissyttrandena över kommitténs förslag framhålls vissa nackdelar med att några program sänds okrypterat. Bl.a. anförs att det är till fördel för företag som säljer
Prop. 2002/03:72
15
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening bör det bli lättare att ta emot kostnadsfria
Regeringen anser därför i likhet med
Mottagningsutrustningen kan vara den enklaste tänkbara, vilket bl.a. är till fördel för hushåll med många
Den digitala sändningstekniken använder sig av olika hjälpsystem. Det finns t.ex. flera system för åtkomstkontroll. Det finns också flera operativsystem för tilläggstjänster som avancerad
Användarnas möjlighet att ta del av program och andra tjänster i det digitala marknätet skall inte hämmas av att t.ex. olika programföretag använder inbördes oförenliga tekniska lösningar. Därför skall alla krypterade sändningar i det digitala marknätet använda sig av samma system för åtkomstkontroll.
Inom Europa har utvecklats ett öppet operativsystem för tilläggstjänster som kallas
Organisationen NorDig, där de flesta
Samverkan i tekniska frågor kan även i fortsättningen regleras i avtal mellan berörda företag. Sådana avtal skall syfta till att säkerställa förutsättningarna för konkurrens mellan olika programtjänster i de digitala marksändningarna och får givetvis inte hämma konkurrensen i andra avseenden. I enlighet med 3 kap. 2 § 7 radio- och
Prop. 2002/03:72
16
| 8 | Tillståndsgivning | Prop. 2002/03:72 |
Regeringens förslag: Vid tillståndsgivningen skall eftersträvas att programutbudet som helhet präglas av mångfald och att flera av varandra oberoende programföretag medverkar. Det är viktigt att önskemål om regionala sändningar tillgodoses.
Remissinstanserna: Radio- och
Av de remissinstanser som är positiva till förslaget anser bl.a. Teracom AB och Telenor AS att operatörsföretaget skall ha stor frihet att avgöra vilka program och tjänster som skall sändas. SVT, TV 4 och Kanal 5 AB anser att ett operatörsföretag skall arbeta på ett neutralt sätt och att programföretagen skall ha inflytande över verksamheten.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 1 och 2 §§ radio- och
Enligt regeringens mening har nuvarande ordning haft vissa svagheter. Bl.a. har det ibland tagit lång tid att ersätta programtjänster som av olika skäl har fallit bort. Dessa nackdelar skall emellertid inte överdrivas.
Vid tillståndsgivningen bör det i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs uppfattning eftersträvas att programutbudet som helhet präglas av mångfald och att flera av varandra oberoende programföretag
17
medverkar. Det är viktigt att önskemål om regionala sändningar tillgodo- Prop. 2002/03:72 ses.
Genom de digitala marksändningarna kommer ett större antal programtjänster att kunna distribueras än som har varit möjligt med analoga marksändningar. Det skapar möjlighet till ökad konkurrens på reklam-
Efter beslut av regeringen utlyste Radio- och
9 Tidpunkt för övergången
Regeringens förslag: De analoga
att vidaresända vissa
De analoga sändningarna skall ha upphört helt senast den 1 oktober 2007.
Remissinstanserna: Meningarna är delade när det gäller nedläggningen av de analoga sändningarna. Flera remissinstanser, däribland
Radio- och
Några remissinstanser förordar en tidigare släckning, däribland Post- och telestyrelsen, SVT och Teracom AB, medan andra, t.ex. Konsumentverket och TV 4, ställer sig tveksamma till den föreslagna tidpunkten.
Bland andra Post- och telestyrelsen och Teracom AB föreslår en avstängning i etapper. Teracom AB anser att ett pilotprojekt bör genomföras innan den egentliga avvecklingen inleds.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det nu bör läggas fast en tidpunkt då de analoga marksändningarna skall ha upphört. Genom ett riksdagsbeslut om tidpunkten ges konsumenter, elektronikindustri, programföretag och andra berörda goda möjligheter att planera inför framtiden.
18
När det gäller valet av tidpunkt för när nedläggningen skall vara Prop. 2002/03:72 avslutad behöver olika förhållanden beaktas. För de programföretag som
för närvarande sänder med både analog och digital teknik är det angeläget att nedläggningen sker snart så att de extra kostnaderna för parallella sändningar blir så låga som möjligt. Det är inte heller förenligt med god frekvensekonomi att samma program sänds parallellt med analog och digital teknik under någon längre tid.
Av avgörande betydelse är dock att konsumenterna har möjlighet att planera för övergången till ny teknik och att utbudet på marknaden för mottagare hinner anpassas till önskemålen från olika konsumentgrupper. I det föregående har regeringen föreslagit att digitala marksändningar som skall kunna tas emot utan villkor om särskild betalning skall ske okrypterat. Det innebär att det inte kommer att behövas abonnemang eller programkort för att ta emot dessa sändningar. Härigenom öppnas en marknad för konkurrerande leverantörer av såväl enkla
Regeringen bedömer att omkring fyra år är en tillräckligt lång tid för att marknaden för mottagare skall hinna anpassa sig till konsumenternas behov och krav.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de analoga
10 En kommission skall förbereda teknikskiftet
Regeringens bedömning: En särskild kommission bör förbereda skiftet från analoga till digitala marksändningar och samordna den informationsverksamhet som behövs.
Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att beredningens resultat bör redovisas tidigare eller att informationsinsatserna måste komma igång så snart som möjligt.
19
Skälen för regeringens bedömning: Ett skifte från analoga till digi- Prop. 2002/03:72 tala marksändningar kräver noggrann planering och en effektiv informa-
tion. Lyhördhet för konsumenternas synpunkter är viktig. Den som ansvarar för omställningen behöver ha täta kontakter med myndigheter och företag, t.ex. programföretag, distributörer och hemelektronikföretag, liksom med organisationer som företräder olika konsumentgrupper, däribland funktionshindrade konsumenter.
Regeringen anser att uppgiften att planera omställningen och att samordna nödvändiga informationsinsatser bör läggas på en kommission som bildas för detta ändamål. Kommissionen bör tillkallas snarast och fungera tills de analoga sändningarna har upphört.
Kommissionen skall utarbeta en plan för när de analoga sändningarna skall stängas av i olika geografiska områden. Kommissionen skall förvissa sig om att de som bor i de aktuella områdena kommer att kunna se
Kommissionen skall överväga om det är lämpligt att stänga av de analoga sändningarna på försök i ett begränsat område innan den egentliga avvecklingen har inletts. Erfarenheterna från ett sådant försök kan bl.a. användas för att förutse behovet av information och hjälp när de analoga sändningarna upphör.
20
Sammanfattning av
Bakgrund
Vår uppgift har varit att följa och utvärdera de markbundna digitala sändningarna under den första etappen. Vi har också medverkat vid urvalet av programföretag. Vi har fortlöpande rapporterat våra iakttagelser till regeringen om förslag till förändringar av de regler som gäller för verksamheten.
Riksdagen beslutade våren 1997 om att införa marksänd
Vi ger i de tre första kapitlen en bakgrund till våra bedömningar av utvecklingen av marksänd digital TV. I kapitel 1 Utgångspunkter för arbetet tar vi upp de politiska mål som låg till grund för beslutet att införa marksänd digital TV och redovisar kortfattat resultaten från tidigare utredningar. Vi nämner också utredningar om
I kapitel 2 Medielandskap i förändring beskriver vi kortfattat de olika distributionsformerna, den tekniska utvecklingen och hur programverksamheten har utvecklats.
Mätningar av hur hushållen tar emot TV visar att omkring 30 procent eller ca 1,25 miljoner
Vi har i kapitel 3 Marksänd digital TV i omvärlden valt att ge en relativt omfattande beskrivning av andra länders insatser när det gäller övergången till marksänd digital TV. Sverige och Storbritannien startade digitaliseringen av marknäten tidigt. Det har gett ett försprång gentemot många andra länder i form av kunskap och kompetens inom området. Länder i övriga Europa följer nu efter och har startat eller planerar att
Prop. 2002/03:72
Bilaga 1
21
| starta digitala marksändningar. Det gäller såväl i länder där många hus- | Prop. 2002/03:72 |
| håll i dag använder marksändningar som i länder där annan distribution | Bilaga 1 |
| dominerar. |
Analys av sändningsverksamheten (kapitel 4)
Vi gör en analys av sändningsverksamheten genom att redogöra för marknadsutvecklingen för digital TV, de deltagande programföretagens syn på marknätets möjligheter, ett antal konsumentundersökningar och utvecklingen av digital TV och andra bredbandslösningar. Med utgångspunkt från denna beskrivning gör vi följande överväganden:
N Vi bedömer att marksänd digital TV är ett enkelt och effektivt sätt att nå ut till alla medborgare. Infrastrukturen för digital TV bör därför betraktas som en naturlig del av
N Vi anser att ett brett utbud av program och tjänster i marknätet bidrar till en sund konkurrens mellan de olika sändningsoperatörerna.
N Vi föreslår att de digitala sändningarna av public serviceprogrammen byggs ut till full befolkningstäckning, dvs. 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen.
N Vi föreslår att det övriga sändningsutrymmet med ett utbud av kommersiella program byggs ut så långt som möjligt. Det är viktigt för att få största möjliga mångfald av program och tjänster till största möjliga del av befolkningen.
| N Vi anser att det är positivt att de nordiska aktörerna på digital TV- | |
| marknaden har enats om kravspecifikationer för digitala avkodare. | |
| En öppen gemensam standard för digital TV innebär fördelar för | |
| såväl konsumenter som programföretag. | |
| Vi konstaterar att övergången till digital distribution är en självklar | |
| utveckling av |
|
| enkel utveckling mot en effektivare |
|
| sändningsoperatörer är överens om att all |
|
| taliseras. Aktörerna framhåller att det är orimligt att behålla och under- | |
| hålla ett analogt system för |
|
| alla andra typer av kommunikationssystem ersätts med digital teknik. | |
| Digital TV innebär stora mervärden och ökad valfrihet för konsumen- | |
| terna. De viktigaste fördelarna är en bättre ljud- och bildkvalitet, att kon- | |
| sumenterna får fler program att välja bland och att de kan anpassa utbu- | |
| det efter sina egna intressen. Digitaliseringen av marknätet ger konsu- | |
| menterna tillgång till fler regionala program och en del tjänster i TV- | |
| miljön som tidigare enbart funnits i datormiljön. En annan fördel jämfört | |
| med de andra sändningssätten är möjligheten att lätt kunna förflytta | |
| avkodaren mellan olika platser, portabilitet. På längre sikt kan även | |
| mobila mottagare som kan användas på olika transportmedel finnas till- | |
| gängliga för konsumenterna. | |
| Aktörerna på marknaden är överens om att den främsta drivkraften för | |
| konsumenterna i dag är ett ökat utbud av vanliga |
|
| sikt kan även interaktivitet och nya tjänster som t.ex. |
|
| nisk handel locka nya konsumenter. Tillgången till interaktiva tjänster | |
| genom digital TV gör att även de som inte har tillgång till datorer kan ta | 22 |
| del av informationssamhällets tjänster. Det innebär att infrastrukturen för | Prop. 2002/03:72 |
| digital TV bör betraktas som en naturlig del av |
Bilaga 1 |
| Det har stor betydelse ur demokratisynpunkt att samhällsinformation | |
| kan nå ut till medborgarna. Det digitala marknätet intar en unik position | |
| genom att det i princip kan nå ut till samtliga hushåll och därmed utgör | |
| ett mycket effektivt och billigt sätt att nå medborgarna. I jämförelse med | |
| andra bredbandslösningar är marksänd digital TV ett mycket enkelt sätt | |
| att nå ut med stora informationsmängder till många användare samtidigt. | |
| En grundläggande politisk ambition är att alla som bor i Sverige skall | |
| kunna ta emot |
|
| heter där de inte kan ta del av |
|
| bolantenn. Flera hushåll med parabolmottagning har inte tillgång till | |
| emot av de flesta. Det digitala marknätet kan därför ses som en garanti | |
| för att konsumenterna även i framtiden skall ha reella möjligheter att | |
| välja mellan minst två mottagningssätt av TV. | |
| Med en öppen gemensam standard för digital TV kan mediet utvecklas | |
| och digital TV bli mer användbart för konsumenterna. I dag använder | |
| sändningsoperatörerna olika, sinsemellan slutna system för digitala TV- | |
| sändningar. Det leder till att en konsument som har valt en viss | |
| leverantör av digital TV i regel är hänvisad till att endast välja ur det | |
| programutbud denna leverantör erbjuder. Detta begränsar konsumenter- | |
| nas valfrihet och leder till osunda inlåsningseffekter på marknaden. För | |
| programföretagen betyder olika standarder att utvecklingen av interaktiva | |
| tjänster dämpas. |
Samhällsekonomisk bedömning av teknikskiftet (kapitel 5)
Vi redovisar de stora ekonomiska vinster som ett teknikbyte från analoga till digitala marksändningar innebär. Vi redovisar också beräkningar som jämför kostnaderna för att sända både analogt och digitalt med konsumentkollektivets uppskattade kostnader vid teknikbytet. Våra slutsatser av dessa beräkningar är:
N Vi bedömer att de analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007. Ju snabbare en avveckling kan ske desto större samhällsekonomiska vinster uppnås. Fem år bör ge konsumenterna rimlig tid att anpassa sig till den digitala
N Vi föreslår att en beredning får i uppdrag att utarbeta riktlinjer för en koncentrerad informationsinsats samt överväga andra åtgärder som kan främja och stimulera övergången till digital teknik. Uppdraget bör redovisas senast år 2005.
Den digitala tekniken är mer effektiv än den analoga tekniken vilket innebär att den också är billigare. En naturlig utveckling är därför att ersätta de analoga marksändningarna med digitala sändningar. Med ett digitalt marknät som täcker så gott som hela befolkningen kan det analoga marknätet avvecklas tidigare än om digitaliseringen enbart sker inom övriga plattformar. En avveckling av det analoga marknätet innebär att frekvensutrymme kan frigöras till förmån för ett ökat
23
| Ju tidigare en avveckling av de analoga marksändningarna kan ske | Prop. 2002/03:72 |
| desto större samhällsekonomiska vinster uppnås. En viss tids parallell- | Bilaga 1 |
| sändning av analoga och digitala program är dock önskvärd. Konsumen- | |
| terna måste få rimlig tid att införskaffa nödvändig avkodarutrustning. Det | |
| är därför viktigt att göra en avvägning mellan konsumenternas behov av | |
| att anpassa sig till digital mottagning och de samhällsekonomiska kost- | |
| nader som parallellsändningen innebär. Det är också viktigt att ta hänsyn | |
| till digitaliseringen av andra plattformar och hur man gör i andra länder. | |
| En positiv marknadsutveckling påverkar möjligheten att snabbt avbryta | |
| de analoga marksändningarna. | |
| Att ange ett årtal för när de analoga marksändningarna skall avvecklas | |
| kan påskynda hushållens nödvändiga investeringar i digital mottagarut- | |
| rustning. Ett avvecklingsår ger också programföretag och andra intres- | |
| senter på marknaden förutsättningar att planera nuvarande och framtida | |
| marknadsstrategier. En avveckling är dessutom välkommen för de kon- | |
| sumenter som tidigt skaffar digitala avkodare. Dessa konsumenter | |
| tvingas nämligen indirekt vara med och bära de samhällsekonomiska | |
| kostnader som parallellsändningarna innebär. | |
| Vi utgår från att vissa förutsättningar för en avveckling bör vara upp- | |
| fyllda i god tid före år 2007. De digitala marksändningarna av public | |
| hushåll som i dag har möjlighet att ta emot programmen analogt. En | |
| annan förutsättning är att public |
|
| avgiftsfritt. Det bör också finnas både enklare och mer avancerade digi- | |
| tala avkodare på marknaden. | |
| Konsumenterna står inför många valsituationer vid bytet från analog | |
| till digital |
|
| utbud av program och om de önskar en enkel eller mer avancerad digital | |
| avkodare. Skall konsumenterna ha en verklig valfrihet måste de få saklig | |
| information om vilka valmöjligheterna är. Vi anser att en koncentrerad | |
| informationsinsats inför avvecklingen av de analoga marksändningarna | |
| är nödvändig. | |
| För att påverka marknadsutvecklingen kan, förutom information till | |
| konsumenterna och ett i förväg bestämt avvecklingsår, också andra styr- | |
| instrument användas. Vi anser att det är rimligt att de som skaffar digital | |
| mottagning och därmed bidrar till att påskynda teknikskiftet skall belö- | |
| nas. Exempelvis kan man tänka sig en differentierad |
|
| Något annat som påverkar marknadsutvecklingen är priset på avkodare | |
| och olika former av subventioner. Ett lägre pris bidrar till en mer positiv | |
| marknadsutveckling. Det är flera faktorer som inverkar på detta som | |
| konkurrensen på marknaden, den tekniska utvecklingen samt införandet | |
| av en gemensam standard för mjuk- och hårdvara i alla avkodare. |
Regler och tillstånd för de digitala sändningarna (kapitel 6)
Vi beskriver vilka regler och lagar som gäller för de digitala marksändningarna och hur tillstånden fördelas till programföretag. Vi har redan tidigare i skrivelser till regeringen eller Radio- och
24
pågående utredningar. Vi bedömer att det för den framtida sändningsverksamheten krävs följande förändringar:
N Vi föreslår att en extern aktör får tillstånd att förfoga över en del av den totala överföringskapaciteten. Den externa aktörens utbud bör i princip uppfylla samma riktlinjer och villkor som i dag gäller för urval och tillståndsgivning. De programföretag som föreslås ingå bör godkännas av en myndighet.
N Vi föreslår att tillståndsgivningen i framtiden delegeras till en myndighet. I valet av myndighet bör hänsyn tas till konvergensen mellan
N Vi föreslår att de digitala sändningstillstånden i marknätet under nästa period skall gälla i tio år. Sändningsverksamheten bör ses över vid något tillfälle under tillståndsperioden.
N Vi föreslår att sändningarna av public
N Vi föreslår att regeringen vid omförhandlingen av EU:s
Den digitala tekniken innebär i sig att frekvensutrymmet kan användas på ett mer effektivt sätt. Inom ett utrymme där det med analog teknik kan överföras endast ett
En ännu högre grad av flexibilitet kan uppnås med den modell för tillståndsgivning som används i Storbritannien och Spanien. Där har man valt att låta en extern aktör förfoga över en del av den totala överföringskapaciteten. Resterande kapacitet har delats ut till public service, regionala programföretag eller andra programföretag som man av speciella skäl önskar ha med eller som har tillstånd att sända i de analoga näten. De programföretag som sänder genom den externa aktören godkänns och får sändningstillstånd av ansvarig myndighet.
Vi föreslår att denna modell används i Sverige för delar av överföringskapaciteten. Vissa av programföretagen som redan har tillstånd att sända i det digitala marknätet bör efter tillståndsperiodens slut erbjudas att ingå i den externa aktörens utbud. Public service, de regionala programföretagen och programföretag med tillstånd att sända i det analoga nätet bör även i fortsättningen tilldelas egna tillstånd. Även i ett sådant system kan krav ställas som att sändningarna som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar, att lokala och regionala program ges företräde samt att flera av varandra oberoende programföretag deltar i sändningarna.
Prop. 2002/03:72
Bilaga 1
25
Vi anser att tillståndsgivningen i framtiden bör delegeras till en myndighet. I valet av myndighet bör hänsyn tas till konvergensen mellan
Vi anser att nästa tillståndsperiod för digitala marksändningar bör vara väsentligt längre än vad som gäller i dag. Motiven för en relativt lång tillståndsperiod är betydligt starkare än de som talar emot. Eventuella nackdelar kan uppvägas av att sändningsverksamheten ses över vid något tillfälle under sändningsperioden. Syftet med översynen är att kunna dela ut fler sändningstillstånd om utrymmet i de digitala frekvenskanalerna så medger. Om något programföretag förverkar rätten till sitt sändningstillstånd bör systemet vara så utformat att det medger att nya programföretag snabbt kan överta aktuellt tillstånd.
Riksdagen beslutade i maj 2001 att SVT:s och UR:s program skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver
För närvarande kan de nordbor som bor i gränsområden till Sverige inte ta del av de digitala marksändningarna. Det beror på att sändningarna är krypterade och på gällande upphovsrättsliga avtal som inte tillåter mottagning av de digitala programmen från ett annat land än det som avses.
Vi anser att sändningarna av public
I EU:s
I slutet av 2002 skall det göras en översyn av bestämmelserna i EU:s
Prop. 2002/03:72
Bilaga 1
26
| de programföretag som i huvudsak riktar sina sändningar till ett annat | Prop. 2002/03:72 |
| land bör |
Bilaga 1 |
27
Förteckning över remissinstanser
Prop. 2002/03:72
Bilaga 2
Yttranden över betänkandet Digital TV – modernisering av marknätet (SOU 2001:90) har avgetts av Justitiekanslern, Konsumentverket, Statskontoret, Styrelsen för psykologiskt försvar, Riksrevisionsverket, Statens ljud- och bildarkiv, Radio- och
Överstyrelsen för civil beredskap, Discovery Communications Europe, Svenska kommunförbundet, Sveriges Radio AB och Svenska tonsättares internationella musikbyrå har meddelat att de avstår från att yttra sig eller att de inte har några synpunkter. Den sistnämnda organisationen hänvisar till yttrandet från Föreningen Copyswede och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.
28
| Kulturdepartementet | Prop. 2002/03:72 |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2003 | |
| Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg, | |
| Ulvskog, Lindh, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, | |
| Ringholm, Bodström, Karlsson J. O., Sommestad, Karlsson H., Lund, | |
| Andnor, Johansson, Hallengren, Björklund | |
| Föredragande: Marita Ulvskog |
Regeringen beslutar proposition 2002/03:72 Digitala
29