Budgetpropositionen för 2003 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utbildning och

universitetsforskning

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förslag till statsbudget för 2003

Utbildning och universitetsforskning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................		19
2	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ..................................		23
	2.1	Omfattning............................................................................................	23
	2.2	Utgiftsutvecklingen...............................................................................	23
3	Utbildningspolitik ................................................................................................		25
	3.1	Omfattning............................................................................................	25
	3.2	Utgiftsutvecklingen...............................................................................	27
	3.3	Mål..........................................................................................................	29
	3.4	Politikens inriktning .............................................................................	29
	3.5	Insatser...................................................................................................	42
	3.5.1	Insatser inom politikområdet...............................................................	42
	3.5.2	Insatser utanför politikområdet ...........................................................	45
	3.6	Resultatbedömning för politikområdet Utbildning............................	45
	3.6.1	Resultat ..................................................................................................	45
	3.6.2	Resurser i internationell jämförelse......................................................	46
	3.6.3	Arbetsmiljö............................................................................................	46
	3.6.4	Kvalitet...................................................................................................	48
	3.6.5	Utbildning, arbetsmarknad och tillväxt...............................................	52
	3.6.6	Resultat i ett nationellt perspektiv .......................................................	54
	3.6.7	Analys och slutsatser.............................................................................	56
	3.7	Revisionens iakttagelser........................................................................	57
4	Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ........................................................		59
	4.1	Insatser...................................................................................................	59
	4.2	Resultatbedömning ...............................................................................	61
	4.2.1	Resultat ..................................................................................................	61
	4.2.2	Analys och slutsatser.............................................................................	61
5	Barn- och ungdomsutbildning .............................................................................		63
	5.1	Insatser...................................................................................................	63
	5.2	Resultatbedömning ...............................................................................	75
	5.2.1	Resultat ..................................................................................................	75
	5.2.2	Analys och slutsatser.............................................................................	78
6	Vuxenutbildning....................................................................................................		83

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	6.1	Insatser ..................................................................................................	83
	6.2	Resultatbedömning...............................................................................	87
	6.2.1	Resultat..................................................................................................	87
	6.2.2	Analys och slutsatser ............................................................................	91
7	Högskoleverksamhet ...........................................................................................		95
	7.1	Insatser ..................................................................................................	95
	7.1.1	Grundläggande högskoleutbildning.....................................................	95
	7.1.2	Forskning och forskarutbildning.......................................................	102
	7.1.3	Vissa insatser vid universitet och högskolor .....................................	104
	7.2	Resultatbedömning.............................................................................	108
	7.2.1	Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning ....................	108
	7.2.2	Examinationsmål.................................................................................	110
	7.2.3	Utbildningsuppdraget.........................................................................	113
	7.2.4	Vissa särskilda åtaganden....................................................................	115
	7.2.5	Samverkan med det omgivande samhället.........................................	116
	7.2.6	Internationellt samarbete inom högre utbildning.............................	119
	7.2.7	Jämställdhet och genusperspektiv......................................................	119
	7.2.8	Redovisning av miljöledningsarbetet.................................................	121
	7.2.9	Redovisning av kompetensförsörjning..............................................	121
	7.2.10	Universitets och högskolors deltagande i konsortier.......................	122
	7.2.11	Kostnader för lokaler och bibliotek...................................................	123
	7.2.12	Nyckeltal .............................................................................................	123
	7.3	Särskilda frågor....................................................................................	123
	7.3.1	Anslagsberäkningar.............................................................................	123
	7.3.2	Ersättningsbelopp ...............................................................................	126
	7.3.3	Studiefinansiering inom forskarutbildning .......................................	127
8	Studiestödsverksamhet ......................................................................................		129
	8.1	Omfattning..........................................................................................	129
	8.2	Insatser ................................................................................................	129
	8.2.1	Insatser inom verksamhetsområdet...................................................	129
	8.3	Resultatbedömning.............................................................................	131
	8.3.1	Resultat................................................................................................	131
	8.3.2	Analys och slutsatser ..........................................................................	133
9	Budgetförslag......................................................................................................		137
	9.1	Anslag ..................................................................................................	137
	9.1.1	25:1 Statens skolverk ..........................................................................	137
	9.1.2	25:2 Skolutvecklingsmyndighet 1 ........................................................	138
	9.1.3	25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.............................	138
	9.1.4	25:4 Specialpedagogiska institutet .....................................................	140

9.1.525:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

	funktionshinder...................................................................................	141
9.1.6	25:6 Specialskolemyndigheten ...........................................................	142
9.1.7	25:7Särskilda insatser på skolområdet ...............................................	143
9.1.8	25:8 Sameskolstyrelsen.......................................................................	144
9.1.9	25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m....................................................	145
9.1.10	25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem.......	145

9.1.1125:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och

gymnasieskola .....................................................................................	146
9.1.12 25:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet ...............................	147

	PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.1.13	25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande..................................	148
9.1.14	25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning ..................	149
9.1.15	25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet ..	150
9.1.16	25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna........................................	151
9.1.17	25:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning........................	151
9.1.18	25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning....................................	152
9.1.19	25:19 Uppsala universitet: Grundutbildning.....................................	153
9.1.20	25:20 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning...........	154
9.1.21	25:21 Lunds universitet: Grundutbildning ........................................	155
9.1.22	25:22 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning..............	157
9.1.23	25:23 Göteborgs universitet: Grundutbildning.................................	158
9.1.24	25:24 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning ......	159
9.1.25	25:25 Stockholms universitet: Grundutbildning...............................	161
9.1.26	25:26 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning.....	162
9.1.27	25:27 Umeå universitet: Grundutbildning.........................................	163
9.1.28	25:28 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ..............	165
9.1.29	25:29 Linköpings universitet: Grundutbildning................................	166
9.1.30	25:30 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning .....	167
9.1.31	25:31 Karolinska institutet: Grundutbildning...................................	168
9.1.32	25:32 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning.........	170
9.1.33	25:33 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning........................	171

9.1.3425:34 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskar-

utbildning.............................................................................................	172
9.1.35 25:35 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning...........................	173

9.1.3625:36 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 174

9.1.37 25:37 Karlstads universitet: Grundutbildning...................................	175
9.1.38 25:38 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning.........	177
9.1.39 25:39 Växjö universitet: Grundutbildning.........................................	178
9.1.40 25:40 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning...............	179
9.1.41 25:41 Örebro universitet: Grundutbildning......................................	180
9.1.42 25:42 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning............	182
9.1.43 25:43 Mitthögskolan: Grundutbildning.............................................	183
9.1.44 25:44 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning ..................	184
9.1.45 25:45 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning........................	185

9.1.4625:46 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskar-

utbildning.............................................................................................	186
9.1.47 25:47 Malmö högskola: Grundutbildning..........................................	187
9.1.48 25:48 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning ...............	188
9.1.49 25:49 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning....................................	189
9.1.50 25:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning .........	191
9.1.51 25:51 Mälardalens högskola: Grundutbildning .................................	192
9.1.52 25:52 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning.......	193
9.1.53 25:53 Danshögskolan: Grundutbildning............................................	194
9.1.54 25:54 Dramatiska institutet: Grundutbildning..................................	194
9.1.55 25:55 Högskolan i Borås: Grundutbildning ......................................	195
9.1.56 25:56 Högskolan Dalarna: Grundutbildning.....................................	196
9.1.57 25:57 Högskolan på Gotland: Grundutbildning ...............................	198
9.1.58 25:58 Högskolan i Gävle: Grundutbildning ......................................	199
9.1.59 25:59 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ...............................	200
9.1.60 25:60 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning..............................	201
9.1.61 25:61 Högskolan i Skövde: Grundutbildning....................................	203

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.1.62 25:62 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning..........		204
9.1.63 25:63 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning...................		205
9.1.64	25:64 Konstfack: Grundutbildning....................................................	206
9.1.65 25:65 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning .............................		207
9.1.66 25:66 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning........		207
9.1.67 25:67 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning......................		208
9.1.68 25:68 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................		210
9.1.69 25:69 Södertörns högskola: Grundutbildning...................................		210
9.1.70 25:70 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................		212
9.1.71 25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.....		212
9.1.72 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.........		219
9.1.73 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
	högskolor m.m. ...................................................................................	221
9.1.74 25:74 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning..................		222
9.1.75	25:75 Högskoleverket.........................................................................	223
9.1.76 25: 76 Verket för högskoleservice......................................................		224
9.1.77 25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m. ........................................		225
9.1.78 25: 78 Överklagandenämnden för studiestöd ...................................		228
9.1.79 25:79 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.....		229
9.1.80 25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.................................		230
9.1.81 25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ..............		231

9.1.8225:82 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

		m.m. .....................................................................................................	232
10	Forskningspolitik ...............................................................................................		235
	10.1	Omfattning..........................................................................................	235
	10.2	Utgiftsutveckling................................................................................	235
	10.3	Mål .......................................................................................................	236
	10.3.1	Mål för 2003 ........................................................................................	236
	10.4	Politikens inriktning...........................................................................	236
	10.5	Insatser ................................................................................................	240
	10.5.1	Insatser inom politikområdet.............................................................	240
	10.5.2	Insatser utanför politikområdet.........................................................	242
	10.6	Vissa bioteknikfrågor..........................................................................	243
	10.7	Resultatbedömning.............................................................................	245
	10.7.1	Övergripande resultatbedömning......................................................	245
	10.7.2	Särskilda forskningssatsningar ...........................................................	246
	10.7.3	Stöd till grundläggande forskning......................................................	247
	10.7.4	Stöd till områdesinriktad forskning...................................................	251
	10.7.5	Utförande av forskning ......................................................................	255
	10.7.6	Forskningsstödjande verksamheter ...................................................	256
	10.8	Analys och slutsatser ..........................................................................	258
	10.9	Revisionens iakttagelser......................................................................	260
	10.10	Budgetförslag ......................................................................................	260
	10.10.1	26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation.........	260
	10.10.2	26:2 Vetenskapsrådet:Förvaltning .....................................................	262
	10.10.3	26:3 Rymdforskning ...........................................................................	262
	10.10.4	26:4 Institutet för rymdfysik .............................................................	263
	10.10.5	26:5 Kungl. biblioteket .......................................................................	264
	10.10.6	26:6 Polarforskningssekretariatet ......................................................	265
	10.10.7	26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU. 265

	PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.10.8	26:8 SUNET ........................................................................................	266
10.10.9	26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål...................................	266

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabellförteckning
Anslagsbelopp ...................................................................................................................		19
2.1	Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och universitets-
	forskning...............................................................................................................	23
2.2	Härledning av ramnivå 2003-2004...........................................................................	23
3.1	Utgiftsutveckling inom politikområdet..................................................................	27
7.1	Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande
	högskoleutbildningen...........................................................................................	97
7.2	Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1999–2001....................................	109
7.3	Forskarutbildning 1999–2001 ................................................................................	109
7.4	Professorer och disputerade lärare 1999–2001 .....................................................	110
7.5	Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning .......................................	110
7.6	Examinationsmål för forskarutbildning................................................................	111
7.7	Antal helårsstudenter per lärosäte 2000 och 2001 – uppdrag och utfall .............	113
7.8	Tilldelat takbelopp 2001 samt utfall ......................................................................	115
7.9	Förslag till ökat takbelopp 2003 med anledning av nytt avtal för kopiering inom
	högskoleområdet................................................................................................	125
7.10 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer..........................		126
8.1	Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2001 för de viktigaste
	studiestöden........................................................................................................	131
8.2	Lånebenägenhet i procent 1999 - 2001..................................................................	132
8.4	Några nyckeltal för CSN:s verksamhet ................................................................	133
8.5	Några nyckeltal för ÖKS verksamhet ...................................................................	133
9.25:1 Anslagsutveckling för 25:1 Statens skolverk ...................................................		137
9.25:1 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................		138
9.25:2 Anslagsutveckling för 25:2 Skolutvecklingsmyndighet ..................................		138
9.25:2 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................		138
9.25:3 Anslagsutveckling för 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg......		138
9.25:3 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................		139
9.25:4 Anslagsutveckling för 25:4 Specialpedagogiska institutet ..............................		140
9.25:4 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................		140
9.25:4 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................		141
9 25:5 Anslagsutveckling för 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för
	elever med funktionshinder...............................................................................	141
9.25:5 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................		141
9.25:5 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................		141
9.25:6 Anslagsutveckling för 25:6 Specialskolemyndigheten ....................................		142
9.25:6 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................		142
9.25:6 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................		142
9.25:7 Anslagsutveckling för 25:7 Särskilda insatser på skolområdet .......................		143
9.25:7 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................		144
9.25:8 Anslagsutveckling för 25:8 Sameskolstyrelsen................................................		144
9.25:8 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................		144

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:8 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................	145
9.25:9 Anslagsutveckling för 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. ............................	145
9.25:9 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...............................................................	145
9.25:10 Anslagsutveckling för 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem ............................................................................................................	145
9.25:10 Härledning av anslagsnivå 2003-2004.............................................................	146
9.25:11 Anslagsutveckling för 25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola ..........................................................................	146
9.25:11 Härledning av anslagsnivå 2003-2004.............................................................	147
9.25:12 Anslagsutveckling för 25:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet.......	147
9.25:12 Härledning av anslagsnivå 2003-2004.............................................................	148
9.25:13 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande...................	148
9.25:13 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	149
9.25:13 Härledning av anslagsnivå 2003–2004.............................................................	149
9.25:14 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning ...	149
9.25:14 Härledning av anslagsnivå 2003–2004.............................................................	150
9.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet ..........................................................................................................	150
9.25:15 Härledning av anslagsnivå 2003–2004.............................................................	151
9.25:16 Anslagsutveckling för Statligt stöd för utbildning av vuxna.........................	151
9.25:16 Härledning av anslagsnivå 2003–2004.............................................................	151
9.25:17 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.........	151
9.25:17 Härledning av anslagsnivå 2003–2004.............................................................	152
9.25:18 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.....................	152
9.25:18 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	152
9.25:18 Härledning av anslagsnivå 2003–2004.............................................................	153
9.25:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet ..................	153
9.25:19 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	153
9.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	154
9.25:19 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	154
9.25:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala
universitet............................................................................................................	154
9.25:20 Examinationsmål för forskarutbildning .........................................................	154
9.25:20 Resultat för forskarutbildningen.....................................................................	155
9.25:20 Professorer........................................................................................................	155
9.25: 20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning ................................	155
9.25:20 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	155
9.25:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet .....................	155
9.25:21 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	156
9.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	156
9.25:21 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	157
9.25:22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds
universitet............................................................................................................	157
9.25:22 Examinationsmål för forskarutbildning .........................................................	157
9.25:22 Resultat för forskarutbildningen.....................................................................	157
9.25:22 Professorer........................................................................................................	157
9.25:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	158
9.25:22 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	158
9.25:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet..............	158
9.25:23 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	159
9.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	159

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:23 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	159
9.25:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs
universitet ...........................................................................................................	159
9.25:24 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	160
9.25:24 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	160
9.25:24 Professorer.......................................................................................................	160
9.25:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	160
9.25:24 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	161
9.25:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet............	161
9.25:25 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	161
9.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	161
9.25:25 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	162
9.25:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms
universitet ...........................................................................................................	162
9.25:26 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	162
9.25:26 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	162
9.25:26 Professorer.......................................................................................................	162
9.25:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	163
9.25:26 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	163
9.25:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet .....................	163
9.25:27 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	164
9.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	164
9.25:27 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	165
9.25:28 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet ...........................................................................................................	165
9.25:28 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	165
9.25:28 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	165
9.25:28 Professorer.......................................................................................................	165
9.25:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	165
9.25:28 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	166
9.25:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet.............	166
9.25:29 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	166
9.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	167
9.25:29 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	167
9.25:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linköpings
universitet ...........................................................................................................	167
9.25:30 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	167
9.25:30 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	168
9.25:30 Professorer.......................................................................................................	168
9.25:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	168
9.25:30 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	168
9.25:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet................	168
9.25:31 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	169
9.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	169
9.25:31 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	169
9.25:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska
institutet..............................................................................................................	170
9.25:32 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	170
9.25:32 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	170
9.25:32 Professorer.......................................................................................................	170
9.25:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	170

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:32 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	171
9.25:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan......	171
9.25:33 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	171
9.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	171
9.25:33 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	172
9.25:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska
högskolan ............................................................................................................	172
9.25:34 Examinationsmål för forskarutbildning .........................................................	172
9.25:34 Resultat för forskarutbildningen.....................................................................	172
9.25:34 Professorer........................................................................................................	172
9.25:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	172
9.25:34 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	173
9.25:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet........	173
9.25:35 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	173
9.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	174
9.25:35 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	174
9.25:36 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska
universitet............................................................................................................	174
9.25:36 Examinationsmål för forskarutbildning .........................................................	174
9.25:36 Resultat för forskarutbildningen.....................................................................	175
9.25:36 Professorer........................................................................................................	175
9.25:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	175
9.25:36 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	175
9.25:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet ................	175
9.25:37 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	176
9.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	176
9.25:37 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	176
9.25:38 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads
universitet............................................................................................................	177
9.25:38 Examinationsmål för forskarutbildning .........................................................	177
9.25:38 Resultat för forskarutbildningen.....................................................................	177
9.25:38 Professorer........................................................................................................	177
9.25:38 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	177
9.25:38 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	178
9.25:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet ......................	178
9.25:39 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	178
9.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	178
9.25:39 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	179
9.25:40 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö
universitet............................................................................................................	179
9.25:40 Examinationsmål för forskarutbildning .........................................................	179
9.25:40 Resultat för forskarutbildningen.....................................................................	179
9.25:40 Professorer........................................................................................................	180
9.25:40 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	180
9.25:40 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	180
9.25:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet ...................	180
9.25:41 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	181
9.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	181
9.25:41 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	181
9.25:42 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro
universitet............................................................................................................	182

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:42 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	182
9.25:42 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	182
9.25:42 Professorer.......................................................................................................	182
9.25:42 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	182
9.25:42 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	182
9.25:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mitthögskolan..........................	183
9.25:43 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	183
9.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	183
9.25:43 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	184
9.25:44 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Mitthögskolan ....................................................................................................	184
9.25:44 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	184
9.25:44 Professorer.......................................................................................................	184
9.25:44 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	184
9.25:44 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	185
9.25:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola.....	185
9.25:45 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	185
9.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	185
9.25:45 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	186
9.25:46 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska
högskola ..............................................................................................................	186
9.25:46 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	186
9.25:46 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	186
9.25:46 Professorer.......................................................................................................	186
9.25:46 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	187
9.25:46 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	187
9.25:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola ......................	187
9.25:47 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	187
9.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	188
9.25:47 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	188
9.25:48 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola ..............................................................................................................	188
9.25:48 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	188
9.25:48 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	189
9.25:48 Professorer.......................................................................................................	189
9.25:48 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	189
9.25:48 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	189
9.25:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar.................	189
9.25:49 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	190
9.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	190
9.25:49 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	190
9.25:50 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i
Kalmar.................................................................................................................	191
9.25:50 Examinationsmål för forskarutbildning.........................................................	191
9.25:50 Resultat för forskarutbildningen ....................................................................	191
9.25:50 Professorer.......................................................................................................	191
9.25:50 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	191
9.25:50 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	192
9.25:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola ..............	192
9.25:51 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	192
9.25:51 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	192

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:51 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	193
9.25:52 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens
högskola...............................................................................................................	193
9.25:52 Resultat för forskarutbildningen.....................................................................	193
9.25:52 Professorer........................................................................................................	193
9.25:52 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	193
9.25:52 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	194
9.25:53 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan.........................	194
9.25:53 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	194
9.25:53 Härledning av nivån 2003-2004.......................................................................	194
9.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet...............	194
9.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	195
9.25:54 Härledning av nivån 2003-2004.......................................................................	195
9.25:55 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås....................	195
9.25:55 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	195
9.25:55 Professorer........................................................................................................	195
9.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	196
9.25:55 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	196
9.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna..................	196
9.25:56 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	197
9.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	197
9.25:56 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	197
9.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland ............	198
9.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	198
9.25:57 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	198
9.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle....................	199
9.25:58 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	199
9.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	199
9.25:58 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	200
9.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad.............	200
9.25:59 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	200
9.25 :59 Professorer.......................................................................................................	200
9.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	201
9.25:59 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	201
9.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad...........	201
9.25:60 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	202
9.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	202
9.25:60 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	202
9.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde.................	203
9.25:61 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	203
9.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	203
9.25:61 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	204
9.25:62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.........................................................................................	204
9.25:62 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	204
9.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	204
9.25:62 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	205
9.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan i Stockholm 205
9.25:63 Examinationsmål för grundutbildning ...........................................................	205
9.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	205
9.25:63 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	206

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack.................................	206
9.25:64 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	206
9.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	206
9.25:64 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	207
9.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan...........	207
9.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	207
9.25:65 Härledning av nivån 2003-2004 ......................................................................	207
9.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	207
9.25:66 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	208
9.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	208
9.25:66 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	208
9.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm...	208
9.25:67 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	209
9.25:67 Professorer.......................................................................................................	209
9.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	209
9.25:67 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	210
9.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i
Stockholm...........................................................................................................	210
9.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	210
9.25:68 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	210
9.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola................	210
9.25:69 Examinationsmål för grundutbildning...........................................................	211
9.25:69 Professorer.......................................................................................................	211
9.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	211
9.25:69 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	211
9.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm . 212
9.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	212
9.25:70 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	212
9.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. ......................................................................................	212
9.25:71 Fördelning på anslagsposter för enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. ......................................................................................	213
9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Chalmers tekniska
högskola AB........................................................................................................	213
9.25:71 Examinationsmål för forskarutbildning vid Chalmers tekniska
högskola AB........................................................................................................	213
9.25:71 Resultat för forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB .......	214
9.25:71 Professorer vid Chalmers tekniska högskola AB ..........................................	214
9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping............................................................................................................	215
9.25:71 Examinationsmål för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping............................................................................................................	215
9.25:71 Resultat för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping .........	215
9.25:71 Professorer vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping ........................................	215
9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Ersta Sköndal högskola.............	217
9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Röda Korsets Högskola............	217
9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Sophiahemmets
sjuksköterskehögskola.......................................................................................	218
9.25:71 Härledning av nivån 2003–2004......................................................................	219

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:72 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m....................................................................................................	219
9.25:72 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m.............................................................................................	219
9.25:72 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	221
9.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor m.m.....................................................................................	221
9.25:73 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.......................................................	222
9.25:73 Härledning av nivån 2003-2004.......................................................................	222
9. 25:74 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och
forskning .............................................................................................................	222
9. 25:74 Medicinsk utbildning och forskning..............................................................	223
9. 25:74 Odontologisk utbildning och forskning .......................................................	223
9.25:74 Härledning av anslagsnivån 2003–2004 ..........................................................	223
9.25:75 Anslagsutveckling för anslaget Högskoleverket............................................	223
9.25:75 Fördelning på anslagsposter för Högskoleverket..........................................	223
9.25 :75 Uppdragsverksamhet......................................................................................	223
9.25:75 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	224
9.25:76 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice.........................................	224
9.25:76 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	225
925:76 Härledning av anslagsnivå 2003-2004..............................................................	225
9.25:77 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden m.m...........................	225
9.25:77 Offentligrättslig verksamhet...........................................................................	226
9.25:77Härledning av anslagsnivå 2003-2004..............................................................	228
9.25:78 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd......................	228
9.25:78 Härledning av anslagsnivå 2003-2004.............................................................	229
9.25:79 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för
utbildningsområdet.............................................................................................	229
9.25:79 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	230
9.25:80 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet..................	230
9.25:80 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	231
9.25:81 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 231
9.25:81 Härledning av nivån 2003–2004 ......................................................................	232
9.25:82 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. .......................................................................................................	232
9.84 Härledning av anslagsnivå 2003-2004 ..................................................................	233
10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	235
10.26:1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation........................................................................................	260
10.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	260
10.26:1 Fördelning på anslagsposter............................................................................	261
10.26:1 Härledning av anslagsnivå 2003-2004.............................................................	262
10.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning ....................................	262
10.26:2 Härledning av anslagsnivå 2003-2004.............................................................	262
10.26:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning...........................................................	262
10.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	263
10. 26:3 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...........................................................	263
10.26:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik.............................................	263
10. 26:4 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...........................................................	264
10.26:5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket.......................................................	264

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.	26:5 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...........................................................	264
10.26:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet......................................		265
10.	26:6 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...........................................................	265
10.26:7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom
	EU .......................................................................................................................	265
10.	26:7 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...........................................................	266
10.26:8 Anslagsutveckling för SUNET.......................................................................		266
10.26:8 Uppdragsverksamhet.......................................................................................		266
10.	26:8 Härledning av anslagsnivå 2003-2004...........................................................	266
10.26:9 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål..................		266
10.26:9 Fördelning på anslagsposter............................................................................		267
10.	26:9 Härledning av anslagsnivå 2003-2004............................................................	268

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagramförteckning
3.6.1 Sammanlagd kostnad för stat, kommun och landsting *, 1998–2001, löpande
priser......................................................................................................................	46
3.6.2 Offentliga och privata medel för utbildning i procent av BNP 1990, 1995 och
1999 (Källa: OECD) ............................................................................................	46
3.6.3 Antalet elever per lärare * inom grundskolans tidigare år, 1995 och 1999 (källa:
OECD)..................................................................................................................	47
3.6.4 Svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap jämfört
med OECD...........................................................................................................	48
(Källa: OECD, PISA 2000)...................................................................................	48
3.6.5 Totalvariation i läskunnighet uppdelat per inom- och mellanskolvariation (Källa:
OECD, PISA 2000)..............................................................................................	49
3.6.6 Andel av deltagande i högre utbildning i åldern 18–24 år fördelat per
föräldrarnas utbildningsnivå (Källa: EURYDICE 1997 och OECD 2001)......	49
3.6.7 Utbildningsnivå bland kvinnor och män i befolkningen, 25–44 och 45-64 år
(Källa: SCB) ..........................................................................................................	50
3.6.8 Utresande och inresande studenter per 1000 högskolestuderande, år 1995/96–
2000/01 (källa: HSV)............................................................................................	51
3.6.9 Utresande och inresande forskarstuderande per 1000 registrerade i
forskarutbildning, år 1995/96 - 2000/01 (källa: HSV) .......................................	51
3.6.10 Andel av åldersgruppen 25–34 år som har uppnått minst gymnasienivå år 1991
och 1999 (Källa: OECD och SCB) .....................................................................	52
3.6.11 Övergångsfrekvens till högskola vid 25 års ålder* (Källa: SCB) .....................	53
3.6.12 Andel med högst grundskole- respektive minst treårig högskoleutbildning per
näringsgren, år 1993, 1997 och 2000 (Källa: SCB) .............................................	53
3.6.13 Andel arbetslösa per utbildningsgrupp i februari respektive år, 1971 – 2002
(Källa: SCB) ..........................................................................................................	54
3.6.14 Invandrade i åldern 16–64 år med- respektive utan högskoleutbildning, år
1987–2001..............................................................................................................	54
(Källa: SCB) ...........................................................................................................	54

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 556 070 000 kronor under åren 2004-2007 (avsnitt 9.1.18),

2.bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta om

bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 305 000 000 kronor under år 2004, högst 1 365 000 000 kronor under år 2005, högst

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

755 000 000 kronor under år 2006, högst

170 000 000 kronor under år 2007 och högst 55 000 000 kronor under år 2008 (avsnitt 10.10.1),

3.bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda

åtaganden innebär utgifter på högst 500 000 000 kronor under åren 2004-2008 (avsnitt 10.10.3),

4.för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning enligt följande uppställning:

Anslagstyp

25:1	Statens skolverk	ramanslag	309 730
25:2	Skolutvecklingsmyndighet	ramanslag	75 759
25:3	Utveckling av skolväsende och barnomsorg	ramanslag	351 901
25:4	Specialpedagogiska institutet	ramanslag	321 497
25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
	funktionshinder	ramanslag	22 558
25:6	Specialskolemyndigheten	ramanslag	234 246
25:7	Särskilda insatser på skolområdet	ramanslag	266 177
25:8	Sameskolstyrelsen	ramanslag	31 168
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.		ramanslag	3 900 000
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem		ramanslag	2 500 000
25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
	gymnasieskola	ramanslag	117 184
25:12	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	ramanslag	84 676

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande		ramanslag	101 417
25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning		ramanslag	155 804
25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet		obetecknat anslag	50 000
25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna		ramanslag	1 784 378
25:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning		ramanslag	14 727
25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning		ramanslag	609 953
25:19	Uppsala universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 100 361
25:20 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	1 140 323
25:21	Lunds universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 413 832
25:22 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	1 158 134
25:23	Göteborgs universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 358 922
25:24 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	943 455
25:25	Stockholms universitet: Grundutbildning	ramanslag	867 917
25:26 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	961 817
25:27	Umeå universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 020 870
25:28 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	661 151
25:29	Linköpings universitet: Grundutbildning	ramanslag	1 059 166
25:30 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	459 769
25:31	Karolinska institutet: Grundutbildning	ramanslag	526 569
25:32 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	738 943
25:33 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning		ramanslag	853 207
25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	633 663
25:35 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning		ramanslag	551 307
25:36 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	235 646
25:37	Karlstads universitet: Grundutbildning	ramanslag	432 589
25:38 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	141 387
25:39	Växjö universitet: Grundutbildning	ramanslag	363 994
25:40 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	137 696
25:41	Örebro universitet: Grundutbildning	ramanslag	506 359
25:42 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	153 420
25:43	Mitthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	482 405
25:44 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	118 445
25:45 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning		ramanslag	235 718
25:46 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	61 476
25:47	Malmö högskola: Grundutbildning	ramanslag	612 404
25:48 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	72 114
25:49 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning		ramanslag	357 899
25:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	62 406
25:51	Mälardalens högskola: Grundutbildning	ramanslag	502 595
25:52 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning		ramanslag	44 278
25:53	Danshögskolan: Grundutbildning	ramanslag	26 927
25:54	Dramatiska institutet: Grundutbildning	ramanslag	73 456
25:55 Högskolan i Borås: Grundutbildning		ramanslag	314 277
25:56	Högskolan Dalarna: Grundutbildning	ramanslag	308 221
25:57 Högskolan på Gotland: Grundutbildning		ramanslag	90 139
25:58 Högskolan i Gävle: Grundutbildning		ramanslag	322 920
25:59 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning		ramanslag	250 743

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:60	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	ramanslag	280 925
25:61	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	ramanslag	228 412
25:62	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning	ramanslag	235 539
25:63	Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	42 830
25:64	Konstfack: Grundutbildning	ramanslag	114 554
25:65	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	ramanslag	52 390
25:66	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	120 061
25:67	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	381 926
25:68	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	16 084
25:69	Södertörns högskola: Grundutbildning	ramanslag	244 776
25:70	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	ramanslag	25 930
25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.		ramanslag	1 875 181
25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.		ramanslag	554 204
25:73	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
	högskolor m.m.	ramanslag	341 243
25:74	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	ramanslag	1 730 619
25:75	Högskoleverket	ramanslag	187 019
25:76	Verket för högskoleservice	ramanslag	13 492
25:77	Centrala studiestödsnämnden	ramanslag	369 609
25:78	Överklagandenämnden för studiestöd	ramanslag	10 286
25:79	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	ramanslag	40 795
25:80	Myndigheten för Sveriges nätuniversitet	ramanslag	35 029
25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.		ramanslag	38 402
25:82	Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
	m.m.	ramanslag	18 100
26:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	ramanslag	2 433 822
26:2	Vetenskapsrådet: Förvaltning	ramanslag	95 546
26:3	Rymdforskning	ramanslag	152 335
26:4	Institutet för rymdfysik	ramanslag	41 959
26:5	Kungl. biblioteket	ramanslag	227 871
26:6	Polarforskningssekretariatet	ramanslag	24 169
26:7	Rådet för forsknings- och utvecklingsarbete inom EU	ramanslag	13 738
26:8	Sunet	ramanslag	38 647
26:9	Särskilda utgifter för forskningsändamål	ramanslag	113 085
Summa			42 386 673

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

2.1Omfattning

Utgiftsområdet avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högskole- och forskarutbildning, forskning samt centrala

2.2Utgiftsutvecklingen

myndigheter inom utbildningsområdet. Utgifts- området omfattar politikområdena Utbildnings- politik och Forskningspolitik samt en del av politikområdet Storstadspolitik.

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat
	2001	2002 1	prognos	anslag	anslag
			2002	2003	2004
Politikområde Storstadspolitik2	178	185	207	0	0
Politikområde Utbildningspolitik	30 503	38 446	37 783	39 246	40 986
Politikområdet Forskningspolitik	2 578	2 762	2 743	3 141	3 213
Totalt för utgiftsområde 16	33 259	41 393	40 733	42 387	44 199

1Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

2Politikområdet ligger under utgiftsområde 8.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivå 2003-2004

Miljoner kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	41 447	41 447

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning	917	1 744

Beslut	2 456	3 464

Övriga makroekonomiska förutsättningar	16	31
Volymer	0	0

Överföring till/från andra utgiftsområden	- 1 097	- 1 121

Övrigt	- 1 352	-1 366
Ny ramnivå	42 387	44 199

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3 Utbildningspolitik

3.1Omfattning

Politikområdet Utbildningspolitik har följande omfattning och behandlas i följande avsnitt:

Förskoleverksamhet och skolbarnsom- sorg

Barn- och ungdomsutbildning

förskoleklass

grundskola

gymnasieskola

specialskola

särskola

sameskola

svensk skola i utlandet

Vuxenutbildning

kommunal vuxenutbildning

vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

svenskundervisning för invandrare (sfi)

folkbildning

viss kompletterande utbildning med en- skilda huvudmän

kvalificerad yrkesutbildning

Nationellt centrum för flexibelt lärande

Högskoleverksamhet

universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet

Studiestöd

I politikområdet ingår även centrala myndig- heter inom studiestöds-, skol- och högskole- området samt medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid Svenska unescorådet.

Den samlade driftskostnaden/motsvarande inom politikområdet uppgår till omkring 185 miljarder kronor inklusive studiestöd, kommun och landsting. Av detta täcker anslagen under politikområdet ungefär 33 procent vilket sam- manhänger med att huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän.

Ungefär 35 procent av anslagna medel utgår till studiestöd som är ett statligt åtagande. Staten är huvudman för flertalet universitet och hög- skolor men det finns inom politikområdet även ett antal enskilda högskolor. Kommunerna är huvudman för förskoleverksamhet, skolbarns- omsorg, skola och vuxenutbildning (komvux, särvux och sfi). Det finns dock ett växande inslag av enskild verksamhet på dessa områden. Inom folkbildningen (folkhögskolor och studieför- bund) är den enskilda verksamheten av hävd helt dominerande. I övrigt är andelen enskild verk- samhet relativt stor inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg men begränsad inom uni- versitet och högskolor. Anslagen inom politik- området finansierar helt och hållet studiestödet och nästan helt och hållet grundutbildningen vid universitet och högskolor medan den statliga finansieringsandelen är låg när det gäller för- skoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, skola och vuxenutbildning finansieras främst med kommunala skattemedel men även via det generella statliga bidraget till kommunerna. Avgifter svarar för en del av finan- sieringen när det gäller studiecirklar inom folk- bildningen, förskoleverksamheten och skol- barnsomsorgen samt vissa myndigheter men har i övrigt en högst begränsad roll.

Nedanstående figur ger en kvantitativ översikt över politikområdet.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

SVERIGES UTBILDNINGSVÄSENDE

(Uppgifter avseende budgetåret 2001)

Forskarutbildning

Doktor

Licentiat

Grundläggande

ca 3 % av en årskull

högskole-

utbildning

Utlands-, sär-,

special- och sa-

19 år

meskola

Program

Fristående kurser

ca 20 800 elever, 4 700

drygt 45% av avgångs-

lärare, andelen kvinnor ca

eleverna går vidare till

76%, kostnad 4,3 mdr kr

högskolan inom 6 år

Högskola

268 000 helårsstudenter i grundutbildning samt ca 18 000 aktiva studerande i forskarutbildning, ca 22 700 lärare och forskare varav 37 % kvinnor, 8 200 med forskarutbildningstjänst,18 400 övrig personal, 50-tal högskolor. Kostnad inklusive forskning ca 43,8 miljarder kronor (därav studiestöd 5,6 mdr kronor)

Kvalificerad yrkesutbildning

11 100 helårsplatser,. Kostnad ca 600 mkr exkl. studiestöd

Folkbildning

147 folkhögskolor med 32 000 helårsstuderande och

ca 2 400 lärare varav 50 % kvinnor samt 10 studieförbund med totalt 1,8 miljoner kursdeltagare.

Statsbidrag ca 3,2 mdr kr (varav studiestöd ca 0,65 mdr kr)

Vuxenutbildning

Drygt 200 000 elever i komvux, ca 40 000 elever i särvux1 och ca 8 500 lärare - andelen kvinnor drygt 60 % i komvux, särvux, statens skolor för vuxna (SSV) och sfi. Kostnad ca 12,7 mdr kronor (varav studiestöd ca 5,5 mdr kronor)

A B C D

A. Svensk skola i utlandet (1 300)

B.Särskola för Utvecklingsstörda m.fl. (18 600)

C.Specialskola för döva och hörsel- skadade m.fl.(800)

D.Sameskola årskurserna 1-6 (160)

Gymnasieskola

18 år

305 000 elever,

650 skolor,

16 år

Ca 24 000 lärare - andelen kvinnor ca

ca 98 % av

48%, kostnad ca 23 miljarder

kronor,

avgångseleverna

(därtill kommer studiestöd 2,5 mdr kr)

går vidare till

gymnasieskolan

Grundskola

15 år

1 052 000 elever,

5 100 skolor,

80 200 lärare - andelen kvinnor ca

73%, kostnad ca 62 mdr kr

Skolbarnsomsorg, 6-12 år

se nedan

E F G

Förskoleklass2

7 år

E. Svenskundervisning

ca 107 500 elever, ca 8 400

för invandrare, Sfi (37 3001)

6 år

helårsanställda, kostnad ca 3,9

F. Vuxenutbildning för

5 år

Förskoleverksamhet

utvecklingsstörda (4 3001)

och Skolbarnsomsorg

G. Komvux, samt Statens

701 200 hel- och deltidsinskrivna

barn, ca 78 700 anställda som

skolor för vuxna (nuvarande

arbetar med barn (exkl.

CFL) (206 0001),

dagbarnvårdare), andelen kvinnor ca

94%, nettokostnad, exkl. avgifter, caH. Folkhögskola (30 000)

40 mdr kronor

I. Studieförbund

(ca 1,8 milj deltagare

sammanlagt på kurser av

varierande omfattning)

Personal- och studerandeantal avser helårsekvivalenter (helårsstudenter m.m.) om inte annat anges. Andelen kvinnor avser tjänstgörande lärare på hel och deltid. 1) avser antal elever inklusive deltid. 2) avser läsåret 2001/02.

Kostnadsuppgifterna i tidigare års budgetpropositioner var preliminära och därför inte fullt jämförbara. Total driftskostnad för stat, kommuner och landsting är ca 195 miljarder kronor. I detta ingår medel från forskningsråden m.fl., vilka ingår i politikområdet forskningspolitik. Utbildningar som inte finns med i uppställningen är bl.a.: Polishögskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning. Kommunernas kostnader för skolväsende och barnomsorg täcks till en del genom ett generellt statsbidrag via utgiftsområde 25. Folkbildningen redovisas inom utgiftsområde 17.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3.2	Utgiftsutvecklingen

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Tusental kronor
		Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat
		2001	2002 1	prognos	anslag	anslag
				2002	2003	2004
Anslag inom utgiftsområde 16
25:1 Statens skolverk		299 125	356 576	361 637	309 730	311 463

25:2 Skolutvecklingsmyndighet		nytt anslag	-	-	75 759	77 433

25;3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg		431 661	493 629	398 948	351 901	201 093
25:4 Specialpedagogiska institutet		211 661	319 341	319 097	321 497	328 563

25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever
med funktionshinder		21 250	22 149	21 454	22 558	23 068

25:6 Specialskolemyndigheten		365 134	229 460	258 594	234 246	239 383

25:7 Särskilda insatser på skolområdet		261 961	259 670	261 555	266 177	276 246
25:8 Sameskolstyrelsen		31 384	30 603	29 975	31 168	31 851

25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.		-	3 900 000	3 882 400	3 900 000	3 900 000

25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem		491 339	1 500 000	1 492 744	2 500 000	3 500 000

25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola
och gymnasieskola		110 416	120 056	118 440	117 184	127 279

25:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet		80 196	83 430	84 487	84 676	88 205
25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande		43 957	93 559	92 343	101 417	97 339

25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning		133 544	171 377	176 205	155 804	154 023

25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet		-	50 000	50 000	50 000	50 000

25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna		4 069 899	3 059 656	2 780 018	1 784 378	1 837 374
25:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning		-	17 500	17 273	14 727	18 261

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning		-	502 082	684 082	609 953	778 184

25:19 Uppsala universitet: Grundutbildning		852 515	1 004 327	979 480	1 100 361	1 125 037
25:20 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning		1 011 513	1 057 431	1 043 684	1 140 323	1 165 518

25:21 Lunds universitet: Grundutbildning		1 079 209	1 287 787	1 269 995	1 413 832	1 445 991

25:22 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning		1 018 384	1 064 538	1 050 699	1 158 134	1 183 722
25:23 Göteborgs universitet: Grundutbildning		1 043 693	1 254 814	1 238 501	1 358 922	1 394 006

25:24 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning		827 059	874 584	863 214	943 455	964 300

25:25 Stockholms universitet: Grundutbildning		728 166	785 220	775 012	867 917	887 129

25:26 Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning		842 831	887 996	876 452	961 817	983 068
25:27 Umeå universitet: Grundutbildning		777 521	933 387	867 590	1 020 870	1 043 854

25:28 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning		576 946	611 478	603 529	661 151	675 759

25:29 Linköpings universitet: Grundutbildning		782 094	971 785	959 152	1 059 166	1 083 956

25:30 Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning		391 052	420 780	415 310	459 769	469 927
25:31 Karolinska institutet: Grundutbildning		276 092	473 079	466 929	526 569	541 871

25:32 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning		641 421	689 735	680 768	738 943	755 269

25:33 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning		700 841	747 750	735 540	853 207	872 058

25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning		559 400	581 388	573 830	633 663	647 663
25:35 Luleå tekniska högskola: Grundutbildning		429 823	515 000	490 879	551 307	563 572

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat
	2001	2002 1	prognos	anslag	anslag
			2002	2003	2004
25:36 Luleå tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning	199 590	214 819	212 026	235 646	240 852
25:37 Karlstads universitet: Grundutbildning	300 089	387 194	387 333	432 589	443 223

25:38 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning	97 246	123 673	122 065	141 387	144 511

25:39 Växjö universitet: Grundutbildning	252 463	331 812	321 817	363 994	372 587

25:40 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning	97 361	124 606	122 986	137 696	140 738

25:41 Örebro universitet: Grundutbildning	340 917	496 190	489 740	506 359	518 549

25:42 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning	97 476	136 160	134 390	153 420	156 810
25:43 Mitthögskolan: Grundutbildning	355 617	407 076	401 761	482 405	493 156

25:44 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning	86 761	107 772	106 371	118 445	121 062

25:45 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	144 501	182 478	175 048	235 718	240 926
25:46 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning	34 228	53 841	53 141	61 476	62 834
25:47 Malmö högskola: Grundutbildning	443 342	572 824	560 616	612 404	627 188

25:48 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning	54 380	64 845	64 002	72 114	73 707

25:49 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	263 303	330 803	317 817	357 899	366 563
25:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning	34 156	49 996	49 346	62 406	63 785

25:51 Mälardalens högskola: Grundutbildning	335 345	465 196	457 842	502 595	513 941

25:52 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning	2 000	29 564	29 180	44 278	45 256
25:53 Danshögskolan: Grundutbildning	24 404	25 160	24 833	26 927	27 522

25:54 Dramatiska institutet: Grundutbildning	61 784	67 931	67 048	73 456	75 079

25:55 Högskolan i Borås: Grundutbildning	212 863	295 887	292 040	314 277	321 757

25:56 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	231 644	285 014	293 381	308 221	315 078

25:57 Högskolan på Gotland: Grundutbildning	56 846	76 002	75 875	90 139	92 131

25:58 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	231 393	296 531	292 676	322 920	331 054
25:59 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	175 085	241 410	238 272	250 743	264 069

25:60 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	192 415	255 635	246 648	280 925	287 719

25:61 Högskolan i Skövde: Grundutbildning	148 762	212 032	218 147	228 412	233 462
25:62 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning	141 006	212 780	221 386	235 539	242 054

25:63 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning	38 879	37 007	36 526	42 830	43 851

25:64 Konstfack: Grundutbildning	102 912	106 970	105 579	114 554	117 141
25:65 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	48 817	50 307	49 653	52 390	53 548

25:66 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	93 235	112 837	111 370	120 061	122 734

25:67 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	318 124	379 743	381 433	381 926	390 821

25:68 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	15 142	15 619	15 416	16 084	16 439

25:69 Södertörns högskola: Grundutbildning	188 525	202 811	200 402	244 776	250 193

25:70 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	23 994	24 737	24 415	25 930	26 503
25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
m.m.	1 683 365	1 764 925	1 559 188	1 875 181	1 928 279
25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.	342 714	599 990	567 525	554 204	546 083

25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor	200 349	254 638	251 328	341 243	345 605

25:74 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	1 631 811	1 680 929	1 659 077	1 730 619	1 768 856

25:75 Högskoleverket	162 878	171 190	175 563	187 019	191 185

25:76 Verket för högskoleservice	13 029	13 257	13 108	13 492	13 806

25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.	352 230	374 112	391 159	369 609	367 353

25:78 Överklagandenämnden för studiestöd	6 154	10 090	9 959	10 286	10 515

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat
	2001	2002 1	prognos	anslag	anslag
			2002	2003	2004
25:79 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet	38 738	40 354	38 427	40 795	41 806
25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet		29 356	25 230	35 029	35 834

25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.	35 981	38 576	37 991	38 402	38 402

25:82 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m.	22 814	16 660	17 569	18 100	18 519

Totalt för utgiftsområde 16	29 024 755	37 341 506	36 566 521	39 245 501	40 985 548
Anslag inom övriga utgiftsområden

Utgiftsområde 15

25:1 Studiehjälp m.m.	2 604 634	2 681 820	2 665 780	3 010 960	3 114 600
25:2 Studiemedel m.m.	7 265 224	10 490 580	10 512 000	11 034 219	11 599 931

25:3 Studiemedelsräntor m.m.	3 722 743	4 775 620	4 695 541	5 585 224	6 169 959

25:4 Rekryteringsbidrag	nytt anslag	-	-	2 028 992	2 065 313
25:5 Vuxenstudiestöd m.m.	5 405 861	3 517 664	3 139 272	64 356	0

25:6 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och
vid viss föräldrautbildning i teckenspråk	40 642	61 520	43 911	60 520	61 520

25:7 Bidrag till vissa studiesociala ändamål	25 734	24 950	25 684	25 450	26 073

25:8 Bidrag till vissa organisationer m.m.	23 707	55 241	55 133	39 959	39 959
Utgiftsområde 17

25:1 Bidrag till folkbildningen	2 513 068	2 522 556	2 522 556	2 519 631	2 578 842

25:2 Bidrag till handikappåtgärder inom folkbildningen	69 059	74 843	74 843	76 933	78 744
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning	9 235	9 416	9 416	9 544	9 749

Utgiftsområde 23

25:1 Sveriges lantbruksuniversitet	1 157 109	1 209 038	1 193 321	1 226 964	1 264 789

Totalt för politikområde 25	51 861 771	62 764 754	61 503 978	64 928 253	67 995 027

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårpropositionen och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

3.3Mål

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) som mål för utbildnings politiken att Sverige skall vara en ledande kun- skapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rätt- visa. Detta mål har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99). Regeringen föreslår ingen ändring av detta mål.

3.4Politikens inriktning

Utbildning och forskning bryter väg för kunskapssamhället

Satsningar på utbildning är av stor betydelse för den långsiktiga tillväxten i ekonomin och för väl- färden samt för enskilda människors personliga utveckling. En väl utbyggd utbildning av hög

kvalitet är, tillsammans med omfattande sats- ningar på forskning, avgörande för möjligheterna att bryta väg för kunskapssamhället. Tillgången till och förmågan att använda nya kunskaper lägger grunden för såväl ekonomisk som social och kulturell utveckling. Samtidigt har nya kun- skaper och färdigheter ett egenvärde för den en- skilde.

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präg- las av utbildning av hög kvalitet och livslångt lär- ande för tillväxt och rättvisa. Utbildning och forskning blir samtidigt ett allt viktigare område för internationellt samarbete. Utbildning och forskning är ett huvudområde för insatser för att uppnå det strategiska mål för Europeiska unionen som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000; att till 2010 ”bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska, kun- skapsbaserade ekonomi med möjlighet till håll- bar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.

Utbildning och forskning spelar också en av- görande roll i arbetet med att skapa en hållbar utveckling i hela världen. Det var därför ett om- råde som Sverige särskilt lyfte fram vid FN- toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002. Arbetet med att utveckla ut- bildning som integrerar de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna på hållbar utveckling sker bl.a. inom ramen för Baltic 21 Education som omfattar länderna i Östersjöregionen.

God utbildning ökar möjligheterna för den enskilde att hävda sig på en föränderlig arbets- marknad och delta aktivt i samhällslivet. Det svenska näringslivet skall konkurrera med kun- skap, kompetens och hög kvalitet. Det förut- sätter att alla medborgare ges möjligheter att skaffa sig en god grundläggande utbildning och därefter lära nytt hela livet. Den ökande globali- seringen gör det allt viktigare att främja goda kunskaper i främmande språk och internationellt elev-, student- och lärarutbyte.

För att kunna tillförsäkra alla i Sverige en god utbildning är det viktigt att den utbildning som ges håller hög kvalitet på alla nivåer. Förskolan och grundskolan skall ge alla elever grund- läggande kunskaper och färdigheter. Gymnasie- skolan skall ge en efter elevens önskemål och arbetsmarknadens behov inriktad utbildning samt förbereda för högskolestudier. De efter- gymnasiala utbildningarna och vuxenutbild- ningen är av stor betydelse för att bredda möjlig- heterna till livslångt lärande. Folkhögskolorna och folkbildningsarbetet spelar en betydelsefull roll för att sprida kunskap och främja männi- skors vilja till kunskapssökande. Högskolan har byggts ut i hela landet för att skapa minst ett starkt lärosäte i varje län och därigenom lägga grunden för en breddad rekrytering till högre ut- bildning. Forskarutbildningen har blivit en strategiskt viktig utbildning i det moderna kun- skapssamhället.

Skolan skall vara en trygg kunskapsskola för alla

En förutsättning för att kunna skapa ekonomisk tillväxt och ett jämlikt samhälle är att alla, oavsett bakgrund, ges rätt till god utbildning. Rege- ringens ambition är att skapa en trygg kunskaps- skola för alla. Skolan skall ge alla elever stimulans och likvärdiga möjligheter att utifrån sina unika

förutsättningar förvärva nya kunskaper och färdigheter. Ingen elev får lämnas utan det stöd han eller hon behöver för att kunna utvecklas, förverkliga sina ambitioner och nå utbildnings- målen.

Även om Sverige ligger bra till i många inter- nationella jämförelser, lämnar fortfarande många ungdomar skolan utan tillräckliga kunskaper i basämnen som svenska, engelska och matematik. Det är oacceptabelt. Skolan tillförs därför ytter- ligare resurser så att den förmår ge alla elever stöd och skapa studiero bl.a. genom personalför- stärkningsmedel till skola och fritidshem.

Förskolan och skolan skall sätta barnens kreativitet och nyfikenhet i centrum. Pedago- giken skall tillvarata barnens perspektiv och lägga grunden för ett livslångt lärande. Alla barn är olika. De lär på olika sätt och i olika takt. Skolan skall vara likvärdig för alla, men det innebär inte att den skall vara likadan för alla. Lika möjligheter kräver olika resurser. För att alla barn skall ha möjlighet att nå de uppsatta utbild- ningsmålen, måste resurserna fördelas efter be- hov. Genom att kommunerna är huvudmän för barn- och ungdomsskolan, kan skolan bättre an- passas till lokala behov och förutsättningar.

I dagens Sverige lever människor med mycket skiftande bakgrund. Denna mångfald är en till- gång som måste tillvaratas. Skolan och förskolan skall vara en plats där barn från olika miljöer och med olika erfarenheter och värderingar kan mötas. Därigenom kan förståelsen för andra människor öka, den sociala sammanhållningen stärkas och segregationen motverkas.

Tillsammans med kunskapsuppdraget lägger demokratiuppdraget grunden för all verksamhet i skolan. Skolan bör ge alla elever insikter om samt förståelse och respekt för allas lika värde och för vikten av ett demokratiskt förhållnings- sätt. För att förankra och utveckla demokratin är det viktigt att barn och ungdomar uppmuntras och ges möjlighet att delta i samhällslivet. Rege- ringen har därför givit Skolverket i uppdrag att undersöka vilka möjligheter som finns för politiska partier, ungdomsförbund och andra organisationer som är engagerade i samhälls- frågor att verka i skolan.

Arbetsmiljön i skolan måste förbättras. Det måste finnas tydliga normer och regler för hur de som går och arbetar i skolan skall uppträda mot varandra. Kränkande behandling i alla dess former skall med kraft förebyggas och be- kämpas. Regeringen har tillsatt en parlamen-

tarisk kommitté med uppgift att överväga en gemensam diskrimineringslagstiftning som om- fattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Även andra samhällsom- råden än arbetslivet och högskolan som redan idag har lagstiftning på detta område skall alltså utredas (dir. 2002:11). I uppdraget ingår bl.a. att överväga hur diskriminering och trakasserier på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder skall för- bjudas i skolan.

Därutöver har den parlamentariska Skollags- kommittén i uppdrag att bl.a. se över regelverket för att stärka barns, ungdomars och vuxnas rätts- säkerhet, skydd och trygghet inom barnom- sorgen, i skolan och i vuxenutbildningen. Skol- lagsöversynen syftar också till att se över hur an- svarsfördelningen kan bli tydligare mellan dels den nationella och lokala nivån, dels de förtroen- devalda och professionen.

Jämställdhet är viktigt på alla utbildningsnivåer

Bristen på jämställdhet i skolan och det övriga utbildningssystemet både präglar och präglas av situationen i övriga delar av samhället. Därför är det viktigt att verksamheten och pedagogiken utgår ifrån ett tydligt jämställdhetsperspektiv.

Det är ett slöseri med mänskliga resurser att utbildningen fortfarande i stor utsträckning är både köns- och klassuppdelad. Det begränsar vars och ens möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Fort- farande präglas studievalen av stora könsrelate- rade skillnader. Även om det t.ex. numera är fler kvinnor än män som söker sig till högskolan, väljer fortfarande män och kvinnor olika utbild- ningsvägar. Utbildningar med inriktning mot vård, omsorg och skola domineras av kvinnor, medan det framför allt är män som söker sig till utbildningar med teknisk inriktning.

Verksamheten i förskolan, skolan och vuxen- utbildningen är av avgörande betydelse för arbetet med att öka jämställdheten i det svenska samhället. Utbildningsanordnare på alla nivåer måste arbeta aktivt med att bryta dagens köns- uppdelade utbildningsmönster. Inte minst är det angeläget att få fler män att söka sig till kvinno- dominerade utbildningar som lärar- och vård- utbildningarna. Det är också viktigt att öka intresset för studier bland män med kort utbild- ning.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Idag är det fler kvinnor än män som tar ut en grundläggande högskoleexamen, men fortfar- ande är det fler män än kvinnor som påbörjar en forskarutbildning. Universiteten och hög- skolorna har i uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma en jämnare balans inom utbild- ningar med skev könsfördelning. Lärosätena skall också verka för fler kvinnor i högskolans lärar- och forskarkår. Regeringen har tidigare be- dömt att andelen kvinnor i Sveriges professorskår bör kunna uppgå till ca 25 procent 2008 (Högskolans ledning, lärare och organisa- tion, prop. 1996/97:141). Det är angeläget att lärosätena når rekryteringsmålen och ökar an- delen kvinnor på ledande positioner i högskolan.

Skolan tillförs ökade resurser för att anställa mer personal

Att välja skola skall vara en möjlighet, inte ett tvång. Ingen skall behöva välja bort den skola som ligger närmast hemmet för att den är dålig. Därför måste alla skolor vara bra skolor. Det kräver ökade resurser, men också att ett ökat fokus sätts på kvalitetsarbetet i skolan. Alla skolor skall genomföra en systematisk kvalitets- uppföljning av sin verksamhet och alla skolor skall kvalitetsgranskas.

För att förbättra skolan så att alla elever trivs och kan utvecklas och de uppsatta utbildnings- målen uppnås, tillförs skolan ytterligare resurser. Den ekonomiska krisen i Sverige under 1990- talet fick stora konsekvenser inom skolans om- råde. I många kommuner minskade de ekono- miska resurserna samtidigt som barnkullarna och kraven på skolan ökade. Regeringens politik har bidragit till att vända denna utveckling. Under perioden 2001 2006 tillförs kommunerna, ut- över de generella resurstillskott som även kan användas till insatser inom skolan, successivt höjda årliga statsanslag till dess att en nivå- höjning om fem miljarder kronor är nådd. Detta innebär att ca 15 000 nya lärare, skolsköterskor, specialpedagoger, fritidspedagoger, barnskötare, skolbibliotekarier och andra specialister kan an- ställas. För 2003 innebär det jämfört med före- gående år ytterligare en miljard kronor i ökade resurser och 3 000 fler lärare och andra specia- lister i skolan. De nya resurserna skall användas till sådana personalförstärkningar som är strate- giska för att fler elever skall nå målen i skolan.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Allmän förskola införs för alla fyra- och femåringar

Förskolan utgör det första steget i det livslånga lärandet och är därigenom en viktig del av sam- hällets samlade utbildningssystem. Förskolan skall, precis som den efterföljande skolan, vara en verksamhet för alla. Ingen skall av ekono- miska eller andra skäl behöva avstå från möjlig- heten att låta sitt barn gå i förskola.

Den svenska förskolan står sig mycket väl i internationell jämförelse. Förskolepedagogiken präglas av att barn tillåts leva i nuet och att barn- domen har ett värde i sig. Det är angeläget att förskolan kan erbjuda verksamheter med olika pedagogiska inriktningar och anpassas till barnens och familjernas olika behov beträffande t.ex. öppettider och särskilt stöd för språkutveckling.

En välfungerande barnomsorg av hög peda- gogisk kvalitet som är tillgänglig för alla barn, har stor social betydelse genom att bidra till goda uppväxtvillkor och till att barn med olika social, etnisk och kulturell bakgrund kan mötas. En väl- fungerande barnomsorg har dessutom betydelse för jämställdheten i samhället. Den underlättar för både män och kvinnor att förena föräldra- skap med förvärvsarbete och deltagande i sam- hällslivet. För att göra barnomsorgen tillgänglig för alla barn, införde riksdagen på regeringens initiativ den 1 januari 2002 en möjlighet för kommunerna att tillämpa ett system med maxtaxa inom barnomsorgen (prop. 1999/2000:129, bet. 2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46). Dessutom har även barn till arbets- lösa och föräldralediga givits rätt till barnom- sorg. Inget barn skall behöva mista sin plats på grund av ändrade sociala eller ekonomiska för- hållanden i familjen. Knutna till maxtaxan finns även särskilda kvalitetssäkringsmedel.

År 2003 införs allmän förskola för alla fyra- och femåringar. Därmed får alla barn tillgång till avgiftsfri förskola tre timmar om dagen. Det är en angelägen reform eftersom den ger alla barn mer lika möjligheter att möta det moderna kun- skapssamhällets krav på livslångt lärande. Genom tidiga insatser kan förskolan bidra till att minska skillnaderna i barns uppväxtvillkor och därmed också underlätta för alla barn att senare nå utbildningsmålen i skolan. Reformen beräknas medföra att ytterligare ca 34 000 barn i de aktuella åldrarna kommer att gå i förskolan. Många av dessa barn har invandrarbakgrund eller

bor i glesbygd där förskolan inte har varit lika väl utbyggd som i storstäderna. Kostnaderna för att införa allmän förskola för fyra- och femåringar är beräknade till 1,2 miljarder kronor 2003.

Personalförstärkningar behövs i förskolan

Utbyggnaden av förskolan behöver åtföljas av ytterligare insatser för att stärka dess kvalitet. Regeringen vill att fler skall kunna anställas i för- skoleverksamheten. Det särskilda stödet till kommunerna för att anställa fler i skolan byggs därför ut till att även omfatta förskolan. Rege- ringen avser att återkomma med ett förslag om ett riktat statsbidrag till kommunerna för att till- föra minst 6 000 nya förskollärare, barnskötare eller annan personal till förskolan. Med ett till- skott av personalresurser i den omfattningen kan personaltätheten öka så att den i genomsnitt blir fem barn per heltidsanställd, och som räkne- exempel skulle detta då kunna motsvara igenom- snitt 15 barn per grupp med tre heltidstjänster. Det är viktigt att beslut i dessa frågor tas utifrån lokala förutsättningar och med hänsyn till att olika barn har olika behov.

Satsningen på kraftigt förstärkta personal- resurser till förskolan skall ske successivt under mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter.

Skolverket kommer att få regeringens upp- drag att administrera, följa och utvärdera personalförstärkningen i förskolan samt att ut- färda allmänna råd när det gäller kvalitet i för- skolan.

Oacceptabelt att elever lämnar grundskolan utan tillräckliga baskunskaper

Grundskolan skall ge alla barn goda grund- läggande kunskaper och färdigheter som att räkna, läsa och skriva. Grundskolan skall också lägga grunden för ett framtida livslångt lärande genom att stimulera barnets kreativitet och naturliga nyfikenhet. Varje elev skall utifrån sina unika förutsättningar och sin lust att lära ges lik- värdiga möjligheter och stimuleras till att skaffa sig nya kunskaper och utveckla nya färdigheter. Kommunerna har ett ansvar för att grundskolan är väl utbyggd och håller en genomgående hög kvalitet.

Trots att den svenska skolan står sig bra i internationella jämförelser, bedömer regeringen att förbättringar behöver göras. Så länge det finns ungdomar som lämnar grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna tillräckligt bra, fullgör inte skolan sitt uppdrag. Regeringen accepterar inte att en enda elev lämnas utan till- räckligt stöd för att lyckas i skolan. Särskild upp- märksamhet behöver ägnas de elever som kommer till Sverige och börjar i svensk skola först i 10-14 års ålder. Behovet av att ge elever mer stöd är ett av skälen till de extra statliga sats- ningar som nu görs på skolan för att göra det möjligt att anställa upp till 15 000 fler lärare och andra specialister i bl.a. grundskolan. Detta resurstillskott måste kombineras med ett för- stärkt kvalitetsarbete på alla nivåer i skolsyste- met.

Ökade resurser till fritidshemmen

Personalförstärkningsresurserna om samman- lagt fem miljarder kronor i höjda anslag omfattar även fritidshemmen för barn upp till tolv år. Till- sammans med införandet av maxtaxa i skol- barnsomsorgen är denna satsning en väsentlig del i strävan efter jämställdhet och lika möjlig- heter för män och kvinnor att förena föräldra- skap och arbete. Det yttersta ansvaret för fritids- hemmen vilar på de enskilda kommunerna. Det är angeläget att fritidshemmen håller hög kvalitet och sätter barnens bästa och barnens utveckling i centrum. Genom satsningen på personalför- stärkningar inom skola och fritidshem kan personaltätheten öka och kvaliteten på verksam- heten därmed förbättras även på fritidshemmen.

Stöd bör ges till språkutveckling

Språket är nyckeln till kunskap. Att ha goda kunskaper i det svenska språket är av stor be- tydelse för att komma in i arbets- och samhälls- livet och kunna tillgodogöra sig innehållet i en utbildning. Regeringen bedömer att den nya skolutvecklingsmyndigheten inom ramen för sin verksamhet bör ge stöd och stimulans till kom- muner och skolor i arbetet med språkutveckling, och att insatser i segregerade områden med många barn med utländsk bakgrund har särskild prioritet. Det är viktigt att varje kommun och skola har en medveten strategi för hur elevernas

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

språkutveckling skall främjas. Det kan t.ex. inne- bära ett utvecklat system för elevernas läsutveck- ling med tydliga mål för hur långt varje elev skall ha nått vid en viss tidpunkt i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Målen bör vara upp- följningsbara och väl kända för elever och för- äldrar. Varje skola bör bl.a. i sin kvalitetsredovis- ning kunna visa hur läsutvecklingen skall följas och kontrolleras och hur elever som behöver stöd skall få det. Att främja läsutveckling kommer även att ingå i uppdraget till den nya ut- vecklingsmyndigheten.

För framför allt elever från hem utan lästradi- tioner spelar välfungerande skolbibliotek en central roll för att stimulera läsintresset. För att öka detta intresse anser regeringen att det be- hövs fler skolbibliotekarier och läspedagoger i skolan. Det är möjligt för kommunerna att ut- nyttja statens stöd till personalförstärkningar i skola och fritidshem för detta ändamål. Rege- ringen höjer dessutom inköpsstödet till folk- och skolbiblioteken med fyra miljoner kronor 2003 (se Politikområde Kultur, utgiftsområde 17). Att läromedlen i vid mening är moderna, aktuella och av hög kvalitet är en viktig kvalitets- fråga som bör uppmärksammas i alla skolors och kommuners kvalitetsredovisningar.

Gymnasieskolan skall ge alla ungdomar goda kunskaper

Gymnasieskolan skall ge alla ungdomar en bred bas av kunskaper och därigenom goda förutsätt- ningar att komma till sin rätt på arbetsmark- naden, bedriva fortsatta studier, utvecklas som människor och delta aktivt i samhällslivet. Utbildningen skall vara anpassad efter elevernas önskemål, arbetsmarknadens behov och hög- skolans krav på förkunskaper. Den skall främja självständigt tänkande, förmåga till samarbete och en demokratisk livssyn.

Idag går så gott som alla ungdomar vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Däremot är det fortfarande alltför många ungdomar som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Det är inte acceptabelt.

Även om gymnasieutbildningen i formell mening är frivillig, krävs idag i praktiken minst gymnasiekompetens på den alltmer kunskaps- krävande arbetsmarknaden. Alla nationella och specialutformade program är i normalfallet tre- åriga och har en gemensam kärna av allmänna

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ämnen. Utvecklingen i samhället och arbetslivet innebär att kravet på gymnasieskolan att ge alla elever kärnämneskunskaper snarare ökar än min- skar. Regeringen säger därför nej till de förslag som finns i den politiska debatten om att sänka kunskapskraven inom gymnasieskolans yrkesin- riktade utbildningar. För att ge alla elever en gemensam referensram och bättre kunskaper om Sveriges och världens utveckling, anser rege- ringen att alla gymnasieelever bör ha kunskaper i historia. Gymnasieskolan måste fortsätta att ut- vecklas så att alla ungdomar, utifrån sina olika behov, får det stöd, den uppmuntran och de tyd- liga krav ställda på sig som behövs för att de skall göra framsteg och nå gymnasiekompetens. Detta ställer krav på ytterligare insatser. Genom att den garanterade undervisningstiden har utökats kan ungdomarna ges bättre förutsättningar att nå målen.

Rätten till stöd har förstärkts och en möjlig- het till etappindelning av vissa kärnämnen har införts. Den riktade satsning om fem miljarder kronor i nivåhöjning av de statliga anslagen fram till 2006 som gör det möjligt att anställa mer personal i skolan kommer även gymnasieskolan till del.

Regeringen anser att ungdomarnas eget förstahandsval av program och inriktning i gymnasieskolan skall vara styrande. Utbudet av utbildningar skall så långt som möjligt anpassas till ungdomarnas egna önskemål. Därigenom kan grunden läggas för ett fortsatt lärande och en ökad motivation hos den enskilde för att också framöver utveckla sina kunskaper och färdig- heter.

Gymnasieskolan utvecklas

För att trygga näringslivets och den offentliga sektorns rekrytering av arbetskraft och för att uppnå ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, behövs en ytterligare utveckling av yrkesutbild- ningen på gymnasial nivå. Regeringen anser att de yrkesinriktade programmen bör utvecklas och stärkas, bl.a. genom att de tillförs en interna- tionell dimension genom förbättrade möjligheter till utlandspraktik. För att höja de yrkesinriktade utbildningarnas popularitet och kvalitet måste också samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet utvecklas. Kvaliteten i yrkesutbild- ningen bör dessutom stärkas genom att dagens

arbetsplatsförlagda utbildning utvecklas till ett mer organiserat lärande i arbetslivet.

För att möta varje enskild elevs behov måste gymnasieskolan, liksom det övriga skolsystemet, vara flexibel. Omkring tio procent av grund- skolans avgångselever saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program. Idag går nästan 15 procent av gymnasieskolans förstaårs- elever på det individuella programmet. För att bättre möta dessa elevers behov, vill regeringen öka möjligheterna för dem att delta i programin- riktade individuella program (PRIV) . På dessa program får eleverna delta i kurser på ett natio- nellt program, samtidigt som de kompletterar sin utbildning så att de uppnår behörighet. Be- hörighetskraven skall ligga fast.

Den parlamentariskt sammansatta Gymnasie- kommittén 2000 (dir. 2000:35) utreder för när- varande hur gymnasieskolan bättre skall kunna erbjuda alla ungdomar en utbildning som för- bereder dem för morgondagens samhälls- och arbetsliv. Regeringen bedömer att detta kommer att bli en av mandatperiodens viktigaste frågor inom utbildningsområdet. Vad gäller möjlig- heterna att delta i programinriktade individuella program avser regeringen att återkomma med förslag redan 2003.

Studiebidraget för gymnasieelever förstärks

För att förbättra det ekonomiska stödet till de ungdomar som går i gymnasieskolan och deras föräldrar föreslår regeringen, i enlighet med vad som aviserades i 2001 års ekonomiska vårpropo- sition, att studiestödslagen (1999:1395) ändras så studiebidrag fr.o.m. den 1 januari 2003 får lämnas för tio månader istället för nio månader. Regeringen har också tillsatt en utredning som skall göra en översyn av studiehjälpssystemet (dir. 2002:47).

Kvalitetsarbetet måste stärkas

Kvalitetsarbetet behöver stärkas i hela skolsyste- met, från förskolan till vuxenutbildningen. För att varje elev och studerande skall ges bästa möj- liga förutsättningar att nå utbildningsmålen, krävs ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Varje kommun och skola skall minst en gång per år ut- arbeta en kvalitetsredovisning där dels den egna verksamheten utvärderas och bedöms i förhåll-

ande till de nationella målen, dels en redovisning görs av de åtgärder som kommer att vidtas om målen inte nås. Statens skolverk kommer att få i uppdrag att utarbeta enhetliga resultatmått för förskolan, skolan och vuxenutbildningen.

Lärarnas insatser är av avgörande betydelse för skolans kvalitet och utveckling. De måste få möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och till att delta i forsknings- och utvecklings- arbete. Lärarna måste få utvecklas genom att växla arbetsuppgifter, avancera och byta inrikt- ning. Deras karriär- och utvecklingsmöjligheter behöver därför förbättras.

Rektor har som främste företrädare för skolan ett tydligt ansvar för skolans utveckling, elever- nas resultat, skolans måluppfyllelse och för att säkra kvaliteten och likvärdigheten i undervis- ningen. Skolledarna måste ges goda möjligheter att utöva ett modernt ledarskap och att aktivt driva ett systematiskt kvalitetsarbete. Regeringen avser att ta initiativ till att skolans ledningsstruk- tur kartläggs och utvärderas.

Regeringen vill stärka och utveckla elevernas och föräldrarnas inflytande över skolan. Elever som känner delaktighet och får vara med och be- stämma över sin vardag, tar också större ansvar för sina studier, för andra på skolan och för sin egen arbetsmiljö. En mot det omgivande sam- hället mer öppen och av demokratiska sam- arbetsformer präglad skola stärker också kvali- teten på de kunskaper som skolan förmedlar. Den försöksverksamhet med lokala styrelser med elev- och föräldramajoritet som bedrivs är viktig för att visa att elever vill och kan ta ansvar, men också för att utveckla nya former för elev- och föräldrainflytande. Därför bör försöksverk- samheten bli reguljär.

Statens skolverk renodlas och en ny utvecklingsmyndighet bildas

Kommunen har som huvudman för skolan det huvudsakliga ansvaret för kvalitetsarbetet i skolan. Regeringen bedömer dock att statens roll i det decentraliserade systemet måste stärkas. Staten spelar en central roll för att garantera alla barn, ungdomar och vuxna en likvärdig utbild- ning av hög kvalitet. Ett decentraliserat och mål- styrt system kräver en omfattande och noggrann nationell uppföljning, utvärdering, granskning och tillsyn, i kombination med målmedvetna in- satser för att utveckla det lokala kvalitetsarbetet.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Statens skolverk har idag ett tudelat uppdrag som består i att dels utvärdera och granska, dels stimulera och stödja en utveckling av verksam- heten i barnomsorgen, skolan och vuxenutbild- ningen. Dessa båda uppgifter har visat sig vara svåra att kombinera. Skolverkets granskande uppgift bör därför göras tydligare och separeras från den utvecklingsstödjande verksamheten. Uppföljningen av såväl de kommunala som de fristående skolornas måluppfyllelse måste för- stärkas för att säkerställa en likvärdig utbildning över hela landet. För att åstadkomma en själv- ständig gransknings- och tillsynsmyndighet måste de utvecklingsfrämjande insatser som staten anser nödvändiga skiljas från den gransk- ande och kvalitetsbedömande myndighetsrollen. Skolverkets nuvarande uppgifter bör därför ren- odlas och en ny utvecklingsmyndighet bildas. Målet är att den nya myndigheten skall inrättas senast den 1 mars 2003.

Den nya myndigheten får i uppdrag att stödja utvecklingsarbete i kommuner och skolor och därvid visa på framgångsfaktorer samt dokumen- tera och sprida intressanta exempel Regeringen bedömer att insatser för att förbättra förskole- och skolsituationen för barn och ungdomar i områden präglade av social och etnisk segrega- tion bör ges särskild prioritet. Regeringen avser därför att ge den nya myndigheten för skolut- veckling som det första viktigaste uppdraget för de närmaste åren att förbättra utbildningsvill- koren för elever i segregerade områden.

Betygen kompletteras med individuella utvecklingsplaner

Regeringen anser att det betygssystem som finns i grundskolans årskurs 8 och 9 är bra och fyller en pedagogisk funktion. Betygen ger dock en ofullständig information om elevens kunskaps- utveckling. Det är viktigt att skolorna tar tyd- ligare ansvar för varje elevs kunskapsutveckling och för att varje elevs resultat regelbundet följs upp i förhållande till de nationella målen. Eleverna och föräldrarna har rätt till tidig och tydlig information.

Som regeringen framhöll i Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens ut- vecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (rskr. 2001/02:188) skall väl genomförda utvecklingssamtal ge eleven och föräldrarna klara besked om vad eleven kan

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och en bedömning av hur långt eleven har kom- mit i förhållande till målen. Utvecklingssamtalen bör regelmässigt leda till en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, som visar vilka in- satser som krävs för att eleven skall nå de natio- nella målen.

Betyg behövs bl.a. som urvalsinstrument för gymnasieskolan och för högre studier. När så gott som alla elever kommer in på det nationella program i gymnasieskolan som de vill gå på, minskar grundskolebetygens betydelse som urvalsinstrument. Vid ansökan till högre studier är dock betygen fortfarande avgörande. För att stärka kvaliteten i lärarnas betygssättning i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med lärarorganisationerna stödja kompetensutveck- ling. Uppdraget återrapporterades i februari 2002 och kompetensutvecklingen genomförs på lokal nivå under 2002-2004. Dagens system med kurs- betyg i gymnasieskolan innebär att det inte görs någon helhetsbedömning av den enskilda elevens kunskapsutveckling i respektive ämne. Gymnasiekommittén 2000 har genom ett till- äggsdirektiv fått i uppdrag att utreda om och hur ett ämnesbetygssystem kan införas i den gymna- siala utbildningen (dir. 2001:8).

Kommunala och fristående skolor bör verka på samma villkor

Fristående skolor kan vara komplement till de kommunala skolorna genom att öka mångfalden av skolor och stärka valfriheten. Utvecklingen av ny pedagogik och nya inriktningar inom såväl skolan som förskoleverksamheten skall bejakas. Regeringen är därför positiv till de initiativ som tagits av lärare och föräldrar till att skapa fri- stående skolor med annan pedagogik och in- riktning. De kan på ett positivt sätt påverka även den övriga skolans utveckling.

Samtidigt anser regeringen att det bör råda lika och rättvisa villkor mellan skolor oavsett huvudman. Det är viktigt att de fristående skolorna och den ökade mångfalden av skolor är förenliga med en sammanhållen och likvärdig skola för alla barn och inte leder till en ökad segregation. Förekomsten av vinstdrivande före- tag inom skolan kan enligt regeringens uppfatt- ning leda till en konflikt mellan skolans och utbildningens mål och ägarnas krav på vinst. Regeringen har bl.a. mot denna bakgrund tagit

initiativ till en utredning som skall pröva om en ny associationsform (icke-vinstutdelande bolag) bör införas (dir. 2002:30).

De fristående skolorna utgör tillsammans med de offentligt drivna skolorna den gemensamma skolan. De kommunala och fristående skolorna omfattas av samma grundläggande regler som ut- går från en gemensam värdegrund, de har gemensamma kunskapsmål och de finansieras alla med offentliga medel. Därför är det enligt regeringens uppfattning naturligt att de fri- stående skolorna ingår i den gemensamma natio- nella och lokala strukturen för kvalitetsutvärde- ring. För elevernas skull krävs behöriga lärare även i de fristående skolorna. Det krävs också att de fristående skolorna är öppna för alla elever, oavsett kön eller social, kulturell och etnisk bak- grund, och inte tillåts ta ut avgifter av eleverna. Elevernas rätt till en saklig utbildning på veten- skaplig grund innebär att undervisningen i de fri- stående skolorna måste utgå ifrån de värderingar som uttrycks i läroplanen. För att tillvarata alla elevers intressen är det enligt regeringens mening viktigt att konsekvenserna av etablering av fristående skolor prövas noggrant.

Kunskaper i matematik och IT främjas

För att öka intresset för fortsatta studier inom matematik, naturvetenskap och teknik, men också därför att goda matematikkunskaper i vid mening krävs i såväl arbetslivet som privat- och samhällslivet, avser regeringen att tillsätta en matematikdelegation. Denna delegation skall leda arbetet med att utarbeta en nationell hand- lingsplan för att öka intresset för matematik- ämnet i hela utbildningssystemet, från förskolan till högskolan. Regeringens ambition är att svenska elevers resultat i matematik skall vara ledande vid internationella jämförelser.

Det är angeläget att alla i Sverige får grund- läggande kunskaper om IT och hur IT kan an- vändas. IT är ett naturligt verktyg såväl i skolans arbete som i det vardagliga livet. Staten har under flera år genom det nationella programmet för IT i skolan (ITiS) tagit ett ansvar för att påskynda och stimulera utvecklingen av IT-användningen i skolorna. ITiS har syftat till att ge lärarna stöd att ta till sig och utnyttja de möjligheter som den nya informationstekniken ger. Omkring 75 000 lärare får eller har fått kompetensutveckling genom ITiS.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte- mentet har i delrapporten Nästa steg (Ds 2002:19) presenterat ett förslag till en ny natio- nell IT-strategi för skolan där erfarenheterna från tidigare och nuvarande statliga satsningar tas till vara. Den föreslagna strategin syftar till att samla olika aktörers insatser för att dessa gemen- samt skall verka åt samma håll och föra utveck- lingen framåt. Rapporten har remitterats. Rege- ringen bedömer att den nya skolutvecklings- myndigheten bör få ett särskilt uppdrag att inom sitt ansvarsområde ta ett nationellt ansvar för att stimulera utvecklingen av IT-användningen i skolan.

Alla elever bör ges möjlighet till fysisk aktivitet varje dag

Skolan har en central roll i arbetet med att lägga grunden för en fortsatt god folkhälsa. Idag är det många barn och ungdomar som rör sig för lite. Regeringen arbetar aktivt för att stimulera till lokal utveckling i fråga om fysisk aktivitet i skolan. Alla elever bör ges möjlighet till någon form av fysisk aktivitet under minst 30 minuter varje skoldag. Regeringen kommer att överväga hur detta skall beaktas i skolans styrdokument. Det bör vara upp till varje skola att själv, utifrån lokala förutsättningar, hitta former för att kunna erbjuda detta under hela den samlade skoldagen. Skolan behöver dock stöd och hjälp för att klara detta mål. Därför vill regeringen ge stöd till skolorna att i samverkan med idrottsrörelsen hitta nya sätt att stimulera barn och ungdomar att röra sig. Överskottsmedel från AB Svenska Spel kommer att utnyttjas för att främja detta samarbete.

Särskolan och särvux skall utvecklas

Den framtida utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning är nu före- mål för en parlamentarisk utredning (dir. 2001:100). Kommittén har fått ett brett mandat och skall lämna sitt slutbetänkande hösten 2004. Regeringens uppfattning är att verksamheten för elever i särskolan och särvux skall utvecklas och kvaliteten stärkas.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Satsningen på vuxenutbildningen fortsätter

Vuxenutbildningen är en viktig del i regeringens politik för att ge alla möjlighet till ett livslångt lärande. Den av riksdagen fastställda målsätt- ningen för vuxnas lärande innebär att alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sina kompetenser i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning.

Kraven på flexibilitet och utveckling är stora inom såväl arbetslivet som samhällslivet i övrigt. För att främja livslångt lärande är det viktigt att samhällets insatser utgår ifrån enskilda människors liksom samhällets och arbetsmark- nadens behov. Den enskilde bör själv kunna ha stort inflytande över innehåll, tidpunkt och form för studierna. Framväxten av lärcentra och distansutbildning är exempel på en utveckling som underlättar för enskilda personer att kombi- nera utbildning med familje- och arbetsliv.

Kunskapslyftet, den drygt femåriga satsningen på vuxenutbildning som inleddes 1997 och av- slutas i och med utgången av 2002, har blivit en stor framgång som väckt stor internationell upp- märksamhet. Tack vare kunskapslyftet har ca 800 000 personer, framför allt arbetslösa, givits möjlighet att bygga på sina kunskaper och skaffa sig en bättre utbildning.

Satsningarna på att förbättra befolkningens kunskaper och kompetens fortsätter efter kun- skapslyftet och inriktas också i fortsättningen på att främst nå dem som är i störst behov av ut- bildning. Staten kommer även framöver att rikta medel till kommuner och folkhögskolor för att de skall kunna erbjuda ett stort utbud av utbild- ningsplatser i vuxenutbildningen. Staten kommer fr.o.m. 2003 att stå för finansieringen av ca 46 500 utbildningsplatser i kommunerna och 7 000 platser inom folkhögskolan.

Rekryteringen till olika eftergymnasiala yrkes- utbildningar utanför högskolan måste öka om Sverige skall fortsätta att utvecklas som kun- skapsnation. Den kvalificerade yrkesutbild- ningen (KY) spelar en viktig roll för att ge fler människor en attraktiv yrkesutbildning och skall fortsätta att utvecklas. KY-utbildningarna, vilka kännetecknas av en stark arbetslivsanknytning, startar efter lokala eller regionala initiativ och skall därmed svara mot behov som finns i regionen. Regeringens ambition är att på sikt ut- öka KY.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Systemet med riksrekryterande påbyggnads- utbildningar inom komvux och interkommunala ersättningar kommer att ses över.

Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier införs

Den 1 januari 2003 införs ett nytt rekryterings- bidrag vid vuxenstudier. Syftet är att nå svår- rekryterade grupper med ett särskilt förmånligt ekonomiskt bidrag. Bidraget skall kunna lämnas till personer med kort utbildning som antingen är eller riskerar att bli arbetslösa eller har någon form av funktionshinder och därför behöver längre tid på sig för att nå studiemålen. Kom- munerna skall använda rekryteringsbidraget som ett verktyg i sin uppsökande verksamhet för att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå och skall då kunna ge ett tillför- litligt besked om de ekonomiska villkoren för studierna. Rekryteringsbidraget ges i form av ett obeskattat bidrag och lämnas i mån av tillgäng- liga resurser. Resursramen om två miljarder kronor per år fr.o.m. 2003 beräknas ge kom- munerna möjlighet att rekrytera motsvarande ca 30 000 personer som studerar på heltid under högst 50 veckor (prop. 2001/02:161, bet. 2001/02:UbU15, rskr. 2001/02:312).

Svenskundervisningen för invandrare förnyas

För att göra det möjligt för människor från andra länder att snabbt integreras i det svenska arbets- och samhällslivet, måste resurser satsas på värdering av invandrares kunskaper och kom- petens, på språkutbildning integrerad med arbete eller praktik, samt goda möjligheter ges att komplettera utländska högskolebetyg. Hösten 2002 träder en ny kursplan avseende svenska för invandrare (sfi) i kraft, vilken innebär att utbild- ningen i större utsträckning anpassas till den enskilda elevens förutsättningar och behov.

En särskild utredare har tillkallats för att parallellt med utredningen om mottagande och introduktion av flyktingar se över hur svensk- undervisningen för invandrare kan organiseras och förnyas (dir. 2002:105). Utgångspunkten är att skapa en högkvalitativ utbildning i svenska som kan bedrivas integrerat med arbete, praktik eller annan utbildning.

Folkbildningen viktig för spridningen av kunskap

Folkbildningen spelar en viktig roll i arbetet med att förverkliga och fördjupa demokratin och demokratins ideal i samhället. Det är av stor be- tydelse att folkbildningens organisationer ges goda förutsättningar och villkor för sin verksam- het och att ingen på grund av sin ekonomiska situation skall se sig tvingad att avstå från vare sig deltagande i studier eller annan verksamhet inom folkbildningens ram.

Det är viktigt att slå vakt om folkbildningens särart som en fri, frivillig, deltagarstyrd, flexibel och mångsidig utbildningsform. Folkbildningen ger människor möjlighet att utvecklas, hitta nya vägar och skaffa sig nya kunskaper. Genom sin särprägel kan folkbildningen bidra till att skapa mötesplatser för förändring och överbrygga klyftor mellan människor och mellan människor och teknik. Genom folkbildningen kan människor skaffa sig kunskaper i andra former och med andra arbetssätt än inom den vanliga skolan.

Folkbildningen är nu föremål för en statlig ut- värdering som bl.a. skall belysa vilken betydelse folkbildningen har för kulturen, för integrations- arbetet och nationella minoriteter samt kon- sekvenserna av att bidragen från kommuner och landsting minskat under 1990-talet. I syfte att bredda regeringens beslutsunderlag inför en kommande folkbildningsproposition, har rege- ringen ställt 2,5 miljoner kronor till Folkbild- ningsrådets disposition för att rådet, tillsammans med berörda aktörer, skall formulera folkbild- ningens egen syn på dess framtida roll och upp- gifter.

I det ekonomiskt ansträngda läget 2003 har regeringen värnat folkbildningen.

Rekryteringen till högskolan måste breddas

Regeringen vill ge fler människor möjlighet att skaffa sig högskoleutbildning. Målet är att hälf- ten av en årskull skall ha påbörjat högskole- studier vid 25 års ålder. För att öka tillgänglig- heten och kunna bredda rekryteringen till högre utbildning, har högskolan byggts ut i hela landet och under perioden 1997 2003 tillförts resurser för närmare 100 000 nya utbildningsplatser. Det är en viktig insats för att på sikt uppnå rekryte- ringsmålet. För att uppnå detta mål krävs också att lärosätena arbetar aktivt med att bredda

rekryteringen. En bestämmelse har införts i hög- skolelagen (1992:1434) om att universiteten och högskolorna skall främja och bredda rekryte- ringen. Varje universitet och högskola skall upp- rätta lokala handlingsplaner med mätbara mål för hur arbetet med att bredda rekryteringen av studenter skall bedrivas. Det behövs också ökade ansträngningar för att underlätta för funk- tionshindrade att studera vid universitet och högskolor. Det särskilda stöd till studenter med funktionshinder som fördelas genom Stock- holms universitet höjs med drygt fyra miljoner kronor 2003.

Utbyggnaden av högskolan har skett inom breda ämnesområden och innebär bl.a. att flera nya högskolor har etablerats och nya universitet har inrättats i Karlstad, Växjö och Örebro. Dess- utom har Mitthögskolan givits förutsättningar att utvecklas till universitet. Regeringens ambi- tion är att skapa minst en stark högskola i varje län som kan fungera som ett kraftcentrum för förnyelse och dynamisk utveckling i sin region. Universiteten och högskolorna skall utgöra kreativa miljöer som nära samverkar med det omgivande samhället, ingår i internationella nät- verk och erbjuder möjligheter till gränsöver- skridanden mellan olika discipliner.

Särskilda satsningar görs också bl.a. genom samordningen av universitets och högskolors IT-stödda distansutbildningar i Sveriges nät- universitet. För att stimulera denna verksamhet ges under 2003 och 2004 en särskild förstärkt per-capitaersättning för helårsstudenter som del- tar i kurser som registreras via Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. En rekryterings- delegation har inrättats för att stimulera särskilda rekryteringsinsatser.

För att vidga möjligheterna både för unga att välja fortsatt yrkesutbildning efter gymnasiet och för yrkesverksamma att fortbilda sig, avser regeringen att införa en yrkeshögskoleexamen i högskolan.

Den högre utbildningen måste hålla hög kvalitet

Utbyggnaden av högskolan måste kopplas till aktiva insatser för att driva på och utveckla kvalitetsarbetet i högskolan. Högskolans utbild- ningar måste hålla hög kvalitet och vila på veten- skaplig grund, samt stimulera studenterna att inta ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Forskningsanknytningen, som bl.a. baseras på

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att universiteten och högskolorna har dispute- rade lärare och att alla lärosäten har fasta forsk- ningsresurser, bidrar till att grundutbildningen håller hög kvalitet i hela landet.

Studenterna utgör medaktörer i högskolans kvalitetsarbete. Deras intresse av att få en för sitt framtida yrkesval relevant utbildning av hög kvalitet utgör en stark drivkraft för utvecklingen av den högre utbildningen. Därför har regering och riksdag stärkt studenternas och deras organisationers inflytande över universitetens och högskolornas verksamhet (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr. 1999/2000:180).

Riksdagen har samtidigt på regeringens initia- tiv infört ett nytt strikt system för kontinuerlig kvalitetsgranskning av all högre utbildning. Högskoleverket skall regelbundet utvärdera alla lärosäten, ämnen och program. För universiteten och högskolorna innebär en sådan utvärdering att en utbildning kan bedömas inte leva upp till de krav som ställs. Lärosätet får då tillfälle att rätta till bristerna. Om utbildningen vid en för- nyad granskning fortfarande inte uppfyller kvalitetskraven kan examenstillståndet återkallas (prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr. 1999/2000:180).

Det nya kvalitetsutvärderingssystemet, som trädde i kraft 2001, anses vara ett av de mest ambitiösa i Europa. Möjligheten att återkalla examenstillstånd spelar en central roll i arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i all högre utbildning. Det gör det möjligt att etablera en tydlig nivå för kvaliteten på utbildningen vid alla svenska lärosäten.

År 2003 ges ett stort antal lärosäten ytterligare sammanlagt drygt 100 miljoner kronor i perma- nent kvalitetsförstärkning för utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teo- logi. Dessutom tillförs högskolans vårdutbild- ningar 194 miljoner kronor i kvalitetsförstärk- ning.

I det ekonomiskt ansträngda läget 2003 har regeringen valt att värna forskningen och den högre utbildningens kvalitet och att därför hantera det generella kravet på utgiftsminskning genom att inte fullt ut genomföra den tidigare aviserade utbyggnaden av högskolan.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Översyn görs av vissa examensfrågor

Sverige deltar tillsammans med ett trettiotal andra europeiska stater aktivt i arbetet med den s.k. Bolognaprocessen. Denna process syftar till att öka rörligheten inom den högre utbildningen i Europa och öka Europas attraktionskraft gentemot andra världsdelar. Regeringen anser att detta arbete är värdefullt för den högre utbild- ningens fortsatta utveckling och för att öka rör- ligheten bland studenter och arbetstagare i Europa.

Mot bakgrund av såväl den nationella som internationella utvecklingen under det senaste årtiondet, gör nu en projektgrupp inom Utbild- ningsdepartementet en översyn av vissa examensfrågor i högskolan. I uppdraget ingår bl.a. att analysera vilka konsekvenser som Bolognadeklarationens mål avseende antalet ut- bildningsnivåer bör få för svensk högre utbild- ning.

Lärarutbildningen viktig för utvecklingen i skolan

Lärarna fyller en nyckelfunktion i skolans arbete med att möta kunskapssamhällets krav och förverkliga det livslånga lärandet. Skolans kvalitet är avhängig en god tillgång på välut- bildade lärare. Det kräver att skolan blir en attraktiv arbetsplats och att Sverige klarar det generationsskifte som förestår när delar av lärarkåren under de närmaste åren går i pension. För att tillgodose behovet av välut- bildade lärare har högskolans lärarutbildning en viktig roll. Redan verksamma lärare måste dessutom ges möjlighet till kompetensut- veckling.

Under senare tid har lärarbristen minskat. Siffror från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) visar att lärarbristen i grundskolan har minskat med 35 procent mellan juli 2000 och juli 2002. Många studenter söker sig också till högskolans lärarutbildningar. Antalet behöriga sökande har ökat med drygt 50 procent på tio år och antalet nybörjare ökade med ca 15 procent mellan 2000 och 2001. Det hindrar inte att det är angeläget att öka intresset för lärarutbildningen inom framför allt de områden där skolan har svårig- heter att rekrytera lärare.

För att ge lärarna bättre möjligheter att nå framgång i sitt arbete och för att skapa en för alla lärare gemensam bas, inrättades under före-

gående mandatperiod en ny och sammanhållen lärarutbildning som ersatte åtta tidigare utbild- ningar (prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5). Längden på ut- bildningen varierar dock beroende på studentens val av inriktning – mot skolans tidigare eller senare årskurser.

Syftet med reformen var att skapa en modern lärarutbildning som har en bättre koppling till den verklighet som de nyutbildade lärarna möter i skolan. Den nya lärarutbildningen vilar på tre viktiga grundstenar. Dessa är djupa ämneskun- skaper, förstärkt forskning kring lärande och att alla lärare ges en gemensam och gedigen utbild- ningsvetenskaplig grund.

För att öka tillgången på kvalificerade lärare, ges 4 000 obehöriga lärare och personer med akademisk utbildning möjlighet att inom ramen för det s.k. SÄL-projektet (särskild lärarutbild- ning) komplettera sin utbildning genom att kombinera fortsatt yrkesverksamhet med be- hörighetsgivande studier. Av stor betydelse är också förmågan att fånga upp och locka nya grupper till läraryrket, som exempelvis de 200 friställda ingenjörer i Stockholmsområdet som nu ges möjlighet att utbilda sig till lärare.

Regeringen bedömer att det finns behov av att utbilda fler lärare i svenska som andraspråk och fler specialpedagoger. Samtidigt behövs fler modersmålslärare med pedagogisk utbildning för att skolundervisningen i det egna modersmålet skall kunna förbättras för de elever som har annat modersmål än svenska. Därför görs sär- skilda satsningar på dessa lärarkategorier.

För att möta en del av utbildningsbehovet inom synrehabilitering föreslår regeringen att Lärarhögskolan i Stockholm tilldelas medel för utveckling och genomförande av en magisterkurs med inriktning mot synpedagogik.

Mot bakgrund av den personalförstärkning om 6 000 personer som regeringen vill göra i för- skolan, behöver förskolans fortsatta lärarbehov uppmärksammas och analyseras. Antalet examinerade förskollärare bör öka. Regeringen understryker vikten av att lärosätena vidtar nöd- vändiga åtgärder så att detta behov kan till- godoses.

Satsning görs på designutbildning

Form och design är av betydelse som kon- kurrensfaktor. Dagens konsumenter ser inte

bara till teknisk prestanda utan också till produktens utseende och brukbarhet. Därför är det angeläget att svensk industridesign och designutbildning håller hög klass.

Regeringen anser att utbyggnaden av design- utbildningen i Sverige bör fortsätta. Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola AB bör ges möjligheter att skapa spetsutbildningar inom industriell design. Lärosätena avser bl.a. att utveckla magisterutbildningar med inriktning mot fordonsdesign.

Regeringen avser dessutom att ge huvuddelen av utbildningarna vid Beckmans skola AB status som högskoleutbildning genom att tilldela bolaget examenstillstånd för konstnärlig hög- skoleexamen i konst och design.

Studiesocial utredning har tillsatts

Syftet med studiestödet är att bidra till att ge fler möjlighet att oberoende av ekonomiska till- gångar studera, förbättra sina kunskaper samt skaffa sig ny och för arbetsmarknaden lämplig kompetens. Ett bra studiestöd bidrar till att minska snedrekryteringen och ger fler möjlighet att söka sig till utbildning.

Sverige har ett internationellt sett generöst studiestödssystem. Den reformering av studie- stödet som trädde i kraft den 1 juli 2001 innebar bl.a. att bidragsdelen i studiemedlen höjdes med ca 500 kronor per månad, medan lånedelen minskade med lika mycket. Dessutom blev bi- dragsdelen i studiemedlen pensionsgrundande. Personer över 25 år som studerar på grundskole- eller gymnasienivå kan under vissa förutsätt- ningar få en bidragsdel som motsvarar 82 procent av totalbeloppet eller 6 062 kronor per månad (2002 års priser). Förändringen innebar också att det s.k. fribeloppet – dvs. den inkomst som den studerande kan ha vid sidan om studierna utan att studiemedlen reduceras – höjdes kraftigt, från 54 900 kronor per år till 94 750 kronor per år (2002 års priser). Samtidigt skedde också en viss åtstramning av reglerna för återbetalning av studielån.

Studiestöd är tänkt att fungera tillsammans med övriga trygghetssystem. Regeringen har uppdragit till en särskild utredare att göra en samlad analys av de studerandes ekonomiska och sociala situation under studietiden (dir. 2002:120). Utredaren skall, mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, kartlägga

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

samspelet mellan studiestödssystemet och andra för-månssystem som socialförsäkringen, bo- stadsbidraget samt det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslöshetsför- säkringen.

Sverige skall vara en ledande forskningsnation

Forskningen lägger grunden för kunskaps- utvecklingen i samhället och bidrar med nya vetenskapliga rön att använda inom olika sam- hällsområden. Sverige tillhör de länder i världen som avsätter mest offentliga resurser som andel av BNP till forskning och utvecklingsarbete (FoU), samtidigt som Sverige även har ett FoU- intensivt näringsliv. Totalt avsätter Sverige närmare fyra procent av BNP till FoU, vilket är mer än vad något annat land i världen gör.

Målet för regeringens forskningspolitik är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forskningen bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Staten har ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar till- vara ny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital grundforskning och forskarutbildning. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och doktorer) i Sverige, från ca 1 500 till 3 000 examinerade, och regeringens ambition är att fördubbla examinationen i forskarutbildningen även under de kommande tio åren (regeringsförklaringen 2001; Den öppna högskolan prop. 2001/02:15). Under perioden 2000-2004 ökar de statliga an- slagen till framförallt grundforskning och forskarutbildning med drygt 1,5 miljarder kronor.

Svensk forskning måste bli bättre på att prio- ritera och profilera sig inom angelägna forsk- ningsområden, satsa på unga forskartalanger, fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden och bygga upp konkurrens- kraftiga och dynamiska forskningsmiljöer. För att stärka svensk forskning är det också ange- läget att uppmuntra såväl nationell som inter- nationell rörlighet i forskarvärlden. Det inter- nationella forskningssamarbetet måste utvecklas, samtidigt som de svenska universiteten och hög- skolorna också måste bli bättre på att samarbeta med varandra. Även lärosätenas samverkan med det omgivande samhället bör utvecklas ytter- ligare.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För att klara det förestående generations- skiftet inom svensk forskning och den ökande efterfrågan på forskarutbildade, görs satsningar på forskarutbildning men också särskilda sats- ningar på unga forskare. Under 2003 fortsätter satsningen om sammanlagt 214 miljoner kronor (i 2001 års prisnivå) på sexton forskarskolor inom olika ämnesområden. Parallellt fortskrider regeringens satsning på rekryteringsanställningar och bättre arbetsvillkor för unga forskare om sammanlagt 110 miljoner kronor (i 2001 års pris- nivå) i höjda anslag fram t.o.m. 2003. Regeringen kommer under hösten 2002 att ge Vetenskaps- rådet i uppdrag att redovisa hur rådet kan bidra till att skapa och förstärka starka och internatio- nellt konkurrenskraftiga svenska forsknings- miljöer.

Det är angeläget att svensk forskning ut- vecklar spetskompetens inom viktiga forsk- ningsfält. Ytterligare resurser tillförs forskning och forskarskolor inom regeringens åtta priori- terade områden: biovetenskap och bioteknik, in- formationsteknik och IT-forskning, material- vetenskap och materialteknik, humaniora och samhällsvetenskap, konst, utbildningsvetenskap, vård- och omsorgsforskning samt miljö och håll- bar utveckling.

Regeringen avser att under hösten till riks- dagen lämna en proposition med förslag till lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Regeringen avser att under hösten 2002 på- börja en översyn av den nationella organisa- tionen för Sveriges deltagande i EU:s ram- program för forskning och teknisk utveckling. Som ett led i förberedelserna inför nästa forsk- ningspolitiska proposition, avser regeringen att under hösten ta initiativ till att vissa frågor som rör forskarutbildningen och det framtida be- hovet av lärare vid universitet och högskolor ut- reds.

3.5Insatser

3.5.1Insatser inom politikområdet

Såväl huvudmannaskap, finansieringsformer som statliga insatser varierar mellan olika verksam- heter inom politikområdet. Insatserna består av:

Finansiering och anslag. Totalt uppgår den direkta statliga finansieringen inom poli- tikområdet till ca 28 procent av drifts- kostnaderna vilket medför att detta inte är den dominerande styrformen. Anslag- en utgår till studiestöd, statlig verksamhet samt som bidrag till kommunal och en- skild verksamhet. Anslagen till hög- skolans grundutbildning är delvis presta- tionsrelaterade. Anslag utgår inte bara till löpande verksamhet utan används också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplet- tera den befintliga verksamheten. Viktiga exempel på detta är kunskapslyftet inom vuxenutbildningen, IT i skolan (ITiS), kompetensutveckling för lärare, maxtaxa och allmän förskola samt bidrag till per- sonalförstärkningar i skola och fritids- hem.

Reglering och uppställande av mål. För hela politikområdet, utom för folkbild- ningen, fastställs mål och vissa regler i lagar och andra författningar. För folk- bildningen fastställer staten endast syften för statsbidraget medan mål och regler fastställs inom folkbildningsverksam- heten. För förskoleverksamhet, skol- barnsomsorg, skola och vuxenutbildning gäller skollagen (1985:1100), olika skol- formsförordningar och läroplaner. För kvalificerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbild- ning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. För univer- sitet och högskolor gäller högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och för studiestödsområdet studiestödslagen (1999:1395) och studie- stödsförordningen (2000:655). Dessa lagar/förordningar och läroplaner är ock- så i stor utsträckning giltiga för den en- skilda verksamheten på respektive om- råde. På högskoleområdet gäller dock en särskild lag för enskilda utbildningsan- ordnare (1993:792).

Uppföljning. De centrala myndigheterna Statens skolverk, Myndigheten för kvali- ficerad yrkesutbildning, Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden har upp- följnings- och statistikansvar på sina res- pektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för gemensam utbildningsstatistik.

Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda centrala myndigheterna har samtliga ett utvärderingsansvar på sina områden och genomför omfattande ut- värderingsprogram. Folkbildningsrådet svarar för kontinuerlig utvärdering av folk- bildningen och staten tar vart femte år initiativ till en statlig utvärdering av denna verksamhet. Den senaste utredningen till- sattes våren 2002 (dir. 2001:74). Arbete med kvalitetssäkring, kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling pågår inom kom- muner, skolor och högskolor. Skolor och kommuner skall årligen upprätta kvalitets- redovisningar. Statens skolverk genomför sedan 1998 årliga kvalitetsgranskningar på områden som fastställs av regeringen. Uni- versitet och högskolor arbetar med kvali- tetsutveckling vilket är ett åläggande enligt högskolelagen. Arbetet följs upp av Hög- skoleverket som löpande granskar ämnen och program vid alla universitet och hög- skolor och kan framföra påpekanden eller dra in examensrätten. Högskoleverket genomför även nationella utvärderingar som kan vara inriktade på lärosätenas kvali- tetsarbete eller särskilda aspekter.

Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet ut- övas av de centrala myndigheterna. Kom- munerna utövar även tillsyn över sin egen verksamhet, samt enskild förskoleverksam- het och skolbarnsomsorg.

Internationellt samarbete. Det internatio- nella samarbetet på det utbildningspolitiska

området är en viktig del av de statliga in- satserna.

Statliga insatser beskrivs även under respek- tive avsnitt för förskoleverksamhet och skol- barnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning, vuxenutbildning, högskoleverksamhet samt studiestöd.

Internationellt samarbete

Inledning

Globaliseringen, det ökande ömsesidiga be- roendet och utbytet mellan världens länder och folk är en process som påverkar alla. Den ställer krav på ständiga och snabba förändringar som ytterst berör enskilda människors livsvillkor. En välutbildad befolkning, god infrastruktur, breda kunskaper och god kompetens är viktiga förut-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sättningar för att människor och länder skall ut- vecklas och berikas av det internationella ut- bytet. I internationell jämförelse skall Sverige vara en ledande kunskapsnation. Ett övergrip- ande mål för EU är att regionen till 2010 skall bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomin i världen, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och med en högre grad av social sammanhållning. Därför måste utbildning, forskning och nytänkande främjas.

Fortsatt internationalisering är en viktig faktor i det nationella arbetet för att höja kvali- teten i utbildningssystemet. Kunskap och kom- petens är också grunden för att klara en hårdnan- de konkurrens.

OECD:s kvalitetsjämförelser mellan olika länder visar att Sverige hävdar sig väl i konkur- rensen men också att det krävs kraftfulla insatser inom strategiska områden. Regeringens skrivelse 2001/02:188 till riksdagen med en utvecklings- plan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning lyfter fram några sådana strategiska områden. Sverige är och skall förbli en kraftfull aktör för globalisering på rättvisa villkor. Sverige har också ett ansvar för att bidra till att de mål om utbildning för alla som antogs vid världskonferensen i Dakar 2000 kan förverkligas.

Under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd enades utbildningsministrarna om gemensamma framtidsmål för utbildnings- systemen och våren 2002 antog ministerrådet ett arbetsprogram för uppföljningen. Syftet är att bidra till att EU:s övergripande, strategiska mål för 2010 uppnås. Vikten av detta bidrag har vid flera tillfällen, bl.a. vid Stockholmstoppmötet i mars 2001, betonats av Europeiska rådet.

Europeiska rådet har uppmanat till ytterligare åtgärder inom ramen för den mellanstatliga s.k. Bolognaprocessen för samarbete inom den högre utbildningen och förordat motsvarande åtgärder avseende yrkesutbildningen. Ett arbete har inletts både i ministerrådet och i arbetsgrupper under kommissionen med att utforma villkoren för ett förstärkt samarbete på yrkesutbildnings- området som skall syfta till att främja rörlighet och ömsesidigt erkännande av kvalifikationer.

Programmen Sokrates för allmän utbildning och Leonardo da Vinci för yrkesutbildning genomförs i sin andra etapp under 2000–2006.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En första indikation på den andra program- etappens effekter och resultat kommer att ges i samband med den rapport som Europeiska kommissionen lämnar under 2004. Kommis- sionens rapport baseras på nationella rapporter från medlemsländerna.

Kommissionen lämnade i juni 2002 en första delrapport om genomförandet av Leonardo da Vinci under de första åren. Sverige har i sitt underlag till rapporten framhållit såväl de positiva effekter som har uppnåtts genom att olika uppgifter överförts från kommissionen till de nationella programkontoren som behovet av ytterligare förenklingar i administrationen och ansökningsprocedurerna. I december 2001 fattade regeringen beslut om att inrätta en arbetsgrupp med uppgift att analysera behovet av nationella prioriteringar för Leonardo da Vinci i syfte att främja nyttan av programmet i Sverige. Arbetsgruppen lämnade sin rapport i början av september 2002.

OECD

OECD spelar en betydande roll för fördjupade diskussioner om utbildningspolitiken i medlems- länderna. Den verksamhet som kanske har rönt störst uppmärksamhet är OECD:s omfattande arbete med jämförande indikatorer på utbild- ningsområdet. Indikatorerna ger intressanta möjligheter att sätta in svensk utbildning i ett internationellt sammanhang och att föra policy- diskussioner om det svenska utbildnings- systemet. I de flesta fall står sig Sverige väl i de internationella jämförelserna.

Pågående projekt gäller t.ex. åtgärder för att öka attraktionskraften i läraryrket, nya meka- nismer för att finansiera det livslånga lärandet, förskolans utformning och morgondagens skola. Organisationens arbete med utveckling och ana- lyser utgör ett betydande komplement till EU- arbetet på utbildningsområdet. Det är viktigt att arbetet mellan OECD och EU koordineras så att dubbelarbete undviks.

Nordiska ministerrådet

Det övergripande målet för det nordiska sam- arbetet är att göra Norden till en föregångs- region för utveckling av mänskliga resurser. Detta skall ske genom erfarenhetsutbyte och ut- vecklingssamarbete samt genom att samarbetet koncentreras till områden där det stärker nationella utvecklingsprocesser och är nyttigt ur ett resursperspektiv. Samarbetet skall utvecklas genom sektoriella handlingsplaner, nordiska av-

tal, mobilitetsprogram och tidsbegränsade projekt. Det nordiska samarbetet skall även tjäna som bas för samråd och erfarenhetsutbyte inför ländernas deltagande i annat internationellt sam- arbete.

Under våren 2002 har förberedelserna av det svenska ordförandeskapet i Nordiska minister- rådet 2003 inletts. Inom utbildnings- och forskningsområdet kommer Sverige att fästa stor vikt vid uppföljningen av det arbete som på- börjats 2002 (översynen av rådgivningsstruk- turen, nya mobilitets- och stödprogram, upp- rättande av handlingsplan för samarbete med närområdet samt utbyggnaden av ett nordiskt forskningsrum). Erfarenhetsutbyte och nät- verkstänkande kommer att vara ledord under 2003, liksom integration inom och mellan de nordiska länderna samt med närområdet och EU. Ordförandeprogrammet presenteras i sin helhet i slutet av oktober 2002.

Unesco

Vid World Education Forum i Dakar 2000 fast- ställdes målet Education for all (EFA). Varje nation åtog sig därvid att stödja denna inter- nationella process och även att utarbeta natio- nella handlingsplaner. Den svenska planen kommer särskilt att lyfta fram frågor om tillgång till utbildning och kvalitet i utbildningen i Sverige. Svenska unescorådet medverkar också i arbetet med att bygga upp ett samarbete runt Östersjön för att stärka den s.k. EFA-processen.

Baltic 21

I januari 2002 kom utbildningsministrarna i länderna i Östersjöregionen överens om en Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling, Baltic 21E (Education), som syftar till att stödja arbetet för hållbar utveckling genom utbild- ningsinsatser på alla nivåer. I arbetet med att för- verkliga målen i Baltic 21E skall Sverige fortsätta att ha en ledande roll.

Högskoleverket och Statens skolverk har kartlagt utbildningen för hållbar utveckling inom högskolan, skolan och vuxenutbildningen. Hög- skoleverkets rapport redovisar många positiva erfarenheter men tar också upp svårigheter med att arbeta över ämnesgränserna inom enskilda lärosäten och konstaterar att de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna av hållbar ut- veckling i allmänhet inte integrerats i utbild- ningen på landets universitet och högskolor. Av Skolverkets kartläggning framgår att en av de stora frågorna är behovet av dels didaktisk forsk-

ning, dels kompetensutveckling på området av lärarna, dels en utveckling av stödet till skolorna inom området hållbar utveckling. Folkbildnings- rådet har representerat Sverige i Baltic 21-utbild- ning, arbetsgruppen för vuxenutbildning och folkbildning. Rådet har medverkat i arbetet med att ta fram en nationell sektorsrapport för icke formell utbildning och folkbildning för hållbar utveckling samt förslag till handlingsplan.

Regeringen anser att den fortsatta utveck- lingen av utbildning för hållbar utveckling är en central fråga dels för att understödja det breda arbetet för att Sverige skall vara en ledande nation i strävan efter hållbar utveckling, dels för att leva upp till våra internationella åtaganden inom dessa områden.

3.5.2Insatser utanför politikområdet

Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära samband med andra politikområden. Den största delen av verksamheterna inom politikområdet Utbildningspolitik bedrivs av kommunerna. Det gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och kommunal vuxenutbildning. Verksam- heten finansieras främst med kommunala skatte- intäkter och med generella statsbidrag från ut- giftsområde 25 Allmänna bidrag till kom- munerna.

Verksamheten inom universitet och hög- skolor finansieras inte bara från detta politikom- råde utan också med anslag från politikområdet Forskningspolitik och från andra forsknings- finansiärer. Sambandet mellan grundutbildning och forskning blir allt viktigare och grundutbild- ningens kvalitet är beroende av den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor i Sverige och utomlands. Det är därför betydelse- fullt att en stor del av lärarkåren är forskar- utbildad, så att nya forskningsresultat snabbt ges utrymme i grundutbildningen.

Lärande pågår inte bara inom ramen för poli- tikområdet Utbildningspolitik utan också i arbetslivet i form av personalutbildning eller kompetensutveckling, som arbetsmarknadsut- bildning inom politikområdet Arbetsmarknad och i andra sammanhang.

Studiestödssystemet är på olika sätt kopplat till övriga trygghetssystem inom andra politik- områden som Ekonomisk familjepolitik. En sär- skild utredare har nyligen fått i uppdrag (dir.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2002:120) att kartlägga samspelet mellan de olika systemen.

Folkbildningen spelar en viktig roll när det gäller att förverkliga kulturpolitiken.

3.6Resultatbedömning för politikområdet Utbildning

Målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.

I den övergripande resultatbedömningen för det utbildningspolitiska området sammanfattas här dels regeringens bedömning av den aktuella utvecklingen i Sverige med avseende på detta mål i ett internationellt perspektiv, dels en samman- fattning av resultaten för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsut- bildning, vuxenutbildning, högskoleverksamhet och studiestöd i kapitel 4 8. Under respektive avsnitt ges en utförligare beskrivning av resul- tatet i förhållande till uppsatta mål.

3.6.1Resultat

Regeringen har som mål för utbildningspolitiken att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. EU har lyft fram tre strategiska mål för utbildnings- politiken:

Bättre kvalitet och effektivitet i utbild- ningssystemen i EU.

Att underlätta tillträde för alla till utbild- ningssystemen.

Att öppna utbildningssystemen mot om-

världen.

EU betonar inom ramen för de strategiska målen vikten av att utveckla färdigheter för kun- skapssamhället, öka antagningen till naturveten- skapliga och tekniska studier, främja en öppen inlärningsmiljö, stödja aktivt medborgarskap, stärka kopplingen till arbetsliv samt öka rörlig- heten och det internationella utbytet för lärare och studerande.

Under 2002 har den svenska regeringen föreslagit ett flertal förändringar av utbildnings- systemen som ligger i linje med de nationella

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

målen och EU:s mål. Effekter av dessa insatser kommer att kunna avläsas under flera år fram- över. I avsnittet ges en bedömning av utbild- ningens resurser, kvalitet och resultat i Sverige i jämförelse med andra länder och i relation till nationella mål och EU-mål för utbildning.

3.6.2Resurser i internationell jämförelse

Utbildningsområdet har utgjort ett av rege- ringens viktigaste reformområden perioden 1998–2002. Under denna mandatperiod har satsningar skett inom hela utbildningsväsendet. Insatserna i Sverige bör även bedömas med hänsyn till att utbildningsverksamheten i hög grad finansieras av medel från kommuner. De totala offentliga kostnaderna inklusive studiestöd och offentligt finansierad forskning, men exklusive kostnader för Polishögskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning, uppgick 2001 i löpande priser till cirka 195 miljarder kronor. Detta innebar en ökad resursförbrukning i löpande priser med omkring 25 miljarder kronor sedan 1998. Det motsvarar i fasta priser en reell ökning med 5 procent (9 miljarder kronor).

Diagram 3.6.1 Sammanlagd kostnad för stat, kommun och landsting *, 1998–2001, löpande priser

mdr kr

200			utlands-, sär- och
180			specialskolor
180			förskoleverksamhet
160			förskoleverksamhet
160			förskoleklass
140			förskoleklass
140
120			grundskola
100			gymnasieskola
80			gymnasieskola
80
60			vuxenutbildning
40			folkbildning
20			högskola
0			högskola
0
1998	1999	2000	2001

* inkl. studiestöd och offentligt finansierad forskning

I ett internationellt perspektiv framstår Sverige som ett av de länder som satsar mest resurser på utbildning. Parallellt med den ekonomiska tillväxten under andra hälften av 1990-talet fortsatte de sammanlagda utgifterna för utbildning på för-, grund-, gymnasie- och högskolenivå att öka i vårt land. Utbildningsom- rådets andel av BNP utgjorde 6,7 procent 1999 vilket var ungefär samma andel som 1998 och en

ökning jämfört med tidigare år under 1990-talet. I flera EU-länder skedde i stället en minskning av utbildningsutgifterna i förhållande till BNP 1998 jämfört med 1995 och en ytterligare minskning 1999.

Diagram 3.6.2 Offentliga och privata medel för utbildning i procent av BNP 1990, 1995 och 1999 (Källa: OECD)

procent
7			1990
6			1995
5			1999
5
4
3
2
1
0
SVERIGE	Norden	USA (95-98)	EU

USA har haft en svag ökning av utgifterna fram till 1998. Sverige och övriga nordiska länder har satsat mycket på utbildning och ligger i nivå med USA eller t.o.m. högre.

Det finns flera skäl till att Sverige hamnar högt vid dessa jämförelser. Sverige har genom- fört kraftfulla satsningar på utbildningsområdet i samband med kunskapslyftet som genomförts under mandatperioden. Expansionen av hög- skolan fortgår och resurserna till skola och för- skoleverksamhet har ökat.

3.6.3Arbetsmiljö

Lärartäthet

En grundläggande resurs för hög kvalitet i undervisningen är tillgång till välutbildade lärare. Hög lärartäthet är gynnsamt för inlärnings- klimatet och forskning visar att detta är speciellt viktigt under de tidigare åren i skolan.

Regeringen har beslutat om långsiktiga mål för antalet examinerade lärare. Dessa mål står fast. Avsikten är att långsiktigt säkerställa tillgången på personal i förskola och fritidshem samt lärare i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

Sverige hävdar sig väl i internationella jäm- förelser när det gäller lärartätheten i skolan. I grundskolans tidigare år har exempelvis lärartillgången minskat något i övriga Norden under den senare delen av 1990-talet, men

Sverige har lyckats bibehålla samma lärar- resursnivå i förhållande till antalet elever.

Diagram 3.6.3 Antalet elever per lärare * inom grundskolans tidigare år, 1995 och 1999 (källa: OECD)

elever per lärare

20
18	1995	1999
16
14
12
10
8
6
4
2
0
	Norden	Sverige	EU	USA	OECD

* lärare avser heltidsekvivalenter

Denna tendens fortsätter enligt preliminära siffror för 2000. Likaså ligger den genomsnittliga lärartätheten i EU och OECD enligt dessa siffror kvar på samma nivå som tidigare år (preliminära siffror, antal elever per lärare, för 2000: OECD 17,9; Sverige 12,8; USA 15,8; Norden 12,9; EU 15,8).

Svenska elevers lärandemiljö

Skolmiljö

En klar majoritet av eleverna i skolan tycker att skolmiljön generellt sett är bra och denna andel har inte förändrats under perioden 1993–2000 (Attityder till skolan 2000, Skolverket). De tydligaste förändringarna när det gäller elevernas egna upplevelser av skolan är i positiv riktning. Elevernas förtroende för lärarna har ökat med tjugo procentenheter mellan 1993/94 och 2000, och andelen elever med stort engagemang i skolan har ökat med mer än tio procentenheter under samma period.

Klassrumsmiljö

I undersökningar framkommer problem med stökig klassrumsmiljö. I en studie från 2000 genomförd inom kommittén Välfärdsbokslut (Välfärd och skola SOU 2000:39) betonades miljöns betydelse för lärande. Generellt sett an- ser svenska elever i åldern 10–18 år att bråkiga eller stökiga lektioner är det allra värsta proble- met. Nära hälften av eleverna svarar ”nej, inte så ofta” eller ”nej, aldrig” på frågan om det brukar

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vara lugnt i klassrummet. Denna bild bekräftas också i en ny undersökning från OECD, Pro- gramme for International Student Assessment (PISA 2000). I PISA 2000 befinner sig Sverige bland de länder i OECD-området som har störst problem med upplevd dålig ordning i klass- rummet. Uppenbarligen är dock upplevd ord- ning ett problematiskt mått då det saknas sam- band mellan rangordning i detta mått och rang- ordning i exempelvis läsförståelse. De central- europeiska och de asiatiska länderna har god ordning, de anglosaxiska medelgod och de nordiska länderna och Medelhavsländerna har dålig ordning i klassrummen. Det indikerar möj- ligen att det finns grundläggande skillnader i samhället som återspeglas i klassrummet och givetvis skillnader i pedagogisk inriktning.

Uppmärksamhet från lärare

Andra frågor i studien från kommittén Väl- färdsbokslut rör huruvida eleverna tycker att de får den hjälp de behöver av lärarna i skolan samt om de får gå fram i den takt de själva vill. Enligt siffrorna i studien tycker åtta av tio skolbarn i åldrarna 10–18 att de får gå fram i den takt de vill och nio av tio upplever att de får hjälp av en lärare vid behov. Uppenbart är dock att skol- arbetet blir svårare i högre årskurser; i gymnasie- skolan är det så många som var fjärde elev som vill gå långsammare fram och 16 procent tycker inte att han eller hon får tillräcklig hjälp av lärare. Framför allt upplever kvinnliga elever på gymna- sieskolans naturvetenskaps- och samhällsveten- skapsprogram att de är stressade. Hela två tredjedelar av dessa uppger att de alltid eller ofta känner sig stressade i skolan. Elevers stress tycks vara relaterad till upplevelsen av för höga krav och att arbetstakten inte passar dem.

Mobbning

Internationella jämförelser av mobbning är sällsynta då problemet först på senare år har uppmärksammats utanför Norden. PISA- studien visar dock att av OECD-länderna har Sverige lägst andel elever som känner sig socialt utanför i skolan. Både i Skolverkets attityd- undersökningar och i Välfärdsbokslutet finns information om omfattningen av mobbning i svenska skolor. Det finns ingen vedertagen definition eller avgränsning av mobbning och därför skall procentsatser tolkas med försiktighet. I Skolverkets undersökning från 2000 angav fyra procent att de kände sig mobbade vilket var en ökning med två procent-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

enheter jämfört med 1997. Välfärdsbokslutet har valt att fråga efter olika typer av kränkningar för att nå ett mer objektivt mått som inte är lika känsligt för den dagsaktuella debatten. De finner att nio procent är utsatta varje vecka och fyra procent är mycket utsatta. I båda studierna finns också med frågor om hur eleverna blev behand- lade av lärarna. I Skolverkets studie ansåg sig sex procent av eleverna bli kränkta av lärare och i Välfärdsbokslutet ansåg tio procent av eleverna att någon lärare behandlade dem illa, särskilt om- fattande var problemet i årskurserna 7–9.

Sexuella trakasserier

För att öka kunskapen om sexuella trakasserier i skolmiljö har Arbetslivsinstitutet genomfört en nationell undersökning ”Allvar eller på skämt” (ALI, 2002). Bortfallet i undersökningen var nästan 50 procent vilket gör resultaten mindre tillförlitliga, men problembilden är så entydig att den knappast kan ifrågasättas. Över hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna hade blivit utsatta för verbala kränkningar och/eller fysiska eller andra kränkningar. Problemen är inte av- gränsade till skolan. I en nyligen genomförd studie av mäns våld mot kvinnor framgår att sexuella trakasserier är ett betydligt vanligare problem för kvinnor som läser på universitet och högskola än bland förvärvsarbetande kvinnor. Internationella studier har visat att sexuella trakasserier bland anställda är vanligare i andra studerade länder än i Sverige, men det finns i dagsläget ingen jämförbar statistik om omfatt- ningen av sexuella trakasserier i skolor och hög- skolor.

3.6.4Kvalitet

Elevers läskunnighet och kunskaper i matematik och naturvetenskap

Investeringarnas resultat kan avläsas genom internationella jämförelser av elevers kunskaper och kompetens. Att svenska 15-åringar står sig väl i en internationell jämförelse när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap visas i PISA 2000 från OECD.

Diagram 3.6.4 Svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap jämfört med OECD

(Källa: OECD, PISA 2000)

testresultat (medelvärden)

520
515		Sverige
515		OECD
		OECD
510
505
500
495
490
Läsförståelse	Matematik	Naturvetenskap

Elever i Sverige presterar signifikant över OECD-genomsnittet på alla de tre områdena och allra störst är skillnaden till svenska elevers fördel i läskunnighet. Det kan dock finnas en potential för förbättring. Finland klarar sig bäst av de nordiska länderna trots ländernas likartade välfärdssystem och ekonomiska utvecklingsgrad. Rangordningen mellan länderna är liknande oav- sett om det gäller läsförmåga, matematiskt eller naturvetenskapligt kunnande. De länder som fått bättre resultat i studien är de asiatiska och de anglosaxiska; de centraleuropeiska länderna och Medelhavsländerna får sämre resultat. De genomgående skillnaderna i resultat tyder på att det finns grundläggande skillnader i ländernas utbildningssystem som bidrar till dessa tydliga mönster. Antagligen har även språkstrukturen, BNP-nivån och typ av välfärdsmodell ett stort genomslag.

Likvärdighet

Regeringen strävar efter att den svenska skolan skall vara likvärdig, och PISA 2000 ger underlag för en bedömning av likvärdigheten. Totalvaria- tionen mellan elevers resultat är liten i Sverige, framför allt ser den svenska skolan till att de som har sämst förutsättningar ändå klarar sig bra. En av förklaringarna till detta är den sammanhållna skolformen. I länder där elever delas upp i olika utbildningsvägar tidigt är det vanligare med riktigt låga resultat. En annan förklaring är den relativt lilla skillnaden mellan olika skolor i Sverige.

Diagram 3.6.5 Totalvariation i läskunnighet uppdelat per inom- och mellanskolvariation (Källa: OECD, PISA 2000)

testresultat

10000			Inom skolor
10000
9000


8000			Mellan skolor
8000			Mellan skolor
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
0	OECD	Sverige
	OECD	Sverige

PISA 2000 indikerar att vilken skola en elev går i har i Sverige inte någon avgörande betydelse för prestationen. I andra länder kan den enskilda skolan vara direkt avgörande. Detta beror antagligen både på att segregeringen är mindre mellan skolor i Sverige och att resurser styrs till skolor med de största behoven.

Social snedrekrytering

Brister i likvärdighet i skolsystemet är inte slumpmässigt fördelade utan är framför allt för- delade efter social klass (och även etnicitet). Det finns två huvudsakliga skäl till att social sned- rekrytering betraktas som ett samhällsproblem. För det första kan det anses som en individuell orättvisa att barns livschanser till en del beror på de omständigheter till vilka de fötts. Ett sådant beroende av uppväxtfamiljens villkor står i mot- sats till målet om jämlikhet i möjligheter. En tidig uppdelning av eleverna under skoltiden kan leda till mindre förståelse mellan människor från olika samhällsklasser och på sikt till social in- stabilitet. För det andra innebär social sned- rekrytering att alla människor inte kommer till sin rätt, inte kan uppnå sin potential, något som kan antas begränsa effektivitetsvinsterna i sam- hället i stort.

Snedrekryteringen kan ses som uppbyggd av två samverkande effekter. Den ena är att barn från ”högre” socialgrupper i genomsnitt preste- rar bättre i skolan i form av högre betyg. Den andra är att bland barn på samma betygsnivå fortsätter de från högre socialgrupper oftare än andra till teoretiska studier. De två effekterna har ungefär samma styrka och verkar under hela skoltiden, såväl i grundskolan och gymnasie-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skolan, som på universitetsnivå (Erikson, Jonsson, 1993).

I OECD-studien PISA 2000 finns dataunder- lag som ger kunskap om hur den sociala bak- grunden påverkar prestationen i olika länder. Föräldrarnas socioekonomiska status redovisas på en kontinuerlig skala där högre värde betyder högre status. Sydkorea har klart minst skillnad i prestation mellan elever med lägsta och högsta socioekonomiska status. I Europa skiljer särskilt Finland och Island ut sig, men även Sverige har förhållandevis små skillnader. Stora skillnader finns framför allt i de centraleuropeiska länderna, särskilt i Tyskland och Schweiz men också i Tjeckien och Ungern.

Den sociala snedrekryteringen till högskolan är stor och uppenbar i alla länder, vilket exempel- vis har illustrerats i en rapport från Eurydice år 1997 och i OECD:s Education Policy Analysis 1999. Av ungdomar i Sverige i åldern 18–24 år vars föräldrar hade en högskoleutbildning deltog drygt hälften i en högskoleutbildning under slutet av 1990-talet. Bland ungdomar vars för- äldrar hade högst grundskoleutbildning var denna andel bara omkring 15 procent. I många länder är denna skillnad mellan ungdoms- grupperna betydligt mindre.

Diagram 3.6.6 Andel av deltagande i högre utbildning i
åldern 18–24 år fördelat per föräldrarnas utbildningsnivå
(Källa: EURYDICE 1997 och OECD 2001)
procent		föräldrarnas utbildningsnivå:
80			högst grundskolenivå
			högst grundskolenivå
70			gymnasienivå
60			gymnasienivå
60
50			högskolenivå
50
40
30
20
10
0
USA	EU (11	SVERIGE	Finland	Danmark
	länder)

I ett internationellt perspektiv är snedrekryte- ringen förhållandevis låg i Sverige, på ungefär samma nivå som i USA och England och lägre än i t.ex. Tyskland och Frankrike. Mer anmärk- ningsvärt är det faktum att det i Sverige finns en tendens till minskad snedrekrytering vilket är ovanligt i ett internationellt perspektiv.

Inverkan av socioekonomiska skillnader mellan skolor är alltså mycket mindre i Sverige än i

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

OECD-länderna i genomsnitt. Sammantaget har de nordiska länderna de lägsta värdena och de centraleuropeiska de högsta. Denna skillnad mellan skolor är ett resultat av både sortering av elever till olika skolor, segregerat boende och olika resurstilldelning till olika skolor (och huruvida resurstilldelning följer särskilda behov). Sveriges relativt begränsade skillnad hänger an- tagligen samman med att Sverige har en resurs- tilldelning som tar hänsyn till elevernas skilda behov samt en sammanhållen grundskola och en gymnasieskola för alla.

Genom vuxenutbildning har många människor med kort utbildning getts möjlighet att studera till gymnasiekompetens. Det har samtidigt gett dem behörighet till högre studier vilket troligtvis bidragit till minskad sned- rekrytering. Det svenska studiestödssystemet har givit vuxenstuderande förutsättningar att studera som i en internationell jämförelse är närmast unika. Detta har sannolikt bidragit till ökad etnisk och social mångfald i högskolan.

Jämställdhet

Historiskt sett har kvinnor fått mindre tillgång till formell utbildning än män vilket gjort att den politiska prioriteringen i de moderna demokra- tierna har varit att minska utbildningsgapet mellan kvinnor och män. Under efterkrigstiden har dock utbildningsgapet ändrats så att kvinnor har uppnått en högre utbildningsnivå än män. Redan i åldersgruppen 45–64 år finns det fler kvinnor än män med eftergymnasial utbildning (30 procent mot 27 procent) och skillnaden är ännu större i åldersgruppen 25–44 år (37 procent mot 32 procent). Statistik över studiedeltagandet i befolkningen visar att skillnaden inte ser ut att minska.

Men den stora skillnaden mellan könen finns inte i studiedeltagandet utan i valet av studiein- riktning. Med tanke på svårigheterna att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden är dock minskningen av könssegregeringen på gymnasie- nivå anmärkningsvärd. Könsfördelningen på gymnasieskolans olika program är fortfarande stor.

Den nivåmässiga segregeringen inom hög- skolan är fortsatt hög. Sex av tio studerande på och examinerade från grundutbildningen är kvinnor medan nästan två av tre av dem som tog en doktorsexamen är män (1999/2000). Bland

professorerna är endast 14 procent kvinnor även om andelen ökat de senaste åren.

Diagram 3.6.7 Utbildningsnivå bland kvinnor och män i
befolkningen, 25–44 och 45-64 år (Källa: SCB)
procent
60		Högst förgymnasial
50		Gymnasial
40		Eftergymnasial
30		Uppgift saknas
30
20
10
0
Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
25-44 år	25-44 år	45-64 år	45-64 år

Ett växande problem på senare tid har blivit pojkars sämre skolprestationer, särskilt beträff- ande läsförmåga. I OECD-studien PISA 2000 presterar flickor bättre än pojkar i läsförståelse i alla undersökta länder. Det finns ingen signifikant könsskillnad när det gäller matematik eller naturvetenskap i OECD som helhet även om det varierar mellan länderna. När det gäller läsförmåga tillhör Sverige den tredjedel av de del- tagande OECD-länderna som har de största prestationsskillnaderna mellan flickor och pojkar. Flickorna presterar bättre än pojkarna på samtliga delskalor. När det gäller matematiskt eller naturvetenskapligt kunnande finns dock inga signifikanta skillnader mellan genomsnitten för pojkar och flickor i Sverige.

Utländsk bakgrund och läsförmåga

PISA 2000 problematiserar också utländsk bak- grund mot bakgrund av att tyngdpunkten i studien ligger på läsförståelse. Förmåga att läsa och förstå är en språklig aktivitet. Att läsa på ett språk som inte är modersmålet gör för de flesta att läsningen blir svårare. Ordförrådet är mer be- gränsat och ordens alla innebörder och nyanser är inte kända. En främmande meningsbyggnad kan också utgöra hinder för en korrekt förståelse av textens budskap. Svårigheterna tycks vara lika uppenbara vid läsning av ”vanliga” texter som vid läsning av texter och uppgifter med ett natur- vetenskapligt eller matematiskt innehåll.

Elever med utländsk bakgrund presterar be- tydligt sämre än elever med svensk bakgrund. I

båda kategorierna presterar flickor bättre än pojkar men pojkar med svensk bakgrund preste- rar bättre än flickor med utländsk bakgrund. Även om man tar hänsyn till övriga sociala bak- grundsfaktorer återstår en betydande skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och andra elever. Detta är dock inte unikt för Sverige, utan en liknande skillnad finns generellt i OECD- länderna, men skillnaden är signifikant större i Sverige än i OECD som helhet. Integrering är centralt för OECD-området, inte minst för Sverige, om utbildningsresultaten skall för- bättras. Så länge detta inte uppnås kommer andelen invandrare att i viss mån förklara skillnader mellan länder i prestation.

Den högre utbildningens öppenhet – internationellt utbyte

EU verkar för att lärares och studenters rörlighet och internationella utbyten skall öka. Bak- grunden är en strävan att förbättra högskoleut- bildades chanser på arbetsmarknaden, förstärka utbildning, forskning och kunskapsöverföring samt att främja en europeisk dimension i utbildningen.

En ökad internationalisering av högskolan motiveras också av det växande ömsesidiga beroendet mellan länder och kräver ökat interna- tionellt samarbete för att globala problem skall kunna lösas. Universitet och högskolor spelar en viktig roll i denna process både som utvecklare och spridare av kunskap. Sveriges utveckling mot ett mångkulturellt samhälle med ett allt större tillflöde av olika invandrargrupper till universitet och högskolor är ytterligare ett argument för att förstärka den internationella dimensionen i den högre utbildningen.

En bedömning av den svenska högskolans öppenhet och internationalisering kan göras genom att studera antalet in- och utresande i relation till den totala volymen av högskole- och universitetsstuderande eller forskarstuderande mellan 1994 och 2001 vilket i stort sett spänner över den period som Sverige har varit medlem i EU.

Generellt kan konstateras att intresset för att förlägga en del av studierna utomlands har ökat bland svenska studenter. Den största ökningen skedde framför allt i samband med generösare studiemedelsregler 1989 och Sveriges inträde i EU. Efter de första årens ökning har utveck-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lingen stannat av och antalet utresande visar tendenser till att gå tillbaka. Däremot har antalet inresande studenter stadigt ökat sedan Sveriges inträde i EU.

Diagram 3.6.8 Utresande och inresande studenter per 1000 högskolestuderande, år 1995/96–2000/01 (källa: HSV)

antal per 1000 studerande

100	utresande		inresande
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
	1995/96	1996/97	1997/98	1998/99	1999/00	2000/01

Antalet in- och utresande forskarstuderande steg också kraftigt direkt efter att Sverige blev medlem i EU. Före inträdet i EU stod utländska forskarstuderande för den största delen av det internationell utbyte. Efter 1995 har antalet utresande doktorander dock stigit markant och ligger nu på samma nivå som antalet inresande forskarstuderande (omkring 700 personer per år).

Diagram 3.6.9 Utresande och inresande forskarstuderande per 1000 registrerade i forskarutbildning, år 1995/96 - 2000/01 (källa: HSV)

antal per 1000 studerande

70	utresande		inresande
60
50
40
30
20
10
0
	1995/96	1996/97	1997/98	1998/99	1999/00	2000/01

De flesta utresande studenter (omkring 80 procent) är s.k. ”free movers”, dvs. de åker ut på egen hand och inte genom ett etablerat program. En övervägande majoritet av dessa åker till ett annat land i Europa. Bland dem som väljer ett program föredrar de flesta (drygt 50 procent)

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Erasmusprogrammet, men intresset ökar också för andra program t.ex. utbytesprogram för samarbete mellan utvecklingsländer och svenska universitet och högskolor. Bland utresande doktorander har hittills drygt 50 procent valt EU-länderna eller övriga Europa.

3.6.5Utbildning, arbetsmarknad och tillväxt

Rekrytering och befolkningens utbildningsnivå

I ett internationellt konkurrensperspektiv är be- folkningens kompetens betydelsefull. Effekterna av de satsningar som har gjorts inom utbild- ningsområdet kan successivt avläsas i form av en allt mer välutbildad befolkning. Den svenska befolkningen är vid internationell jämförelse väl- utbildad. I åldern 25–64 år hade 29 procent en högskoleutbildning enligt OECD:s senast publicerade mätning som avsåg 1999. Detta till- hör de högre värdena bland OECD-länderna. Endast Kanada, USA, Japan och Finland hade en högre andel. Samtidigt hade 23 procent inte en längre utbildning än grundskola eller motsvar- ande. Bland EU-länderna i genomsnitt var denna andel omkring 40 procent.

I åldersgruppen 25–34 år, i vilken de flesta skaffat sig sin utbildning under 1990-talet, hade 87 procent av Sveriges befolkning slutfört minst en gymnasieskoleutbildning 1999 vilket är en höjning från strax över 80 procent i början av 1990-talet. Nivåhöjningen är snabbare inom EU i genomsnitt, men långsammare i förhållande till USA. År 2001 hade, enligt SCB:s senaste mät- ning, andelen i denna ålderskategori som uppnått minst gymnasienivå ökat till 91 procent i Sverige.

Tillväxten av högskoleutbildade i befolk- ningen under 1990-talet har inneburit att bland personer som är födda under första hälften av 1970-talet är nu andelen högskoleutbildade i Sverige, om alla former av högskoleutbildning inkluderas, högre än i någon annan åldersgrupp. Nästan 36 procent av dessa årskullar hade den 1 januari 2001 genomgått någon form av hög- skoleutbildning. Här räknas även personer utan examen som fullföljt minst 20 högskolepoäng. Bland personer som föddes under andra hälften av 1940-talet är denna andel strax över 28 procent enligt SCB:s senaste redovisning. An- delen med minst treårig högskoleutbildning är emellertid för närvarande ungefär lika stor i

dessa båda generationsgrupper och motsvarande nivå har inte uppnåtts av födda på 1950- och 1960-talen.

Diagram 3.6.10 Andel av åldersgruppen 25–34 år som har uppnått minst gymnasienivå år 1991 och 1999 (Källa: OECD och SCB)

procent
100	1991	1999	2001
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
EU	USA	Norden	Sverige

Regeringens politik syftar till att på samma gång stimulera fler unga och möjliggöra för stora grupper äldre personer att studera. Detta har bi- dragit till att utbildningsnivån i arbetskraften har kunnat höjas, samtidigt som ineffektiva utbild- ningsklyftor har kunnat motverkas.

Regeringen skrev i budgetpropositionen för 1999 att en större andel av en årskull skall kunna gå vidare till högskolan. I 2000 års ekonomiska vårproposition fastställde sedan regeringen det långsiktiga målet att hälften av en årskull skall ha börjat läsa på högskola vid 25 års ålder.

Ungdomsgrupperna i Sverige uppvisar en lägre övergångsfrekvens till högskolan direkt efter gymnasieskolan än i flera jämförbara länder, men ytterst få länder i världen har en lika hög övergångsfrekvens om vi räknar in ytterligare några åldersgrupper. En övergångsfrekvens på 50 procent vid 25 års ålder är således en hög mål- sättning i ett internationellt perspektiv.

Enligt beräkningar från SCB var över- gångsfrekvensen till högskolan bland 25-åringar i Sverige t.o.m. år 2000 drygt 38 procent. Om vi dessutom inkluderar de studenter som fått svenskt studiemedel för att skaffa sig en hög- skoleutbildning utomlands, men som inte studerat vid svensk högskola, var andelen drygt 40 procent.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 3.6.11 Övergångsfrekvens till högskola vid 25 års ålder* (Källa: SCB)

procent
45		kvalificerad
40		kvalificerad
40		yrkesutbildning
		yrkesutbildning
35
30		enbart utländsk
25		högskola
20
15		utländsk+svensk
15		högskola
10		högskola
10
5		svensk högskola
		svensk högskola
0
1998	1999	2000

* övergång till svensk och utländsk högskola enligt natio- nell definition samt därutöver kvalificerad yrkesutbildning enligt internationell klassificering

Vid internationella jämförelser av övergångs- frekvensen till eftergymnasiala utbildningar ingår minst tvååriga eftergymnasiala utbildningar som tillhör samma nivå som högskolan enligt SCB och i internationella redovisningar. Här återfinns bland annat flertalet KY utbildningar, men t.ex. inte behörighetsgivande förutbildning vid uni- versitet och högskolor, s.k. basår i högskolan eller i kommunal vuxenutbildning.

Övergångsfrekvensen t.o.m. 25 års ålder, in- klusive kvalificerad yrkesutbildning KY, blev sammanlagt drygt 42 procent år 2000. Bland kvinnor var övergångsfrekvensen vid 25 års ålder omkring 48 procent enligt den internationella klassificeringen. Bland män var övergångs- frekvensen i grova drag ungefär 10 procenten- heter lägre än bland kvinnor.

För att nå målet att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder krävs att övergångsfrekvensen ökar med om- kring nio procentenheter jämfört med år 2000.

Utbildning – arbetsmarknad

och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Ut- bildning skall också bidra till en hållbar ekono- misk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och ökad social sammanhållning. En viktig princip är att utbildningen skall främja de humanistiska värden som delas av Europas samhällen.

Det är viktigt att betona att utbildnings- systemen skall tillgodose såväl arbetsmarknadens som enskilda människors behov och efterfrågan. Ett särdrag för den svenska arbetsmarknaden har varit en hög utbildningsnivå i offentliga och privata tjänster men relativt låg utbildningsnivå inom industrin. Det är en viktig bakgrund till den starka satsningen på naturvetenskap och teknik som sker i den svenska skolan. Sverige har en förhållandevis stor andel högskole- utbildade totalt sett på arbetsmarknaden, inom offentlig sektor och inom den privata tjänste- sektorn. Inom tillverkningsindustrin, bygg- sektorn och flera andra privata arbetsmarknads- sektorer är emellertid andelen lägre än i några av våra viktigaste konkurrentländer. Som effekt av utbildningsexpansionen under 1990-talet har utbildningsnivån höjts markant inom alla arbetsmarknadssektorer. Förhållandet till övriga länder har i stora drag ändå förblivit ganska likartat.

Diagram 3.6.12 Andel med högst grundskole- respektive
minst treårig högskoleutbildning per näringsgren, år 1993,
1997 och 2000 (Källa: SCB)
procent
60		tillverkningsindustri		minst treårig
		totalt, arbetsmarknaden		högskola
50		privata tjänsteföretag
50		vård o omsorg
		vård o omsorg
40		utbildning o forskning
40
	högst grundskola
30
20
10
0
1993	1997	2000	1993	1997	2000

Den pågående satsningen på utbildningsom-		Under 1990-talet drabbades Sverige, liksom
		andra OECD-länder, av hög arbetslöshet. Bland
rådets olika nivåer syftar till att långsiktigt öka
		personer med högst grundskoleutbildning i
den ekonomiska tillväxten i Sverige. I utbild-
		åldersgruppen 25–29 år var arbetslösheten över
ningspolitikens övergripande mål ingår att åstad-
		20 procent i vårt land 1996 vilket var mycket
komma ekonomisk tillväxt och detta är	sam-
		högt internationellt sett och högre än genom-
tidigt en del av EU:s utbildningsmål.
		snittet för EU-länderna. Denna andel halverades
Utbildningssystemen skall, enligt den	mål-
		fram till 1999 men var fortfarande högre än i
sättning som Europeiska rådet antagit, bidra till

att Europa blir världens mest konkurrenskraftiga	många andra länder. Bland högskoleutbildade var

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

arbetslösheten 1996 betydligt lägre både inom OECD och EU och även i dessa grupper halv- erades arbetslösheten i flertalet länder fram till 1999. I Sverige var arbetslösheten bland högskoleutbildade visserligen hög historiskt sett, men internationellt sett betydligt lägre än i många andra länder.

Diagram 3.6.13 Andel arbetslösa per utbildningsgrupp i
februari respektive år, 1971 – 2002 (Källa: SCB)
procent
25	högst 2-årig gymnasieskola
	högst 2-årig gymnasieskola
20	Gymnasieskola 3/4år
20
	Högskola - 2år
15	Högskola minst 3år
10
5
0
1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001

I ett längre tidsperspektiv har risken för arbetslöshet alltid varit mindre bland hög- skoleutbildade jämfört med övriga grupper. I februari 2002 var arbetslösheten åter under två procent bland personer i åldern 25–64 år med en minst treårig högskoleutbildning, mindre än tre procent bland personer med kortare hög- skoleutbildning och omkring fem procent bland personer med högst grundskoleutbildning. Detta är en snabb förbättring.

Globalisering, ökad konkurrens och teknisk utveckling ställer nya krav både på utbildnings- väsendena och på arbetsmarknaderna över hela världen. I mitten av 1990-talet hade Sverige en stor invandring, inklusive utflyttade från Sverige som återvände hem. Många var högskoleut- bildade en mycket mindre andel av dem fick arbete på den svenska arbetsmarknaden än vad som var fallet i slutet av 80-talet. Under åren 1995–2000 har inflödet av högskoleutbildade bland sysselsatta på arbetsmarknaden varit ganska konstant och ungefär av samma omfattning som antalet utvandrade från Sveriges arbetsmarknad.

Diagram 3.6.14 Invandrade i åldern 16–64 år med- respektive utan högskoleutbildning, år 1987–2001

(Källa: SCB)

antal

60000	invandrade högskole-	födda utomlands
60000	invandrade högskole-
	utbildade
50000	övriga invandrade
50000

40000		uppgift om utbildning
		uppgift om utbildning
30000		saknas
30000		utvandrade, totalt
		utvandrade, totalt
20000	födda i Sverige
	födda i Sverige
10000
0
1987	1990	1993	1997	2001	1987	1990	1993	1997	2001

Totalt sett har Sverige fått ett viktigt nettotill- skott av högskoleutbildade under 1990-talet. Invandringen är med andra ord större än utvandringen inom dessa utbildningsgrupper. Sysselsättningsnivån bland de invandrade har kunnat förbättras under de senaste åren, men det finns fortfarande en stor grupp välutbildade bland invandrade i det svenska samhället som ännu inte har kunnat få arbete. Hela det svenska utbildningsväsendet förutsätts därför även fortsättningsvis vara starkt engagerat i att på olika sätt bidra till en förbättrad integrering av personer som flyttar till Sverige.

3.6.6Resultat i ett nationellt perspektiv

Totalt var i genomsnitt 707 100 barn inskrivna i någon form av förskoleverksamhet eller skol- barnsomsorg 2001. Antalet barn i förskolan var i stort sett oförändrat sedan 1999. Familjedag- hemmen däremot visar på en fortsatt minskning jämfört med tidigare år. I förhållande till 2001 minskade antalet inskrivna barn med 14 procent. Att antalet barn i familjedaghemmen har min- skat beror både på minskat antal barn och på en ökad andel barn i förskolan. Förskolan kommer under de närmaste åren möta en ökad efterfrågan på platser. Detta beror till en del på beslutade re- former t.ex. den allmänna förskolan men också på att födelsetalen antas öka.

Den totala kostnaden för förskolan, familje- daghemmen och fritidshemmen uppgick förra året till 40,1 miljarder kronor vilket är oförändrat jämfört med 2000 i fasta priser. Förskolan står för två tredjedelar av kostnaden, fritidshemmen

för knappt en fjärdedel och familjedaghemmen för knappt en tiondel.

Antalet barn per årsarbetare i förskolan har varit oförändrat 5,4 barn sedan 1999. Enligt en undersökning av Statens skolverk var den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan 17,5 barn per grupp. Gruppstorleken har successivt ökat sedan 1980-talet. 1990 var den i genomsnitt 13,8 barn per grupp. Även antalet barn per årsarbetare har på samma sätt ökat från 4 barn per årsarbetare 1990.

Den totala kostnaden för grundskolan upp- gick 2001 till 64,4 miljarder kronor vilket är en ökning i fasta priser med fem procent sedan året innan. Ökningen av resurserna till grundskolan inleddes 1996 och har sedan dess ökat med 26 procent. Antalet elever var 1 059 100 vilket är en kulmen på den ökning av antalet elever som på- gått sedan 1990-talets början. Under kommande år kommer antalet elever att minska avsevärt till knappt 900 000 år 2010 enligt Svenska Kom- munförbundets uppgifter. Kostnaden per elev i den kommunala grundskolan var i genomsnitt 59 200 vilket är en ökning med fyra procent sedan året innan. Kostnaden per elev är nu åter på samma nivå som 1991 i fasta priser.

Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan är oförändrad. Av dem som gick ut årskurs 9 våren 2002 fick 10,5 procent inte godkänt betyg i svenska, engelska eller mate- matik, dvs. det som krävs för att få börja på ett nationellt program. De två första åren med det nya betygssystemet, 1998 och 1999, var andelen utan gymnasiebehörighet något lägre än i år, 8,6 respektive 9,7 procent.

Läsåret 2001/02 gick totalt 311 100 elever i gymnasieskolan. Den totala kostnaden för gymnasieskolan var 22,9 miljarder kronor 2001 (exklusive skolskjuts), vilket är en ökning jäm- fört med föregående år. Samtidigt har antalet elever ökat med närmare två procent. Detta medför att genomsnittskostnaden per elev har ökat och uppgår till 75 100 kronor. Skillnaden mellan olika huvudmän är dock stor.

Av de elever som fick slutbetyg våren 2001 hade 84,6 procent grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier. Andelen elever som fortsatte sin utbildning på högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasie- skolan 1998 uppgick till 40 procent.

En mycket stor andel av den vuxna befolk- ningen deltar i någon form av organiserat läran-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

de. Drygt 1,8 miljoner personer deltog i studie- förbundens cirkelverksamhet under 2001. Folk- högskolans kursverksamhet hade drygt 120 000 deltagare, varav drygt 8 700 inom ramen för kun- skapslyftet under 2001.

I den kommunala vuxenutbildningen uppgick antalet studerande under 2001 till drygt 194 000. Ytterligare ca 54 000 studerande återfinns inom bl.a. kvalificerad yrkesutbildning, svenskunder- visning för invandrare och kompletterande ut- bildningar. Alla studerar dock inte på heltid.

Omfattningen och bredden på vuxenutbild- ningen visar att viljan att lära nytt är väl för- ankrad i breda folklager. Vuxenutbildningen har därigenom en stor betydelse för en levande demokrati, människors möjligheter att nå sina livsmål samt en ökad sysselsättning.

Den kraftfulla utbyggnaden av grundutbild- ningen vid landets universitet och högskolor som skett under hela 1990-talet har fortsatt även under de första åren av 2000-talet. Antalet hel- årsstudenter ökade under 1990-talet från knappt 150 000 till 250 000. Därefter har antalet helårs- studenter fortsatt att öka. Mellan åren 2000 och 2001 ökade antalet helårsstudenter med 12 000. Ökningen har de senaste åren dock inte varit till- räcklig i förhållande till de ökade utbildnings- uppdragen och många lärosäten har inte kunnat genomföra sina utbildningsuppdrag. Den ökning av antalet platser som beslutats av riksdagen sedan 1997 har alltså inte fullt ut resulterat i en motsvarande ökning av antalet helårsstudenter. Redan 1999 var det en tredjedel av lärosätena som inte genomförde sina utbildningsuppdrag. Denna andel har därefter ökat och 2001 var an- delen två tredjedelar.

Staten har under budgetåret 2001 satsat drygt 19 miljarder kronor på studiestödsverksamheten i form av ekonomiskt bidrag till studerande. Dessutom utbetalas mer än 11 miljarder kronor i lån till studerande. Vidare tillkommer kostnader för studiestödsadministrationen på ungefär 400 miljoner kronor.

Under budgetåret 2001 fick 942 179 studerande studiestöd, därutöver har fler än 13 000 personer fått bidrag vid korttidsstudier och över 700 högskolestuderande med synskada eller andra läshandikapp försetts med studie- litteratur. Vidare har cirka 800 föräldrar till döva barn fått bidrag till kostnader för utbildning i teckenspråk och 420 funktionshindrade gym- nasieelever har fått bidrag till kostnader för studier vid riksgymnasierna. Antalet studielån-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tagare uppgick den 1 januari 2001 till drygt 1,4 miljoner personer. Låntagarnas samlade skuld till Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisa- des den 1 januari 2001 till 145 miljarder kronor.

Efterfrågan på information om studiestöd hos de studiestödsadministrerande myndigheterna har under det senaste verksamhetsåret varit om- fattande både i volym och komplexitet.

3.6.7Analys och slutsatser

Regeringen har genom olika insatser givit stöd till kommunerna för att utveckla skolan och barnomsorgen. Det har bl.a. skett genom stöd till att öka personaltätheten i skola och fritids- hem. Även kommunerna har ökat sina resurser till området. Detta har inneburit att den nega- tiva utveckling som 1990-talets besparingar innebar har vänts. Regeringen anser dock att det finns motiv för ytterligare satsningar.

Ledstjärnan för regeringens insatser är att ut- bildningskvalitén skall stärkas och att allas rätt till kunskap och bildning betonas. Regeringen presenterade i maj i år sin utvecklingsplan (skr. 2001/02:188) för de kommande årens kvali- tetsarbete. Där behandlades väsentliga områden för att stärka utbildningens kvalitet och ett antal förslag aviserades, bland annat insatser för skola och förskola i segregerade områden och stöd till lokalt kvalitetsarbete. För att stärka gransk- ningen av kvaliteten och kvalitetsarbetet i skolor och kommuner kommer Statens skolverks uppgifter att renodlas och en ny myndighet för skolutveckling att bildas.

Regeringen har under de senaste åren gjort be- tydande insatser för att utveckla och förnya vuxenutbildningen. Satsningen på kunskapslyftet och den kvalificerade yrkesutbildningen är två viktiga byggstenar i denna utveckling.

Genom kunskapslyftet har vuxenutbildningen reformerats och utbildningen i högre grad an- passats till den enskildes behov och förutsätt- ningar samtidigt som arbetslivets krav på och behov av ökad kompetens har beaktats. Denna utveckling måste fortsätta och stimuleras ytter- ligare.

För att motverka utbildningsklyftor måste systemen för vägledning och validering utveck- las. Genom en väl fungerande ordning för valide- ring av faktisk kunskap och kompetens, kan alla människors resurser tas till vara. Var och hur kunskaperna erhållits skall vara av underordnad

betydelse. För att förverkliga regeringens mål- sättning att minska arbetslösheten bland in- vandrare är validering ett viktigt instrument.

Ett annat avgörande inslag i integrations- strävandena är svenskundervisningen för in- vandrare, sfi. Resultaten i sfi är dock dåliga. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat om en ny kursplan för sfi. Den nya kursplanen utgår från den enskildes behov, förutsättningar och planerade verksamhet i Sverige. Det krävs emel- lertid mer grundläggande förändringar av sfi. Regeringen tillkallade under sommaren 2002 en särskild utredare med uppgift att se över hela systemet i nära samarbete med utredningen (dir. 2001:87) om översyn av mottagande och intro- duktion av flyktingar.

Den kvalificerade yrkesutbildningen, KY, uppvisar mycket goda resultat. Andelen exami- nerade som får arbete i direkt anslutning till ut- bildningen är mycket hög. Det goda samarbete som utvecklats mellan enskilda utbildningsan- ordnare, kommuner, högskolor och företrädare för arbetslivet för att utveckla KY bör kunna tas till vara för att utveckla också den eftergymna- siala yrkesutbildningen.

Utöver KY finns eftergymnasial utbildning vid sidan av högskolan i form av påbyggnadsut- bildning och kompletterande utbildningar. Systemet med interkommunal ersättning för vissa påbyggnadsutbildningar inom den kom- munala vuxenutbildningen leder till orimliga konsekvenser för enskilda kommuner och kom- mer därför att ses över.

När det gäller högskoleutbildning finns det stora skillnader mellan universitet och högskolor vad gäller genomförandet av utbildningsupp- dragen. Framför allt har lärosäten med tyngd- punkten lagd på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar haft stora svårigheter att öka studentantalet i förväntad omfattning. Detta var också skälet till att regeringen under sommaren 2000 uppmanade de lärosäten som hade svårig- heter att rekrytera studenter till naturvetenskap- liga och tekniska utbildningar att öka antagning- en till andra utbildningar. Därefter har regering- en i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) samt i tilläggsbudgeten i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100) föreslagit omfördelningar av plat- ser mellan lärosätena, vilket också riksdagen beslutat om.

Inför höstterminen 2002 har en tydlig föränd- ring skett avseende sökande till högskolan. An-

talet sökande såväl till program som till friståen- de kurser ökade inför höstterminen 2002 efter att ha minskat sedan 1999. Tendensen kunde noteras redan inför vårterminen 2002. Den ökade tillströmningen har också medfört att många lärosäten i sina prognoser över utfallet av- seende antalet helårsstudenter för budgetåret 2002 bedömer att uppdragen kommer att nås i större utsträckning än de senaste åren.

Effekterna av gjorda omfördelningar, minsk- ade krav på ökning av antalet helårsstudenter inom naturvetenskapliga och tekniska utbild- ningar samt den förändring avseende antalet sök- ande som inträffat, innebär sammantaget att regeringen bedömer att uppdragen till lärosätena redan innevarande år kommer att genomföras i större utsträckning än de senaste åren trots ut- ökade utbildningsuppdrag.

Genom att nästan 1 miljon studerande har kunnat finansiera sina studier med någon form av studiestöd bedömer regeringen att verksam- heten har bidragit till att många har kunnat studera utan begränsning av sina ekonomiska resurser eller funktionshinder. Därmed har studiestödsverksamheten bidragit till att fylla de platser som utbildningsväsendet erbjudit och att målen för politikområdet uppnåtts.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

År 2001 var ett extraordinärt verksamhetsår för studiestödsadministrationen. Det nya studie- stödssystemet infördes vilket ställde stora krav på framför allt CSN:s ledning och personal. Det administrativa genomförandet av studiestöds- reformen ledde till betydligt längre handlägg- ningstider och sämre telefonservice. Läget har emellertid stabiliserats under den senare delen av innevarande år.

Regeringen föreslår därför åtgärder i syfte att förenkla studiestödsadministrationen (se avsnitt 8.3.2).

3.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrap- porter. Inom politikområdet har Specialpeda- gogiska institutet erhållit en invändning i revi- sionsberättelsen avseende räkenskapsåret 2001. För denna myndighet har RRV även lämnat revi- sionsrapport. Regeringen behandlar invänd- ningen för berörd myndighet under anslaget.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

4.1Insatser

Maxtaxa och allmän förskola

Regeringens proposition Maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129) be- handlades av riksdagen i november 2000 (2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46). Reformen innebär att barn vars föräldrar är arbetslösa fr.o.m. den 1 juli 2001 omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet.

Vidare innebär reformen att barn vars för- äldrar är föräldralediga fr.o.m. den 1 januari 2002 omfattas av samma kommunala skyldighet. Vid samma tidpunkt infördes maxtaxan inom för- skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Maxtaxan är frivillig för kommunerna att införa. De kommuner som tillämpar maxtaxa är be- rättigade till statsbidrag för att kompensera för intäktsbortfall. De är också berättigade till medel för kvalitetssäkring som kan användas för personalförstärkningar och kompetenshöjning av förskollärare, fritidspedagoger och barn- skötare som arbetar inom verksamheterna. Enligt kommunernas ansökningar för 2002 avser medlen för kvalitetssäkring att leda till 1 650 ny- anställningar varav 1 150 förskollärare och 375 barnskötare. Alla kommuner utom Karlstad och Kalix införde maxtaxan den 1 januari i år. De två nämnda kommunerna har aviserat att de kommer att införa maxtaxan den 1 januari 2003.

Den 1 januari 2003 införs den allmänna för- skolan för alla barn från fyra års ålder. Förskolan skall vara avgiftsfri minst 525 timmar om året.

Den totala kostnaden för reformen om max- taxa, allmän förskola och rätt till förskole- verksamhet för barn till arbetslösa eller för- äldralediga föräldrar är 4,4 miljarder kronor 2002

och ökar genom den allmänna förskolan till 5,6 miljarder kronor fr.o.m. 2003.

Regeringen har gett Statens skolverk i upp- drag att administrera och följa upp reformen om maxtaxa, allmän förskola m.m. i kvantitativa, kvalitativa och ekonomiska avseenden. Uppfölj- ningen skall bl.a. omfatta volymförändringar under året, både vad gäller antalet barn i barnom- sorgen och vistelsetiden samt en analys på kommunnivå av de samlade ekonomiska effekt- erna av maxtaxan och kvalitetssäkringen. Skol- verket skall vidare följa upp de delar av reformen som avser förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga samt den allmänna förskolan. I första hand skall uppföljningen avse i vilken utsträckning den ökade tillgängligheten till förskoleverksamhet utnyttjas av barn- familjerna. Den allmänna förskolan, som skall erbjudas barn fr.o.m. höstterminen det år då de fyller fyra år, skall följas upp vad avser utnyttjan- degraden för olika typer av barnfamiljer samt verksamheternas organisation. Regeringen fäster även stor vikt vid kvalitetsfrågorna som barn- gruppernas storlek, personaltätheten och ut- bildningsnivån hos personalen.

Den 1 mars 2003 kommer uppföljningen av maxtaxan, den allmänna förskolan m.m. att av- rapporteras för första gången och därefter sker en avrapportering varje år under en sammanlagd period av fyra år. En lägesrapport kommer att presenteras redan under hösten 2002. Under den tid som uppdraget pågår skall jämförelser mellan åren göras. Slutredovisning skall lämnas den 1 mars 2007.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Storstadspolitik

Som en del i det storstadspolitiska arbetet har staten tecknat lokala utvecklingsavtal med sju storstadskommuner (Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje) om insatser i sammanlagt 24 stads- delar. Regeringen disponerar två anslag för stor- stadspolitiken. Anslaget 11:1 Utvecklingsinsats- er i storstadsregionerna under utgiftsområde 8 samt anslag 11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna under utgiftsområde 16. Anslaget under utgiftsområde 16 upphör fr.o.m. 2003. Som en del i det lokala utvecklingsarbetet i de berörda stadsdelarna har förskoleverksam- heten byggts ut och utvecklats med statligt stöd via de lokala utvecklingsavtalen. Det är ett första steg mot den allmänna förskolan som införs den 1 januari 2003. Medlen har bl.a. använts till att:

pröva nya former av förskoleverksamhet, nya pedagogiska arbetssätt och metoder,

i samtliga 24 stadsdelar erbjuda alla barn från tre år förskola på deltid,

kompetensutveckla pedagoger,

öka antalet vuxna i förskolan,

stärka föräldrasamverkan.

Förskolorna med språklig inriktning syftar till att ge barnen tillgång till förskolans pedagogiska verksamhet och stöd i sin språkutveckling. För- skolorna arbetar med att stärka modersmålet samtidigt som svenska språket tränas. Utveck- ling av personalens kompetens liksom utveckling av förskolemetodiken och kunskapsspridning i nätverk är en viktig del i arbetet. I flera fall blir även kulturella uttrycksmedel en viktig del i arbetet med kommunikation och språk i ett vid- are perspektiv genom t.ex. bild, drama, musik och dans. Flertalet stadsdelar bedriver en upp- sökande verksamhet för att informera om syftet med förskola, arbetsmetoder m.m.

Förskoleverksamheten syftar bl.a. till att ge barnen bättre förutsättningar att inleda sin skol- gång på så lika villkor som möjligt jämfört med vad som är fallet i ordinarie förskoleverksamhet. Det är ännu för tidigt att se effekter eller avläsa resultat. Det finns dock flera tecken på positiva resultat från kommunernas lokala uppföljningar när det gäller barnens språkliga utveckling. Verk- samheten följs även av externa utvärderare.

Förutom förskolesatsningen genomförs ett stort antal insatser i grundskolan i syfte att för- bättra elevernas skolresultat och stärka den språkliga utvecklingen. I likhet med förskolan används medel för kompetensutveckling av personal och utvecklande av nya pedagogiska metoder. Flera skolor har utökat skolans öppet- tider och erbjuder t.ex. läxhjälp efter skoltid men även kultur- och fritidsaktiviteter. I några kom- muner är nätverk för erfarenhets- och kunskaps- utbyte mellan skolor under uppbyggnad.

Insatserna inom de lokala utvecklingsavtalen är i stor uträckning tvärsektoriella för att stimu- lera ett helhetsperspektiv på stadsdelarnas ut- veckling. Stadsdelarnas lokala åtgärdsplaner om- fattar t.ex. insatser där svenskutbildning kombi- neras med praktik på arbetsplats.

Personalförstärkning i skola och fritidshem

Personaltätheten på fritidshemmen har minskat betydligt under 1990-talet. Mellan 1990 och 1998 nästan halverades personaltätheten. Denna trend bröts dock 2000. År 2001 gick det igenom- snitt 17,4 inskrivna barn per årsarbetare i fritids- hem, vilket är en viss minskning jämfört med året innan. Detta är bl.a. Ett resultat av det stats- bidrag till personalförstärkningar i skola och fri- tidshem som har införts fr.o.m. läsåret 2001/02. Detta statsbidrag bör kunna medverka till att de kommande åren ytterligare öka personaltätheten på fritidshemmen. Se vidare avsnitt 5.1 Insatser för en utförligare beskrivning av personalför- stärkningen.

Kvalitetsredovisning

Regeringen avser att ta initiativ till att en skyldig- het att upprätta kvalitetsredovisning införs även för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorg- en. I dag omfattas inte dessa verksamheter av sådana krav även om många kommuner redan nu gör kvalitetsredovisningar för dem. Frågan om kvalitetsredovisning i övrigt behandlas i avsnitt 5.1 Insatser.

Barngruppernas storlek och personaltätheten

För att ge regeringen underlag när det gäller den fortsatta utvecklingen av förskolans kvalitet har

Statens skolverk fått i uppdrag att göra en för- djupad studie av barngruppernas storlek och per- sonaltätheten samt en analys av resultaten uti- från forskning och erfarenhet. Uppdraget skall avrapporteras den 1 mars 2003.

4.2Resultatbedömning

Resultatredovisning och analys av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen finns även redovisade i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2001/02:102).

4.2.1Resultat

Uppgifterna i det följande är i huvudsak hämtade ur Skolverkets rapportserier Barnomsorg och skola i siffror respektive Barnomsorg, skola och vuxenutbildning – Jämförelsetal för huvudmän. Skolverkets rapporter är även tillgängliga på verkets webbplats (www.skolverket.se). Där finns även omfattande uppföljningsinformation om resultat och kommunernas ansökningar om bidrag för bl.a. personalförstärkning.

I de allra flesta kommuner är tillgången till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg god för barn i åldrarna 1–9 år. Nästan alla kommuner uppfyllde hösten 2001 sina skyldigheter att till- handahålla barnomsorg för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar utan oskäligt dröjsmål.

Antalet inskrivna barn i förskolan 2001 var i stort sett oförändrat jämfört med året innan. Däremot fortsätter antalet barn i familjedaghem att minska. Andelen barn som är inskrivna i förskola eller familjedaghem fortsätter att öka något. År 2001 var 77 procent av alla barn i åldern 1–5 år inskrivna i förskola eller familje- daghem.

De flesta barn i åldrarna 1–5 år går i förskolan som 2001 tog emot 315 000 barn. År 2001 var den totala kostnaden för förskolan 27,3 miljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn var igenomsnitt 85 800 kronor. Jämfört med före- gående år har kostnaden per inskrivet barn ökat med en procent räknat i fasta priser.

Familjedaghemmen tog under samma period emot 40 000 barn i dessa åldersgrupper. Den totala kostnaden för familjedaghemmen har

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

minskat med 100 miljoner kronor sedan 2000. Kostnaden per inskrivet barn beräknas till i genomsnitt 65 600 kronor vilket är en ökning med 2,4 procent jämfört med året innan.

De senaste årens stora ökning av antalet barn i skolbarnsomsorg har nu avtagit. Antalet in- skrivna barn uppgick 2001 till 346 349. Andelen inskrivna barn i åldern 6–9 år har ökat med två procentenheter till 68 procent jämfört med 2001, varav 66,1 procent är inskrivna i fritidshem. Den totala kostnaden för fritidshemmen uppgick 2001 till 9,6 miljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn beräknas i genomsnitt till 28 600 kronor vilket är en ökning med två procent jäm- fört med 2000.

Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i förskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-talet. Ökningen har dock avstannat de senaste åren och en svag ökning av personal- tätheten har skett. Hösten 2001 uppgick antalet barn per årsarbetare till 5,4 i förskolan vilket är i nivå med de senaste åren. Även inom fri- tidshemmen har trenden mot minskad personal- täthet brutits.

Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning uppgick 2001 till 52 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med föregående år. An- delen personal i fritidshemmen som har peda- gogisk högskoleutbildning, främst fritidspeda- gogutbildning har minskat från 62 till 59 procent jämfört med året innan. Att andelen hög- skoleutbildade har minskat i förskola och fritidshem förklaras delvis av en brist på hög- skoleutbildad personal.

4.2.2Analys och slutsatser

Förskolan och skolbarnsomsorgen har det senaste decenniet genomgått stora förändringar. Besparingarna under 1990-talet har inneburit minskad personaltäthet och större grupper. De senaste årens reformer, som allmän förskola och läroplan för förskolan, har inneburit en ökad fokusering på det pedagogiska innehållet i verk- samheten och förstärkt förskolans roll som det första steget i utbildningssystemet. Reformerna leder till att nya grupper av barn får del av verk- samheten i förskolan, något som också gör att antalet inskrivna barn åter kommer att öka trots mindre barnkullar.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Barngruppernas storlek och personaltätheten i förskolan

Kvaliteten i förskola och fritidshem är ett för regeringen högt prioriterat område. Verksam- heterna har under 1990-talet varit utsatta för ekonomiska åtstramningar. Större barngrupper och lägre personaltäthet har blivit följden. Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan har ökat från 13,8 barn per grupp 1990 till 17,5 barn per grupp 2001. År 2001 fanns 64 procent av barnen i åldern 1-3 år i grupper med 16 eller fler barn. 17 procent av barngrupperna hade fler än 20 barn.

Den genomsnittliga personaltätheten i förskolan var i början av 1990-talet 4,4 barn per årsarbetare och sjönk därefter varje år till 5,6 barn per årsarbetare 1998. Därefter bröts trenden i någon mån och personaltätheten har legat fast på nivån 5,4 barn per årsarbetare sedan dess.

Variationerna i personaltäthet mellan kommunerna var 2001 mellan 3,9 och 8,6 barn per årsarbetare i förskolan. Skolverket har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av barng- ruppernas storlek och personaltätheten utifrån forskning och erfarenhet. Studien kommer att bli ett viktigt underlag för regeringen när det gäller den fortsatta utvecklingen av förskolans kvalitet. Även om situationen när det gäller personaltätheten i förskolan i någon mån har förbättrats fortsätter barngrupperna att öka i storlek. Variationerna är också stora både mellan och inom kommunerna. Forskare varnar för att särskilt de yngsta barnen har svårt att klara av alla de relationer som en stor barngrupp innebär och menar att förskolans uppdrag att ge varje barn det stöd och den stimulans det behöver har försvårats. Regeringen anser att dessa signaler måste tas på allvar och aviserar i avsnitt 2 Politikens inriktning en satsning på förstärkt personaltäthet i förskolan.

Stort behov av lärare i förskola och fritidshem

Enligt de bedömningar som regeringen gjorde redan i budgetpropositionen för 2002 förväntas efterfrågan på förskollärare att öka. Regeringen fastställde därför mål bl.a. för antalet examinerade lärare för tidigare år vilka inkluderar

förskollärare. Dessa mål står fortfarande fast. Att efterfrågan på lärare i förskolan väntas öka häng- er bl.a. samman med att den allmänna förskolan införs 2003. Kommunerna efterfrågar i allt högre grad personal med högskoleutbildning i för- skolan. Detta förhållande gäller även fri- tidshemmen. Regeringens aviserade satsning för att öka personaltätheten i förskolan kommer också att påverka lärarbehovet.

För lärare med inriktning mot tidigare år skall särskilt det ökade behovet av förskollärare be- aktas och antalet examinerade förskollärare öka. Regeringen kommer noga att följa mål- uppfyllelsen för lärarexamen med inriktning mot tidigare år och förskolan.

Modersmålsstöd i förskolan

Skolverket har den 15 maj 2002 redovisat ett uppdrag från regeringen att kartlägga och an- alysera omfattning, organisation och attityder till modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Skolverket konstaterar i rapporten Flera språk – fler möj- ligheter (dnr 01-01:2751) att omfattningen av modersmålsstödet i förskolan minskat kraftigt under de senaste tio åren.

Modersmålsstöd och modersmålsundervis- ning är viktiga led i arbetet med att stärka barns och ungdomars personliga och kulturella identitet samt främja deras utveckling till fler- språkiga individer. Aktuell forskning visar också entydigt att det är viktigt att börja i tidig ålder för att detta arbete skall bli framgångsrikt.

I syfte att stärka modersmålsstödet i förskolan föreslår Skolverket att rätten till sådant stöd tydligare skall författningsregleras.

Regeringen kommer att arbeta vidare med åt- gärder för att stärka modersmålsstödet i för- skolan som en viktig del i arbetet för bättre utbildningsvillkor i segregerade områden. Arbetet skall ses som en del i det uppdrag för förbättrade utbildningsvillkor i segregerade om- råden i alla kommuner som regeringen avser att ge den nya myndigheten för skolutveckling. Uppdraget blir myndighetens första och viktigaste de närmaste åren. Se även avsnitt 5.1 Insatser.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5 Barn- och ungdomsutbildning

5.1Insatser

I skrivelsen Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kva- litetsarbetet i förskola, skola och vuxenut- bildning (skr. 2001/02:188) bedömde regeringen att Statens skolverks granskning av kvalitet och kvalitetsarbete i skolor och kommuner bör stärkas och bli en av verkets centrala myndig- hetsuppgifter. Rollen som statlig tillsynsmyndig- het riskerar att bli otydlig, när verket samtidigt arbetar med allt fler utvecklingsuppgifter. Sam- tidigt blir inte heller den främjande och utveck- lingsstödjande rollen tillräckligt förtroendein- givande när den innehas av samma myndighet som utövar kvalitetsgranskning och tillsyn.

Mot denna bakgrund anser regeringen att Skolverkets nuvarande uppgifter bör renodlas och koncentreras till kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering samt granskning och tillsyn. Vidare bör en ny myndighet bildas med uppgift att främja skolutveckling och stödja kompetensutveckling.

Genom beslut den 13 juni 2002 har regeringen tillkallat en särskild utredare (dir. 2002:76) med uppgift att förbereda för Skolverkets förändrade roll och bildandet av en ny skolutvecklings- myndighet. Den nya myndigheten skall kunna inrättas senast den 1 mars 2003. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 maj 2003.

En tydligare myndighetsstruktur

Statens skolverk – en gransknings- och tillsynsmyndighet

En likvärdig utbildning över hela landet förut- sätter en kraftfull nationell uppföljning, utvärde- ring och granskning av skolans resultat, liksom

en skarp tillsyn för att värna om elevens rätt. Nationell likvärdighet kräver inte bara att staten sätter upp nationella mål utan även att staten systematiskt följer upp och granskar verk- samheten med utgångspunkt i författningar och nationella mål. Kontrollen av såväl de offentliga som de fristående skolornas måluppfyllelse och kvalitetsarbete måste förstärkas för att säker- ställa en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

För att åstadkomma en självständig gransk- nings- och tillsynsmyndighet måste enligt regeringens bedömning de utvecklingsfrämjande insatser som staten anser nödvändiga tydligt åt- skiljas från den granskande och kvalitetsbe- dömande myndighetsrollen. Skolverkets upp- gifter bör av dessa skäl koncentreras till kvali- tetskontroll genom uppföljning, utvärdering och granskning samt tillsyn.

Genom att tillsyn och kvalitetsgranskning prioriteras kan en kraftigt förstärkt inspektion av såväl utbildningens förutsättningar och resultat som kvalitetsarbete åstadkommas. Inspektionen, som skall omfatta både kvalitetsgranskning och tillsyn, skall ske regelbundet både på kommunal nivå och på skolnivå. Regeringens ambition är att omfattningen av denna verksamhet kraftigt skall öka och på sikt fördubblas i jämförelse med dag- ens situation. Detta innebär en nystart av Skolverket som skolmyndighet. Omorientering- en av Skolverkets uppgifter och bildandet av en ny skolutvecklingsmyndighet måste i huvudsak ske inom de ramar som i dag finns för Skol- verket.

En ny skolutvecklingsmyndighet

Den nya myndigheten skall främja nationellt fastställda mål genom att stödja och stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lokala skol- och verksamhetsutvecklingen. Myn- dighetens arbete bör karaktäriseras av ett flexi- belt och projektinriktat arbetssätt och en stark kompetens när det gäller bl.a. information och kommunikation samt nätverksarbete.

Stödet skall avse förskola, fritidshem, för- skoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymn- asiesärskola och vuxenutbildning. I uppdraget bör ingå att stödja kvalitetsutvecklingen i kommuner och skolor, såväl fristående som offentliga, bl.a. genom information som når alla nivåer i skolorganisationen och genom riktad kompetensutveckling av skolpersonal inom prio- riterade områden. Myndigheten bör också svara för de stödjande insatser som Skolverket i dag i övrigt riktar mot huvudmän och skolor i deras arbete med att utveckla verksamheten. Insatser för att främja skolväsendets internationalisering bör vara en del av detta stödjande arbete.

Myndigheten skall främja utveckling och stödja kompetensutveckling inom strategiska områden. Vid genomförandet av större skolre- former, t.ex. i samband med ett införande av en ny skollag och en reformerad gymnasieskola, är det naturligt att myndigheten samarbetar med Skolverket. Andra viktiga uppgifter för den nya myndigheten är att stimulera den fortsatta an- vändningen av informationsteknik i skolan och att utveckla Skoldatanätet. Myndigheten bör dessutom svara för utvecklingsinriktade in- formationskampanjer.

Sekretariatsfunktionen för projektet ”Attrak- tiv Skola”, som i dag ligger inom Regerings- kansliet, bör vidare ingå i den nya myndighetens ansvar. Erfarenheter från projektet ”Tillsamm- ans” mot mobbning skall vidare tas tillvara.

Den nya myndighetens uppdrag bör även vara att med utgångspunkt i kunskapsöversikter och forskningsresultat främja och stödja utveck- lingen i förskola, skola och vuxenutbildning. Vidare bör den nya myndigheten medverka i spridning av resultat av forskning som genom- förs vid universitet och högskolor. Myndigheten bör däremot inte själv finansiera forskning. Det är regeringens uppfattning att forskning inom området skall finansieras främst genom Veten- skapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, som bland annat har till uppgift att främja och stödja forskning av högsta kvalitet som svarar emot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Regeringen anser att det är viktigt att skolutvecklingsmyn-

digheten uppmärksammar angelägna forsknings- behov.

Den nya myndigheten skall kunna utveckla varierande arbetsformer och söka olika samar- betspartners för att fullfölja sitt uppdrag. Det är angeläget att den nya myndigheten blir en central och viktig aktör för att stimulera skolut- veckling.

Förskola och skola i segregerade områden

Utvärderingar visar att elevernas resultat till stor del hänger samman med utbildningsnivån hos föräldrarna och elevens vistelsetid i Sverige. I många kommuner finns områden som präglas av social och etnisk segregation. I dessa områden finns en överrepresentation av elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen. Regeringen anser att förskole- och skolsitua- tionen i dessa områden särskilt måste uppmärk- sammas. Det första och viktigaste utvecklings- uppdraget för de närmaste åren är att arbeta för att nationellt förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden. Myndigheten skall genom utrednings- och analysarbete successivt lämna förslag till regeringen om åtgärder som kan för- bättra förskole- och skolsituationen i de aktuella områdena. I arbetet bör erfarenheter från rege- ringens storstadspolitik tas tillvara. Fokus skall riktas på problematiken med segregation som sådan oavsett var i landet den förekommer.

Förstärkt kvalitetsarbete

I regeringens skrivelse Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenut- bildning (skr. 2001/02:188) aviserades en för- stärkning av kvalitetsarbetet i hela skolsystemet. Varje förskola, skola och vuxenutbildningsan- ordnare måste ta ansvar för sitt eget kvalitets- arbete och kommunen måste fullt ut ta ansvar för att verksamheterna lever upp till detta ansvar. En förstärkning av det systematiska kvalitetsar- betet skall ske på alla nivåer.

Enligt förordningen (1997:702) om kvalitets- redovisning inom skolväsendet skall varje skola och kommun årligen upprätta en skriftlig kva- litetsredovisning. Den skall vara ett stöd för det kvalitetsarbete som måste ske såväl i skolan och vuxenutbildningen som i kommunerna.

I budgetpropositionen för 2002 aviserades ett uppdrag om nationella kvalitetsindikatorer. Regeringen kommer nu i stället att ge Skolverket ett vidareutvecklat uppdrag att utveckla enhet- liga resultatmått för förskolan, skolan och vuxenutbildningen som bör ingå i varje kvalitets- redovisning. Resultatmåtten bör stödja kvalitets- arbetet både i skolan och i kommunen genom att fungera som kvalitetsindikatorer samtidigt som de underlättar jämförelser mellan skolor, mellan kommuner och på nationell nivå. Ambitionen bör vara att resultatmåtten sammantaget skall spegla verksamheternas hela uppdrag, dvs. målen i läroplanerna och kursplanerna.

För att stödja skolor och kommuner att ut- veckla kvalitetsarbetet har regeringen i avsikt att därefter ge Skolverket i uppdrag att utfärda för- eskrifter om kvalitetsredovisning. Syftet är bl.a. att tydliggöra kraven på kommunerna att i kvali- tetsredovisningen analysera sina resultat och visa vilka åtgärder som kommunerna avser att vidta. Skolverket kommer också att ges i uppdrag att granska kommunernas och skolornas kvalitets- arbete.

Regeringen anser att kommunerna bör ha ett övergripande ansvar för att lokalt följa upp och utvärdera kvaliteten i all offentligt finansierad ut- bildning som ges i skolväsendet för barn och ungdom i kommunen inklusive fristående skol- or. Det ligger också i kommunernas intresse att förvissa sig om att utbildningen svarar mot de kvalitetskrav som medborgarna har rätt att ställa på offentligt finansierad verksamhet. Regeringen anser dessutom att en fristående skola bör bli skyldig att, utöver till Skolverket, också lämna sin kvalitetsredovisning till den kommun där skolan är belägen.

Nationella prov i årskurs 5

Regeringen anser att ämnesproven i svenska/- svenska som andraspråk, engelska och matema- tik i slutet av grundskolans årskurs 5 och special- skolans årskurs 6 ger möjligheter till en viktig av- stämning av elevernas utveckling mot målen. De är framför allt betydelsefulla för skolans egen resultatvärdering och kan användas tillsammans med en rad andra instrument som varje enskild skola väljer. För den nationella nivån utgör de nationella proven en möjlighet att få en bättre överblick och avstämning av läget i skolan efter halva grundskoletiden. Som ett led i den natio- nella rapporteringen bör Skolverket därför sammanställa och analysera resultaten från de

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nationella proven i årskurs 5. Enligt Skolverket är intresset för de nationella proven i årskurs 5 mycket stort, vilket innebär att merparten av skolorna använder proven. För att få en bättre överblick över hur de nationella proven används och vilket inflytande dessa har på undervisningen bör Skolverkets sammanställning även omfatta en analys av vilka skolor som inte använt proven och varför.

Mer personal för ökad måluppfyllelse

Ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn har inrättats för att öka personaltätheten i skola och fritidshem. Bidraget är avsett att förbättra förut- sättningarna för att höja skolans resultat i för- hållande till mål uttryckta i läroplaner och kurs- planer genom att mer personal tillförs skolan och fritidshemmen. Förstärkningen förväntas få stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen för utbildningen.

För läsåret 2001/02 avsattes 1 miljard kronor och avsikten är att stödet stegvis skall höjas med 1 miljard kronor per år tills nivån 5 miljarder kronor per år är nådd. Totalt beräknas ca 15 000 nya lärare och andra specialister kunna anställas.

I sina ansökningar för läsåret 2001/02 be- räknade kommunerna att anställa sammanlagt 3 090 personer varav 2 210 lärare och 290 elev- vårdspersonal. Endast två kommuner har fått av- slag på sina ansökningar eftersom de inte upp- fyllde kravet på att uppnå ökad personaltäthet. Kommunerna kommer i oktober att redovisa hur de använt det första läsårets bidrag. Om en kommun inte uppfyller kraven för stöd kan nästa läsårs bidrag komma att reduceras.

Enligt preliminära uppgifter från Skolverket har kommunerna i sina ansökningar för läsåret 2002/03 beräknat att anställa ytterligare ca 3 000 personer med i stort samma inriktning som året innan. Kommunerna beräknar att rikta 75 pro- cent av förstärkningen mot grundskolan.

Lärare och skolledare

Lärarbehovet

Med anledning av att antalet elever i vissa ålders- grupper ökar kraftigt under de närmaste åren och att omfattande pensionsavgångar förestår bland lärarna, föreligger ett stort behov av att rekrytera lärare till skolan. Regeringen har också

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ökat examinationsmålen för perioden 2001–2004 och angivit en ökning för planeringsperioden 2005–2008 för lärarutbildningarna, vilket för- väntas leda till att ett stort antal lärare kommer att examineras under de närmaste åren. Antalet platser ökar således inom den reguljära lärar- utbildningen, men även andra åtgärder har vidtagits för att täcka bristområden inom lärar- försörjningen. Dessa redovisas i avsnitt 7.1.1 Grundläggande högskoleutbildning.

För de kommande åren föreligger ett påtagligt rekryteringsbehov av framför allt förskollärare, lärare i modersmål, lärare i svenska som andraspråk, lärare i gymnasieskolans yrkes- ämnen, lärare i matematik, naturvetenskap och teknik samt lärare inom det specialpedagogiska området. Regeringen anser att det utöver en ökning av lärarutbildningen är angeläget att också de särskilda lärarutbildningarna (SÄL) utnyttjas för att komma till rätta med lärar- bristen inom nämnda områden. Regeringen föreslår också ytterligare åtgärder för att till- godose behovet av modersmålslärare, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagoger. Se vidare avsnitt 7.1.

Kompetensutveckling

Lärarnas insatser är avgörande för kvaliteten i undervisningen och för att utbildningsmålen skall kunna förverkligas. Att lärarna ges möj- lighet till professionell och personlig utveckling är en förutsättning för skolutveckling, kvalitets- höjning och måluppfyllelse.

Den nya lärarutbildningen ger en god ämnes- mässig och teoretisk kompetens, didaktiska kun- skaper samt förutsättningar för att utnyttja och bedriva forskning och forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga området. Lärare måste dessutom få möjlighet till kontinuerlig, professionell kompetensutveckling i yrkeslivet och ha möjlighet att pröva nya arbetssätt och arbetsformer. Fler lärare bör enligt regeringens uppfattning exempelvis kunna ges möjligheter att kombinera undervisning och egen forskar- utbildning eller egen forskning. Forskning och utvecklingsinsatser i skolan är nödvändiga för att utveckla undervisningen och för det kontinu- erliga kvalitetsarbetet. Kommunerna kan i detta syfte ge sina lärare möjligheter att välja inriktningar och specialiseringar i lärarutbild- ningen för att bredda sin kompetens.

Frågan om lärares kompetensutveckling och möjligheter till karriärutveckling i yrket har stått

högt på dagordningen under de senaste åren. Staten ger främst genom Skolverket stöd till in- satser för skolutveckling av olika slag.

Staten har ansvar för att ge en kvalitativt god lärarutbildning som lägger en bra grund för ett framtida yrkesliv som lärare. Kommunerna har ett ansvar att erbjuda en god arbetsmiljö och en arbetssituation med utvecklingsmöjligheter för att rekryteringen skall lyckas och för att kunna behålla samtliga lärarkategorier i yrket. Mycket arbete pågår och lärarorganisationerna är själva beredda att ta ett stort ansvar för professionens utveckling.

Skolledare

Regeringen anför i sin utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenut- bildning att regeringen har för avsikt att ta initia- tiv till att skolans ledningsstruktur kartläggs och utvärderas.

Rektor har ett tydligt ansvar för skolans utveckling och elevernas resultat genom det som anges i läroplaner och kursplaner. Det lokala genomförandeansvaret vilar på rektorn som till- sammans med personalen skall utveckla skolan till en verksamhet som uppfyller både de krav som lagar och andra författningar ställer och de krav i övrigt som kommer från den kommunala politiska ledningen samt elever och föräldrar. Frågan om rektors förutsättningar för ett modernt ledarskap och möjligheterna att aktivt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är mycket aktuell och utvecklingsarbete pågår i många kommuner. Regeringen saknar dock en samlad bild över utvecklingen och skillnaderna mellan olika kommuner. Särskilt gäller det frågan om hur en ledningsorganisation och arbets- organisation som stöd för rektors ledarskap utvecklas. Regeringen anser därför att det finns anledning att närmare studera hur lednings- organisationen är organiserad i ett antal kommunala och fristående skolor. Därvid bör sambandet mellan ledarskap, ledningsstruktur och skolans måluppfyllelse belysas. Erfarenheter från andra sektorer när det gäller lednings- struktur skall tas till vara.

Förstärkt information mellan skola och hem

Utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner

Alla elever och föräldrar skall få information om de mål som finns i läroplanen och kursplaner.

Eleven och föräldrarna skall också under hela tiden i grundskolan vara väl förtrogna med elevens utveckling mot målen. Informationen skall grunda sig på en utvärdering och be- dömning av utvecklingen i relation till målen i läroplanen och i kursplanerna för årskurs 5 och 9. Uppföljningen och utvärderingen samt studie- planeringen är en process som är unik för varje elev. Regeringen har i sin skrivelse om kvalitets- arbetet i förskola, skola och vuxenutbildning därför gjort bedömningen att de överens- kommelser som görs i utvecklingssamtalet regel- mässigt bör leda fram till en framåtsyftande individuell utvecklingsplan för varje elev.

Det är viktigt att betona att den individuella utvecklingsplanen skall stödja elevens kunskaps- utveckling men inte användas som ett ytterligare bedömningsinstrument utöver betygen. En in- dividuell utvecklingsplan skall visa vilka ytter- ligare insatser eleven behöver för att nå målen. Syftet är att stärka alla elevers rätt att få det stöd och den stimulans som behövs för att gå vidare.

Regeringen anser att den individuella utveck- lingsplanen av dessa skäl bör revideras allt efter- som situationen förändras. För att ytterligare stärka de insatser som redan görs bör staten stödja kompetensutveckling av lärare igenom- förandet av utvecklingssamtalen och utform- ningen av de individuella utvecklingsplanerna.

Skriftliga omdömen

Regeringen avser att införa en bestämmelse om att skolan skall utfärda skriftliga omdömen för alla elever som inte når målen i ett eller flera ämnen eller ämnesblock i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, och inte som i dag endast på en elevs eller vårdnadshavares begäran. Ett sådant dokument styrker den arbetsinsats eleven har gjort och de kunskaper eleven har och ger en viktig information till den mottagande gymnasieskolans lärare. Regeringen menar att det skriftliga omdömet kan innehålla en för eleven, elevens föräldrar och mottagande skola betydelsefull information. Skyldigheten bör även tillämpas när en elev avbryter ett språkval så att ett betyg inte kan sättas enligt kursplanen.

Sekretess

Användandet av olika former av skriftlig dokumentation har ökat inom skolan. Åt- gärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd och skriftliga omdömen för elever som inte når målen är sådana exempel. Även skriftlig informa- tion i samband med utvecklingssamtal får ökad

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

betydelse. Det är viktigt att all information, såväl skriftlig som muntlig, som innehåller uppgifter om enskilda elever hanteras på ett korrekt sätt. Det gäller särskilt med tanke på att det i många skolor pågår ett arbete med olika former av information om elevernas utveckling, med inslag av exempelvis loggböcker och den s.k. portfolio- metoden.

Dokument med uppgifter om elevens studieplanering blir vanligtvis allmän handling. I vissa fall kan det dock vara så att uppgifter i dokumentet omfattas av sekretess. Det är ange- läget att utreda sekretessfrågorna avseende olika former av dokumentation och annat uppgifts- lämnande i skolan. Regeringen har därför för av- sikt att inom kort besluta om direktiv för en översyn av bestämmelserna om sekretess i skolan. Utredaren bör se över frågorna om sekretess i anslutning till den dokumentation som upprättas kring den enskilde eleven. Utifrån de överväganden som 1999 års skollagskommitté gör om elevhälsa bör utredaren även se över vilka konsekvenser införandet av begreppet elevhälsa i skollagen får ur sekretessynpunkt.

Språkundervisning

Modersmål och svenska som andraspråk

Regeringen ser mycket allvarligt på att vissa grupper av elever med annat modersmål än svenska i betydligt högre utsträckning än andra lämnar skolan utan att ha nått målen för utbild- ningen. I den rapport om modersmåls- undervisningen som Skolverket överlämnade till regeringen den 15 maj 2002 konstaterar verket att goda kunskaper i modersmålet har stor be- tydelse för den enskildes identitets- och språkut- veckling, samtidigt som sådana kunskaper också är viktiga verktyg för lärande i ett bredare perspektiv.

I rapporten lämnar Skolverket ett antal förslag på hur modersmålsundervisningen skall kunna stärkas. Regeringen kommer att arbeta vidare med dessa förslag för att förstärka modersmåls- undervisningens ställning. Den nya skolutveck- lingsmyndigheten kommer också att arbeta med utvecklingsinsatser för modersmålsundervis- ningen inom ramen för sitt uppdrag kring elever i segregerade områden.

Modersmålsundervisningen hänger nära sam- man med undervisningen i svenska som andra- språk. Svenska som andraspråk har en central

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

betydelse för en stor andel av eleverna med annat modersmål än svenska och brottas också med liknande problem som modersmålsundervisning- en. Regeringen anser att det är angeläget att även vidta åtgärder för att förstärka ämnet svenska som andraspråk samt att samordna dessa insatser med åtgärder för förstärkande av modersmåls- undervisningen.

Utveckling av språkundervisning

Språkkunskaper spelar en nyckelroll för att underlätta yrkesliv och rörlighet i Europa och för interkulturell förståelse, dialog och demo- krati. Inom EU har utbildningsministrarna kommit överens om ett delmål att förbättra inlärningen av främmande språk. Det är oro- väckande att intresset för att studera moderna språk tycks minska i Sverige, såväl i grund- och gymnasieskolan som i högskolan och vuxen- utbildningen. Engelskan utvecklas allt mer till att bli ett andraspråk och uppfattas av många som en tillräcklig grund för framtida studier och yrkesliv. I grundskolan läser ändå nästan 80 procent av eleverna i årskurs 7 tyska, franska eller spanska. Intresset för spanska ökar starkt, medan intresset för tyska fortsätter att minska. Oroande är att 25 procent av eleverna släpper sitt språkval före årskurs 9 och att pojkar i mindre utsträckning än flickor läser språk.

En svensk modell av europeisk språkportfölj, ett personligt dokument som ger upplysningar om en persons språkkunskaper, godkändes av Europarådets valideringskommission 2001. Skol- verket har fått i uppdrag att vidareutveckla modellen för lägre åldrar.

Regeringens uppfattning är att ett fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt inom språk- undervisningen. Nya vägar bör sökas och prövas. Orsakerna till avhoppen i grundskolan och det vikande intresset för att lära sig språk på högre nivåer behöver analyseras ytterligare.

Goda språkkunskaper är av central betydelse för förståelsen av vad olika kulturella bakgrunder innebär. Kommunikativa färdigheter är även viktiga för att kunna delta i samhällslivet och medverka till en hållbar samhällsutveckling. Språkutveckling sker i skolans alla ämnen. Genom att anknyta till det som eleverna arbetar med i andra ämnen kan motivationen ökas och helheten i studierna betonas. Det är därför viktigt att samverkan sker mellan språklärare (inklusive modersmålslärare, lärare i svenska och svenska som andraspråk) och lärare i andra ämn-

en, t.ex. samhällskunskap och estetiska ämnen samt karaktärsämnen i gymnasieskolan.

Regeringens uppdrag till Skolverket att för- bättra möjligheterna till arbetsplatsförlagd utbildning utomlands samt regeringens förslag till ett nytt samarbete mellan svensk gymnasie- skola och motsvarande i utvecklingsländer är också exempel på åtgärder som kan bidra till att öka språkintresset i de elevgrupper som i dag har minst intresse av att välja ett modernt språk.

Den kommitté (dir. 2000:35) som utreder hur den framtida gymnasieskolans utbildningsvägar skall se ut har i uppdrag att bl.a. utreda hur naturvetenskap, teknik och humaniora kan kombineras på nya och otraditionella sätt. I det sammanhanget görs även överväganden hur möjligheterna att läsa språk kan underlättas i gymnasieskolan.

Naturvetenskap och teknik

Arbetet med att öka intresset för studier inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena bedrivs genom ett brett spektrum av insatser. Ett av delmålen för utbildningssystemen som EU:s utbildningsministrar har enats om för att bidra till att EU:s strategiska mål uppnås är att öka antagningen till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Inom delmålet är en av nyckel- frågorna att öka intresset i tidig ålder för dessa ämnen.

Svenska elever hävdar sig förhållandevis bra när det gäller resultat i naturvetenskap, teknik och matematik i internationella undersökningar. Resultaten behöver dock bli bättre. Pågående utvecklingsinsatser avser både att förändra attityderna till dessa ämnen och att utveckla undervisningen så att den upplevs som intressant och stimulerande av eleverna och motiverar dessa att välja utbildning i naturvetenskap och teknik i gymnasieskolan och vidare i högskolan.

Utvecklingsarbetet inom detta område bedrivs bl.a. genom det statliga NOT-projektet som Skolverket och Högskoleverket gemensamt ansvarar för. Projektet riktar sina aktiviteter till lärare och lärarutbildare på olika nivåer, elever och aktörer utanför utbildningsväsendet, t.ex. allmänhet, kommuner och näringsliv.

Projektet kommer att avslutas och utvärderas under 2003. Resultat från utvärderingen bör kunna ge underlag för bedömning av fortsatta

utvecklingsinsatser från den nya myndigheten för skolutveckling.

Regeringen har för avsikt att ge fortsatt stöd till arbetet med naturvetenskap och teknik i skolan, bl.a. för kompetensutvecklande insatser för lärare i samarbete med de nationella resurs- centra som finns på området.

Matematik

Vikten av goda kunskaper i matematik är obe- stridlig. Goda matematikkunskaper i vid mening krävs såväl i arbetslivet som i privatlivet och ut- gör en förutsättning för den enskilde att aktivt kunna delta i den demokratiska processen. En stor del av samhällsinformationen ges med hjälp av begrepp och uttrycksformer från mate- matiken. Därför är det naturligt att matematik tillhör basämnena i grundskolan och kärn- ämnena i gymnasieskolan.

Trots att Sverige har nått relativt goda resultat i matematik och naturvetenskapliga ämnen i internationella undersökningar de senaste åren är situationen inte tillfredsställande. Alltför många elever når inte kunskapsmålen i matematik, vare sig i grund- eller gymnasieskolan.

Bristande intresse för och kunskaper i matematik fungerar även som ett hinder för att få fler sökande till naturvetenskapliga och tekni- ska utbildningar på såväl gymnasienivå som i högskolan.

Det är enligt regeringens uppfattning av vitalt intresse att matematikundervisningen utvecklas så att elevernas intresse för och kunskaper i matematik ökar. Inte minst gäller det flickor som i högre utsträckning väljer andra inrikt- ningar än matematiken och det naturveten- skapliga fältet. Regeringen har därför för avsikt att under hösten 2002 tillsätta en delegation med uppgift att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att öka intresset för och kunskaperna i matematik från förskola till högskola.

Idrott och hälsa

Regeringen ser allvarligt på att den fysiska aktivi- teten minskar bland barn och unga människor och att vällevnadsrelaterade sjukdomar går allt lägre ned i åldrarna.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Forskning visar att god hälsa har ett positivt samband med sammanhängande fysisk aktivitet motsvarande minst 30 minuter per dag. Fysisk aktivitet i olika former kan också främja inlärning och vara ett viktigt redskap för att utveckla gemenskap och sammanhållning i sko- lan. Regeringen arbetar aktivt för att stimulera till lokal utveckling i fråga om fysisk aktivitet i skolan. Alla elever bör ges möjlighet till någon form av fysisk aktivitet i en omfattning av 30 minuter varje dag. Regeringen kommer att över- väga hur detta skall beaktas i skolans styrdokument. Det bör vara upp till varje skola att själv, utifrån lokala förutsättningar, hitta formerna för hur eleverna under hela den samlade skoldagen skall kunna erbjudas någon form av fysisk aktivitet. Regeringen anser det även vara angeläget att formerna för samarbete mellan skolor och lokala idrottsföreningar utvecklas. Överskottsmedel från AB Svenska Spel kommer att utnyttjas för att främja detta samarbete. Se vidare avsnitt 7.7 Bidrag till idrottsrörelsen från AB Svenska Spel under ut- giftsområde 17.

Det är viktigt att alla skolor får stöd och idéer om hur de kan utveckla idrottsämnet, men även hur fysisk aktivitet kan stimuleras under hela skoldagen. Regeringen kommer därför under 2003 att inrätta ett nationellt resurscentrum för idrott och hälsa. Skolverket har fått regeringens uppdrag att kartlägga och analysera olika alterna- tiv till, samt föreslå, lämplig lokalisering av det nationella resurscentrumet. Resurscentrumet skall stödja skolorna i arbetet med att stimulera barns och ungas attityder till fysisk aktivitet. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 2 december 2002.

I regleringsbrevet för 2002 har regeringen även gett Skolverket i uppdrag att utvärdera och analysera undervisningen i ämnet Idrott och hälsa i förhållande till kursplanerna, utvärdera elevernas deltagande, orsaker till bristande måluppfyllelse samt analysera hur undervisning- ens uppläggning påverkar elevernas inställning till ämnet och förståelsen av fysiska aktiviteter. Uppdraget skall redovisas i anslutning till Skol- verkets årsredovisning för 2002.

Informationstekniken i skolan

Staten har under lång tid stimulerat utvecklingen och användningen av IT i skolan dels genom det

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nationella programmet för IT i skolan (ITiS), dels genom uppdrag till Skolverket. Sverige har även tagit initiativ till utvecklingen av det europeiska skoldatanätet. I ett internationellt perspektiv hävdar sig Sverige väl både vad gäller tillgången till och användningen av datorer i skolan.

Delegationen för IT i skolan har till uppgift att planera, genomföra och följa den nationella satsningen på IT i skolan. Satsningen genomförs under åren 1999–2002 och består huvudsakligen av ett erbjudande om kompetensutveckling till cirka 75 000 lärare i arbetslag, samt ett erbjud- ande till kommunerna om ett statsbidrag för förstärkning av infrastrukturen för IT i skolan. Delegationens verksamhet upphör vid årsskiftet 2002/03 även om ett visst efterarbete kommer att ske under första halvåret 2003.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte- mentet har i sin delrapport Nästa steg (Ds 2002:19) presenterat ett förslag till en ny nationell IT-strategi för skolan.

Skolverket har regeringens uppdrag att ut- veckla bl.a. Skoldatanätet och ett nationellt resurscentrum för läromedia samt ett strategiskt program för en s.k. mjuk infrastruktur för in- formationshantering inom utbildningsområdet. Den nya skolutvecklingsmyndigheten kommer att ha till uppgift att initiera utveckling och stödja kompetensutveckling inom strategiska områden. Det innebär att den nya myndigheten tar över ansvaret för att fortsätta att stimulera användningen av informationsteknik i skolan utifrån Skolverkets nuvarande uppdrag och nya uppdrag som regeringen senare kommer att be- sluta om.

Enligt regeringens bedömning behöver IT- utvecklingen i skolan fortsatt stöd och stimulans. De goda erfarenheter som finns från olika statliga satsningar som t.ex. ITiS- satsningen bör tas tillvara och spridas. Regering- en kommer därför att ge den nya skolut- vecklingsmyndigheten i uppdrag att inom sitt ansvarsområde ta ett nationellt ansvar att skapa förutsättningar för kompetensutveckling för lärare och annan personal i skolan, att fortsätta att utveckla ett svenskt skoldatanät och stimu- lera projekt som kan utgöra svensk medverkan i det europeiska skoldatanätet samt att stödja nät- verket av lokala handledare som byggts upp under ITiS-satsningen.

Läsning och skolbibliotek

Läsning

Det är viktigt att varje kommun och skola har en medveten strategi för hur elevernas språk- utveckling skall främjas. Det kan t.ex. innebära ett utvecklat system för elevernas läsutveckling med tydliga mål för hur långt varje elev skall ha nått vid en viss tidpunkt i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Målen bör vara upp- följningsbara och väl kända för elever och för- äldrar. Varje skola bör bl.a. i sin kvalitets- redovisning kunna visa hur läsutvecklingen skall följas och kontrolleras och hur elever som be- höver stöd skall få det. Inga elever får tappas bort. De elever som får svårigheter skall ha rätt att få stöd så snart som möjligt.

Både Stockholms och Göteborgs kommuner har varit framgångsrika i detta arbete, t.ex. genom att använda läsutvecklingsscheman. Även i många mindre kommuner finns bra verksamhet att dra lärdom av, även om resurser att anställa egna metodutvecklare eller konstruera egna prov saknas.

Den nya skolutvecklingsmyndigheten bör inom ramen för sin verksamhet ge stöd och stimulans till kommuner och skolor i arbetet med språkutveckling. Skolutvecklingsmyndig- heten skall bl.a. utveckla metoder, erbjuda kompetensutveckling av lärare, sammanställa kunskapsöversikter, sprida intressanta exempel m.m. Regeringen kommer kontinuerligt att få en nationell bild av elevernas läskunnighet genom att Skolverket fått i uppdrag att sammanställa resultaten av de nationella proven i årskurs 5.

Skolbibliotek

Den pedagogiska miljön från förskolan och framåt är avgörande för elevernas språkut- veckling liksom behovet av en variation av olika läs- och skrivmiljöer. Det finns också ett ökande behov av att kunna orientera sig i informa- tionsflödet, att kunna granska och värdera information och att arbeta problemlösande. Som ett resultat av den nationella kvalitetsgransk- ningen fick Skolverket 1999 regeringens uppdrag att stödja arbetet med språkutveckling med inriktning på att förbättra läs- och skrivmiljöerna i skolan samt att förstärka och utveckla skol- bibliotekens pedagogiska roll. Inriktningen på detta arbete är bl.a. att utveckla skolbibliotekens pedagogiska funktion och fokusera på deras roll i

ett undersökande, elevaktivt och språkutvecklan- de arbetssätt.

Regeringen anser att en ökning av resurserna till personal i skolbiblioteken skulle betyda mycket för stimulans till läsning. Det är möjligt för kommunerna att utnyttja statens stöd till personalförstärkning i skola och fritidshem för detta ändamål.

Läromedel

Det är viktigt att eleverna har tillgång till goda och aktuella läromedel. Studier visar att läro- medel i hög grad styr undervisningen och påverkar elevernas omvärldsuppfattning. Både skön- och facklitteratur i klassrummen och till- gång till ett välutrustat skolbibliotek är viktiga beståndsdelar i strävan att väcka och vid- makthålla elevernas nyfikenhet och lust att lära. Om brist på läromedel är ett hinder för måluppfyllelse är det allvarligt och måste upp- märksammas. Kommunerna har ett viktigt ansvar att se över skolornas läromedelsstandard och vid behov anvisa ytterligare medel för att höja kvaliteten. Skolorna har ett naturligt tillfälle att utvärdera läromedelssituationen i samband med utformningen av den årliga kvalitetsredo- visningen. Läromedel bör därför ingå som en del i den förstärkta kvalitetsgranskning av skolan som regeringen nu aviserar.

Värdegrund och demokrati

Arbetet med skolornas värdegrund och mot alla former av kränkande behandling skall ges fort- satt hög prioritet. Skolverket har ett uppdrag att lyfta fram exempel på handlingsprogram och arbetssätt mot kränkande behandling, att ge stöd till skolorna, att sammanställa ett referens- material samt att utarbeta allmänna råd. Verket skall också ta fram en forsknings- och kunskapsöversikt inom området.

Utbildningsdepartementets antimobbnings- projekt ”Tillsammans” består av representanter för organisationer och myndigheter som arbetar förebyggande mot kränkande behandling i skolan. Huvudsyftet med projektet är att upp- märksamma mobbningsfrågan och få ett brett genomslag i landets alla skolor. Projektet har hittills nått närmare två tredjedelar av landets samtliga grundskolor.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För att kunna stödja utsatta flickor i patri- arkala miljöer behövs kompetensutveckling och kunskap. Skolverket har därför fått i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial. Även pojkarnas roll och situation skall belysas. Materialet skall implementeras i samverkan med berörda myndigheter och organisationer under 2003.

Skolverket har också i uppdrag att kartlägga rasism, etnisk diskriminering, homofobi och könsrelaterad mobbning och skall även analysera och redovisa vilka insatser som behöver vidtas. Uppdraget skall redovisas under hösten 2002.

Fortfarande spelar social bakgrund, etnicitet och kön roll för den enskildes val av såväl ämn- en, kurser, program och yrken som för valet att studera vidare på högskolan. De könsbundna valen och den sociala snedrekryteringen be- gränsar mångfald och inverkar negativt på ut- bildningarnas kvalitet. Utbildningarnas kvalitet har betydelse för jämlikheten och jämställdheten och står och faller med de professionellas kom- petens. Av dessa skäl fortsätter även 2003 rege- ringens satsning på pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genusvetenskap, enligt budget- propositionen för 2002. Målet är att det 2004 skall finnas åtminstone en sådan kvalificerad jämställdhetspedagog i varje kommun. Det är de nationella värdegrundscentrumen vid Göteborgs universitet respektive vid Umeå universitet i samverkan med Ersta Sköndal högskola som har detta uppdrag.

Elev- och föräldrainflytande

Information utgör en grundläggande förutsätt- ning för att elever, föräldrar och vuxenstuderan- de skall kunna utnyttja möjligheterna till inflytande i skolan. Regeringen har därför uppdragit åt Skolverkets kvalitetsgransknings- nämnd att genomföra en nationell kvalitets- granskning avseende skolans information till barn, elever och föräldrar samt vuxenstuderande.

Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet inom grund- och särskolan och sedan 1997 även en försöksverksamhet med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenut- bildningen. Försöksverksamheterna har för- längts t.o.m. den 30 juni 2003. Omkring 250 grundskolor och 40 gymnasieskolor deltar i försöksverksamheterna. Skolverket har låtit följa

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

upp erfarenheterna av försöksverksamheten som generellt är positiva.

Statskontorets rapport Lokala styrelser och andra brukarorgan (2002:14) som presenterades i juni 2002, visade att det framför allt är svårig- heten att engagera föräldrar och även eleverna i arbetet som är orsaken till att antalet lokala styrelser är förhållandevis litet.

Regeringen anser att möjligheten för skolor att inrätta lokala styrelser bör permanentas. Det bör dock råda en stor öppenhet att kunna välja andra alternativ för elev- och föräldrainflytande i skolorna. Andra former bör utvecklas och Stats- kontorets rapport ger stöd för ett sådant förslag.

Ett tydligare krav på skolan att involvera elever och föräldrar både i den enskilde elevens skolgång och i skolans utvecklingsfrågor kommer att övervägas. Formerna för och ut- formningen av detta bör dock bestämmas lokalt. Regeringen vill även rikta uppmärksamheten på inflytandefrågorna genom en ökad samverkan med elev- och föräldraorganisationerna.

Fortsatta insatser för elevhälsa

Arbetet för att åstadkomma en god arbetsmiljö och lärande miljö för barn och ungdomar i skolan fortsätter. En översyn av arbetsmiljölagen (1977:1160) ur elevperspektiv skall påbörjas i syfte att förtydliga elevernas inflytande och med- verkan i arbetsmiljöarbetet i skolan. En nationell statistik över elevernas ohälsa och arbetsmiljö planeras. Regeringen har i propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) redovisat sin syn på sambanden mellan lärande och hälsa och ser arbetet med elevhälsa i ett vidare samman- hang som omfattar elevers pedagogiska, sociala, psykiska och fysiska arbetsmiljö. I det arbetet bör all personal samverka. Skolverket har fått i uppdrag att fördjupa skolors och kommuners kunskap om sambanden mellan hälsa, lärande och trygghet i enlighet med de utgångspunkter och synsätt som finns i propositionen. Ett långsiktigt och integrerat arbete med dessa frågor förutses. Implementeringsinsatserna bör fortsätta under 2003. Ansvaret för detta bör fr.o.m. den 1 mars övergå till den nya myndigheten för skolutveckling.

Ansvaret för skolhälsovård för elever i förskoleklassen övergår från landstinget till kommunerna fr.o.m. den 1 juli 2003, enligt för- slag i propositionen och beslut i riksdagen (bet.

2001/02:UbU6, rskr. 2001/02:183). Medel om- fördelas inom utgiftsområde 25, från landstingen till kommunerna.

Fortsatt integration mellan förskola, skola och fritidshem

I Skolverkets uppdrag ingår att verka för en fort- satt integration och samverkan mellan förskola, skola och fritidshem. En slutrapport om hur skolformen förskoleklassen har integrerats med grundskolan och fritidshemmet har tidigare lämnats till regeringen. Flera områden är enligt regeringen angelägna att arbeta vidare med för att öka förutsättningarna för en fördjupning av integreringen mellan förskola, skola och fritidshem.

Det är enligt regeringen väsentligt att fortsatt uppmärksamma de förändringar som gjorts i den gemensamma läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet i avsikt att stödja reformen och för att stärka den fortsatta pedagogiska integreringen och sam- verkan mellan personal med olika yrkeskompe- tenser. I regleringsbrevet för 2002 har också regeringen avsatt 5 miljoner kronor att användas för förstärkning av Skolverkets utvecklingsin- satser vad gäller integration mellan förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Regeringens uppfattning är att fortsatt ut- vecklingsarbete med fokus på pedagogisk och innehållsmässig integrering mellan förskola, skola och fritidshem är nödvändigt. Lednings- personalens betydelse i sammanhanget bör särskilt uppmärksammas.

Elever med funktionshinder

Utbildning har central betydelse för allas möj- ligheter såväl på arbetsmarknaden som i samhällslivet i övrigt. Det gäller i synnerhet för elever och studerande med funktionshinder. Trots detta har människor med funktionshinder som grupp räknat en lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Funktionshindrade är fortfarande underrepresenterade inom hög- skolan. I detta ligger en utmaning för hela utbildningssystemet, från förskolan till den högre utbildningen.

I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen att medel även fortsättningsvis skall

avsättas för kompetensutveckling av personal som arbetar med elever med grav språkstörning i kommunerna. Regeringen aviserade dessutom att medel skall avsättas för riktad kompetens- utveckling för personal som arbetar med elever med synskada och ytterligare funktionshinder. Syftet med satsningen är att dessa elever i större utsträckning skall kunna erbjudas en utbildning anpassad efter elevernas behov nära hemmet. Utredningen om läromedel för barn, elever och

vuxenstuderande	med	funktionshinder
(dir. 2001:65) skall	redovisa	sitt uppdrag den

1 december 2002. Med utgångspunkt från utred- ningens slutsatser skall statens engagemang för framställning och anpassning av läromedel och studiematerial för barn, elever och vuxna med funktionshinder ses över.

Utredningen om Visstidsplaceringar (dir. 2002:36) har i uppdrag att utreda hur visstidsplaceringar vid Resurscenter syn Örebro och Resurscenter tal och språk vidare kan utvecklas. Utredningen skall enligt direktiven fokusera på den enskilde elevens behov. Om elevens förutsättningar och behov så kräver bör en placering vid resurscentret kunna innebära att elevens hela skolgång förläggs till resurscentret. Utredaren skall slutredovisa uppdraget senast den 31 oktober 2002.

Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare (1999/2000:79) bör sektorsmyndigheterna få förtydligat ansvar.

Skolverket har den 30 augusti 2002 redovisat mål för sin del av de handikappolitiska målen. Enligt redovisningen skall verket ge stöd, vara samlande och pådrivande utifrån sitt myndig- hetsansvar och uppdrag. Skolverket kommer kontinuerligt att följa upp och utvärdera arbetet inom sektorn fram till år 2009. Skolverkets sektorsansvar för handikappfrågor bör kvarstå även efter myndighetsombildningen.

Särskolan

Regeringen tillsatte i december 2001 en parlamentarisk kommitté (U2002:01) som skall se över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Kommitténs övergripande uppdrag är att lämna förslag till en utbildning av hög kvalitet som svarar mot de aktuella elevernas behov och förutsättningar. Kommittén skall i ett första skede redovisa dels

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

en analys av hur den utbildning och den under- visning som i dag ges till barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning svarar mot deras behov och förutsättningar, dels en internationell studie. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 januari 2003. Kommitténs förslag till en fram- tida utbildning skall redovisas senast den 1 oktober 2004.

Vägledning

I december 1999 tillsatte regeringen en särskild utredare (dir. 1999:107) med uppgift att kart- lägga och analysera den enskildes behov av vägledning i skolväsendet. Utredaren skulle bl.a. föreslå mål för studie- och yrkesvägledning i olika skolformer samt bedöma vilka åtgärder som krävs för att målen skall nås. I juni 2001 överlämnade utredaren sitt slutbetänkande karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45) till rege- ringen. Av betänkandet framgår att utredaren bedömer att läroplanens mål för studie- och yrkesvägledning är tillräckligt omfattande och tydliga men att personalens gemensamma ansvar för dessa frågor inte tas fullt ut. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att med utgångspunkt i förslagen i betänkandet åter- komma i frågorna om vägledning vad gäller hela skolväsendet.

Gymnasieskolans utveckling

Gymnasieskolans uppgift är att utveckla eleven som individ, förbereda eleverna för ett demokra- tiskt samhällsliv och ett utvecklande arbetsliv, samt lägga grunden för vidare studier och skapa medvetenhet om behovet av ett livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet och samhällslivet i övrigt ställer nya krav på medborgarnas utbildning. Dessa förändringar medför bl.a. att gymnasieskolans programutbud behöver ses över. En kommitté tillkallades enligt regerings- beslut den 4 maj 2000 med uppdrag att bl.a. ut- reda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud (dir. 2000:35). Kommittén fick i februari 2001 tilläggsdirektiv (dir. 2001:8) att föreslå bl.a. hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan ut- vecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i arbetslivet bör utformas.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Genom regeringsbeslut den 31 januari 2002 har kommittén fått ytterligare uppdrag (dir. 2002:8) och förlängd utredningstid. Kommittén skall bl.a. utreda behovet av utökade möjligheter för kommuner att samverka om delar av gymnasieutbildningar. Kommittén skall också redovisa en strategi för genomförandet av sina förslag. Kommittén lämnar sitt betänkande till regeringen senast den 16 december 2002. Regeringen planerar att presentera en proposi- tion i början av 2004. Skolverket kommer i sam- band därmed att få i uppdrag att förbereda för förändringar i gymnasieskolan.

Tillträdesreglerna till universitet och högskola har stor betydelse för hur ungdomar väljer ut- bildningsvägar och kurser i gymnasieskolan samt för vilken vikt de lägger vid studier i skilda ämnen. Erfarenheterna visar att det är viktigt att elever, lärare och högskola har kännedom om de villkor som skall gälla och att de båda systemen därför behöver förändras i ett sammanhang. I samband med att förslag till den framtida ut- formningen av gymnasieskolan presenteras blir det därmed angeläget att också se över hur till- trädesreglerna skall se ut.

Utvecklingen av det individuella programmet

Andelen elever på det individuella programmet har kontinuerligt ökat och det finns inget som tyder på att denna trend ändras. Att nära 15 procent av förstaårseleverna i gymnasieskolan finns på individuella program är oacceptabelt. Det är grundskolans ansvar att följa upp eleverna och erbjuda dem den undervisning som krävs för att de skall uppnå målen. Regeringen vill inte sänka förkunskapskraven till de nationella programmen. Kravet på behörighet i svenska/- svenska som andraspråk, matematik och engelska kommer därför att ligga fast. Avsikten med individuella program och kraven på be- hörighet har dock inte varit att eleverna skall hindras från att ta del av de nationella programmens kursutbud. Riksdag och regering har, genom att tydliggöra programinriktade in- dividuella program (PRIV) i lagstiftningen, understrukit vikten av en koppling mellan in- dividuella och nationella program. Andelen elever på PRIV utgör ca 14 procent av de elever som går på individuella program. Detta visar att eleverna inte får möjlighet att ta del av de nationella programmens kursutbud i önskad om- fattning.

Regeringen har mot denna bakgrund tillsatt en arbetsgrupp för att se vilka förändringar som bör göras beträffande elevers rätt att följa kurser på ett nationellt program. Dessa förändringar är så angelägna att de bör göras innan eventuella ändringar som föranleds av förslagen från Gymnasiekommittén 2000 kan träda i kraft.

Yrkesutbildning

Regeringen bedömer att yrkesutbildningen är ett särskilt viktigt utvecklingsområde vid genom- förandet av den nya gymnasieskolan som väntas följa av gymnasiekommitténs förslag. Det handl- ar om att förstärka och förnya utbildningen i både kärnämnen och karaktärsämnen. Karaktärs- ämnena måste bättre följa arbetslivets utveckling så att det ständigt går att aktualisera och förnya innehållet efter det moderna arbetslivets krav.

För att tillgodose arbetslivets kvalitetskrav utgör undervisning och lärande i arbetslivet en viktig del i gymnasieskolans yrkesutbildningar. Genom denna tillförs utbildningen viktiga kvaliteter, som gör att utbildningsmålen uppnås i högre grad.

För att den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen skall få den kvalitet som är nöd- vändig måste kontakterna och informations- utbytet mellan skolan och arbetsplatsen stärkas. Skolan har bl.a. ett ansvar för att företagens handledare utbildas i sin roll att stödja elevens lärande. Skolan har också ett ansvar för att in- formera arbetslivet om de stora möjligheter som finns att delta i utformning, planering och genomförande av den grundläggande yrkesut- bildningen inom ramen för gymnasieskolan. För detta krävs lärare som tar helhetsansvar för ett utbildningsprogram och som har förmåga att leda verksamheten och som ser möjligheter i samverkan med kollegor och arbetsliv.

Inte minst i ett framtidsperspektiv finns det, enligt regeringens bedömning, behov av lärar- tjänster som utgör den sammanhållande pedagogiska kraften inom utbildningen. Med ett ökat inslag av personal från arbetslivet som lärare för specifika utbildningsavsnitt blir helhetsan- svaret för yrkesutbildningens planering, upplägg- ning och genomförande allt viktigare. Utveck- lingstjänster med detta pedagogiska helhetsan- svar kommer enligt regeringens bedömning att stärka kvaliteten i utbildningen.

Yrkesutbildningsdelegation

Utbildning är inte bara en angelägenhet för ut- bildningsväsendet. Det finns även ett starkt in-

tresse i svenskt näringsliv, fackliga organisationer och offentlig verksamhet att medverka till att yrkesutbildningen utvecklas och får en höjd kvalitet. Regeringen planerar därför att ta initia- tiv till skapandet av en särskild yrkesutbildnings- delegation med personer från näringsliv, fackliga organisationer och offentlig verksamhet. Delega- tionen skall tillsammans med berörda myndig- heter verka för att ett fortsatt utvecklingsarbete för att finna nya former för samverkan mellan gymnasieskolans yrkesutbildningar och arbets- livet kommer till stånd. Yrkesutbildningsdele- gationen bör också få i uppdrag att identifiera ett antal strategiska utvecklingsområden som på- tagligt kan bidra till att de närmaste åren höja yrkesutbildningens popularitet och kvalitet.

Insatser för att främja yrkesutbildningens internationalisering

EU:s stats- och regeringschefer uppmanade i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 medlemsländerna och kommissionen att fördjupa samarbetet på yrkes- utbildningsområdet när det gäller att göra de olika ländernas utbildningar och utbildnings- och kompetensbevis tydliga och förståeliga länd- erna emellan. Det yttersta syftet med samarbetet är att höja kvaliteten i yrkesutbildningen i Europa samt att öka möjligheterna till rörlighet över gränserna. Enligt ett förslag från den av Europeiska kommissionen och styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (CEDEFOP) inrättade arbets- gruppen ”European Forum for Transparency of Qualifications”, har regeringen gett Skolverket i uppdrag att fungera som nationellt referens- centrum för information om yrkesutbildning i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Inom ramen för centrumet administreras även den nyinrättade verksamheten med arbetsplatsför- lagd utbildning (APU) utomlands för elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Under 2002 har 3 miljoner kronor fördelats till omkring 300 elever på 35 skolor. Praktik- perioderna genomförs under hösten 2002.

I regeringens utvecklingsplan för kvalitets- arbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188) aviserades regeringens avsikt att utöka möjligheterna till deltagande i utbytes- program och praktik i utlandet för elever i gymnasieskolans yrkesförberedande utbild- ningar. Eftersom detta har stor betydelse för näringslivets utveckling är det regeringens ambi-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tion att i samverkan med näringslivet genomföra dessa utvecklingsinsatser.

Regeringen avser vidare att ta initiativ till ett samarbete med utvecklingsländer inom gymn- asieskolans yrkesförberedande utbildningar. Inom högre utbildning finns sedan 2000 ett program, Linnaeus-Palme, som möjliggör ömse- sidigt utbyte av lärare och studenter mellan Sverige och utvecklingsländer. Internationella kontakter ger ökad kunskap om och förståelse för andra länder och kulturer. Regeringen anser att det är viktigt att denna kunskap och för- ståelse även sträcker sig till länder utanför Europa. Ett samarbete med utvecklingsländer för gymnasieskolans yrkesförberedande utbild- ningar bör också kunna bidra till en ökad för- ståelse för utvecklingsfrågor hos målgruppen. Skolverket kommer att få regeringens uppdrag att, i samarbete med Sida, Internationella programkontoret för utbildningsområdet och andra berörda instanser, utreda förutsättningarna för att inrätta en dylik verksamhet samt föreslå former för genomförandet. I uppdraget kommer att ingå att lämna förslag till programmets om- fattning samt lämplig kostnadsfördelning och finansiering. Uppdraget skall redovisas till rege- ringen senast den 31 januari 2003.

5.2Resultatbedömning

Resultatredovisning finns även i regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr. 2000/01:102).

5.2.1Resultat

Uppgifterna i det följande är i huvudsak hämtade ur Skolverkets rapportserier Barnomsorg och skola i siffror respektive Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän. Skolverkets rapporter är även tillgängliga på verkets webbplats (www.skolverket.se). Där finns även omfattande uppföljningsinformation om resultat och kommunernas ansökningar om bidrag för bl.a. personalförstärkning.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förskoleklassen

Läsåret 2001/02 gick drygt 99 600 barn i förskoleklass, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med föregående år vilket för- klaras av att årskullen sexåringar är mindre än året innan. Andelen av årskullen sexåringar som var inskrivna i förskoleklass var dock, med 93 procent, oförändrad jämfört med föregående år. Av de sexåringar som inte återfanns i för- skoleklassen gick majoriteten i grundskolans årskurs 1. Ungefär 6 procent av alla elever i förskoleklass gick i förskoleklass på en fristående skola.

Förskoleklassen är i de flesta fall integrerad med grundskolan och i stort sett alla elever i för- skoleklass har samma pedagogiska ledning, dvs. samma rektor, som en grundskola.

Antalet anställda i förskoleklass omräknat till årsarbetare har minskat sedan föregående läsår och uppgick läsåret 2001/02 till drygt 8 100. Personaltätheten, mätt som antal årsarbetare per hundra elever, var 8,2, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år.

Den totala kostnaden för förskoleklassen var 3,9 miljarder kronor för 2001. Kostnaden per elev var 37 000 kronor. Jämfört med föregående år har kostnaden per elev ökat med fyra procent. Förklaringen till detta är huvudsakligen att antalet inskrivna barn har sjunkit utan mot- svarande minskning av resurserna.

Den obligatoriska skolan

Läsåret 2001/02 gick det totalt 1 059 000 elever i grundskolan. Det innebär en marginell ökning jämfört med föregående läsår. Elevantalet har nått en högsta nivå och väntas minska komman- de läsår. I fristående grundskolor har antalet elever ökat med 23 procent jämfört med före- gående läsår. Andelen elever i grundskolan som återfanns i fristående skolor var knappt 5 procent.

Den totala kostnaden för grundskolan upp- gick till 64,4 miljarder kronor för 2001. Kostnaden per elev beräknas uppgå till 59 200 kronor, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med 2000. Skolverkets statistik visar att kostnaderna för undervisning ökar relativt sett mest. I denna post ingår bl.a. lönekostnader.

Hösten 2001 fanns inom den kommunala grundskolan i genomsnitt 7,8 lärare (heltids-

tjänster) per 100 elever. Det innebär att lärartätheten har ökat något sedan 2000. I de fristående skolorna fanns vid samma tillfälle 7,5 lärare per 100 elever. Fr.o.m. hösten 1999 redovisar Skolverket ett nytt mått – antal peda- gogisk personal (heltidstjänster) per 100 elever – som visar i vilken omfattning det även finns annan pedagogisk personal i skolan. Förutom lärare omfattar måttet också de förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare som tjänstgör i grundskolan. I de kommunala grundskolorna var antalet pedagogisk personal 8,1. Det innebär en ökning med 0,2 procentenheter sedan föregåen- de läsår. I de fristående skolorna var antalet 7,9. I den kommunala grundskolan var andelen lärare med pedagogisk utbildning 82 procent läsåret 2000/01. Det innebär en minskning med två procentenheter sedan läsåret 2000/01. Andelen lärare med pedagogisk utbildning i de fristående skolorna var 68 procent läsåret 2001/02, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år.

Enligt preliminära uppgifter från Skolverket är andelen elever som går ut grundskolan utan att vara behöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan oförändrad jämfört med förra året. Var tionde elev av dem som gick ut årskurs 9 våren 2002 fick inte godkänt betyg i ämnena svenska, engelska eller matematik, dvs. det som krävs för att få börja på ett nationellt program. De två första åren med det nya betygssystemet, 1998 och 1999, var andelen utan gymnasie- behörighet något lägre än nu, 8,6 respektive 9,7 procent.

Även i de enskilda ämnena är resultaten i stort sett desamma som tidigare år. Ungefär 5 procent uppnådde inte målen för godkänt i svenska. Motsvarande andelar för engelska och mate- matik var 6,5 respektive 7 procent. I svenska som andraspråk var det ungefär 24 procent som inte fick godkänt betyg enligt den preliminära statistiken. Det är några procentenheter högre än tidigare år, då andelen legat runt 20 procent.

Det finns ännu inga meritvärden (genom- snittlig betygsnivå) för vårterminen 2002. Det genomsnittliga meritvärdet för vårterminen 2001 (202,9) var dock i stort sett oförändrat jämfört med året innan. Det finns dock skillnader mellan kommunala och fristående skolor. Meritvärdet är högre i fristående skolor och det har också ökat något till 228,0. De kommunala skolornas meritvärde har minskat något till 202,2. Glädjande är att pojkar med utländsk bakgrund har ökat sitt genomsnittliga meritvärde. Fort-

farande har dock flickor med svensk bakgrund högst meritvärde, därefter flickor med utländsk bakgrund, därnäst pojkar med svensk bakgrund och lägst meritvärde har pojkar med utländsk bakgrund.

Läsåret 2000/01 gick det 638 elever i den statliga specialskolan för döva och hörselskadade, en i stort sett oförändrad nivå sedan föregående år. Av dessa bodde 159 elever i elevhem eller annat enskilt boende än föräldrahemmet. Dessutom fick knappt 150 elever enligt över- gångsbestämmelser utbildning i specialskola vid statliga resurscenter.

Enligt Specialskolemyndighetens årsredovis- ning var de totala kostnaderna för specialskolan för döva och hörselskadade 377 miljoner kronor år 2001. Lärartätheten har ökat jämfört med föregående år, från 36 lärare per 100 elever år 2000 till 39 år 2001. Andelen lärare med peda- gogisk utbildning har under samma period minskat från 85 till 81 procent, och andelen lärare med specialpedagogisk utbildning har minskat från 57 till 51 procent.

Andelen elever i den obligatoriska särskolan fortsätter att öka. Under de senaste fem läsåren har antalet elever ökat från ca 10 700 till 14 300, vilket motsvarar en ökning på 33 procent. Under motsvarande period ökade antalet elever i grund- skolan med 8 procent. För läsåret 2001/02 var lärartätheten 25,3 lärare per 100 elever, vilket i stort sett var samma som föregående läsår. År 2001 uppgick kostnaden per elev i obligatoriska särskolan (kommunal huvudman) till 228 900 kronor (exkl. kostnad för skolskjuts). Jäm- förande kostnaden 2000 var 216 600 kronor per elev.

Läsåret 2000/01 fick 52 elever slutbetyg från reguljär grundskoleutbildning vid svenska utlandsskolor. Dessa elever, 25 flickor och 27 pojkar, avgick från 6 olika utlandsskolor, fyra i Europa och två i Afrika.

Det genomsnittliga meritvärdet var betydligt högre i år, 256 i förhållande till föregående år då det låg på 237. Flickorna hade något högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna, 258 jämfört med 253.

Gymnasieskolan

Läsåret 2001/02 gick totalt 311 100 elever i gymnasieskolan vilket är en ökning jämfört med året innan. Drygt 92 procent av eleverna gick i

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kommunala gymnasieskolor, ca 2 procent gick i gymnasieskola anordnad av landstinget och ca 6 procent gick i fristående gymnasieskolor.

Den totala kostnaden för gymnasieskolan var 22,9 miljarder kronor 2001 (exkl. skolskjuts), vilket är en ökning jämfört med föregående år då motsvarande kostnad uppgick till 21,5 miljarder kronor. Samtidigt har antalet elever ökat med närmare två procent. Detta innebär att kostnaden per elev har ökat och uppgår till 75 100 kronor. Skillnaden mellan olika huvud- män är dock stor. Kostnaden per elev i kommunal gymnasieskola var 74 000 kronor 2001, medan den 2000 var 72 900 kronor. Kostnaden per elev i fristående skolor var 75 700 kronor. Dessa kostnader är dock inte jäm- förbara, då den procentuella andelen elever på respektive program inte är densamma för offent- liga och fristående gymnasieskolor.

Fördelningen mellan män och kvinnor när det gäller förstahandssökande till olika gymnasie- program är alltjämt oförändrad. Nästan bara män söker till bygg-, el- energi-, fordons- och industriprogrammen medan omvårdnads-, hantverks- samt barn- och fritidsprogrammen har övervägande andel kvinnliga sökande.

Andelen elever som fått slutbetyg från ett nationellt program inom fyra år efter att de börjat i gymnasieskolan har efter tre års nedgång ökat. Av de elever som började i gymnasieskolan för fyra år sedan fick 76 procent slutbetyg senast

våren 2001. Motsvarande	andel	2000 var
73 procent. Flertalet elever	får sitt	slutbetyg
redan efter tre år.

Av de elever som fick slutbetyg våren 2001 hade 84,6 procent grundläggande behörighet för universitets- och högskolestudier, vilket innebär en ökning med 4,3 procentenheter i förhållande till föregående år. Andel elever som fortsatte sin utbildning i högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan 1998 uppgick till 40 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Läsåret 2001/02 gick det drygt 5 500 elever i gymnasiesärskolan. Av dessa deltog 2 238 i ett individuellt program, övriga elever gick på ett nationellt eller specialutformat program. Sedan föregående läsår har antalet elever inom gymnasiesärskolan ökat med närmare åtta procent. Kostnaden per elev för 2001 var 221 200 kronor. För 2000 var jämförande kostnad 212 400 kronor per elev.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Läsåret 2000/01 fick 30 elever slutbetyg från gymnasieprogram vid svenska utlandsskolor, varav nästan samtliga med grundläggande behörighet till högskolestudier.

Skolverket fick i förordningen (2000:690) om försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan uppdraget att efter an- sökan fördela de 2 000 elevplatser regeringen ställt till försöksverksamhetens förfogande. Försöket avser elever som påbörjar sin gymnasieutbildning före 1 juli 2003. Fram t.o.m. juni 2002 hade 1 539 platser fördelats på 46 olika skolhuvudmän, varav 2 var fristående gymnasie- skolor. Ansökningar om 264 elevplatser fanns under handläggning. Enligt Skolverkets rapport är utnyttjandegraden av tilldelade platser än så länge låg. Hittills har ca hälften av platserna an- vänts. Som orsak härtill har nämnts bl.a. tröghet att få ut information till elever om möjligheten. Initiativet till deltagande i försöksverksamheten har på lokal nivå oftast kommit från skolan/- huvudmannen (84 %). Företagens represen- tanter i försöken är positiva till möjligheten att få vara med och påverka utbildningens upplägg- ning. Även deltagande elever är i de flesta fall nöjda med den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Internationella kontakter i skolorna

Under 2001 fördelade Internationella program- kontoret 13,8 miljoner kronor i statliga bidrag till drygt 500 skolor för att främja deras internationella kontakter. Pengarna användes bl.a. till utbyten för lärare och elever och till lärares aktiva deltagande i internationella konferenser.

I en kartläggning som TEMO gjort på upp- drag av Internationella Programkontoret, framkommer att sju av tio svenska skolor har etablerade internationella kontakter. Gemen- samma projekt och personliga kontakter mellan elever, lärare och skolledare är vanliga samarbetsformer. De flesta har kontakt med skolor i andra EU-länder och kulturellt utbyte anges som det vanligaste syftet med verksam- heten. När det gäller finansieringen uppger 60 procent av skolorna att de internationella kontakterna betalas med pengar som samlas in bland elever, lärare och föräldrar. 54 procent får finansiering via kommunala medel, 39 procent via EU-programmen Sokrates och Leonardo da

Vinci och 25 procent av skolorna får statliga medel. Av de intervjuade skolledarna på de 501 skolor som deltog i undersökningen tyckte 86 procent att möjligheterna till internationellt skolsamarbete har förbättrats de senaste tio åren.

5.2.2Analys och slutsatser

Skolan tillhör de samhällsinstitutioner som berör oss mest och har stor betydelse för samhällets utveckling. Det är något som återspeglas i såväl den offentliga debatten som den privata i varje hem. Elevers och föräldrars förväntningar på skolan är därför stora.

Internationellt sett står den svenska skolan sig väl. Svenska femtonåringar presterar över OECD:s genomsnitt i läsförståelse samt mate- matiskt och naturvetenskapligt kunnande. Sveriges resultat är bättre än OECD- genomsnittet i faktisk läsförmåga och attityder till läsning och endast tre länder har signifikant bättre resultat än Sverige.

Resultaten från PISA (Programme for International Student Assessment) visar att Sverige tillhör de sex länder som har lägst total variation i resultaten mellan de bäst och sämst presterande inom skolor och mellan skolor. Detta visar bl.a. att den svenska skolan i mindre utsträckning segregerar på skolnivå. Analyser visar också att den sociala bakgrunden i lägre grad påverkar svenska elevers resultat än vad som gäller för OECD-genomsnittet.

Även om den svenska skolan visar goda resultat internationellt sett finns det ingen an- ledning att slå sig till ro. Det finns problem i skolans resultat och arbetsförhållanden som är viktiga att framhålla och åtgärda.

Förmågan att läsa och förstå är helt central för att en elev skall kunna gå vidare och tillgodogöra sig kunskaper även i andra ämnen. Sambandet mellan läsförmåga och matematik har upp- märksammats i många sammanhang. De barn som redan tidigt halkar efter i sin läsutveckling kan senare få större svårigheter som är svårare att reparera. Ett resultat från PISA ger särskild an- ledning till oro. I Sverige, liksom i de flesta icke- engelskspråkiga länder, har elever med utländsk bakgrund ett mycket lägre genomsnittsresultat än elever med inhemsk bakgrund.

Resultatstatistiken från grundskolan visar att en tidigare negativ trend tycks ha bromsats upp. Andelen elever som inte uppnår målen i samtliga

ämnen är oförändrad liksom andelen elever som inte är behöriga till gymnasieskolan. Dessa elever omfattar tio procent av en årskull. Grund- kunskaper i basämnena matematik, svenska och engelska som krävs för behörighet till gymnasieskolan är nödvändiga för alla, men även övriga ämnen är viktiga för varje elevs fortsatta lärande och personliga utveckling. Därför måste andelen elever med fullständiga betyg öka.

I gymnasieskolan finns en alltför stor andel som inte uppnår målen och får ett slutbetyg. En viss förbättring har dock skett, t.ex. har andelen elever i gymnasieskolans yrkesutbildning med behörighet till högskolestudier ökat.

Ett särskilt allvarligt problem är att vissa grupper av elever med annat modersmål än svenska i betydligt högre utsträckning än andra lämnar skolan utan fullständiga betyg. Olika undersökningar visar att modersmålsunder- visningen och undervisningen i svenska som andraspråk till stor del brottas med likartade problem i form av lärarbrist, marginalisering av ämnet m.m.

Regeringen menar att särskilda insatser behövs för att förbättra förutsättningarna för dessa elever. Inte minst behöver situationen för de elever som kommer till Sverige i 10–14 års åldern uppmärksammas. Detta kommer att ske bl.a. inom ramen för det uppdrag som regeringen avser att ge till skolutvecklingsmyndigheten för att förbättra utbildningsvillkoren i segregerade områden.

Skolans resurser och arbetsförutsättningar

Under 1990-talet hade kommunerna en an- strängd ekonomi, något som också påverkar de resultat vi ser i dag. Kommunernas ekonomi blir nu bättre bl.a. genom ökade statsbidrag. Effekterna av att resursnivån de senaste åren ökat börjar nu visa sig. För första gången på tio år ökade lärartätheten i skolan som helhet läsåret 2001/02.

Personaltätheten har en stor betydelse för skolans resultat, särskilt för de elever som be- höver mer stöd. Genom samhällets ökade utbildningskrav har också antalet elever i skolan ökat – i princip alla elever tillbringar sammanlagt tolv år i grundskolan och gymnasieskolan. Detta ställer krav på fler vuxna i skolan i form av lärare, elevvårdspersonal, bibliotekarier m.fl. Den mest omfattande ekonomiska satsningen är införandet

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

av stöd till personalförstärkning i skola och fri- tidshem. För att förbättra förutsättningarna för att höja skolans resultat har ett bidrag till kommunerna införts. Avsikten är att medlen skall användas för personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyllelse. Nivån på stödet utvecklas successivt fr.o.m. läs- året 2001/02 för att 2005/06 omfatta 5 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 15 000 hel- tidsanställda.

Den svenska lärarkåren är erfaren och har en internationellt sett hög medelålder. Ett problem är dock att många lärare inom en tioårsperiod går i pension, vilket sammanfaller med den komm- ande elevpuckeln i grundskolans senare år och därefter i gymnasieskolan.

Personaltätheten är dock inte den enda faktorn av betydelse för skolans resultat. Lärar- kompetensen är enligt en av Skolverket nyligen publicerad forskningsrapport, Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat, den enskilda faktor som har störst betydelse för elevers resultat. Professionella lärare anpassar sin undervisning efter elevens behov. De använder sig av olika undervisningsmetoder och strategier för att stimulera elevernas nyfikenhet och in- tresse. En naturlig utgångspunkt för lärarnas kompetens är en utbildning som ger behörighet som lärare, men lärarnas kompetens bygger också på erfarenhet och personlig kapacitet. Lärarutbildningen är viktig och ett uttryck för regeringens målsättning är att alla lärare skall ha en bra grundläggande utbildning och vara be- höriga till läraryrket. Genom regeringens beslut om de särskilda lärarutbildningarna (SÄL) får ett stort antal främst icke behöriga lärare möjlighet att komplettera sin utbildning och erhålla en fullständig lärarexamen.

En ytterligare viktig faktor av betydelse för skolans arbetsförutsättningar är skolan som arbetsplats. För att stimulera fler att söka sig till läraryrket behöver skolorna på flera olika sätt göras mer attraktiva. Kommunerna har under senare år, bl.a. som en följd av ökade statsbidrag, ökat resurserna till undervisningen. Resurs- ökningen har främst använts till att höja lärarlönerna, något som tillsammans med andra insatser på sikt bör göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats.

Regeringen anser att arbetet som lärare är ett av de svåraste, men också ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle. Regeringen stödjer på olika sätt arbetet med att göra skolan till en

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

attraktiv arbetsplats, bl.a. genom projektet Attraktiv Skola som syftar till att stödja ut- vecklings- och kvalitetsarbetet i skolan samt att finna nya utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare.

Kvalitet och likvärdighet

Det är drygt tio år sedan skolan kommunali- serades. Regeringens uppfattning är att denna överföring av makt från centrala instanser till ansvariga nära verksamheten har varit både nödvändig och bra och därför skall bestå. Det är helt enkelt inte möjligt att på central nivå fatta beslut om den konkreta utformningen av verk- samheten i 6 000 skolor eller för mer än en miljon elever. Mot bakgrund av skolans ut- veckling menar dock regeringen att det är nödvändigt att staten stärker sin roll och tar ett tydligare ansvar för att följa upp och granska att kvaliteten upprätthålls. Kvaliteten i skolans verk- samhet kommer att förstärkas genom en bättre uppföljning och tillsyn. Kvalitetsarbetet måste ske både nationellt och lokalt.

Som framgår av avsnitt 5.1 har regeringen bedömt att Skolverkets uppdrag borde renodlas och en ny skolutvecklingsmyndighet inrättas. Genom att koncentrera Skolverkets uppgifter till kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering och granskning av skolans resultat samt tillsyn, ges förbättrade förutsättningar att öka kvaliteten i de svenska skolorna.

På lokal nivå har både skolhuvudmännen och de enskilda skolorna ansvar för att förbättra kvaliteten. I avsnittet Insatser (5.1) finns övriga åtgärder beskrivna som syftar till att förbättra kvaliteten inom skolan. Som ett exempel bland flera kan här nämnas stödet för det lokala kvalitetsarbetet, kvalitetsredovisningen.

Den nya skolutvecklingsmyndigheten kom- mer att kunna koncentrera sitt arbete på att stödja och stimulera kommunerna i deras arbete med den lokala skol- och verksamhetsutveck- lingen.

Skolans basämnen

Vikten av goda kunskaper i matematik är obestridlig. Matematik handlar om logiskt tänkande som hjälper oss att strukturera och därmed förstå omvärlden. Därför är det naturligt

att matematik tillhör basämnena i grundskolan, behörighetskraven till gymnasieskolan och kärn- ämnena i gymnasieskolan. Elever som upplever svårigheter med matematiken tidigt under skol- gången vågar av naturliga skäl inte välja matematikintensiva utbildningsvägar i gymnasie- skolan och än mindre på högskolenivå. Därmed reduceras elevens valmöjligheter beträffande ut- bildning. Alla elever oavsett studieväg behöver goda grundläggande kunskaper i matematik för att stå stark i arbets- och samhällslivet. Rege- ringen har för avsikt att tillsätta en delegation för att leda arbetet med att utarbeta en nationell handlingsplan för matematik från förskola till högskola. Syftet är bl.a. att öka intresset för fortsatta studier inom områden som matematik, naturvetenskap och teknik. Regeringens ambi- tion är att svenska elevers resultat i matematik vid internationella jämförelser skall vara ledande.

Regeringen anser att det är viktigt att varje kommun och skola har en medveten strategi för hur elevernas språkutveckling skall främjas. Det kan t.ex. innebära ett utvecklat lokalt system för elevernas läsutveckling under grundskolans första år, med tydliga mål för hur långt varje elev skall ha nått vid en viss tidpunkt. Målen bör vara uppföljningsbara och väl kända för elever och föräldrar. Regeringen anser att varje skolas och kommuns lokala kvalitetsredovisning bör kunna visa hur läsutvecklingen följs och kontrolleras och hur elever som behöver stöd får det. Den nya skolutvecklingsmyndigheten skall ge stöd och stimulans till kommuner och skolor i arbetet med språkutveckling. Förutom god läsundervis- ning behöver barnens intresse för läsning stimu- leras. Mycket av lässtimulansen sker via skol- biblioteken. Därför anser regeringen att en ökning av resurserna till personal i skolbibliotek- en skulle betyda mycket för att stimulera läs- ning. Det är möjligt för kommuner att utnyttja statens stöd till personalförstärkning i skola och fritidshem för detta ändamål.

Elevers och föräldrars inflytande i skolan

Regeringen anser det angeläget att förbättra och utveckla barns, elevers och föräldrars inflytande i förskolan och skolan. Möjligheten att inrätta lokala styrelser med elev- alternativt för- äldramajoritet bör därför finnas kvar för de elever och föräldrar som vill engagera sig aktivt i sin skola. Försöksverksamheten med lokala

styrelser kommer därför att permanentas. Huvudalternativet till lokala styrelser är inom gymnasieskolan den obligatoriska skol- konferensen medan det saknas motsvarande krav för grundskolan. Ett tydligare krav på skolan att involvera elever och föräldrar både i den enskilde elevens skolgång och i skolans utvecklingsfrågor kommer att övervägas. Därvid kommer att prövas möjligheten att införa en rättighet till information och samråd för föräldrar i förskolan och skolan. Formerna för och utformningen av detta bör dock bestämmas lokalt. I dessa frågor kommer en nära samverkan med elev- och föräldraorganisationerna att ske.

Skolutveckling och IT

Sverige har internationellt sett under lång tid legat i första ledet både vad gäller tillgången till och användningen av datorer i skolan. Om- världens intresse och satsningar i andra länder medför att fler länder i dag intar framskjutna positioner. Arbetet inom EU med eEurope och eLearning Action Plan är exempel på ett ökat intresse och starkt ökande investeringar i andra länder. De satsningar som Sverige har gjort under senare år gjort, främst genom satsningen på ITiS, gör att Sverige alltjämt har en ledande position. ITiS-satsningen har skapat en god grund för framtida skolutveckling. Institutet för tillväxtpolitiska studier menar att ett flertal studier indikerar att tillväxten i allt större ut- sträckning än tidigare kan förklaras av spridning och användning av IT samt av strategier för lär- ande. Det motiverar en fortsatt satsning på att utveckla användningen av IT i skolan.

Enligt regeringens bedömning behöver IT-ut- vecklingen i skolan fortsatt stöd och stimulans. I en delrapport, Nästa steg (Ds 2002:19), har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet presenterat ett förslag till en ny nationell IT- strategi för skolan. Arbetsgruppens förslag har remitterats. Regeringens bedömning är att de goda erfarenheter som finns från de senaste årens olika statliga satsningar måste tas tillvara och spridas. Regeringen kommer därför att ge den nya skolutvecklingsmyndigheten i uppdrag att inom sitt ansvarsområde ta ett nationellt an- svar för fortsatta insatser på området.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Hälsofrämjande åtgärder

En utveckling av skolan som en god arbetsplats förutsätter att undervisningen kan ske i en trygg och inspirerande miljö där barn och ungdomar mår bra. Elevernas välbefinnande har betydelse för motivation och lärande.

Elevhälsoproblemen måste därför ges större uppmärksamhet. Elevernas matvanor och fysiska aktivitet har betydelse för undervisningen. Den minskande fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem som måste diskuteras och bearbetas av hela samhället. Undersökningar visar att övervikt och väl- levnadsrelaterade sjukdomar går allt längre ned i åldrarna. Det finns också resultat som visar på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och inlärning i skolan. Skolan har en central roll i detta arbete genom sitt uppdrag att grundlägga ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och en långsiktigt hälsofrämjande livsstil.

Regeringen har de senaste åren aktivt arbetat för att på olika sätt stimulera till lokal utveckling beträffande fysisk aktivitet i skolan. Bl.a. har regeringen anvisat medel ur Allmänna arvs- fonden till lokala utvecklingsprojekt. Skolverket har även fått regeringens uppdrag att kartlägga, analysera samt föreslå lämplig lokalisering av det nationella resurscentrum för idrott och hälsa som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2002.

För att ytterligare stödja det lokala utveck- lingsarbetet avseende fysisk aktivitet bör olika insatser vidtas. Det bör vara upp till varje skola att själv utifrån lokala förutsättningar hitta formerna för hur eleverna under hela den samla- de skoldagen skall kunna erbjudas någon form av fysisk aktivitet. Skolorna kan komma att behöva stöd i detta arbete. Regeringen kommer därför också att ta initiativ till att utveckla ett ökat samarbete mellan skolor och lokala idrotts- föreningar.

Internationalisering

Sveriges medlemskap i EU samt nationella och lokala satsningar på skolväsendets interna- tionalisering är faktorer som bidragit till att öka svenska skolors internationella kontakter. Redan läsåret 1990/91 visade en undersökning som gjordes inom ramen för Internationaliserings- utredningen (dir. 1991:62) och publicerades i

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

betänkandet Svensk skola i världen (SOU 1992:93) att i stort sett alla skolor hade någon form av kontakt med en skola i ett annat land och sedan dess har möjligheterna att knyta internationella kontakter ökat ytterligare. Från mitten av 1990-talet och framåt har de internationella kontakterna inom yrkesut- bildningen utvecklats, inte minst tack vare EU:s yrkesutbildningsprogram Leonardo da Vinci. Regeringen anser att skolans internationalisering bör främjas, inte minst inom de yrkesinriktade utbildningarna. Därför genomför nu regeringen ytterligare satsningar på utlandspraktik och

samarbete med utvecklingsländer för dessa mål- grupper. Motiven för internationaliserings- satsningarna i skolan är att förbereda eleverna för liv och arbete i ett mångkulturellt och interna- tionaliserat samhälle. Samtidigt måste arbetet med att säkerställa att den utbildning som eleverna förvärvar i det svenska utbildnings- systemet är gångbar även utanför Sverige och vice versa. Inom EU pågår ett sådant arbete för att öka förståelsen för andra länders utbildnings- system och utbildningsbevis. Regeringen anser att Sverige bör ta en aktiv del i detta arbete.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 Vuxenutbildning

6.1Insatser

Vuxenutbildning är en viktig del i samhällets strävanden för att främja människors, samhällets och arbetslivets utveckling. Staten avsatte drygt 10,4 miljarder kronor under 2001 för att stödja vuxnas lärande.

Vuxenutbildning måste bygga på människors individuella förutsättningar, behov och intressen. Riksdagen beslöt under våren 2001 (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) om en långsiktig inriktning av vuxenutbildningen. Riksdagen beslöt också om ett övergripande mål för vuxnas lärande: Alla vuxna ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sina kompetenser i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning.

Riksdagen beslöt samtidigt om ett särskilt statsbidrag till vuxenutbildningen.

Den kvalificerade yrkesutbildningen kan bidra till att Sverige befäster sin ställning som en le- dande kunskapsnation. Den kvalificerade yrkes- utbildningen är genom riksdagens beslut på grundval av regeringens proposition Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63, bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:197) en perma- nent verksamhet från årsskiftet 2001/02.

Kommunal vuxenutbildning och kunskapslyftet

Kommunal vuxenutbildning

Den kommunala vuxenutbildningen, vilken av- ser gymnasial och grundläggande vuxenutbild- ning, finansieras under 2002 dels genom det

allmänna statsbidraget till kommunerna, dels genom ett särskilt statsbidrag till kommunerna (kunskapslyftet).

Vid årsskiftet 2002/03 upphör kunskapslyftet som ett särskilt projekt. Ett nytt riktat statsbi- drag till kommunal vuxenutbildning införs den 1 januari 2003 i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen har beräknat medel för cirka 46 500 platser inom ramen för detta statsbidrag.

För de orter som berörs av vinterns varsel inom tillverkningsindustrin har riksdagen på grundval av regeringens förslag till tilläggsbudget (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) beslutat att tillföra kommunerna medel motsvarande ytterligare 6 000 platser för höstterminen 2002. Regeringen fattade beslut om fördelningen av platserna under sommaren 2002.

För att stärka kommunernas arbete med ut- vecklingen av infrastrukturen för vuxnas lärande har 350 miljoner kronor engångsvis avsatts un- der 2002. Medlen ger möjligheter till ett brett spektrum av investeringar i enlighet med respek- tive kommuns behov, varav bidrag till lärcentra är en av många möjligheter. I första hand avser satsningen ökad lokal och regional samverkan.

Grundläggande vuxenutbildning

På regeringens uppdrag har Skolverket analy- serat behovet av förändringar av betygssystem och andra regler inom grundläggande vuxen- utbildning för att möjliggöra studier på grundläggande och gymnasial nivå samtidigt. Skolverket har överlämnat en rapport som grundar sig på genomförda utvärderingar samt två studier som genomförts i 28 kommuner under 2002.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I denna rapport konstaterar Skolverket att de nu gällande styrdokumenten för grundläggande vuxenutbildning är motsägelsefulla. I styrsyste- met ses utbildningen å ena sidan som en helhet, som en separat sammanhållen skolform och ett slags vuxenutbildningens speciella grundskola. Å andra sidan betonas möjligheterna för vuxna att på ett flexibelt sätt, i kombination med studier på andra utbildningsnivåer, komplettera sina kunskaper. Styrsystemet för den grundläggande vuxenutbildningen utgår från samma perspektiv som grundskolan för ungdomar. En konsekvens av detta blir att helheten och därmed flexibilite- ten för den vuxne begränsas. Detta aktualiserar behovet av en översyn av styrdokumenten inom den grundläggande vuxenutbildningen.

Uppsökande verksamhet

För många vuxna kan steget in i vuxenstudier vara svårt att ta. Det är därför viktigt att marknadsföring och information kompletteras med uppsökande verksamhet. I många kom- muner har den uppsökande verksamheten ut- vecklats väl, ofta genom en nära samverkan med arbetsförmedling och/eller fackliga orga- nisationer och handikapporganisationer.

För att stödja fackliga organisationer och vissa andra organisationer i deras arbete att utveckla formerna för den uppsökande verksamheten har 50 miljoner kronor anvisats under budgetåret vilket är en ökning med tio miljoner kronor jäm- fört med föregående år.

Validering

Validering handlar om att kartlägga och do- kumentera de faktiska kunskaper och den kompetens en person tillägnat sig. Validering är ett viktigt instrument i all vuxenutbildning för att i möjligaste mån begränsa utbildnings- tiden. Den utgör ofta en central del i vägled- ningen och den kan i hög grad underlätta inte minst för invandrare att komma in på arbets- marknaden.

En särskild utredare redovisade i sitt slutbe- tänkande i oktober 2001 sina förslag rörande va- lidering av vuxnas kunskap och kompetens i be- tänkandet Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78). En av utredningen initierad försöksverksamhet med validering av utländsk yrkeskompetens i åtta kommuner skall slutredovisas senast i december 2002. Regeringen gav i november 2001 en särskild utredare i upp- drag att göra en översyn av mottagandet av och introduktionen för flyktingar (dir. 2001:87).

Även i denna utredning aktualiseras frågor rö- rande validering. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2003.

Påbyggnadsutbildning

Förändringar inom utbildning och arbetsliv har gjort det angeläget med en översyn av på- byggnadsutbildningen (PU) inom kommunal vuxenutbildning. Finansieringssystem och regelverk är olika för de eftergymnasiala yrkes- utbildningar som ligger utanför högskolan. Skolverket har i maj 2002 redovisat en studie där man bl.a. förordar en flexiblare påbygg- nadsutbildning, statlig ersättning i stället för interkommunala ersättningar, tidsbegränsad platstilldelning och att en granskning genom- förs av vilka områden som lämpar sig för ut- bildningsformen PU.

Särvux

Regeringen initierade under 2000, mot bak- grund av Skolverkets rapport En utvärdering av särvux (Dnr. 96:565), en satsning för att ut- veckla Särvux genom ett antal projekt spridda över landet. Dessa projekt slutredovisades den 1 september 2002.

I propositionen Vuxnas lärande och utveck- lingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) gjorde regeringen bedömningen att undervis- ningstiden inom vuxenutbildning för utveck- lingsstörda (särvux) bör utökas i syfte att för- bättra möjligheterna för den enskilde att nå må- len.

Medel satsas nu på en utveckling av särvux- verksamheten i kommunerna för att bl.a. öka undervisningstiden och undervisningsgrupper- nas storlek. En förutsättning är därvid att lärarna får tillgång till adekvat stöd. Regeringen har beräknat medel för en varaktig förstärkning för detta ändamål om 7,5 miljoner kronor årligen.

En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att göra en översyn av särskolan och särvux,

Översyn av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (dir. 2001:100). Kommitténs uppdrag är att ge förslag till en ut- bildning som i större utsträckning svarar mot de behov och förutsättningar som elever med ut- vecklingsstörning har. Kommittén skall slutre- dovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 2004.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

Regeringen har under sommaren 2002 beslutat att ändra kursplanen för sfi. Denna gäller från den 1 januari 2003 men är möjlig att använda redan fr.o.m. augusti 2002. Utbildningsmålen och utbildningen kan anpassas till varje studer- andes bakgrund, förutsättningar och planer för sin vistelse i Sverige. Var och en skall erbjudas goda förutsättningar att nå de språkkunskaper som svarar mot behoven och kraven i den verksamhet som han eller hon avser att söka sig till i Sverige.

Regeringen har vidare ställt medel till Skol- verkets förfogande för att stärka sfi-lärarnas kompetens när det gäller vuxnas andraspråks- inlärning. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk, som bl.a. anordnar fortbild- ningskurser för lärare, har givits en permanent form.

Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

Riksdagen fattade på grundval av regeringens proposition Kvalificerad yrkesutbildning (prop. 2000/01:63) beslut om att försöksverk- samheten med viss kvalificerad yrkesutbild- ning, som pågått sedan 1996, skulle övergå i reguljär verksamhet den 1 januari 2002 (bet. 2000/01:UbU14, rskr. 2000/01:97).

I samband med att KY blev en reguljär verk- samhet beslöt riksdagen att utöka antalet platser med 500 fr.o.m. årsskiftet 2001/02. Utökningen innebar att KY omfattar 12 500 platser.

Kompletterande utbildningar

De kompletterande utbildningarna är ett kom- plement till det offentliga skolväsendet. De bidrar till att utveckla kunskaper och färdig- heter av hög kvalitet inom specifika, ibland ganska smala, yrkesområden.

Utbildningarna är värdefulla ur nationell syn- punkt då de ökar tillgången på yrkesskicklighet inom yrken som det finns ett uttalat nationellt behov av samt bidrar till bevarandet av traditio- nella yrkeskunskaper i syfte att bevara det svenska kulturarvet.

Statens skolor för vuxna (SSV) fördes den 1 januari 2002 samman med den del av Distans- utbildningsmyndighetens (Distum) verksam- het som rörde folkbildningen till myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Härigenom bildades ett nationellt re- surscentrum med uppgift att utveckla det flexibla lärandet för vuxna och ge ett samlat stöd till både kommuner och folkbildning i de- ras arbete med distansutbildning.

Detta stöd innebär bl.a. att CFL skall tillhan- dahålla fortbildning för lärare, skolledare och cirkelledare om arbetssätt och metoder vid an- vändning av mediaburet material samt tillhanda- hålla beskrivande information om det aktuella utbudet av Internetbaserad programvara.

I syfte att utveckla distansutbildning och flexibelt lärande skall CFL också fördela medel till och på annat sätt stödja utvecklingsprojekt i kommunerna och inom folkbildningen.

CFL skall även följa och informera om forsk- ning och utvecklingsarbete rörande distansut- bildning och flexibelt lärande i andra länder.

För att komplettera kommunernas utbud av gymnasial vuxenutbildning skall CFL erbjuda kurser som kommunerna själva på grund av otill- räckligt studerandeunderlag har svårt att erbjuda.

CFL ansvarar för att, i samarbete med Speci- alpedagogiska institutet, utveckla läromedel, som riktar sig till studerande inom vuxenutbildning och folkbildning som har teckenspråk som för- sta språk.

Folkbildningen

Folkbildningen erbjuder ett brett utbud av kurser och utbildningar och bidrar på så vis till en hög bildningsnivå i Sverige.

Under 2001 avsatte staten drygt 2,5 miljarder kronor för folkbildningens verksamhet.

Därtill kommer resurstillskottet för folkhög- skolans del av kunskapslyftet som motsvarar 8 700 platser under 2002. Vid årsskiftet 2002/03 upphör kunskapslyftet som projekt och ersätts av en permanent satsning på vuxenutbildning och folkhögskolan. Regeringen har beräknat ett statsbidrag om drygt 7 000 årsstudieplatser i folkhögskolan. Bidraget skall inordnas i det samlade bidraget till folkbildningen fr.o.m. 2006. Beslutet om det riktade statsbidraget fattades av

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

riksdagen i enlighet med förslag i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenut- bildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) samt i bud- getpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97)

Under innevarande år har lärare inom folk- högskolan erbjudits möjlighet att delta i sats- ningen IT i skolan (ITiS).

En utredare (dir. 2001:74) tillkallades i sep- tember 2001 för att genomföra en statlig utvär- dering av folkbildningen. Uppgiften är att göra en samlad bedömning av i vad mån statens syften med folkbildningen har infriats. Uppdraget skall redovisas den 15 mars 2004. I syfte att bredda regeringens beslutsunderlag inför en kommande folkbildningsproposition har 2,5 miljoner kro- nor ställts till Folkbildningsrådets disposition för att rådet, tillsammans med berörda aktörer, skall formulera folkbildningens egen syn på dess framtida roll och uppgifter.

Deltagare med funktionshinder

Vuxenutbildningen är inte alltid tillgänglig för personer med funktionshinder. För att göra vuxenutbildningen tillgänglig för alla måste bl.a. pedagogiken utvecklas utifrån den enskil- des behov och förutsättningar.

Under 2002 har Specialpedagogiska institutet tillförts tio miljoner kronor för specialpedago- giskt stöd till vuxenutbildning i kommunerna.

För att stödja de folkhögskolor som erbjuder utbildning för funktionshindrade och invandrare med språksvårigheter avsatte Folkbildningsrådet cirka tio procent av statsbidraget till folkhög- skolorna i form av ett s.k. förstärkningsbidrag. År 2001 var detta bidrag 124 miljoner kronor.

Nationellt centrum för flexibelt lärande har tillsammans med Specialpedagogiska institutet fått i uppdrag att utveckla läromedel för vuxna som har teckenspråk som första språk. Myndig- heten disponerar tio miljoner kronor för detta ändamål.

Regeringen har under 2002 tilldelat Arbetar- nas bildningsförbund en miljon kronor i syfte att stödja organisationens arbete mot läs- och skriv- svårigheter/dyslexi. Under 2001 utgick en miljon kronor för motsvarande ändamål. Statens skol- verk skall tillsammans med Specialpedagogiska institutet och Folkbildningsrådet följa verksam- heten.

För studerande med funktionshinder i det offentliga skolväsendet för vuxna finns inget sär- skilt läromedelsstöd. En särskild utredare (dir. 2001:65) har därför tillkallats med uppgift att göra en översyn av statens engagemang för fram- ställning och anpassning av läromedel och stu- diematerial för barn, elever och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenut- bildning. Utgångspunkten för denna breda över- syn bör vara att söka åstadkomma ett system där behovet av anpassade läromedel och studiemate- rial styr möjligheten att få stöd – inte i första hand ålder, diagnos eller verksamhetsform.

Ett resurscentrum för vuxnas lärande

Regeringen har givit Högskolan för lärarut- bildning och kommunikation i Jönköping AB i uppdrag att under tre år vara ett resurscentrum för vuxnas lärande. Centret erhöll tre miljoner kronor för sin verksamhet under 2002.

Matematik

Regeringen uppdrog den 11 oktober 2001 åt Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet att genomföra en kartläggning och analys av de insatser som be- höver göras för att stärka vuxnas lärande i matematik. Göteborgs universitet lämnade via Nationellt Centrum för Matematikutbildning sin rapport den 30 juni 2002.

Kunskapsveckan

För att visa den mångfald och flexibilitet som kommunal vuxenutbildning och folkbildning erbjuder har regeringen initierat en årlig natio- nell kampanj, Kunskapsveckan, under åren 2000–2002. Planeringen av kampanjen har skett i samverkan med bl.a. Folkbildningsrå- det, Skolverket och Utbildningsradion. Det praktiska genomförandet har skett ute i kom- munerna. Syftet har varit att öka förståelsen för behovet av och öka rekryteringen till vux- enutbildning.

Vuxenutbildningens roll i den regionala utvecklingen

Riksdagen beslutade i december 2001 om en ny regional utvecklingspolitik i enlighet med regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Målet för politiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god service- nivå i alla delar av landet. Utbildningspolitiken har av regeringen pekats ut som ett politikom- råde som skall bidra till uppfyllandet av politi- kens mål fr.o.m. 2002. Inom politiken utgör de regionala tillväxtprogrammen basen för det långsiktiga arbetet för en hållbar regional ut- veckling. Företrädare inom politikområdet skall därför inom ramen för arbete med de kommande regionala tillväxtprogrammen bidra till att målet för den regionala utvecklingspo- litiken uppnås.

Arbetet med tillväxtavtalen följs upp årligen och den andra rapporten (Rapport om tillväxt- avtalen – Andra året, Ds 2002:34) presenterades i juni 2002. Skolverket är en av 13 nationella myn- digheter som avlämnat rapport. Skolverket kon- staterar att kommunernas företrädare för utbild- ning i mycket begränsad utsträckning deltagit i kommunens tillväxtarbete. Det är stor fokuse- ring på högskolan medan grund- och gymnasie- skolan samt vuxenutbildningen ofta glöms bort. Avtalen brister ofta i analysen av utbildningsbe- hovet i länet och utbildning berörs ofta utifrån ett för kortsiktigt och slentrianmässigt perspek- tiv. Exempelvis kan huvudmän inom en och samma region konkurrera om samma elever i stället för att medverka till en gemensam strategi kring kunskapsuppbyggnad. Samtidigt har till- växtdiskussionerna i vissa fall bidragit till en vid- gad syn på utbildning med otraditionella former, flexibla uppläggningar och nya aktörer. Förstå- else för behovet av samplanering och samverkan mellan olika myndigheter och andra intressenter har ökat.

I arbetet med tillväxtavtalen står näringslivets efterfrågan i fokus medan målet för utbildnings- politiken är att tillgodose såväl arbetslivets som den enskildes efterfrågan på kunskap och kom- petens. Skolverket menar att det bör finnas möj- ligheter att möta både arbetslivets krav och den enskildes önskemål. Samverkan mellan utbild- ningssystemet och näringslivet behöver utveck- las och fördjupas.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Genomförandet av politiken för regional ut- veckling skall ske genom insatser inom de poli- tikområden där investeringar och insatser har stor strukturell betydelse för den regionala ut- vecklingen. Skolverket har tillsammans med 17 andra myndigheter fått i uppdrag att ta fram in- strument och metoder som syftar till att för- stärka samsyn, samverkan och samordning av regionala utvecklingsfrågor. Arbetet samordnas av NUTEK och slutrapporten skall lämnas den 1 oktober 2003.

För att stödja kommunerna har riksdagen av- satt 20 miljoner kronor, under utgiftsområde 19, för stöd till tekniska investeringar i enlighet med förslagen i regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:AU01, rskr. 2001/02:115) och budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, bet 2001/02:NU2, rskr. 2001/02:116).

Regeringen har givit Glesbygdsverket i upp- drag att kartlägga förekomsten av och verksam- heten vid s.k. lärcentra, hur lokala lärcentra fi- nansieras och vilka kostnader som är förknippade med dessa. Vidare skall utveck- lingstendenserna beskrivas översiktligt, exem- pelvis genom att studera inriktningen på de kommunala projektansökningarna för medel under 2002. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2002.

6.2Resultatbedömning

6.2.1Resultat

I det följande redovisas resultat för respektive utbildningsform. Uppgifterna är om inget annat nämns hämtade från respektive myndighets års- redovisning eller Skolverkets rapportserie, Barn- omsorg, skola och vuxenutbildning i siffror del 1–3.

Kommunal vuxenutbildning och kunskapslyftet

Riksdagen anvisade under 2001 statsbidrag för minst 94 740 heltidsplatser på gymnasial nivå, vilka fördelades mellan kommunerna av Skol- verket. Till detta kommer den kommunalt fi- nansierade basorganisationen som beräknas omfatta 37 000 platser. Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping (nuva-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

rande Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL) tilldelades bidrag motsvarande 635 hel- tidsplatser under hösten 2001.

Under 2001 genomfördes utbildning på gym- nasial nivå motsvarande cirka 124 400 platser, en minskning med cirka 8 600 platser jämfört med 2000.

De totala kostnaderna för den kommunala vuxenutbildningen har minskat något och upp- gick till 6,3 miljarder kronor 2001, en minskning med knappt fyra procent.

Kostnaden per heltidsstuderande för grund- läggande vuxenutbildning är något högre än för gymnasial vuxenutbildning, cirka 36 000 kronor jämfört med cirka 34 000 kronor. Kostnaden per heltidsstuderande varierar kraftigt. Variationen beror för grundläggande vuxenutbildning främst på kommunens storlek. För gymnasial vuxenut- bildning har framför allt kursens inriktning be- tydelse.

Kommunerna och Statens skolor för vuxna (nuvarande CFL) genomförde utbildning under 2001 som understeg antalet tilldelade platser med cirka tolv procent. Den genomförda utbild- ningen innehöll dock betydligt fler platser i ut- bildning av mer kostnadskrävande karaktär än vad som förutsattes vid tilldelningen, varför kommunernas prestation översteg den förvän- tade med cirka sex procent.

Av de studerande i kommunal vuxenutbild- ning under hösten 2001:

N var 32 procent av de studerande män,

N hade 63 procent högst en tvåårig gymnasieutbildning,

N var 21 procent av deltagarna födda utom- lands,

N var 43 procent av de studerande aktuella vid arbetsförmedlingen,

N utgjordes 28 procent av utbildningsvoly- men av kärnämneskurser,

N utgjordes 14 procent det totala kursutbu- det av lokala kurser,

N anordnades 75 procent av verksamheten av kommunerna.

Jämfört med 1998 innebär det små eller mar- ginella förändringar.

Ett år efter avslutade studier återfanns drygt 16 procent av de studerande i Arbetsmarknads- styrelsens händelsregister, fem procent deltog i arbetsmarknadspolitiskt program, cirka 18 procent återfanns i högskoleregistret och öv- riga var i huvudsak sysselsatta.

Uppsökande verksamhet

Enligt Skolverket bedriver cirka sju av tio kommuner någon form av uppsökande och motivationsskapande verksamhet, ofta i sam- verkan med arbetsförmedlingen och/eller fackliga organisationer. Ett fåtal kommuner bedriver uppsökande verksamhet i egen regi.

I hälften av kommunerna sker samverkan med en eller flera av de organisationer som får sär- skilda medel från staten för att bedriva uppsö- kande verksamhet.

Under 2001 fördelade regeringen medel för utbildnings- och fortbildningsinsatser i organi- sationerna för att stimulera och utveckla uppsö- kande verksamhet så att intresset för studier och utbildning breddas. Medlen fördelades till Före- tagarnas Riksorganisation, Handikappförbun- dens samarbetsorgan, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, LE- DARNA, Sveriges Akademikers Centralorgani- sation, Sveriges Fiskares Riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation.

Vägledning

Under den tid kunskapslyftet pågått har den totala omfattningen av studie- och yrkesväg- ledning ökat kraftigt. Det har också skett en kraftfull ökning av samarbete mellan kommu- nernas vuxenutbildningsverksamhet och ar- betsförmedlingen. Samtliga kommuner har också i sina ansökningar om statsbidrag för kunskapslyftet beskrivit hur de tänkt satsa på vägledning. Stora skillnader finns dock på den kommunala nivån. I många kommuner sker samverkan mellan olika aktörer inom ramen för lokala vägledningscentrum. I nästan hälf- ten av landets kommuner är kommunens och arbetsförmedlingens vägledning samlokalise- rad. I en tredjedel av kommunerna bedrivs gemensamma projekt. Knappt hälften av kommunerna bedöms erbjuda vägledning ef- ter, eller i samband med, att studierna avslutas.

Påbyggnadsutbildningar

Statens skolverk medgav att cirka 8 400 platser inom knappt 500 påbyggnadsutbildningar fick anordnas med riksintag och därmed rätt till interkommunal ersättning. Antalet deltagare har ökat svagt sedan 1998. Över 60 procent av de studerande är från andra kommuner än den där utbildningen bedrivs.

Medelvärdet för debiterad kostnad per plats och termin är knappt 49 000 kronor. Utbild- ningskostnaderna varierar kraftigt, dyrast är tra-

fikflygarutbildningen och billigast är vissa om- vårdnads- och omsorgsutbildningar. Härutöver finns, enligt Skolverkets register, 161 påbygg- nadsutbildningar som inte ger rätt till inter- kommunal ersättning.

Särvux

Antalet studerande i särvux uppgick läsåret 2001/02 till cirka 4 400, en ökning med tre procent, varav nära hälften återfanns på grund- särskolenivå. I genomsnitt fick varje stude- rande undervisning motsvarande 2,5 elevtim- mar per vecka. Det genomsnittliga antalet deltagare per undervisningsgrupp varierar kraftigt mellan kommunerna från en till nio deltagare. Den genomsnittliga gruppstorleken är 2,2 deltagare. Antalet tjänstgörande lärare i särvux har minskat med nio procent.

Den totala kostnaden för Särvux 2001 var 122 miljoner kronor vilket är en ökning i fasta priser med nio procent jämfört med 2000. Även kost- naden per elev har ökat något och uppgick till cirka 28 000 kronor 2001.

Svenskundervisning för invandrare

Under läsåret 2000/2001 deltog cirka 37 000 studerande i svenskundervisning för invand- rare, sfi. Detta är en ökning med drygt 3 200 studerande jämfört med läsåret innan. Det är framför allt antalet nybörjare som ökat. Sedan läsåret 1994/95 har det totala antalet stude- rande minskat med cirka 24 000.

Andelen kvinnor var under läsåret 2000/01 59 procent, vilket är oförändrat jämfört med läs- året 1999/2000. Medelåldern för de studerande i sfi är 33 år.

Av de deltagare som påbörjade sina studier 1998/99 hade 37 procent godkänts två år senare, 52 procent hade avbrutit studierna och tio pro- cent har fortsatt sfi-studierna läsåret 2001/02. Andelen som har godkänts är i princip oföränd- rad jämfört med tidigare år.

I genomsnitt behöver de deltagare som klarar godkänd sfi-nivå cirka 400 timmars undervis- ning.

En vanlig orsak till att den enskilde inte klarar av sfi-nivån är en kort tidigare utbildning. Av dem som hade högst sexårig utbildning klarade endast 15 procent sfi-nivån inom 2 ½ år. Detta

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kan jämföras med de personer som hade en tidi- gare utbildning som var 13 år eller längre, där cirka 50 procent klarade sfi-nivån.

Läsåret 2000/01 hade, enligt SCB:s ämneslä- rarregister, 76 procent av lärarna en pedagogisk utbildning vilket är sex procentenheter lägre än föregående läsår. Hösten 2001 hade endast åtta procent (138 lärare av 1 725) av de tjänstgörande lärarna minst 40 poäng i ämnet Svenska för in- vandrare eller Svenska som andra språk, dvs. ut- bildning i den omfattning som krävs för ämnes- kompetens i grundskolan. Ytterligare 13 procent hade relevant ämnesteoretisk utbildning om minst 20 poäng, medan 68 procent hade högst fem poäng i relevanta ämnen.

Kommunernas kostnader för sfi uppgick till 756 miljoner kronor 2001, en ökning med sju procent jämfört med 2000. Kostnaden per elev var 44 000 kronor.

Kvalificerad yrkesutbildning (KY)

Under 2001 hade Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning 12 000 årsplatser till sitt för- fogande. Det faktiska antalet studerande i no- vember 2001 var 10 545. Differensen beror bl.a. på att beviljade starter ställts in på grund av för få sökande samt på avhopp för att den studerande fått arbete eller kommit in på an- nan utbildning.

Under 2001 anordnades 256 utbildningar inom tolv olika branschområden. IT inklusive multimedia och grafisk industri utgör det största området.

Sammanlagt 5 838 nya studerande påbörjade studier 2001. Av de antagna var 54 procent män. Flest sökande per utbildningsplats hade bran- scherna ekonomi, vård, turism och IT.

Arbetslivet har tillsammans med olika anord- nare visat ett mycket stort intresse för att starta nya utbildningar. Kommittén beviljade start av cirka 2 700 nya platser under 2001.

Under perioden 1996–2001 har medelkostna- den per årsplats varit drygt 52 900 kronor och mediankostnaden 53 100 kronor. Den lägsta platskostnaden har varit 29 800 kronor och den högsta 74 000 kronor.

Cirka 80 procent av deltagarna fullföljde sina studier med examen under 2001. Övriga har inte fullföljt alla kursmoment och tar ut examen se- nare eller väljer att ta ut intyg på avklarade kur- ser.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kommittén har låtit SCB göra undersök- ningar av samtliga studerande året efter de av- slutade sin utbildning. År 2000 hade 85 procent arbete eller eget företag och nio procent stude- rade vidare på högskola och universitet. Motsva- rande för 1999 var 80 procent respektive åtta procent.

Fr.o.m. årsskiftet 2001/02 har Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning tagit över ansva- ret för verksamheten.

Kompletterande utbildningar

Skolverket har på regeringens uppdrag redovi- sat en bedömning av de kompletterande ut- bildningar som bedrivits under 2001. Drygt 200 utbildningar har genomförts med någon form av statligt stöd. Flest utbildningar fanns inom hantverk och dans/teater/musik samt konst. Sammantaget har knappt 7 000 perso- ner deltagit i de utbildningar som startats.

Deltagarnas medelålder varierade mellan 19 och 37 år och var i genomsnitt 30 år för samt- liga utbildningar. Könsfördelningen varierar kraftigt. Högst andel kvinnor, mer än 95 procent, fanns inom design/mode samt djur- vård. Lägst andel, under två procent, fanns inom teknik samt flyg.

Knappt 3 700 deltagare gick i utbildningar som berättigar till studiestöd.

Det statliga driftbidraget till de komplette- rande utbildningarna uppgick till 115 miljoner kronor 2001.

Därutöver fördelar regeringen bidrag till Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, Svenska hemslöjdföreningarnas riksomfat- tande kursverksamhet samt Samernas Utbild- ningscentrum.

Statens skolor för vuxna, SSV (nuvarande Nationellt centrum för flexibelt lärande)

År 2001 deltog drygt 25 000 kursdeltagare, i SSV:s distansutbildning, vilket är 3 000 färre jämfört med föregående år. Andelen män, som genomgått utbildning, har ökat något jämfört med föregående år och uppgick till en tredje- del.

Uppdragsverksamheten har minskat jämfört med tidigare år.

Minskningen av den totala utbildningsverk- samheten har skett till förmån för utvecklingsar- betet för att stödja kommunernas och utbild- ningsanordnarnas distansutbildning i enlighet med regeringens instruktion till myndigheten.

Kostnaderna för verksamheterna vid SSV uppgick till cirka 91 miljoner kronor 2001, varav cirka 29 miljoner kronor gick till utvecklings- arbete.

Verksamheterna finansierades till drygt hälf- ten med statliga anslag och i övrigt genom av- gifter för uppdragsverksamhet samt intäkter av bidrag.

Folkbildningen

Studieförbunden

Studieförbundens studiecirkelverksamhet var, räknat i studietimmar, av ungefär samma vo- lym 2001 som året före. Antalet genomförda studiecirklar och antalet deltagare minskade med fyra respektive fem procent jämfört med 2000. Av det följer att antalet studietimmar per cirkel ökade något. Jämfört med föregå- ende år minskade antalet studietimmar för gruppen arbetslösa med 16 procent.

Antalet genomförda kulturprogram minskade marginellt.

Andelen invandrare och personer med funk- tionshinder som deltog i studiecirklar till följd av särskilda, riktade insatser var tio respektive nio procent av det totala antalet deltagare.

Sammanlagt samlade studiecirklarna under året cirka 2,7 miljoner deltagare, varav 1,5 miljo- ner kvinnor, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med de senaste åren. Cirka 208 000 kulturprogram arrangerades som samlade cirka 15,5 miljoner deltagare och en miljon medver- kande.

Folkhögskolan

Antalet deltagare i folkhögskolans långa och korta kurser har ökat med cirka 1 000 jämfört med föregående år. Folkhögskolorna samlade drygt 120 000 deltagare 2001, varav 58 procent kvinnor. Knappt 6 800 deltagare, cirka en fjär- dedel, i folkhögskolornas långa kurser hade någon form av funktionsnedsättning.

Kunskapslyftet i folkhögskolan

Inom ramen för det särskilda statsbidraget inom kunskapslyftet genomfördes cirka

320 000 deltagarveckor under 2001. Under året deltog cirka 9 500 personer fördelade på drygt

760 kurser	per termin. Andelen män var
37 procent,	invandrare 23 procent, deltagare

med funktionshinder 18 procent och stude- rande med språkliga funktionshinder 21 procent. Drygt 84 procent av deltagarna hade utbildning motsvarande högst tvåårig gymnasieskola. Över hälften av deltagarna var i åldern 25–45 år.

Försöks- och utvecklingsverksamhet i folkbildningen

Folkbildningsrådet har ett bidrag på tio miljoner kronor för utvecklings- och försöks- verksamhet inom studieförbund och folkhög- skolor. Fr.o.m. 2002 ingår bidraget i folkbildningens generella bidrag.

Kostnader

Statens bidrag till folkbildningen uppgick till över 2,5 miljarder kronor 2001. Kommunernas bidrag till studieförbunden uppgick till drygt 455 miljoner kronor 2001. Detta motsvarar 37 procent av statens bidrag, vilket är en minsk- ning med 17 procentenheter sedan 1992.

Landstingens bidrag till folkhögskolornas verksamhet uppgick 2001 till 452 miljoner kronor, vilket motsvarar 36 procent av statens bidrag. Landstingens bidrag har varit i stort sett oförändrade sedan 1997.

Deltagare med funktionshinder

Folkbildningsrådet fördelar en viss del av statens bidrag till folkbildningen till folkhög- skolor för särskilt kostnadskrävande insatser i form av stöd för kursdeltagare med funktions- hinder, t.ex. förstärkta lärarinsatser, tolk, assi- stans och anpassning av teknisk utrustning.

Utöver detta fördelar staten medel för mot- svarande insatser. För 2001 förbrukades samtliga anslagna medel på bidraget till studerande med funktionshinder vid folkhögskola.

Ett antal folkhögskolor har inriktning mot teckenspråk och teckenspråkstolkning. Riks- dagen avsätter särskilda medel för stöd till tolk- utbildning och teckenspråkslärarutbildning. Under 2001 uppgick dessa medel till 33 miljoner kronor. Av Tolk- och Översättarinstitutets (TÖI) årsredovisning framgår att åtta folkhög- skolor bedrivit undervisning inom området. Antalet årsstudieplatser var 327 stycken en mar-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ginell ökning jämfört med 2000. Under 2001 slutförde 55 tolkar, 43 dövblindtol- kar/teckenspråkstolkar och tolv vuxendövtolkar sina utbildningar. 107 deltagare gick ut från den tvååriga teckenspråkslinjen som förbereder till tolkutbildning. Bristen på tolkar är dock alltjämt stor.

Staten ger bidrag för kontakttolkutbildning. Under året har nio folkhögskolor och 13 stu- dieförbundsavdelningar erbjudit denna utbild- ning i över sjuttio olika språk. Kurserna samlade drygt 3 200 deltagare under året. Antalet delta- gare har ökat totalt sett och inte varit så högt sedan 1995/96. Bidraget har fördelats till huvud- områdena sjukvårds-, social- och försäkringstolkning, vardagsjuridik, arbetsmark- nads- och rättstolkning. Sjukvårdstolkutbild- ningen har ökat markant under 2001 och tar i anspråk över en tredjedel av statsbidraget.

Vuxenutbildningen i ett internationellt perspektiv

Inom ramen för Sokratesprogrammet finns ett särskilt program som avser vuxenutbildning, Grundtvig, som startade 2001. Programmet har utökats och omfattar nu fyra delområden – transnationella samarbetsprojekt, partnerskap för lärande, stipendier för fortbildning och nät- verk. Detta innebär att programmet kommer att kunna få en större spridning och omfattning.

I november 2001 publicerades en rapport med OECD:s slutsatser om vuxnas lärande i Sverige. Slutsatserna bygger på erfarenheter från våren 2000. OECD skriver i sin rapport att det är få länder som kan konkurrera med Sverige när det gäller resurser som satsas på vuxnas lärande. Vidare skriver OECD att betydelsen av lärandet är starkt förankrat i den svenska folksjälen. OECD pekar ut ett antal områden som skulle kunna utvecklas bl.a. validering och vägledning.

OECD räknar med att publicera en jämfö- rande rapport under vintern 2002/03.

6.2.2Analys och slutsatser

Utvecklingen av statens granskning och tillsyn samt av kvalitetsarbetet i skola och vuxenut- bildning utgjorde ett centralt inslag i regering- ens skrivelse Utbildning för kunskap och jäm- likhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenut-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bildning (skr. 2001/02:188). Regeringens syn på dessa frågor, vilken även gäller vuxenut- bildningen, har vidareutvecklats under avsnit- tet 5. Barn- och ungdomsutbildning.

För drygt ett år sedan lade regering och riksdag grunden för den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen genom att fatta beslut om mål och strategier för utveckling av vuxnas lärande, vilka bygger på individens behov och förutsättningar. Besluten utgick bl.a. från de er- farenheter som vunnits under kunskapslyftet och försöksverksamheten med den kvalificerade yrkesutbildningen.

Vuxnas lärande – Den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen

Kunskapslyftet har inneburit en femårsperiod av utveckling och förnyelse av den kommunala vuxenutbildningen. Den utvecklingskraft som skapats i dialogen mellan stat och kommun får inte gå förlorad när statens bidragsstyrning minskar. Riksdagen beslutade att ett riktat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning skulle införas den 1 januari 2003 (prop. 2000/01:72, 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229).

I propositionen uttrycktes farhågor för att kommunerna skulle komma att ställas inför konflikter när det gäller att samtidigt tillgo- dose den egna organisationens ekonomiska behov och enskilda människors speciella ut- bildningsbehov. Inte minst kraven från äldre- omsorg och skola påverkar omfattningen av kommunernas stöd till vuxnas lärande. Reger- ingen kommer att noga följa utvecklingen under det kommande året.

En mångfald av utbildningsanordnare ökar det pedagogiska utbudet och därmed möjligheterna att anpassa utbildningen efter den enskildes behov och önskemål. Kunskapslyftet har inne- burit att antalet utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning har ökat kraftigt. På detta sätt har ökad pedagogisk variation och ett bredare utbildningsutbud uppnåtts, inte minst i fråga om yrkesinriktade kurser. Flera kommuner har utvecklat en ny roll som förmedlare av ut- bildning. Därvid har samarbete etablerats inte bara mellan olika anordnare utan även mellan olika kommuner. Det är angeläget att denna ut- veckling fortsätter och stimuleras ytterligare.

Regeringen har tidigare, i denna proposition, redovisat sin syn på den grundläggande vuxen-

utbildningen. På flera områden bör den grund- läggande vuxenutbildningen utvecklas.

Det är viktigt att det förnyelse- och föränd- ringsarbete som präglat kunskapslyftsperioden består också i framtiden. En ny förordning för kommunernas vuxenutbildning, som syftar till att vidga kommunernas möjligheter att stödja vuxnas lärande på den plats och tid, med den in- riktning och i de former som bäst tillgodoser den enskildes behov och önskemål kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2003. Det blir en viktig uppgift för den nya skolutvecklingsmyndigheten och för Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) att stödja kommunerna i det fortsatta förändringsarbetet.

Flexibelt lärande

En viktig del av detta förändringsarbete handlar om att utvecklas ett flexibelt lärande som sker på den vuxnes egna villkor. Bl.a. be- höver användningen av distansmetoder ut- vecklas ytterligare. Bildandet av CFL, med uppdrag att stödja utvecklingen av distansut- bildning och flexibelt lärande i kommunerna och inom folkbildningen skall ses i detta per- spektiv. Regeringen föreslår i det följande att CFL tillförs ytterligare fem miljoner kronor för stöd till utvecklingsprojekt i kommunerna. CFL kommer därmed att disponera tio miljoner kronor för detta ändamål under 2003 utöver de 15 miljoner kronor som CFL dispo- nerar för stöd för flexibelt lärande i folkbild- ningen.

CFL:s kompetens bör – när verksamheten har konsoliderats – individuellt komma till nytta också för att utveckla distansutbildning inom gymnasieskolan.

I enlighet med överenskommelser med staten har Härnösands och Norrköpings kommun till- handahållit lokaler för Statens skolor för vuxna (SSV) sedan skolorna startade på 1950- och 60- talen. Enligt regeringens uppfattning bör staten ta över ansvaret för lokalerna. Medel har nu be- räknats för detta ändamål. Genom förändringen skapas incitament för en anpassning av lokalin- nehavet till CFL:s nya uppgifter.

Medel har också beräknats för den satsning på kompetensutveckling av lärare inom vuxenut- bildningen som aviserades i propositionen om vuxnas lärande.

Validering

Valideringsutredningen – Validering av vuxnas kunskap och kompetens (dir. 1999:86) – hade i

uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med validering. Sedan utredningen avlämnat sitt huvudbetänkande, Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78), har Skolverket fullföljt försöket och på regering- ens uppdrag genomfört en vidgad försöksverk- samhet med validering av invandrares yrkes- kompetens. Försöket har nyligen avslutats. De preliminära resultaten av försöket visar bl.a. att validering markant ökat invandrares möjlig- heter att få arbete. Frågorna om kvalitetssäk- ring, likvärdighet och metodutveckling har dock ännu inte lösts.

Ett nationellt kvalitetssäkrat system för vali- dering av invandrares kompetens och kunskaper är nödvändigt för att målen för integrationspoli- tiken skall kunna förverkligas. För att alla vuxna, invandrare såväl som infödda svenskar, skall ges möjlighet att få sina reella kunskaper validerade är det viktigt att utveckla bl.a. kommunernas vuxenutbildning. Beredningen av dessa frågor pågår.

Vägledning

Det är den enskildes behov, önskemål och för- utsättningar som skall vara vägledande vid kommunernas planering av sitt stöd för vuxnas lärande.

Vägledning blir än mer central i kunskaps- samhället, inte minst för att motverka de krafter som tenderar att vidga utbildningsklyftorna. Enskilda människors krav på kompetensutveck- ling och arbetslivets behov av kompetent arbets- kraft ställer också krav på en väl fungerande vägledning. Att öka tillgången till adekvat in- formation via Internet utgör ett viktigt stöd för en väl fungerande vägledning. Inte minst integ- rationssträvandena i Europa accentuerar dessa krav. Vägledningsfrågorna berör hela utbild- ningsområdet och hör nära samman med frågan om validering. Regeringen avser att, med ut- gångspunkt i förslagen i betänkandet karriär- vägledning.se.nu (SOU 2001:45), återkomma i frågorna om vägledning och validering i ett sammanhang.

Svenska för invandrare (sfi)

Undervisningen i sfi är en central del av integ- rationspolitiken. De resultat som verksamhe- ten redovisar tyder på ett misslyckande. Regeringen uppmärksammade detta för- hållande i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen våren 2001 (prop. 2000/01:72). Efter riksdagens beslut

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

(bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:229) med anledning av denna proposition har regeringen i juni 2002 fastställt en ny kursplan för sfi.

Uppgifter från SCB:s lärarregister tyder, som nämnts, på att många aktiva sfi-lärare saknar relevant ämnesteoretisk utbildning. Skolverket har i en rapport, Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat, visat att lärarnas kompe- tens har en avgörande betydelse för elevernas re- sultat i grundskolan. Detta gäller sannolikt även inom vuxenutbildningen.

Det är regeringens bedömning att därför krävs grundläggande förändringar av svenskundervis- ningen för invandrare. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppgift att se över svenskutbildning för invandrare, Utbildning i svenska för invandrare (dir. 2002:105), som skall lägga fram sina förslag våren 2003. Syftet är att skapa en professionell språkutbildning av hög kvalitet, som skall kunna sättas in tidigt och knytas till andra aktiviteter, som invandraren deltar i. Svenskundervisningen skall sålunda re- gelmässigt kopplas samman med praktik, arbete, studier inom komvux eller högskola eller annan verksamhet. På så sätt ökar möjligheterna att låta invandrarens framtidsplaner färga språkutbild- ningen och hans/hennes möjligheter att omgå- ende använda sina nyvunna kunskaper.

Utredaren skall särskilt analysera konsekven- serna av förändringarna i fråga om ansvars- och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för såväl deltagarnas försörjning som för själva utbildningen och introduktionen i kommunerna.

För att få en helhetssyn av mottagandet och introduktionen för flyktingar bör utredningen bedrivas i nära samarbete med översynen av mottagande av och introduktion för flyktingar (dir. 2001:87). De båda utredningarnas rapporter bör därmed kunna remissbehandlas och beredas parallellt.

Eftergymnasiala yrkesutbildningar m.m.

Den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har visat sig väl kunna möta behovet av att utbilda kvalificerad arbetskraft. Andelen examinerade som får arbete direkt i anslutning till utbild- ningen är mycket hög. En avgörande faktor för de goda resultaten är sannolikt att utbildning- ens utformning, innehåll och dimensionering bestäms i mycket nära samverkan mellan ut- bildningsanordnare och arbetslivets företrä- dare. Arbetslivets medverkan genom att svara för och finansiera ungefär en tredjedel av ut-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bildningen i form av lärande i arbete utgör en garanti för utbildningens kvalitet och relevans. Det goda samarbete som utvecklats mellan en- skilda utbildningsanordnare, kommuner, hög- skolor och företrädare för arbetslivet för att förverkliga KY, bör kunna tas tillvara också för att utveckla den gymnasiala yrkesutbildningen.

Påbyggnadsutbildningar inom kommunal vuxenutbildning syftar till att ge vuxna en ut- bildning som ger förutsättningar att utvecklas inom sitt yrke eller leder till ett nytt yrke. På- byggnadsutbildning finns dels som riksrekryte- rande utbildningar med rätt till interkommunal ersättning, dels som utbildningar med lokal an- knytning. Elevens hemkommun är enligt för- ordningen (1992:403) om kommunal vuxenut- bildning skyldig att betala ersättning för studieplatsen till den kommun som anordnar en riksrekryterande påbyggnadsutbildning. Enskilda elevers utbildningsval kan därigenom – också i relativt stora kommuner – få dramatiska effekter på kommunens kostnader för vuxenut- bildningen. Frågan om rätten till interkommunal ersättning till riksrekryterande påbyggnadsut- bildningar behöver därför ses över.

Vidare behöver påbyggnadsutbildningarna ses över för att klargöra var de hör hemma i ett för- ändrat system. Vissa utbildningar har möjligen förutsättningar att utvecklas till kvalificerad yr- kesutbildning. Andra svarar kanske huvudsakli- gen mot ett lokalt behov. Vid en eventuell för- ändring måste man emellertid bevaka att utbildningar som fyller ett viktigt nationellt behov inte upphör. Regeringen avser att åter- komma till denna fråga.

De kompletterande utbildningarna utgör ett värdefullt komplement till det offentliga skolvä- sendet genom att erbjuda utbildning inom ibland mycket smala yrkesområden. Skolverket genomför för närvarande en genomgång och omprövning av rätten till respektive statlig till- syn, studiestöd och statsbidrag för samtliga kompletterande utbildningar.

Vuxenutbildningen i ett jämställdhetsperspektiv

I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) utta- lade regeringen som sin uppfattning att ett av målen med vuxnas lärande är att främja jäm- ställdhet. Regeringen anser att mäns och kvin- nors behov av återkommande kompetensut- veckling skall tillfredställas på lika villkor. Enligt Skolverket är det lika många män som kvinnor

som saknar en utbildning motsvarande treårigt gymnasium. I vuxenutbildningen är dock två av tre deltagare kvinnor i de flesta utbildningarna. Trots många försök att öka andelen män i vux- enutbildningen har svårigheten att rekrytera män varit påtaglig.

När det gäller val av studieinriktning är det fortfarande traditionella könsroller som styr valet. Männen är överrepresenterade i utbild- ningar som leder till traditionella manliga yrken, t.ex. tekniska utbildningar, medan kvinnorna är överrepresenterade i t.ex. vård- och omsorgsut- bildningar.

Det är angeläget att bryta dessa mönster. Det är därför viktigt att se över vilka faktorer som är betydelsefulla vid val av studieinriktningen ur ett genusperspektiv. Det är även viktigt att se huru- vida det finns könsmässiga skillnader i lärstilar och om hur olika arbetsmetoder i vuxenutbild- ningen passar kvinnor respektive män.

Folkbildningen

Folkbildningen har i hög grad bidragit till den höga bildningsnivån i Sverige. Folkbildningen är ett nationellt ansvar för såväl staten som kommuner och landsting. Folkbildningen har uppnått mycket goda resultat vad gäller social integration, stimulans till självständigt arbete, återkoppling och stöd.

Folkbildningsrådet har rapporterat att vissa kommuner och landsting de senaste åren mar- kant har minskat bidragen till framför allt stu- dieförbunden. Regeringen ser med oro på denna utveckling. Regeringen varken kan eller bör kompensera folkbildningen för detta bortfall av resurser. Kommuner och landsting måste ta sitt ansvar för folkbildningens möjligheter att ut- vecklas. Av Folkbildningsrådets rapport framgår vidare att vissa kommuner villkorat studieför- bundens bidrag med krav på att genomföra en verksamhet som annars ligger under kommu- nernas kompetens. Detta innebär att studieför- bunden – på ett principiellt plan – har kompro- missat med sin frihet. Även detta är en oroande utveckling. Det är av vikt att folkbildningen kan och bör fungera som en fristående motkraft mot t.ex. de segregerande krafter som finns i dagens samhälle.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågor som rör folkbildningen efter det att den pågående utvärderingen (dir. 2001:74) av folk- bildningen har redovisat sitt slutbetänkande.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7 Högskoleverksamhet

7.1	Insatser	rekrytera tillräckligt många studenter inom dessa
		områden att i stället öka utbudet av utbildningar

7.1.1Grundläggande högskoleutbildning inom andra områden. Härigenom har lärosätena

Fortsatt utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen

Sedan 1997 har regeringen genomfört en omfattande utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen och tillfört resurser så att utbyggnaden kunnat genomföras med en bibehållen god kvalitet i utbildningen. En välutbildad arbetskraft är av stor betydelse för att stärka och utveckla vårt samhälle och bidrar till att öka Sveriges internationella konkurrens- kraft. Utbildning är även av stort värde för den enskildes personliga utveckling och möjlighet till en stark ställning på arbetsmarknaden. Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid 25 års ålder.

Som framgår av kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget, har universitet och högskolor de senaste åren haft svårigheter att rekrytera studenter i tillräcklig omfattning för att nå de takbelopp som fastställts för grundutbildningen vid varje lärosäte. Den ersättning som lärosätena erhåller är direkt beroende av antalet studenter inom olika utbildningsområden och dessa studenters prestationer. Det tidigare av regeringen uttalade målet att tyngdpunkten i utbyggnaden skall ligga på de matematisk-naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena, har visat sig svårt att uppfylla då rekryteringsunderlaget inte varit tillräckligt stort. Regeringen har därför uppmanat de lärosäten som haft svårigheter att

bättre kunnat möta enskilda människors efterfrågan på högre utbildning och den efterfrågan på högskoleutbildade som finns på arbetsmarknaden. Sådan efterfrågan kan även omfatta kortare yrkesutbildningar.

Med hänsyn till rekryteringssvårigheterna har riksdagen i enlighet med vad som anfördes i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97) temporärt minskat takbeloppen med 262,5 miljoner kronor fr.o.m. 2002. Härigenom har under en övergångsperiod tre angelägna satsningar möjliggjorts, nämligen utbildning av obehöriga lärare inom grundskola och gymnasium, stärkt samordning av universitetens och högskolornas IT-stödda distansutbildning samt komp- letterande utbildning för utländska akademiker. Härutöver har riksdagen, i enlighet med förslaget i tilläggsbudgeten i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326), beslutat om en omfördelning av medel för grundläggande högskoleutbildning. Denna omfördelning avsåg 2002. Regeringen föreslår att en viss del av omfördelningen skall gälla tills vidare. Resurser har förts från lärosäten med svårigheter att rekrytera tillräckligt många studenter till lärosäten som bedömts kunna göra detta. Härigenom kan ett effektivare resurs- utnyttjande uppnås. Den permanenta delen av omfördelningen framgår av tabell 7.1 nedan.

Regeringen har vidare efter underhands- kontakter med berörda lärosäten och på

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

grundval av de prognoser som redovisats i lärosätenas delårsrapporter, gjort den bedömningen att en ytterligare tillfällig omfördelning är önskvärd och möjlig att genomföra under 2002. Detta framgår av regeringens förslag till tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

Utöver ovan nämnda omfördelningar föreslår regeringen att ytterligare resurser tillförs lärosätena för viss ökning av dimensioneringen av grundutbildningen. Härvid har hänsyn tagits till behovet av resurser såväl för att nå examinationsmålen för sjuksköterske- utbildningen som för att genomföra den reformerade lärarutbildningen.

Gällande examinationsmål för 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för 2005–2008 har redovisats i budgetpropositionen för 2002 och fastställts i regleringsbrev för 2002 avseende anslag till universitet och högskolor m.m.

Dessa mål redovisas också i denna budget- proposition under kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål samt under respektive lärosätes grundutbildningsanslag.

I syfte att begränsa den statliga konsumtionen föreslår regeringen en generell minskning av vissa anslag motsvarande 0,7 procent av anslagen. För den grundläggande högskoleutbildningen görs dock begränsningen genom att de tidigare i budgetpropositionen för 2002 aviserade dimensioneringsökningarna inte genomförs fullt ut medan tidigare planerade kvalitetsför- stärkningar ligger fast.

Regeringens förslag till omfördelning och resurstillskott för en förändrad dimensionering 2003 och 2004 sammanfattas i tabell 7.1. Specifika förslag om dimensionerings- förändringar som riktas till ett visst lärosäte redovisas under detta lärosätes grundut- bildningsanslag.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen

Tusental kronor

	BESLUTAD	MEDEL FÖR UTBYGGNAD	SUMMA FÖRÄNDRING	MEDEL FÖR UTBYGGNAD
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SOM BERÖRS AV	OMFÖRDELNING AV	MEDEL FÖR UTBYGGNAD	SUMMA FÖRÄNDRING	MEDEL FÖR UTBYGGNAD
OMFÖRDELNINGEN ELLER UTBYGGNADEN	TAKBELOPP TILLS	2003	2003	2004
	VIDARE FR.O.M. 20021
Uppsala universitet	9 261	6 336	15 597	282
Lunds universitet	9 673	6 482	16 155	460

Göteborgs universitet	9 629	19 139	28 768	2 665

Stockholms universitet	3 690	2 877	6 567	35
Umeå universitet	–	8 617	8 617	271

Linköpings universitet	22 432	12 975	35 407	885

Karolinska institutet	–	14 103	14 103	2 202
Kungl. Tekniska högskolan	-34 427	6 657	-27 770	–

Luleå tekniska universitet	–	4 102	4 102	81

Karlstads universitet	–	6 674	6 674	610
Växjö universitet	-13 730	4 472	-9 258	319

Örebro universitet	14 734	5 012	19 746	686

Mitthögskolan	-55 508	359	-55 149	90
Blekinge tekniska högskola	-3 484	–	-3 484	–

Malmö högskola	–	11 560	11 560	820

Högskolan i Kalmar	–	4 222	4 222	519
Mälardalens högskola	27 951	3 877	31 828	163

Högskolan i Borås	15 927	3 549	19 476	379

Högskolan Dalarna	-17 418	2 597	-14 821	46
Högskolan på Gotland	–	1 373	1 373	–

Högskolan i Gävle	6 916	5 346	12 262	537

Högskolan i Halmstad	–	12 299	12 299	259
Högskolan Kristianstad	–	5 067	5 067	352

Högskolan i Skövde	–	1 828	1 828	–

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	–	5 245	5 245	732
Idrottshögskolan i Stockholm	–	2 878	2 878	73

Konstfack	–	2 272	2 272	55

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	–	1 005	1 005	20
Lärarhögskolan i Stockholm	–	9 303	9 303	447

Södertörns högskola	–	3 076	3 076	–

Chalmers tekniska högskola AB	–	7 886	7 886	–
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	4 354	5 930	10 284	545

Totalt	±0	187 118	187 118	13 533

1 Enligt förslag i tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition, exklusive den del av tilläggsbudgeten som endast avsåg 2002.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Kvalitetsförstärkning av grundutbildningen

Den genomsnittliga per capitaersättningen i högre utbildning minskades i fast penningvärde under några år på 1990-talet bl.a. på grund av den nödvändiga saneringen av statens finanser som påverkade alla offentliga områden. Högskoleverket har vid sin uppföljning av resurstilldelningssystemet (1997:27 R) framfört att de vanligaste interna omfördelningarna av resurser görs till det humanistiska området. Högskoleverket föreslog att ersättningsbeloppen till de utbildningsområden som har de lägsta per capitaersättningarna (de humanistiska, samhälls- vetenskapliga, juridiska och teologiska områdena) skulle återställas till den nivå som gällde vid införandet av systemet.

Regeringen aviserade en kvalitetsförstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhälls- vetenskap, juridik och teologi i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100). Lärosäten som har dessa utbildningsområden erhöll fr.o.m. budgetåret 2002 en förstärkning om totalt 100 miljoner kronor enligt 2002 års prisnivå. Regeringen föreslår nu att den påbörjade förstärkningen skall fullföljas 2003 och att lärosäten som har dessa utbildnings- områden skall erhålla ytterligare totalt 102,5 miljoner kronor i förstärkning.

I samband med att staten övertog huvudmannaskapet för vårdutbildningarna angav regeringen att ersättningsnivåerna för utbildningsområdet vård skulle höjas för att utjämna den nationella obalans som rådde inom dessa utbildningar. Som planeringsförutsättning redovisades i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) att höjningen skulle genomföras stegvis 2003 och 2004. Regeringen föreslår nu att universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med vårdhög- skoleutbildning eller annan utbildning inom utbildningsområde vård skall erhålla totalt 193,5 miljoner kronor som en kvalitetsförstärkning 2003.

Resursökningarna för dessa kvalitetsför- stärkningar tillförs respektive lärosätes takbelopp samtidigt som ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer förstärks. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Ersättningsbelopp.

Sveriges nätuniversitet

I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15, bet. 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:98) bedömde regeringen att universitetens och högskolornas IT-stödda distansutbildning borde samordnas i ett svenskt nätuniversitet. I samband därmed skulle en ny myndighet inrättas för att stödja och främja utvecklingen av nätuniversitetet. En särskild utredare fick den 15 november 2001 regeringens uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet (dir. 2001:91). Den nya myndigheten inrättades från den 1 mars 2002.

Sveriges nätuniversitet utgörs av den IT- stödda distansutbildning som universitet och högskolor registrerar hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Det är frivilligt för universitet och högskolor att anmäla kurser och program för registrering. Varje lärosäte ansvarar själv för den utbildning som registreras.

För att stimulera lärosätena att ge utbildning inom ramen för Sveriges nätuniversitet har regeringen under 2002 fördelat 211 miljoner kronor till universitet och högskolor. Medlen är avsedda att öka utbudet av IT-stödd distansutbildning och kommer i huvudsak att användas för att utveckla och driva kurser som startar under hösten 2002. Inför höstterminen 2002 har drygt 1 200 kurser anmälts för registrering från 31 deltagande lärosäten.

Särskild per capitaersättning för nätuniversitetskurser

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) anförde regeringen i anslutning till förslaget om Sveriges nätuniversitet att regeringen avsåg att ta initiativ till ett utvecklingsarbete för att bl.a. undersöka hur kostnaderna skall kunna beräknas för distansutbildning kommande år.

Bakgrunden till initiativet var bl.a. att universitet och högskolor framhållit att distans- utbildning inte kan utvecklas inom ramen för de ordinarie per capitaersättningarna. Orsakerna är att driftskostnaderna inklusive utvecklings- kostnaderna för distansutbildning är högre än för ordinarie campusutbildning. Därutöver har distanskurser haft lägre prestationsgrader jämfört med motsvarande kurser på campus.

En informell arbetsgrupp med representanter från tio lärosäten har tagit fram ett material som

belyser skillnaderna i kostnader mellan campuskurser och distanskurser på sina respektive lärosäten. Materialet visar att det finns stora skillnader mellan lärosätena, men att så gott som alla lärosäten har högre utvecklings- och driftskostnader för distanskurser.

För att stimulera ett ökat utbud av kurser som universitet och högskolor erbjuder inom ramen för Sveriges nätuniversitet avser regeringen att även för 2003 avsätta särskilda resurser för utveckling av distanskurser. För 2003 bör den extra ersättningen vara 20 000 kronor per helårsstudent inom kurser som registreras via Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Medel för detta ändamål för 2003 har beräknats under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Som en planerings- förutsättning bör gälla att särskilda medel avsätts även för 2004 och att den extra ersättningen blir 20 000 kronor per helårsstudent.

För kurser som ges inom ramen för Sveriges nätuniversitet får lärosätena under 2003 avräkna de ordinarie per capitaersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer inom sina takbelopp och den extra ersättningen om 20 000 kronor inom det särskilt avsatta beloppet. Som en planeringsförutsättning bör detta gälla även för 2004.

Regeringen kommer att följa upp effekterna av den extra ersättningen och avser att återkomma i frågan.

Lärarutbildning

Särskilda lärarutbildningar

För att på kort sikt öka examinationen av lärare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) en satsning på s.k. särskilda lärarutbildningar, SÄL. Dessa vänder sig till lärare som arbetar huvudsakligen i den kommunala skolan men som inte är behöriga att anställas tillsvidare eller som önskar vidga sin kompetens. Den ram som regeringen föreslog och som riksdagen beslutade om för SÄL ger möjlighet att utbilda 4 000 lärare under perioden 2002–2006. Projektet genomförs huvudsakligen av sex lärosäten. Utbildningarna styrs av förordningen (2001:740) om särskilda lärarutbildningar.

Utbildningen sker i nära kontakt med Svenska Kommunförbundet som samordnar de kommuner som beviljar anställda möjlighet att

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

delta. Detta avgörs av de lokala behoven. Parterna deltar i en referensgrupp till projektet. SÄL omfattar med hittillsvarande antagning cirka 1 500 studenter.

Lärare i modersmål och svenska som andraspråk samt specialpedagoger

Lärares kompetens i modersmål och i svenska som andraspråk har uppmärksammats i samband med barns och ungdomars skolframgång. Mångspråkighet och interkulturell utveckling beror bl.a. på möjligheten att tillägna sig såväl modersmålet som det svenska språket. I kommunernas rekrytering av personal till skolan har ett ökat behov av specialpedagoger framkommit. För att tillgodose behoven av dessa lärarkategorier har bl.a. följande åtgärder föreslagits i tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

Lärare i modersmål

Det råder brist på utbildade modersmålslärare. Enligt Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter saknade under 2000 drygt hälften av landets aktiva modersmålslärare pedagogisk utbildning. Regeringen har föreslagit att resurser genom omfördelning ställs till förfogande för en pedagogisk utbildning om 40 poäng för sammanlagt 380 aktiva modersmålslärare. Utbildningen skall genomföras vid Göteborgs universitet (40), Örebro universitet (40), Lärarhögskolan i Stockholm (200) och Malmö högskola (100).

Svenska som andraspråk

Utbildningsbakgrunden för de lärare som undervisar i svenska som andraspråk är ojämn. Ett stort antal lärare undervisar i ämnet utan att ha särskilda ämneskunskaper. Inom den nya lärarutbildningen har inriktningar med svenska som andraspråk utvecklats vid ett antal lärosäten. För att tillgodose det utbildningsbehov som föreligger för lärare i svenska som andraspråk har regeringen föreslagit att sammantaget 510 platser ställs till förfogande genom omfördelning för inriktningar med svenska som andra språk. Utbildningen skall genomföras av Göteborgs universitet (80), Linköpings universitet (15), Örebro universitet (40), Lärarhögskolan i Stockholm (250) och Malmö högskola (125).

Centrum för svenska för invandrare och svenska som andraspråk vid Lärarhögskolan i Stockholm har ett särskilt ansvar för utvecklingen inom området. Centrumet skall

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vara en resurs för övriga lärosäten för utbildningarnas genomförande.

Specialpedagoger

I skolans rekrytering av specialpedagogisk kompetens kvarstår en brist på specialpedagoger. För att skolan skall kunna genomföra sina kvalitetsförbättringar för barn med särskilda behov har regeringen föreslagit en resurs- förstärkning för påbyggnadsutbildningen i specialpedagogik för sammantaget 230 lärare. Resursförstärkningen sker genom omfördelning från andra lärosäten. Utbildningen skall genomföras vid Göteborgs universitet (100), Örebro universitet (30), Lärarhögskolan i Stockholm (25) och Malmö högskola (75).

Friställda ingenjörer utbildas till lärare

Regeringen beslöt den 1 augusti 2002 att ge Lärarhögskolan i Stockholm i uppdrag att genomföra en kompletterande utbildning för att ge upp till 200 ingenjörer möjlighet att avlägga en lärarexamen. Behöriga att delta i denna utbildning är de som på grund av strukturrationaliseringar i tekniksektorn är inskrivna i ett av Länsarbetsnämnden i Stockholms län särskilt inrättat åtgärdsprogram och som genom tidigare högskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet har förutsättningar att avlägga en examen och nyttiggöra den i skolan. Uppdraget genomförs under 2002 och 2003.

Utveckling av lärarutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning

För att söka nya vägar för utbildning av lärare med teknisk och naturvetenskaplig inriktning har regeringen den 7 mars 2002 uppdragit åt Lärarhögskolan i Stockholm och Kungl. Tekniska högskolan att tillsammans utveckla nya inriktningar inom lärarutbildningen som skall tillgodose framför allt gymnasieskolans men även grundskolans behov av kompetens inom dessa områden. Avsikten är att förnya lärarutbildningen för blivande lärare i grund- och gymnasieskolan. Uppdraget skall pågå under en period av fem år för att därefter utvärderas.

Verksamhetsförlagd del av lärarutbildningen

Gällande avtal mellan staten och Svenska kommunförbundet för verksamhetsförlagd del av lärarutbildningen slöts 1993. Avtalet har såväl före som efter reformen av lärarutbildningen använts flexibelt av parterna. Mot bakgrund av den nya lärarutbildningen har chefen för

Utbildningsdepartementet utsett en förhandlare och en intern expertgrupp med uppdrag att göra en översyn av villkoren för den verksamhets- förlagda delen av lärarutbildningen. Arbetet skall vara avslutat den 31 december 2002.

Magisterutbildning i industriell design

Gruppen Framtid för svensk industri har nyligen lagt fram ett åtgärdsprogram med tolv insatsområden för att stärka svensk industri, varav industriell design är ett. Gruppen har inom detta område bl.a. lämnat förslag som rör högskoleutbildning. Rapporten finns tillgänglig på www.framtidensindustri.nu

Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola AB har bl.a. mot bakgrund av förslaget från Gruppen Framtid för svensk industri har utarbetat ett mer detaljerat förslag till hur svensk industri kan stärkas genom utbildning i industriell design. I linje med detta föreslår lärosätena utvecklandet av en magisterutbildning inom fordonsdesign med start hösten 2004.

Högskoleverkets utvärdering av design- utbildningarna i Sverige (2000:11 R) pekade på att de specialinriktningar som Umeå universitet valt är intressanta ur svensk näringspolitisk synvinkel. En av specialinriktningarna benämns Transportation design. Genom en samverkan med Chalmers tekniska högskola AB, som bedriver utbildning och forskning inom teknisk design, finns det därför enligt regeringens uppfattning goda förutsättningar att samla landets resurser för en internationellt konkurrenskraftig utbildning för att tillgodose fordonsindustrins behov av kvalificerad kompetens.

Planering och utveckling av utbildningen och dess genomförande bör enligt gruppen Framtid för svensk industri och de berörda lärosätena ske i nära samverkan med industrin men också med andra lärosäten med utbildningar inom design, ekonomi och teknik.

Regeringen delar denna uppfattning och föreslår att Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola AB 2003 får använda medel inom sina ramar för planerings- och utvecklingsarbete i samband med satsningen på dessa magisterutbildningar inom industriell design. Regeringen avser dessutom att utbetala medel till universiteten för samma ändamål redan 2002.

100

Som en planeringsförutsättning bör Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola AB ges möjlighet att satsa på magisterutbildningar i industriell design med inriktning mot behoven inom fordonsindustrin även inom ramen för planerat takbelopp för 2004.

Yrkeshögskoleexamen

I januari 2001 lämnade regeringen ett uppdrag till en särskild utredare att utreda vissa frågor om kortare yrkesutbildningar inom högskolan (dir. 2001:9). Slutbetänkandet Yrkeshögskole- utbildning – inriktning, utformning och kvalitetskriterier (SOU 2001:107) överlämnades till regeringen i december 2001. Förslagen har remissbehandlats och en sammanfattning av remissvaren finns tillgänglig hos Utbildnings- departementet (dnr U2001/4816/UH).

Utredaren föreslog att den yrkestekniska högskoleexamen skall ersättas av en ny examen. Enligt förslaget skall den nya examen benämnas yrkeshögskoleexamen och ges med inriktning mot arbete inom bl.a. verkstadsindustri, informationsteknisk industri, byggindustri, livsmedelsindustri samt inom områden som handel, transport och ekonomi, vård, skola och omsorg. Utbildningen bör vända sig både till personer som kommer direkt från gymnasiet och till dem som har några års yrkeserfarenhet från en viss bransch.

De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget om att ersätta yrkesteknisk examen med yrkeshögskoleexamen. De som har invändningar mot att ta bort yrkesteknisk examen grundar dessa på de goda erfarenheter som finns från yrkesteknisk högskoleutbildning och anser att de specifika villkor som finns för den yrkestekniska examen bör bibehållas. Vidare betonas att det är nödvändigt att högskolorna planerar sitt utbildningsutbud för den nya examen i samverkan med den regionala arbetsmarknaden, med branschorganisationer och arbetslivets företrädare.

Flera remissinstanser som representerar arbetsmarknadens parter pekar på att arbetslivet har förändrats och att allt fler arbetsuppgifter kräver utbildning utöver gymnasiet. Lands- organisationen i Sverige och flera av dess medlemsorganisationer, Företagarnas riks- förbund, Sveriges Byggindustrier samt

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Landstingsförbundet tillstyrker de förslag till nya inriktningar som utredningen föreslagit.

I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) redogjorde regeringen för sin syn på behovet av kortare yrkesinriktade utbildningar inom högskolan. En alltför hög andel av de ungdomar som går ut från gymnasiets yrkesinriktade program väljer att inte gå vidare till högskolan och ett viktigt skäl är att det saknas lämpliga alternativ för denna grupp.

Av de elever som läsåret 2001/02 gick tredje året i gymnasiets yrkesinriktade program var det endast 26 procent som uppgav att de planerade att läsa på högskolan inom tre år. Bakom dessa uppgifter döljer sig stora könsskillnader. Inom de gymnasiala yrkesutbildningar som domineras av flickor var andelen hög och för de yrkesutbildningar inom gymnasiet som domineras av pojkar var andelen låg. För den senare gruppen saknas ofta lämpliga vidare- utbildningsalternativ inom yrkesområdet.

För att snabbt få i gång planeringen av de nya korta yrkesutbildningarna gav regeringen Luleå tekniska universitet, Örebro universitet och Blekinge tekniska högskola ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet för 2002 att utveckla sådana utbildningar. För detta ändamål anvisades i enlighet med förslag i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118) 1,6 miljoner kronor per år under en treårsperiod till vardera lärosäte.

Regeringen anmälde i skrivelsen Utbildning för kunskap och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188) att den avser att införa en ny examen i högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2). Examen, som skall benämnas yrkeshög- skoleexamen, skall kunna erhållas efter två års studier (80 poäng). Regeringen anser vidare att den yrkestekniska examen övergångsvis bör bibehållas parallellt med den nya examen och med samma utformning som hittills.

Kompletterande utbildning för utländska akademiker

En stor del av invandrarna i Sverige har högskoleutbildning. Många av dessa välutbildade invandrare får inte arbeten som motsvarar deras utbildning och kompetens. Som redovisades i

101

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) behövs en fortsatt satsning på olika former av kompletteringsutbildningar för utländska akademiker.

Regeringen föreslog därför i budget- propositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) en satsning om 10 miljoner kronor per budgetår under en treårsperiod med början 2002 för att anordna utbildning för invandrare med utländsk högskoleutbildning enligt förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor.

Regeringen har under 2002 beslutat att tilldela Linköpings universitet och Malmö högskola 5 miljoner kronor vardera av avsatta medel för nämnda utbildning. Syftet med utbildningen är att invandrare med en utländsk högskole- utbildning skall kunna komplettera sin utbildning för att därigenom möta kraven på arbetsmarknaden. För 2003 har medel beräknats för nämnda ändamål under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Rekryteringsdelegationen

I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) gav regeringen en rad förslag till åtgärder som universitet och högskolor kan använda sig av för att bredda rekryteringen till högre utbildning. För att ge rekryteringsarbetet drivkraft inrättade regeringen en delegation som påbörjade sitt arbete den 1 januari 2002. Delegationen förfogar över cirka 40 miljoner kronor per år i tre år för att stimulera särskilda rekryteringsåtgärder. Delegationen har under året beviljat medel till 70 olika projekt drivna av universitet, högskolor och folkhögskolor, kommunal vuxenutbildning och gymnasie- skolor.

Pedagogisk förnyelse

I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) bedömde regeringen att en förnyelse av högskolepedagogiken är nödvändig. Kunskap är liksom förutsättningarna att inhämta den, inte beständig utan förändras och utvecklas ständigt. Pedagogisk förnyelse berör frågor om teori och metod men även utvecklingen av examinationsformer, lärarrollens funktion,

fortbildning och vidareutbildning i högskole- pedagogik för lärare, läromedel, kvalitets- utvärdering och forskning inom området.

För alla dessa satsningar gäller att studenter och lärare skall kunna ta del aktivt och bidra till utvecklingen. Regeringen avser att införa krav på genomgången högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt för tillsvidareanställning som lektor och adjunkt. För de doktorander som undervisar kommer liknande krav på högskolepedagogisk utbildning att ställas. Vidare har regeringen gett alla universitet och högskolor i uppgift att erbjuda högskolepedagogisk fortbildning till högskolans lärare och personal med pedagogiska uppgifter. Alla universitet och högskolor har därför fr.o.m. 2002 tilldelats medel för att genomföra utbildning i högskolepedagogik.

En annan viktig del för att förstärka den pedagogiska utvecklingen är att finna former för hur pedagogiska meriter skall dokumenteras. Särskilt viktigt är detta för att vid anställningar möjliggöra en lika noggrann bedömning av den pedagogiska kompetensen som av den vetenskapliga.

Regeringen kommer inom kort att besluta om ny instruktion för Högskoleverket. Därmed kommer Rådet för högskoleutbildning enligt förslag i propositionen Den öppna högskolan att byta namn till Rådet för högre utbildning och samtidigt få en självständigare roll inom Högskoleverket. Medel för ändamålet har för 2003 beräknats under anslaget 25:75 Högskoleverket.

7.1.2Forskning och forskarutbildning

Intäkterna för forskning fortsätter att öka vid universitet och högskolor. Samtliga lärosätens intäkter för forskning och forskarutbildning uppgick till drygt 20 miljarder kronor 2001. Av dessa intäkter utgjorde lärosätenas egna anslag 46 procent och de externa medlen 54 procent. Den externa finansieringen av forskningen inom universitet och högskolor har fortsatt att öka. Huvuddelen av de externa medlen utgörs av medel från forskningsråd, forskningsstiftelser och EU-medel.

Antalet professorer har sedan mitten av 1990- talet ökat med 65 procent. Denna ökning har varit särskilt påtaglig under de senaste åren på grund av den s.k. befordringsreformen som

102

innebär att adjunkter och lektorer med tillräcklig kompetens kan befordras till lektorer respektive professorer. Förhållandevis få adjunkter har befordrats till lektorer. Högskoleverket har i två delrapporter (2001:7 R och 2002:2 R) granskat befordringsreformen. Dessa rapporter redovisar bl.a. att de intervjuade universitetslärarna överlag var positiva till reformen, att kraven för professorskompetens inte sänkts och att reformen inte haft negativ inverkan på könsfördelningen.

Det är sedan den 1 maj 2002 genom förordningsändringar möjligt att uppbära utbildningsbidrag eller att ha anställning som doktorand på deltid, dock lägst på halvtid. Det är även möjligt att anta sökande som avser att avlägga licentiatexamen till forskarstudier. Regeringen gjorde i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) bedömningen att dessa förändringar skulle medföra att fler yrkesverksamma personer som önskar en påbyggnad och fördjupning inom sitt arbete och ämnesområde kan få detta inom ramen för forskarutbildningen. För många yrkeskategorier är forskarutbildning ett logiskt steg i kompetensutvecklingen och det livslånga lärandet.

Sedan den 1 april 2002 är utbildningsbidraget för doktorander höjt till 13 650 kronor i månaden.

Forskarutbildningen har expanderat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet och det finns i dag cirka 18 000 aktiva doktorander. Under hela 1990-talet har antalet nyantagna doktorander stadigt ökat, med undantag av en viss nedgång under 1998. Antalet examina inom forskarutbildningen har fördubblats under de senaste tio åren och under 2001 avlade närmare 2 400 personer doktorsexamen och 1 040 licentiatexamen.

Resurser

I det följande presenterar regeringen förslag beträffande satsningar på forskning och forskarutbildning samt förslag på satsningar på olika forskningsområden, i enlighet med budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) samt propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98). Medlen har beräknats under respektive anslag.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Humanistisk forskning

I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) framhöll regeringen att den humanistiska forskningen är angelägen och behöver förstärkas. Det är viktigt att goda forskningsmiljöer som kan attrahera fram- stående forskare skapas inom humaniora. Regeringen föreslår att Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet skall erhålla en förstärkning för humanistisk forskning. Förstärkningen uppgår totalt till 17,9 miljoner kronor.

Vissa universitet samt högskolor som har vetenskapsområde

Regeringen föreslår att Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet samt de högskolor som har vetenskapsområde, dvs. Mitthögskolan, Blekinge tekniska högskola, Malmö högskola, Högskolan i Kalmar och Mälardalens högskola, skall erhålla fortsatt förstärkning för forskning och forskar- utbildning. Förstärkningen uppgår totalt till 63,9 miljoner kronor.

Forskning vid högskolor utan vetenskapsområde

Regeringen föreslår att högskolor utan vetenskapsområde skall erhålla fortsatt förstärkning för forskning för att därigenom säkerställa kvaliteten i grundutbildningen. Resursförstärkning skall ges för att t.ex. användas som basresurser för forsknings- samverkan samt för att ge möjlighet till profilering av den egna forskningsverksamheten. Förstärkningen uppgår totalt till 37,5 miljoner kronor.

Teknisk forskning vid Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet

Den tekniska forskningen vid Linköpings universitet, Campus Norrköping och vid Luleå tekniska universitet bör förstärkas i enlighet med propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Regeringen föreslår att Linköpings universitet erhåller medel för den tekniska forskningen vid Campus Norrköping och att Luleå tekniska universitet erhåller medel för gruvteknisk forskning.

De 16 forskarskolorna

Under 2001 inleddes etableringen av 16 nya forskarskolor, i enlighet med regeringens förslag

103

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Syftet med forskarskolorna är att höja kvaliteten i forskarutbildningen, främja rekryteringen till forskarutbildningen samt utveckla samarbetet mellan landets universitet och högskolor och förbättra forsknings- anknytningen vid de högskolor som inte har egen forskarutbildning.

Enligt vad som uttalades i propositionen var avsikten att samtliga forskarskolor skulle organiseras och de första doktoranderna anställas under 2001. Trots detta hade några forskarskolor inga aktiva doktorander inom sin organisation 2001. Samtliga forskarskolor är dock sedan vårterminen 2002 verksamma med aktiva och anställda doktorander.

Regeringen uppdrog åt Högskoleverket att sammanställa och publicera samtliga programformuleringar från de 16 forskar- skolorna vilket har gjorts i rapporten Forskarskolor i Sverige – en sammanställning (2001:12 R). Vidare uppdrog regeringen åt Högskoleverket att följa upp och utvärdera de berörda forskarskolorna. Högskoleverket skall avrapportera sina resultat successivt. En första uppföljning bör sammanställas senast under 2003. I samband med att examensmålen för forskarskolorna skall var uppfyllda till utgången av 2007 skall Högskoleverket göra en slutlig uppföljning och utvärdering.

Värduniversiteten för respektive forskarskola tilldelades 5 miljoner kronor under 2001, samt ytterligare vardera 5 miljoner kronor i anslagshöjning för 2002.

Regeringen föreslår att de universitet som utsetts till värduniversitet för de 16 forskar- skolorna skall erhålla fortsatt förstärkning för forskning och forskarutbildning. Förstärkningen uppgår totalt till 57 miljoner kronor.

Forskning vid Kiruna rymd- och miljöcampus

I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) föreslog regeringen att en samlad organisation för grundläggande högskole- utbildning, forskarutbildning och forskning inom rymd- och miljövetenskap skulle byggas upp i Kiruna. Satsningen ledde till uppbyggnaden av Kiruna rymd- och miljöcampus (KRM). Verksamheterna vid KRM bedrivs av Umeå universitet, Luleå tekniska universitet samt Institutet för rymdfysik (IRF). En samverkansgrupp, vars ordförande utses av

regeringen, organiserar samarbetet mellan de två universiteten och IRF.

Inom ramen för KRM anordnar Umeå universitet en treårig rymdingenjörsutbildning och en påbyggnad i form av en ettårig magisterutbildning i rymdteknik. Luleå tekniska universitet anordnar en civilingenjörsutbildning i rymdteknik som är delvis förlagd till Kiruna, en treårig utbildning till geografisk IT-ingenjör samt en forskarskola i rymdteknik. Inom miljöområdet ges fristående kurser i bl.a. fjällbotanik och turismgeografi. Målet 450 helårsstudenter beräknas vara uppnått först under läsåret 2005/06, på grund av det allmänna rekryteringsläget till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

I propositionen bedömde regeringen att forskningen inom rymd- och miljöområdet i Kiruna skulle förstärkas. Regeringen föreslår i enlighet med propositionens förslag att Umeå universitet och Luleå tekniska universitet skall erhålla medel till forskningsverksamheterna i Kiruna.

Utveckling av återrapporteringskrav för forskning

Forskarna offentliggör sina resultat bl.a. genom böcker, konferensrapporter, patent, tidningsartiklar och tidskrifter. Som ett resultatmått på utförd forskning används ofta publicerings- och citeringsanalys. Metoden tillämpas företrädesvis inom medicin och naturvetenskap och ger ingen heltäckande bild, men den är internationellt använd och förhållandevis enkel.

Regeringen har därför begärt återrapportering av lärosätenas publicering i internationellt erkända tidskriftserier (med s.k. peer-review) i årsredovisningen för 2001. Regeringen bedömer att en mer rättvisande och likformig utformning på rapporteringen behövs och har därför initierat ett utvecklingsarbete för att åstadkomma detta.

7.1.3Vissa insatser vid universitet och högskolor

I det följande presenterar regeringen förslag till insatser inom olika områden vid universitet och högskolor. Medlen har beräknats under respektive anslag.

104

Östersjöuniversitetet vid Uppsala universitet

Östersjöuniversitetet startades av Uppsala universitet 1991 och är ett nätverk där 175 universitet och andra institutioner för högre utbildning och forskning från 14 länder kring eller i närheten av Östersjön deltar. Programmet samordnas genom ett sekretariat vid Uppsala universitet som verkar under en internationell styrelse. Läsåret 2000/01 deltog nära 7 000 studenter i olika utbildningar.

Den ekonomiska omfattningen av programmet uppskattas till omkring 13 miljoner kronor per år. Av detta belopp uppskattas kostnaderna för den utbildning som bedrivs vid de deltagande universiteten vara 6 miljoner kronor. Seminarie- och konferensverksamhet, utredningsuppdrag m.m. finansieras av Sida, Svenska institutet, Nordiska ministerrådet, Uppsala universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling samt vissa EU-program. Östersjöuniversitetet samverkar också i några fall med kommuner och industrin. Regeringen har beviljat kortfristiga stöd till sekretariats- funktionen fördelade med 2 miljoner kronor 2001 och 2 miljoner kronor 2002.

Regeringen gör bedömningen att den verksamhet som bedrivs inom ramen för Östersjöuniversitetet och som har sitt sekretariat vid Uppsala universitet har varit framgångsrik. Ryssland och andra före detta Sovjetstater samt kandidatländerna vid Östersjön utgör viktiga partners för svenska lärosäten, organisationer samt företagare. Regeringen föreslår att Uppsala universitet erhåller medel för sekretariatet för Östersjöuniversitetet. Finansiering sker genom överföring från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Uppsala universitet, övertagande av verksamhet som avser metallbiologisk forskning

Regeringen föreslår att Uppsala universitet skall erhålla medel för övertagandet av verksamhet från Sveriges lantbruksuniversitet som avser metallbiologisk forskning. Verksamheten har tidigare finansierats genom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. För ändamålet har medel från utgiftsområde 23 förts till anslaget 25:20 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning.

Resurscentrum i biologi och bioteknik

Bioteknikkommittén föreslog i sitt betänkande Att spränga gränser (SOU 2000:103) att ett

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nationellt resurscentrum med ansvar för pedagogisk utveckling och kompetensutveckling av lärare inom bioteknik skulle inrättas. Den 19 juni 2002 inrättade regeringen ett nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik under Uppsala universitet. Verksamheten skall bedrivas i samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen föreslår att Uppsala universitet skall erhålla medel för nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik. Verksamheten har tidigare finansierats under anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg. För ändamålet har medel från anslaget 25:3 förts till anslaget 25:19 Uppsala universitet: Grundutbildning.

Lunds universitet, övertagande av verksamhet som avser klimatforskning

Regeringen föreslår att Lunds universitet skall erhålla medel för övertagandet av verksamhet som avser klimatforskning. Verksamheten har tidigare finansierats genom utgiftsområde 14 Arbetsliv. För ändamålet har resurser förts från utgiftsområde 14 till anslaget 25:22 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning.

Resurser för tre professorer

Riksdagen har med anledning av propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. 1994/95:UbU18, rskr 1994/95:405) beslutat att nya professurer skulle inrättas för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Medel för professurerna skulle anvisas fr.o.m. budgetåret efter det att placeringen var klar.

För detta ändamål föreslår regeringen att Lunds universitet skall erhålla resurser för en professor med inriktning mot tumörbiologi, Göteborgs universitet skall erhålla resurser för en professor med inriktning mot hydrosfärteknik och Högskolan i Halmstad skall erhålla resurser för en professor med inriktning mot tillämpad matematik. Finansiering sker genom överföring från anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information samt från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Professor i Stockholms historia vid Stockholms universitet

Med anledning av Stockholms stads 750- årsjubileum föreslår regeringen att Stockholms universitet skall erhålla medel för att anställa en professor i Stockholms historia. Finansiering

105

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sker genom överföring från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Stockholms universitet, stöd till studenter med funktionshinder

Universitet och högskolor skall beakta behovet av särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder. I första hand skall lärosätena göra en avsättning om 0,15 procent av anslagen för grundläggande högskoleutbildning. Kostnader som överstiger detta belopp kan efter ansökan delvis täckas från de medel som Stockholms universitet disponerar för ändamålet. Medlen kan även användas för stöd till forskarstuderande och studerande hos enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) aviserade regeringen en höjning 2003 av de medel som disponeras av Stockholms universitet. Regeringen föreslår att ytterligare medel avsätts för stöd till studenter med funktionshinder. Finansiering sker genom överföring från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Teknisk forskning i södra Storstockholm

Kungl. Tekniska högskolan (KTH) har verksamhet i Haninge och Södertälje och ämnar nu i samverkan med Karolinska institutet och Södertörns högskola etablera sig även i Flemingsberg. Fokus för samarbetet och verksamheten är medicinsk teknik som en kompetensinriktning för högskoleingenjörer men även kompletta program med medicinsk- teknisk inriktning. Genom detta initiativ förstärks utbildningsresurserna i Stockholms läns södra regioner. Utbildningsnivån i regionen är låg i jämförelse med övriga delar av länet. Olika insatser som kan främja rekryteringen till högskoleutbildning är därför välbehövliga.

Ambitionen är att lokalisera både forskning och forskarutbildning i medicinsk teknik till Flemingsberg och etablera ett centrum för teknik i vården.

Regeringen föreslår att KTH skall erhålla en förstärkning för utveckling av forsknings- verksamheten vid KTH syd. Inledningsvis skall medlen användas till etablerandet av Centrum för teknik i vården. Finansiering sker genom överföring från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Pedagogik för högpresterande elever

Europarådet har ställt sig bakom en rekommendation om utbildning för begåvade barn, Recommendation 1248 (1994) on education for gifted children. Frågan har fortsatt att uppmärksammas internationellt och bland pedagoger diskuteras utvecklandet av en pedagogik som stödjer de högpresterande eleverna att ta ansvar för den egna kunskaps- utvecklingen.

Frågan om pedagogik för högpresterande elever har även uppmärksammats vid några lärosäten med lärarutbildning i Sverige. Det är angeläget att utveckla lärarutbildningen så att lärarstudenterna ges möjlighet att ta del av ny forskning om högpresterande barns behov av pedagogiskt stöd.

Regeringen föreslår att Luleå tekniska universitet för Musikhögskolan i Piteå och Växjö universitet ges i uppdrag att utveckla denna pedagogik. Uppdraget ges under en period av tre år. Regeringen föreslår att Luleå tekniska universitet och Växjö universitet engångsvis skall erhålla medel för uppdraget.

Medel för ändamålet har beräknats under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Högskolan i Kalmar, övertagande av verksamhet som avser ämnesområdet biovetenskap

Växjö universitet och Högskolan i Kalmar har gemensamt hemställt att den forskning, forskarutbildning och grundutbildning i biologi och biokemi som nu bedrivs vid Växjö universitet skall överföras till Högskolan i Kalmar.

Vikande studentunderlag vid Växjö universitet leder till en alltför liten verksamhetsvolym inom ämnesområdet biovetenskap. En överföring av området biovetenskap till Högskolan i Kalmar innebär att en samlad forsknings- och utbildningsmiljö med mycket hög utvecklings- potential skapas. Tillgängliga resurser inom regionen kan utnyttjas mer effektivt. Vidare skapas en tydligare regional arbetsfördelning och möjligheter för en tydligare framtida profilering för de båda lärosätena.

Regeringen föreslår att medel skall föras från anslaget 25:40 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning till anslaget 25:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning. Regeringen föreslår vidare att medel skall föras från anslaget 25:39 Växjö universitet:

106

Grundutbildning till anslaget 25:49 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning.

Medel till Växjö universitet för kostnader av engångskaraktär (omställningskostnader) i samband med överföringen har beräknats under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Medel för forskning vid Växjö universitet

Överföringen av ämnesområdet biovetenskap från Växjö universitet till Högskolan i Kalmar är ett led i profileringen av verksamheten vid de båda lärosätena. Parallellt med överföringen prioriterar Växjö universitet en fortsatt utveckling av forskningsområdena kring bl.a. skog och trä, glasteknik, processteknik och informationslogistik.

Regeringen föreslår att Växjö universitet skall erhålla resurser för forskning med inriktning mot ovanstående profilområden. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Idrottshögskolan i Stockholm, förstärkning för forskning

Som Sveriges enda fackhögskola med inriktning på idrott bör Idrottshögskolan i Stockholm möta kunskapsbehovet inom vissa tydligt idrottsrelaterade forskningsområden. Idrotts- högskolan måste också kunna skapa en tillräckligt stor bas för den ytterligare forskning som kan ske med andra forskningsmedel. Regeringen föreslår därför att Idrottshögskolan, utöver fortsatt förstärkning för forskning i enlighet med propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3), skall erhålla ytterligare resurser. Finansiering sker genom överföring från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Idrottshögskolan i Stockholm, övertagande av verksamhet inom fysiologisk forskning och utbildning

Vid Karolinska institutet finns två professorer anställda inom ämnesområdet fysiologi, för vilka de ursprungliga förutsättningarna är att en del av verksamheten skall ske vid Idrottshögskolan i Stockholm.

Verksamheten i fysiologi, särskilt arbets- fysiologi har utvecklats mot att till stor del bedrivas vid Karolinska institutet, medan verksamheten i tillämpad fysiologi bedrivs vid Idrottshögskolan i Stockholm.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För att stärka de olika forsknings- inriktningarna samt renodla sina organisationer och sina åtaganden har Karolinska institutet och Idrottshögskolan i Stockholm gemensamt föreslagit att medel för en anställning som professor i tillämpad fysiologi med tillhörande verksamhet skall överföras till Idrottshögskolan i Stockholm.

Regeringen föreslår att medel för övertagandet av verksamhet inom fysiologisk forskning skall föras från anslaget 25:32 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning till anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm. Regeringen föreslår vidare att medel för viss undervisning inom området fysiologi skall föras från anslaget 25:31 Karolinska institutet: Grundutbildning till anslaget 25:63 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning.

Högskolan i Gävle, övertagande av verksamhet som avser forskning om belastningsskador

Regeringen föreslår att Högskolan i Gävle skall erhålla medel för övertagande av verksamhet som avser forskning om belastningsskador. Verksamheten har tidigare finansierats genom utgiftsområde 14 Arbetsliv. För ändamålet har resurser förts från utgiftsområde 14 samt från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, anslagsposten Högskolan i Gävle.

Beckmans skola AB

Huvuddelen av utbildningarna vid Beckmans skola omfattas i dag av bestämmelserna i förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. För utbildningar med inriktning mot mode, reklam samt form erhåller huvudmannen Beckmans skola AB statligt stöd för kompletterande utbildning genom anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning. Utbildningarna är treåriga.

I april 1997 ansökte bolaget om tillstånd, enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, att utfärda konstnärlig högskoleexamen i konst och design. Högskoleverket har yttrat sig över ansökan och har föreslagit att Beckmans skola AB får rätt att utfärda konstnärlig högskoleexamen i konst och

107

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

design. Regeringen har för avsikt att fatta beslut i enlighet med Högskoleverkets yttrande under förutsättning att Beckmans skola AB erhåller medel för utbildningen och att inga avgifter för utbildningen tas ut av studenterna.

Regeringen föreslår att Beckmans skola AB skall erhålla statsbidrag för högskoleutbildning. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget 25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. anslagsposten 13. Se även anslag 25:14. Finansiering sker genom överföring från anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning samt från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

7.2Resultatbedömning

7.2.1Resultat inom grundutbildning och forskarutbildning

Den högre utbildningens och forskningens resultat redovisas regelbundet ur en mängd olika aspekter av Statistiska centralbyrån. Högskoleverket har ett stort ansvar för uppföljning och utvärdering av utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklings- arbetet inom högskolan. Verket skall i detta arbete beakta verksamhetens roll och sätt att fungera i förhållande till samhällets och arbetslivets utveckling och kompetensbehov. Årligen ger Högskoleverket ut en rapport som ger en sammanfattande beskrivning av utvecklingen inom högskolan. Av Högskole- verkets årsrapport 2002, som avser 2001, framgår bl.a. att:

N antalet studenter har fortsatt att öka,

N andelen högskolenybörjare från arbetar- hem har ökat, men den är fortfarande låg i förhållande till motsvarande andel i befolkningen,

N det för olika program är stora olikheter i de studerandes sociala bakgrund,

N den regionala fördelningen av den högre utbildningen är relativt jämn,

N könsfördelningen är sned bland de examinerade från flertalet av de stora grundutbildningarna,

N antalet examina inom det matematisk- naturvetenskapliga området har för- dubblats under de senaste tio åren,

N ungefär lika många påbörjade forskar- utbildning 2000/01 som de närmast före- gående läsåren,

N antalet examinerade i forskarutbildningen har ökat,

N andelen kvinnor i forskarutbildningen och bland de examinerade i forskarut- bildningen har fortsatt att öka,

N kostnadsomslutningen vid universitet och högskolor har ökat och ökat mest inom grundutbildningen,

N statsanslagens andel av intäkterna har ökat något,

N antalet lärare, men också antalet studenter per lärare, har ökat,

N andelen forskarutbildade lärare har ökat, N antalet pensioneringar väntas öka kraftigt

bland lärarna, samtidigt som en kraftig ökning av antalet ungdomar i högskole- åldern förväntas och

N Högskoleverkets första år av utvärderingar av ämnen och yrkesprogram visat att kvaliteten på utbildningen till övervägande del är hög.

I följande tabell ges några övergripande data om verksamheten.

108

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2 Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1999–2001

							FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
		1999		2000		2001	1999-2000		2000-2001	1999	2000	2001
Antal helårsstudenter totalt (exkl.		250 550		256 840		268 070	+2,5 %		+4 %	57 %	58 %	58 %
uppdragsutbildning)

–	universitet (inkl. Sveriges	163 520		164 380		170 110	+1 %		+4 %	56 %	57 %	58 %
	lantbruksuniversitet)

–	högskolor1	68 260		74 290		78 750	+9 %		+6 %	61 %	62 %	63 %
–	vårdhögskolor 2	3 270		2 270		2 340	-31 %		+3 %	89 %	89 %	89 %
–	konstnärliga högskolor 2	1 760		1 740		1 780	-1 %		+2 %	61 %	62 %	61 %
–	enskilda utbildningsanordnare 3	13 740		14 160		15 090	+3 %		+6 %	37 %	38 %	38 %
Antal registrerade studenter i		310 250	*	319 080	*	330 160	+3 %	*	+3 %	59 %	59 %	60 %
grundutbildning
Antal registrerade studenter i		285 750		285 160		300 840	—		+5 %	59 %	60 %	60 %
grundutbildning, ht
Antal högskolenybörjare		66 710	*	70 070	*	72 100	+5 %	*	+3 %	57 %	58 %	59 %

Antal examinerade i grundutbildningen		35 380	*	37 380	*	36 770	+6 %	*	-2 %	60 %	60 %	61 %

Antal examina i grundutbildningen		37 570	*	39 920	*	39 680	+6 %	*	-0,5 %	60 %	61 %	61 %
–	magisterexamina	5 960	*	6 810	*	7 475	+14 %	*	+10 %	56 %	56 %	57 %

–	kandidatexamina	7 960	*	8 445	*	9 005	+6 %	*	+7 %	60 %	64 %	64 %

Källa: Högskoleverkets årsrapport 2002 och NU-databasen samt SCB. Avrundade värden.

* Uppgifter under 1999, 2000 och 2001 som markerats med * avser läsåren 1998/99, 1999/2000 respektive 2000/01.

1Exklusive vårdhögskolor, konstnärliga högskolor och enskilda utbildningsanordnare.

2Inklusive enskilda högskolor.

3Här ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Tabell 7.2 visar en fortsatt ökning av antalet högskolenybörjare och studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen. Utbyggnaden har relativt sett varit kraftigare vid högskolorna än vid universiteten. Både

Tabell 7.3 Forskarutbildning 1999–2001

antalet examinerade och antalet examina i grundutbildningen har minskat under 2000/01. Erfarenheten visar att detta till viss del kan bero på eftersläpning i rapporteringen av antalet examina.

					FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
		1999	2000	2001	1999-2000	2000-2001	1999	2000	2001
Antal nybörjare i forskarutbildning		3 190	3 130	3 630	-2 %	+16 %	43 %	45 %	47 %

Antal aktiva doktorander, ht		18 110	17 700	18 140	-2 %	+2,5 %	43 %	44 %	45 %
Antal examina i forskarutbildningen 1		2 340	2 410	2 590	+3 %	+7 %	37 %	39 %	41 %
–	doktorsexamen	2 120	2 170	2 390	+2 %	+4 %	37 %	39 %	41 %

–	licentiatexamen	970	1 000	1 040	+3 %	+4 %	32 %	37 %	35 %

Källa: NU-databasen. Avrundade värden.

1 Här har licentiatexamen räknats som en halv examen i forskarutbildningen, liksom doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen.

1998 års reform av forskarutbildningen innebar ökade krav på institutionerna att kunna erbjuda handledning och goda studievillkor för de antagna forskarstuderandena samt ett krav på ordnad studiefinansiering. I samband med reformen har antalet nybörjare sjunkit under några år, men 2001 kunde en ökning noteras. Andelen kvinnor bland nybörjarna i

forskarutbildningen fortsätter att öka, liksom andelen kvinnor som avlägger examen i forskarutbildningen.

109

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.4 Professorer och disputerade lärare 1999–2001

				FÖRÄNDRING			ANDEL KVINNOR
	1999	2000	2001	1999-2000 2000-2001		1999	2000	2001
Antal professorer (heltidsekvivalenter)	2 635	3 160	3 430	+20 %	+9 %	12 %	13 %	14 %
Antal lärare (heltidsekvivalenter) 1	17 405	17 685	17 910	+2 %	+1,3 %	35 %	36 %	36 %
– härav med doktorsexamen	9 000	9 145	9 340	+2 %	+2,1 %	24 %	25 %	25 %

Källa: NU-databasen och Högskoleverkets årsrapport. Avrundade värden. 1 Inklusive gäst- och timlärare

Befordringsreformen som trädde i kraft den 1 januari 1999 innebär bl.a. att en tillsvidareanställd lektor efter ansökan kan anställas som professor om han eller hon är behörig för en sådan anställning. Effekterna av reformen märks fortfarande. Professorernas andel av lärarna har ökat från 13,5 procent 1998 till 19 procent 2001. Andelen lärare med doktorsexamen har också ökat från 50 procent 1998 till 52 procent 2001 trots att många lärosäten under denna period tagit över lärare från de tidigare vårdhögskolorna, och andelen lärare med doktorsexamen bland dessa är låg. Skillnaderna är samtidigt stora mellan olika lärosäten. För universiteten som grupp är andelen lärare med doktorsexamen i genomsnitt 60 procent, medan endast en tredjedel av lärarna vid de statliga högskolorna har doktorsexamen.

7.2.2Examinationsmål

I budgetpropositionerna för 2001 och 2002 har regeringen för perioden 2001–2004 fastställt examinationsmål (lägsta antalet examina) för magisterexamen med ämnesdjup, civilingenjörs- och arkitektexamen, lärarexamen med inriktning mot tidigare år respektive senare år samt för sjuksköterskeexamen. I följande tabell redovisas uppsatta examinationsmål för perioden 2001– 2004, planeringsförutsättning för perioden 2005–2008 jämte utfallet för 2000 och 2001. Utfallet för 2001 anges såväl med antalet examina som med andelen examina i förhållande till målet för fyraårsperioden 2001–2004.

Tabell 7.5 Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning

	UTFALL	MÅL	UTFALL	%	PLANERING
EXAMEN	2000	2001–2004	2001	2001	2005–2008
Magisterexamen med ämnesdjup	6 898	25 090	7 197	29 %	Minst samma nivå
	(7 294)		(7 747)		som 2001–2004
Civilingenjörs- och arkitektexamina	3 754	16 495	3 690	22 %	18 700

Sjuksköterskeexamen	2 895	13 400	2 988	22 %	16 100

Lärarexamen med inriktning mot tidigare år	3 419	12 600	3 236	26 %	13 300
Lärarexamen med inriktning mot senare år	2 744	14 190	2 922	21 %	14 750

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet magisterexamina.

Antalet högskoleingenjörsexamina har ökat från 1 410 år 1997 till 2 650 år 2001. I enlighet med målet för 2001 har antalet examina ökat i förhållande till 2000 men ökningen var endast 3 procent. Det bör dock observeras att många studenter valt att ta ut en kandidat- eller magisterexamen och inte en högskole- ingenjörsexamen även om de uppfyllt kraven för en högskoleingenjörsexamen.

Andelen examinerade lärare med matematisk- naturvetenskaplig eller teknisk inriktning har

ökat mellan läsåren 1999/2000 och 2000/01, från 20 procent till 23 procent. Därmed har avståndet till nu fastställt mål om 33 procent minskat något.

Antalet nybörjare inom psykologutbildningen har ökat mellan 2000 och 2001 från 348 till 457. Med en fortsatt antagning i den omfattningen har en grund lagts för ökad examination inom denna utbildning under perioden 2005–2008 i enlighet med av regeringen fastställt mål.

110

Regeringen har i olika sammanhang pekat på betydelsen av en ökad examination av studenter med teknisk inriktning. Mot den bakgrunden är det värt att notera några resultat från Högskoleverkets analys av examinationen och genomströmningen inom teknisk utbildning (Högskoleverket 2002-06-26). Mellan läsåren 1990/91 och 2000/01 har följande utveckling skett:

Antalet examina inom det tekniska området har mer än fördubblats.

Antalet civilingenjörsexamina har ökat från 2 550 till 3 600.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Antalet övriga tekniska examina (högskole- ingenjörsexamen, teknisk kandidatexamen och teknisk magisterexamen) har ökat från 900 till 4 000.

För civilingenjörsutbildningen har andelen kvinnor bland de examinerade ökat från 19 till 26 procent.

För annan teknisk utbildning (högskole- ingenjörer, tekniska kandidater och tekniska magistrar) har andelen kvinnor bland de examinerade ökat från 14 till 26 procent.

Antalet nybörjare inom civil- och högskoleingenjörsutbildningarna har ökat från 7 300 till 13 600, dvs. med 86 procent – trots minskat antal 19-åringar.

För examinationen i forskarutbildningen har regeringen fastställt mål enligt tabell 7.6.

Tabell 7.6 Examinationsmål för forskarutbildning

	UTFALL	MÅL	UTFALL	%	PLANERING
VETENSKAPSOMRÅDE	2000	2001–2004	2001	2001	2005–2008
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	522	2 030	620	31 % Ökat antal i förhållande
	(538)		(656)	(32 %)	till 2001–2004

Medicinskt	774	2 740	772	28 %

Naturvetenskapligt	385	1 560	411	26 %
			(414)	(27 %)

Tekniskt	549	2 440	589	24 %
	(574)		(610)	(25 %)

Sveriges lantbruksuniversitet	142	400	142	36 %
SUMMA	2 370	9 170	2 533	28 %
	(2 411)		(2 593)	(28 %)

Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas.

Anm.: I utfallssiffrorna för antalet forskarexamina anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt upp mål för antalet examina inom vetenskapsområdet. Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan licentiatexamen och doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som ½ examen.

Antalet examina i forskarutbildningen har ökat med sju procent 2001 i förhållande till 2000.

Regeringens bedömning: Med hänsyn till att 2001 utgör det första året i fyraårsperioden 2001–2004 är det ännu för tidigt att dra slutsatser om måluppfyllelsen avseende examination. För att nå målen för grundutbildningen under perioden måste dock examinationen öka inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna, sjuksköterskeutbild- ningen samt lärarutbildningen med inriktning mot senare år. För lärare med inriktning mot tidigare år skall lärosätena särskilt beakta det ökade behovet av förskollärare och att antalet

examinerade förskollärare ökar. Regeringen kommer att noga följa måluppfyllelsen för lärarexamen med inriktning mot tidigare år och förskolan.

Målen att öka såväl examinationen av högskoleingenjörer som andelen examinerade lärare som har matematisk-naturvetenskaplig eller teknisk inriktning i sin examen har uppnåtts totalt sett. Den uppnådda andelen ligger dock avsevärt lägre än det mål som satts för 2002 och framåt. Respektive universitets och högskolas resultat framgår under varje lärosätes anslag för grundläggande högskoleutbildning.

För forskarutbildningen ligger utfallet på drygt en fjärdedel av målet för fyraårsperioden

111

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2001–2004. Behovet av forskarutbildade är stort i samhället, inte minst vid universitet och högskolor, varför en fortsatt hög examination är angelägen. Mot bakgrund av satsningen på forskarskolor bör en avsevärd ökning kunna ske under nästa fyraårsperiod.

112

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.2.3Utbildningsuppdraget

Tabell 7.7 Antal helårsstudenter per lärosäte 2000 och 2001 – uppdrag och utfall

		Antal helårsstudenter totalt					Varav naturvetenskap och teknik
Universitet/högskola	Uppdrag	Utfall	Uppdrag	Utfall	%	Uppdrag	Utfall	Uppdrag	Utfall	%
exklusive uppdragsutbildning	2000	2000	2001	2001	2001	2000	2000	2001	2001	2001
Uppsala universitet	16 980	17 610	17 603	18 124	103	5 190	4 874	5 630	5 096	91

Lunds universitet	22 315	21 412	23 013	22 013	96	6 165	6 338	6 530	6 549	100
Göteborgs universitet	19 785	19 993	20 612	21 227	103	4 052	3 987	4 457	4 117	92

Stockholms universitet	19 665	19 769	20 147	20 900	104	3 350	2 939	3 590	3 302	92

Umeå universitet	14 885	14 184	15 406	14 437	94	4 405	3 924	4 670	3 965	85
Linköping universitet	13 765	14 141	14 470	15 239	105	7 150	7 211	7 535	7 864	104

Karolinska institutet	2 255	2 477	2 297	2 498	109		(258)		(268)

Kungl. Tekniska högskolan	10 725	10 149	11 500	10 641	93		(9 629)		(10 068)

Luleå tekniska universitet	7 115	6 938	7 507	6 879	92	3 765	3 549	4 027	3 616	90

Karlstads universitet	7 200	6 965	7 550	7 331	97	2 345	2 028	2 570	2 031	79

Växjö universitet	6 520	6 423	6 870	6 726	98	1 885	1 555	2 110	1 482	70
Örebro universitet	7 375	6 899	7 725	7 261	94	1 795	1 758	2 020	1 900	94

Mitthögskolan	10 070	7 926	10 320	7 707	75	3 715	3 058	3 840	2 783	72

Blekinge tekniska högskola	3 020	2 700	3 420	2 615	76	1 730	1 851	2 005	1 898	95
Malmö högskola	8 205	7 502	9 005	8 307	92	2 610	2 132	3 047	2 240	74

Högskolan i Kalmar	4 675	4 538	5 025	5 036	100	2 402	2 019	2 627	2 150	82

Mälardalens högskola	6 210	6 399	6 735	6 698	99	3 225	3 003	3 575	3 116	87
Danshögskolan	–	(102)	–	(99)		–	–	–	–

Dramatiska institutet	–	(132)	–	(152)		–	–	–	–

Högskolan i Borås	3 530	3 623	3 980	4 059	102	1 522	1 381	1 797	1 461	81

Högskolan Dalarna	4 505	4 564	4 855	4 755	98	2 140	1 788	2 365	1 666	70

Högskolan på Gotland	1 200	1 079	1 450	1 070	74	535	498	672	372	55

Högskolan i Gävle	4 145	4 831	4 495	5 217	116	2 040	1 963	2 260	2 061	91
Högskolan i Halmstad	3 365	4 145	3 715	4 378	118	1 470	1 356	1 695	1 501	89

Högskolan Kristianstad	3 710	4 078	4 110	4 301	105	1 227	1 144	1 467	1 153	79

Högskolan i Skövde	3 000	2 633	3 350	3 024	90	1 690	1 567	1 915	1 739	91
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	2 895	2 846	3 245	3 126	96	1 265	1 008	1 485	1 260	85

Idrottshögskolan i Stockholm	–	(358)	–	(339)	–	–	–	–	–

Konstfack	–	(594)	–	(574)	–	–	–	–	–
Kungl. Konsthögskolan	–	(213)	–	(217)	–	–	–	–	–
Kungl. Konsthögskolan	–	(213)	–	(217)

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	–	(579)	–	(604)	–	–	–	–	–
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	–	(579)	–	(604)

Lärarhögskolan i Stockholm	5 420	4 897	5 920	5 845	99	1 160	709	1 410	703	50

Operahögskolan i Stockholm	–	(43)	–	(38)	–	–	–	–	–
Operahögskolan i Stockholm	–	(43)	–	(38)

Södertörns högskola	5 200	5 414	5 980	5 847	98	755	718	1 135	757	67

Teaterhögskolan i Stockholm		(69)		(73)	–	–	–	–	–
Teaterhögskolan i Stockholm		(69)		(73)
Chalmers tekniska högskola AB	8 005	7 435	8 530	8 030	94	–	(7 191)	–	(7 766)

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	4 345	4 444	4 720	4 926	104	1 420	1 482	1 670	1 586	95

Summa, högskolor med uppdrag	230 085	226 015	243 555	238 216	98	69 008	63 840	76 104	66 368	87

Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar.

Anm.: Antalet helårsstudenter som redovisas gentemot uppdraget är inte högskolornas totala antal helårsstudenter. Härtill kommer helårsstudenter inom åtaganden för vilka särskilda resurser anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning. För att få jämförbarhet har endast utfall som svarar mot ett av regeringen givet uppdrag tagits med i summeringen. Uppgifter som inte summerats har satts inom parentes.

113

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

År 2000 uppfyllde universiteten och högskolorna till 98 procent sina utbildnings- uppdrag avseende antal helårsstudenter totalt inom den grundläggande högskoleutbildningen samt till 93 procent sina uppdrag för helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. Redan under 2000 noterades vissa rekryterings- svårigheter, särskilt till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Mot denna bakgrund uppmanade regeringen under sommaren 2000 de lärosäten som hade svårigheter att rekrytera studenter till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar att öka antagningen till de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena. I reglerings- breven för 2001 framhöll regeringen att strävan bör vara att utnyttja alla platser som ryms inom det takbelopp som beslutats för respektive universitet eller högskola. Som framgår av tabellen 7.7 över lärosätenas uppdrag uppfylldes detta till 98 procent även 2001 vad gäller det samlade uppdraget för alla utbildningsområden, men endast till 87 procent vad gäller uppdraget för de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Det bör dock noteras att uppdraget vad gäller utbildningsområdena naturvetenskap och teknik var högre 2001 än 2000 och att lärosätena trots att de inte uppfyllde sitt uppdrag till denna del lyckades öka antalet helårsstudenter inom dessa utbildningsområden med fyra procent från 80 900 helårsstudenter 2000 till 84 500 helårsstudenter 2001. Totalt ökade antalet helårsstudenter med fem procent från 228 000 till 240 000. Andelen helårs

studenter inom naturvetenskap och teknik i förhållande till det totala antalet helårsstudenter låg kvar på samma nivå – 35 procent – under 2001 som under 2000.

I budgetpropositionen för 2002 redovisades lärosätenas utfall i förhållande till tilldelat takbelopp för den grundläggande högskole- utbildningen 2000. Utfallet bestäms av det faktiska antalet helårsstudenter och helårs- prestationer inom olika utbildningsområden. Av lärosätena nådde 16 sitt takbelopp medan 21 lärosäten inte gjorde det. Av de senare hade åtta sparade prestationer från tidigare år och kunde därför avräkna hela takbeloppet. Utnyttjande- graden varierade från 82 till 109 procent och totalt utgjorde utfallet 96 procent av det sammanlagda takbeloppet på 11,2 miljarder kronor. Merparten av mellanskillnaden stannade vid lärosätena som anslagssparande, men cirka 170 miljoner kronor drogs in genom beslut av regeringen den 7 juni 2001. För 2001 uppgick lärosätenas samlade takbelopp till 12,2 miljarder kronor fördelade på lärosäten enligt tabell 7.8. Totalt redovisade lärosätena helårsstudenter och helårsprestationer under 2001 motsvarande 11,6 miljarder kronor. Av lärosätena var det 24 som inte nådde sina takbelopp med 2001 års resultat, men av dessa kunde tio ändå avräkna hela takbeloppet genom att utnyttja sparade prestationer från tidigare år. Genom beslut den 13 juni 2002 drog regeringen in 364 miljoner kronor som inte rymdes inom tillåtet anslagssparande för outnyttjat takbelopp 2001.

114

Tabell 7.8 Tilldelat takbelopp 2001 samt utfall

Tusental kronor

	Takbelopp	Utfall
Universitet/högskola	2001	2001	%
Uppsala universitet	842 163	806 371	96

Lunds universitet	1 054 624	1 012 397	96

Göteborgs universitet	1 029 865	1 026 867	100
Stockholms universitet	683 137	689 581	101

Umeå universitet	764 077	720 797	94

Linköping universitet	771 001	789 159	102

Karolinska institutet	221 230	215 123	97

Kungl. Tekniska högskolan	764 331	684 622	90

Luleå tekniska universitet	404 710	387 106	96
Karlstads universitet	324 948	293 003	90

Växjö universitet	281 834	248 910	88

Örebro universitet	335 167	329 585	98
Mitthögskolan	448 225	340 371	76

Blekinge tekniska högskola	172 476	141 449	82
Malmö högskola	434 670	407 612	94

Högskolan i Kalmar	256 605	250 401	98

Mälardalens högskola	323 071	313 593	97

Danshögskolan	23 256	24 145	104

Dramatiska institutet	60 262	62 480	104

Högskolan i Borås	200 758	201 013	100
Högskolan Dalarna	238 888	223 760	94

Högskolan på Gotland	67 227	42 411	63

Högskolan i Gävle	220 894	229 150	104
Högskolan i Halmstad	168 740	178 170	106

Högskolan Kristianstad	188 301	188 789	100

Högskolan i Skövde	166 804	141 687	85
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	152 657	134 815	88

Idrottshögskolan i Stockholm	35 759	32 977	92

Konstfack	101 764	100 409	99

Kungl. Konsthögskolan	47 634	49 533	104

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	87 691	91 055	104

Lärarhögskolan i Stockholm	313 673	297 592	95
Operahögskolan i Stockholm	13 994	13 915	99

Södertörns högskola	206 518	183 415	89

Teaterhögskolan i Stockholm	22 846	24 623	108
Chalmers tekniska högskola AB	565 144	522 321	92

Stiftelsen Högskolan i Jönköping	208 736	210 219	101

Totalt	12 203 680	11 609 426	95

Under avsnittet Insatser har regeringen redogjort för de slutsatser, som dragits med anledning av den här beskrivna situationen.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.2.4Vissa särskilda åtaganden

Särskilt åtagande med anledning av försvarsomställningen

Under 2000 och 2001 har vissa universitet och högskolor haft som särskilt åtagande att anordna utbildning med anledning av struktur- omvandlingen inom Försvarsmakten, i enlighet med det utvecklingsprogram regeringen presenterade för riksdagen i november 1999 (skr. 1999/2000:33) vilken följde regeringens förslag i propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30). De berörda lärosätena var Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Mitthögskolan, Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland och Högskolan Kristianstad.

Lärosätena har erbjudit de personer och orter som har berörts av försvarsomställningen olika typer och former av utbildningar. Lärosätena har haft kontakter med Försvarsmakten och aktuella kommuner och även på olika sätt direkt informerat personer som berörts av om- ställningen. Vissa universitet och högskolor har reserverat platser och givit företräde åt berörda personer. Utbildningar har erbjudits som distansutbildning i de olika kommunerna och på högskoleorterna. Det antal personer som har påbörjat de erbjudna utbildningarna är dock mycket begränsat. Enligt berörda lärosäten har intresset för utbildningarna varit svagt och de personer som förlorat arbetet på grund av omställningen har fått andra arbeten.

Analys och slutsatser

Samtliga sju lärosäten har erbjudit de personer och orter, som har berörts av försvars- omställningen, olika typer och former av utbildningar och därmed fullgjort det särskilda åtagandet. Lärosätenas erbjudanden har dock utnyttjats i liten utsträckning.

Naturvetenskaplig och teknisk utbildning med särskilt vuxenstudiestöd

Riksdagen beslutade 1995 på regeringens förslag (prop. 1994/95:139, bet. 1994/95:UbU15, rskr. 1994/95:353), att ge 9 000 studerande i åldrarna 28–48 år möjlighet att läsa en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning med förmånligare studiestöd än normalt (NT-

115

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildning med särskilt vuxenstudiestöd). Hösten 1998 antogs de sista studenterna till utbildningen; då hade samtliga platser utnyttjats. Regeringen har följt utfallet av satsningen. Trots att studenterna inom den s.k. NT-utbildningen är äldre än genomsnittsstudenterna avbryter NT-studenterna inte sina studier i högre grad än andra studenter.

Antalet studenter i utbildningen blir allt färre då ingen nyantagning sker. 1998 redovisade lärosätena 6 449 helårsstudenter, två år senare var antalet 4 226. Förra året, 2001, redovisades 2 078 helårsstudenter. Enligt delårsrapporterna för budgetåret 2002 var utfallet för vårterminen 412 helårsstudenter. Prognosen för helåret är 658 helårsstudenter.

Budgetåret 2002 är det sista året då lärosätena tilldelas särskilda medel för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar med särskilt vuxen- studiestöd. De studenter som antogs hösten 1998 har då haft möjlighet att studera i 4,5 år, vilket motsvarar längden på en civilingenjörs- utbildning. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer för de studenter som eventuellt inte har slutfört sina studier får avräknas inom högskolornas ordinarie takbelopp.

Regeringen avser att under hösten uppdra åt Högskoleverket och Centrala studiestöds- nämnden att utvärdera den särskilda utbildnings- satsningen inom naturvetenskap och teknik (s.k. NT-utbildning med särskilt vuxenstödiestöd).

7.2.5Samverkan med det omgivande samhället

I regleringsbrevet för budgetåret 2001 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. anges att det av årsredovisningen skall framgå vilka åtgärder lärosätet vidtagit inom var och en av verksamhetsgrenarna med utgångspunkt i lärosätets strategidokument och handlings- program för samverkan med det omgivande samhället, och hur strategier och handlings- program för samverkan följs upp.

De flesta lärosätena har centrala enheter för samverkan som fungerar samordnande och som en ”väg in” i högskolan för externa aktörer. En majoritet av lärosätena betonar de enskilda institutionernas roll i samverkansarbetet och några lärosäten beskriver hur de under året har fört dialoger med institutionerna och även

utbildat personalen i samverkansfrågor. Några lärosäten har branschråd kopplade till vissa utbildningsområden, men det förefaller vanligare att någon form av råd med externa representanter är kopplat till lärosätet centralt. Fler lärosäten än tidigare beskriver att samverkan bedrivs på ett integrerat sätt i verksamheten och med ömsesidighet i förhållande till det omgivande samhället.

Många lärosäten arbetar med entreprenör- skapsfrämjande åtgärder för både studenter och forskande personal. De arbetar bl.a. med stöd vid patentering och kommersialisering av forsk- ningsresultat i olika former, ofta i samverkan med andra lärosäten. De som i dag har holdingbolag använder bolaget som ett naturligt verktyg i denna process. Studenterna arbetar också på flera lärosäten med att ge varandra stöd och hjälp då företag skall startas. Lärosätena samverkar med många aktörer, men samverkan med små och medelstora företag prioriteras ofta. Flera lärosäten bedriver uppsökande verksamhet i företag och organisationer.

Inom grundutbildningen är samverkan i samband med uppsatser och examensarbeten, praktik och verksamhetsförlagda delar av utbildningen, fadderföretag och mentorssystem vanligt. Ett drygt tiotal lärosäten beskriver olika former av arbetslivscentra eller s.k. career centers. Ett par lärosäten förmedlar också sommarjobb eller andra former av anställningar. Endast ett lärosäte redovisar att det följer upp studenterna efter avslutad utbildning. Att starta alumniföreningar förefaller dock vara en allt vanligare form för att på ett informellt sätt hålla kontakten med tidigare studenter.

Forskningssamverkan med det omgivande samhället, i projektform eller i centrum- bildningar och teknikparker, är mycket vanligt förekommande. Universitet och högskolor informerar också om och presenterar sin verksamhet och sina resultat av forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete i olika populär- vetenskapliga sammanhang.

Strax under hälften av lärosätena följer i redovisningen på olika sätt upp genomförda samverkansaktiviteter eller redovisar att de på olika sätt arbetar med att följa upp samverkan med det omgivande samhället. Ett par lärosäten utreder för närvarande möjligheten att ta fram lämpliga nyckeltal och uppföljningssystem för att bättre kunna redovisa samverkansarbetet och ett lärosäte använder redan utvecklade nyckeltal i

116

sin redovisning för 2001. En högskola redovisar också hur medel fördelats för samverkan per vetenskapsområde. Många lärosäten förefaller dock sakna en uppföljande och utvärderande del i samverkansarbetet.

Högskolans roll i det livslånga lärandet

I stort sett alla universitet och högskolor beskriver i sina årsredovisningar hur de på olika sätt arbetar för att erbjuda yrkesverksamma personer kompetensutveckling genom flexibla studieformer i ordinarie grundutbildning, genom en aktiv dialog med det omgivande samhället om behovet av kompetens, genom engagemang i olika typer av lärcentra och genom uppdrags- utbildning. Ett par lärosäten betonar att denna form av samarbete med arbetslivet är viktig för att nå högre kvalitet i utbildningsutbud och undervisning.

Arbetsmarknadens behov

Högskoleverket fick i maj 2001 i uppdrag att kartlägga och analysera hur högskolans utbildningsutbud bättre skall kunna svara mot framtida behov på arbetsmarknaden och härigenom bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. I uppdraget ingick bl.a. att beskriva lärosätenas processer för att förändra utbildningsutbudet så att framtida behov på arbetsmarknaden tillgodoses och att lämna förslag till förändringar i dessa processer i den mån de därigenom skulle kunna fungera på ett bättre sätt. Högskoleverket har funnit många konkreta exempel på hur avnämare och utbildningsansvariga vid högskolan interagerar i långsiktiga planeringsprocesser, vilket har förnyat utbildningsutbudet. Högskoleverket har också funnit åtskilliga exempel på att samverkansprocesserna mellan högskolan och arbetslivet är under fortsatt målmedveten utveckling. Ytterligare åtgärder, som skulle kunna bidra till att högskolans utbildningsutbud utvecklas så att framtida behov på arbets- marknaden beaktas, är enligt rapporten att gemensamma riktlinjer för uppföljning av studerande efter avslutad utbildning skapas och att fler utbildningar än lärarutbildningarna skulle kunna omfattas av samråd med Högskoleverket inför dimensioneringsbeslut. Verket menar

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

samtidigt att det finns utrymme för utveckling och förbättring av samverkansuppgiften.

I årsredovisningarna för 2001 beskriver ett drygt tiotal lärosäten hur arbetsmarknadens behov av kompetens på olika sätt påverkar utbildningarnas innehåll och upplägg.

Högskolans roll i de regionala tillväxtavtalen

Idén om regionala tillväxtavtal introducerades av regeringen 1998 och avtalsarbetet har sedan dess utgjort det bärande instrumentet i den regionala näringspolitiken. Grundtanken är att myndigheter och organisationer som arbetar med tillväxtfrågor, framför allt regionalt, skall samarbeta bättre för att skapa gynnsamma förutsättningar för näringslivet. Arbetet med tillväxtavtalen följs årligen upp och den andra rapporten i ordningen efter det att tillväxtavtalen sjösattes 2000 presenterades i juni 2002 (Rapport om tillväxtavtalen – Andra året, Ds 2002:34).

I samband med uppföljningen av arbetet med tillväxtavtalen under 2001 har Närings- departementet i samarbete med Utbildnings- departementet skickat en enkät till universitet och högskolor för att undersöka i vilken grad och på vilket sätt lärosätena medverkar i avtalsarbetet samt hur de ser på arbetet.

Enkäten skickades till 38 universitet och högskolor. 28 har svarat och 23 (82 procent) av dessa har under perioden 1998–2001 deltagit i tillväxtavtalsarbetet. Majoriteten har medverkat i de regionala partnerskapen och i olika projekt och undergrupper till följd av avtalen. Två tredjedelar av de svarande anser att arbetet med tillväxtavtalen har bidragit till ett mervärde inom den egna organisationen och lite mer än hälften anser att arbetet bidrar till ett mervärde i det regionala utvecklingsarbetet. De viktigaste positiva erfarenheterna av arbetet med tillväxt- avtalen anses vara det utökade och stärkta kontaktnätet och att kontakterna till viss del har systematiserats genom arbetet. Kunskap om varandras verksamhet aktörerna emellan och ett tydliggörande av länets tillväxtområden har också flera poängterat som positivt. Svårigheter anses vara bristen på resurser och tid för arbetet. Motstridiga intressen och kulturskillnader vad gäller t.ex. beslutsprocesser anges också som svårigheter.

Strax under hälften av de som svarade på enkäten anser att arbetet har påverkat formerna

117

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för samverkan med andra aktörer. Aktörerna har blivit varse varandra på ett nytt sätt och kontakterna har gått från bilaterala diskussioner till flerpartsöverläggningar. Åtta lärosäten anser att samarbetsformerna inte har påverkats och ett par av dessa anger att detta beror på att ett väl etablerat samarbete mellan olika aktörer existerade sedan tidigare.

Ett drygt tiotal lärosäten lyfter fram sin medverkan i arbetet med regionala tillväxtavtal i årsredovisningen för år 2001. Ytterligare lärosäten lyfter fram andra regionala samarbeten, bl.a. olika initiativ för att skapa regionala s.k. innovationssystem. Teknikparker och centrum- bildningar av olika slag är vanliga exempel på lokal och regional samverkan.

Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

I propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) föreslog regeringen att 50 miljoner kronor skulle avsättas årligen under perioden 2002–2004 för att stimulera regionalt samarbete kring högre utbildning. Syftet är att skapa hållbar tillväxt i regionerna och samtidigt främja rekryteringen till högskolan genom att stimulera samarbetet mellan universitet eller högskolor och kommuner, landsting, länsstyrelser eller motsvarande organ. Den 10 januari 2002 beslutade regeringen att tillsätta en delegation för regional samverkan om högre utbildning med uppgift att främja det regionala samarbetet, fördela de avsatta medlen till utvecklingsprojekt eller andra insatser för regional samverkan, samt bidra till att sprida kunskap om och idéer från projekt och andra insatser som beviljats stöd. Den 14 juni 2002 fördelade delegationen 41,5 miljoner kronor till ett tjugotal projekt med anledning av den första ansökningsomgången.

Holdingbolag

Genom holdingbolag som är knutna till universitet och högskolor kan forskningens kontakter med näringslivet stärkas och förbättras. En huvuduppgift är att ge forskningsprojekt, som nått sådan konkretions- grad att kommersiell tillämpning kan förutses, möjlighet att flytta ut från universitetens och

högskolornas reguljära organisation för forskning och mera direkt inriktas mot kommersialisering.

Holdingbolag vid de statliga universiteten och högskolorna finns i dag vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad och Sveriges lantbruksuniversitet.

De existerande holdingbolagen är instrument i arbetet med kommersialisering och samverkan med det omgivande samhället. I regeringens proposition FoU och samverkan i innovations- systemet (prop. 2001/02:2) föreslog regeringen därför att även andra lärosäten än de universitet och högskolor som redan har holdingbolag skall få möjlighet att bilda sådana bolag. Vidare föreslog regeringen att holdingbolagens verksamhet skall kunna utvidgas så att det skall kunna vara möjligt att bilda och inneha dotter- bolag som förmedlar uppdragsutbildning åt statliga universitet och högskolor.

Det är i dag svårt att säkra finansiering i det tidiga skede där holdingbolagen verkar för kommersialisering av forskningsresultat. Dessa svårigheter gäller inte enbart för holdingbolagen utan också ett bredare spektrum av aktörer med liknande verksamhet.

I de flesta fall har holdingbolagens verksamhet delvis finansierats med medel från någon av de sju teknikbrostiftelserna. Dessa medel som legat hos teknikbrostiftelserna har i takt med den negativa börsutvecklingen drastiskt minskat i omfattning varför möjligheterna till finansiering av holdingbolagens verksamhet också minskat. I dag sker finansiering från teknikbrostiftelserna i mycket begränsad omfattning.

Analys och slutsatser

Universiteten och högskolorna samverkar i allt högre grad med det omgivande samhället. Samverkan bör fortsätta att utvecklas och högskolans roll i det livslånga lärandet stärkas. Det är angeläget att genomförda insatser och aktiviteter följs upp och utvärderas. Mot bakgrund av nuvarande finansiella situation anser regeringen att det stöd som holdingbolagen kan ge till kommersialisering av forskningsresultat måste utvecklas genom ökad samverkan mellan befintliga holdingbolag, dess huvudmän och lärosäten utan holdingbolag. Genom vidare-

118

utvecklad samverkan kan även de befintliga holdingbolagen stärkas och professionaliseras. Som ett led i att stödja en sådan process har regeringen den 5 september 2002 givit Vinnova i uppdrag (Dnr N2002/8054/ITFoU) att föreslå åtgärder för att öka kommersialisering av forskningsresultat och därvid bl.a. se över holdingbolagens roll. Därutöver skall Vinnova analysera hur samverkan mellan holdingbolag kan vidareutvecklas.

7.2.6Internationellt samarbete inom högre utbildning

I takt med att globaliseringen och uppmärksamheten på den internationella utvecklingen har ökat, har också det internationella samarbetet inom högre utbildning utvecklats. Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd under det första halvåret 2001 ledde till en fokusering på EU-relaterade frågor vid flera lärosäten som också medverkade i konferenser och seminarier kopplade till ordförandeskapet.

Under EU-ordförandeskapet ledde Sverige även det s.k. Bolognaarbetet och lanserade i detta arbete bl.a. idén om en europeisk magister- examen. I slutdokumentet från det utbildnings- ministermöte som ägde rum i Prag i maj 2001, den s.k. Prag-kommunikén, benämndes denna examen ”joint degree”. Ett seminarium med detta tema hölls i Stockholm i maj 2002 i kretsen av de länder som deltar i Bolognaprocessen.

Mot bakgrund av såväl den nationella som den internationella utvecklingen, där Bologna- processen utgör ett kraftfullt inslag, har chefen för Utbildningsdepartementet initierat en översyn av vissa examensfrågor i högskolan. Arbetet genomförs enligt beslut i april 2002(Dnr 2002/1944/UH) av en projektgrupp inom Utbildningsdepartementet. Tidplanen för arbetet är sådan att en delredovisning skall kunna ingå i Sveriges underlag inför nästa ministermöte i Bolognaprocessen i Berlin hösten 2003. En slutlig redovisning av uppdraget skall lämnas senast den 1 december 2003.

Det arbete med internationell inriktning som redovisas av de svenska lärosätena omfattar många olika aktiviteter bland vilka student- och forskarutbyten är vanliga. De utbytesprogram som är mest utvecklade är Erasmus, Leonardo da Vinci och Tempus. Ett fåtal lärosäten redovisar

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbyten i Linnaeus-Palmeprogrammet. Erasmus har nu fler inkommande än utresande studenter. Läsåret 2000/01 var det 4 924 inresande respektive 2 726 utresande studenter. Tendensen är att Erasmus inte längre expanderar. Regeringen har uppdragit åt Internationella programkontoret för utbildningsområdet att analysera det sjunkande antalet utresande studenter och relativt låga antalet lärare inom Erasmus. En redovisning skall lämnas under oktober månad 2002. Även Nordplus (Nordiska ministerrådets utbytesprogram inom högre utbildning) har minskat i omfattning de senaste åren.

Forskarutbyten redovisas endast av ett fåtal lärosäten medan lärarutbyten redovisas av ett större antal. Såväl student- som forskar- och lärarutbyten genomförs i första hand med EU- länder. Utbyten med övriga världen sker med framför allt engelskspråkiga länder men ett fåtal utbyten avser latinamerikanska länder, Japan och Kina.

Ett antal lärosäten redovisar en kraftig ökning av antalet kurser på engelska. Kurser i svenska för invandrare och svenska som andra språk ges på flera lärosäten för att möta behoven hos de inresande studenterna.

Några lärosäten redovisar Minor Field Studies som studenter genomför i utvecklingsländerna med Sidastipendier. Endast ett lärosäte redovisar praktik i det aktuella språkområdet för de studenter som studerar för att bli språklärare.

Två lärosäten redovisar att de genomgående arbetar med det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (European Credit Transfer System, ECTS) och tillägget till examensbevis, Diploma supplement. Dessa är de instrument som kommer att användas framöver för att underlätta för studenterna att få sina kvalifikationer erkända i andra länder.

7.2.7Jämställdhet och genusperspektiv

Kvinnor utgör mer än hälften av studenterna i grundutbildningen. Andelen kvinnor bland studenterna har ökat från 57 procent 1997 till 60 procent 2001. Kvinnorna dominerar särskilt bland de äldre studentgrupperna. Två tredjedelar av studenterna i åldern 30–39 år är kvinnor och bland studenterna i åldern 40–49 år är tre av fyra kvinnor.

119

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Universitet och högskolor präglas precis som samhället i stort av en könsstrukturerad ordning. Detta kan avläsas såväl i de könsbundna studievalen som i kvinnors låga representation i vissa lärarkategorier. Det är vanligare att undervisningen vid universitet och högskolor bedrivs i grupper med mycket ojämn könsfördelning än i grupper med jämn könsfördelning. En fjärdedel av alla kurser har en jämn könsfördelning, dvs. en könsfördelning där andelen män respektive kvinnor ligger i intervallet 40 till 60 procent. Förändringarna är små mellan åren, men jämfört med föregående läsår har andelen studenter som går på kurser med jämn könsfördelning ökat från 25 till 27 procent och andelen studenter på kurser med ojämn könsfördelning minskat från 37 till 34 procent.

Sedan 1997 har universitet och högskolor i uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma en jämnare balans på utbildningar med skev könsfördelning. I lärosätenas återrapportering framkommer att insatser görs, men att strävan efter en jämnare könsbalans inom utbildningar ofta nedprioriteras till förmån för insatser som syftar till en generell ökad rekrytering. Ur lärosätenas återrapportering kan vidare utläsas att störst insatser görs på manligt dominerade utbildningar. Högskoleverkets årsrapport 2002 visar att andelen kvinnor som tar examen inom de mansdominerade utbildningarna ökar medan motsvarande inte gäller män inom kvinnodominerade utbildningar. Störst är förändringen inom högskoleingenjörs- utbildningarna där andelen kvinnor av dem som tar examen har ökat från 19 procent till 29 procent 2001.

Fler kvinnor än män tar ut en grundutbildningsexamen men fortfarande är det något fler män än kvinnor som påbörjar en forskarutbildning. Av de kvinnor som tog ut en examen inom grundutbildningen läsåret 2000/01 gick 4,4 procent vidare till forskarsutbildning. Motsvarande siffra för männen var 9,8 procent. Männen utgjorde 55 procent av nybörjarna inom forskarutbildningen läsåret 2000/01. Även inom forskarutbildningen ser könsfördelningen olika ut beroende på ämnesområde. Högst andel kvinnor i forskarutbildningen återfinns inom det medicinska utbildningsområdet och lägst andel kvinnor återfinns inom det tekniska området. Andelen kvinnor bland doktorsexaminerade fortsätter att öka och kvinnor utgjorde 41

procent av de examinerade år 2001. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor bland de disputerade ökat med 11 procentenheter.

Andelen kvinnor bland lärarna i högskolan fortsätter att öka, men fördelningen ser olika ut beroende på personalkategori. Lägst andel kvinnor återfinns bland professorerna. 1990 utgjorde kvinnorna endast 6 procent av dessa, 2001 hade andelen ökat till 14 procent.

Det nya systemet för befordran till professor öppnade möjligheter för lektorer med tillräcklig vetenskaplig och pedagogisk kompetens att inom ramen för sin anställning, dvs. utan att söka en särskilt utlyst befattning, befordras till professorer. Högskoleverkets granskning av reformen visar att betydligt färre kvinnor än män, både i absoluta och i relativa tal, har ansökt om befordran, men också att de kvinnor som gjort det har blivit befordrade i samma ut- sträckning som sina manliga kollegor (2002:2 R).

Forskning kring pedagogik och genus är ett område som genererar viktig kunskap i förändringsarbetet med att göra den högre utbildningen mer jämställd. Vikten av att jämställdhets- och genuskunskap ingår i den pedagogiska utbildningen för högskolans lärare har lyfts fram i regleringsbrev för universitet och högskolor under flera år. Inte minst är denna utveckling viktig för att säkerställa att lärare besitter erforderliga kunskaper för att kunna anlägga ett genusperspektiv i undervisningen. Regeringen har framhållit att jämställdhet och genusperspektiv också bör ingå i utbildningar för forskarhandledare.

Högskoleverket har tidigare haft ett uppdrag att tillsammans med lärosätena utveckla modeller för att integrera genusperspektiv i jurist- och ekonomutbildningarna. Detta arbete har visat sig framgångsrikt, inte minst vad gäller juristutbildningen. Högskoleverket har vidare tillsammans med Nationella sekretariatet för genusforskning och Vetenskapsrådet börjat ge ut en skriftserie om genusforskning och hur genusperspektiv kan användas i utbildning och forskning inom olika områden. Syftet med skriftserien är att ge en bild av genusforskning inom olika discipliner och stimulera till fortsatt utveckling av genusforskningen inom olika områden. Sekretariatet genomför dessutom fortlöpande utbildning och seminarier.

120

Analys och slutsatser

Regeringen anser att det är angeläget att redan på grundutbildningsnivån motverka ett system som reproducerar stereotypa mönster och attityder kring kön, och att det är av stor vikt att lärosätena dels gör riktade insatser på utbildningar med ojämn könsfördelning, dels i sitt generella rekryteringsarbete införlivar kön som relevant faktor jämte etnicitet och social bakgrund.

Regeringen bedömer att det är viktigt att andelen kvinnor inom professorskåren fortsätter att öka och att universiteten och högskolorna därför bör intensifiera sitt arbete med att nå rekryteringsmålen samt att i högre grad öka andelen kvinnor på olika chefspositioner inom högskolan.

7.2.8Redovisning av miljöledningsarbetet

Regeringen har sedan 1996 arbetat med att ge uppdrag om miljöledningsansvar till statliga verk och myndigheter. Bland dessa myndigheter ingår även de statligt finansierade universiteten och högskolorna. Under 2001 hade Högskoleverket samt 29 lärosäten detta uppdrag med benämningen fullt miljöledningssystem. Ytterligare sex mindre lärosäten har under året fått ett miljöledningsuppdrag av en mindre omfattning.

Uppdraget till myndigheterna innebär att dessa skall systematisera miljöhänsyn i sina ordinarie verksamheter. Detta skall ske genom att myndigheterna i sina centrala styrdokument anger tydliga riktlinjer, mål och åtgärder för hur miljöhänsyn skall tas, klargör ansvarsför- hållandena för miljöhänsynen samt slår fast rutiner för uppföljning och redovisning av resultat.

Flera av de lärosäten som haft miljölednings- ansvar under tre år eller mer kan påvisa konkreta resultat vad gäller minskning av sin direkta miljöpåverkan. Flera lärosäten har arbetat intensivt med att sätta upp konkreta mål, ta fram nyckeltal och följa upp dessa. Ansträngningarna intensifieras även vad gäller den indirekta påverkan genom forskning och utbildning. Mälardalens högskola är redan certifierad enligt standarden ISO 14001 (International Organisation of Standardisation). Detta är en standard som inte bara tar hänsyn till organisatoriska aspekter men också till

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

organisationens produkter och tjänster. Marknadsföringen av tvärvetenskapliga och uthållighetsbaserade utbildningar underlättas av att verksamheten genomsyras av medvetenhet om vikten av ett uthålligt samhällsbyggande. Vissa lärosäten uttrycker mycket tydligt att processen med miljöutredning i sig varit en stimulansfaktor. Arbetet med miljöledningen har bl.a. lett till miljörevidering av kursplaner, nystart av forskningsprojekt med relevans för ett uthålligt samhälle samt till ett avsevärt sparande när det gäller resande med flyg eller bil.

Analys och slutsatser

De anställdas engagemang för miljölednings- arbetet är stort. Detta engagemang tas till vara bl.a. genom de system med miljörepresentanter eller miljökontaktpersoner på varje institution som införts på ett flertal lärosäten.

Regeringen anser att arbetet med att införa och utveckla miljöledningssystem vid universitet och högskolor samt Högskoleverket, bör fortsätta och integreras i den ordinarie verksamheten.

7.2.9Redovisning av kompetensförsörjning

Sedan 1997 begär regeringen årligen in redovisningar av de statliga myndigheternas arbetsgivarpolitik och de mål som gäller för denna. Till Utbildningsdepartementet skall universitet och högskolor m.fl. redovisa hur deras mål för kompetensförsörjning uppnåtts samt vilka mål som gäller för innevarande år och de två närmast följande åren.

En sammanställning av den redovisning som lämnas till Arbetsgivarverket visar att personalomsättningen inom universitets-, högskole- och forskningsmyndigheterna är ungefär densamma som för statliga myndigheter totalt. Den visar också ungefär samma variation mellan olika åldersgrupper, med lägre personalomsättning för äldre personal. Den genomsnittliga åldern är 44 år vid högskole- myndigheterna mot 45 år vid statliga myndigheter totalt. Vid lärosäten med forskar- utbildning utgör doktoranderna en stor grupp bland de yngre anställda. Andelen av personalen som är 55 år eller äldre är ungefär 24 procent såväl inom högskolesektorn som inom staten som helhet. För personal med lednings-

121

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kompetens är denna andel betydligt större (50				kvalificerad personal. Här ingår kompetens-
procent) och också större än för personal med				utveckling med möjlighet till forskarutbildning
ledningskompetens inom	statliga myndigheter			och annan utbildning inom ramen för
totalt (39 procent).				anställningarna, ökade forskningsmöjligheter för
Andelen kvinnor bland de anställda är högre				lektorer, lönepolicy samt policyprogram och
för högskolemyndigheterna (51 procent) än för				handlingsplaner för jämställdhet och mångfald.
de statliga myndigheterna totalt (45 procent).				Pedagogisk utbildning och utbildning i
Både för högskolesektorn och den statliga				genuskunskap			samt	jämställdhets-			och
sektorn är variationen stor mellan de grupper				mångfaldsfrågor ingår i arbetet med att förbättra
som redovisningen är uppdelad i – lednings-				arbetsmiljön.
kompetens, kärnkompetens och stödkompetens.
För högskolemyndigheterna är andelen kvinnor i				7.2.10	Universitets och högskolors
alla dessa grupper högre än motsvarande andel
för statliga myndigheter. Störst är skillnaden i					deltagande i konsortier
stödkompetensgruppen.	Kvinnornas		genom-	På regeringens uppdrag redovisade universiteten
snittslöner (omräknade till heltidslöner) är klart
lägre än männens inom de statliga myndig-				och högskolorna i slutet av september 2001 vilka
heterna totalt. Detta gäller också för				konsortier som lärosätena deltar i (dnr
universitets- och högskolemyndigheterna.				2001/3657/UH). Syftet med uppdraget var att
Variationen mellan lärosätena är stor.				kartlägga		universitetens		och		högskolornas
Personalens genomsnittsålder varierar mellan 41				engagemang i konsortier.
och 50 år vid lärosätena och andelen av				Det finns ett par stora konsortier som de
personalen som är 55 år eller äldre varierar				flesta universitet och högskolor medverkar i.
mellan 13 och 40 procent.				Dessa konsortier syftar till att underlätta och
I dialogsamtalen mellan representanter för				effektivisera verksamhetsdelar där det finns
Utbildningsdepartementet och lärosätena har ett				tydliga		gemensamma		målsättningar			eller
antal lärosäten framfört att utbyggnaden av				stordriftsfördelar. Här kan nämnas LADOK-
högskolan har medfört en hård arbetsbelastning				konsortiet, Konsortiet för nationell distans-
för lärarna.				utbildning och Västsvenska konsortiet för
Lärosätenas redovisningar av fastställda mål				flexibelt lärande.
för kompetensförsörjningen och målupp-				Liknande konsortier, fast med färre
fyllelsen är av varierande omfattning. Enligt				medverkande			lärosäten,	är Primulakonsortiet,
många lärosäten ökar konkurrensen om viss				Siriuskonsortiet och NeverLOST. I dessa
personal dels från andra lärosäten, dels från				konsortier har de medverkande lärosätena
näringslivet och annan verksamhet. Detta gällde				tillsammans tagit fram datastöd för personal-
t.ex. lärare inom IT-området och vissa lärare i				administrativ hantering vid statliga myndigheter,
teknik och naturvetenskap, men också vissa				främst universitet och högskolor (Primula),
specialistkompetenser inom		ekonomiadmini-		ledningsinformationssystem					(Sirius)		och
stration och bibliotek. Flera lärosäten strävar				lokalbokningssystem (NeverLOST).
efter att öka andelen forskarutbildade lärare				En annan typ av konsortialavtal som
vilket ger en hårdnande konkurrens. Problemet				framkommit genom kartläggningen är de många
är särskilt stort inom vårdutbildningen. Den				samarbeten som finns på forskningssidan mellan
ökade decentraliseringen inom högskolan och				olika universitet och ibland även företag. Ofta
därmed ökade krav på återrapportering av				finansieras dessa projekt av någon eller några
resultat ställer stora krav på lärosätenas				externa		forskningsfinansiärer,				exempelvis
administration. Svårigheterna		att	rekrytera	forskningsråden. Även EU-finansierad forskning
personal beräknas öka kraftigt inom några år i				organiseras ofta på detta vis, då även med
samband med att de stora pensionsavgångarna				utländska		lärosäten		och		företag	som
äger rum.				medverkande.
Lärosätena är väl medvetna om problemen				Redovisningen indikerar vidare att lärosätena
och har vidtagit många olika åtgärder för att				medverkar i en del konsortier som har mycket
minska eller avhjälpa dem. En strategi är att				tydliga likheter med framför allt ideella
värna om den egna arbetsmiljön för att få behålla				föreningar. Ett exempel på detta är konsortiet

122

Studying Stockholm, ett konsortium som verkar för att marknadsföra Stockholm som studieort.

Generellt sett är de större universiteten med i fler och mer omfattande konsortier än de mindre högskolorna. Ett större universitets engagemang omfattar i genomsnitt cirka fem miljoner kronor per år, varav cirka 2 miljoner avser LADOK- konsortiet, medan en mindre högskola ofta enbart medverkar i LADOK-konsortiet och denna medverkan omfattar 300 000–500 000 kronor.

7.2.11 Kostnader för lokaler och bibliotek

Lokaler

För budgetåret 2001 redovisar universiteten och högskolorna sammanlagt lokalkostnader motsvarande 4 689 miljoner kronor vilket är en ökning med 7,3 procent mot föregående år. Av redovisat material framgår att lokalkostnadernas andel av universitetens och högskolornas totala kostnader uppgår till 14,0 procent 2001 vilket är en ökning med 0,2 procentenhet jämfört med 2000. Andelen beräknas öka till 14,2 procent år 2005.

Universitet och högskolor med statlig huvudman hyrde vid ingången av 2001 sammanlagt 3,4 miljoner kvm och under året steg denna siffra med 110 600 kvm lokalyta eller 3,3 procent. Under ett par år har den sammanlagda lokalytan ökat med ungefär tre procent årligen. Samma ökningstakt beräknas också för 2002. Därefter kommer, enligt universitetens och högskolornas nuvarande lokalplanering, den årliga ökningen att dämpas och bli cirka 1,5–2,0 procent.

Analyser och slutsatser

Det sker alltjämt en utbyggnad av högskolesektorn i Sverige. Lärosätenas lokalförsörjning måste anpassas till ett, i de flesta fall, ökat antal studenter och anställda. Ökningen av lokalytan och de faktiska kostnaderna följer väl högskolesektorns utbyggnad i övrigt, vilket innebär att anslagstilldelningen och hyreskostnads- utvecklingen följs åt. Av de redovisade uppgifterna framgår att lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ligger på i stort sett samma nivå som tidigare år.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bibliotek

I regleringsbreven för budgetåret 2001 har regeringen begärt uppgifter från universiteten och högskolorna avseende finansiering av biblioteksverksamheten vid respektive lärosäte.

Av årsredovisningarna framgår att kostnaderna för biblioteksverksamheten inklusive lokaler varierar mellan 1,7 procent och 6,5 procent, exklusive de konstnärliga högskolorna. I genomsnitt var andelen 3,1 procent av lärosätenas omslutning. Andelen har i stort sett varit oförändrad under perioden 1999– 2001. Biblioteksverksamhetens kostnader vid de konstnärliga högskolorna var i genomsnitt 1,4 procent av omslutningen under perioden 1999– 2001.

7.2.12 Nyckeltal

Regeringen har i regleringsbreven för 2000 och 2001 givit ett antal lärosäten i uppdrag att redovisa vissa nyckeltal avseende forskar- utbildning och grundutbildning. De efterfrågade nyckeltalen har varit kostnad per forskarexamen fördelat på vetenskapsområden, kostnad per helårsstudent fördelat på respektive utbildnings- område samt undervisningstid per helårsstudent inom olika utbildningsnivåer och utbildnings- områden. Vart och ett av de tre nyckeltals- uppdragen, som varit en försöksverksamhet, har givits till fyra lärosäten.

Syftet med dessa uppdrag har varit att som en försöksverksamhet pröva möjligheten att begära denna typ av uppgifter i större omfattning från lärosätena, samt att också få förslag på alternativa nyckeltal än de som begärts, vilket det också ingick i uppdragen att föreslå.

Ytterligare ett projekt pågår – ett metodprojekt – med fyra lärosäten involverade. Regeringen avser att återkomma om de samlade erfarenheterna av försöksverksamheten när även detta projekt är avslutat.

7.3Särskilda frågor

7.3.1Anslagsberäkningar

I anslagen för 2003 har resurser för halvårseffekten av tilldelade platser från hösten

123

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2002 beräknats under respektive universitets och högskolas anslag och ingår i takbeloppen. Vidare har i enlighet med den ekonomiska vårpropositionen 2000 (prop. 1999/2000:100) resurserna ökat med 500 miljoner kronor under 2003 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen vid universitet och hög- skolor. Av dessa medel har 70 miljoner kronor fördelats till Vinnova för samarbete med industriforskningsinstituten i enlighet med propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2). I samband med budgetpropositionen för 2002 föreslogs att 198 miljoner kronor fr.o.m. 2003 skall avsättas för en kvalitetsförstärkning inom vårdutbildningarna för att utjämna den nationella obalans som rådde inom utbild- ningarna. Vidare har medel avsatts för tillfälliga projekt.

I syfte att begränsa statlig konsumtion föreslår regeringen ett generellt besparingskrav 2003, se volym 1, avsnitt 6.2.1. På universitets- och högskoleområdet innebär detta främst att den tidigare aviserade utbyggnaden av högskolans grundutbildning inte genomförs fullt ut. Därigenom har anslagen för forskning och forskarutbildning, ersättningsbeloppen per student i högskolan samt anslagen till Vetenskapsrådet värnats.

I december 2001 godkände regeringen ett nytt avtal om kopiering inom högskoleområdet mellan å ena sidan staten och å andra Bonus Presskopias medlemsorganisationer. Med anledning härav föreslår regeringen att lärosätenas grundutbildningsanslag samt anslaget för enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 2003 tillförs medel för merkostnader som kommer att uppkomma till följd av det nya avtalet. Sammanlagt föreslår regeringen att grundutbildningen tillförs 10 miljoner kronor vilka fördelats till berörda lärosäten enligt tabell 7.9 Finansiering sker genom att anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. minskas med samma belopp. Samtidigt föreslås ersättnings- beloppen för helårsstudenter och helårsprestationer för samtliga utbildnings- områden räknas upp i motsvarande grad. Se avsnittet Ersättningsbelopp.

124

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.9 Förslag till ökat takbelopp 2003 med anledning av nytt avtal för kopiering inom högskoleområdet

Tusental kronor

Universitet/högskola	Ökat takbelopp 2003
Uppsala universitet		711

Lunds universitet		875

Göteborgs universitet		859

Stockholms universitet		843

Umeå universitet		585
Linköpings universitet		615

Karolinska institutet		180

Kungl. Tekniska högskolan		391
Luleå tekniska universitet		282

Karlstads universitet		302

Växjö universitet		271
Örebro universitet		309

Mitthögskolan		324

Blekinge tekniska högskola		116

Malmö högskola		321

Högskolan i Kalmar		201

Mälardalens högskola		297
Danshögskolan		4

Dramatiska institutet		5

Högskolan i Borås		185
Högskolan Dalarna		200

Högskolan på Gotland		31

Högskolan i Gävle		223
Högskolan i Halmstad		181

Högskolan Kristianstad		187

Högskolan i Skövde		138

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla		144

Idrottshögskolan i Stockholm		15

Konstfack		21
Kungl. Konsthögskolan		8

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm		23

Lärarhögskolan i Stockholm		175
Operahögskolan i Stockholm		1

Södertörns högskola		209

Teaterhögskolan i Stockholm		3
Chalmers tekniska högskola AB		295

Handelshögskolan i Stockholm		50

Stiftelsen Högskolan i Jönköping		240

Stiftelsen Stora Sköndal för Ersta Sköndal högskola		24

Stiftelsen Rödakorshemmet		15

Stiftelsen Sophiahemmet		11
Sveriges lantbruksuniversitet		130

Totalt		10 000

Anslagen till forskning och forskarutbildning beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 utifrån de vetenskapsområden som riksdagen har beslutat om. Resurser för forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden, samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm beräknas som tidigare under ett gemensamt anslag 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, där respektive högskola disponerar var sin anslagspost.

Grundutbildnings- och forskningsanslagen har för budgetåret 2003 pris- och löneomräknats med 2,46 procent.

En konsekvens av 2001 års ekonomiska vårproposition är att utgiftsområdesramen ökar med ytterligare 102,5 miljoner kronor 2003 till följd av en satsning på kvalitetsfrämjande åtgärder inom de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga utbildnings- områdena. Detta innebär en uppräkning av per capitaersättningarna till dessa utbildnings- områden med 3,4 procent. Därtill har en uppräkning med 15 procent gjorts av per capitaersättningarna till utbildningsområdet vård i enlighet med 2002 års budgetproposition. Detta är en konsekvens av den kvalitets- förstärkning av vårdutbildningarna som genomförs med totalt 203 miljoner kronor under perioden 2003–2004.

Med anledning av förändringen för de statliga avtalsförsäkringarna har universitet och högskolor t.o.m. 2002 tilldelats medel under anslaget 25:76 Universitets och högskolors premier för de statliga ålderspensionsavgifterna. Från 2003 fördelas medlen dels till de statliga lärosätenas anslag för grundutbildning samt forskning och forskarutbildning, eller för högskolor som inte har vetenskapsområden till anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, dels till andra statliga finansiärer. Det senare sker för att dessa finansiärer skall kunna inkludera merkostnaderna för pensionspremier i sina bidrag till universitet och högskolor.

För 2002 anvisades under anslaget 25:76 Universitets och högskolors premier för de statliga ålderspensionsavgifterna cirka 877 miljoner kronor. Inför 2003 har av dessa medel 105,8 miljoner kronor förts till andra statliga finansiärer av forskning och forskarutbildning. Resterande medel har fördelats till de statliga

125

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

lärosätenas anslag för grundutbildning samt forskning och forskarutbildning.

Utgångspunkten för regeringens beräkning av resurser till respektive lärosätes anslag och anslagsposter för grundutbildning och forskning har varit följande förutsättningar.

Varje lärosäte erhåller efter fördelningen resurser motsvarande de medel som tidigare under 2002 tilldelats respektive lärosäte på anslagsposter under anslaget 25:76 Universitets och högskolors premier för de statliga ålderspensionsavgifterna, justerat endast med de medel som omfördelas till andra statliga finansiärer. Efter reduceringen fördelas åter- stående medel proportionellt mellan lärosätets grundutbildningsanslag och forsknings- och forskarutbildningsanslag alternativt anslagspost för forskning. Sammantaget fördelas 423 miljoner kronor till forskning och 370 miljoner kronor till grundutbildning.

Den samlade ökningen av samtliga grundut- bildningsanslag till följd av ålderspensions- avgifterna motsvarar en ökning totalt av dessa anslag med 2,5 procent. Per capitaersättningen har därför inom samtliga utbildningsområden räknats upp med 2,5 procent. Den procentuella uppräkningen av per capitaersättningen mot- svaras inte av samma procentuella uppräkning av vart och ett av grundutbildningsanslagen.

Fördelningen av pensionspremier till anslags- poster under anslagen för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning är proportionell mot anslagspostens storlek. Inga pensionsmedel har fördelats till anslagsposter med medel för lokaler eller tillfälliga projektmedel.

Vid fördelning av premiebeloppet till andra statliga forskningsfinansiärer har utgångs- punkten varit 2000. Fördelningen baseras på statistik från Högskoleverket och från myndigheternas egna uppgifter. Detta för att få fram hur mycket medel universitet och högskolor mottog från statliga finansiärer 2001. De statliga forskningsfinansiärena har sedan tillförts premiemedel i relation till sin andel av utbetalningarna för 2000. De myndigheter som utifrån dessa principer skulle ha erhållit mindre än 100 000 kronor har inte beaktats vid fördelningen av premiebeloppen.

7.3.2Ersättningsbelopp

Regeringens bedömning: Ersättningsbeloppen för helårsstudent och helårsprestationer bör för budgetåret 2003 vara:

Tabell 7.10 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer

Kronor

Utbildningsområde	Ersättning för en	Ersättning för en
	helårsstudent	helårsprestation
Humanistiskt, teologiskt,
juridiskt, samhällsvetenskapligt	16 284	16 309
Naturvetenskapligt, tekniskt,
farmaceutiskt	41 077	35 986

Vård	45 690	40 178

Odontologiskt	37 613	44 687

Medicinskt	50 762	63 054
Undervisning 1	29 677	35 663
Övrigt 2	34 479	28 466
Design	121 803	75 339
Konst	173 131	75 361

Musik	105 029	67 447

Opera	250 404	152 064
Teater	242 288	122 434

Media	246 642	200 957

Dans	170 275	95 520

Idrott	88 859	41 692

1Avser den del av lärarutbildningen som ligger inom det allmänna utbildningsområdet

2Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.

För kurser som ges inom ramen för Sveriges nätuniversitet gäller en extra ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskole- utbildning.

Skälen för regeringens bedömning: De ovan redovisade förändringarna avseende grundut- bildningsanslagen innebär att ersättnings- beloppen för helårsstudenter och helårs- prestationer har räknats upp med 2,46 procent avseende pris- och löneomräkning. Vidare har en uppräkning på 3,4 procent gjorts av per capita- ersättningarna för humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbildnings- område till följd av en fortsatt satsning på kvalitetsfrämjande åtgärder inom dessa områden. En uppräkning med 15 procent har dessutom gjorts av per capitaersättningarna inom utbildningsområdet vård i enlighet med den

126

kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna som aviserades i budgetpropositionen för 2002. Vidare har ersättningsnivåerna för samtliga utbildningsområden räknats upp med 36 kronor till följd av det nya kopieringsavtal som staten tecknat med Bonus Presskopia.

7.3.3Studiefinansiering inom forskarutbildning

Regeringen styr forskarutbildningens dimen- sionering genom särskilda examinationsmål. I regleringsbrevet anger regeringen även ett villkor för användningen av anslaget för forskning och forskarutbildningen. Villkoret avser det lägsta belopp som skall användas för studiefinansiering inom forskarutbildningen av den anvisade anslagsposten för varje vetenskapsområde. Studiefinansiering kan avse utbildningsbidrag och anställning som doktorand.

Regeringen redovisade i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15, bet. 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:98) avsikten att närmare granska nyttan med och behovet av detta villkor. Av lärosätenas årsredovisningar framgår att majoriteten av lärosäten och ämnesområden använder något eller mycket mer än det angivna minimibeloppet för studie- finansiering. Inom t.ex. det humanistisk- samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet för- delar lärosätena resurser som överstiger det angivna minimibeloppet för studiefinansiering med 12 procent.

Samtliga lärosäten och ämnesområden anslår betydligt större summor till forskarutbildningen än vad som anges i årsredovisningarnas uppgifter

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

om kostnader för studiefinansiering. Utöver kostnader för själva studiefinansieringen finns kostnader för bl.a. handledning, gemensamma funktioner och utrustning. Detta framgår av de nyckeltal avseende forskarutbildningen som Lunds universitet, Linköpings universitet, Kungl. Tekniska högskolan samt Växjö universitet tagit fram på regeringens begäran. Av dessa framgår att kostnader för studie- finansiering utgör en mindre del av den totala kostnaden för forskarutbildningen.

I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) anges att lärosäten kan utnyttja anslag för forskning och forskarutbildning utöver de öronmärkta beloppen för att nå uppställda examinationsmål. Även extern finansiering av forskarutbildningen kan utgöra en väsentlig och nödvändig förstärkning av lärosätets resurser för ändamålet. Den externa finansieringen av forskning och forskarut- bildning har under senare år ökat. En stor del av den externa finansieringen används till forskarutbildning, i första hand till doktorand- anställningar inom forskningsprojekt.

Utbildningen vid universitet och högskolor styrs primärt genom examinationsmål. Villkoren avseende studiefinansiering inom forskarut- bildningen är inte kopplade till angivna examina- tionsmål. Lärosätenas årsredovisningar visar att det angivna minimibeloppet spelar en liten eller ingen roll för det belopp som varje ämnesområde och lärosäte anslår till studiefinansiering inom forskarutbildningen. Regeringen avser därför att ta bort villkoret om minimibelopp för studie- finansiering inom forskarutbildningen.

127

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8 Studiestödsverksamhet

8.1Omfattning

Inom studiestödsverksamheten finns åtta trans- fereringsanslag som i huvudsak finansierar bi- drag till studerande. De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Därtill finns vissa stöd som riktar sig till speciella grup- per i samhället. Dit hör vuxenstudiestöd, rekry- teringsbidrag, bidrag till vissa organisationer m.m., bidrag till kostnader vid viss gymnasieut- bildning och vid viss föräldrautbildning i tecken- språk samt bidrag till vissa studiesociala ändamål.

Studiestöden administreras i huvudsak av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Myndig- heten beviljar studiestöd i form av bidrag och lån samt har hand om återbetalning av studielån. Även andra myndigheter och organisationer har en administrativ funktion inom området. Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) hanterar bidrag till produktion av studielitteratur för synskadade och andra läshandikappade hög- skolestuderande och Specialpedagogiska insti- tutet hanterar bidrag till kostnader vid viss för- äldrautbildning i teckenspråk. I maj 2001 inrättades Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) som har till uppgift att pröva överkla- ganden inom studiestödsområdet. Vidare har Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Si- sus), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) hand om hanteringen av bidrag vid korttidsstu- dier.

Kostnaden för administrationen av studiestö- det hänförs huvudsakligen till CSN:s verksam- het.

8.2Insatser

8.2.1Insatser inom verksamhetsområdet

Verksamheten skall bidra till att personer kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller av funktionshinder.

Ekonomiska insatser

Staten satsar ca 19 miljarder kronor årligen i form av bidrag och räntesubventioner till stude- rande på gymnasienivå och eftergymnasial nivå. Villkoren för dessa bidrag regleras främst i stu- diestödslagen (1999:1395), men också i andra la- gar och förordningar. För förvaltningsändamål anslås omkring 400 miljoner kronor till studie- stödsmyndigheterna.

Regeländringar

Den 1 juli 2001 började en ny studiestödslag (1999:1395) och en ny studiestödsförordning (2000:655) att gälla. Det nya studiestödssyste- met har medfört en rad följdändringar i angrän- sande författningar.

Reformen innebär att antalet stödformer minskas. Vissa stöd, t.ex. särskilt vuxenstudie- stöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för ar- betslösa (svuxa), avvecklas eftersom det nya sy- stemet täcker användningsområdet för dessa stöd. Andra stöd får en annorlunda utformning och hantering. Korttidsstudiestöd och internat- bidrag regleras t.ex. inte längre i studiestödsla- gen.

Regeringen har i en proposition föreslagit vissa lagändringar till följd av den nya hanteringen av bidrag vid korttidsstudier (prop.

129

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2000/01:107). Samtidigt föreslogs vissa anpass- ningar i det nya studiestödssystemet i syfte att underlätta övergången mellan det gamla och det nya systemet. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen (bet. 2000/01:UbU18, rskr. 2000/01:228). Regeringen har i särskild förord- ning lämnat närmare föreskrifter om verksam- heten.

Regeringen har även med stöd av studie- stödslagen utökat möjligheten för studerande i åldrarna 51–55 år att få studiebidrag för studier inom s.k. bristyrkesutbildningar.

Rekryteringsbidrag vid vuxenstudier

Det rekryteringsbidrag vid vuxenstudier som införs den 1 januari 2003 (prop. 2001/02:161, bet. 2001/02:UbU15, rskr. 2001/02:312) är en viktig komponent i utvecklingen av vuxenut- bildningen. Avsikten är att landets kommuner skall kunna använda rekryteringsbidraget som ett verktyg i sin uppsökande verksamhet för att stimulera till studier på grundskole- och gymna- sienivå. Kommunerna skall avgöra vilka personer som har rätt att få stödet. Regeringen föreslår under utgiftsområde 15 Studiestöd i avsnitt 4.1.4 att drygt 2 miljarder kronor anvisas för verk- samheten.

Syftet är att rekrytera personer över 25 år, som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har vissa funktionshinder och som bedöms ha behov av kompletterande utbildning på grunds- kole- och/eller gymnasienivå. Kommunerna skall anta riktlinjer för rekryteringsarbetet och verka för att det sker efter samråd med olika lokala parter. Bidraget är ett utpräglat rekryteringsstöd och kan endast lämnas under en begränsad studietid om högst 50 veckor. Stödet är i sin hel- het ett bidrag, men är i allt väsentligt utformat i enlighet med studiemedelssystemets grundprin- ciper, för att fortsatta studier med studiestöd skall underlättas.

För varje kommun beräknas en särskild resursram. Medel som inte utnyttjats skall kunna omfördelas mellan kommunerna. Kommunerna skall kompenseras för sin medverkan i enlighet med finansieringsprincipen.

CSN handhar rekryteringsbidraget i övrigt, dvs. fastställer bidragets storlek och ansvarar för utbetalning av stödet etc. Regeringen avser att noga följa och senast under 2005 ha utvärderat verksamheten.

Samtidigt som rekryteringsbidraget införs av- vecklas det särskilda utbildningsbidraget (ubs).

Regeringen har nyligen i en förordning om rekryteringsbidrag lämnat närmare föreskrifter om tillämpningen av det nya systemet.

Organisatoriska insatser

I syfte att förbättra tillgängligheten för och ser- vicen till de studerande har CSN den 1 novem- ber 2001 förstärkts med ett kundcenter i Kiruna.

Som tidigare nämnts inrättade regeringen i maj 2001 en ny myndighet, Överklagandenämn- den för studiestöd (ÖKS), i syfte att förstärka de studerandes rättsäkerhet. Vidare har den nya ordningen beträffande stöd till korttidsstude- rande inneburit att administrationen av bidraget som tidigare nämnts, förts över från CSN till LO, TCO och Sisus. Syftet har varit att hantera bidraget så nära de studerande som möjligt.

Övriga insatser

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som skall göra en översyn av studiehjälpssystemet (dir. 2002:47). Utredaren skall bl.a. klargöra stö- dets roll i relation till andra ekonomiska sam- hällsstöd, främst på det familjepolitiska området. Uppdraget innefattar också en granskning av re- gelverket. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2002.

Regeringen avser att under hösten uppdra åt CSN tillsammans med Högskoleverket att utvärdera den särskilda utbildningssatsningen inom naturvetenskap och teknik (s.k. NT-ut- bildning med särskilt vuxenstudiestöd).

Insatser inom andra politikområden

Under studietiden fungerar studiestödssystemet tillsammans med andra trygghetssystem. För- ändringar i ett trygghetssystem får därför ofta följdverkningar inom andra områden. Reger- ingen har nyligen uppdragit till en särskild utre- dare att göra en analys av studerandes ekono- miska och sociala situation under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll (dir. 2002:120). Utredaren skall, mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem som socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet samt det eko- nomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen.

130

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen beslutade under 2001 att höja ni- våerna för arbetslöshetsersättningens lägsta och högsta belopp samt det högsta beloppet under de första hundra dagarna. Förändringen gäller fr.o.m. den 1 juli 2002. Särskilt vuxenstudiestöd (svux), särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) samt särskilt utbildningsbidrag (ubs) är beloppsmässigt anpassade till nivåerna i

8.3Resultatbedömning

8.3.1Resultat

arbetslöshetsförsäkringen och har därför höjts i motsvarande mån.

Regeringen har tillsatt en utredning med upp- drag att se över bestämmelserna om skyddstiden för sjukpenningsgrundande inkomst (dir. 2001:104). Utredningen skall göra en översyn av studenternas skydd i samband med sjukdom. Uppdraget skall enligt tilläggsdirektiv (dir. 2002:118) redovisas senast den 30 april 2003.

Tabell 8.1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp 2001 för de viktigaste studiestöden

Studiestöd	Antal studie-	Antal studie-	Antal studie-	Varav kvinnor	Utbetalda belopp i	Utbetalda belopp i
	stödstagare 1999	stödstagare 2000	stödstagare 2001	2001	bidrag 2001 (mnkr)	lån 2001 (mnkr)
Studiehjälp	389 737	386 453	388 490	49 %	2 468,7

Studiemedel	416 850	419 771	439 575	59 %	6 341,0	11 583,9

varav
grundskolenivå	13 360	12 090	16 208	66 %	223,8	162,8

gymnasienivå	96 307	92 719	98 562	62 %	1 274,1	1 618,0

eftergymnasialnivå	274 591	282 075	293 120	58 %	4 463,4	8 250,8

utlandsstudier	32 592	32 887	31 685	62 %	379,7	1 552,3

Studiemedelsräntor					3 722,7
och avskrivningar

Vuxenstudiestöd	185 046	153 830	114 114	73 %	4 878,2	499,4

varav

Särskilt utbild-	109 146	68 049	50 469	72 %	2 636,9
ningsbidrag
Särskilt vuxenstu-	41 349	52 188	36 531	72 %	1 099,8	244,0
diestöd för arbets-
lösa

Särskilt vuxenstu-	25 537	26 308	22 257	77 %	908,8	199,0
diestöd

NT-svux1	7 508	5 727	3 635	51 %	184,1	51,2
Särskilt vuxenstu-	1 506	1 558	1 222	94 %	48,5	5,2
diestöd till stude-
rande vid vissa
lärarutbildningar

Totalt	991 633	960 054	942 179	57 %	17 410,6	12 083,3

Källa: CSN

1Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

2Jämförelser med tidigare statistik över antalet studerande per utbildningsnivå är inte fullt ut jämförbar, beroende på att svux och svuxa har avskaffats och att det

högre bidraget i studiemedelssystemet har tillkommit.

131

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under budgetåret 2001 fick 942 179 studerande studiestöd. Under 2001 har, utöver de stude- rande som redovisas i tabellen, fler än 13 000 personer fått bidrag vid korttidsstudier och över 700 högskolestuderande med synskada eller andra läshandikapp försetts med studielitteratur. Vidare har ca 800 föräldrar till döva barn fått bi- drag till kostnader för utbildning i teckenspråk. Slutligen har 420 funktionshindrade gymnasie- elever fått bidrag till kostnader för studier vid riksgymnasierna.

Studiehjälp

Under 2001 lämnades studiehjälp till 388 490 personer, vilket motsvarar en ökning med 2 037 studiehjälpsmottagare jämfört med föregående år. Antalet personer som fick inackorderings- tillägg ökade med drygt 4,5 procent, medan det behovsprövade extra tillägget minskade med 12 procent.

Studiemedel

Antalet studerande med studiemedel har under 2001 ökat med nästan 20 000 till 439 575 perso- ner. Könsfördelningen bland studiemedelsta- garna är i stort sett oförändrad jämfört med tidi- gare år, dvs. majoriteten är kvinnor. Drygt 53 procent är yngre än 25 år. Det är en minsk- ning med 2 procent jämfört med 2000.

Under andra kalenderhalvåret 2001 studerade 77 274 personer på grundskole- eller gymnasie- nivå. Av dessa hade drygt 30 procent studieme- del med ett högre bidragsbelopp som motsvarar 82 procent av studiemedlens totalbelopp. Av dem som studerade på grundskolenivå med stu- diemedel hade nästan 76 procent det högre bi- draget.

Studielån

Möjligheten till studielån har utnyttjats av om- kring 393 000 personer under 2001. Lånebenä- genheten, dvs. studerande som tar lån i förhål- lande till antalet studerande som tar emot bidrag, skiljer sig beroende på utbildningsnivå. På grundskole- och gymnasienivå har benägenheten att låna sjunkit till drygt 70 procent under 2001, vilket är 5 procentenheter lägre än föregående år. På eftergymnasial nivå har under året 84 procent av studiemedelstagarna nyttjat lån, vilket är oför-

ändrat jämfört med 2000. Utlandsstuderande har under de senaste åren haft den högsta lånebenä- genheten. Deras lånebenägenhet uppgick till drygt 89 procent beräknat på kalenderår1.

Tabell 8.2 Lånebenägenhet i procent 1999 - 2001

Utbildningsnivå	1999	2000	2001
Grundskole- och	74,8	75,3	70,2
gymnasienivå

Eftergymnasialnivå	82,4	84,1	84,1
i Sverige

Utlandsstuderande	87,5	88,1	88,6

Källa: CSN

Lånebenägenheten är något annorlunda på terminsnivå och varierar även mellan höst- och vårtermin.

Studiestödsreformen innebar också att ett nytt tilläggslån infördes. Under första halvåret ut- nyttjade drygt 12 600 personer tilläggslånet.

Återbetalning av studielån

Sedan den 1 juli 2001 finns det i huvudsak lånta- gare i tre olika återbetalningssystem. De flesta låntagarna finns än så länge i de äldre lånesyste- men.

Antalet låntagare den 1 januari 2001 var drygt 1,4 miljoner personer. Låntagarnas skuld till CSN uppgick vid samma tillfälle till 145 miljarder kronor. CSN:s upplåning hos Riksgäldskontoret (RGK) för lån beviljade 1989–2001 utgjorde 114,3 miljarder kronor och för det nya studielånet 5,6 miljarder kronor. Skillnaden mellan låntagarnas skuld till CSN och CSN:s skuld till RGK beror på att myndigheten betalar låntagarnas obetalda räntor under studie- tiden till RGK med anslagsmedel.

År 2001 fick ca 247 000 låntagare anstånd med sin återbetalning, vilket är ungefär samma antal som föregående budgetår.

Vuxenstudiestöd

Antalet studerande med ubs har under budget- året 2001 minskat med drygt 17 000 personer jämfört med föregående budgetår. Vidare har antalet studerande med svux och svuxa minskat med ungefär 22 000.

1 Lånebenägenheten är något annorlunda på terminsnivå och varierar även mellan höst- och vårtermin.

132

Studiestödsadministration

Efterfrågan på information om studiestöd har under det senaste verksamhetsåret varit omfat- tande. Frågeställningarna har dessutom varit komplexa, vilket under perioden ställt stora krav på de studiestödsadministrerande myndighe- terna. Nedan redovisas några nyckeltal för CSN:s och ÖKS verksamhet.

Tabell 8.4 Några nyckeltal för CSN:s verksamhet

Verksamhet	1999	2000	2001
Antal besök på webbsida	1 100 000	1 900 000	3 200 000

Antal besök på webbsvar	550 000	950 000	1 600 000

Antal besök på datasvar	1 400 000	1 300 000	1 500 000

Ärendeutveckling	1 156 078	1 090 483	1 067 659

Andel avklarade ärenden	76 %	71 %	62 %
inom 3 veckor - studieme-
del

Andel avklarade ärenden	56 %	50 %	43 %
inom 3 veckor – utlands-
studier

Andel avklarade ärenden	66 %	63 %	60 %
inom 3 veckor – särskilt
utbildningsbidrag

Andel avklarade ärenden	44 %	45 %	49 %
inom 3 veckor – SVUX

Andel avklarade ärenden	53 %	50 %	50 %
inom 3 veckor - SVUXA

Som framgår av tabell 8.4 uppvisar CSN, för nästan alla typer av studiestöd, en minskande andel ärenden som avklaras inom tre veckor. Uppgifterna om antalet besök på webbsvar och datasvar visar samtidigt på en allt större efterfrå- gan på information beträffande studiestödet.

Tabell 8.5 Några nyckeltal för ÖKS verksamhet

Verksamhet	2001
Antal ärenden
inkomna	2 153
avslutade	1 632

Beslutande instans
nämnden	400
direktör	1 185
annan	47

Andel bifall	16 %
Andel avslag	74 %

Avvisade/avskrivna m.m.	10 %

Andel ärenden behandlade inom
4 veckor	51 %

Genomsnittlig handläggningstid	27 dagar

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Uppgifterna omfattar enbart 2001. Det saknas jämförbara uppgifter från tidigare år på grund av att myndigheten inrättades den 1 maj 2001.

8.3.2Analys och slutsatser

Enligt regeringens bedömning har insatserna inom studiestödsområdet bidragit till att målen för utbildningspolitiken har kunnat uppnås. Högskolans och den kvalificerade yrkesutbild- ningens utbyggnad har kunnat fortskrida i plane- rad takt. Efterfrågan på studiestöd har under året stått i nära relation till tillgängliga medel.

Antalet personer med studiestöd har minskat jämfört med budgetåret 2000, som en följd av att antalet vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå blivit färre. Det färre antalet vux- enstuderande kan antas bero på att kunskaps- lyftet fasats ut samt det förbättrade sysselsätt- ningsläget. Fram till 2004 kommer anslagsbeho- vet för studiestödsverksamheten att öka med ca 637 miljoner kronor jämfört med anvisade medel 2002, framför allt till följd av att vissa anslag är knutna till makroekonomiska förändringar samt att studiehjälpen förstärks.

Studiehjälp

Regeringen har i 2001 års ekonomiska vårpropo- sition föreslagit att medel skall avsättas så att studiebidraget inom studiehjälpen kan lämnas tio månader om året fr.o.m. 2003. Med anledning av detta lämnas i denna proposition (utgiftsområde 15, avsnitt 4.1.1) förslag till ändring i studie- stödslagen (1999:1395).

Studiemedel

Två omständigheter har påverkat utfallet. För det första kan fr.o.m. den 1 juli 2001 nya vuxen- studerande inte längre ansöka om svux och svuxa. Studerande på grundskole- och gymna- sienivå kan i stället få studiemedel, där sökanden har möjlighet att ansöka om den högre bidrags- delen om 82 procent av totalbeloppet i studie- medlen. Detta har medfört att antalet studieme- delstagare på grundskole- och gymnasienivå ökat med ungefär 10 000 personer under 2001. För det andra har antalet studerande med studieme- del på den eftergymnasiala utbildningsnivån ökat

133

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

under 2001 med drygt 11 000 personer, vilket framför allt är ett resultat av den kraftiga ut- byggnad av nya högskoleplatser som genomförts under de senaste åren. Ökningen av antalet stu- derande är dock lägre än det utbildningsuppdrag som riksdagen beslutade 1997.

Studiestödsreformen 2001 är den största för- ändringen av studiestödssystemet sedan syste- met infördes i mitten på 1960-talet och tillkoms- ten av vuxenstudiestöden under 1970-talet. Det reformerade studiestödssystemet har av förklar- liga skäl ännu inte till fullo utvärderats. Det är också för tidigt att göra säkra bedömningar av effekterna av reformen. CSN har till uppgift att följa studiestödsreformens effekter. Som ett för- sta led i detta uppföljningsarbete har myndighe- ten föreslagit vissa författningsändringar. Försla- gen återfinns bl.a. i CSN:s rapport 2002:1 Den första terminen med det nya studiestödet, i en handlingsplan över utvecklingsarbetet vid CSN (dnr 2002-19-5305) och i CSN:s budgetunderlag för 2003.

Studielån

Under en följd av år har lånebenägenheten årli- gen ökat (se tabell 8.2, lånebenägenhet i pro- cent), men under 2001 visar utfallet att upp- gången är bruten bland studerande i Sverige. Att lånebenägenheten minskat med 5 procentenhe- ter på grundskole- och gymnasienivå beror sannolikt på de regelförändringar som infördes i och med studiemedelsreformen den 1 juli 2001. Framför allt kan de skärpta återbetalningskraven, bidragsdelens ökning från 27,8 till 34,5 procent av totalbeloppet, val av studietakt och det höjda s.k. fribeloppet ha påverkat studenternas behov av studielån.

Återbetalning av studielån

Utvecklingen av antalet låntagare och beslut om nedsättning, överensstämmer med tidigare be- dömningar. Den sammanlagda studieskulden har ökat nominellt med ca 10 miljarder varje år. Vid utgången av innevarande år beräknas skuld- stocken för lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 hos Riksgäldskontoret (RGK) vara 113,6 miljarder kronor. För lån tagna fr.o.m. den 1 juli 2001 beräknas skuld- stocken vara 18,3 miljarder kronor, varav 12,5 miljarder kronor avser nyupplåning under 2002. Återbetalning av studielån i det nya systemet kommer tidigast att påbörjas under 2003, vilket inte föranleder regeringen att nu föreslå några förändringar.

Vuxenstudiestöd

Antalet studerande med svux och svuxa har sjunkit jämfört med budgetåret 2000. Dessa stöd avvecklas successivt fr.o.m. den 1 juli 2001. Antalet studerande med ubs har likaså sjunkit gradvis under de senaste åren i takt med att kun- skapslyftet fasas ut. Detta har medfört att antalet studerande med dessa stöd minskat med om- kring 37 300 personer. Utvecklingen bör också ses i ljuset av att sysselsättningsläget förbättrats. Ubs upphör vid årsskiftet 2002/03 och övriga vuxenstudiestöd den 30 juni 2003. Regeringen avser att inom kort vidta nödvändiga föränd- ringsåtgärder med anledning av att ubs försvin- ner. Vuxenstuderande får i fortsättningen studie- stöd inom ramen för det generella studiestödssystemet.

Studiestödsadministration

Regeringens bedömning är att 2001 var ett ex- traordinärt verksamhetsår, särskilt för CSN. Ett helt nytt studiestödssystem togs i bruk och hela CSN:s personal utbildades för detta ändamål. Dessutom ökade antalet ansökningar markant inför hösten 2001, då alla studerande som en följd av reformen, var tvungna att ansöka om studiemedel på nytt. Situationen medförde betydligt längre handläggningstider och sämre telefonservice än vad som annars hade varit fal- let.

Hanteringen av det nya studiestödssystemet har under 2002 stabiliserats och CSN:s förmåga att effektivare hantera regelverk och handlägg- ningsrutiner har förbättrats. Regeringen menar att det nu är mycket som talar för att myndig- heten under 2002 och 2003 kommer att ha bättre förutsättningar att klara de krav som regering och riksdag ställer.

Bland annat för att ge CSN bättre förutsätt- ningar att sköta studiestödshanteringen föreslår regeringen (se utgiftsområde 15 avsnitt 4.1.2) vissa ändringar i studiestödslagen (1999:1395). Förändringsförslagen är av teknisk karaktär och innebär ingen genomgripande förändring av stu- diestödssystemet, men de medför att studie- stödsadministrationen förenklas. Systemet blir även mer överblickbart för studiestödstagarna. CSN har också vidtagit vissa anpassningar av sy- stemet på myndighetsnivå.

134

ÖKS har endast varit i verksamhet en kort tid. Därför måste regeringens bedömningar göras med viss försiktighet. Hittills visar myndigheten på ett gott administrativt resultat. Regeringen gör bedömningen att myndigheten har goda för- utsättningar att fortsättningsvis uppfylla de mål som regeringen ställer. Nya regleringar på stu- diestödsområdet ger förändrade förutsättningar för ÖKS. Regeringen bedömer att ÖKS bör klara sådana förändrade krav inom nuvarande re- sursramar.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Övriga insatser

Inom Utbildningsdepartementet pågår ett arbete med att se över studiestödsförordningen (2000:655), där smärre justeringar kan bli aktu- ella för att underlätta studiestödsadministratio- nen.

135

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9 Budgetförslag

9.1Anslag

9.1.125:1 Statens skolverk

Tabell 9.25:1 Anslagsutveckling för 25:1 Statens skolverk

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	299 125	sparande	10 415
2002	Anslag	356 576	Utgifts-	361 637
2002	Anslag	356 576	prognos	361 637
2003	Förslag	309 730

2004	Beräknat	311 463	1

1 Motsvarar 304 729 tkr i 2003 års prisnivå.

Statens skolverk är sektorsmyndighet för skolvä- sendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket skall bidra till måluppfyllelsen inom politikområdet genom sina instruktionsenliga uppgifter, bl.a. att följa upp och utvärdera för- skoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolvä- sendet och vuxenutbildningen. Vidare skall Skolverket främja utveckling, kompetensutveck- ling och kvalitetsarbete samt utöva tillsyn. De senaste åren har präglats av insatser med anled- ning av bl.a. kunskapslyftet, införandet av max- taxan inom barnomsorgen, satsningen på perso- nalförstärkningar samt ett växande antal fri- stående skolor.

Medel avsätts för omstrukturering av Skol- verket. Medlen får även användas för den nya skolutvecklingsmyndighetens uppbyggnad.

Regeringens överväganden

Regeringen har bedömt att Skolverkets grans- kande och främjande roller bör särskiljas från varandra genom att en ny myndighet bildas

fr.o.m. den 1 mars 2003. Regeringen har tillkallat en särskild utredare (dir. 2002:76) med uppgift att förbereda för Skolverkets förändrade roll och bildandet av skolutvecklingsmyndigheten.

Huvuduppgiften för Skolverket blir att följa upp, granska och utvärdera utbildningens kvali- tet och resultat i kommuner och skolor samt att utöva tillsyn över verksamheten. Regeringens ambition är att tillsyn och kvalitetsgranskning skall öka kraftigt. Verket skall därutöver följa upp och utvärdera verksamheten i förskola, fri- tidshem, skola och vuxenutbildning på såväl na- tionell som lokal nivå.

En del av Skolverkets ursprungliga anslag, motsvarande ca 25 procent av ramanslaget, förs till den nya skolutvecklingsmyndighetens anslag 25:2 Skolutvecklingsmyndighet. När regeringen har tagit slutlig ställning till utredarens förslag kan regeringen komma att överväga möjligheten att justera anslagsbeloppen för Skolverket och den nya myndigheten.

Skolverkets anslag tillförs 15 miljoner kronor från anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg för omstrukturering av verksamhe- ten. Vidare tillförs anslaget 7 miljoner kronor från anslag 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg för implementering av vissa nya uppdrag och ett nationellt centrum för yrkesut- bildning. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ram- anslag om 309 730 000 kronor för budgetåret 2003.

137

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:1 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	356 576	356 576

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	9 630	17 723
Beslut	-2 183	-2 231

Överföring till/från andra	-54 293	-60 605
anslag

Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	309 730	311 463

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.225:2 Skolutvecklingsmyndighet1

Tabell 9.25:2 Anslagsutveckling för 25:2

Skolutvecklingsmyndighet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	0	sparande	0
2002	Anslag	0	Utgifts-	0
2002	Anslag	0	prognos	0
2003	Förslag	75 759

2004	Beräknat	77 433	2

1Nytt anslag.

2Motsvarar 75 759 tkr i 2003 års prisnivå.

I enlighet med regeringens bedömning i utvecklingsplanen (skr. 2001/02:188) kommer en ny utvecklingsmyndighet att inrättas där det statliga utvecklingsstödet bättre kan stimulera och stödja det lokala utvecklingsarbetet. Stödet skall avse förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Myndigheten avses inleda sin verksamhet den 1 mars 2003 och tar då över dessa uppgifter från Statens skolverk.

Regeringens överväganden

Till myndigheten förs en del av Skolverkets ur- sprungliga anslag, motsvarande ca 25 procent av anslag 25:1 Statens skolverk, för perioden mars till december 2003. När regeringen har tagit slutlig ställning till utredarens förslag kan rege- ringen komma att överväga möjligheten att ju- stera anslagsbeloppen för Skolverket och den nya myndigheten. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Mot bakgrund av ovanstående

föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ram- anslag om 75 759 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:2 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	0	0

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	0	0
Beslut	-534	-546

Överföring till/från andra anslag	76 293	77 979

Övrigt	0	0
Förslag/beräknat anslag	75 759	77 433

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.325:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Tabell 9.25:3 Anslagsutveckling för 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	431 661	sparande	105 199
2002	Anslag		Utgifts-	398 948
2002	Anslag	493 629	prognos	398 948
2003	Förslag	351 901

2004	Beräknat	201 093	1

1 Motsvarar 196 209 tkr i 2003 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst skolutvecklingsmyndighetens insatser för att stödja och stimulera kommuner och verk- samheter inom barnomsorg, skola och vuxenut- bildning i deras arbete med verksamhetsutveck- ling. Anslaget används även för:

annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet

satsningar för att främja skolväsendets inter- nationalisering

bidrag till vissa organisationer

statlig rektorsutbildning samt till

administration, uppföljning och utvärdering av vissa uppdrag.

Vid utgången av budgetåret 2001 fanns ett an- slagssparande som uppgick till 105 miljoner kro- nor. Av detta anslagssparande får 88,1 miljoner

138

kronor användas för att stödja kvalitetsarbetet i barnomsorg, skola och vuxenutbildning.

Regeringens överväganden

Regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188) bör styra vilka insatser och områ- den som skall prioriteras i arbetet med att stödja utvecklingen inom barnomsorg och skolväsende de närmaste åren. I utvecklingsplanen anges ett antal strategiska områden där det under de när- maste åren behövs förstärkta statliga insatser för att påskynda utvecklingsarbetet och höja utbild- ningens kvalitet. Detta arbete prioriteras inom anslaget. En central uppgift för myndigheten blir därvidlag att förbättra utbildningsvillkoren för barn och ungdomar i områden som präglas av etnisk eller social segregation. Ett annat strate- giskt område är att stödja kvalitetsutvecklingen i kommuner och verksamheter inom barnomsorg och skola. Stödet bör avse såväl verksamheter med kommunal som annan huvudman och kan t.ex. bestå av information och viss kompetensut- veckling. Språket och läsningen är nyckeln till kunskap. Arbetet med elevers språk- och läsut- veckling bör därför också vara ett centralt om- råde i skolutvecklingsmyndighetens arbete. Ett ändamålsenligt utvecklingsarbete förutsätter att arbetet sker i samverkan med brett spektrum av aktörer som på olika sätt kan stödja och influera. Av särskild vikt är att utvecklingsinsatserna sker i nära samarbete och dialog med kommuner och övriga skolhuvudmän.

Medel under anslaget bör vidare användas till kompetensutveckling av lärare och annan perso- nal inom särskilt betydelsefulla områden såsom naturvetenskap, teknik och miljö, elevhälsa, pe- dagogik för vuxna samt för att utveckla kunskap om utvecklingssamtal och individuella utveck- lingsplaner. Sekretariatet för projektet Attraktiv Skola överförs till skolutvecklingsmyndigheten och medel avsätts under detta anslag. Medel bör även avsättas för inrättandet av ett nationellt re- surscentrum för idrott och hälsa, som skall ge skolor hjälp, stöd och idéer till hur idrottsämnet kan utvecklas i innehåll och omfattning.

Satsningar för att stimulera utvecklingen och användningen av IT i skolan bör fortsätta. Re- geringens bedömning är att de goda erfarenheter som finns från olika statliga satsningar bör tas tillvara och spridas. Regeringen kommer därför

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att ge den nya skolutvecklingsmyndigheten i uppdrag att inom sitt ansvarsområde ta ett na- tionellt ansvar för vissa insatser på området.

Regeringen avser även avsätta medel för att främja yrkesutbildningens internationalisering genom att öka möjligheterna till utlandspraktik för elever i gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning.

Under år 2003 föreslår regeringen att 161,9 miljoner kronor utöver den anslagsnivå som avi- serades budgetpropositionen för 2002 avsätts för att förstärka kvalitetsarbete enligt utvecklings- planens förslag.

För att stärka den nya skolutvecklingsmyn- digheten att med utgångspunkt i vetenskapligt baserad kunskap främja och stödja utvecklingen i förskola, skola och vuxenutbildning föreslår re- geringen att de forskningsmedel (33,5 miljoner kronor) som tidigare disponerades under ansla- get Forskning inom skolväsendet, förs till detta anslag. För att finansiera nationella resurscent- rum i teknik respektive biologi och bioteknik fö- reslås att 3 miljoner kronor förs till anslagen för Linköpings respektive Uppsala universitet (25:29 respektive 25:19). Regeringen föreslår vi- dare att 22 miljoner förs till anslaget 25:1 Statens skolverk för omstrukturering av myndigheterna enligt ombildningen av den statliga skoladmi- nistrationen, samt för implementering av vissa nya uppdrag och medel för ett nationellt refe- renscentrum för yrkesutbildning. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 351 901 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:3 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års	493 629	493 629
statsbudget

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	12 045	24 631
Beslut	-289 668	-296 878

Överföring till/från andra	134 979	-21 228
anslag

Övrigt	916	939

Förslag/beräknat anslag	351 901	201 093

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

139

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.425:4 Specialpedagogiska institutet

Tabell 9.25:4 Anslagsutveckling för 25:4 Specialpedago- giska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	211 661	sparande	9 296
2002	Anslag	319 341	Utgifts-	319 097
2002	Anslag	319 341	prognos	319 097
2003	Förslag	321 497

2004	Beräknat	328 563	1

1 Motsvarar 321 497 tkr i 2003 års prisnivå.

Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i special- pedagogiska frågor rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Institutets uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän som ansvarar för förskola, skola, skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående skolor som står under statlig tillsyn. I uppdraget ingår att sprida information och kunskap inom det specialpeda- gogiska området samt att initiera och medverka i utvecklingsarbete inom området.

Specialpedagogiska institutet är organiserat i fem regioner: norra, östra, mellersta, västra och södra regionen. Regionerna har till uppgift att bl.a. ge råd och handledning till arbetslag, spe- cialpedagoger, rektorer och chefer, arrangera och medverka i kompetensutveckling, informera för- äldrar, arbetslag och huvudmän i specialpedago- giska frågor, ta initiativ till utvecklingsverksam- het, samla in och förmedla forskningsresultat inom området samt att ta initiativ och delta i in- ternationell samverkan.

I myndigheten ingår dessutom Resurscenter syn, Resurscenter döv/hörsel, Resurscenter döv- blind samt Resurscenter tal och språk. Resurs- centren har i uppdrag att genomföra utredningar och träning av enskilda barn och ungdomar. Re- surscentren ger även information och utbildning till föräldrar, lärare och annan personal.

Specialpedagogiska institutet fick för budget- året 2001 en revisionsberättelse med invändning på grund av att den interna styrningen och kon- trollen inom institutet inte har fungerat på ett tillfredsställande sätt sedan myndigheten bilda- des den 1 juli 2001. Bristerna har fått till följd att anslagsredovisningen inte är upprättad enligt re- geringens beslut samt att myndigheten inte har upprättat en kvalitetssäkrad finansieringsanalys.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2001	0	19 200	86 400	-67 200

Prognos 2002	0	33 000	148 000	-115 000

Budget 2003	0	33 000	148 000	-115 000

Intäkterna avser främst ersättning från kommu- nerna för elever vid Resurscenter syn Örebro samt Resurscenter tal och språk. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2001:28) om att avgifterna för barn i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 62 400 kronor per barn och år och att avgiften för barn från andra kommuner skall uppgå till 182 000 kronor per barn och år. Av- gifterna utsätts för prövning varje år. Det eko- nomiska målet är att intäkterna delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter skall finan- sieras från detta anslag.

För budgetåret 2001 redovisas ett anslagsspa- rande på 9 296 000 kronor. Specialpedagogiska institutet får disponera anslagssparandet.

Regeringens överväganden

Utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder (dir. 2001:65) har i uppgift att göra en översyn av statens engagemang för framställning och an- passning av läromedel och studiematerial för barn, elever och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning. I avvaktan på arbetets slutförande har Specialpedagogiska institutet ett fortsatt ansvar för utveckling och produktion av läromedel för elever med funk- tionshinder. För att stödja kommuner och landsting när det gäller att tillgodose behovet av socialt råd och stöd samt habilitering- /rehabilitering hos dövblinda vuxna har 4 miljo- ner kronor överförts från anslaget till utgiftsom- råde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 16.2 Vissa statsbidrag inom handikappom- rådet. Vidare får anslaget användas för att finan- siera kostnader uppkomna under anslag 25:5

Skolutveckling och produktion av läromedel för

140

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

elever med funktionshinder. Anslagsnivån har dessutom justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Mot bak- grund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 321 497 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:4 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	319 341	319 341
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	8 451	15 656
Beslut	-6 295	-6 433
Överföring till/från andra	0	0
anslag
Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	321 497	328 563

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.525:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder

Tabell 9 25:5 Anslagsutveckling för 25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	21 250	sparande	689
2002	Anslag	22 149	Utgifts-	21 454
2002	Anslag	22 149	prognos	21 454
2003	Förslag	22 558

2004	Beräknat	23 068	1

1 Motsvarar 22 558 tkr i 2003 års prisnivå.

Utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder (dir. 2001:65) har i uppdrag att göra en översyn av statens engagemang för framställning och an- passning av läromedel och studiematerial för barn, elever och vuxna med funktionshinder i förskola, skola och vuxenutbildning. Utred- ningen lämnar sin slutredovisning den 1 decem- ber 2002.

I avvaktan på arbetets slutförande har Special- pedagogiska institutet ett fortsatt ansvar för ut- veckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)	(tabell
		fotnot)
Utfall 2001	0	6 600	32 900	-26 300

Prognos 2002	0	12 000	72 000	-60 000

Budget 2003	0	12 000	72 000	-60 000

Det ekonomiska målet är att intäkterna från lä- romedelsförsäljningen delvis skall finansiera verksamheten. De kostnader som inte finansie- ras med avgiftsintäkter skall finansieras från detta anslag samt från anslaget 25:4 Specialpeda- gogiska institutet.

Regeringens överväganden

Utredningen om läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med funktionshinder slutredo- visar uppdraget den 1 december 2002. Utifrån utredningens slutsatser återstår ett omfattande arbete under 2003 innan verksamhetens inrikt- ning är klar. Under detta arbete har Specialpeda- gogiska institutet ett fortsatt ansvar för verk- samheten.

Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 22 558 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:5 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	22 149	22 149

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	568	1 081
Beslut	-159	-163

Överföring till/från andra anslag	0	0
Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	22 558	23 068

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

141

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.625:6 Specialskolemyndigheten

Tabell 9.25:6 Anslagsutveckling för 25:6

Specialskolemyndigheten

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	365 134	sparande	37 906
2002	Anslag	229 460	Utgifts-	258 594
2002	Anslag	229 460	prognos	258 594
2003	Förslag	234 246

2004	Beräknat	239 383	1

1 Motsvarar 234 246 tkr i 2003 års prisnivå.

Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar som är döva eller hörsel- skadade en till varje elevs förutsättningar anpas- sad utbildning som så långt det är möjligt mot- svarar den utbildning som ges i grundskolan eller för berörda elever i särskolan.

Myndigheten består av sex skolenheter, varav fem är regionala specialskolor för döva och hör- selskadade elever och en är en nationell special- skola för döva och hörselskadade med utveck- lingsstörning samt för dövblindfödda elever. Förutsättningen för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling är att de erbjuds en teck- enspråkig miljö.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:6 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2001	20 663	52 271	320 431	-268 160
Prognos 2002	-	98 000	339 116	-241 116

Budget 2003	-	98 000	332 000	-234 000

Avgifterna utgörs av ersättning från kommu- nerna för elever i specialskola. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Prognosen utgår från regeringens beslut (SKOLFS 2001:28) om att avgifterna för elever i värdkommunerna, dvs. de kommuner där verksamheten är belägen, skall uppgå till 62 400 kronor per elev och år och att avgiften för elever från andra kommuner skall uppgå till 182 000 kronor per elev och år. Avgif- terna utsätts för prövning årligen.

Det ekonomiska målet är att intäkterna från Specialskolemyndighetens verksamhet delvis skall täcka kostnaderna för verksamheten. Kost-

nader som inte finansieras med avgiftsinkomster skall finansieras från detta anslag.

För budgetåret 2001 redovisas ett anslagsspa- rande på 37 906 000 kronor, varav Specialskole- myndigheten disponerar 7 622 000 kronor och Specialpedagogiska institutet 24 046 000 kronor.

Regeringens överväganden

Myndigheten påpekar i sin årsredovisning att bristen på utbildade pedagoger inom området kommer att bli akut inom några år.

Myndigheten har under året särskilt arbetat med att samordna insatser för en ökad nyrek- rytering av lärare till sina skolenheter. Därutöver har myndigheten arbetat med att stärka skolor- nas inre arbete och därmed bidra till en ökad måluppfyllelse, samt att genom kompetensut- vecklingsinsatser vidareutveckla den teckensprå- kiga miljön och fördjupa kunskaper om döva och hörselskadade barns lärande ur ett tvåsprå- kighetsperspektiv. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 234 246 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:6 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	229 460	229 460

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	6 437	11 610
Beslut	-1 651	-1 687

Överföring till/från andra	0	0
anslag

Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	234 246	239 383

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

142

9.1.725:7Särskilda insatser på skolområdet

Tabell 9.25:7 Anslagsutveckling för 25:7 Särskilda insatser på skolområdet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	261 961	sparande	8 846
2002	Anslag	259 670	Utgifts-	261 555
2002	Anslag	259 670	prognos	261 555
2003	Förslag	266 177

2004	Beräknat	276 246	1

1 Motsvarar 268 285 tkr i 2003 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för i huvudsak:

bidrag enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolom- rådet

bidrag till kommuner för samordnade ut- bildningsinsatser avseende särskild undervis- ning på sjukhus m.m. och samordnade re- gionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder

ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kom- muner för speciellt anpassad gymnasieut- bildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh) från hela landet

bidrag till Örebro kommun enligt avtal mel- lan staten och kommunen om viss statlig er- sättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH)

särskilda statsbidrag enligt avtal mellan sta- ten och Sörmlands respektive Västmanlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande ut- bildning för elever med utvecklingsstörning.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

Fr.o.m. intagningen till läsåret 2002/03 får in- dividuella program anordnas vid den utbildning i gymnasieskolan som är speciellt anpassad för ungdomar med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad utbildning).

För 2001 redovisas ett anslagssparande på 8 846 000 kronor. Allt anslagssparande får be- hållas.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Utbildning för vissa psykiskt utvecklingsstörda ungdomar, enligt avtal mellan staten och Lands- tinget Västmanland, har fr.o.m. hösten 2002 överförts till en fristående gymnasiesärskola, Salbohedskolan. Landstinget har därför sagt upp avtalet och föreslagit att de medel som lands- tinget skulle fått enligt avtalet i stället används så att respektive elevs hemkommun kan få tillgo- dogöra sig medlen. Av skollagen (1985:1100) framgår att en hemkommun är skyldig att lämna bidrag till en fristående gymnasiesärskola, som av Statens skolverk har förklarats berättigad till bidrag, under förutsättning att bidraget avser så- dana elever som hemkommunen är skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan.

Regeringen anser att det är rimligt att de ele- ver som är mottagna vid skolan när huvudman- naskapet ändras får slutföra utbildningen med oförändrade villkor. Regeringen vill därför för riksdagens kännedom meddela att en förordning om statsbidrag för vissa elever vid Salbohedsko- lan (SKOLFS 2002:21) har beslutats. Förord- ningen innebär att en kommun som enligt be- stämmelserna i skollagen (1985:1100) lämnar bidrag för en elev som senast den 14 augusti 2002 antagits till Salbohedskolan kan få särskilt statsbidrag efter ansökan hos Statens skolverk. Sådant bidrag kan utgå så länge studierna vid skolan pågår, dock längst till utgången av juni 2006.

Elevantalet vid riksgymnasierna vid såväl RGD/RGH som Rh-anpassad utbildning be- räknas i stort sett till oförändrad nivå.

Från anslaget överförs 2 108 000 kronor till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg som en del i finansieringen av en för- stärkt kvalitetssatsning. Anslagssparande över tre procent från budgetåret 2001 kompenserar dock sänkningen av anslagsnivån. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Mot bak- grund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 266 177 000 kronor för budgetåret 2003.

143

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:7 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	259 670	259 670
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	10 491	18 508
Beslut	-1 876	-1 932
Överföring till/från andra	-2 108	0
anslag
Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	266 177	276 246

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.825:8 Sameskolstyrelsen

Tabell 9.25:8 Anslagsutveckling för 25:8 Sameskolstyrelsen

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	31 384	sparande	-833
2002	Anslag	30 603	Utgifts-	29 975
2002	Anslag	30 603	prognos	29 975
2003	Förslag	31 168

2004	Beräknat	31 851	1

1 Motsvarar 31 168 tkr i 2003 års prisnivå.

Utbildningen vid sameskolorna och den integ- rerade samiska undervisningen i den kommunala grundskolan har som mål att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen genom att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning. Utbildningen skall i övrigt för sameskolan motsvara utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen t.o.m. årskurs 9 i grundskolan.

Sameskolstyrelsen, som är styrelse för same- skolorna och integrerad undervisning i den kommunala grundskolan, får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och förskole- och fritids- hemsverksamheten för samiska barn.

Det finns sex sameskolor och den integrerade samiska undervisningen bedrivs inom kommunal grundskola i nio kommuner. Antalet elever är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.

Årsredovisningen visar på god måluppfyllelse för elever i både sameskolan och den integrerade undervisningen. Tillgången på pedagogiskt utbil- dade lärare är för närvarande relativt god vid sa- meskolorna. Behov föreligger dock av kompe- tensutveckling i samiska för en del av personalen för att undervisningen i så stor utsträckning som

möjligt skall kunna bedrivas på samiska. Ett sär- skilt angeläget område för Sameskolstyrelsen är arbetet med att öka tillgången på läromedel i de olika samiska språkvarieteterna.

Sameskolstyrelsen har fört fram kravet att få rätt att, vid de orter där sameskola finns, anordna samisk förskoleklass samt förskole- och fritids- hemsverksamhet som permanenta verksamheter under Sameskolstyrelsen.

En jämförelse mellan budget och utfall bud- getåret 2001 visar ett underskott på 833 000 kro- nor. Sameskolstyrelsen arbetar aktivt med att se över olika kostnader i syfte att göra verksam- heten så kostnadseffektiv som möjligt.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:8 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(Som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2001	8 357	5 468	5 150	318
Prognos 2002	7 853	6 800	6 800	0

Budget 2003	7 747	6 900	6 900	0

Regeringens överväganden

Sameskolstyrelsen bedriver en verksamhet med goda resultat för både de elever som går i same- skolan och i den integrerade verksamheten. Re- geringen ser positivt på Sameskolstyrelsens ar- bete i syfte att göra verksamheten så kost- nadseffektiv som möjligt och att undvika under- skott som verksamheten för närvarande dras med.

Statens skolverk slutför för närvarande revide- ringen av sameskolans kursplaner. I samband med detta arbete har principiella frågor med an- knytning till kursplanerna diskuterats och vissa behov av förordningsändringar aktualiserats. Skolverket anser bl.a. att ansvaret för utveck- lingen av det samiska perspektivet i sameskolans undervisning tydligare bör ligga på Sameskolsty- relsen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringskansliet bereder vidare frågan om rätten för Sameskolstyrelsen att anordna för- skoleklass, förskoleverksamhet och fritidshems- verksamhet vid orter med sameskola. Regeringen anser att frågan bör samordnas med eventuella förslag från 1999 års skollagskommitté om bl.a.

144

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

förskolan som egen skolform. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Mot bakgrund av ovan- stående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 31 168 000 kronor för budget- året 2003.

Tabell 9.25:8 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	30 603	30 603
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	785	1 473
Beslut	-220	-225
Överföring till/från andra anslag	0	0

Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	31 168	31 851

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.925:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Tabell 9.25:9 Anslagsutveckling för 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	-	sparande	-
2002	Anslag	3 900 000	Utgifts-	3 882 400
2002	Anslag	3 900 000	prognos	3 882 400
2003	Förslag	3 900 000

2004	Beräknat	3 900 000

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgär- der som skall lämnas till de kommuner som till- lämpar maxtaxa. Under anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för arbete med admini- stration av rekvisitioner från kommunerna samt den uppföljning av reformens olika delar för vil- ken Skolverket skall ansvara. Kompensationen till kommunerna för de övriga delarna av refor- men om maxtaxa och allmän förskola ges genom det generella statsbidraget under utgiftsområde 25, anslag 91:1 Generellt statsbidrag till kommu- ner och landsting. För den allmänna förskolan är kompensationen 1 200 miljoner kronor, för för- skoleverksamhet för barn till arbetslösa och för- äldralediga 300 respektive 200 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksda- gen anvisar ett ramanslag om 3 900 000 000 kro- nor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:9 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års	3 900 000	3 900 000
statsbudget
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	0	0
Beslut	0	0
Överföring till/från andra	0	0
anslag
Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	3 900 000	3 900 000

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1025:10 Bidrag till personalför- stärkningar i skola och fritidshem

Tabell 9.25:10 Anslagsutveckling för 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	491 339	sparande	8 661
2002	Anslag	1 500 000	Utgifts-	1 492 744
2002	Anslag	1 500 000	prognos	1 492 744
2003	Förslag	2 500 000

2004	Beräknat	3 500 000

I och med riksdagens beslut om budgetproposi- tionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 16, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) infördes ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka personaltätheten. Bidraget avser att för- bättra förutsättningarna för att höja skolornas resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skola och fritidshem. Bidraget skall användas till personalförstärkningar som är strategiska för att nå en ökad måluppfyllelse. Kostnader i sam- band med Skolverkets administration och upp- följning av statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.

145

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Statsbidraget för personalförstärkningar be- räknas öka successivt med en miljard kronor år- ligen tills nivån fem miljarder kronor är nådd.

Anslaget styrs av förordningen (2001:36) om statsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem. De första utbetalningarna gjordes i september 2001. Alla kommuner utom två fick medel utbetalda. I oktober 2002 skall kommu- nerna redovisa sina insatser under det första bi- dragsåret. Om uppföljningen visar att en kom- mun inte uppfyller förordningens krav kan kom- mande bidragsutbetalningar reduceras.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att statsbidraget till perso- nalförstärkningar i skola och fritidshem kommer att fördelas till alla kommuner. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 2 500 000 000 kronor för budget- året 2003.

Tabell 9.25:10 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års	1 500 000	1 500 000
statsbudget

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	0	0
Beslut	1 000 000	2 000 000

Överföring till/från andra	0	0
anslag

Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	2 500 000	3 500 000

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1125:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tabell 9.25:11 Anslagsutveckling för 25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	110 416	sparande	7 838
2002	Anslag	120 056	Utgifts-	118 440
2002	Anslag	120 056	prognos	118 440
2003	Förslag	117 184

2004	Beräknat	127 279	1

1 Motsvarar 124 080 tkr i 2003 års prisnivå.

Under detta anslag beräknar regeringen medel för:

särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riks- rekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå

bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genéve, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket

ersättning till kommun och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå

ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning

bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mel- lan staten och respektive riksinternatskola samt statsbidrag till internationella grund- och gymnasieskolor

statsbidrag enligt förordningen (1996:565) om statsbidrag till kostnader för utlands- svenska elevers skolgång i Sverige.

Under innevarande budgetår lämnas statsbi- drag till de tre riksinternatskolorna för utlands- svenska elever (Grännaskolan, Lundsbergs skola och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket), åtta internationella grundskolor (i Göteborg: internationella skolan i Göteborgsregionen, i Malmö: Bladins skola, i Stockholm: Tyska sko- lan, Lycée Fran'ais Saint Louis, The British In- ternational Primary School of Stockholm, The Tanto School, International School of Stock- holm), två internationella gymnasieskolor båda i Stockholm (Tyska skolan och Lycée Fran'ais Saint Louis) samt till IB-utbildning i Göteborg, Sigtuna och Stockholm. Elevutvecklingen vid de internationella skolorna visar på en viss ökning medan elevutvecklingen vid riksinternatskolorna håller en tämligen konstant nivå (ca 300 elever).

Från anslaget utbetalas också bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land en- ligt överenskommelsen om nordisk utbildnings- gemenskap på gymnasial nivå. Bidraget har för budgetåret 2001 omfattat 383 elever, fördelat med ett större antal på höstterminen 2001.

146

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

För 2001 redovisas ett anslagssparande på 7 838 000 kronor. Allt anslagssparande får be- hållas.

Regeringens överväganden

Statens skolverk har haft i uppdrag att se över systemet med särskilt verksamhetsstöd. Redo- visningen av uppdraget har överlämnats till Gymnasiekommittén 2000 som underlag för kommitténs överväganden. I avvaktan på rege- ringens ställningstagande med anledning av kommitténs förslag behålls verksamhetsstöden oförändrade med ett undantag, nämligen utbild- ning i mikromekanik och mikroteknik i Motala kommun som inte längre anordnas i kommu- nens regi.

Överenskommelsen 1992 om nordisk utbild- ningsgemenskap på gymnasial nivå (allmänt gymnasium och yrkesskolor) träffades utifrån den struktur för utbildningarna som då gällde. Överenskommelsen innebär bl.a. att länderna och deras skolmyndigheter skall avstå från att kräva ersättning av varandra för den undervis- ning som ges de sökande från de andra nordiska länderna som följer en i lag reglerad gymnasial utbildning.

En översyn av överenskommelsen gjordes un- der Sveriges förra ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet 1998. En rapport som pekar på fortsatt förekomst av gränshinder de nordiska länderna emellan har aktualiserat överenskom- melsen igen. En ny utvärdering av överenskom- melsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå är planerad under det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet 2003.

Från anslaget överförs 6 896 000 kronor till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg som en del i finansieringen av en för- stärkt kvalitetssatsning. Anslagssparande över tre procent från budgetåret 2001 kompenserar dock sänkningen av anslagsnivån. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Mot bak- grund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 117 184 000 kronor för budgetåret 2003.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:11 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	120 056	120 056
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	4 850	8 070
Beslut	-826	-847
Överföring till/från andra	-6 896	0
anslag
Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	117 184	127 279

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1225:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tabell 9.25:12 Anslagsutveckling för 25:12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	80 196	sparande	3 731
2002	Anslag	83 430	Utgifts-	84 487
2002	Anslag	83 430	prognos	84 487
2003	Förslag	84 676

2004	Beräknat	88 205	1

1 Motsvarar 86 203 tkr i 2003 års prisnivå.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av ut- landssvenska barn och ungdomar. Enligt be- stämmelserna lämnas statsbidrag till huvudman- nen för en svensk utlandsskola, distansundervis- ning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Under anslaget bekostas även löneför- måner m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna. Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.

Läsåret 2001/02 fanns det 33 svenska utlands- skolor, varav 16 låg i Europa. Samtliga 33 svenska utlandsskolor hade elever i någon av års- kurserna 1–6. Undervisning av elever i årskurs 7– 9 fanns däremot bara vid 7 skolor. Antalet elever i reguljär utbildning uppgick samma läsår till 1 326 stycken. I distansundervisning med hand- ledning deltog 104 elever vid 17 av de svenska utlandsskolorna. I övrig distansundervisning deltog 91 elever. Totalt deltog 3 680 elever i kompletterande svensk undervisning, men en- dast 316 av dem vid någon av de svenska ut-

147

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

landsskolorna. För närvarande finns 12 Europa- skolor varav två har startat sin verksamhet under 2002. Läsåret 2002/03 läste totalt 17 585 elever på skolorna, varav 404 av eleverna var svenska.

Riksdagen beslöt från och med budgetåret 2002 att höja anslaget med 6 miljoner kronor (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97). Prognosen för innevarande budgetår visar att medlen för svensk utlandsundervisning i stort kommer att förbrukas. Anslaget är beroende av elevutveck- lingen. För budgetåret 2001 redovisas ett an- slagssparande på 3 731 000 kronor. Allt anslags- sparande får behållas.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar medelsbehovet för 2004 till oförändrad nivå i förhållande till 2003.

Från anslaget överförs 1 528 000 kronor till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg som en del i finansieringen av en för- stärkt kvalitetssatsning. Anslagssparande över tre procent från budgetåret 2001 kompenserar dock sänkningen av anslagsnivån. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Mot bak- grund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 84 676 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:12 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	83 430	83 430

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	3 371	5 387
Beslut	-597	-611

Överföring till/från andra anslag	-1 528	0
Övrigt	0	0

Förslag/beräknat anslag	84 676	88 205

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1325:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tabell 9.25:13 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tusental kronor

			1	Anslags-
				Anslags-
2001	Utfall	43 957		sparande	486
2002	Anslag	93 559		Utgifts-	92 343
2002	Anslag	93 559		prognos	92 343
2003	Förslag	101 417
2004	Beräknat	97 339	2

1Utfallet härrör sig från Statens skolor för vuxna verksamhet

2Motsvarar 95 247 tkr i 2003 års prisnivå.

I syfte att åstadkomma ett nationellt resurscent- rum för flexibelt lärande har regeringen bildat Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Den nya myndighetens uppdrag är att utveckla metoder för distansutbildning och flexibelt lä- rande samt att utgöra ett stöd för kommunerna inom detta område.

I uppdraget ingår att CFL skall

utveckla och tillhandahålla gymnasial vuxenutbildning i form av distansutbild- ning, och då främst kurser som kommu- nerna själva på grund av otillräckligt studerandeunderlag har svårt erbjuda sina invånare.

CFL:s uppgift är även att utgöra ett stöd för kommunerna i deras användning av distansut- bildning, genom att

tillhandahålla fortbildning för lärare, skolle- dare och cirkelledare om arbetssätt och metoder vid användning av mediaburet material,

tillhandahålla beskrivande information om det aktuella utbudet Internet-baserad pro- gramvara samt

vara en nätburen informationscentral för IT-stödd distansutbildning.

CFL skall också utveckla distansutbildning och flexibelt lärande i vuxenutbildning och folkbild- ning genom att

–fördela medel till och på annat sätt stödja projekt, som syftar till att utveckla distans- utbildning och flexibelt lärande,

148

följa och informera om forskning och ut- vecklingsarbete rörande distansutbildning och flexibelt lärande i andra länder.

CFL ansvarar för att tillsammans med Speci- alpedagogiska institutet utveckla läromedel, som riktar sig till studerande inom vuxenutbildning och folkbildning, som har teckenspråk som för- sta språk.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:13 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -
			kostnad)
Utfall 2001
(SSV, Norrköping)	10 990	10 861	129
Utfall 2001
(SSV, Härnösand)	14 893	15 366	-383
Prognos 2002	20 900	20 900	0

Budget 2003	16 500	16 500	0

SSV:s omslutning uppgick 2001 till cirka 91 miljoner kronor varav den uppdragsfinansierade verksamheten uppgick till cirka 35 miljoner kro- nor, vilket är lägre än föregående år. En förhål- landevis stor del av den verksamhet som redovi- sas som uppdrag utgörs av intäkter av bidrag.

Omfattningen av uppdragsverksamheten har minskat, vilket delvis hänför sig till minskningen av kunskapslyftet.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar ett tillskott om 5 miljoner kronor för stöd till utvecklingsprojekt i kom- munerna. CFL kommer därmed att disponera 10 miljoner kronor för detta ändamål under 2003 utöver de 15 miljoner kronor som CFL dispone- rar för stöd för flexibelt lärande inom folkbild- ningen.

I enlighet med överenskommelser med staten har Härnösands och Norrköpings kommun till- handahållit lokaler för SSV sedan skolorna star- tade på 1950- och 60-talen. Enligt regeringens uppfattning bör staten ta över ansvaret för loka- lerna. För detta ändamål har 3 miljoner kronor beräknats. Genom förändringen skapas incita- ment för en anpassning av CFL:s faktiska lokal- behov.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 101 412 000 kronor för budgetåret 2003.

Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. I övrigt beräknas, utöver pris- och löne- omräkning, ett oförändrat anslag.

Tabell 9.25:13 Härledning av anslagsnivå 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	93 559	93 559

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	2 629	4 741
Beslut	-715	-731

Överföring till/från andra anslag	5 944	-230
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	101 417	97 339

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1425:14 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Tabell 9.25:14 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	133 544	sparande	56 671
2002	Anslag	171 377	Utgifts-	176 205
2002	Anslag	171 377	prognos	176 205
2003	Förslag	155 804
2004	Beräknat	154 023	1

1 Motsvarar 150 463 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget finansierar statsbidrag till

kompletterande utbildningar enligt förord- ningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar,

Nordiska scenografiskolan i Skellefteå,

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfat- tande kursverksamhet anordnad länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsfö- reningarna,

försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet enligt sär- skilda regeringsbeslut,

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet för att öka möjligheterna för mindre institutioner att delta i programmen

149

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom Grundtvig samt för spridning av re- sultat,

utveckling av svenskundervisning för in- vandrare och validering,

Högskolan för lärarutbildning och kommu- nikation i Jönköping AB att under tre år ansvara för ett resurscentrum för vuxenut- bildning. samt

Samernas utbildningscentrum.

Anslagssparandet hänförs bl.a. till att flera av de kompletterande utbildningarna inte helt har utnyttjat sin ram av årselevplatser. Av anslags- sparandet har 17,8 miljoner kronor dragits in och resten står till regeringens disposition.

Regeringens överväganden

I avvaktan på en översyn av kompletterande utbildningar som Skolverket genomför beräk- nas medel för ett oförändrat stöd jämfört med 2002.

Regeringen beräknar även 1 miljon kronor för att öka möjligheterna för mindre institutioner att delta i programmen inom Grundtvig samt för spridning av resultat.

Insatserna för att bättre tillvarata invandrares kunskaper i arbetslivet måste utvecklas. Ytterli- gare 10 miljoner kronor skall disponeras av re- geringen under utgiftsområde 13, anslaget 22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning för åtgärder som kan öka sysselsättningen och som kan komma att aktualiseras senare.

Enligt regeringens mening är det också önsk- värt att bedriva ett närmare samarbete med när- ingslivet för att fler invandrare ska få arbete. Re- geringen har därför inbjudit föreningen Svenskt Näringsliv till ett sådant arbete.

För att finansiera insatser som redovisas under anslagen 25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande och 25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet minskas anslaget med 14 miljoner kronor.

Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. I övrigt beräknas, utöver pris- och löne- omräkning, ett oförändrat anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 155 819 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:14 Härledning av anslagsnivå 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	171 377	171 377
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	6 924	11 143
Beslut	-1 098	-1 124
Överföring till/från andra anslag
	-21 399	-27 372
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	155 804	154 023

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1525:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

Tabell 9.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	-	sparande	-
2002	Anslag	50 000	Utgifts-	50 000
2002	Anslag	50 000	prognos	50 000
2003	Förslag	50 000

2004	Beräknat	50 000

Anslaget finansierar bidrag till fackliga organi- sationer, Företagarnas riksorganisation, Han- dikappförbundens samarbetsorgan och Sveri- ges fiskares riksförbund för uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.

Syftet med bidraget är att stimulera och ut- veckla den uppsökande verksamheten och for- merna för denna så att intresset hos vuxna för studier och utbildning kan breddas. Bidraget av- ser också stöd till utbildning i samhällsfrågor i syfte att förtroendevalda inom organisationerna på så sätt kan fördjupa sina kunskaper inom för samhällsutvecklingen centrala områden.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett obetecknat an- slag om 50 000 000 kronor för budgetåret 2003.

150

Tabell 9.25:15 Härledning av anslagsnivå 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	50 000	50 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

50 000

9.1.1625:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna

Tabell 9.25:16 Anslagsutveckling för Statligt stöd för utbildning av vuxna

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	4 069 899		sparande	-208 723
2002	Anslag	3 059 656	1	Utgifts-	2 780 018
2002	Anslag	3 059 656	1	prognos	2 780 018
2003	Förslag	1 784 378

2004	Beräknat	1 837 374	2

1Varav 108 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

2Motsvarar 1 784 378 tkr i 2003 års prisnivå.

Från anslaget finansieras statsbidrag enligt för- ordningen (2002:398) om statligt stöd för ut- bildning av vuxna.

Under anslaget beräknas även medel för en förstärkning av vuxenutbildningen för utveck- lingsstörda (särvux).

Underskottet år 2001 förklaras av att reger- ingen tidigarelade utbetalningen av medel till kunskapslyftet vintern 2001/02.

Regeringens överväganden

År 2003 beräknas statsbidraget motsvara cirka 46 500 platser i kommunal vuxenutbildning.

Regeringen beräknar även medel för en för- stärkning av vuxenutbildningen för utvecklings- störda på motsvarande nivå som 2001. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 771 672 000 kronor för budgetåret 2003.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:16 Härledning av anslagsnivå 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års
statsbudget	2 951 656	2 951 656
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	119 247	210 453
Beslut	-30 833	-31 800
Överföring till/från andra
anslag	110 241	113 515
Övrigt	-1 365 883	-1 406 450

Förslag/beräknat anslag	1 784 378	1 837 374

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1725:17 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 9.25:17 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	-	sparande	4 135
2002	Anslag	17 500	Utgifts-	17 273
2002	Anslag	17 500	prognos	17 273
2003	Förslag	14 727
2004	Beräknat	18 261	1

1 Motsvarar 17 864 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget finansierar verksamheten vid Myn- digheten för kvalificerad yrkesutbildning.

Myndighetens uppgifter är bl.a. att:

ha ett övergripande nationellt planeringsan- svar och lämna förslag om de ekonomiska ramarna för den kvalificerade yrkesutbild- ningen,

följa upp den kvalificerade yrkesutbild- ningen,

främja utvecklingen av den kvalificerade yr- kesutbildningen samt

informera och sprida kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar medel motsvarande 2002 års tilldelning.

Från anslaget har 3 137 000 kronor överförts till anslaget 25:3 Utveckling av skolfrågor som en del i finansieringen av en förstärkt kvalitetssats-

151

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ning. Anslagssparande över tre procent från budgetåret 2001 kompenserar dock sänkningen av anslagsnivån. Därutöver har anslagsnivån ju- sterats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 14 727 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:17 Härledning av anslagsnivå 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	17 500	17 500

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	468	867
Beslut	-104	-106

Överföring till/från andra anslag	-3 137	0
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	14 727	18 261

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.1825:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 9.25:18 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	-		sparande	377 000
2002	Anslag	502 082	1	Utgifts-	684 082
2002	Anslag	502 082	1	prognos	684 082
2003	Förslag	609 953
2004	Beräknat	778 184

1 Inklusive en minskning med 162 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002

Anslaget finansierar statsbidrag och gemen- samma kostnader för kvalificerad yrkesutbild- ning.

Utgifterna påverkas främst av antalet utbild- ningsplatser och utbildningarnas inriktning.

Anslagssparandet härrör sig dels från att ut- bildningsplatser inte kommit till stånd eller inte utnyttjats i den omfattning som planerats, dels från att statens kostnad per utbildningsplats varit lägre än budgeterat.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, i fråga om raman- slaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbild- ning besluta om bidrag till kvalificerad yrkes- utbildning som inklusive tidigare åtagande uppgår till högst 1 556 070 000 kronor under åren 2004–2007.

Tabell 9.25:18 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	2001	2002	2003	2004	2005–2007
	utfall	prognos	beräknat	beräknat	beräknat

Utestående åtaganden vid årets början		1 546 900	1 552 200	-	-
Nya åtaganden		660 000	525 070	-	-

Infriade åtaganden		654 700	521 200	740 603	740 603

Utestående åtaganden vid årets slut	1 546 900	1 552 200	1 556 070	-	-
Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 652 000	1 556 070	1 556 070	-	-

152

Regeringens överväganden

Den kvalificerade yrkesutbildningen är en re- guljär verksamhet sedan den 1 januari 2002.

Från anslaget har 147 022 000 kronor över- förts till anslaget 25:3 Utveckling av skolfrågor som en del i finansieringen av en förstärkt kvali- tetssatsning. Anslagssparande över tre procent från budgetåret 2001 kompenserar dock sänk- ningen av anslagsnivån.

Med hänsyn till det betydande anslagsspa- rande som regelmässigt har uppstått på detta an- slag och till behovet att begränsa de statliga ut- gifterna nästa år avser regeringen att budgetåret 2003 innehålla 200 miljoner kronor av detta an- slag. (Se även Vol. 1, Kap. 4.3). De för verksam- heten disponibla medlen bör medge en i huvud- sak oförändrad faktisk omfattning av verksamheten. Det bör ankomma på KY-myn- digheten att slutligt avgöra antalet utbildnings- platser.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 609 953 000 kronor för budgetåret 2003.

Tabell 9.25:18 Härledning av anslagsnivå 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	664 082	664 082

Förändring till följd av:

Beslut

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	16 372	31 461

Volymer

Överföring till/från andra anslag	-107 112	45 910

Övrigt	36 611	36 731

Förslag/beräknat anslag	609 953	778 184

9.1.1925:19 Uppsala universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	852 515		sparande	303
2002	Anslag	1 004 327	1	Utgifts-	979 480
2002	Anslag	1 004 327	1	prognos	979 480
2003	Förslag	1 100 361

2004	Beräknat	1 125 037	2

1Varav 10 290 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

2Motsvarar 1 100 717 tkr i 2003 års prisnivå.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 303 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Uppsala universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 35,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Uppsala universitet.

Tabell 9.25:19 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med	923	910	3 340	1
Magisterexamen med	923	910	3 340
ämnesdjup

Civilingenjörsexamen	166	190	800	1 220

Sjuksköterskeexamen	134	128	610	670
Lärarexamen med inriktning	128	141	605	635
mot tidigare år

Lärarexamen med inriktning	240	238	1 280	1 375
mot senare år

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Uppsala universitet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2001 vad avser antalet helårs- studenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i för- hållande till 2000 har uppnåtts. Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/ naturvetenskaplig inriktning 2001 i förhållande till 2000 har inte uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.

153

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Uppsala universitet har vidare fullgjort vård- högskoleutbildning omfattande 983 helårs- studenter på uppdrag av Landstinget i Uppsala.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 088 530

Särskilda åtaganden

– högskolepedagogisk utbildning av lärare	961

– nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik	1 563

– internationell lärarfortbildning	7 307

– sekretariatet för Östersjöuniversitetet	2 000
Summa	1 100 361

I anslaget ingår 44 643 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi med 8 403 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 9 016 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 15 597 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

I anslaget ingår som ny anslagspost 1 563 000 kronor för nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik som överförts från anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg. Vidare ingår som ny anslagspost 2 000 000 kronor för sekretariatet för Östersjö- universitetet.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Uppsala universitet erhåller 282 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen, se kapitlet Insatser avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, samt 74 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättningar för perioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 9.25:19 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	994 037	994 037

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	24 453	46 956
Beslut	-4 331	-5 512

Överföring till/från andra anslag	86 202	89 556

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 100 361	1 125 037

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2025:20 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	1 011 513	sparande	0
2002	Anslag		Utgifts-
2002	Anslag	1 057 431	prognos	1 043 684
2003	Förslag	1 140 323

2004	Beräknat	1 165 518	1

1 Motsvarar 1 140 323 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:20 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	122	130	438

Medicinskt	138	156	448
Naturvetenskapligt1	126	124	445

1 Examinationsmålet för Naturvetenskapligt vetenskapsområde inkluderar målet för Tekniskt vetenskapsområde.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Uppsala universitet redovisas i nedanstående tabell.

154

Tabell 9.25:20 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	391	423	44 %	47 %

Aktiva (ht)1	2 298	2 316	46%	45 %
Doktorsexamina	347	378	39%	44 %

Licentiatexamina	121	117	47%	41 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:20 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	446	467	12 %	13 %
Nyrekryterade professorer	98	47	16 %	19 %

1 Heltidsekvivalenter.

Under 2001 påbörjade Uppsala universitet sitt uppdrag att vara värd för två forskarskolor, en i matematik och beräkningsvetenskap och en i ekonomi, av universitetet benämnd Forskar- skolan i Management och IT.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25: 20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	338 777

Medicinskt	205 184

Naturvetenskapligt1	353 606
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS)	14 366

Ersättning för lokalhyror m.m.	228 390
Summa	1 140 323

1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

I anslaget ingår 45 907 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med


17 072 000	kronor		till	Humanistisk-samhälls-
vetenskapligt		vetenskapsområde,				10 292 000
kronor till		Medicinskt			vetenskapsområde,
17 819 000		kronor		till	Naturvetenskapligt
vetenskapsområde			samt		724 000	kronor till

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

SCASSS. Vidare ingår i anslagsposten

Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ytterligare 2 111 000 kronor för forskarskola i ekonomi samt 2 639 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår ytterligare 5 277 000 kronor för forskarskola i matematik och beräknings- vetenskap.

I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde ingår 945 000 kronor för övertagandet av metallbiologisk forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:20 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	1 057 431	1 057 431
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	26 013	49 951
Beslut
Överföring till/från andra anslag	56 879	58 136

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 140 323	1 165 518

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2125:21 Lunds universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	1 079 209		sparande	0
2002	Anslag	1 287 787	1	Utgifts-	1 269 995
2002	Anslag	1 287 787	1	prognos	1 269 995
2003	Förslag	1 413 832

2004	Beräknat	1 445 991	2

1Varav 17 600 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

2Motsvarar 1 414 734 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

155

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lunds universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 42,2 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Lunds universitet.

Tabell 9.25:21 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med	956	997	3 740	1
Magisterexamen med	956	997	3 740
ämnesdjup

Civilingenjörs- och	563	581	2 510	2 865
arkitektexamen
Sjuksköterskeexamen	140	157	570	680

Lärarexamen med inriktning	39	30	90	90
mot senare år

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Lunds universitet har inte fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2001 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men universitetet har uppnått målet för helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i förhåll- ande till 2000 har uppnåtts.

Lunds universitet har som särskilt åtagande att varje läsår erbjuda utbildning i estniska, indonesiska, rumänska, thai, ungerska och rättssociologi. Universitetet har fullgjort uppdraget att erbjuda utbildning i dessa ämnen; dock anordnades ingen utbildning i estniska under året på grund av alltför få sökande.

Universitetet har vidare som särskilt åtagande att anordna trafikflygarutbildning. Det antagningsstopp som infördes under 2000 har hävts och 12 nya studenter påbörjade utbildning under 2001. Ett samarbetsavtal med SAS har träffats under året.

Även övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Lunds universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 1 245

helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 382 557
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	967

- nationellt resurscentrum i fysik	1 130
- trafikflygarutbildning	25 182

- pilotprojekt för högskolepedagogisk utbildning av
lärare	3 996

Summa	1 413 832

I anslaget ingår 65 893 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik

och teologi med		11 628 000	kronor, dels av
utbildningsområdet		vård	med	12 725 000
kronor.
Vidare	har takbeloppet		förändrats		med
16 154 000	kronor	i enlighet med		vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

I anslagsposten trafikflygarutbildning ingår 5 123 000 kronor som överförts från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Lunds universitet erhåller 460 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att universitetet erhåller 442 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna. För 2004 bör vidare gälla att universitetet för sista året erhåller 4 189 000 kronor för pilotprojektet för högskolepedagogisk utbildning av lärare. För perioden 2004–2006 bör gälla att universitetet erhåller en fortsatt förstärkning med 5 123 000 kronor för trafikflygarutbildningen.

156

Tabell 9.25:21 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	1 270 187	1 270 187

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	31 247	60 001
Beslut	-1 956	-3 770

Överföring till/från andra anslag	114 354	119 574

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 413 832	1 445 991

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2225:22 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	1 018 384	sparande	0
2002	Anslag	1 064 538	Utgifts-	1 050 699
2002	Anslag	1 064 538	prognos	1 050 699
2003	Förslag	1 158 134
2004	Beräknat	1 183 722	1

1 Motsvarar 1 158 134 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:22 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	107	123	371

Medicinskt	104	117	414

Naturvetenskapligt	89	88	294
Tekniskt	86	92	440

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Lunds universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:22 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	433	499	42 %	46 %

Aktiva (ht)1	2 986	2 956	42 %	43 %
Doktorsexamina	357	396	38 %	40 %

Licentiatexamina	116	110	25 %	34 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 20 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:22 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	444	492	10 %	11 %
Nyrekryterade professorer	143	70	15 %	17 %

1 Heltidsekvivalenter.

Under 2001 påbörjade Lunds universitet sitt uppdrag att vara värd för två forskarskolor, en i mångvetenskaplig naturvetenskap och en i historia.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

157

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	287 289
Medicinskt	185 009

Naturvetenskapligt	239 866

Tekniskt	202 526
Konstnärligt utvecklingsarbete	4 919

Ersättning för lokalhyror m.m.	238 525

Summa	1 158 134

I anslaget ingår 53 273 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med


16 697 000	kronor		till Humanistisk-samhäll-
svetenskapligt		vetenskapsområde,			10 753 000
kronor till		Medicinskt		vetenskapsområde,
13 941 000		kronor	till	Naturvetenskapligt
vetenskapsområde,			11 596 000		kronor till

Tekniskt vetenskapsområde samt 286 000 kronor till Konstnärligt utvecklingsarbete. Vidare ingår i anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ytterligare 2 111 000 kronor för forskarskola i historia samt 2 639 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde ingår medel för en professor med inriktning mot tumörbiologi med 1 109 000 kronor (se kapitlet Insatser, avsnittet Vissa insatser vid universitet och högskolor).

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår ytterligare 5 277 000 kronor för forskarskola i mångvetenskaplig natur- vetenskap.

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 3 000 000 kronor för övertagandet av verksamhet som avser klimatforskning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:22 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	1 064 538	1 064 538

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	26 188	50 287
Beslut

Överföring till/från andra anslag	67 408	68 897

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 158 134	1 183 722

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2325:23 Göteborgs universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	1 043 693		sparande	0
2002	Anslag	1 254 814	1	Utgifts-	1 238 501
2002	Anslag	1 254 814	1	prognos	1 238 501
2003	Förslag	1 358 922

2004	Beräknat	1 394 006	2

1Varav 11 910 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och 23 007 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 1 363 872 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Göteborgs universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 3 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Göteborgs universitet.

158

Tabell 9.25:23 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	1 338	1 151	3 460	1
ämnesdjup	1 338	1 151	3 460

Sjuksköterskeexamen	109	131	515	850
Lärarexamen med inriktning	265	327	1 115	1 270
mot tidigare år

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	376	341	1 660	1 660

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Göteborgs universitet har fullgjort utbildningsuppdraget för 2001 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning 2001 jämfört med 2000 har inte uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Göteborgs universitet har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 1 550 helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands- regionen.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 354 671

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	959
- nationellt resurscentrum i matematik	3 292

Summa	1 358 922

I anslaget ingår 52 649 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik

och teologi med		10 513 000	kronor, dels av
utbildningsområdet		vård	med	16 228 000
kronor.
Vidare	har takbeloppet		förändrats		med
28 768 000	kronor	i enlighet med		vad	som

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Göteborgs universitet erhåller 2 665 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbild- ningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att universitetet erhåller 2 283 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdut- bildningarna.

Tabell 9.25:23 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	1 219 897	1 219 897
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	30 009	57 625
Beslut	-3 387	-13 720
Överföring till/från andra anslag	112 403	130 203

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 358 922	1 394 006

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2425:24 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	827 059	sparande	0
2002	Anslag	874 584	Utgifts-	863 214
2002	Anslag	874 584	prognos	863 214
2003	Förslag	943 455

2004	Beräknat	964 300	1

1 Motsvarar 943 454 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

159

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:24 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	85	112	372

Medicinskt	149	108	450
Naturvetenskapligt	67	65	220

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Göteborgs universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:24 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	341	369	54 %	61 %

Aktiva (ht)1	2 049	2 138	52 %	54 %
Doktorsexamina	282	270	43 %	47 %
Licentiatexamina	78	74	49 %	54 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:24 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	345	386	18 %	19 %
Nyrekryterade professorer	92	64	21 %	20 %

1 Heltidsekvivalenter

Under 2001 påbörjade Göteborgs universitet sitt uppdrag att vara värd för två forskarskolor, en i språkvetenskap och en i genomik och bioinformatik.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	292 695
Medicinskt	206 248

Naturvetenskapligt	172 913

Sekretariatet för genusforskning	6 141
Konstnärligt utvecklingsarbete	7 959

Botaniska trädgården	5 300

Ersättning för lokalhyror m.m.	252 199
Summa	943 455

I anslaget ingår 36 220 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 15 455 000 kronor till Humanistisk-samhälls-

vetenskapligt		vetenskapsområde, 10 890 000
kronor	till	Medicinskt vetenskapsområde,
9 130 000	kronor till Naturvetenskapligt veten-

skapsområde, 324 000 kronor till Sekretariatet för genusforskning, samt 420 000 kronor till

Konstnärligt utvecklingsarbete. Vidare ingår i anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ytterligare 2 111 000 kronor för forskarskola i språkvetenskap samt 2 639 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår ytterligare 5 277 000 kronor för forskarskola i genomik och bioinformatik. Vidare ingår medel för en professor med inriktning mot hydrosfärteknik med 1 109 000 kronor (se kapitlet Insatser, avsnittet Vissa insatser vid universitet och högskolor).

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

160

Tabell 9.25:24 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	874 584	874 584
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	21 515	41 314
Beslut
Överföring till/från andra anslag	47 356	48 402

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	943 455	964 300

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2525:25 Stockholms universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

				Anslags-		1
2001	Utfall	728 166		sparande	569	1
2002	Anslag	785 220	2	Utgifts-	775 012
2002	Anslag	785 220	2	prognos	775 012
2003	Förslag	867 917

2004	Beräknat	887 129	3

1Beloppet i Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101) bilaga 7 avseende utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2001 har korrigerats.

2Varav 5 604 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

3Motsvarar 867 952 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 569 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Stockholms universitet har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 6,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för magisterexamen med ämnesdjup vid Stockholms universitet.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:25 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	973	1 075	3 420	1

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Stockholms universitet har fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2001 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Stockholms universitet har som särskilt åtagande att anordna tolk- och översättar- utbildning för minst 120 studenter och konferenstolkutbildning för minst 15 studenter per budgetår vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). År 2001 var antalet registrerade studenter vid TÖI 227 och antalet helårsstudenter uppgick till 79. TÖI har inte genomfört någon konferenstolkutbildning.

Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	830 288

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	964

- nationellt resurscentrum i kemi	1 126

- stöd till studenter med funktionshinder	21 945
- Tolk- och översättarinstitutet	10 603

- teckentolkning	2 596

- studenters kostnader för deltagande i kurser i
Nordens språk och litteratur	395

Summa	867 917

I anslaget ingår 37 228 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 14 054 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 2 066 000 kronor.

161

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vidare	har takbeloppet	förändrats	med
6 568 000	kronor i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, samt 4 267 000 kronor för en fullt utbyggd psykologutbildning motsvarande 60 helårs- studenter.

I anslagsposten stöd till studenter med funktionshinder ingår en förstärkning med 4 098 000 kronor.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Stockholms universitet erhåller 35 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Av regeringen fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättning för perioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 9.25:25 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	779 616	779 616

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	19 179	36 828
Beslut	6 932	6 951

Överföring till/från andra anslag	62 190	63 734

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	867 917	887 129

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2625:26 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

			Anslags-	01
2001	Utfall	842 831	sparande	01
2002	Anslag	887 996	Utgifts-	876 452
2002	Anslag	887 996	prognos	876 452
2003	Förslag	961 817

2004	Beräknat	983 068	2

1Beloppet i Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101) bilaga 7 avseende utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2001 har korrigerats.

2Motsvarar 961 816 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB. Denna fråga behandlas i regeringens förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:26 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	118	151	447

Naturvetenskapligt	91,5	111	453

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Stockholms universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:26 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	298	324	48 %	49 %
Aktiva (ht)1	1 815	1 797	50 %	51 %
Doktorsexamina	195	239	47 %	44 %

Licentiatexamina	81	116	38 %	40 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 30 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:26 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	286	299	19 %	19 %
Nyrekryterade professorer	60	38	17 %	18 %

1 Heltidsekvivalenter.

162

Under 2001 påbörjade Stockholms universitet sitt uppdrag att vara värd för två forskarskolor, en i genomik och bioinformatik och en i språkvetenskap av universitetet benämnd Forskarskolan i romanska språk.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	353 716
Naturvetenskapligt	369 518

Internationella meteorologiska institutet	1 931

Ersättning för lokalhyror m.m.	236 652
Summa	961 817

I anslaget ingår 40 949 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 19 974 000 kronor till Humanistisk-samhälls- vetenskapligt vetenskapsområde 20 866 000 kronor till Naturvetenskapligt vetenskapsområde samt 109 000 kronor till Internationella meteorologiska institutet. Vidare ingår i anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ytterligare 2 111 000 kronor för forskarskola i språkvetenskap, 2 639 000 kronor som en förstärkning av humaniora samt 1 000 000 kronor för en anställning som professor i Stockholms stads historia.

I anslagsposten Naturvetenskapligt veten- skapsområde ingår ytterligare 5 277 000 kronor för forskarskola i genomik och bioinformatik.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:26 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	887 996	887 996

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	21 845	41 947
Beslut

Överföring till/från andra anslag	51 976	53 124

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	961 817	983 068

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2725:27 Umeå universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	777 521	sparande	11 780
2002	Anslag	933 387	Utgifts-	867 590
2002	Anslag	933 387	prognos	867 590
2003	Förslag	1 020 870
2004	Beräknat	1 043 854	1

1 Motsvarar 1 021 289 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Umeå universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 31,5 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redovisades vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 11,8 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Umeå universitet.

163

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:27 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med	632	641	2 390	1
Magisterexamen med	632	641	2 390
ämnesdjup

Civilingenjörsexamen	96	109	400	680
Sjuksköterskeexamen	116	125	565	635

Lärarexamen, inriktning mot	158	184	670	715
tidigare år
Lärarexamen, inriktning mot	308	333	1 365	1 430
senare år och gymnasieskola

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Umeå universitet inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts. Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/natur- vetenskaplig inriktning 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts.

Umeå universitet har som särskilt åtagande att varje läsår erbjuda utbildning i samiska, tornedalsfinska och finska. Universitetet har fullgjort uppdraget att erbjuda utbildning i dessa ämnen; dock anordnades ingen utbildning i tornedalsfinska under året på grund av alltför få sökande.

Universitetets särskilda åtagande att under 2001 anordna decentraliserad utbildning mot- svarande 210 helårsstudenter har ej fullgjorts.

Övriga särskilda åtaganden har fullgjorts. Umeå universitet har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 1 213 helårsstudenter på uppdrag av Västerbottens läns landsting.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	994 560

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	955

- decentraliserad utbildning	14 969

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	5 851

- bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet	2 035

- planerings- och utvecklingsmedel för en magister-
utbildning i industriell design	2 500

Summa	1 020 870

I anslaget ingår 34 870 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik

och teologi med		6 303 000	kronor, dels av
utbildningsområdet		vård	med	14 148 000
kronor.
Vidare	har takbeloppet		förändrats		med
8 617 000	kronor	i enlighet med		vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning. Inom anslaget har resurser omdisponerats för universitetets särskilda åtagande att planera och utveckla en magisterutbildning i industriell design.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Umeå universitet erhåller 271 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att universitetet erhåller 148 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

164

Tabell 9.25:27 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	933 387	933 387
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	22 961	44 091
Beslut	4 582	3 640
Överföring till/från andra anslag	59 940	62 735

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 020 870	1 043 854

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2825:28 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:28 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

			Anslags-	01
2001	Utfall	576 946	sparande	01
2002	Anslag	611 478	Utgifts-	603 529
2002	Anslag	611 478	prognos	603 529
2003	Förslag	661 151

2004	Beräknat	675 759	2

1Beloppet i Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101) bilaga 7 avseende utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2001 har korrigerats.

2Motsvarar 661 151 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:28 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	45	46	160
Medicinskt	74	69	225

Naturvetenskapligt	39	42	140

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Några resultat för forskarutbildningen vid Umeå universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:28 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	162	221	48%	56%

Aktiva (ht)1	1 069	1 095	46%	49%
Doktorsexamina	154	157	37%	41%

Licentiatexamina	27	28	56%	50%

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 28 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:28 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	218	237	13 %	15 %
Nyrekryterade professorer	45	22	16 %	41 %

1 Heltidsekvivalenter.

Under 2001 påbörjade Umeå universitet sitt uppdrag att vara värd för två forskarskolor, en i genusvetenskap och en i pedagogiskt arbete.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	200 952

Medicinskt	185 081

Naturvetenskapligt1	172 131
Konstnärligt utvecklingsarbete	934

Ersättning för lokalhyror m.m.	102 053

Summa	661 151

1 I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning.

I anslaget ingår 22 493 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet


Särskilda	frågor, avsnittet		Anslagsberäkningar.
Beloppet	har fördelats på anslagsposter med
8 084 000	kronor till Humanistisk-samhälls-
vetenskapligt		vetenskapsområde		7 446 000
kronor	till	Medicinskt	vetenskapsområde,
6 925 000	kronor till Naturvetenskapligt veten-

165

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skapsområde samt 38 000 kronor till Konstnärligt utvecklingsarbete. Vidare ingår i anslagsposten

Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ytterligare 4 222 000 kronor för forskarskolor i genusvetenskap och i pedagogiskt arbete samt 2 639 000 kronor som en förstärkning av humaniora. I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår 5 277 000 kronor till forskning inom ramen för samarbetet Kiruna rymd- och miljöcampus.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:28 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	611 478	611 478
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	15 042	28 884
Beslut
Överföring till/från andra anslag	34 631	35 396

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	661 151	675 759

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2925:29 Linköpings universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	782 094		sparande	5
2002	Anslag	971 785	1	Utgifts-	959 152
2002	Anslag	971 785	1	prognos	959 152
2003	Förslag	1 059 166

2004	Beräknat	1 083 956	2

1Varav 26 784 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och 572 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 1 060 525 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 5 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Linköpings universitet har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 18,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Linköpings universitet.

Tabell 9.25:29 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	509	519	1 780	1
ämnesdjup	509	519	1 780

Civilingenjörsexamen	465	467	2 340	2 995

Sjuksköterskeexamen	127	144	715	890
Lärarexamen med inriktning	208	200	750	800
mot tidigare år

Lärarexamen med inriktning	186	187	905	905
mot senare år

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Linköpings universitet har fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2001 såväl för antalet helårsstudenter totalt som för helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i förhåll- ande till 2000 har uppnåtts. Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/ naturvetenskaplig inriktning 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Linköpings universitet har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 1 238 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Östergötland.

166

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 055 117

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	956

- nationellt resurscentrum i teknik	1 556

- humanistiskt förnyelseprojekt	1 537

Summa	1 059 166

I anslaget ingår 38 543 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik

och teologi med		4 711 000	kronor, dels av
utbildningsområdet		vård	med	10 728 000
kronor.
Vidare	har takbeloppet		förändrats		med
35 407 000	kronor	i enlighet med		vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

I anslaget ingår som ny anslagspost 1 556 000 kronor för nationellt resurscentrum i teknik, som överförts från anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Linköpings universitet erhåller 885 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbild- ningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att universitetet erhåller 471 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbild- ningarna.

För 2004 bör vidare gälla att universitetet för sista året erhåller 1 537 000 kronor för humanistiskt förnyelseprojekt.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:29 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	944 429	944 429

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	23 233	44 613
Beslut	-15 335	-19 081

Överföring till/från andra anslag	106 839	113 995

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 059 166	1 083 956

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.3025:30 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	391 052	sparande	0
2002	Anslag	420 780	Utgifts-	415 310
2002	Anslag	420 780	prognos	415 310
2003	Förslag	459 769
2004	Beräknat	469 927	1

1 Motsvarar 459 769 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:30 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	30	40	108

Medicinskt	41	46	175

Tekniskt	57	67	297

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Linköpings universitet redovisas i nedanstående tabell.

167

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:30 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	210	246	44 %	52 %

Aktiva (ht)1	1 208	1 225	40 %	42 %
Doktorsexamina	116	141	35 %	35 %

Licentiatexamina	63	69	33 %	22 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 26 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:30 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	210	234	12 %	13 %
Nyrekryterade professorer	50	31	16 %	13 %

1 Heltidsekvivalenter

Under 2001 påbörjade Linköpings universitet sitt uppdrag att vara värd för två forskarskolor, en i grundläggande datavetenskap och en i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt1	98 737
Medicinskt	94 540

Tekniskt	165 066

Ersättning för lokalhyror m.m.	101 426
Summa	459 769

1 Inklusive Tema.

I anslaget ingår 16 500 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet


Särskilda	frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.
Beloppet	har fördelats på anslagsposter med
4 546 000	kronor till Humanistisk-samhälls-
vetenskapligt		vetenskapsområde,	4 353 000

kronor till Medicinskt vetenskapsområde samt 7 601 000 kronor till Tekniskt vetenskaps- område. Vidare ingår i anslagsposten

Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ytterligare 2 111 000 kronor för forskarskola i naturvetenskapernas och

teknikens didaktik samt 2 639 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår ytterligare 5 277 000 kronor för forskarskola i grundläggande datavetenskap. Vidare ingår 2 111 000 kronor för teknisk forskning vid Campus Norrköping.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:30 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	420 780	420 780
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	10 351	19 877
Beslut
Överföring till/från andra anslag	28 638	29 271

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	459 769	469 927

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.3125:31 Karolinska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.25:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	276 092	sparande	0
2002	Anslag	473 079	Utgifts-	466 929
2002	Anslag	473 079	prognos	466 929
2003	Förslag	526 569

2004	Beräknat	541 871	1

1 Motsvarar 530 158 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska institutet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karolinska institutet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom

168

beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 6,1 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Karolinska institutet.

Tabell 9.25:31 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-	2005-
			2004	2008
Sjuksköterskeexamen	246	247	1 120	1 310

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Karolinska institutet har fullgjort utbildnings- uppdraget för 2001 vad avser antalet helårs- studenter totalt. En sammanställning av läro- sätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedöm- ning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Karolinska institutet har vidare fullgjort vård-

högskoleutbildning omfattande 3 210 helårs- studenter på uppdrag av Stockholms läns landsting.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	465 868

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	375
- tandvårdscentral	58 300

- prov efter läkares allmäntjänstgöring	2 026

Summa	526 569

I anslaget ingår 21 298 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 150 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 15 457 000 kronor. Till takbeloppet har 2 650 000 kronor, motsvarande 36 helårsstudenter för sjuk- sköterskeutbildning som bedrivs vid Högskolan på Gotland förts från anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vidare	har takbeloppet	förändrats	med
14 103 000	kronor i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Från takbeloppet har 102 000 kronor för viss undervisning inom området fysiologi förts till anslaget 25:63 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning. Från takbeloppet har vidare 8 469 000 kronor förts till anslaget 25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskole- området m.m. Ersta Diakonisällskap, Stiftelsen Rödakorshemmet och Stiftelsen Sophiahemmet, med anledning av tidigare felaktig fördelning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Karolinska institutet erhåller 2 202 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbild- ningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att universitetet erhåller 1 384 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdut- bildningarna.

Tabell 9.25:31 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	473 079	473 079

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	11 638	22 347
Beslut	-3 749	-12 308

Överföring till/från andra anslag	45 601	58 753

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	526 569	541 871

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

169

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.3225:32 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	641 421	sparande	0
2002	Anslag	689 735	Utgifts-	680 768
2002	Anslag	689 735	prognos	680 768
2003	Förslag	738 943

2004	Beräknat	755 269	1

1 Motsvarar 738 942 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:32 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Medicinskt	276	271	1 006

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Karolinska institutet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:32 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	405	407	61 %	63 %
Aktiva (ht)1	1 805	1 926	61 %	62 %
Doktorsexamina	250	253	52 %	55 %

Licentiatexamina	58	57	72 %	68 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:32 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	253	293	15 %	15 %
Nyrekryterade professorer	36	47	14 %	17 %

1 Heltidsekvivalenter.

Under 2001 påbörjade Karolinska institutet sitt uppdrag att vara värd för en forskarskola i vård och omsorg.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	481 824

Ersättning för lokalhyror m.m.	257 119
Summa	738 943

I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde ingår 29 012 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Vidare ingår 9 827 000 kronor för studiefinansiering i forskarutbildningen för doktorander som undervisar och handleder vid Södertörns högskola samt ytterligare 5 277 000 kronor för forskarskola i vård och omsorg. Från anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde har 2 049 000 kronor för verksamhet inom fysiologisk forskning förts till anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

170

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:32 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	689 735	689 735

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	16 967	32 581
Beslut

Överföring till/från andra anslag	32 241	32 953

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	738 943	755 269

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.3325:33 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	700 841		sparande	124 857
2002	Anslag	747 750	1	Utgifts-	735 540
2002	Anslag	747 750	1	prognos	735 540
2003	Förslag	853 207
2004	Beräknat	872 058	2

1Inklusive en minskning med 33 600 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och med 41 700 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 853 207 tkr i 2003 års prisnivå.

Tabell 9.25:33 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-	2005-
			2004	2008
Civilingenjörs- och	1 376	1 146	5 230	5 310
arkitektexamen

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Kungl. Tekniska högskolan har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2001 vad avser antalet helårsstudenter totalt. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultat- bedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	852 832
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	375

Summa	853 207

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan.

Av anslagssparandet har 48 424 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 123,8 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Kungl. Tekniska högskolan.

I anslaget ingår 36 833 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 456 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med

-27 770 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättning

171

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:33 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	823 050	823 050
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	20 247	38 879
Beslut	-20 635	-21 091
Överföring till/från andra anslag	30 545	31 220

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	853 207	872 058

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.3425:34 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	559 400	sparande	0
2002	Anslag	581 388	Utgifts-	573 830
2002	Anslag	581 388	prognos	573 830
2003	Förslag	633 663

2004	Beräknat	647 663	1

1 Motsvarar 633 662 tkr i 2003 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:34 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Tekniskt	229	240	828

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska högskolan redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:34 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	267	327	24 %	26 %

Aktiva (ht)1	1 654	1 631	24 %	23 %
Doktorsexamina	171	202	21 %	26 %
Licentiatexamina	200	176	29 %	22 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 13 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:34 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	182	198	6 %	7 %
Nyrekryterade professorer	11	9	9 %	11 %

1 Heltidsekvivalenter.

Under 2001 påbörjade Kungl. Tekniska högskolan sitt uppdrag att vara värd för en forskarskola i telekommunikation

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	409 108
Ersättning för lokalhyror m.m.	224 555

Summa	633 663

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 26 695 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Vidare ingår

172

ytterligare 5 277 000 kronor för forskarskola i telekommunikation samt 6 000 000 kronor för förstärkning av den tekniska forskningen i södra Storstockholm.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:34 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	581 388	581 388
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	14 302	27 463
Beslut
Överföring till/från andra anslag	37 973	38 812

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	633 663	647 663

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.3525:35 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	429 823	sparande	843
2002	Anslag	515 000	Utgifts-	490 879
2002	Anslag	515 000	prognos	490 879
2003	Förslag	551 307

2004	Beräknat	563 572	1

1 Motsvarar 551 389 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 843 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 17,6 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Luleå tekniska universitet.

Tabell 9.25:35 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	128	160	410	1
ämnesdjup	128	160	410

Civilingenjörsexamen	292	409	1 645	1 930

Sjuksköterskeexamen	60	57	330	380
Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	163	138	555	565

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	63	96	280	320

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Luleå tekniska universitet inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts. Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/ naturvetenskaplig inriktning 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Det särskilda åtagandet att anordna utbildning

med anledning av riksdagens beslut i enlighet med propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisas i kapitlet Resultat- bedömning, avsnittet Vissa särskilda åtaganden.

Luleå tekniska universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 555 helårs- studenter på uppdrag av Norrbottens läns Landsting.

173

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	525 701

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	367

- decentraliserad utbildning	17 759

- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	5 773

- utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya
områden	1 707

Summa	551 307

Tabell 9.25:35 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	515 000	515 000

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	12 669	24 327
Beslut	-5 972	-6 416

Överföring till/från andra anslag	29 610	30 660

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	551 307	563 572

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

I anslaget ingår 11 815 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 2 391 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 5 049 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 4 102 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Luleå tekniska universitet erhåller 81 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Vidare bör gälla för 2004 att universitetet för sista året erhåller 1 707 000 kronor för att utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya områden.

9.1.3625:36 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:36 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	199 590	sparande	0
2002	Anslag	214 819	Utgifts-	212 026
2002	Anslag	214 819	prognos
2003	Förslag	235 646

2004	Beräknat	240 852	1

1 Motsvarar 235 646 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:36 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	13	7	14

Tekniskt	44	54	250

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet redovisas i nedan- stående tabell.

174

Tabell 9.25:36 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	83	130	39 %	34 %

Aktiva (ht)1	380	412	31 %	32 %
Doktorsexamina	40	42	25 %	26 %

Licentiatexamina	61	70	34 %	30 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:36 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	60	70	7%	4%
Nyrekryterade professorer	13	10	15%	0%

1) Heltidsekvivalenter.

Under 2001 påbörjade Luleå tekniska universitet sitt uppdrag att vara värd för en forskarskola i rymdteknik.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	23 139

Tekniskt	165 445

Konstnärligt utvecklingsarbete	947
Ersättning för lokalhyror m.m.	46 115

Summa	235 646

I anslaget ingår 4 988 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med


609 000	kronor till		Humanistisk-samhälls-
vetenskapligt		vetenskapsområde,		4 354 000
kronor	till	Tekniskt	vetenskapsområde samt

25 000 kronor till Konstnärligt utvecklingsarbete. Vidare ingår i anslagsposten Humanistisk- samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ytter- ligare 2 111 000 kronor som en förstärkning av humaniora.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår 3 166 000 kronor för gruvteknisk forskning. Vidare ingår 5 277 000 kronor till forskning inom ramen för samarbete inom Kiruna rymd- och miljöcampus.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:36 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	214 819	214 819

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	5 285	10 148
Beslut

Överföring till/från andra anslag	15 542	15 885
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	235 646	240 852

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.3725:37 Karlstads universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	300 089		sparande	61 865
2002	Anslag	387 194	1	Utgifts-	387 333
2002	Anslag	387 194	1	prognos	387 333
2003	Förslag	432 589

2004	Beräknat	443 223	2

1Inklusive en minskning med 7 500 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 433 642 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 29 370 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

175

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Karlstads universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 61,9 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Karlstads universitet.

Tabell 9.25:37 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Magisterexamen med	186	209	620	1
Magisterexamen med	186	209	620
ämnesdjup
Sjuksköterskeexamen	90	108	355	435

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	170	164	670	675
Lärarexamen med inriktning
mot senare år	181	199	925	950

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Karlstads universitet inte fullgjort utbildningsuppdraget varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning jämfört med 2000 har uppnåtts. Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörs- utbildningen 2001 i förhållande till 2000 har inte uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Det särskilda åtagandet att anordna utbildning

med anledning av riksdagens beslut i enlighet med propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisas i kapitlet Resultatbe- dömning, avsnittet Vissa särskilda åtagande.

Karlstads universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 526 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i Värmland.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	432 219

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	370

Summa	432 589

I anslaget ingår 12 682 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 3 766 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 4 761 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 6 674 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Karlstads universitet erhåller 610 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att universitetet erhåller 442 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Tabell 9.25:37 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	394 694	394 694

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning1	9 709	18 644
Beslut	-1 860	-4 250

Överföring till/från andra anslag	30 046	34 135

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	432 589	443 223

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

176

9.1.3825:38 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:38 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	97 246	sparande	0
2002	Anslag	123 673	Utgifts-	122 065
2002	Anslag	123 673	prognos	122 065
2003	Förslag	141 387
2004	Beräknat	144 511	1

1 Motsvarar 141 386 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:38 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	5	5	30

Tekniskt	0	0	20

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Karlstads universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:38 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	45	55	49 %	42 %
Aktiva (ht)1	99	145	56 %	51 %
Doktorsexamina	5	4	40 %	50 %

Licentiatexamina	0	2	-	100 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:38 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	30	31	16 %	19 %
Nyrekryterade professorer	12	4	17 %	25 %

1 Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:38 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	60 843

Tekniskt	63 684
Övriga forskningsmedel	16 860

Summa	141 387

I anslaget ingår 4 117 000 kronor för premier för


de statliga		avtalsförsäkringarna.			Se kapitlet
Särskilda	frågor, avsnittet			Anslagsberäkningar.
Beloppet	har	fördelats	på	anslagsposter med
1 773 000	kronor till		Humanistisk-samhälls-
vetenskapligt		vetenskapsområde,			1 854 000

kronor till Tekniskt vetenskapsområde samt 490 000 kronor till Övriga forskningsmedel. Vidare ingår i anslagsposten Humanistisk-

samhällsvetenskapligt	vetenskapsområde
3 000 000 kronor,	i anslagsposten	Tekniskt
vetenskapsområde	6 554 000 kronor	samt i

anslagsposten Övriga forskningsmedel 1 000 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

177

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:38 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	123 673	123 673

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	3 042	5 842
Beslut

Överföring till/från andra anslag	14 672	14 996

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	141 387	144 511

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 9.25:39 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-	2005-
			2004	2008
Magisterexamen med	174	231	780	1
Magisterexamen med	174	231	780
ämnesdjup

Sjuksköterskeexamen	70	382	230	400
Lärarexamen med
inriktning mot tidigare år	150	118	450	480

Lärarexamen med
inriktning mot senare år	158	113	585	570

1Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

2Antalet studenter som tog ut sjuksköterskeexamen nästan halverades till följd av den indragna examensrätten 2000. Universitetet fick under 2001 tillbaka examensrätten.

9.1.3925:39 Växjö universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	252 463		sparande	60 180
2002	Anslag	331 812	1	Utgifts-	321 817
2002	Anslag	331 812	1	prognos	321 817
2003	Förslag	363 994

2004	Beräknat	372 587	2

1Inklusive en minskning med 13 400 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och med 7 500 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 364 533 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Av anslagssparandet har 31 997 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Växjö universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 58,7 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Växjö universitet.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Växjö universitet inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

Växjö universitet har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 551 helårs- studenter på uppdrag av Landstinget Kronoberg.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	363 837
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	157

Summa	363 994

I anslaget ingår 3 982 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 3 838 000 kronor, dels av

178

utbildningsområdet vård med 14 101 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med

-9 258 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Från takbeloppet har 10 329 000 kronor som avser verksamhet inom ämnesområdet biovetenskap överförts till anslaget 25:49 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning. Växjö universitet erhåller 7 000 000 kronor för omställningskostnader i samband med nämnda överföring. Medel för detta ändamål har beräknats under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Växjö universitet erhåller 319 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att universitetet erhåller 221 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Tabell 9.25:39 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	352 712	352 712
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	8 677	16 662
Beslut	-1 788	-3 056
Överföring till/från andra anslag	4 393	6 269

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	363 994	372 587

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.4025:40 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:40 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	97 361	sparande	0
2002	Anslag	124 606	Utgifts-	122 986
2002	Anslag	124 606	prognos	122 986
2003	Förslag	137 696
2004	Beräknat	140 738	1

1 Motsvarar 137 696 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forsk- ning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:40 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	-	8	30

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Växjö universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:40 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	42	50	45 %	30 %

Aktiva (ht)1	105	142	44 %	40 %
Doktorsexamina	0	5	-	0 %

Licentiatexamina	0	6	-	0 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 27 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

179

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:40 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	29	34	10 %	21 %
Nyrekryterade professorer	4	8	0 %	13 %

1) Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:40 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	88 513

Övriga forskningsmedel	49 183
Summa	137 696

I anslaget ingår 1 470 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 945 000 kronor till Humanistisk-samhällsveten- skapligt vetenskapsområde samt 525 000 kronor till Övriga forskningsmedel. Vidare ingår i anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde 5 277 000 kronor samt i anslagsposten Övriga forskningsmedel 5 277 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskarutbildning. Därutöver ingår i anslags- posten Övriga forskningsmedel ytterligare 3 000 000 kronor för forskning inom vissa profilområden. Från anslagsposten Övriga forskningsmedel förs 5 000 000 kronor för verksamhet som avser biovetenskaplig forskning till anslaget 25:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:40 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	124 606	124 606

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	3 065	5 886
Beslut

Överföring till/från andra anslag	10 025	10 246

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	137 696	140 738

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.4125:41 Örebro universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	340 917		sparande	0
2002	Anslag	496 190	1	Utgifts-	489 740
2002	Anslag	496 190	1	prognos	489 740
2003	Förslag	506 359

2004	Beräknat	518 549	2

1Varav 14 380 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och 30 689 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 507 340 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för universitetet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Örebro universitet har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 5,6 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Örebro universitet.

180

Tabell 9.25:41 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL2001-	PLANERAT
	2000	2001	2004	2005-2008
Magisterexamen med	95	87	480	1
Magisterexamen med	95	87	480
ämnesdjup

Sjuksköterskeexamen	117	126	520	640
Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	100	113	410	435

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	143	165	560	560

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Örebro universitet har inte fullgjort utbild- ningsuppdraget för 2001 vad avser antalet helårsstudenter totalt, men universitetet har uppnått målet för helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning jämfört med 2000 har inte uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Det särskilda åtagandet att anordna utbildning med anledning av riksdagens beslut i enlighet med propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisas i kapitlet Resultatbe- dömning, avsnittet Vissa särskilda åtagande.

Örebro universitet har vidare fullgjort vårdut- bildning omfattande 1 039 helårsstudenter på uppdrag av Örebro läns landsting.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	499 354

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	159

- lokalisering av verksamhet till Grythyttan	3 149

- nätverksadministration och utveckling av	283
skolledarutbildning

- utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya	1 707
områden

- utveckla s.k. collegeutbildning	1 707
Summa	506 359

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I anslaget ingår 11 257 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 3 682 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 9 147 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 19 746 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Örebro universitet erhåller 686 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundut- bildningen, se kapitlet Insatser avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning, samt 295 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

För 2004 bör vidare gälla att universitetet för sista året erhåller 1 707 000 kronor för att utveckla s.k. collegeutbildning samt 1 707 000 kronor för att utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya områden.

Tabell 9.25:41 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	451 121	451 121

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	11 098	21 310
Beslut	-2 929	-5 634

Överföring till/från andra anslag	47 069	51 752

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	506 359	518 549

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

181

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.4225:42 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:42 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	97 476	sparande	0
2002	Anslag	136 160	Utgifts-	134 390
2002	Anslag	136 160	prognos	134 390
2003	Förslag	153 420
2004	Beräknat	156 810	1

1 Motsvarar 153 420 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:42 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Humanistisk-samhällsvetenskapligt	–	8	40

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Örebro universitet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:42 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	43	71	47 %	63 %

Aktiva (ht)1	107	174	44 %	53 %
Doktorsexamina	4	11	25 %	36 %
Licentiatexamina	0	0	–	–

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 24 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:42 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	22	33	13 %	22 %
Nyrekryterade professorer	4	16	50 %	19 %

1 Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:42 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	90 637
Övriga forskningsmedel	62 783

Summa	153 420

I anslaget ingår 3 356 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 1 982 000 kronor till Humanistisk-samhällsveten- skapligt vetenskapsområde samt 1 374 000 kronor till Övriga forskningsmedel. Vidare ingår i anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde 8 444 000 kronor samt i anslagsposten Övriga forskningsmedel 2 111 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:42 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	136 160	136 160

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	3 350	6 432
Beslut

Överföring till/från andra anslag	13 910	14 217
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	153 420	156 810

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

182

9.1.4325:43 Mitthögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mitthögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	355 617		sparande	154 130
2002	Anslag	407 076	1	Utgifts-	401 761
2002	Anslag	407 076	1	prognos	401 761
2003	Förslag	482 405
2004	Beräknat	493 156	2

1Inklusive en minskning med 54 175 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och med 40 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 482 496 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 109 307 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mitthögskolan har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 149,8 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Mitthögskolan.

Tabell 9.25:43 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	136	180	600	1
ämnesdjup	136	180	600

Sjuksköterskeexamen	177	155	740	800
Lärarexamen, inriktning mot
tidigare år	213	146	430	440

Lärarexamen, inriktning mot
senare år	21	45	210	240

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Mitthögskolan inte fullgjort utbildningsuppdraget varken för antalet helårs- studenter totalt, eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sammanställning av lärosätenas uppdrag för år 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning 2001 jämfört med 2000 har inte uppnåtts.

Mitthögskolans särskilda åtagande att under 2001 anordna decentraliserad utbildning mot- svarande 120 helårsstudenter har inte fullgjorts.

Det särskilda åtagandet att anordna utbildning med anledning av riksdagens beslut i enlighet med propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisas i kapitlet Resultatbe- dömning, avsnittet Vissa särskilda åtagande.

Det övriga särskilda åtagandet har fullgjorts. Mitthögskolan har vidare fullgjort vårdhög- skoleutbildning omfattande 897 helårsstudenter på uppdrag dels av Landstinget Västernorrland,

dels av Jämtlands läns landsting.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	464 565

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	368

- decentraliserad utbildning	5 765

- utveckla s.k. collegeutbildning	1 707
-utveckla flexibla och regionalt anknutna NT-	10 000
utbildningar
Summa	482 405

I anslaget ingår 11 340 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 2 912 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 9 394 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med

-55 149 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Inom anslaget har resurser omdisponerats för högskolans särskilda åtagande att utveckla flexibla och regionalt anknutna

183

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar med 10 000 000 kronor.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Mitthögskolan erhåller 90 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

För 2004 bör gälla att högskolan för sista året erhåller 1 707 000 kronor för att utveckla s.k. collegeutbildning.

Tabell 9.25:43 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	501 251	501 251

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	12 331	23 678
Beslut	1 774	1 465

Överföring till/från andra anslag	-32 951	-33 238
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	482 405	493 156

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.4425:44 Mitthögskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:44 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mitthögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	86 761	sparande	0
2002	Anslag	107 772	Utgifts-	106 371
2002	Anslag	107 772	prognos	106 371
2003	Förslag	118 445

2004	Beräknat	121 062	1

1 Motsvarar 118 444 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Några resultat för forskarutbildningen vid Mitthögskolan redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:44 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	–	18	–	50%

Aktiva (ht)1	–	18	–	50%
Doktorsexamina	–	–	–	–

Licentiatexamina	–	–	–	–

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:44 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	14	22	14 %	14 %
Nyrekryterade professorer	7	7	14 %	14 %

1 Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:44 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Naturvetenskapligt	43 048

Övriga forskningsmedel	75 397

Summa	118 445

I anslaget ingår 2 744 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 997 000 kronor till Naturvetenskapligt veten- skapsområde samt 1 747 000 kronor till Övriga forskningsmedel. Vidare ingår i anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde 2 000 000 kronor samt i anslagsposten Övriga forsknings- medel 3 277 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskarutbildning.

184

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:44 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	107 772	107 772

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	2 651	5 091
Beslut

Överföring till/från andra anslag	8 022	8 199

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	118 445	121 062

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.4525:45 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

				Anslags-		1
2001	Utfall	144 501		sparande	36 552	1
2001	Utfall	144 501		sparande	36 552
2002	Anslag	182 478	2	Utgifts-	175 048
2002	Anslag	182 478	2	prognos	175 048
2003	Förslag	235 718
2004	Beräknat	240 926	3

1Beloppet i Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101) bilaga 7 avseende utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2001 har korrigerats.

2Inklusive en minskning med 3 400 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och med 38 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

3Motsvarar 235 718 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 19 304 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 36,6 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Blekinge tekniska högskola.

Tabell 9.25:45 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	90	113	430	1
ämnesdjup	90	113	430

Sjuksköterskeexamen	69	67	380	450

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Blekinge tekniska högskola inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2001 i förhållande till 2000 har inte uppnåtts.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Blekinge tekniska högskola har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 513 helårs- studenter på uppdrag av Landstinget Blekinge.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	213 852
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	159

- utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya
områden	1 707

- utveckla befintliga utbildningar inom
informationsteknologi och telekommunikation	20 000

Summa	235 718

I anslaget ingår 4 148 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildningsområdena humaniora, samhällsveten-

185

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skap och juridik med 854 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 4 700 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med

-3 484 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Inom anslaget har resurser omdisponerats för högskolans särskilda åtagande att utveckla befintliga utbildningar inom informations- teknologi och telekommunikation med 20 000 000 kronor.

Planeringsförutsättningar

För 2004 bör gälla att högskolan för sista året erhåller 1 707 000 kronor för att utveckla kortare yrkesutbildningar inom nya områden.

Tabell 9.25:45 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	223 878	223 878

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	5 507	10 575
Beslut	1 056	1 079

Överföring till/från andra anslag	5 277	5 394
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	235 718	240 926

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.4625:46 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:46 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	34 228	sparande	0
2002	Anslag	53 841	Utgifts-	53 141
2002	Anslag	53 841	prognos	53 141
2003	Förslag	61 476

2004	Beräknat	62 834	1

1 Motsvarar 61 475 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges fastställt examinationsmål för forskarutbildningen för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:46 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Tekniskt	0	5	19

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Blekinge tekniska högskola redovisas i nedan- stående tabell.

Tabell 9.25:46 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	11	22	18 %	23 %

Aktiva (ht)1	25	42	8 %	12 %
Doktorsexamina	3	4	0 %	0 %
Licentiatexamina	1	5	0 %	20 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:46 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	17	18	30 %	24 %
Nyrekryterade professorer		0		–

1 Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

186

Tabell 9.25:46 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	46 377

Övriga forskningsmedel	15 099

Summa	61 476

I anslaget ingår 1 033 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 755 000 kronor till Tekniskt vetenskapsområde samt 278 000 kronor till Övriga forskningsmedel.

Vidare ingår i anslagsposten Tekniskt veten- skapsområde 5 277 000 kronor som en för- stärkning för forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

Tabell 9.25:46 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	53 841	53 841

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	1 324	2 543
Beslut

Överföring till/från andra anslag	6 311	6 450

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	61 476	62 834

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.4725:47 Malmö högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	443 342		sparande	57 062
2002	Anslag	572 824	1	Utgifts-	560 616
2002	Anslag	572 824	1	prognos	560 616
2003	Förslag	612 404
2004	Beräknat	627 188	2

1Varav 18 004 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 613 630 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 13 595 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Malmö högskola har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 54,5 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Malmö högskola.

Tabell 9.25:47 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	10	17	140	1
ämnesdjup	10	17	140
Sjuksköterskeexamen	87	97	480	600

Lärarexamen med inriktning
mot tidigare år	366	360	1 595	1 675
Lärarexamen med inriktning
mot senare år	309	320	1 510	1 365

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Malmö högskola inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik. En

187

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Malmö högskola har vidare fullgjort vårdhög-

skoleutbildning omfattande 844 helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	570 342

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	373

- tandvårdscentral	41 689

Summa	612 404

I anslaget ingår 21 709 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 2 922 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 7 423 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 11 560 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Malmö högskola erhåller 820 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att högskolan erhåller 405 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättningar för perioden 2005–2008 framgår av

tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 9.25:47 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	554 820	554 820

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	13 649	26 209
Beslut	-12 926	-16 367

Överföring till/från andra anslag	56 861	62 525

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	612 404	627 188

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.4825:48 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:48 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	54 380	sparande	0
2002	Anslag	64 845	Utgifts-	64 002
2002	Anslag	64 845	prognos	64 002
2003	Förslag	72 114
2004	Beräknat	73 707	1

1 Motsvarar 72 114 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:48 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Medicinskt	3	8	25

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Malmö högskola redovisas i nedanstående tabell.

188

Tabell 9.25:48 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	13	10	38 %	60 %

Aktiva (ht)1	37	38	57 %	55 %
Doktorsexamina	2	6	50 %	50 %

Licentiatexamina	1	6	100 %	50 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 34 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:48 Professorer

	Antal	Antal	Andel kvinnor
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	24	29	20 %	28 %
Nyrekryterade professorer	5	5	0 %	60 %

1 Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:48 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	39 499

Övriga forskningsmedel	32 615

Summa	72 114

I anslaget ingår 2 508 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 1 376 000 kronor till Medicinskt vetenskaps- område samt 1 132 000 kronor till Övriga forskningsmedel. Vidare ingår i anslagsposten

Övriga forskningsmedel 3 166 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskar- utbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:48 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	64 845	64 845
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	1 595	3 063
Beslut
Överföring till/från andra anslag	2 508	2 563

Övrig	3 166	3 236

Förslag/beräknat anslag	72 114	73 707

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.4925:49 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

Tabell 9.25:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	263 303		sparande	30 731
2002	Anslag	330 803	1	Utgifts-	317 817
2002	Anslag	330 803	1	prognos	317 817
2003	Förslag	357 899

2004	Beräknat	366 563	2

1Inklusive en minskning med 13 400 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 samt en ökning med 20 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 358 639 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 5 070 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Kalmar har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 29,5 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Kalmar.

189

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:49 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-	2005-
			2004	2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	89	65	220	1
ämnesdjup	89	65	220

Sjuksköterskeexamen	53	292	235	330
Lärarexamen, inriktning
mot tidigare år	152	100	405	420

Lärarexamen, inriktning
mot senare år	41	53	265	265

1Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

2Ett uppehåll i antagningen gjordes 1998, vilket fått effekt 2001.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan i Kalmar fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i förhållande till 2000 har inte uppnåtts. Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning 2001 jämfört med 2000 har uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Högskolan i Kalmar har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 393 helårs- studenter på uppdrag dels av Landstinget i Kalmar län, dels av Landstinget Blekinge.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	345 571
Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	158

- fortbildning av journalister	8 476

- utrustning till sjöbefälsutbildningen	3 694

Summa	357 899

I anslaget ingår 5 588 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och

juridik med 1 749 000 kronor, dels av utbild- ningsområdet vård med 3 633 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 4 222 000 kronor i enlighet med vad som redo- visats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Till tak- beloppet har 10 329 000 kronor för övertagandet av verksamhet inom ämnesområdet bio- vetenskap överförts från anslaget 25:39 Växjö universitet: Grundutbildning. Från takbeloppet har 564 000 kronor förts till anslagsposten Institutet för fortbildning av journalister.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Högskolan i Kalmar erhåller 519 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grund- utbildningen, se kapitlet Insatser avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, samt 221 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Tabell 9.25:49 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	324 203	324 203
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	7 975	15 314
Beslut	-4 676	-6 776
Överföring till/från andra anslag	30 397	33 823

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	357 899	366 563

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

190

9.1.5025:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:50 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	34 156	sparande	0
2002	Anslag	49 996	Utgifts-	49 346
2002	Anslag	49 996	prognos	49 346
2003	Förslag	62 406

2004	Beräknat	63 785	1

1 Motsvarar 62 406 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:50 Examinationsmål för forskarutbildning

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL
	2000	2001	2001-2004
Naturvetenskapligt	–	3	6

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Högskolan i Kalmar redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:50 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	16	16	75 %	31 %
Aktiva (ht)1	19	32	74 %	50 %
Doktorsexamina	–	2	–	100%

Licentiatexamina	1	2	100 %	50 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 21 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:50 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	10	17	20 %	12 %
Nyrekryterade professorer	2	7	0	0

1 Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:50 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Naturvetenskapligt	51 610

Övriga forskningsmedel	10 796
Summa	62 406

I anslaget ingår 903 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 716 000 kronor till Naturvetenskapligt veten- skapsområde samt 187 000 kronor till Övriga forskningsmedel.

Vidare ingår i anslagsposten Naturveten- skapligt vetenskapsområde 5 277 000 kronor som en förstärkning för forskning och forskar- utbildning.

Till anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskapsområde har 5 000 000 kronor för övertagandet av verksamhet som avser bio- vetenskaplig forskning överförts från anslaget 25:40 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning.

Planeringsförutsättningar

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultat- information.

191

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:50 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	49 996	49 996

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	1 230	2 362
Beslut

Överföring till/från andra anslag	11 180	11 427

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	62 406	63 785

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.5125:51 Mälardalens högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	335 345		sparande	635
2002	Anslag	465 196	1	Utgifts-	457 842
2002	Anslag	465 196	1	prognos	457 842
2003	Förslag	502 595

2004	Beräknat	513 941	2

1Varav 27 280 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

2Motsvarar 502 831 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 635 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Mälardalens högskola har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 9,5 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Mälardalens högskola.

Tabell 9.25:51 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	126	173	410	1
ämnesdjup	126	173	410
Sjuksköterskeexamen	219	229	1 010	1 020

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	–	20	210	280

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Mälardalens högskola inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i för- hållande till 2000 har uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Mälardalens högskola har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 1 109 helårsstudenter på uppdrag dels av Landstinget Sörmland, dels av Landstinget Västmanland.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:51 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	498 912

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	366

- Idélab	3 317

Summa	502 595

I anslaget ingår 9 185 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 2 868 000 kronor dels av utbildningsområdet vård med 9 729 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 31 828 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande

192

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskoleutbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Mälardalens högskola erhåller 163 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen, se kapitlet Insatser avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, samt 74 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Tabell 9.25:51 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	437 916	437 916
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	10 773	20 686
Beslut	-8 220	-9 028
Överföring till/från andra anslag	62 126	64 366

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	502 595	513 941

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.5225:52 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:52 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	2 000	sparande	0
2002	Anslag	29 564	Utgifts-	29 180
2002	Anslag	29 564	prognos	29 180
2003	Förslag	44 278

2004	Beräknat	45 256	1

1 Motsvarar 44 277 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas ersättning för forskning och forskarutbildning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Några resultat för forskarutbildningen vid Mälardalens högskola redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:52 Resultat för forskarutbildningen

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	–	56	–	20 %

Aktiva (ht)1	–	54	–	19 %
Doktorsexamina	–	–	–	–
Licentiatexamina	–	3	–	33 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:52 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	23	27	11 %	8 %
Nyrekryterade professorer	9	7	0 %	0 %

1 Heltidsekvivalenter.

Resursfördelning 2003

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:52 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	31 348

Övriga forskningsmedel	12 930

Summa	44 278

I anslaget ingår 793 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. Beloppet har fördelats på anslagsposter med 463 000 kronor till Tekniskt vetenskapsområde samt 330 000 kronor till Övriga forskningsmedel

Vidare ingår i anslagsposten Tekniskt veten- skapsområde 13 193 000 kronor som en för- stärkning för forskning och forskarutbildning.

193

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:52 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	29 564	29 564
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	727	1 396
Beslut
Överföring till/från andra anslag	13 987	14 296

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	44 278	45 256

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.5325:53 Danshögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:53 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	24 404	sparande	0
2002	Anslag	25 160	Utgifts-	24 833
2002	Anslag	25 160	prognos	24 833
2003	Förslag	26 927
2004	Beräknat	27 522	1

1 Motsvarar 26 927 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Danshögskolan har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:53 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	25 828

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	23

- lokalkostnader	1 076

Summa	26 927

I anslaget ingår 1 145 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

Tabell 9.25:53 Härledning av nivån 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	25 160	25 160
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	619	1 189
Beslut
Överföring till/från andra anslag	1 148	1 173

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	26 927	27 522

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.5425:54 Dramatiska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	61 784	sparande	0
2002	Anslag	67 931	Utgifts-	67 048
2002	Anslag	67 931	prognos	67 048
2003	Förslag	73 456

2004	Beräknat	75 079	1

1 Motsvarar 73 456 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Dramatiska institutet har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 2,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

194

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	71 964

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	22

- lokalkostnader	1 470

Summa	73 456

I anslaget ingår 1 765 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar. I takbeloppet ingår ytterligare 2 082 000 kronor för utbyggnaden av kurser i interaktiva medier.

Tabell 9.25:54 Härledning av nivån 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	67 931	67 931

Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	1 671	3 209
Beslut

Överföring till/från andra anslag	3 854	3 939
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	73 456	75 079

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.5525:55 Högskolan i Borås: Grundutbildning

Tabell 9.25:55 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	212 863		sparande	0
2002	Anslag	295 887	1	Utgifts-	292 040
2002	Anslag	295 887	1	prognos	292 040
2003	Förslag	314 277

2004	Beräknat	321 757	2

1Varav 18 627 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och 3 500 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 314 802 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Borås har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Borås.

Tabell 9.25:55 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	177	219	740	1
ämnesdjup		219	740


Sjuksköterskeexamen	106	103	480	620
Lärarexamen, inriktning mot	85	124	470	470
tidigare år

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan i Borås fullgjort utbildningsuppdraget vad avser antalet helårs- studenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskole- ingenjörsutbildningen 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Högskolan i Borås har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 718 helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands- regionen.

Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 45 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:55 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	9	10,4	56 %	31 %
Nyrekryterade professorer	7	6	57 %	16 %

1 Heltidsekvivalenter.

195

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	314 118

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	159

Summa	314 277

I anslaget ingår 7 303 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 1 222 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 5 596 000 kronor.

Vidare	har takbeloppet	förändrats	med
19 476 000	kronor i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen	i	kapitlet	Insatser,
avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.
Högskolan i Borås		erhåller	ytterligare
4 120 000 kronor	för	forskning.	Medlen

beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Högskolan i Borås.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Högskolan i Borås erhåller 379 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen, se kapitlet Insatser avsnittet Grundläggande högskoleutbildning, samt 148 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Tabell 9.25:55 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	273 760	273 760
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	6 734	12 931
Beslut	-5 390	-6 967
Överföring till/från andra anslag	39 173	42 033

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	314 277	321 757

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.5625:56 Högskolan Dalarna: Grundutbildning

Tabell 9.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna

Tusental kronor

				Anslags-		1
2001	Utfall	231 644		sparande	37 756	1
			2	Utgifts-
2002	Anslag	285 014	2	prognos	293 381
2003	Förslag	308 221

2004	Beräknat	315 078	3

1I Årsredovisning för staten 2001 (rskr. 2001/02:101) bilaga 7, är beloppet avseende ingående anslagssparande från 2001 felaktigt.

2Inklusive en minskning med 17 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

3Motsvarar 308 267 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 13 871 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Dalarna har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 36,3 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan Dalarna.

196

Tabell 9.25:56 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	43	37	170	1
ämnesdjup	43	37	170
Sjuksköterskeexamen	66	74	355	400

Lärarexamen, inriktning mot	94	69	235	255
tidigare år
Lärarexamen, inriktning mot	76	124	530	610
senare år

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan Dalarna inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Det särskilda åtagandet att anordna utbildning

med anledning av riksdagens beslut i enlighet med propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisas i kapitlet Resultatbe- dömning, avsnittet Vissa särskilda åtagande.

Högskolan Dalarna har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 533 helårs- studenter på uppdrag av Landstinget Dalarna.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	308 061

Särskilt åtagande
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	160

Summa	308 221

I anslaget ingår 7 754 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 1 882 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 3 762 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med

-14 821 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen	i	kapitlet	Insatser,
avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.
Högskolan Dalarna		erhåller	ytterligare
3 090 000 kronor	för	forskning.	Medlen

beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Högskolan Dalarna.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Högskolan Dalarna erhåller 46 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundut- bildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Tabell 9.25:56 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	302 014	302 014

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	7 430	14 267
Beslut	-3 743	-4 001

Överföring till/från andra anslag	2 520	2 798

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	308 221	315 078

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

197

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.5725:57 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

Tabell 9.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	56 846		sparande	30 385
2002	Anslag	76 002	1	Utgifts-	75 875
2002	Anslag	76 002	1	prognos	75 875
2003	Förslag	90 139
2004	Beräknat	92 131	2

1Inklusive en minskning med 7 945 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

2Motsvarar 90 139 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 23 662 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan på Gotland har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 29,9 miljoner kronor.

För 2001 har Högskolan på Gotland inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för år 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Det särskilda åtagandet att anordna utbildning

med anledning av riksdagens beslut i enlighet med propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisas i kapitlet Resultatbe- dömning, avsnittet Vissa särskilda åtagande.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	80 117

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	22

- kompensation för uppbyggnad av högskolan	10 000

Summa	90 139

I anslaget ingår 2 116 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för förstärkning av utbildningsområdena humaniora,

samhällsvetenskap		och juridik med		608 000
kronor.
Vidare	har takbeloppet		förändrats		med
1 373 000	kronor	i enlighet	med	vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Högskolan på		Gotland	erhåller	ytterligare
3 090 000	kronor	för	forskning.	Medlen
beräknas	under anslaget 25:73 Forskning och

konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Högskolan på Gotland.

Tabell 9.25:57 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	83 947	83 947
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	2 065	3 965
Beslut	-3 741	-3 824

Överföring till/från andra anslag	7 868	8 042

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	90 139	92 131

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

198

9.1.5825:58 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

Tabell 9.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	231 393		sparande	0
2002	Anslag	296 531	1	Utgifts-	292 676
2002	Anslag	296 531	1	prognos	292 676
2003	Förslag	322 920
2004	Beräknat	331 054	2

1Varav 6 750 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

2Motsvarar 323 898 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Gävle har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 8,3 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Gävle.

Tabell 9.25:58 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	36	63	140	1
ämnesdjup	36	63	140

Sjuksköterskeexamen	127	122	475	535
Lärarexamen, inriktning mot
tidigare år	94	152	520	520

Lärarexamen, inriktning mot
senare år	–	16	190	225

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan i Gävle fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i för- hållande till 2000 har inte uppnåtts. Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/ naturvetenskaplig inriktning 2001 jämfört med 2000 har uppnåtts.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Högskolan i Gävle har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 654 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget Gävleborg.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	321 054

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	159

- utveckla s.k. collegeutbildning	1 707

Summa	322 920

I anslaget ingår 5 888 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning av dels utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 2 233 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 5 405 000 kronor.

Vidare	har takbeloppet	förändrats	med
12 262 000	kronor i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Högskolan i	Gävle	erhåller	ytterligare
3 090 000 kronor	för	forskning,	23 566 000

kronor för övertagandet av verksamhet som avser forskning om belastningsskador samt medel av engångskaraktär, 8 000 000 kronor, för samarbetsavtal. Medlen beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklings- arbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Högskolan i Gävle.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Gävle erhåller 537 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att

199

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskolan erhåller 442 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

För 2004 bör vidare gälla att högskolan för sista året erhåller 1 707 000 kronor för att utveckla s.k. collegeutbildning samt medel av engångskaraktär, 5 000 000 kronor, för samarbetsavtal med anledning av övertagandet av verksamhet som avser forskning om belastnings- skador.

Tabell 9.25:58 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	289 781	289 781

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	7 129	13 689
Beslut	-3 392	-5 534

Överföring till/från andra anslag	29 402	33 119

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	322 920	331 054

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.5925:59 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

Tabell 9.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	175 085		sparande	785
2002	Anslag	241 410	1	Utgifts-	238 272
2002	Anslag	241 410	1	prognos	238 272
2003	Förslag	250 743

2004	Beräknat	264 069	2

1Varav 20 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 258 361 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 785 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Halmstad har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 9,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Halmstad. Se kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Tabell 9.25:59 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	72	69	390	1
ämnesdjup	72	69	390

Sjuksköterskeexamen	77	76	340	395
Lärarexamen, inriktning mot
senare år	1	18	195	275

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan i Halmstad fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i förhållande till 2000 har uppnåtts. Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning 2001 jämfört med 2000 har uppnåtts.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Högskolan i Halmstad har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 431 helårs- studenter på uppdrag av Landstinget Halland.

Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 24 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25 :59 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	10	12	0	0
Nyrekryterade professorer	4	2	0	0

1 Heltidsekvivalenter.

200

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	250 584

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	159

Summa	250 743

I anslaget ingår 5 759 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 2 474 000 kronor dels av utbildningsområdet vård med 3 174 000 kronor.

Vidare	har takbeloppet	förändrats	med
12 299 000	kronor i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Högskolan i Halmstad erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning samt 711 000 kronor för en professor med inriktning mot tillämpad matematik (se kapitlet Insatser, avsnittet Vissa insatser vid universitet och högskolor). Medlen beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklings- arbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Högskolan i Halmstad.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Högskolan i Halmstad erhåller 259 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundut- bildningen, se kapitlet Insatser avsnittet Grund- läggande högskoleutbildning, samt 118 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:59 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	221 410	221 410
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	5 447	10 459
Beslut	-4 040	-2 275
Överföring till/från andra anslag	27 926	29 925

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	250 743	264 069

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.6025:60 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

Tabell 9.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	192 415	sparande	0
2002	Anslag	255 635	Utgifts-	246 648
2002	Anslag	255 635	prognos	246 648
2003	Förslag	280 925

2004	Beräknat	287 719	1

1 Motsvarar 281 499 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan Kristianstad har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 0,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan Kristianstad.

201

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:60 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	8	11	240	1
ämnesdjup	8	11	240

Sjuksköterskeexamen	84	109	490	550
Lärarexamen, inriktning mot
tidigare år	203	249	835	835

Lärarexamen, inriktning mot
senare år	63	69	350	390

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan Kristianstad fullgjort utbildningsuppdraget för antalet helårsstudenter totalt men inte vad avser antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. Det särskilda åtagandet att anordna utbildning

med anledning av riksdagens beslut i enlighet med propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisas i kapitlet Resultatbe- dömning, avsnittet Vissa särskilda åtagande.

Högskolan Kristianstad har vidare fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 646 helårs- studenter på uppdrag av Region Skåne.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	280 766
Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	159

Summa	280 925

I anslaget ingår 6 405 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och

juridik med 2 088 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 5 254 000 kronor.

Vidare	har takbeloppet	förändrats	med
5 067 000	kronor i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet

Grundläggande högskoleutbildning.
Högskolan Kristianstad	erhåller	ytterligare
3 090 000 kronor för	forskning.	Medlen

beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Högskolan Kristianstad.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan Kristianstad erhåller 352 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att högskolan erhåller 221 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdut- bildningarna.

Tabell 9.25:60 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	255 635	255 635

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	6 289	12 076
Beslut	-3 537	-4 968

Överföring till/från andra anslag	22 538	24 976
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	280 925	287 719

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

202

9.1.6125:61 Högskolan i Skövde: Grundutbildning

Tabell 9.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	148 762	sparande	39 559
2002	Anslag	212 032	Utgifts-	218 147
2002	Anslag	212 032	prognos	218 147
2003	Förslag	228 412
2004	Beräknat	233 462	1

1 Motsvarar 228 415 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 22 879 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Skövde har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 39,6 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Skövde.

Tabell 9.25:61 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	36	35	130	1
ämnesdjup	36	35	130

Sjuksköterskeexamen	130	165	695	775

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan i Skövde inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i för- hållande till 2000 har inte uppnåtts.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Högskolan i Skövde har vidare fullgjort

vårdhögskoleutbildning omfattande 625 helårs- studenter på uppdrag av Västra Götalands- regionen.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	228 254

Särskilt åtagande
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	158

Summa	228 412

I anslaget ingår 3 678 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 1 044 000 kronor, dels av utbildningsområdet vård med 4 474 000 kronor.

Vidare	har takbeloppet	förändrats	med
1 828 000	kronor i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen	i	kapitlet	Insatser,
avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.
Högskolan i Skövde		erhåller	ytterligare
4 120 000 kronor	för	forskning.	Medlen

beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Högskolan i Skövde.

Planeringsförutsättningar

203

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:61 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	212 032	212 032

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	5 216	10 016
Beslut	-4 580	-4 692

Överföring till/från andra anslag	15 744	16 106

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	228 412	233 462

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.6225:62 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

Tabell 9.25:62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	141 006	sparande	30 917
2002	Anslag	212 780	Utgifts-	221 386
2002	Anslag	212 780	prognos	221 386
2003	Förslag	235 539

2004	Beräknat	242 054	1

1 Motsvarar 236 822 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 15 652 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 30,9 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

Tabell 9.25:62 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-	2005-
			2004	2008
Sjuksköterskeexamen	116	102	470	620
Lärarexamen, inriktning
mot tidigare år	40	46	285	290

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsuppdraget.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har vidare

fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 729 helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands- regionen.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	233 332

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	158

- utveckling av arbetsintegrerat lärande	2 049

Summa	235 539

I anslaget ingår 3 389 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 1 563 000 kronor dels av utbildningsområdet vård med 7 183 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 5 245 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning. Medlen beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

204

högskolor m.m., anslagsposten Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla erhåller 732 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att högskolan erhåller 552 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

Tabell 9.25:62 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	212 780	212 780

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	5 234	10 051
Beslut	-4 626	-7 546

Överföring till/från andra anslag	22 151	26 769
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	235 539	242 054

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.6325:63 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Idrottshögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-		1
2001	Utfall	38 879	sparande	0	1
2002	Anslag	37 007	Utgifts-	36 526
2002	Anslag	37 007	prognos	36 526
2003	Förslag	42 830

2004	Beräknat	43 851	2

1Beloppet i Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101) bilaga 7 avseende utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2001 har korrigerats.

2Motsvarar 42 903 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Idrottshögskolan i Stockholm har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 2,8 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Idrottshögskolan i Stockholm.

Tabell 9.25:63 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-	2005-
			2004	2008
Lärarexamen med
inriktning mot senare år	54	36	160	160

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	42 808

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	22

Summa	42 830

I anslaget ingår 625 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för förstärkning av utbildningsområdena humaniora,

samhällsvetenskap		och juridik med 18 000
kronor.
Vidare	har takbeloppet		förändrats	med
4 154 000	kronor	i enlighet	med vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. För viss undervisning inom området fysiologi har 102 000 kronor överförts från anslaget 25:31 Karolinska institutet: Grundutbildning.

Idrottshögskolan	i	Stockholm erhåller
5 651 000 kronor	som	förstärkning för

forskning. Medel som avser verksamhet inom

205

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fysiologisk forskning, 2 049 000 kronor, har överförts från anslaget 25:32 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning. Dessa medel beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Idrottshögskolan i Stockholm erhåller 73 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Tabell 9.25:63 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	37 007	37 007
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	910	1 748
Beslut	18	-263
Överföring till/från andra anslag	4 895	5 359

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	42 830	43 851

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konstfack har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 1,4 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Konstfack.

Tabell 9.25:64 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Lärarexamen, inriktning
mot senare år	34	59	120	120

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	113 456

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	22

- lokalkostnader	1 076

Summa	114 554

9.1.64 25:64 Konstfack: Grundutbildning

Tabell 9.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	102 912	sparande	0
2002	Anslag	106 970	Utgifts-	105 579
2002	Anslag	106 970	prognos	105 579
2003	Förslag	114 554
2004	Beräknat	117 141	1

1 Motsvarar 114 609 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

I anslaget ingår 2 657 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

Vidare har takbeloppet förändrats med 2 272 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Konstfack erhåller 55 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Av regeringen fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättning för perioden 2005–2008 framgår av

206

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

Tabell 9.25:64 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	106 970	106 970

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	2 631	5 053
Beslut	-360	-579

Överföring till/från andra anslag	5 313	5 697

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	114 554	117 141

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.6525:65 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	48 817	sparande	0
2002	Anslag	50 307	Utgifts-	49 653
2002	Anslag	50 307	prognos	49 653
2003	Förslag	52 390
2004	Beräknat	53 548	1

1 Motsvarar 52 390 tkr i 2003 års prisnivå.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	51 255

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	22

- lokalkostnader	1 076

- stipendier	37

Summa	52 390

I anslaget ingår 836 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

Tabell 9.25:65 Härledning av nivån 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	50 307	50 307

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	1 238	2 377
Beslut

Överföring till/från andra anslag	845	864

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	52 390	53 548

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,9 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Det särskilda åtagandet har fullgjorts.

9.1.6625:66 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	93 235	sparande	0
2002	Anslag	112 837	Utgifts-	111 370
2002	Anslag	112 837	prognos	111 370
2003	Förslag	120 061
2004	Beräknat	122 734	1

1 Motsvarar 120 081 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

207

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 3,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts. För perioden 2001–2004 har examinationsmål

fastställts för lärarexamen med inriktning mot senare år vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Tabell 9.25:66 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Lärarexamen med
inriktning mot senare år	29	29	115	120

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	98 264

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	160

- dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk
komposition samt medel för ombesörjande av
utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och
Musikers Intresseorganisation (SAMI)	3 263

- utvecklingsmedel	15 827
- lokalkostnader	2 547

Summa	120 061

I anslaget ingår 3 420 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

Vidare har takbeloppet förändrats med 1 005 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Kungl. Musikhögskolan i Stockholm erhåller 20 000 kronor för en fortsatt utbyggnad

av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Tabell 9.25:66 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	112 837	112 837

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	2 776	5 330
Beslut	-629	-722

Överföring till/från andra anslag	5 077	5 288
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	120 061	122 734

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.6725:67 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	318 124		sparande	44 582
2002	Anslag	379 743	1	Utgifts-	381 433
2002	Anslag	379 743	1	prognos	381 433
2003	Förslag	381 926

2004	Beräknat	390 821	2

1Varav 26 328 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 382 373 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 3 163 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid

208

utgången av budgetåret ett anslagssparande om 44,4 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Tabell 9.25:67 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	53	43	180	1
ämnesdjup	53	43	180

Lärarexamen, inriktning mot
tidigare år	616	433	1 895	2 110

Lärarexamen, inriktning mot
senare år	443	388	2 190	2 275

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	362 712

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	160

- utveckling av lärarutbildning för döva och
hörselskadade	1 958
- rekryteringsinsatser för lärarstudenter med
utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska	671
- medel för en samlad lokalisering	13 499

- nationellt centrum för svenskundervisning för
invandrare och svenska som andra språk	2 926

Summa	381 926

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Lärarhögskolan i Stockholm inte fullgjort utbildningsuppdraget varken för helårsstudenter totalt eller för antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Målet att öka andelen examinerade lärare med matematisk/naturvetenskaplig inriktning 2001 jämfört med 2000 har uppnåtts.

Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts utom anordnandet av flyglärarutbildning.

Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 25 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:67 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	16	16	38 %	38 %
Nyrekryterade professorer	0	0	0 %	0 %

1 Heltidsekvivalenter.

I anslaget ingår 8 883 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för förstärkning av utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik med 1 457 000 kronor.

Vidare har takbeloppet förändrats med 9 303 000 kronor i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Lärarhögskolan i Stockholm erhåller ytterligare 3 090 000 kronor för forskning. Medlen beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt arbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Lärarhögskolan i Stockholm.

Planeringsförutsättningar

Som en planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Lärarhögskolan i Stockholm erhåller 447 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Av regeringen fastställda examinationsmål för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättning för perioden 2005–2008 framgår av tabellen över examinationsmål under rubriken Resultatinformation.

209

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:67 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	353 415	353 415

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	8 694	16 695
Beslut	-2 469	-4 245

Överföring till/från andra anslag	22 286	24 956

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	381 926	390 821

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.6825:68 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	15 142	sparande	0
2002	Anslag	15 619	Utgifts-	15 416
2002	Anslag	15 619	prognos	15 416
2003	Förslag	16 084
2004	Beräknat	16 439	1

1 Motsvarar 16 084 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 79 000 kronor av tidigare sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	14 986

Särskilda åtaganden

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	22

- lokalkostnader	1 076

Summa	16 084

I anslaget ingår 80 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

Tabell 9.25:68 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	15 619	15 619

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	384	738
Beslut

Överföring till/från andra anslag	81	83

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	16 084	16 439

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.6925:69 Södertörns högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:69 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	188 525		sparande	23 079
2002	Anslag	202 811	1	Utgifts-	200 402
2002	Anslag	202 811	1	prognos	200 402
2003	Förslag	244 776

2004	Beräknat	250 193	2

1Inklusive en minskning med 9 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och med 12 400 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 244 785 tkr i 2003 års prisnivå.

210

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Av anslagssparandet har 2 427 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Södertörns högskola har för budgetåret 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 24 000 kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Dessutom redo- visades vid utgången av budgetåret ett anslags- sparande om 23,1 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Södertörns högskola.

Tabell 9.25:69 Examinationsmål för grundutbildning

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	20	64	210	1
ämnesdjup	20	64	210

Lärarexamen med inriktning
mot senare år	–	–	190	250

1 Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Södertörns högskola inte fullgjort utbildningsuppdraget, varken för antalet helårsstudenter totalt eller för antalet helårs- studenter inom naturvetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbild- ningsuppdraget.

Regeringen har som mål för perioden 2001– 2004 angett att minst 26 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:69 Professorer

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	19	26	21 %	23 %
Nyrekryterade professorer	7	7	57 %	29 %

1 Heltidsekvivalenter.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:69 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	244 616

Särskilt åtagande

- högskolepedagogisk utbildning av lärare	160

Summa	244 776

I anslaget ingår 7 321 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

I takbeloppet har resurser beräknats för kvalitetsförstärkning dels av utbildnings-

områdena humaniora, samhällsvetenskap					och
juridik	med	4 237 000	kronor,	dels	av
utbildningsområdet vård med 205 000 kronor.
Vidare	har	takbeloppet	förändrats		med
3 076 000	kronor i enlighet med			vad	som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande högskole- utbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning.

Södertörns högskola	erhåller	ytterligare
3 090 000 kronor för	forskning.	Medlen

beräknas under anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m., anslagsposten Södertörns högskola.

Planeringsförutsättningar

Tabell 9.25:69 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	224 211	224 211

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	5 516	10 592
Beslut	-5 018	-5 162

Överföring till/från andra anslag	20 067	20 552

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	244 776	250 193

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

211

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.7025:70 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:70 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	23 994	sparande	0
2002	Anslag	24 737	Utgifts-	24 415
2002	Anslag	24 737	prognos	24 415
2003	Förslag	25 930
2004	Beräknat	26 503	1

1 Motsvarar 25 930 tkr i 2003 års prisnivå.

Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som skall gälla för högskolan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2001 redovisat helårsprestationer motsvarande 1,8 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.

Resursfördelning 2003

Tabell 9.25:70 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	24 832

Särskilda åtaganden
- högskolepedagogisk utbildning av lärare	22

- lokalkostnader	1 076

Summa	25 930

I anslaget ingår 580 000 kronor för premier för de statliga avtalsförsäkringarna. Se kapitlet Särskilda frågor, avsnittet Anslagsberäkningar.

Tabell 9.25:70 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	24 737	24 737

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	609	1 169
Beslut

Överföring till/från andra anslag	584	597

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	25 930	26 503

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.7125:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tabell 9.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	1 683 363		sparande	149 973
2002	Anslag	1 764 925	1	Utgifts-	1 559 188
2002	Anslag	1 764 925	1	prognos	1 559 188
2003	Förslag	1 875 181

2004	Beräknat	1 928 279	2

Anslaget benämndes t.o.m. 2001 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

1Inklusive ökning med 4 750 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 och 5 000 tkr på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2003.

2Motsvarar 1 886 596 tkr i 2003 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas ersättning för den högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av bl.a. avtal som staten ingått med utbildnings- anordnarna och i vissa fall särskilda regerings- beslut.

Genom regeringsbeslut den 13 juni 2002 har 198 041 000 kronor dragits in. Chalmers tekniska högskola AB har under 2002 inbetalat 59 104 000 kronor till Kammarkollegiet för återföring till anslaget.

De examina som enskilda utbildnings- anordnare har tillstånd att utfärda regleras i förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Regeringens överväganden

De bidragsförstärkningar som föreslås för 2003 och som anges som planeringsförutsättningar för 2004 under anslagsposterna 4–6 och 9,

212

innebär ett fullföljande av de insatser som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1).

Anslaget har vid resursfördelningen 2003 minskats med 3 192 000 kronor avseende tidigare budgeterade medel för Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 9.25:71 Fördelning på anslagsposter för enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST

BELOPP

1.Chalmers tekniska högskola AB

	- Grundutbildning	599 538
	- Forskning och forskarutbildning	393 554

2.	Handelshögskolan i Stockholm	50 886

3.Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	- Grundutbildning	354 846
	- Forskning och forskarutbildning	36 507

4.	Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)	4 941

5.	Nybygget – kristen samverkan för Örebro	2 151
	Teologiska Högskola

6.	Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för	1 701
	Johannelunds teologiska högskola

7.	Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska	9 617
	Institut (SMI)

8.	Ericastiftelsen	5 914
9.	Stiftelsen Stora Sköndal	17 469

10.	Ersta Diakonisällskap	26 443

11.	Stiftelsen Rödakorshemmet	34 265
12.	Stiftelsen Sophiahemmet	25 733

13.	Beckmans skola AB	13 902

14.	Momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola	297 714
	AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Summa		1 875 181

Enskilda utbildningsanordnare

1. Chalmers tekniska högskola AB

Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning

Chalmers tekniska högskola AB har för 2001 redovisat färre helårsstudenter och helårs- prestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret 94,6 miljoner kronor som högskolan inte kunnat tillgodoräkna sig (anslagssparande). För s.k. NT-utbildning med särskilt vuxenstudiestöd har högskolan för

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

perioden 1997–2001 redovisat 21 miljoner kronor som högskolan inte kunnat tillgodoräkna sig. Av de belopp högskolan inte kunnat tillgodogöra sig har 59,1 miljoner kronor återbetalats i enlighet med regeringsbeslut den 13 juni 2002.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Chalmers tekniska högskola AB. I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för perioden 2005–2008.

Tabell 9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Chalmers tekniska högskola AB

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL1	PLANERAT1
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Civilingenjörsexamen och
arkitektexamen	799	799	3 570	3 700

1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Chalmers tekniska högskola AB har inte fullgjort utbildningsuppdraget för 2001 vad avser antalet helårsstudenter totalt. En samman- ställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildnings- uppdraget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i för- hållande till 2000 har uppnåtts. Det särskilda uppdraget att ge grundutbildning i kärnkemi och reaktorfysik har fullgjorts. Utbildning för aktiv sjöpersonal har anordnats och omfattade 20 helårsstudenter, vilket understiger det i avtalet angivna antalet.

Resultatinformation, forskning och forskarutbildning

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:71 Examinationsmål för forskarutbildning vid Chalmers tekniska högskola AB

	UTFALL	UTFALL	MÅL1
VETENSKAPSOMRÅDE	2000	2001	2001-2004
Tekniskt	135	142	590

1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

213

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Några resultat om forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 9.25:71 Resultat för forskarutbildningen vid Chalmers tekniska högskola AB

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	197	203	31 %	25 %
Aktiva (ht)1	1 010	1 028	25 %	26 %
Doktorsexamina	94	115	20 %	24 %

Licentiatexamina	149	140	28 %	26 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10 %.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 15 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:71 Professorer vid Chalmers tekniska högskola AB

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	130	141	7 %	7 %
Biträdande professorer1	56	49	4 %	4 %
Nyrekryterade professorer	22	24	5 %	4 %

1 Heltidsekvivalenter

Under 2001 påbörjade Chalmers tekniska högskola AB sitt uppdrag att vara värd för en forskarskola i materialvetenskap.

Resurser för 2003

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2003 beräknas för

grundutbildning till 599 538 000 kronor, varav 595 095 000 kronor utgörs av takbeloppet, i vilket ingår 213 000 kronor för kvalitetsförstärkning av utbildnings- områdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Vidare ingår 7 886 000 kronor

i enlighet med vad som redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den grundläggande hög- skoleutbildningen i kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskole- utbildning. För särskilda åtaganden har medel beräknats med 360 000 kronor för högskolepedagogisk utbildning av lärare, 1 583 000 kronor som bidrag till utrustning till sjöbefälsutbildningen samt

2 500 000	kronor		som	planerings- och
utvecklingsmedel för en satsning på
magisterutbildning i industriell design.
forskning		och	forskarutbildning		till
393 554 000		kronor,		varav ytterligare
5 277 000		kronor	för	forskarskola	i

materialvetenskap.

2. Handelshögskolan i Stockholm

Resultatinformation

Handelshögskolan i Stockholm redovisar 1 281 helårsstudenter för 2001, vilket är 12 fler än för 2000 och 40 avlagda doktorsexamina vilket är 30 fler än för 2000.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar att det högsta belopp som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm för grundutbildning, bibliotek, studiestöd i forskar- utbildning och för avlagda doktorsexamina är 50 886 000 kronor.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Resultatinformation, grundläggande högskoleutbildning

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för 2001 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 1,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret sparade helårsprestationer motsvarande 17,3 miljoner kronor.

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för vissa examina vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping. I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för perioden 2005–2008.

214

Tabell 9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:71 Resultat för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL1	PLANERAT
	2000	2001	2001-	1
	2000	2001	2001-
			2004	2005-
				2008

Magisterexamen med

ämnesdjup	178	181	660	2
ämnesdjup	178	181	660

Sjuksköterskeexamen2	(158)3	(166)2	660	760
Lärarexamen med
inriktning mot tidigare år	214	192	705	710

Lärarexamen med
inriktning mot senare år	32	63	305	315

1Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

2Mål för perioden skall vara minst samma nivå som perioden 2001–2004.

3Avser Hälsohögskolan i Jönköping.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

För 2001 har Stiftelsen Högskolan i Jönköping fullgjort utbildningsuppdraget vad avser antalet helårsstudenter totalt, men inte vad avser antalet helårsstudenter inom natur- vetenskap och teknik. En sammanställning av lärosätenas uppdrag för 2001 jämte utfallet för detta år framgår av tabell i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Utbildningsupp- draget.

Målet att öka examinationen inom högskoleingenjörsutbildningen 2001 i för- hållande till 2000 har inte uppnåtts.

Resultatinformation, forskning och forskarutbildning

I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001 samt fastställt examinationsmål för perioden 2001–2004.

Tabell 9.25:71 Examinationsmål för forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

VETENSKAPSOMRÅDE	UTFALL	UTFALL	MÅL1
	2000	2001	2001-2004
Vissa ämnen inom humanistisk-
samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde	1	2	22

1 Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Några resultat för forskarutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping redovisas i nedanstående tabell.

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Nybörjare	1	7	0 %	43 %

Aktiva (ht)1	41	42	34 %	36 %
Doktorsexamina	0	2	0 %	50 %
Licentiatexamina	1	0	100 %	0 %

1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst 10%.

Regeringen har som mål för perioden 2001–2004 angett att minst 18 procent av de professorer som nyanställs skall vara kvinnor.

Tabell 9.25:71 Professorer vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	ANTAL	ANTAL	ANDEL KVINNOR
	2000	2001	2000	2001
Professorer1	21	23	17 %	8 %
Nyrekryterade professorer	0	6	0 %	50 %

1 Heltidsekvivalenter

Resurser för 2003

Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2003 beräknas för

grundutbildning till 354 846 000 kronor, varav 354 690 000 kronor utgörs av tak- beloppet i vilket ingår 2 222 000 kronor för kvalitetsförstärkning av utbild-


ningsområdena		humaniora,	samhälls-
vetenskap	och	juridik samt	10 105 000
kronor	för	kvalitetsförstärkning		av
utbildningsområdet vård. Vidare				ingår
10 284 000 kronor i enlighet med vad som

redovisats i tabell 7.1 Resurser för omfördelning och utbyggnad av den

grundläggande		högskoleutbildningen i
kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning.				För	särskilda
åtaganden	har	medel		beräknats		med
156 000 kronor		för	högskolepedagogisk
utbildning av lärare.
forskning	och	forskarutbildning				till
36 507 000	kronor,		varav		ytterligare
3 166 000	kronor		för	forskning		och

forskarutbildning.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Stiftelsen Högskolan i Jönköping erhåller

215

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

545 000 kronor 2004 för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen. Se kapitlet Insatser, avsnittet Grundläggande högskoleutbildning. Vidare bör gälla för 2004 att högskolan erhåller 443 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)

Resultatinformation

Teologiska Högskolan, Stockholm redovisar 156 helårsstudenter för 2001, vilket är 17 fler än för 2000.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till Teologiska Högskolan, Stockholm till 4 941 000 kronor, vilket motsvarar 169 helårsstudenter. I beloppet har beräknats medel för utbyggnad och en bidragsförstärkning om 1 217 000 kronor.

Planeringsförutsättning

Som planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Teologiska Högskolan, Stockholm erhåller ytterligare 878 000 kronor.

5. Nybygget – kristen samverkan för Örebro Teologiska Högskola

Resultatinformation

Nybygget – kristen samverkan redovisar för Örebro Teologiska Högskola (f.d. Örebro Missionsskola) 77 helårsstudenter för 2001, vilket är 2 färre än för 2000.

6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola

Resultatinformation

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen redovisar för Johannelunds teologiska högskola 54 helårs- studenter för 2001, vilket är 7 färre än för 2000.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teolog- iska högskola till 1 701 000 kronor, vilket motsvarar 58 helårsstudenter. I beloppet har beräknats medel för utbyggnad och en bidrags- förstärkning om 519 000 kronor.

Planeringsförutsättning

Som planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola erhåller ytterligare 337 000 kronor.

7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska

Institut (SMI)

Resultatinformation

Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut redovisar 59 helårsstudenter för 2001, vilket är 4 färre än för 2000.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut till 9 617 000 kronor, vilket motsvarar 84,5 helårsstudenter.

	Resurser för 2003
	Regeringen beräknar bidraget till Nybygget –	8. Ericastiftelsen
	kristen samverkan för Örebro Teologiska	Resultatinformation
	Högskola till 2 151 000 kronor, vilket motsvarar	Resultatinformation
	73,5 helårsstudenter. I beloppet har beräknats	Ericastiftelsen redovisar 38 helårsstudenter inom
	medel för utbyggnad och en bidragsförstärkning	psykoterapiutbildning med inriktning mot barn-
	om 696 000 kronor.	och ungdomar för 2001, vilket är en fler än för
	Planeringsförutsättning	2000.
	Planeringsförutsättning	Resurser för 2003
	Som planeringsförutsättning för 2004 bör gälla	Resurser för 2003
	att Nybygget – kristen samverkan för Örebro	Regeringen beräknar bidraget till Ericastiftelsen
	Teologiska Högskola erhåller ytterligare 468 000	till 5 914 000 kronor.
	kronor.

216

9. Stiftelsen Stora Sköndal för Ersta Sköndal högskola

Resultatinformation

Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap (se anslagspost 10) redovisar för Ersta Sköndal högskola 592 helårsstudenter för 2001 vilket är 85 fler än för 2000.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stora Sköndal till 17 469 000 kronor, motsvarande 22 helårsstudenter i kyrkomusikalisk utbildning, 129 helårsstudenter i samordnad sjuksköterske- och socionomutbildning, 178,5 helårsstudenter i socionomutbildning, 30 helårsstudenter i magisterutbildning i socialt arbete och 25 helårsstudenter i utbildning i teologi. I beloppet har beräknats medel dels för utbyggnad av den samordnade sjuksköterske- och socionom- utbildningen om 2 463 000 kronor, dels för utbildning i teologi om 728 000 kronor.

Planeringsförutsättning

Som planeringsförutsättning för 2004 bör gälla att Stiftelsen Stora Sköndal erhåller ytterligare

733 000 kronor för	utbildning	i teologi och
1 240 000 kronor	för den	samordnade

sjuksköterske- och socionomutbildningen.

10. Ersta Diakonisällskap för Ersta Sköndal högskola

Resultatinformation

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Ersta Sköndal högskola. I tabellen nedan anges utfallet 2000 och 2001, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för perioden 2005–2008.

Tabell 9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Ersta Sköndal högskola

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Sjuksköterskeexamen	57	67	320	505

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till Ersta Diakonisällskap till 26 443 000 kronor.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I anslagsposten ingår 2 276 000 kronor för kvalitetsförstärkning inom utbildningsområdet vård. Vidare ingår 4 358 000 kronor för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen. Till anslagsposten har förts 3 883 000 kronor från anslaget 25:31 Karolinska institutet: Grund- utbildning, med anledning av tidigare felaktig fördelning.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Ersta Diakonisällskap erhåller 3 291 000 kronor för 2004 för fortsatt utbyggnad av sjuksköter- skeutbildningen.

Vidare bör gälla för 2004 att föreningen erhåller 442 000 kronor som en kvalitetsför- stärkning av vårdutbildningarna.

11. Stiftelsen Rödakorshemmet för Röda Korsets Högskola

Resultatinformation

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Röda Korsets Högskola. I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförutsättningar för perioden 2005–2008.

Tabell 9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Röda Korsets Högskola

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-2004	2005-2008
Sjuksköterskeexamen	98	89	430	510

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till stiftelsen Rödakorshemmet till 34 265 000 kronor.

I anslagsposten ingår 2 642 000 kronor för kvalitetsförstärkning inom utbildningsområdet vård. Vidare ingår 2 542 000 kronor för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen. Till anslagsposten har förts 3 233 000 kronor från anslaget 25:31 Karolinska institutet: Grundut- bildning, med anledning av tidigare felaktig fördelning.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Stiftelsen Rödakorshemmet erhåller 1 645 000

217

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kronor 2004 för fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen.

Vidare bör gälla för 2004 att stiftelsen erhåller 148 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

12. Stiftelsen Sophiahemmet för Sophiahemmets sjuksköterskehögskola

Resultatinformation

För perioden 2001–2004 har examinationsmål fastställts för sjuksköterskeexamen vid Sophia- hemmets sjuksköterskehögskola. I tabellen nedan anges utfallet för 2000 och 2001, målen för perioden 2001–2004 samt planeringsförut- sättningar för perioden 2005–2008.

Tabell 9.25:71 Examinationsmål för grundutbildning vid Sophiahemmets sjuksköterskehögskola

EXAMEN	UTFALL	UTFALL	MÅL	PLANERAT
	2000	2001	2001-	2005-
			2004	2008
Sjuksköterskeexamen	76	82	310	340

Ytterligare kommentarer finns i kapitlet Resultatbedömning, avsnittet Examinationsmål.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till stiftelsen Sophiahemmet till 25 733 000 kronor.

I anslagsposten ingår 2 181 000 kronor för kvalitetsförstärkning inom utbildningsområdet vård. Vidare ingår 1 453 000 kronor för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen. Till anslagsposten har förts 1 294 000 kronor från anslaget 25:31 Karolinska institutet: Grundut- bildning, med anledning av tidigare felaktig fördelning.

Planeringsförutsättning

Som en planeringsförutsättning bör gälla att Stiftelsen Sophiahemmet erhåller 1 097 000 kronor 2004 för fortsatt utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen.

Vidare bör gälla för 2004 att stiftelsen erhåller 148 000 kronor som en kvalitetsförstärkning av vårdutbildningarna.

13. Beckmans skola AB

Regeringen har tidigare under kapitlet Insatser, avsnittet Vissa insatser vid universitet och högskolor redovisat förslaget att Beckmans skola AB skall erhålla medel för högskoleutbildning. Regeringen har för avsikt att i enlighet med lagen

(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina besluta om tillstånd för Beckmans skola AB att få utfärda konstnärlig högskoleexamen i konst och design, under förutsättning att bolaget erhåller medel för utbildningarna och att inga avgifter tas ut av studenterna.

Resurser för 2003

Regeringen beräknar bidraget till Beckmans skola AB till 13 902 000 kronor, vilket motsvarar 123 helårsstudenter.

Regeringen bedömer att det föreslagna bidraget motsvarar tidigare avgiftsintäkter och statsbidrag för det angivna antalet studenter samt medger en kvalitetsförstärkning.

14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Under anslagsposten har beräknats mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftelsen.

Enligt avtalen skall staten ersätta bolaget respektive stiftelsen för de mervärdesskatte- kostnader, som uppkommer i den grund- läggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor och universitet.

Budgetåret 2001 anvisade staten 284,1 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda belopp som utbetaldes för 2001 var 185,7 miljoner kronor. Vidare har under 2002 Kammarkollegiet utbetalat totalt 18,5 miljoner kronor som finansiering av de kostnader som uppkommit för staten till följd av att mervärdesskattekostnaderna inte utbetalats i enlighet med avtal. Regeringen har genom detta ersatt bolaget respektive stiftelsen fullt ut för samtliga kostnader som staten enligt avtal är skyldig att betala inklusive de retroaktiva kostnader som uppstått.

Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdeskattekostnader 2002 att uppgå till cirka 225 miljoner kronor. Det högsta belopp som kan utgå för ändamålet beräknas för 2002 till 292,6 miljoner kronor.

218

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:71 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	1 755 175	1 755 175

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	43 177	82 910
Beslut	-7 569	-9 831

Överföring till/från andra anslag	84 398	100 025

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 875 181	1 928 279

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.7225:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tabell 9.25:72 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2001	Utfall	342 714		sparande	46 416
2002	Anslag	599 990	1	Utgifts-	567 525
2002	Anslag	599 990	1	prognos	567 525
2003	Förslag	554 204	2

2004	Beräknat	546 083	3

1Varav 7 945 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002.

255 783 000 kronor avser statliga ålderspensioner varav -27 147 375 kronor är regleringsbelopp avseende 2000.

3Motsvarar 534 279 tkr i 2003 års prisnivå.

Av anslagssparandet har 39 805 000 kronor dragits in genom regeringsbeslut den 13 juni 2002.

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande:

Tabell 9.25:72 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Svenska studenthemmet i Paris	1 567
2	Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer	206

3	Statsbidrag till Teknik- och	18 341
	naturvetenskapscentrum

4	Svenskundervisning i utlandet m.m.	7 310

5	Stipendier inom programmet North2north	850
6	Stipendier för studier vid College of Europe	348

7	Arbete med konstnärlig utsmyckning	900

8	Bedömning av utländska gymnasiebetyg	1 000
9	Statliga ålderspensionsavgifter	28 436

10	Stödåtgärder inom ramen för EU:s
	utbildningsprogram	1 355

11	Rekryteringsdelegationen	39 720

12	Särskilda lärarutbildningar, SÄL	137 359
13	Projekt för invandrade akademiker	9 930

14	Delegationen för regional samverkan om	49 650
	högre utbildning

15	Stöd till IRECO	9 930

16	Pedagogik för högpresterande elever	2 000
17	Omställningskostnader	7 000

18	Sveriges nätuniversitet, per capitaersättning	159 243

19	Utbildning av synpedagoger	700

20	Medel för utbyggnad av grundutbildningen
	vid universitet och högskolor	28 359
21	Regeringens disposition	50 000

Summa		554 204

Resursfördelning för 2003

I enlighet med 2000 års ekonomiska vår- proposition (1999/2000:100) har anslaget ökat med 500 miljoner kronor för en fortsatt utbyggnad av grundutbildningen vid universitet och högskolor. Därefter har anslaget minskat för att finansiera föreslagna satsningar inom sektorn.

3. Statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum

Anslagsposten utgör ett statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum (TNC) och disponeras av Högskoleverket. Medlen skall efter ansökan fördelas till TNC. Högskoleverket har i uppdrag att efter samråd med Statens skolverk och Statens kulturråd fördela medlen.

219

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4. Svenskundervisning i utlandet m.m.

Medel under anslagsposten beräknas finansiera åtgärder som främjar undervisning i svenska och om svenska förhållanden liksom information om svensk utbildning och forskning i utlandet. Medlen disponeras av Svenska Institutet.

5.Stipendier inom programmet North2north

Under anslagsposten disponerar Svenska institutet medel avsedda att finansiera insatser i samband med program för student- och lärarmobilitet benämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete Uarctic. Programmet syftar till att åstadkomma en sammanhållning mellan de åtta arktiska staterna och till att öka förståelsen för och kunskapen om kulturella, språkliga, klimat- mässiga, ekologiska och andra förhållanden i länderna. Inom programmet skall hänsyn tas till ursprungsbefolkningarnas särskilda behov och till att underlätta en hållbar samhällsutveckling.

Aktiviteten inom North2north föreslås pågå under 2002–2004 och därefter utvärderas.

6.Stipendier för studier vid College of Europe

Resurser har beräknats för stipendiemöjligheter till College of Europe. Stipendierna bör ges till personer som genomgått svensk högskoleut- bildning och avlagt akademisk examen inom ramen för stipendieprogrammet ”Stipendier för Europastudier”. Medlen disponeras av Svenska Institutet och avser att finansiera stipendierna samt administrationen av dessa.

7.Arbete med konstnärlig utsmyckning

Resurser har beräknats till Kungl. Tekniska högskolan för arbete med konstnärlig utsmyckning.

8.Bedömning av utländska gymnasiebetyg

I anslagsposten beräknas medel för att minska handläggningstiderna beträffande ärenden som avser bedömning av utländska gymnasiebetyg. Verket för högskoleservice (VHS) är en servicemyndighet till universitet och högskolor. I servicen ingår bl.a. att bedöma utländska gymnasiebetyg. Rekryteringen till högre studier skall breddas. En viktig målgrupp i detta sammanhang är personer med utländsk gymnasieutbildning. VHS kan med sin erfarenhet inom området underlätta för dessa individer att hitta vägar in i högre utbildning. Betyg från 137 olika länder inkom under 2001. Efterfrågan på bedömningsservicen har ökat

under de senaste åren och VHS har i dag en relativt stor ärendebalans där handläggnings- tiderna blivit längre.

9. Statliga ålderspensionsavgifter

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålders- pensionsreformen finns beräknade under anslagsposten.

10.Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram.

Fortsatt stöd med 1 055 000 kronor har beräknats för Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa inom högre utbildning.

Under anslagsposten har 100 000 kronor har beräknats för stöd till utveckling av projekt- ansökningar inom EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci, där universitet och högskolor medverkar.

Vidare har 200 000 kronor beräknats för att delfinansiera universitets och högskolors kostnader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. Intensive Language Preparation Courses (ILPC), 2003. ILPC är en permanent aktivitet inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates.

Medlen disponeras av Internationella programkontoret för utbildningsområdet.

11.Rekryteringsdelegationen.

Under perioden 2002–2004 avsätts medel för Rekryteringsdelegationen för att stimulera rekryteringsaktiviteter vid universitet och högskolor.

12. Särskilda lärarutbildningar, SÄL

Under perioden 2002–2006 avsätts medel för den satsning på Särskilda lärarutbildningar som aviserades i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1 utg. omr. 16, bet. 2001/02:UbU1, rskr. 2001/02:97).

13. Projekt för invandrade akademiker

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2002 en satsning om 9,9 miljoner kronor per budgetår under en treårsperiod med början 2002 för anordnande av särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor (förordningen 1995:889) för invandrare med utländsk högskoleutbildning. Syftet med utbildningen är att invandrare med en utländsk högskoleutbildning skall kunna få en

220

kompletterande utbildning för att möta kraven på arbetsmarknaden.

14.Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

Under perioden 2002–2004 avsätts medel för att stimulera regionalt samarbete mellan universitet eller högskolor och kommuner, landsting, läns- styrelser eller motsvarande organ i syfte att skapa hållbar tillväxt i regionerna och samtidigt främja rekryteringen till högskolan. Medlen fördelas av Delegationen för regional samverkan om högre utbildning.

15.Stöd till IRECO

Under perioden 2003–2005 tillförs IRECO medel för att i samarbete med VINNOVA arbeta för en omstrukturering av IRECO- instituten med målet att skapa färre och större institut med internationell konkurrenskraft och en stark förankring hos näringslivet.

16.Pedagogik för högpresterande elever

Under anslagsposten disponerar Luleå tekniska universitet och Växjö universitet vardera 1 miljon kronor för ett treårigt utvecklingsarbete i pedagogik för högpresterande elever.

17.Omställningskostnader

Växjö universitet erhåller 7 miljoner kronor för omställningskostnader i samband med över- förandet av verksamhet som avser det bio- vetenskapliga ämnesområdet från Växjö universitet till Högskolan i Kalmar.

18.Sveriges nätuniversitet, per capitaersättning

För att stimulera ett ökat utbud av kurser som universitet och högskolor erbjuder inom ramen för Sveriges nätuniversitet föreslår regeringen att en extra ersättning om 20 000 kronor skall utgå till universitet och högskolor för helårsstudenter inom dessa kurser för 2003.

19.Utbildning av synpedagoger

Lärarhögskolan i Stockholm har utvecklat ett program för magisterexamen med bredd med inriktning mot synpedagogik som tillgodoser utbildningskraven för arbete som synpedagog. Regeringen föreslår att Lärarhögskolan i Stockholm engångsvis, för budgetåret 2003 tilldelas 700 000 kronor för fortsatt utveckling och genomförande på halvfart denna utbildning för 15–20 studenter.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

21. Regeringens disposition

Medel på anslagsposten kommer att användas till riktade satsningar inom universitet och högskolor.

Tabell 9.25:72 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	592 045	592 045

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	14 564	27 967
Beslut	815 678	878 426

Överföring till/från andra anslag	-840 936	-952 358
Övrigt	-27 147	3

Förslag/beräknat anslag	554 204	546 083

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.7325:73 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.

Tabell 9.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.

Tusental kronor

			Anslags-		1
2001	Utfall	199 887	sparande	0	1
2002	Anslag	254 638	Utgifts-	251 328
2002	Anslag	254 638	prognos	251 328
2003	Förslag	341 243

2004	Beräknat	345 605	2

1Beloppet i Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101) bilaga 7 avseende utgående reservation och ramöverföringsbelopp 2001 har korrigerats.

2Motsvarar 338 134 tkr i 2003 års prisnivå.

Under detta anslag beräknas all ersättning – inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning – som är förenad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt konstnärligt utveck- lingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande:

221

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:73 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Danshögskolan	3 276

2	Dramatiska institutet	3 143

3	Högskolan i Borås	30 984

4	Högskolan Dalarna	35 952

5	Högskolan på Gotland	7 623
6	Högskolan i Gävle	70 358

7	Högskolan i Halmstad	34 949

8	Högskolan Kristianstad	27 086
9	Högskolan i Skövde	23 487

10	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla	22 255

11	Idrottshögskolan i Stockholm	20 687
12	Konstfack	4 034

13	Kungl. Konsthögskolan	2 142

14	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	4 118

15	Lärarhögskolan i Stockholm	26 742

16	Operahögskolan i Stockholm	2 546

17	Södertörns högskola	19 083
18	Teaterhögskolan i Stockholm	2 778

Summa		341 243

Resultatbedömning

Resursfördelning för 2003

I anslaget ingår 34 302 000 kronor i enlighet med de satsningar som aviserades i den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2001/01:3). Fördelning på respektive lärosäte av denna satsning framgår av anslaget för grundutbildning till berörda

lärosäten.
I anslagsposten Högskolan i Gävle	ingår
23 566 000 kronor för övertagandet	av

verksamhet som avser forskning om belastnings- skador samt medel av engångskaraktär, 8 000 000 kronor, för samarbetsavtal.

I anslagsposten Högskolan i Halmstad ingår medel för en anställning som professor i jämställdhetssyfte med inriktning mot tillämpad matematik med 711 000 kronor.

I anslagsposten Idrottshögskolan i Stockholm ingår medel till Centrum för idrottsforskning med 6 806 000 kronor. Vidare har ett tillskott om 5 123 000 kronor beräknats för forskning. I anslagsposten ingår medel för övertagandet av

verksamhet inom fysiologisk forskning från Karolinska institutet med 2 049 000 kronor.

Tabell 9.25:73 Härledning av nivån 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	254 638	254 638

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	6 264	12 028
Beslut

Överföring till/från andra anslag	80 341	78 938

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	341 243	345 605

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.7425:74 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Tabell 9. 25:74 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	1 631 811	sparande	0
2002	Anslag	1 680 929	Utgifts-	1 659 077
2002	Anslag	1 680 929	prognos	1 659 077
2003	Förslag	1 730 619

2004	Beräknat	1 768 856	1

1 Motsvarar 1 730 619 tkr i 2003 års prisnivå.

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Sedan avtalen ingicks har mål- och resultatstyrning samt ett nytt resurstilldelningssystem införts för den statliga högskolan vilket gör väsentliga delar av avtalen obsoleta. Regeringen beslutade i december 1998 att säga upp avtalen. Avtalen har en uppsägningstid om fem år. Regeringen uppdrog i juni 2001 åt en särskild utredare att förhandla fram och sluta överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen, med förbehåll för regeringens godkännande, om ett nytt system för ersättning för vissa kostnader i samband med läkar- och tandläkarutbildning samt medicinsk och odontologisk forskning.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

222

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9. 25:74 Medicinsk utbildning och forskning

Tusental kronor

Uppsala universitet	202 895
Lunds universitet	326 350

Göteborgs universitet	337 956

Umeå universitet	173 520
Linköpings universitet	127 468

Karolinska institutet	470 980


Tabell 9. 25:74 Odontologisk utbildning och forskning
Tusental kronor

Göteborgs universitet	51 978
Umeå universitet	39 472

forskningen vid universitet och högskolor. Högskoleverket svarar också för tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra utredningar och utvärderingar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor.

Tabell 9.25:75 Fördelning på anslagsposter för Högskoleverket

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Högskoleverket	150 808

2	Rådet för högre utbildning	36 211

Summa		187 019

I anslaget ingår medel för den utökning av läkarutbildningen vid Umeå universitet som riksdagen beslutade om 1997.

Tabell 9.25:74 Härledning av anslagsnivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	1 680 929	1 680 929
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	41 351	79 403
Beslut
Överföring till/från andra anslag	8 339	8 523

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 730 619	1 768 856

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.75 25:75 Högskoleverket

Tabell 9.25:75 Anslagsutveckling för anslaget

Högskoleverket

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	162 878	sparande	6 685
2002	Anslag	171 190	Utgifts-	175 563
2002	Anslag	171 190	prognos	175 563
2003	Förslag	187 019

2004	Beräknat	191 185	1

1 Motsvarar 187 019 tkr i 2003 års prisnivå.

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljningar och utvärderingar bidra till att förbättra och förnya den högre utbildningen och

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25 :75 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

	INTÄKTER	KOSTNADER	RESULTAT
Utfall 2001	10 449	14 362	-3 913

Prognos 2002	10 029	14 331	-4351
Budget 2003	10 325	14 000	-3 675

1 Enligt regeringsbeslut (U2002/2609/DK) har 3 867 tkr avsatts för att användas för att finansiera uppkommet underskott i högskoleprovet. Det innebär att det prognostiserade resultatet för 2002 förbättras från -4 302 tkr till -435 tkr.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen har på politikområdesnivån i tillämpliga delar redovisat Högskoleverkets insatser och uppnådda resultat vad avser verksamhetsområdet Utbildning och universitetsforskning.

Högskoleverket har i årsredovisningen redovisat sin verksamhet efter den indelning av verksamheten som angavs i regleringsbrevet för 2001.

Verksamhetsåret har inneburit en starkare profilering av Högskoleverkets arbete mot utvärdering, tillsyn och uppföljning. Den andra omgången av utvärderingar av lärosätenas kvalitetsarbete som pågår under perioden 1998– 2002, har genomförts under året.

2001 var det första året i den sexåriga cykeln av ämnes- och programutvärderingar och under året genomfördes totalt nio sådana utvärderingar. Arbetet med att utveckla metoderna för kvalitetsgranskningarna fortsätter

223

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bl.a. genom en rådgivande grupp med internationella experter som följer och kritiskt granskar processen. Verket följer också den internationella utvecklingen inom området. En viktig uppgift är att förmedla information om granskningarna till studenterna.

Under verksamhetsåret har tillsynsverk- samheten utvecklats och antalet inkomna och avgjorda enskilda ärenden har ökat.

Regeringens bedömning

Regeringens bedömning är att resultat- informationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Högskoleverket har ansvar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.

Rådet för högre utbildning

Regeringen avser att besluta om en ny instruktion för Högskoleverket. I enlighet med regeringens förslag i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) ändras då namnet för Rådet för högskoleutbildning till Rådet för högre utbildning, samtidigt som rådet får utökade uppgifter. För att klara de nya uppgifterna föreslår regeringen att Högskoleverket tillförs ytterligare 10 miljoner kronor.

Tabell 9.25:75 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	171 190	171 190
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	3 805	7 703
Beslut	-1 318	-1 347
Överföring till/från andra anslag	13 342	13 639

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	187 019	191 185

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.76 25: 76 Verket för högskoleservice

Tabell 9.25:76 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	13 029	sparande	24
2002	Anslag	13 257	Utgifts-	13 108
2002	Anslag	13 257	prognos	13 108
2003	Förslag	13 492

2004	Beräknat	13 806	1

1 Motsvarar 13 492 tkr i 2003 års prisnivå.

Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS universitet, högskolor och andra myndigheter vid upphandling.

Anslaget finansierar underhåll och utveckling av datorbaserade system för antagningsproces- sen samt kostnader för övrig antagningsverk- samhet, såsom betygsdatabas och bedömning av utländska gymnasiebetyg.

Avgiftsbelagd verksamhet

Det ekonomiska målet för antagningsverksam- heten är att intäkterna skall täcka 85 procent av kostnaderna för denna verksamhet. Detta mål har uppnåtts under 2001.

Det ekonomiska målet för upphandlingsverk- samheten, att intäkterna skall täcka 100 procent av kostnaderna, har uppnåtts under 2001. Det positiva resultatet under 2001 avseende upp- handlingsverksamheten, som redovisas nedan, beror bl.a. på intäkter av extraordinär karaktär.

224

Tabell 9.25:76 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(Intäkt -kost-
			nad)
Utfall 2001
Antagning	48 731	55 532	-6 801
Upphandling	17 001	13 351	3 650

Prognos 2002
Antagning	48 508	55 729	-7 221
Upphandling	17 158	18 713	-1 555

Budget 2003
Antagning	53 635	55 494	-1 859
Upphandling	17 500	17 500	0

Regeringens överväganden

VHS har i årsredovisningen för budgetåret 2001 redovisat sin verksamhet i enlighet med vad som angavs i regleringsbrevet 2001.

Under verksamhetsåret har den samordnade antagningen till höstterminen 2001 och vårter- minen 2002 genomförts inom uppsatta tids- och kostnadsramar. VHS hemsida på Internet har byggts ut och allt fler sökanden ansöker till hög- skoleutbildning via nätet.

Clearingfunktionen och det nationella antag- ningsbeskedet som innebär att en sökande inte kan uppta i princip mer än en heltidsstudieplats har vidareutvecklats. Funktionen har resulterat i att besked kan ges snabbare till fler sökande och att platserna kan utnyttjas effektivare och tidi- gare i antagningsprocessen.

En gemensam hemsida där universitet och högskolor kan annonsera sina lediga utbild- ningsplatser har tagits i bruk 2001, vilket möjlig- gjort för sökande att snabbt och enkelt finna lediga platser.

Upphandlingsverksamheten har genomgått ett internt förändringsarbete som inleddes under 2000. Detta har resulterat i att både antalet upp- handlingar och upphandlingsvärdet ökat under 2001. Ökningen av antalet upphandlingar är dock kraftigare för VHS sekundära kundgrupp, övriga myndigheter, än för universitet och hög- skolor.

VHS är en servicemyndighet till universitet och högskolor. I servicen ingår bl.a. att bedöma utländska gymnasiebetyg. Efterfrågan på bedömningsservicen har ökat under de senaste åren och VHS har i dag en relativt stor ärende- balans där handläggningstiderna blivit längre. I

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

denna proposition (anslaget 25:72 Särskilda ut- gifter inom universitet och högskolor m.m.) föreslås att VHS får disponera en miljon kronor under 2003 för att minska handläggningstiderna beträffande ärenden som avser bedömning av utländska gymnasiebetyg.

Regeringen har den 21 juni 2000 uppdragit åt VHS att i samarbete med universitet och hög- skolor utveckla ett nytt flexibelt antagnings- system för såväl central som lokal antagning. Systemet skall ersätta befintliga centrala och lokala system. Utvecklingskostnaderna skall rymmas inom VHS och universitetens och hög- skolornas befintliga medel. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Mot bakgrund av det som redovisats beräknas kostnaden för budgetåren 2003 och 2004 enligt nedan.

Tabell 925:76 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat 2002 i 2002 års statsbudget	13 257	13 257

Förändring till följd av:

	330	646
Pris- och löneomräkning1
Beslut	-95	-97

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	13 492	13 806

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.7725:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Tabell 9.25:77 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	352 230	sparande	22 199
2002	Anslag		Utgifts-	391 159
2002	Anslag	374 112	prognos	391 159
2003	Förslag	369 609

2004	Beräknat	367 353	1

1 Motsvarar 359 649 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och återbetalning av studiestöd samt tilldelning och återbetalning av lån för hemutrustning för flyk- tingar. Anslaget finansierar också delvis Centrala

225

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

studiestödsnämndens (CSN) studiesociala insat- ser. Från och med den 1 juli 2001 anvisas från anslaget, medel för administration av bidrag vid korttidsstudier dels till Statens institut för sär- skilt utbildningsstöd (Sisus), dels till Landsorga- nisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:77 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor	Inbetalda	Prognos in-	Prognos in-
	avgifter 2001	betalda av-	betalda av-
		gifter 2002	gifter 2003
Offentligrättslig	285 700	290 000	290 000
verksamhet

CSN:s verksamhet är numera ett enda verksam- hetsområde. Ingen specifik del av verksamheten är avgiftsbelagd, utan alla avgifter får disponeras av myndigheten och skall bidra till att finansiera verksamheten hos CSN. Avgifterna redovisas därför mot anslaget 25:77 Centrala studiestöds- nämnden m.m.

Regeringens överväganden

CSN har genomfört en informationskampanj om det nya studiestödet för att nå målet att in- formation om studiestödet och återbetalnings- villkoren skall nå alla berörda grupper i samhäl- let. Satsningarna på telefon- och självservice- tjänster har gjorts för att nå målet att öka myn- dighetens service till allmänheten. Under 2001 nåddes emellertid inte målet att förbättra till- gängligheten sett över hela året. Under slutet av året, då ett särskilt kundcenter inrättats, började väntetiderna i telefonkön stegvis att minska. Denna trend har förstärkts under 2002. Målet att handläggningstiderna skall kortas har dock inte uppnåtts. Knappt två tredjedelar (62 procent) av ärendena avgjordes inom tre veckor.

Regeringens bedömning är att 2001 var ett extraordinärt verksamhetsår för myndigheten. Ett helt nytt studiestödssystem togs i bruk och hela personalen utbildades för detta ändamål. Förutom utvecklingen av ett nytt IT-system för handläggning tillkom en rad olika omständighe- ter som beredde myndigheten stora utmaningar. Bland annat ökade ansökningsvolymen inför hösten 2001 markant då alla studerande, som en följd av det nya studiestödssystemet, var tvungna att skicka in en ny ansökan. Detta ledde till be-

tydligt längre handläggningstider och sämre te- lefonservice än vad som annars hade varit fallet. CSN har också under 2001 behövt hämta in ny information om de sökande som myndigheten inte tidigare haft skäl att samla in.

Det nya regelverket kring vuxenstuderande och det högre bidraget i studiemedlen har, till- sammans med veckoberäkningen i det nya stu- diestödssystemet, berett myndigheten stora pro- blem. Problem uppstår inte minst när det gäller att klara den höga grad av maskinell, IT-baserad handläggning som är en förutsättning för CSN:s verksamhet. En lägre grad av maskinell handläggning medför längre handläggningstider vilket i sin tur genererar ett ökat tryck på tillgänglighet, särskilt via telefon.

Tillkomsten av Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) den 1 maj 2001 har förstärkt de studerandes rättssäkerhet. För CSN:s del har ÖKS samtidigt inneburit omställningskrav under hösten 2001 då flera av överklagandenämndens beslut har fått till följd en ökad grad av manuell ärendehantering.

Regeringen bedömer att myndighetens insat- ser både på handläggnings- och tillgänglighetssi- dan inte har svarat mot de krav som bör kunna ställas på en statlig myndighet. Emellertid har administrationen av det nya studiestödssystemet nu stabiliserats. Samtidigt har myndighetens för- måga att effektivare hantera regelverk och hand- läggningsrutiner förbättrats. Regeringen anser därför att myndigheten nu har bättre förutsätt- ningar att under 2002 och 2003 klara de krav som regering och riksdag ställer.

Regeringen anser att kvaliteten i myndighe- tens redovisning sammantaget har höjts det se- naste året och att återrapporteringen i årsredo- visningen i huvudsak är fullständig. De brister som finns i CSN:s resultatredovisning beror i stor utsträckning på svårigheter att mäta myn- dighetens prestationer och grad av måluppfyl- lelse. I regleringsbrevet för 2001 fick CSN i uppdrag att ta fram metoder för en fördjupad prestationsredovisning. I årsredovisningen för 2001 redovisas detta uppdrag. Myndigheten lämnar ett antal mått som regeringen kan an- vända för att bedöma resultaten av verksamhe- ten. CSN konstaterar dock att ett fortsatt lång- siktigt utvecklingsarbete krävs.

Mellan 2000 och 2001 har myndighetens re- surser (anslag och avgifter) ökat med ca 37 miljoner kronor. Kostnaderna har samtidigt minskat mellan åren 2000 och 2001, främst bero-

226

ende på att myndigheten under 2000 lagt ner stora kostnader för den nya studiestödsreformen som trädde i kraft 2001. Styckkostnaderna har ökat i betydligt mindre omfattning än vad som förväntades inför det arbetskrävande året 2001.

Utvecklingen av servicenivån, mätt i andel av- klarade ärenden inom tre veckor, har de senaste åren utvecklats negativt. En minskande andel ärenden avgörs inom rimlig tid. Antalet tilldel- ningsärenden var drygt en miljon 2001. (Se vi- dare tabell i avsnitt 8.3.1 Utgiftsområde 16.)

CSN:s beroende av administrativa avgiftsin- komster är stort. Närmare hälften av verksam- heten finansieras med avgiftsinkomster. Ett allt- för stort beroende av avgiftsinkomster kan dock komma att påverka hur verksamheten bedrivs. Användningen av s.k. autogiroinbetalningar har ökat, vilket på längre sikt kan leda till svårigheter med fortsatt stor andel avgiftsfinansiering. Re- geringen gör sammantaget bedömningen att nå- gon förändring för närvarande inte är aktuell.

Under de senaste åren har CSN:s finansiella situation kännetecknats av en viss instabilitet. För att regeringen framdeles skall få ett bättre beslutsunderlag för bedömning av myndighetens ekonomiska behov, krävs att myndighetens bud- getprognoser blir mer stabila, sett över en längre tidsperiod. Regeringen bedömer samtidigt att de resurser, både anslag och avgiftsintäkter, som myndigheten i dagsläget har att disponera mot- svarar behoven.

Ett nytt rekryteringsbidrag för vissa vuxen- studerande skall implementeras i organisationen under 2002 och 2003. CSN beslutar om bidraget till de sökande efter att dessa rekryterats av kommunerna. Det nya rekryteringsbidraget kommer att påverka CSN:s verksamhet under resten av 2002 och under 2003. Därför kommer nya förändringskrav att ställas på CSN även un- der 2003.

Det nya kundcentret, som byggts upp i Kiruna det senaste året, har under slutet av 2001 och början av 2002 medfört förbättringar i tele- fontillgängligheten. Vissa återverkningar på den övriga verksamheten kan dock skönjas. Det handlar bl.a. om balansen mellan krav på till- gänglighet och service, tid för handläggning av studiestödsärenden samt om hur kontakten mellan kundcentret och de övriga kontoren fungerar. På sikt kommer kundcentret utan tvekan att vara en stor tillgång för myndigheten. Organisationen har dock under en övergångspe-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

riod tvingats till omställningar och anpassningar som ännu inte är fullt ut genomförda.

CSN deltar aktivt i arbetet med att införa miljöledning och att uppnå kraven för en s.k. 24- timmarsmyndighet. Ett större och mer genomgripande arbete med att förbättra de an- ställdas arbetsmiljö har också inletts under bör- jan av 2002. Arbetet, som bedrivs på bred front, siktar mot att skapa en verksamhet där arbets- miljön ingår som en del i all verksamhetsutveck- ling. CSN har under 2002 inkommit till reger- ingen med en rapport om hur arbetet fortskrider. Sammantaget visar CSN på en hög ambition att utveckla sin arbetsorganisation och övriga delar av verksamheten.

Regeringen föreslår under utgiftsområde 15, avsnitt 4.1.2, några regeländringar som syftar till att förenkla handläggningen till gagn för både studerande och myndighet.

Delegationen för utländska studerande

Sedan 30 år har det vid CSN funnits en särskild delegation för utländska studerande (DUS). Delegationen inrättades i syfte att särskilt admi- nistrera, hantera och bedöma utländska stude- randes rätt till svenskt studiestöd. DUS har ut- gjort en separat del av CSN-organisationen och dess ledamöter har utsetts av regeringen. Genom de beslut som DUS fattat genom åren har det skapats en väl utvecklad praxis på området. Detta har lett till att DUS under senare tid fattat beslut endast i ett mindre antal ärenden. Huvud- delen av ärendena har, efter delegering, avgjorts ute på lokalkontoren och av delegationens kansli. DUS har föreslagit att delegationen skall avvecklas. Regeringen har mot bakgrund av detta funnit att ordningen med en särskild delegation inte längre är ändamålsenlig och har beslutat att avveckla DUS som egen organisatorisk enhet inom CSN. I enlighet härmed har regeringen ändrat myndighetens instruktion. Ansvaret för frågorna kommer i fortsättningen att ligga hos en ny avdelning under generaldirektören.

Beslut om rätt till studiestöd som fattas i en- lighet med studiestödslagen (1999:1395) kan överklagas till Överklagandenämnden för studie- stöd, varför den nya ordningen inte får några ne- gativa konsekvenser för de studerandes rättssä- kerhet.

Anslagsberäkning

I enlighet med regeringens förslag i 2001 års ekonomiska vårproposition tillförs CSN:s för- valtningsanslag sammantaget 70 miljoner kronor

227

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

under åren 2001–2003 för de kostnader som uppstår i samband med inrättandet av service- centret i Kiruna. Medlen fördelas under perioden 2001–2003 med 40 miljoner kronor, 20 miljoner kronor samt 10 miljoner kronor för respektive budgetår. Därefter skall CSN finansiera ser- vicecentret i Kiruna inom ramen för myndig- hetens ordinarie anslagsnivå. Resursförstärk- ningarna är alltså av tillfällig natur. CSN fick ytterligare en tillfällig anslagsförstärkning under 2002 för utveckling av ett uppföljningssystem med anledning av det nya rekryteringsbidraget.

En ny utbildning i skydd mot olyckor som le- der till brandmansexamen skall inrättas från och med hösten 2003. Den nya utbildningen, som är studiemedelsberättigande, ersätter den tidigare brandmannautbildningen. För att kompensera för den ökade studiestödshandläggningen för- stärks anslaget med 100 000 kronor 2003 och med 150 000 kronor 2004. Därutöver har an- slagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Mot bakgrund av ovanstående beräknas anslaget för Centrala studiestödsnämnden m.m. till 367 miljoner kronor.

Tabell 9.25:77Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat 2002 i 2002 års statsbudget	374 112	374 112
Förändring till följd av:	10 071	18 300
Pris- och löneomräkning1	10 071	18 300
Beslut	-2 605	-2 661
Överföring till/från andra anslag2
	-11 969	-22 398
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	369 609	367 353

1Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

2Som en följd av att förändringar i härledningstabell för åren 2003 och 2004 utgår från 2002 års anvisade statsbudget, där bl.a. 20 miljoner kronor för inrät- tandet av servicecentret i Kiruna ingick, blir effekten för 2003 och 2004 att över- föringen blir 12 miljoner respektive 22,4 miljoner mindre för respektive år.

9.1.7825: 78 Överklagandenämnden för studiestöd

Tabell 9.25:78 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	6 154	sparande	1 346
2002	Anslag	10 090	Utgifts-	9 959
2002	Anslag	10 090	prognos	9 959
2003	Förslag	10 286
2004	Beräknat	10 515	1

1 Motsvarar 10 286 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget finansierar utgifter för kansliets verk- samhet, arvoden och andra ersättningar till nämndens ledamöter.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) inrättades den 1 maj 2001. Nämnden skall pröva överklaganden av Centrala studiestödsnämndens (CSN) beslut enligt den studiestödslag (1999:1395) som trädde i kraft den 1 juli 2001. Nämnden har även till uppgift att pröva överkla- ganden av beslut om bidrag enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Verk- samheten har under det andra halvåret 2001 varit under uppbyggnad samtidigt som överklaganden av ungefär förväntad omfattning och art har hanterats. Denna uppbyggnadsperiod har också lett till ett relativt stort anslagssparande då full personalstyrka ej kunnat anställas i den takt som planerats.

228

Regeringens överväganden

Eftersom myndighetens verksamhet har varit under uppbyggnad under 2001 måste alla be- dömningar göras med viss försiktighet.

Myndighetens ambition med verksamheten under det första verksamhetshalvåret har varit att åstadkomma bästa möjliga kombination av kraven på rättssäkerhet, snabb ärendehantering och god service. En genomsnittlig handlägg- ningstid på maximalt fyra veckor och en längsta normal handläggningstid på sex veckor har efter- strävats. Den genomsnittliga handläggningstiden ligger på mellan tre och fyra veckor och var un- gefär densamma för nämndbeslut och enmans- beslut på delegation, dvs. beslut som nämnden delegerat till myndighetschefen. Handläggnings- tiderna variation beror i hög grad på behov i vissa ärenden av remisser till andra myndigheter samt på önskemål från klaganden om att få lämna in olika yttranden och kompletteringar.

Den ekonomiska redovisningen visar på en stabil ekonomisk hantering.

Överklagandenämndens verksamhet och ar- betsbelastning är på många sätt beroende av verksamheten inom CSN. Hittills har antalet ärenden motsvarat den förväntade volymen. Myndigheten har påtalat behovet av att ha en be- redskap för att hantera framtida ökade krav. Detta gäller både den administrativa hanteringen av ärendevolymen och utvecklingen av de praxis- skapande beslut som nämnden fattar. Nya re- gleringar på studiestödsområdet ger förändrade förutsättningar för ÖKS. En viss volymföränd- ring kan t.ex. förväntas under budgetåret 2003 då det nya rekryteringsbidraget vid vuxenstudier införs. CSN:s beslut i ärenden om detta bidrag kommer att kunna överklagas till ÖKS. Hur stor volymökning som denna förändring kan med- föra är i dagsläget svårt att bedöma. Regeringen anser mot denna bakgrund att det ännu är oklart hur stor effekt denna nya överklagandemöjlighet kan få för ÖKS verksamhet. Därutöver har an- slagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Med ut- gångspunkt i dessa förutsättningar bedömer regeringen därför att ÖKS bör klara sådana för- ändrade krav inom nuvarande resursramar.

Mot bakgrund av det som redovisats beräknas kostnaden för budgetåren 2003 och 2004 enligt nedan.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:78 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat 2002 i 2002 års statsbudget	10 090	10 090
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	269	500
Pris- och löneomräkning1
Beslut	-73	-75

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	10 286	10 515

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.7925:79 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tabell 9.25:79 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	38 738	sparande	-1 419
2002	Anslag	40 354	Utgifts-	38 427
2002	Anslag	40 354	prognos	38 427
2003	Förslag	40 795

2004	Beräknat	41 806	1

1 Motsvarar 40 795 tkr i 2003 års prisnivå.

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet (programkontoret) ansvarar för;

Sokrates, EU:s program för utbildning,

Leonardo da Vinci, EU:s program för yrkesutbildning,

Tempus, EU:s samarbetsprogram inom högre utbildning med NIS-länderna, Mongoliet och de icke-associerade länderna i Central- och Östeuropa samt Medel- havsområdet,

Linnaeus-Palme, utbytesprogram för sam- arbete mellan utvecklingsländer och svenska universitet och högskolor,

Minor Field Studies (MFS), stipendie- program för svenska studenter att bedriva fältstudier i utvecklingsländer,

Internship, resestipendieprogram för uni- versitet och högskolor för samarbete med utvecklingsländer,

229

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Interpraktik, stipendier för praktik i ut- landet för arbetslösa ungdomar,

IAESTE, internationell praktikplatsför- medling för blivande civilingenjörer och naturvetare,

EU:s utbytesprogram inom högre utbild- ning med Latinamerika (Alfa), Nord- amerika (EU/USA och EU/Kanada), Australien (EU/Australien) och Japan (EU/Japan),

Asem-dou, samarbetsprogram med Asien där programkontoret är kontaktpunkt,

Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland, ut- bytesprogram för gymnasiestuderande,

Euroguidance Sweden, tidigare, Resurs- centrum för vägledning,

Cedefop, studiebesök inom yrkesutbild- ning i EU,

Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets utbytesprogram på gymnasienivå,

samt för internationella stipendier och bi- drag för internationalisering av den svenska

skolan.

En jämförelse mellan budget och utfall för 2001 visar ett underskott på 1 419 000 kronor. Underskottet beror huvudsakligen på en indrag- ning på 2 952 000 kronor som gjordes i samband med tilläggsbudget i december 2001.

Regeringens överväganden

Programkontoret ansvarar för genomförandet av ett stort antal internationella program. Även om verksamheten i huvudsak har fungerat väl så finns enligt regeringens bedömning utrymme för ytterligare kvalitetsförbättringar inom de av regeringen angivna verksamheterna. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Anslaget för 2003 beräknas till 40 795 000 kronor.

Tabell 9.25:79 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	40 354	40 354

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	729	1 747
Beslut	- 288	- 295

Överföring till/från andra anslag	0	0

Övrigt	0	0

Ny ramnivå	40 795	41 806

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.8025:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Tabell 9.25:80 Anslagsutveckling för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	–	sparande	–
2002	Anslag	29 356	Utgifts-	25 230
2002	Anslag	29 356	prognos	25 230
2003	Förslag	35 029

2004	Beräknat	35 834	1

1 Motsvarar 35 029 tkr i 2003 års prisnivå.

I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) och budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) har regeringen behandlat frågan om att inrätta en ny myndighet för att stödja utvecklingen av ett svenskt nätuniversitet och för att i övrigt ha främjande uppgifter vad gäller dess utvecklingen.

Regeringen beslutade den 15 november 2001 om direktiv (dir. 2001:91) till en särskild utredare som fick i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Regeringen fattade den 31 januari 2002 beslut om förordning (2002:26) med instruktion för Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Myndigheten påbörjade sin verksamhet den 1 mars 2002. Regeringen har vidare utfärdat regleringsbrev för myndigheten den 21 februari 2002 för budgetåret 2002. Därutöver har utredaren den 25 mars 2002 presenterat en slutrapport om bildandet av myndigheten.

Anslaget finansierar myndighetens verksam- het, en presentation av universitet och högskolors utbud av IT-stödd distansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter för att

230

identifiera och stödja områden som saknar IT- stödd distansutbildning.

Med anledning av att myndigheten inrättades två månader in på budgetåret, den 1 mars 2002, har 3 300 000 kronor av anslaget dragits in.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

I samband med att Myndigheten för Sveriges nätuniversitet inrättades beslutades att Distans- utbildningsmyndigheten (Distum) skulle upphöra. Den del av Distums verksamhet som var inriktad mot folkbildningen fördes samman med verksamhet vid Statens skolor för vuxna till ett nationellt centrum för flexibelt lärande fr.o.m. den 1 januari 2002. Andra delar av verksamheten fördes över till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. För att genomföra avvecklingen av Distum tillkallades en särskild utredare som började förbereda avvecklingen fr.o.m. den 22 februari 2002.

Verksamheten vid Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har under de första månaderna varit koncentrerad på att upprätta en provisorisk webbplats (IT-stödd portal) med grundläggande information och söktjänster. Detta har skett i samverkan med Högskoleverket i nära anslut- ning till verkets webbplats studera.nu. Efter en förstudie bedömer myndigheten att kravs- pecifikation och upphandling av en permanent portal kan ske under senare delen av 2002.

Myndigheten har vidare upprättat ett register över den IT-stödda distansutbildning som universitet och högskolor anmält till myndig- heten. Att en kurs är registrerad hos myndig- heten är en förutsättning för att berört lärosäte skall kunna få del av de 211 miljoner kronor som regeringen särskilt avsatt för 2002. Därtill förbereder myndigheten insatser avseende kompetens- och organisationsutveckling kring IT-stödd distansutbildning. Myndighetens första halvår har präglats av främst arbetet med webbplatsen samt successiv uppbyggnad av verksamhetens olika delar. 2003 kommer att bli det första året med full verksamhet .

Resursfördelning 2003

En höjning av anslaget med 5 098 000 kronor har beräknats för informationsverksamhet, samord- ning av högskolornas utbud av IT-stödd

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

distansutbildning och samverkan med olika intressenter.

Tabell 9.25:80 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	29 356	29 356

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning1	786	1 478
Beslut	-247	-253

Överföring till/från andra anslag	5 134	5 252

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	35 029	35 834

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.8125:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tabell 9.25:81 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	35 981	sparande	1 572
2002	Anslag	38 576	Utgifts-	37 991
2002	Anslag	38 576	prognos	37 991
2003	Förslag	38 402

2004	Beräknat	38 402

Den största delen av anslaget avser Sveriges medlemsavgift till Unesco, vilken utbetalas i euro och i USD. Avgiften har kunnat reduceras om inbetalning skett tidigt på året. Anslaget finansierar även medlemsavgifter till konventio- nen om världens natur- och kulturarv och det Internationella centret för bevarande och restau- rering av kulturföremål i Rom (ICCROM). Vidare täcker även anslaget kostnader för Svenska unescorådet.

En jämförelse mellan budget och utfall för 2001 visar ett överskott på 1 572 000 kronor. Av anslagssparandet har 466 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 19 juni 2002.

Regeringens överväganden

För 2003 beräknas anslaget till 38 673 000 kro- nor. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1. Faktorer som styr utgifterna under detta anslag är utvecklingen av organisationens

231

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

budget, Sveriges andel av budgeten samt valuta- förändringar. En översyn av Svenska unesco- rådet, dess verksamhet och arbetsformer pågår och regeringen avser att före 2003 besluta om en ny instruktion för rådet.

Tabell 9.25:81 Härledning av nivån 2003–2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	38 576	38 576

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	97	97
Beslut	- 271	- 271

Överföring till/från andra anslag	0	0

Övrigt	0	0
Ny ramnivå	38 402	38 402

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.8225:82 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tabell 9.25:82 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område m.m.

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	22 814	sparande	1 977
2002	Anslag		Utgifts-
2002	Anslag	16 660	prognos	17 569
2003	Förslag	18 100
2004	Beräknat	18 519	1

1 Motsvarar 18 100 tkr i 2002 års prisnivå.

De utgifter som belastar anslaget avser utveck- ling av system som skall leda till effektivise- ringar och kostnadsminskningar i myndig- heternas verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt samt till viss övergripande stati- stik inom utbildningsområdet. Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra övergripande verksamheter av tillfällig art. I nu gällande an- svarsfördelning för officiell statistik inom Ut- bildningsdepartementets område finansieras den officiella skolstatistiken via anslag till Statens skolverk och högskolestatistiken via anslag till Högskoleverket. Centrala studie- stödsnämnden ansvarar för officiell statistik som avser studiestöd. Den officiella statistiken

som gäller utbildningsväsendet som helhet finansieras via anslag till Statistiska central- byrån (SCB). Från detta anslag finansieras sär- skilda överblickspublikationer och gemensam utbildningsstatistik samt annan internationell jämförande statistik. Fr.o.m. 1998 delfinan- sieras SCB:s verksamhet med långsiktiga prog- noser och analyser vad gäller utbildning och arbetsmarknad från detta anslag.

Under budgetåret 2001 har bland annat 10 miljoner kronor avsatts för amortering och rän- tor för lån för vidareutveckling av antagnings- systemet som Verket för högskoleservice an- svarar för. Vidare har medel avsatts för ett gemensamt nordiskt projekt (Nordunet 2) som gäller fortsatt utveckling av olika tjänster inom det nordiska universitetsdatanätet. Vidare har medel avsatts för det europeiska språkåret.

Huvuddelen av anslaget används för verksam- heter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbe- lastningen varierar mellan budgetåren.

Av anslagssparandet har 661 000 kronor dragits in enligt regeringsbeslut den 19 juni 2002.

Regeringens överväganden

Under 2002 har hittills medel avsatts utöver statistik inom utbildningsområdet för del- finansiering av Baltic 21-sekretariatet och för uppdrag till Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) om kunskapsöversikter över Förenta staternas forskningssystem. Vidare planeras av- sättas medel under innevarande år för bl.a. ut- vecklingskostnaderna av antagningssystemet under 2002 vid Verket för högskoleservice samt för ett OECD-projekt rörande läraryrket. För 2003 beräknas oförändrade resurser för den ut- bildningsstatistik som SCB disponerar under an- slaget. Drygt hälften av övriga anslagsmedel kommer att tas i anspråk för projekt m.m. av till- fällig art. Därutöver har anslagsnivån justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

232

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.84 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	16 660	16 660
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	407	802
Beslut	105	- 131
Överföring till/från andra anslag	928	1 187

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	18 100	18 519

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

233

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10 Forskningspolitik

10.1Omfattning

Politikområdet omfattar anslag till nationell och internationell forskning, till nationella forsk- ningsbibliotek och arkiv samt till nationell kon- taktverksamhet i förhållande till EU:s forsk- ningssamarbete. Inom området finns forsknings- råden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för

10.2Utgiftsutveckling

Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

Tusental kronor

Utfall

2001

arbetsliv och socialvetenskap samt Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande. Även Verket för innovationssystem hör till politikområdet. Andra myndigheter inom området är Institutet för rymdfysik, Kungl. biblioteket, Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU, samt Statens ljud- och bildarkiv.

Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat
2002 1	prognos	anslag	anslag
	2002	2003	2004

Anslag inom UO 16

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och	1 773 932	2 069 762	2 043 584	2 433 822	2 490 020
forskningsinformation
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning	96 503	88 239	90 311	95 546	97 671
26:3 Rymdforskning	143 803	149 176	149 929	152 335	155 844

26:4 Institutet för rymdfysik	41 892	41 175	39 763	41 959	42 888

26:5 Kungl. biblioteket	234 737	230 443	234 116	227 871	233 015
26:6 Polarforskningssekretariatet	28 488	23 729	25 169	24 169	24 724
26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete	11 986	13 495	13 719	13 738	14 047
inom EU

26:8 Sunet	130 754	37 992	37 506	38 647	39 555
26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål	115 940	107 825	108 965	113 085	115 724

Totalt för utgiftsområde 16	2 578 035	2 761 836	2 743 062	3 141 172	3 213 488

235

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tusental kronor	Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat
	2001	2002 1	prognos	anslag	anslag
			2002	2003	2004

Anslag inom andra utgiftsområden

Utgiftsområde 9
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och	22 860	21 403	22 602	21 807	22 294
socialvetenskap: Förvaltning
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och	228 106	268 171	281 986	283 891	290 243
socialvetenskap: forskning
Utgiftsområde 17

26.1 Statens ljud- och bildarkiv	34 149	39 670	39 776	40 112	41 002

Utgiftsområde 20
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	46 175	39 562	39 085	40 289	41 189
samhällsbyggande: Förvaltningskostnad
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	169 607	255 720	252 376	281 724	291 243
samhällsbyggande: Forskning
Utgiftsområde 23

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och	236 529	232 362	230 328	234 493	215 157
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1 149	1 184	1 184	1 184	1 184

Utgiftsområde 24

26:1 Verket för innovationssystem:	114 233	108 087	113 012	110 171	112 620
Förvaltningskostnader

26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och	990 982	923 465	937 650	1 035 541	1 028 310
utveckling

Totalt för politikområde 26	4 426 131	4 650 822	4661 061	5 190 384	5 256 730

1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna proposition.

10.3Mål

10.3.1 Mål för 2003

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) som mål för forsk- ningspolitiken att Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Målet har godkänts av riksdagen (bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99 och bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Re- geringen föreslår ingen ändring av detta mål.

10.4Politikens inriktning

Sverige skall vara en ledande forskningsnation

Tillgången till nya kunskaper, liksom förmågan att tillämpa dem, spelar en allt större roll för den ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen i samhället. Forskningen lägger grunden för kun- skapsutvecklingen i samhället och bidrar med

nya vetenskapliga rön att använda inom olika samhällsområden bl.a. för att förbättra livskvali- teten och skapa hållbar tillväxt.

Regeringens politik syftar till att förnya Sve- rige och bryta väg för kunskapssamhället. Det innebär bl.a. att betydande satsningar görs på forskning. Sverige tillhör de länder i världen som avsätter mest offentliga resurser som andel av BNP till forskning och utvecklingsarbete (FoU), samtidigt som Sverige även har ett FoU-inten- sivt näringsliv. Totalt avsätter Sverige närmare fyra procent av BNP till FoU, vilket är mer än vad något annat land i världen gör.

Svensk forskning håller idag hög kvalitet och är världsledande inom flera viktiga områden. Ef- tersom ny kunskap är grunden för en god och hållbar samhällsutveckling och en av Sveriges främsta konkurrensfördelar, måste strävan vara att upprätthålla och förstärka Sveriges ställning som framstående kunskaps- och forsknings- nation och ytterligare utveckla förutsättningarna för ett gott innovationsklimat.

De grundläggande principerna för den svenska forskningspolitiken slogs fast av riksdagen i ok-

236

tober 1999 i samband med behandlingen av propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) och utvecklades vid behandlingen av den forskningspolitiska propositionen Forsk- ning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Målet för regeringens forskningspolitik är att Sverige skall vara en ledande forskningsnation där forsk- ningen bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Staten har särskilt ansvar för grundforskning och forskarutbildning

Staten har ett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar tillvara ny kunskap. Svensk forskning skall kännetecknas av såväl vetenskaplig bredd som spetskompetens inom för kunskapsutvecklingen strategiska om- råden.

Staten har ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och att stödja vital grund- forskning och forskarutbildning. Genom att grundforskning och forskarutbildning är grun- den för annan kunskapsutveckling och kun- skapsförmedling, är de av största betydelse för samhällets, inklusive näringslivets, behov av kun- skap och kompetens. Eftersom nyttan av lång- siktig forskning ofta inte kan bedömas i förväg, kan grundforskning inte bedrivas i rimlig om- fattning utan offentlig finansiering.

Forskarutbildningen har blivit en strategiskt viktig utbildning i kunskapssamhället eftersom behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga samhället. En ökning av antalet forskarutbildade främjar spridningen av kunskaper och forskningsresultat i hela sam- hället. Under 1990-talet fördubblades det årliga antalet forskarexaminerade (licentiater och dok- torer) i Sverige, från ca 1 500 till 3 000 exami- nerade, och regeringens ambition är att fördubb- la examinationen i forskarutbildningen även un- der de kommande tio åren (regeringsförklaring- en 2001; Den öppna högskolan, prop. 2001/ 02:15). Under perioden 2000-2004 ökar de statliga anslagen till framförallt grundforskning och forskarutbildning med drygt 1,5 miljarder kronor.

Satsning på forskarskolor och unga forskare

Svensk forskning måste bli bättre på att prio- ritera och profilera sig inom angelägna forsk-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningsområden, satsa på unga forskartalanger, fortsätta öka andelen kvinnor på alla nivåer inom forskarvärlden och bygga upp konkurrens- kraftiga och dynamiska forskningsmiljöer. För att stärka svensk forskning är det också ange- läget att uppmuntra såväl nationell som inter- nationell rörlighet i forskarvärlden. Det inter- nationella forskningssamarbetet måste utvecklas, samtidigt som de svenska universiteten och hög- skolorna också måste bli bättre på att samarbeta med varandra. Även lärosätenas samverkan med det omgivande samhället bör utvecklas ytter- ligare.

För att klara det förestående generationsskif- tet inom svensk forskning och den ökande efter- frågan på forskarutbildade, görs satsningar på forskarutbildning men också särskilda satsningar på unga forskare. Som aviserades i den forsk- ningspolitiska propositionen tas under 2003 nya steg i en satsning om sammanlagt 214 miljoner kronor (i 2001 års prisnivå) på sexton forskar- skolor inom olika ämnesområden (prop. 2000/ 01:3). Parallellt fortskrider regeringens satsning på rekryteringsanställningar och bättre arbets- villkor för unga talangfulla forskare om samman- lagt 110 miljoner kronor (i 2001 års prisnivå) i höjda anslag fram t.o.m. 2003.

Som ett led i förberedelserna inför nästa for- skningspolitiska proposition, avser regeringen att under hösten ta initiativ till att vissa frågor som rör forskarutbildningen och det framtida behovet av lärare vid universitet och högskolor utreds.

Stärkt forskarstyre bra för forskningens kvalitet

För att säkerställa att den statligt finansierade forskningen håller hög kvalitet, fördelas en stor del av de offentliga forskningsresurserna efter vetenskaplig prövning via de nationella forsk- ningsfinansiärerna. Den vetenskapliga bedöm- ning som görs av de forskarstyrda forskningsrå- den är av stor betydelse för att upprätthålla och höja kvaliteten i svensk forskning.

Svensk forskning står inför ett stort genera- tionsskifte vilket under några år ger lärosätena och forskningsråden osedvanligt stora möjlig- heter att ompröva användningen av de befintliga forskningsresurserna. För att ytterligare främja kraftsamling och ökat gränsöverskridande mel- lan olika vetenskapliga discipliner, inrättades den 1 januari 2001 en ny myndighetsorganisation för

237

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskningsfinansiering. Omorganisationen inne- bar bl. a. att tre nya forskningsråd inrättades där forskare är i majoritet i styrelsen.

Vetenskapsrådet spelar en central roll i den nya organisationen och har till uppgift att stödja grundläggande forskning av hög kvalitet inom alla vetenskapsområden. Dessutom inrättades Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt Verket för innovationssystem (VINNOVA). VINNOVA:s uppgift är att initiera och finan- siera behovsmotiverad FoU som stödjer inno- vationssystemet och en hållbar tillväxt.

Regeringen kommer under hösten 2002 att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att redovisa hur rådet kan bidra till att skapa och förstärka verkligt starka och internationellt konkurrenskraftiga svenska forskningsmiljöer.

Satsning på forskning inom prioriterade områden

Det är angeläget att svensk forskning utvecklar spetskompetens inom viktiga forskningsfält. Som regeringen föreslog i den forsknings- politiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3), tillförs ytterligare resurser till forskning och forskarskolor inom åtta priori- terade områden: biovetenskap och bioteknik, informationsteknik och IT-forskning, material- vetenskap och materialteknik, humaniora och samhällsvetenskap, konst, utbildningsvetenskap, vård- och omsorgsforskning samt miljö och håll- bar utveckling.

För att främja en ekologiskt hållbar utveckling krävs tillgång till goda kunskaper om arters före- komst, deras naturliga egenskaper och livsbe- tingelser. Därför görs dessutom, som aviserades i 2001 års ekonomiska vårproposition, en satsning under perioden 2002-2004 om ytterligare sam- manlagt 160 miljoner kronor i ökade anslag till forskning om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling. Till detta kommer att Formas i denna proposition tillförs 10 miljoner kronor 2003 för marin miljöforskning.

Forskningen vid universitet och högskolor stärks

I enlighet med vad som aviserades i den forsk- ningspolitiska propositionen Forskning och för- nyelse (prop. 2000/01:3) fortsätter satsningen på

att stärka forskningen och forskarutbildningen vid Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet samt vid Mitthögskolan, Ble- kinge tekniska högskola, Högskolan i Kalmar och Mälardalens högskola som tilldelats veten- skapsområde. Anslagen till forskning och for- skarutbildning vid ovanstående lärosäten före- slås, inklusive nya satsningar som inte aviserades i den forskningspolitiska propositionen, bli höjt med sammanlagt ca 63,7 miljoner kronor 2003. Övriga universitet och högskolor får sina statliga anslag till forskning höjda med sammanlagt ca 146,5 miljoner kronor 2003.

Samverkan mellan högskolan och det övriga samhället utvecklas

Samverkan mellan högskolan och det övriga samhället behöver utvecklas ytterligare. Detta kan öka allmänhetens kunskaper om de senaste vetenskapliga rönen och främja en ökad kom- mersialisering av forskningsresultat, men även öka forskarsamhällets insikter om vilka fråge- ställningar av vetenskaplig karaktär som finns i det omgivande samhället.

Den näringslivsinriktade forskningen bedrivs framför allt inom företagen, medan den statligt finansierade forskningen huvudsakligen bedrivs vid landets universitet och högskolor. Som en länk mellan högskolan och företagen finns in- dustriinriktade forskningsinstitut. Dessa spelar en viktig roll som stöd för företagens kunskaps- utveckling. Som framhölls i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) vill regeringen genom holdingbolaget IRECO, som sköter statens aktieägande i sexton industriforskningsinstitut, och VINNOVA ver- ka för en fortsatt omstrukturering av denna in- stitutssektor. Målet är att skapa en effektiv och flexibel struktur där institutens verksamheter kan samordnas för att öka den internationella konkurrenskraften och näringslivets engage- mang i instituten. VINNOVA tillförs i enlighet med förslag i ovan nämnda proposition 70 mil- joner kronor 2003 för att långsiktigt stärka systemet med industriforskningsinstitut.

Som ett led i förberedelserna inför nästa forskningspolitiska proposition, har regeringen beslutat att tillkalla en särskild utredare som skall göra en översyn av de innovativa verksamheter som bedrivs inom kommuner och landsting (dir. 2002:66). Genom att stärka utvecklingen av

238

innovationssystem kan forskningen, som rege- ringen framhöll i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/ 02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118), bidra till regional utveckling i alla delar av landet och genom de regionala tillväxtprogrammen medverka till att målet för den regionala utveck- lingspolitiken uppnås. Regeringen har också givit VINNOVA i uppdrag att se över möjligheterna att stärka kommersialiseringen av forsknings- resultat. Myndigheten ges också under 2003 engångsvis resurser för att främja högtekno- logiskt nyföretagande genom att starta ett s.k. inkubatorprogram.

En roll i arbetet med att omsätta forsknings- resultat i industriella tillämpningar, spelar de hol- dingbolag som finns vid några universitet och högskolor. Flera av dessa holdingbolag har bildat dotterbolag som bl.a. hanterar patentfrågor och kontakter med näringslivet vid kommersia- lisering av forskningsresultat. Regeringen har uttalat att alla universitet och högskolor skall ges möjlighet att efter regeringens medgivande bilda sådana bolag (prop. 2001/02:2, FoU och samver- kan i innovationssystemet). Mot bakgrund av nuvarande finansiella situation anser regeringen att det stöd som holdingbolagen kan ge till kom- mersialisering av forskningsresultat måste ut- vecklas genom ökad samverkan mellan befintliga holdingbolag, dess huvudmän och lärosäten utan holdingbolag. Genom vidareutvecklad samver- kan kan även de befintliga holdingbolagen stär- kas och professionaliseras.

I det uppdrag som regeringen har givit VIN- NOVA att se över möjligheterna att stärka kom- mersialiseringen av forskningsresultat, ingår att se över holdingbolagens roll och analysera hur samverkan mellan holdingbolagen kan utvecklas.

Lagförslag om etikprövning av forskning

De forskningsetiska frågorna blir allt viktigare inom alla vetenskapliga områden. Forskarna skall ha stor frihet i sitt forskningsarbete, inte minst vad gäller valet av vetenskapliga frågeställningar. Men samtidigt som den snabba kunskapsut- vecklingen inom t.ex. biovetenskapen och bio- tekniken kan ge möjligheter att behandla nya patientgrupper och förbättra livet för många människor, uppstår ibland etiska problem som måste hanteras och som bör diskuteras även utanför forskarvärlden.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Det är angeläget att forskning som avser män- niskor och biologiskt material från människor etikprövas av sakkunniga organ och debatteras offentligt. Regeringen lämnade i februari 2002 ett förslag till lag om etikprövning av forskning som avser människor till Lagrådet för synpunk- ter. Regeringen avser att under hösten till riks- dagen lämna en proposition i denna fråga.

För att stärka dialogen och öka förståelsen mellan forskarsamhället och allmänheten, har re- geringen 2002 beslutat att engångsvis ge Forsk- ningsforum inom Vetenskapsrådet 3 miljoner kronor för en bred folkbildningsinsats som stär- ker kunskaperna och stimulerar debatten om den moderna biologin. Föreningen Vetenskap och Allmänhet har efter regeringsbeslut 2002 en- gångsvis givits 1 miljon kronor för att främja dialog, öppenhet och förtroende mellan allmän- het och forskare.

Intensifierat forskningssamarbete i Europa

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 formulerades det strategiska målet för EU:s arbete under den närmaste tioårsperioden ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamis- ka, kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bätt- re arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Forskning angavs, liksom ut- bildning, som ett centralt område för insatser som syftar till att nå detta mål. Detta markerades ytterligare vid Europeiska rådets möte i Stock- holm i mars 2001, då EU:s stats- och regerings- chefer bl.a. lyfte fram bioteknikens betydelse för den europeiska ekonomin. Rådet underströk i det sammanhanget också att de etiska aspekterna måste beaktas i utvecklingen av biotekniken. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 satte EU:s stats- och regeringschefer upp målet att de totala FoU-insatserna bör uppgå till tre procent av BNP, vilket är ett mål som Sverige redan uppfyller.

Ministerrådet och parlamentet kunde under våren 2002 fatta gemensamma beslut om nytt ramprogram för EU:s forskning och utveckling under 2002-2006. Beslutet om nytt ramprogram är ett viktigt led i arbetet för att etablera ett ”europeiskt forskningsområde” genom frivillig samverkan mellan unionens och medlemsländer- nas forskningsinsatser. Regeringen avser att un- der hösten 2002 påbörja en översyn av den

239

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nationella organisationen för Sveriges deltagande i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling.

10.5Insatser

10.5.1 Insatser inom politikområdet

Ökningen av forskningsanslagen fortsätter

Som en följd av förslagen i den senaste forsk- ningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3) avsätts närmare 1,3 miljarder kronor i nya medel till svensk forskning.

Denna satsning kompletterades i 2001 års ekonomiska vårproposition genom att området miljö och hållbar utveckling tillfälligt tillfördes ytterligare 140 miljoner kronor 2002 och 2003 samt ytterligare 20 miljoner kronor 2004.

Härtill kommer att VINNOVA 2003, i en- lighet med förslag i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/ 02:02), tillförs 70 miljoner kronor för att lång- siktigt stärka systemet med industriforsknings- institut. Vidare föreslås i denna proposition att VINNOVA tillförs 30 miljoner kronor för 2003 för ett s.k. inkubatorprogram.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande tillförs dessutom engångsvis under 2003, 10 miljoner kronor, för att stärka marin miljöforskning.

Den totala ökningen av forskningsanslagen för perioden 2000-2004 blir därmed 1,5 miljarder kronor.

Program för utveckling av innovationssystem och kluster

I den regionalpolitiska propositionen (prop. 2001/02:1) avsattes 70 miljoner kronor för att genomföra ett program för utveckling av inno- vationssystem och kluster. VINNOVA har tillsammans med Verket för näringslivsut- veckling (NUTEK) och Invest in Sweden Agency (ISA) under våren 2002 utarbetat ett detaljerat programförslag. Regeringen gav i september 2002 dessa myndigheter i uppdrag att genomföra detta program 2002–2004.

Kartläggning av innovativ verksamhet i kommuner och landsting

Flera kommuner och landsting satsar betydande belopp på att stödja verksamheter inom hög- skolan samtidigt som satsningar görs på forsk- ning och utveckling (FoU) inom de egna orga- nisationerna. Det är viktigt att denna utveckling uppmärksammas och synliggörs som en del i de nationella FoU- och innovationssystemen.

Regeringen har beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppdraget att granska innovativ verksamhet inom kommuner och landsting. I uppdraget skall ingå en kartläggning av omfatt- ningen och ändamålet med de insatser kommu- ner och landsting gör som rör FoU och andra innovativa verksamheter. Utredaren skall lämna förslag till hur kommuner och landsting syste- matiskt kan utveckla utnyttjandet av FoU och annan kunskap.

Utredaren kommer även att överväga hur FoU inom kommuner och landsting kan ut- vecklas i samverkan med statliga organ samt hur kommuners och landstings roller i utvecklingen av lokala och regionala innovationssystem kan stärkas.

Uppdrag till VINNOVA att föreslå åtgärder för att öka kommersialisering av forskningsresultat, särskilt vid universitet och högskolor

VINNOVA har av regeringen fått i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som kan öka kommersialiseringen av forskningsresultat, särskilt vid universitet och högskolor (N2002/ 8054/ITFoU). I uppdraget ingår att studera utformningen av incitament för kommersia- lisering och åtgärder för att immaterialrättsligt bättre skydda forskningsresultat. Verket skall även studera stödstrukturer som teknikbro- stiftelser, holdingbolag och teknikparker i och kring universitet och högskolor som kan un- derlätta kommersialisering. I arbetet skall även industriforskningsinstitutens roll för kommer- sialisering av forskningsresultat belysas till- sammans med andra åtgärder som kan bidra till en ökad kommersialisering av forsknings- resultat, t.ex. såddfinansiering och kompe- tensfrågor.

Uppdraget, som redovisas under våren 2003, samordnas med uppdraget om företagsutveck- ling på regional nivå (Dir. 2001:103, Insatser för

240

tillväxt och företagsutveckling på regional nivå). De delar inom uppdraget som gäller såddfinan- siering genomförs efter samråd med NUTEK/- ALMI och Industrifonden.

Stärkt högteknologiskt nyföretagande

En viktig del av kommersialisering av forsk- ningsresultat är högteknologiskt nyföretagan- de. För att underlätta för forskare och entre- prenörer vid universitet och högskolor att starta små högteknologiska företag har i flera länder, t.ex. Israel, Irland och Finland, sär- skilda miljöer skapats för att understödja denna verksamhet, s.k. inkubatorer. VINNO- VA kommer under 2003 engångsvis att tillfö- ras 30 miljoner kronor för att utifrån befintliga strukturer skapa ett nationellt program för in- kubatorer.

Rättsliga möjligheter att bevara det elektroniska kulturarvet har skapats

Regeringen fattade i maj 2002 beslut om en för- ordning som rör behandlingen av personupp- gifter i Kungl. bibliotekets projekt Kulturarw3. De nya bestämmelserna möjliggör för Kungl. biblioteket att inom ramen för projektet Kul- turarw3 samla in, bevara och tillhandahålla det digitala kulturarv som utgörs av svenskt material som publicerats på Internet. Insamlingen sker med hjälp av automatiserad robotteknik och är ett stort steg framåt i arbetet för att bevara det svenska digitala kulturarvet.

Översyn av Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD).

Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att utvärdera Svensk Samhällsvetenskaplig Data- tjänst (SSD) vid Göteborgs Universitet. SSD har sedan 1980 utvecklat sin verksamhet från att förmedla databaser ur utländska arkiv till att själva arkivera, tillhandahålla och tillgängliggöra svenskt material.

Vetenskapsrådet skall även göra en översyn av humanistiska och samhällsvetenskapliga databa- ser i ett nationellt perspektiv. Uppdraget skall redovisas till regeringen i mars 2003.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Översyn av verksamheten vid Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv

Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bild- arkiv har bedrivit sin verksamhet i nuvarande form i närmare två decennier. Regeringen har ti- digare gjort bedömningen att verksamheten vid myndigheterna skall utvärderas. Regeringen av- ser att påbörja utvärderingarna under hösten 2002.

Utredning om den nationella organisationen för EU:s FoU-samarbete

Regeringen har tidigare aviserat en översyn av den nationella organisationen för Sveriges del- tagande i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Regeringen avser att under hösten 2002 utreda hur arbetet i ramprogram- mets programkommittéer skall organiseras i Sve- rige. Under 2003 avser regeringen att låta utreda frågan om den framtida utformningen av den na- tionella organisationen för dialog och infor- mationsspridning i förhållande till EU:s forsk- ningssamarbete.

Medel till Forskningsforum och till Vetenskap och allmänhet

Den 13 december 2001 beslutade regeringen att tilldela Vetenskapsrådet tre miljoner kronor som en tillfällig förstärkning av Forskningsforums verksamhet. Medlen skall användas under 2002 för att skapa en bred folkbildningsinsats för att stärka kunskaper och stimulera debatt om den moderna biologin.

Vetenskap och allmänhet (VA) är en ideell förening som bildats av olika nationellt verkande organisationer. Syftet med VA:s verksamhet är att främja dialog, öppenhet och förtroende mel- lan allmänhet, särskilt ungdomar, och forskare. Den 27 juni 2002 beslutade regeringen att bidra med en miljon kronor till VA:s verksamhet.

Internationellt forskningssamarbete

Europeiskt forskningssamarbete

EU:s femte ramprogram för forskning 1998- 2002 närmar sig nu sitt slut. Det svenska del- tagandet i programmet är fortsatt högt. Svenska

241

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

forskares andel av medlen från ramprogrammet är högre än Sveriges bidrag till ramprogrammet. Svenskt deltagande finns hittills i ca 1 200 pro- jekt, vilket motsvarar ca 15 procent av alla pro- jekt. Detta är en ökning jämfört med fjärde ram- programmet där svenskt deltagande fanns i ca 12 procent av det totala antalet projekt.

Det svenska deltagandet är högst inom de tema som rör livsvetenskaperna, konkurrens- kraftig tillväxt samt miljö. Därefter kommer del- tagandet inom IT- området.

Deltagandet har förändrats något jämfört med fjärde ramprogrammet. Institutens deltagande har sjunkit från 32 till 15 procent. Universitet och högskolor har däremot ökat sin andel från 32 till 43 procent. Även företagen har ökat sitt deltagande något.

Svenska forskare samarbetar främst med forskare från Tyskland, Storbritannien, Frank- rike och Italien.

Kommissionen tog under 2000 ett initiativ för att skapa ett europeiskt forskningsområde (ERA). Europeiska Rådet har senare betonat betydelsen av detta som ett sätt att samla de eu- ropeiska resurserna.

Det nya ramprogrammet för FoU skall ses som ett led i att förverkliga ERA. Programmet har beslutats gemensamt av ministerrådet (Forskning) och parlamentet.

Ramprogrammet innehåller sju tematiska prioriteringar inom områden som förväntas ha stor betydelse för Europas framtid, bioteknik, IT, nanoteknik, flyg- och rymdteknik, livsmedel, hållbar utveckling samt medborgarna och styrel- seformer i kunskapssamhället.

I ramprogrammet introduceras också nya for- mer för samarbete, såsom stora integrerade pro- jekt, nätverk för ökat samarbete mellan fram- stående forskningsmiljöer och öppnande av na- tionella program. De nya formerna kommer att påverka det svenska deltagandet och på olika sätt beröra både forskare och forskningsfinansiärer. Ramprogrammet innehåller även särskilda sats- ningar på forskarrörlighet, både inom och utan- för Europa. EU/FoU-rådet har därför av re- geringen fått i uppdrag att vara s.k. svenskt mo- bilitetscenter.

Nordiskt forskningssamarbete

Med utgångspunkt från det strategidokument som FPR (Nordiskt Forskningspolitiskt Råd) utarbetade under 2000 har ett pilotprojekt in- letts som syftar till att skapa ett antal nordiska

spetsforskningsinstitutioner (Centers of excel- lence). Även samarbetet rörande forskarutbild- ningen har förstärkts. Under 2002 har en över- syn av rådgivningsstrukturen mellan lednings- grupperna och ministerrådet samt en diskussion om ett utökat nordiskt forskningssamarbete.

Under 2003 kommer Sverige att inneha ordfö- randeskapet för det Nordiska samarbetet. Inom forskningsfrågorna kommer Sverige att verka för att det nordiska forskningssamarbetet ses i ett vidare perspektiv. Det innebär att de nordiska forskningssatsningarna bör ha en tydlig koppling till nationella program och till EU:s forsk- ningspolitik och ramprogram samt övrig in- ternationell forskningsverksamhet. Sverige kom- mer att arbeta för att prioritering ges åt sådan verksamhet och sådana forskningsområden som kan stärka Nordens konkurrenskraft inom det internationella forskningsamarbetet. Detta inne- bär fler satsningar på skapande av ”Nordiska Centers of Excellence”.

OECD och övrigt internationellt

Det arbete som initierades vid ministermötet i juni 1999 inom OECD:s kommitté för forsk- nings- och teknikpolitik, (CSTP) fortsätter.

En viktig uppgift är att ta fram statistiska indikatorer som bättre belyser utvecklingen i det moderna kunskapssamhället. Studier pågår av forskningssystem och innovationssystem i med- lemsländerna. Syftet är att undersöka hur FoU påverkar tillväxt och sysselsättning samt att ta fram goda exempel.

Inom det s.k. Global Science Forum dis- kuteras forskningsprioriteringar inom medlems- länderna. Fördjupade studier görs av forskning inom bl.a astronomi, bioinformatik och hög- energifysik samt högintensiva lasrar.

OECD:s arbete inom bioteknikområdet ex- panderar. Arbetet har tre huvudinriktningar, bio- teknik inom hälsoområdet, industriell bioteknik och s.k. biologiska resurscentra.

Nästa ministermöte i CSTP planeras äga rum 2004.

Sverige har dessutom under 2001 och 2002 tecknat särskilda tekniskt-vetenskapliga samar- betsavtal med Japan och Sydafrika.

10.5.2 Insatser utanför politikområdet

Omkring två tredjedelar av svensk forskning och utveckling finansieras av den privata sektorn.

242

Den offentligt finansierade forskningen och ut- vecklingen i Sverige utgör omkring en fjärdedel, medan de resterande medlen kommer från pri- vata icke-vinstdrivande organisationer, eller från utlandet.

Näringslivet är också den största utföraren av FoU, där tonvikten av insatserna ligger inom utvecklingsområdet. Staten och näringslivet gör gemensamma FoU-insatser bl.a. genom sam- finansieringen av industriforskningsinstituten samt genom uppdrag från försvarssektorn.

Den offentligt finansierade forskningen utförs huvudsakligen vid universitet och högskolor. Forskningen vid lärosätena finansieras till knappt hälften av direkta statsanslag. Myndigheterna inom politikområdet Forskningspolitik, tillsam- mans med andra statliga myndigheter, forsk- ningsstiftelserna och privata icke-vinstdrivande organisationer utgör tillsammans de viktigaste externa finansiärerna för den forskning som be- drivs vid universitet och högskolor. Variationen mellan olika lärosäten och mellan de olika veten- skapsområdena är stor. Forskningen inom hu- maniora finansieras till exempel i betydligt högre utsträckning av direkta statsanslag, medan tek- nikforskningen är till större delen finansierad av externa medel. Inom det medicinska vetenskaps- området utgör ersättning till landstingen för forskning en stor del av de direkta statsanslagen.

Myndigheterna inom Politikområdet Forsk- ningspolitik finansierar endast omkring 20 pro- cent av den offentligt finansierade forskningen. Möjligheten att uppfylla målet att Sverige skall vara en ledande forskningsnation är därmed i hög grad beroende av ett samspel mellan insatser från många olika aktörer.

Bland de forskningsfinansierande myndig- heterna utanför politikområdet märks bl.a. Na- turvårdsverket och Sida.

Olika försvarsmyndigheter står för ungefär hälften av den offentliga forskning som utförs utanför universitet och högskolor. Många civila myndigheter bedriver också intern forskning till stöd för den egna sektorsuppgiften. Exempel på myndigheter med omfattande egen forskning och utveckling är Arbetslivsinstitutet, Banverket, Fiskeriverket och Vägverket.

Privata icke-vinstdrivande organisationer fi- nansierar en växande del av forskningen inom lärosätena. Detta märks främst inom medicinsk forskning, där enligt SCB för 1999, 18 procent finansieras av sådana organisationer. Företagens

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

andel av finansieringen har däremot minskat un- der senare år.

Under 2002 fördelar forskningsstiftelserna och Riksbankens Jubileumsfond närmare 2 mil- jarder kronor till såväl grundforskning som mera tillämpade forskningsprojekt inom främst tek- nik, medicin och vård och miljöforskning. Flera stiftelser avser att under de närmaste åren minska sitt forskningsstöd. Den största stif- telsen, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) avser att minska sitt forskningsstöd med om- kring 25 procent. Stiftelsen för internationa- lisering av högre utbildning och forskning (STINT) har beslutat att fr.o.m. 2003 upphöra med sitt generella post-doc program. Fortsatt stöd till post-doc vistelser ges dock inom ramen för andra av stiftelsens stödprogram. Riks- bankens Jubileumsfond avser emellertid inte att förändra stödet jämfört med tidigare år.

10.6Vissa bioteknikfrågor

Inledning

Regeringen tillsatte 1998 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till en övergripande svensk politik för tillämpningen av den moderna biotekniken (U 1998:01, dir. 1997: 120). Kommittén antog namnet Bioteknikkom- mittén. Enligt direktiven skulle kommittén stu- dera bioteknikens möjligheter och risker i ett framtidsperspektiv. Kommittén skulle bedöma Sveriges möjligheter när det gäller industriell utveckling inom bioteknikområdet och granska den nuvarande myndighetsorganisationen för tillsyn, tillståndsgivning och information. En viktig fråga var hur behovet av kunskap och dis- kussion om etiska aspekter av biotekniken bättre skall kunna tillgodoses i framtiden.

Bioteknikkommittén lämnade i juni 1999 ett delbetänkande om Gentekniknämnden (SOU 1999:70). I december 2000 lämnade Bioteknik- kommittén sitt slutbetänkande Att spränga gränser – Bioteknikens möjligheter och risker (SOU 2000:103).

Remissinstanserna uttrycker överlag upp- skattning över betänkandet som kunskapsöver- sikt. Den genomgång som kommittén gjort av bioteknikens användning inom skilda sektorer och identifieringen av dess möjligheter och ris- ker bedöms vara ett gott underlag för den

243

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fortsatta diskussionen. Remissopinionen är mera blandad i förhållande till de 21 punkter för en svensk bioteknikpolitik som betänkandet ut- mynnar i. Samtidigt som flera förslag välkomnas påpekar många instanser att vissa sakfrågor som kommittén tar upp är åtgärdade eller kommer att åtgärdas, bl.a. som en följd av samarbetet inom EU. Några av förslagen anses av remissin- stanserna otillräckligt underbyggda och behöver utredas ytterligare för att kunna ligga till grund för åtgärder.

Bioteknikkommittén fick ett omfattande och brett uppdrag. Kommittén har arbetat med en rad väsensskilda frågor och betänkandet inne- håller förslag i såväl mera övergripande som de- taljerade frågor. Områdets snabba utveckling och Sveriges internationella åtaganden har gjort att regeringen även under utredningens gång har behövt vidta åtgärder i enskilda sakfrågor. Re- sultaten av dessa åtgärder har därmed kommit att tillgodose kommitténs förslag.

Forskningspolitiska och näringspolitiska insatser

Under senare år har biotekniken varit högt prioriterad av regeringen i avsikt att Sverige ska behålla sin ledande roll inom bioteknikutveck- lingen. I den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01: UbU6, rskr. 2000/01:98) utgör bio- vetenskap och bioteknik ett av de prioriterade områdena. I propositionen fördelades samman- lagt 120 miljoner kronor i höjda anslag för 2001- 2003 för grundforskning, forskarskolor och behovsmotiverad forskning inom biovetenskap och bioteknik. Medel för dessa ändamål anvi- sades till Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (VIN- NOVA) och för forskarskolorna till Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Formas erhöll medel för ämnesövergripande forskning och har med dessa bl.a. skapat ett program för ekologisk riskforskning som dels avser utsätt- ning av genmodifierade organismer och dels bio- logisk bekämpning.

I propositionen FoU och samverkan i inno- vationssystemet (prop. 2001/02:2, 2001/02: NU5, rskr. 2001/02:64) redogör regeringen för den centrala roll som VINNOVA har för att stödja bioteknikutvecklingen. Myndigheten skall i samverkan med näringslivet bl.a. verka för att

ytterligare förstärka kunskapsutbytet mellan universitet och högskolor, industriforskningsin- stitut och näringsliv.

Bioteknikkommittén har i sitt betänkande skissat lagförslag på två områden, det ena avseen- de etikprövning av forskning på patienter och andra frivilliga försökspersoner, det andra om bioteknikens tillämpningar på människor (i vården). Vissa forskningsetiska frågor behandla- des av Kommittén om forskningsetik som lade fram förslag i sitt slutbetänkande God sed i forskningen (SOU 1999:4). Regeringen avisera- de i den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) att frågan om författningsreglering av forsknings- etisk granskning skulle beredas vidare. En ar- betsgrupp inom Regeringskansliet har under 2001 tagit fram ett lagförslag som remissbe- handlats och granskats av lagrådet. En pro- position med förslag till organisation och lag om etikprövning kommer att läggas fram under hös- ten 2002.

En stor majoritet av de remissinstanser som uttalat sig om bioteknikkommitténs skiss till lag om bioteknikens tillämpning på människor, har på olika sätt uttryckt att den inte kan eller bör ligga till grund för lagstiftning. Regeringen (Socialdepartementet) har under 2001 tillsatt en parlamentarisk kommitté som antagit namnet Kommittén om genetisk integritet (Dir. 2001: 20) med uppdrag att se över frågor kring bl.a. genetisk diagnostik, genterapi och kloning. Upp- draget skall redovisas hösten 2003. Riksdagen har antagit en lag om biobanker inom hälso- och sjukvården som träder i kraft den 1 januari 2003. Lagen skall gälla för biobanker som består av vävnadsprover vilka tagits och samlats in för ett visst ändamål från patienter eller annan provgi- vare inom hälso- och sjukvården. En förut- sättning för att materialet i en biobank skall omfattas av lagen är att det kan spåras till en viss individ.

Information och dialog kring biotekniken

Bioteknikkommitten föreslog att ett teknologi- råd inrättas. Knappt hälften av remissinstanserna har yttrat sig över förslaget och meningarna är delade. Hälften är positiva medan knappt hälften avstyrker eller anser att frågan behöver utredas ytterligare.

244

Regeringen anser att behovet av att främja debatt och samhällelig diskussion runt möjlig- heter och risker med nya tekniker är stort. Bio- teknikens snabba inträde och tvärsektoriella användning i samhället har med stor tydlighet påvisat detta behov. Betydelsen av kunskaps- uppbyggnad, informationsspridning och en bred dialog som inkluderar alla berörda parter i samhället har blivit allt tydligare. Uppgiften bör inte ligga på en enda instans. För att främja en allsidig belysning och kritisk granskning måste flera aktörer ha detta uppdrag. Det av kom- mittén föreslagna Teknologirådet skulle få ett alltför brett ansvarsområde vilket i sin tur skulle ställa orimliga krav på rådets kompetens och integritet.

Sedan 1995 har en särskild myndighet, Gentekniknämnden, haft en sådan uppgift fram- för allt när det gäller gentekniken, som är ett be- tydande och snabbväxande redskap inom biotek- niken. Nämnden har även på ett förtjänstfullt sätt bidragit till kunskapsuppbyggnad, informa- tionsspridning och dialogskapande mellan forsk- are, politiker och övriga medborgare runt gen- tekniken.

Det kan här konstateras att Statens medi- cinsk-etiska råd (SMER) bl.a. har i uppgift att ur ett övergripande samhällsperspektiv bevaka och bedöma den medicinska forskning, diagnostik och behandling som är särskilt känslig för den mänskliga integriteten och som på sikt kan hota människovärdet. Statens beredning för medi- cinsk utvärdering (SBU) har i uppgift att kritiskt granska de medicinska metoder som används inom sjukvården. SBU utvärderar således nya och etablerade medicinska metoder ur medi- inskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv.

Den etiska dimensionen i biotekniken måste tas på största allvar. Utbildning och kunskaps- uppbyggnad när det gäller biotekniken och dess etiska konsekvenser är viktig. Även utbildning och forskning inom humaniora och samhälls- vetenskap berörs. Forskningen bör bedrivas med stor öppenhet så att en bred diskussion kan föras. Denna diskussion måste föras i en bredare krets än inom den direkt berörda forskarvärlden för att frågan skall få en folklig förankring. Den senare tidens diskussion om bl.a. stamcells- forskning har visat både på ett stort engagemang hos många människor och ett behov av ökad kunskap om frågor som rör den moderna biologin. Det är inte minst ur ett demokratiskt

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

perspektiv viktigt att bredda kunskapen om dessa frågor bland medborgarna.

Att sprida forskningsinformation är en viktig del av högskolans uppgift i samhället. Forsk- ningsråden har också som en av sina huvud- uppgifter att svara för information om forskning och forskningsresultat inom sina respektive ansvarsområden. Vid Vetenskapsrådet finns For- skningsforum, ett samarbetsorgan för bl.a. över- gripande frågor om förhållandet mellan forsk- ning och samhälle. Regeringen har för 2002 an- visat 3 miljoner kronor till Vetenskapsrådet som en tillfällig förstärkning för Forskningsforums verksamhet. Medlen skall användas under 2002 för en bred folkbildningsinsats för att stärka kunskaper och stimulera debatt om den moderna biologin.

Regeringens bedömning avseende vissa övriga förslag i Bioteknikkommitténs betänkande så- som förslaget om inrättande av en bioteknik- inspektion, förslag avseende reglering av gen- modifierade organismer och om genresurser i u- länder, förslag om forskning kring alternativ till användning av försöksdjur samt förslag avseende utbildning redovisas under respektive politik- område, dvs. rättsväsendet, miljö-, djur och ut- bildningspolitik.

10.7Resultatbedömning

10.7.1 Övergripande resultatbedömning

Investeringar i kunskap har blivit allt viktigare i det moderna samhället. Samhällets ekonomiska, kulturella och sociala utveckling beror allt mer på tillgången till kunskap och förmågan att använda den. En stark vetenskaplig bas är en viktig förutsättning för innovation och tillväxt i teknologibaserade företag, t.ex. inom bioteknik- branschen. Men också för utvecklingen inom of- fentlig sektor och som underlag för politiska beslut behövs vetenskaplig kunskap. Det över- gripande målet för politikområdet är därför att Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kva- litet.

Sverige tillhör de länder inom OECD som investerar mest offentliga medel i FoU. Detta trots att de offentliga medlen stagnerade under 1990-talet i samband med den statliga budget- saneringen. År 2001 uppgick de statliga FoU-

245

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

medlen till drygt 0,9 procent av BNP. Därtill kommer medel från forskningsstiftelserna mot- svarande ytterligare cirka 0,1 procent av BNP. Som en följd av förslagen i den senaste forskningspolitiska propositionen och senare budgetpropositioner, ökade de statliga medlen under 2002 och fortsätter enligt regeringens förslag att öka även under 2003.

I Sverige liksom i flertalet OECD-länder ut- förs FoU-arbetet i huvudsak inom företagssek- torn. Vid de svenska industriforskningsinsti- tuten, som i flera fall är samfinansierade och samägda av staten och näringslivet, bedrivs också forskning och utvecklingsarbete med tydlig industrirelevans. Lärosätena och näringslivet samverkar också i gemensamma satsningar för FoU genom VINNOVA:s kompetenscentrum.

Den offentligt finansierade forskningen i Sverige bedrivs huvudsakligen vid universitet och högskolor. Sverige saknar den omfattande struk- tur av statliga forskningsinstitut som finns i flera andra OECD-länder.

Svenska universitet och högskolor gör i förhållande till befolkningens storlek stora sats- ningar inom samtliga större forskningsområden. I medicin var de svenska lärosätenas satsningar särskilt höga vid en internationell jämförelse.

Akademisk forskning pekas ofta ut som en viktig källa till innovationer inom många teknik- intensiva områden eftersom samarbete mellan universitet och företag ofta leder till nya upp- täckter. En av de viktigaste uppgifterna för läro- sätena är att utbilda forskare som kan arbeta inom företagen, men också den offentliga sek- torn behöver högutbildade människor för att kunna ta till sig och använda den nya kunskap som produceras.

Vikten av akademisk forskning och gott samarbete mellan företag och lärosäten under- stryks i den presenterade rapporten ”Det sven- ska biotekniska innovationssystemet” av VINNOVA (Innovation in Focus 2001:2). En undersökning av publikationerna inom livsve- tenskaperna visade att så mycket som 65 procent av alla artiklar skrivna av företagsforskare var sampublicerade med en akademisk forskargrupp.

Sverige har ställt stora resurser till kunskapssektorns förfogande. Den expansion av forskarutbildningen som genomfördes under 1990-talet medförde en fördubbling av det årliga antalet doktors- och licentiatexamina. Ökningen var stor inom samtliga vetenskapsområden. Sveriges omfattande satsning på forskarut-

bildningen visar sig också i internationell jämförelse. Tillsammans med Schweiz var Sve- rige det land som hade störst andel examinerade per genomsnittlig åldersgrupp 1999. Regeringens ambition är att fördubbla antalet examinationer i forskarutbildningen även under det kommande årtiondet.

Sverige svarar för närmare två procent av världens samlade publicering av vetenskapliga artiklar. Merparten av artiklarna hör till medi- cinska och naturvetenskapliga vetenskapsom- råden, som har hög publiceringskultur. Antalet vetenskapliga artiklar per invånare är högre än i USA och Japan och även högre än i övriga EU- länder. Även antalet ofta citerade artiklar är högt i jämförelse med flertalet OECD-länder.

Svenska forskares internationella samarbeten har totalt sett ökat under de senaste decennierna. Mellan 1986 och 1996 fördubblades t.ex. antalet sampublikationer med forskare inom EU, främst till följd av Sveriges medverkan i EU:s ram- program för FoU. 1996 var närmare en femtedel av alla publikationer med svenska författare re- sultatet av europeiskt samarbete. Andelen sam- publikationer mellan svenska och amerikanska forskare har däremot fortsatt att ligga kring tio procent av antalet publikationer med svenska författare. Andelen patent i ett land speglar dess kapacitet att använda kunskap och omsätta den till potentiell ekonomisk tillväxt. Sverige upp- visade 1999 flest antal EU-patent per invånare och låg på tredje plats efter USA och Japan vad det gäller US-patent, enligt EU:s KeyFigures 2001.

10.7.2 Särskilda forskningssatsningar

Utbildningsvetenskapliga kommittén

Som en följd av förslagen i den forsknings- politiska propositionen disponerar Vetenskaps- rådet särskilda medel för att bygga upp den utbildningsvetenskapliga forskningen. För att fördela dessa medel har en utbildningsvetenskap- lig kommitté bildats. Kommittén skall främja och stödja vetenskaplig forskning av högsta kva- litet genom att fördela medel till forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yr- kesverksamheten.

246

Under 2001 mottogs sammanlagt 152 ansök- ningar om bidrag för det påföljande året. Vid granskning av projekt- och programansökningar beaktades den vetenskapliga kvaliteten, den ut- bildningsvetenskapliga relevansen samt forskar- miljöns potential, särskilt med avseende på lä- rarutbildningens behov av förstärkt forsknings- anknytning. Vid ansökningsomgången 2002 hade 200 ansökningar inkommit .

För att säkerställa att lärosäten tar en aktiv del i uppbyggnaden av detta nya forskningsområde har regeringen beslutat att en motfinansiering som omfattar 30 procent av de medel som anslås från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté ska lämnas från lärosätena. Kravet på denna motfinansiering har bemötts på olika sätt i ansökningarna och för att underlätta arbetet inom lärosätet skall nu motfinansiering årligen särredovisas till Vetenskapsrådet.

Forskningsforum

I samband med den nya organisationen för forskningsfinansiering 2001, bildades Forsk- ningsforum inom Vetenskapsrådet som en platt- form för att främja dialog och kontakter mellan forskningsfinansierande organ, forskare och all- mänhet. Forskningsforums verksamhet är ett komplement till lärosätenas samverkansarbete.

Forskningsforum avser att bl.a. från Högsko- leverkets analyser uppmärksamma frågan om forskarrörlighetens betydelse för samverkan och rekrytering av unga forskare.

Under året har Forskningsforum varit sam- ordnande i bildandet av en svensk internetportal för forskning, forskning.se. Plattformen skall öka tillgängligheten till information om forsk- ning och debatt om forskningens viktiga frågor.

Av regeringen initierade forskningsuppdrag

Vetenskapsrådet - ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap - har övertagit ansvaret för de tre särskilda forskningsuppdrag som rege- ringen gav till det tidigare Humanistisk-sam- hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).

HSFR fick 1997 i uppdrag att genomföra ett forskningsprogram om militär underättelse- och säkerhetstjänst. Programmet har nu pågått i fem år och är under avslutande.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vidare uppdrog regeringen 1999 åt HSFR att genomföra ett forskningsprogram om kommu- nistiska regimer, särskilt deras brott mot de mänskliga rättigheterna. En forskningsöversikt publicerades under 2001 och ämnesrådet fort- sätter att dela ut forskningsmedel.

Slutligen fick HSFR 2000 i uppdrag att ge- nomföra ett forskningsprogram om Sveriges förhållande till nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen. En forskningsöversikt publicerades under 2001. Efter utlysande av forskningsmedel 2001 inkom 34 ansökningar, varav 6 kunde beviljas och fördelas under 2001.

10.7.3 Stöd till grundläggande forskning

Avsnittet behandlar Vetenskapsrådets insatser för att stödja svensk grundforskning och infor- mera om forskning. Grundforskning finansieras även av de myndigheter och anslag som behand- las under rubriken Områdesinriktad forskning.

Nedanstående redovisning har strukturerats utifrån följande mål för Vetenskapsrådets verk- samhet:

att främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse,

att verka för att ge yngre och nydisputerade forskare goda förutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär,

att främja en jämn könsfördelning på alla nivåer inom forskarvärlden och verka för att ett genusperspektiv får genomslag i forskningen,

att främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning,

att främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutby- te, samt

att sprida information om forskning och forskningsresultat till utförare och använ- dare av forskning samt till intresserad all- mänhet.

Vetenskaplig kvalitet

Sveriges ställning som forskningsnation är beroende av att den forskning som bedrivs har hög vetenskaplig kvalitet. En viktig målsättning för fördelningen av forskningsstöd inom politik-

247

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

området är därför att främja forskningens ve- tenskapliga kvalitet.

Vetenskapsrådet bidrar till att forskningen håller en hög kvalitet inom sina respektive an- svarsområden genom att myndighetens forsk- ningsmedel fördelas i nationell konkurrens och genomgår en noggrann prövning och priori- tering.

Inom Vetenskapsrådet hanteras forsknings- ansökningar av en särskild beredningsorga- nisation. Bedömningen av ansökningarna sker i ett internationellt perspektiv och berednings- gruppernas bedömning kompletteras ofta av utlåtanden från utländska experter. Berednings- organisationen är omfattande och består av 55 beredningsgrupper med totalt över 400 leda- möter.

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknik har infört en ny indelning av berednings- grupperna, och insatser har gjorts för att stimu- lera till förnyelse genom att låta tio procent av de tillgängliga medlen fördelas av en särskild om- fördelningsgrupp efter att det ordinarie bered- ningsarbetet avslutats.

Vetenskapsrådet utvärderar kontinuerligt de forskningsområden som rådet bidrar till att fi- nansiera. Under 2001 har internationella utvär- deringar av statsvetenskap och exogena proces- ser (geovetenskap) avslutats. Utvärderingarna vi- sar att ämnena håller hög kvalitet. En utvärdering av filosofiämnet, liksom av det särskilda forsk- ningsprogrammet om offentlig sektor har på- börjats. Även det nationella behovet av hög- presterande datorer har utretts och en ny or- ganisation har startats under 2002.

Insatser för yngre och nydisputerade forskare

För att svensk grundforskning skall kunna utvecklas och förnyas krävs att nya forskar- begåvningar kan rekryteras och ges möjlighet till en forskarkarriär inom högskolan. Vetenskaps- rådet skall därför vid sin fördelning av forskningsstöd verka för att ge yngre och ny- disputerade forskare goda förutsättningar.

Rådets huvudsakliga stöd till återväxten inom forskningen sker genom att doktorander arbetar och får delar av sin forskarutbildning inom de forskningsprojekt som finansieras av rådet. Inom ramen för det ordinarie projektstödet finansieras också ett antal forskningsprojekt där

yngre disputerade forskare antingen deltar i eller ansvarar för projekten.

Härutöver har Vetenskapsrådet gjort riktade insatser genom att finansiera särskilda anställ- ningar som forskarassistent eller forskare. Under 2001 finansierade rådet nästan 400 sådana an- ställningar inom vetenskapsområdena medicin och naturvetenskap/teknik. Inom de huma- nistiska och samhällsvetenskapliga områdena var dock antalet anställningar begränsat. Under 2001 finansierades 38 anställningar.

Som en följd av riksdagens beslut om den forskningspolitiska propositionen och budget- propositionen för 2002, disponerar Vetenskaps- rådet särskilda medel för rekryteringsanställ- ningar fr.o.m. 2002. Denna satsning har inletts genom att rådet under hösten 2001 och våren 2002 utlyst och fattat beslut om vilka forskare som kommer att få del av dessa medel.

Mång- och tvärvetenskaplig forskning

Det svenska forskningssystemet är till stora delar baserat på en uppdelning mellan olika vetenskapliga områden och discipliner. Samtidigt är det i många fall så att framsteg inom forsk- ningen förutsätter att forskningsproblemen be- arbetas med hjälp av kunskaper från olika forsk- ningsområden. Som ett av målen för Veten- skapsrådet har därför angetts att rådet skall främja goda villkor för mång- och tvärvetenskap- lig forskning.

Vetenskapsrådets huvudsakliga stöd till den mång- och tvärvetenskapliga forskningen sker inom ramen för det ordinarie stödet till forsk- ningsprojekt. Inom samtliga vetenskapsområden beviljas årligen stöd till ett betydande antal forskningsprojekt som är tvär- eller mångveten- skapliga. Exempel på områden inom vilka så- dana projekt återfinns är bioinformatik, material- vetenskap och medicinsk teknik. Även inom den forskning som rör biologisk mångfald återfinns många tvär- och mångvetenskapliga projekt.

Vid sidan av insatser som görs inom ramen för det ordinarie projektstödet har Vetenskapsrådet också fortsatt att finansiera ett tiotal särskilda tvär- och mångvetenskapliga forskningsprogram som rådet övertagit från de tidigare forsknings- råden. Dessa program har en årlig omfattning på ca 60 miljoner kronor och har sin tyngdpunkt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.

248

Vetenskapsrådet har på olika sätt anpassat sin beredningsorganisation för att kunna stödja mång- och tvärvetenskap. Detta har skett genom att anpassa sammansättning och ansvarsför- delning för de ordinarie prioriteringskom- mittéerna, genom att bilda särskilda kommittéer för beredning av mång- och tvärvetenskapliga projekt eller genom att skapa en särskild beredningsgång för vetenskapliga projekt inom den ordinarie beredningsorganisationen.

Jämställdhet och genusforskning

Vetenskapsrådet har till uppgift att verka för ökad jämställdhet inom sitt verksamhetsområde. Detta mål berör könsfördelningen i rådets be- redningskommittéer så väl som fördelningen av bidrag till forskningsprojekt och anställningar.

Andelen kvinnor och män som söker och får medel varierar kraftigt beroende på dels veten- skapsområde, dels åldern på de aktuella forsk- arna. De yngre kvinnliga forskarna är mer synliga och representerade i statistiken än de äldre. Inom ämnesrådet för medicin är andelen kvinnliga projektledare 24 procent. Ämnesrådet för medicin gör bedömningen att det inom en femårsperiod ska finnas 40 procent kvinnliga projektledare och arbetar aktivt med att infor- mera och uppmuntra kvinnor att söka anslag. Andelen bidrag som 2001 gick till kvinnor var 38 procent för humaniora och samhällsveten- skap, 23 procent för medicin, 14 procent för na- tur- och teknikvetenskap och 33 procent för utbildningsvetenskap.

Vetenskapsrådet finansierade under 2001 sam- manlagt 417 anställningar som forskare, forskar- assistenter och doktorander. Av dessa var 30 anställningar som forskarassistenter vikta för un- derrepresenterat kön, där samtliga tillföll kvinn- liga sökande. Av de övriga 387 anställningarna erhöll kvinnor 139 anställningar (36 procent) och män 248 anställningar (64 procent). För bidrag till anställningar i forskarkarriären är könsfördelningen jämnare. 26 procent för natur- och teknikvetenskap och nästan 50 procent för medicin och humaniora/samhällsvetenskap.

Vetenskapsrådet arbetar för att integrera ge- nusperspektiv i forskningen bl.a. genom att anordna konferenser inom olika vetenskapliga ämnesområden. I juni 2001 ordnade Vetenskaps- rådet tillsammans med Nationella sekretariatet för genusforskning en konferens om integ-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

reringen av genusperspektiv i psykologisk forskning och undervisning. Inom ämnesrådet humaniora och samhällsvetenskap har två an- ställningar med inriktning på jämställdhets- forskning i statsvetenskap och sociologi tillsatts.

Vetenskapsrådet har en särskild genusforsk- ningskommitté för att bereda forsknings- ansökningar som behandlar genus. För 2001 be- viljades sammanlagt 25 bidrag till forskare på totalt 9,6 miljoner kronor. År 2001 beslutade Vetenskapsrådet att utannonseringen av bidrag för 2002 skulle gälla genusforskning inom om- rådet medicin, vård och hälsa. Totalt angav 97 forskare att deras ansökan avsåg genusforskning. Vetenskapsrådets genusforskningskommitté be- dömde att endast 15 forskningsprojekt uppfyllde kraven på genusrelevans. Av dessa fick sju genusforskningsprojekt dela på 3,2 miljoner kro- nor av ej intecknade medel för 2002.

Forskningsinformation

Vetenskapsrådet har nationellt ansvar för att tillhandahålla systematiskt strukturerad och översiktlig forskningsinformation. Detta innebär bl.a. att ha god kunskap om vilken forskning som bedrivs inom olika områden samt att ha en samordnande roll i spridningen av forsknings- information. Vetenskapsrådets styrelse har tillsatt ett informationsutskott med represen- tanter från de fyra ämnesråden för att bereda strategiska informationsfrågor.

Rådet tolkar sitt nationella ansvar för forsk- ningsinformation som att skapa infrastrukturer som underlättar olika målgruppers tillgång till forskningsinformation och kommunikation med forskare. Expertsvar, som etablerats på Veten- skapsrådet är ett exempel på infrastruktur som erbjuder journalister direktkontakter med forsk- are. Genom samarbete med europeiska Alpha- Galileo och det amerikanska Profnet blir denna tjänst internationell.

Vetenskapsrådet samordnade i november 2001 Populärvetenskapens vecka samt arrange- rade konferenser i samband med Vetenskaps- festivalen i Göteborg och under Sveriges ordfö- randeskap i EU under våren 2001.

I januari 2001 övertog Vetenskapsrådet an- svaret för databasen SAFARI från Högskole- verket. SAFARI är ett nationellt söksystem för lärosätenas internetbaserade forskningsinfor- mation som främst riktar sig till allmänhet och

249

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

skolor. Vetenskapsrådet fick 2001 i uppdrag att utvärdera SAFARI, hur systemet fungerar, vilka och hur många som använder det samt dess kostnad. Utvärderingen visar att antalet besökare är lågt och att få återvänder till sidan. Andelen besök från skolor och allmänhet utgör troligtvis en mindre andel. Kostnaden uppskattas till ca 10 miljoner kronor per år, inklusive lärosätenas ar- bete med att tillhandahålla material. Informatio- nen är inte alltid representativ och den popu- lärvetenskapliga kvaliteten kan förbättras. Ut- värderingen föreslog ett portalalternativ till SA- FARI med bl.a. ett ämnesträd med populär- vetenskapliga beskrivningar. Beslut har fattats om att stänga webbplatsen www.safari.se och arbeta vidare inom portalen forskning.se. Rege- ringen förutsätter att Vetenskapsrådet hittar nya vägar så att skolans och allmänhetens behov av forskningsinformation kan tillgodoses.

Internationellt forskningssamarbete

Sverige deltar i flera europeiska forsknings- organisationer. Genom medlemskap i dessa ges svenska forskare tillgång till ett stort inter- nationellt kontaktnät, en möjlighet att utnyttja avancerad utrustning som är alltför kostsam att bygga och driva på nationell bas samt en möjlig- het att delta i det europeiska rymdsamarbetet. Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet finansierar bl.a. det svenska deltagandet i följande inter- nationella forskningssamarbeten:

Europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) i Genève som driver en par- tikelaccelerator främst för grundforskning inom högenergifysik,

Europeiska fusionsforskningsanläggningen i Abingdon utanför Oxford som drivs av European Fusion Development agreement (EFDA),

European Incoherent Scatter Facility (EISCAT) som är ett radarsystem på Nordkalotten med huvudkontor i Kiruna för studier av jonosfären och magneto- sfären,

ger kurser samt fördelar stipendier och gästforskarbidrag inom molekylärbiologi,

Europeiska rymdorganet (ESA) med hu- vudkontor i Paris som bedriver vetenskap- liga och tekniska program inom rymd- området,

Europeiska sydobservatoriet (ESO) i Atacamaöknen i Chile som driver astrono- miska observatorier för såväl optiska som radioastronomiska undersökningar av stjärnhimlen,

Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF) i Grenoble som tillhandahåller synkrotron- ljus för materialforskning och för struktur- analys av biologiska molekyler,

Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens som bedriver forskarutbildning in- om humaniora och samhällsvetenskap. Svenskt medlemskap i institutet möjliggör för svenska studenter att förlägga delar av sin forskarutbildning till EUI,

Den internationella cancerforskningsorga- nisationen (IARC) med huvudkontor i Lyon, Frankrike som för statistik på can- cerområdet och är ett internationellt cent- rum för epidemiologisk och toxikologisk forskning,

Det nordiska optiska teleskopet (NOT) på en av Kanarieöarna, La Palma, där det görs astronomiska observationer av den norra stjärnhimlen,

Det internationella djuphavsborrningspro- grammet (ODP) med huvudkontor i Amsterdam som organiserar djuphavsborr- ningar för geovetenskapliga studier.

Under 2001 ingick Vetenskapsrådet ett nytt samarbete kring skapandet av en internationell databas om global biodiversitet, GBIF, vars huvudkontor placerats i Köpenhamn.

Kostnaderna för medlemskap i internationella organisationer har ökat under de senaste åren i samband med valutaförändringarna under slutet av 1990-talet. Under 2001 uppgick Rymdsty- relsens kostnader för deltagande i ESA:s veten- skapsprogram till 85,4 miljoner kronor och Ve-

Europeiska molekylärbiologiska laborato- tenskapsrådet avsatte sammanlagt 224,5 miljoner

riet (EMBL) i Heidelberg som bedriver forskning i molekylärbiologi,

Europeiska molekylärbiologiska konferen- sen (EMBC) med säte i Heidelberg som

kronor till övriga ovanstående organisationer vilket är en ökning jämfört med föregående år med 20 miljoner kronor.

250

Svenska forskares utnyttjande av de inter- nationella anläggningarna motsvarar i de flesta fall minst Sveriges andel av kostnaderna. Delta- gandet i vissa anläggningar är avsevärt större än andelen av finansieringen. Detta är speciellt tyd- ligt vid ESRF där det höga deltagandet föranlett att Vetenskapsrådet via det nordiska konsortiet måste betala ett extra bidrag under 2002.

Regeringen har sedan tidigare avsatt särskilda medel till Vetenskapsrådet för att stimulera in- dustriella kontakter med de större forskningsan- läggningarna i samband med utbyggnaden av an- läggningarna. Detta har ökat företagens intresse för deltagande i budgivning vid anläggnings- arbeten runt speciellt CERN, EMBL och ESO.

10.7.4 Stöd till områdesinriktad forskning

I detta avsnitt redovisas grundläggande och behovsstyrd forskning som riktar sig mot sär- skilda forskningsområden och sektorer i sam- hället. Redovisningen omfattar Rymdstyrelsens stöd till grundläggande rymdforskning samt den områdesinriktade forskning som finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialve- tenskap, Forskningsrådet för miljö, areella nä- ringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem.

Rymdforskning

Svensk rymdforskning är i internationell jäm- förelse omfattande. Grundforskning inom rymdområdet finansieras genom Rymdstyrel- sens anslag för rymdforskning, via Vetenskaps- rådet samt via anslaget till Institutet för rymd- fysik. Rymdstyrelsens anslag finansierar kost- naderna för deltagande i internationella forsk- ningsprogram för grundläggande forskning via European Space Agency (ESA) samt för rymd- relaterad grundforskning i Sverige.

Den forskning som Rymdstyrelsen finansierar är mycket långsiktig, eftersom planering, instru- mentbyggande, satellituppskjutning och därpå följande vetenskapliga mätningar kan pågå i up- pemot tio år.

Rymdstyrelsen finansierar inom ramen för det ordinarie projektstödet flera forskningsprojekt som kan karakteriseras som mång- eller tvär- vetenskapliga. Under 2001 har Rymdstyrelsen

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

också utvidgat sitt stöd till det tvärvetenskapliga området astrobiologi.

Som ett led i sitt arbete med att främja kvalitet och förnyelse har Rymdstyrelsen infört en ny organisation för bedömning av forsknings- ansökningar. Den nya beredningsorganisationen består av en kommitté med en majoritet av ut- ländska experter och tre mer nationellt förank- rade referensgrupper.

Rymdstyrelsen har haft en relativt hög, och ökande medelålder hos bidragsmottagarna. An- delen kvinnliga forskare har dessutom varit jäm- förelsevis låg. I samband med besluten om för- delning av forskningsstödet för 2002, har Rymdstyrelsen lyckats öka andelen forsknings- projekt som leds av forskare under 40 år. Under 2001 har ett tiotal särskilda anställningar för doktorander och nydisputerade forskare finan- sierats.

Rymdstyrelsen riktar en stor del av sin forskningsinformation mot elever och studenter. Speciella insatser för information om rymd- forskning gjordes i samband med uppsänd- ningen av den svenska forskningssatelliten Odin samt under Populärvetenskapens vecka. Tillsam- mans med Tekniska museet arrangerades även en utställning om den rymdambulans som planeras till den internationella rymdstationen, ISS.

Forskning om arbetsliv och socialvetenskap

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap (FAS) skall främja både grundläggande och behovsstyrd forskning. Forskningen inom FAS område är i hög grad tvärvetenskaplig och om- fattar ett stort antal akademiska discipliner inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, medicin samt juridik. För bedömning och urval av forsk- ningsprojekt tillämpas en tvåstegsmodell där bå- de skisser och fullständiga ansökningar granskas av sex olika prioriteringskommittéer.

Forskningens samhällsrelevans säkras dels genom att styrelsen och prioriteringskommit- téerna delvis bemannas med personer utanför forskarvärlden, dels genom en aktiv omvärldsbe- vakning. Genomförd forskning utvärderas vid behov - t.ex. inför nysatsningar - av interna- tionellt ledande forskare.

Samverkan med andra forskningsfinansiärer sker främst inom områden där FAS har ett sär- skilt samordningsansvar, dvs. forskning om äldre, funktionshinder och handikapp, alkohol

251

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

samt internationell migration och etniska relationer (IMER).

År 2001 var rådets första verksamhetsår och mycket tid ägnades följaktligen åt att etablera verksamheten vid den nya myndigheten. Sam- manfattningsvis förflöt arbetet bra och inte- grationen av arbetsuppgifter från de nedlagda myndigheterna Socialvetenskapliga forsknings- rådet (SFR) och Rådet för arbetslivsforskning (RALF) vållade inte några större problem. För att svensk arbetslivsforskning skall utvecklas väl i framtiden behövs dock ett fortsatt nära samarbete med Verket för innovationssystem (VINNOVA) som också finansierar arbetslivs- forskning.

På uppdrag av regeringen utarbetade FAS två förslag till forskningsprogram - ett om funk- tionshinder och handikapp samt ett om belas- ningsskador och rehabilitering. Rådet presente- rade också en forskningsstrategi för 2002-2005. Av strategin framgår inom vilka områden FAS planerar särskilda satsningar - bl.a. medborgarnas möte med välfärdsstaten, hälsa i och utanför arbetslivet, diskriminering samt funktionshinder.

Under 2001 fördelade rådet totalt 227 miljo- ner kronor till nya samt redan beslutade forsk- ningsaktiviteter. Projektstöd till enskilda forsk- are var den dominerande stödformen och sva- rade för 2/3 av medlen.

Rådet mottog 752 projektskisser under 2001. Av dessa gick 29 procent vidare till fullständig ansökan och 16 procent beviljades medel, mot- svarande totalt 70 miljoner kronor. Detta kan jämföras med att rådet 2002 tagit emot 642 pro- jektskisser varav 38 procent gått vidare till full- ständig ansökan.

Fler män (62 procent) än kvinnor (38 pro- cent) lämnade in projektskisser till rådet. Även antalet beviljade ansökningar i förhållande till antalet skisser var högre för män än kvinnor (18 respektive 13 procent). Däremot var de beviljade genomsnittliga beloppen högre för kvinnor än män. Rådets prioriteringskommittéer bestod under 2001 av 35 procent kvinnor och 65 pro- cent män. FAS jämställdhetskommitté har som uppgift att beakta genus- och jämställdhetsfrågor i rådets arbete. Kommittén har föreslagit att FAS skall starta ett mentorsprogram för unga kvinn- liga forskare samt arrangera ett symposium om hur genus kan beaktas i forskning.

Rådets programstöd syftar till att långsiktigt stödja etablerade forskare inom områden som anses särskilt angelägna. Under 2001 hade dessa

en medvetet tvärvetenskaplig inriktning och stöd utlystes inom områdena arbetsliv och hälsa, yrkesmedicin, utbildning och välfärd, psykisk ohälsa samt arbetsliv och demografi. Totalt inkom 47 ansökningar om programstöd av vilka 13 slutligen beviljades medel. Sammanlagt satsar FAS nära 50 miljoner kronor årligen på stöd av detta slag. Under 2002 har nya programstöd utlysts inom områdena handikapp, välfärds- statens organisering samt internationellt kom- parativa studier. För att stödja forskningen inom demografi har FAS under 2002 beslutat fi- nansiera fem anställningar som forskarassistent. Rådet utlyste även en professur i social- försäkring.

FAS har ett generellt krav på att de verksam- heter som rådet finansierar skall ha internationell anknytning. Rådet finansierar internationellt ut- byte på ett flertal sätt, bl.a. genom resor, utlands- stipendier, gästforskarbidrag, publikationsstöd samt konferenser. Under 2001 användes ca 4 miljoner kronor för sådan verksamhet.

FAS har under 2001 arbetat aktivt för att sprida information om sin verksamhet. Rådet har bl.a. publicerat nyhetsbrev, arrangerat flertalet konferenser, publicerat material på webbplatsen, skickat ut pressmeddelanden samt givit publi- ceringsbidrag.

Forskning om miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovs- styrd forskning inom områdena miljö, areella nä- ringar och samhällsbyggande. Rådet skall stödja forskning vid universitet, högskolor och institut som uppfyller höga krav på vetenskaplig kvalitet och samtidigt har relevans för berörda sam- hällssektorer. Rådet skall således både finansiera grundläggande forskning på initiativ av forskare och programforskning där samhällsrelevansen står i centrum.

Formas har på uppdrag av regeringen utarbe- tat en forskningsstrategi för 2002–2005. Arbetet med strategin har inneburit täta kontakter med berörda branscher, organisationer och forskar- samhället. Rådet bedömer att den färdiga strategin utgör en bra grund för den fortsatta verksamheten.

252

Rådets disponibla medel har till största delen fördelats efter utlysning där forskare beretts tillfälle att inkomma med ansökningar. Priori- tering av ansökningar har skett i ett tjugotal ex- terna beredningsgrupper inom rådets olika verksamhetsområden. Beredningsgrupperna be- står till huvuddelen av aktiva forskare med do- cent- eller professorskompetens men också av ledamöter som representerar avnämarintressen. Ansökningarna bedöms efter vetenskaplig kva- litet samt relevans för samhället och berörd sek- tor. Rådet har under 2001 totalt behandlat 1 342 ansökningar varav 279 har beviljats i samband med den årliga utlysningen under våren.

Formas har under året också fördelat pla- neringsbidrag till de tre ämnesövergripande pro- grammen Risker och riskbedömning – biologins utveckling och de areella näringarna, Stadsmiljö och hållbar stadsutveckling samt Ekonomi för en hållbar utveckling.

Formas har beviljat stöd till ca 100 yngre forskare, dvs. personer som disputerat under de senaste fem åren. När det gäller fördelningen av de extra medel som Formas disponerar för forskning om biologisk mångfald har nya bered- ningsgrupper skapats med ledamöter som i stor utsträckning hämtats från de övriga nordiska länderna, vilket också bidrar till förnyelse av forskningen.

Av ansökningarna 2001 kom 23 procent från kvinnor. Av antalet beviljade projekt hade 25 procent kvinnliga huvudsökande. Andelen kvinnliga ledamöter i beredningsgrupperna var 32 procent. Under året har ett seminarium om genusperspektiv i forskningen initierats av Formas och genomförts i samarbete med Kvin- novetenskapligt forum vid Örebro universitet.

Formas har i regleringsbreven för 2001 och 2002 i uppdrag att särskilt ta initiativ till sam- ordning av forskning med berörda forsknings- finansiärer för forskning inom områdena livs- medel, skog, klimat och miljötoxikologi. Inom ramen för detta samarbete har Formas utarbetat en forskningsstrategi för klimatforskning som överlämnades till regeringen i juli 2002. Under hösten 2002 kommer rådet att presentera ett nationellt program för forskning om miljötoxi- kologi.

Resultaten från forskningen kommuniceras genom tidskrifterna Miljöforskning och Swedish Research for Sustainability, genom böcker och skrifter, genom Formas webbplats samt genom seminarier och konferenser. Formas satsningar

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

på forsknings- och kunskapskommunikation uppgick 2001 till 15,7 miljoner kronor.

Under 2001 och 2002 har Formas beviljat bidrag till Stiftelsen Byggdok för att göra resul- taten från forskningen om bebyggelse och sam- hällsplanering tillgänglig via databaser och full- textarkiv. Formas har i samråd med Boverket gjort en bedömning av den verksamhet som be- drivs inom stiftelsen Byggdok vilken lämnats till regeringen.

Formas ansvarar för det svenska samarbetet inom International Institute for Applied Sys- tems Analyses (IIASA) och betalar medlems- avgiften på ca 5,5 miljoner kronor. Under året förnyades ett flerårigt forskningssamarbete med Institut National de la Recherche Agronomique (INRA) inom jordbruksområdet. Formas har också deltagit i det nordiska forsknings- samarbetet. Sekretariatsfunktionen för Sam- Nordisk Skogsforskning (SNS) och Nordiskt Kontaktorgan för Jordbruksforskning (NKJ) har funnits hos Formas. Formas har deltagit i två programkommittéer inom det femte ram- programmet.

FoU till stöd för innovationssystem

Verket för innovationssystem (VINNOVA) har som uppgift att initiera och finansiera behovs- motiverad forskning och utveckling till stöd för innovationssystemen. Målet är hållbar utveckling och tillväxt.

VINNOVA:s program för forskning, utveck- ling och demonstration bedöms enligt kriterier för kvalitet, relevans och genomförbarhet i förhållande till målsättningarna med program- men. Ansökningarna granskas av programråd som består av personer från företag, forsknings- miljöer samt politiskt styrd verksamhet.

Under 2001 och 2002 har VINNOVA bl.a. haft ansökningstillfällen för forskningsprojekt inom informations- och kommunikationsteknik, IT-användning, bioteknik, produktframtagning och material, transport samt ett program för arbetslivsutveckling. Verksamheten har under 2001 i hög grad präglats av beslut fattade av de tidigare myndigheterna, vilket begränsat möjlig- heten till nysatsningar. Under 2002 har dock ökade möjligheter getts till egna prioriteringar. Expempel på nya mer ämnesövergripande pro- gram är Bio-NanoIT, som kombinerar IT och

253

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bioteknik, hållbar hälsa i arbetslivet samt inno- vationssystem inom logistik och transporter.

Ett av de program som VINNOVA övertagit från NUTEK är det tioåriga programmet för kompetenscentra som startades i mitten av 1990- talet. Genom programmet ges stöd till forsk- ningsprojekt vid universitet och högskolor som drivs gemensamt med näringslivet. Programmet omsatte under 2001 ca 420 miljoner kronor varav verket bidragit med 140 miljoner kronor. Under året har en internationell utvärdering av dessa kompetenscentra genomförts vilken pekat på att den forskning som bedrivs håller en hög kvalitet.

Under 2001 erhöll de industriforskningsinsti- tut som ägs gemensamt av staten och KK-stiftel- sen 207 miljoner kronor av VINNOVA. En viktig del av deras verksamhet är att driva be- hovsmotiverade FoU-projekt som samfinansie- ras med näringslivet. Den långsiktiga strategin för industriforskningsinstituten är att stärka de- ras roll i innovationssystemet.

Under våren 2002 har utlysts ett nytt pro- gram, VINNVÄXT, för att stärka utvecklingen av regionala innovationssytem med fokus på forskning och utveckling.

Myndigheten har genomfört en analys av- seende effekten av offentligt stöd till behovsmo- tiverad FoU. I denna uppskattades att tidigare myndigheters satsningar under 1975-2000 inom IT och bioteknik givit en avkastning på 10-30 gånger på gjorda investeringar.

Verket har inlett ett arbete med att redovisa den kvantitativa jämställdheten i programråd, externa grupper och i de institut och kompe- tenscentra som får bidrag. Under 2001 har köns- fördelningen i 14 programråd redovisats. I dessa finns 50 kvinnor och 61 män. I nio av program- råden är män ordförande, i fyra kvinnor och i ett är ordförandeskapet roterande. Myndigheten har även påbörjat en uppföljning av könsför- delningen vid forskningsinstitut och kompetens- centra. Projekthanteringssystemet är under ut- veckling och medger ännu inte en fullständig sökning på könsfördelning, men en genomgång av nya projekt visar att bland cirka 1 500 projekt- ledare återfinns endast 300 kvinnor. Dessa preli- minära resultat pekar alltså på ett behov av att aktivt eftersträva en ökad andel kvinnliga pro- jektledare som söker projektmedel.

VINNOVA samverkar med andra myndighe- ter avseende FoU-program och analyser. I sam- verkan med NUTEK och Invest in Sweden

Agency (ISA) förbereds ett program för regio- nala innovationssystem och kluster. Verket sam- arbetar med Institutet för tillväxtpolitiska stu- dier (ITPS) om den framtida organisationen av dess utlandsverksamhet. Gemensamma FoU- satsningar diskuteras med Vetenskapsrådet, For- mas och FAS. Med Strategiska stiftelsen pågår samarbeten som rör samverkan mellan forskning och högteknologiska småföretag.

Myndigheten har ett nationellt ansvar för de industriellt inriktade delarna av EU:s ram- program för forskning och ger planeringsbidrag till svenska forskare som önskar delta i EU- finansierade projekt. Verket är även nationell koordinator för de mellanstatliga FoU-samarbe- ten som bedrivs inom COST respektive EURE- KA, i vilka ca 35 europeiska länder deltar. Under 2001 har 25,3 miljoner kronor anvisats som stöd för svenskt deltagande i EUREKA:s projekt och innevarande år har ambitionen ökat.

Inom verksamhetsgrenen kunskapsöverföring har verket som uppgift att sprida information om forskning och forskningsresultat. Detta sker främst inom ramen för VINNOVA:s FoU- projekt och program där ny kunskap och teknik utvecklas i nära samspel mellan forskare och an- vändare, så att kvalificerat och ömsesidigt sam- spel och lärande uppstår. Spridning av infor- mation om forskning sker också via myndighe- tens publikationer som riktas till såväl specia- lister som en intresserad allmänhet. VINNOVA samverkar även med Vetenskapsrådet, FAS och Formas inom området forskningsinformation.

IRECO AB

Staten äger tillsammans med KK-stiftelsen holdingbolaget, Institute for Research and Competence Holding AB (IRECO). IRECO:s uppgift är att förvalta statens andelar i indus- triforskningsinstituten. Dessa institut och de övriga industriforskningsinstituten har till uppgift att fungera som en länk mellan den statligt finansierade forskningen vid universitet och högskolor och den som bedrivs i närings- livet.

Regeringen föreslog i propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/ 02:02, bet. 2001:02:NU5, rskr 2001/02:64) att staten skall medverka till en omstrukturering av IRECO-instituten. Målet är att skapa en struk- tur med färre och större institut med interna-

254

tionell konkurrenskraft och en stark förankring i näringslivet. Under 2001 inledde IRECO om- struktureringen i samarbete med VINNOVA. I enlighet med propositionen och som en del i denna process betalade regeringen 75 miljoner kronor 2001 och 50 miljoner kronor 2002 till IRECO för institutens kompetensutveckling.

För att stärka instituten tillförs VINNOVA enligt förslag i samma proposition 70 miljoner kronor från 2003 som en ytterligare resurs för bland annat kompetensutveckling vid instituten. För IRECO:s arbete med omstruktureringen av instituten avsätter staten dessutom totalt 30 mil- joner kronor till IRECO varav 10 miljoner kro- nor under vart och ett av åren 2003-2005.

Staten kan genom delägandet via IRECO i 16 institut verka för en omstrukturering av dessa institut. IRECO skall även överväga situationen för andra institut med statligt ägande eller huvudmannaskap.

10.7.5 Utförande av forskning

Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva och främja forskning och utveckling, bedriva observatorieverksamhet samt delta i ut- bildning inom rymdfysik, atmosfärsfysik och rymdteknik. Institutet deltar, tillsammans med tekniska universiteten i Luleå och universitetet i Umeå, i Kiruna rymd- och miljöcampus.

Forskningen vid myndigheten är till stor del inriktad mot utveckling av instrument för ESA:s satellitprogram och analys av mätdata från dessa expeditioner. Detta kräver ofta samarbeten över flera discipliner och sker oftast i internationella samarbeten.

Antalet expertgranskade publikationer i inter- nationella tidskrifter nådde under 2001 sitt hög- sta antal någonsin. Avseende Citation Index ligger IRF:s publikationer över riksgenomsnittet för naturvetenskaplig forskning. En huvudorsak till att antalet publikationer ökat jämfört med de två föregående åren är att ESA:s Cluster-projekt där IRF haft ett aktivt deltagande nu nått fram till resultatstadiet. Samtidigt som dessa resultat sammanställs inriktas arbetet mot två nya internationella expeditioner, Rosetta och Mars- Express där IRF ansvarar för flera instrument.

De internationella projekt som institutet deltar i ger resultat som kan användas inom flera

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vetenskapsgrenar. Exempelvis har arbetet med Mars-Express skapat samarbeten mellan rymd- fysiker och t.ex. atmosfärforskare, biologer och geologer. De många internationella samarbetena runt instrument för rymdexpeditioner har fått till följd att IRF har en internationellt samman- satt forskarkår. Under 2001 var närmare hälften av institutets forskare från utlandet och myn- digheten samarbetar med forskargrupper från uppemot tio länder. Två av åtta professorer vid institutet är kvinnor.

Genom deltagande i internationella satellit- projekt har IRF nära kontakter med svensk rymdindustri och har även medverkat i olika för- studier till stöd för etablering av småindustrier i Kiruna.

Institutet informerar om sin verksamhet genom att ta emot studiebesök från företag och skolor, delta i offentliga möten och genom att aktivt rikta information till skolor och allmänhet via informationsskrifter och internet. IRF i Kiruna och i Uppsala har ordnat Öppet hus- aktiviteter för att informera om sin forskning.

Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier är en av staten bildad stiftelse med uppgift att bedriva framtids- studier, långsiktiga analyser samt stimulera till diskussion i framtidsfrågor. Institutets verksam- het har under senare år främst koncentrerats till demografiskt baserade framtidsanalyser. Under 2001 har också en viktig satsning gjorts på ett forskningstema kring regional utveckling och framtidsstrategier på lokal nivå. Under 2001 har institutet fortsatt nyrekryteringen av forskare och forskningsledare. Institutet har under året utvecklat ett brett internationellt kontaktnät runt institutets centrala forskningsfrågor. Insti- tutet har påbörjat uppbyggnaden av ett väl fun- gerande forskningsbibliotek för att ge de egna forskarna god biblioteksservice och för att upp- fylla sitt uppdrag att vara nationellt kunskaps- centrum för framtidsstudier.

Imego AB

Institutet för mikroelektronik i Göteborg, Imego AB, är ett tekniskt forskningsinstitut specialiserat på forskning och utveckling inom mikroelektronik och angränsande verksamheter.

255

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En viktig uppgift för institutet är att främja överföringen av grundforskningsresultat inom mikroelektroniken till industrin. Imego AB har ett anslag från staten för finansiering av in- stitutets grundforskning men huvuddelen av fi- nansieringen bör komma från industrin för uppdragsforskning.

Imego AB har skapat flera viktiga indus- trikontakter och årligen fått ökade externa an- slag. Till följd av den svaga industrikonjunkturen inom telekom och mikroelektronik har institutet sedan 2001 haft större svårigheter än väntat att finna extern finansiering. Målsättningen att den huvudsakliga finansieringen skall finansieras från industrin kommer därmed förmodligen inte att uppnås under 2002.

Medelhavsinstituten

Statligt bidrag ges till de tre forskningsinstituten i Rom, Athen och Istanbul. Medelhavsinstituten är vetenskapliga institutioner med forskning och undervisning som huvuduppgifter. De främjar forskning främst inom de klassiska vetenskaper- na, men även inom andra ämnesområden. Insti- tuten fungerar även som en förmedlande veten- skaplig och kulturell länk mellan Sverige och respektive land. Forskningsinstituten fungerar även som gästhem för svenska forskare, där även konferenser och seminarier genomförs.

Svenska institutet i Rom firade under året 75- års jubileum. Av de forsknings- och utgrävnings- projekt som bedrivits under 2001 kan särskilt nämnas arbeten i Pompeji och vid Livias villa i Prima Porta.

Svenska institutet i Athen för diskussioner med det grekiska museet om fortsatta utgrävningar i Argolis. Under 2001 har institutet även under- sökt den s.k. lågstaden runt Aseakullen. Ett flertal forskare har arbetat med publicering av olika projekt under året. I samband med Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001, organiserade och genomförde institutet två framgångsrika svensk-grekiska kulturevenemang tillsammans med Sveriges ambassad.

Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har under 2001 upprustat och moderniserat sitt bib- liotek, samt genomfört en rad konferenser och seminarier. Forskningsinstitutet kommer att ut- veckla ett samarbete med det svenska general- konsulatet och det nyinrättade därtill knutna

Istanbul Centre for Turkish-Swedish Coopera- tion.

10.7.6 Forskningsstödjande verksamheter

Nationella forskningsbibliotek och arkiv

Inom Utbildningsdepartementets ansvarsområ- de ligger Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv som i enlighet med lagen om pliktexemplar (1993:1392) ansvarar för tillvara- tagande av nationellt publicerade dokument res- pektive ljud och rörliga bilder.

KB är både ett humanistiskt forskningbiblio- tek och Sveriges nationalbibliotek med nationellt ansvar för insamlande, bevarande och tillhan- dahållande av vårt kulturarv som består av tryckt material såsom böcker, tidningar, tidskrifter, af- fischer, etc. KB har även till uppgift att samordna och utveckla informationsförsörjningen till hög- re utbildning och forskning. Denna verksamhet bedrivs vid KB:s avdelning BIBSAM. Sedan 1990-talet har BIBSAM på olika sätt arbetat ak- tivt med att stödja bibliotekariernas pedagogiska roll i att lära studenter söka, värdera och välja information. BIBSAM har under året utarbetat ett förslag för att ge studenter inom ramen för Sveriges Nätuniversitet tillgång till ett informa- tionsutbud och bibliotekstjänster som är likvär- diga dem som erbjuds campusstudenter. Rege- ingen ser positivt på myndighetens initiativ.

Regeringen har under 2000-2002 gett särskilda bidrag för att subventionera högskolebibliote- kens övergång från prenumerationer av veten- skapliga tidskrifter i pappersform till digitala tidskrifter. BIBSAM:s statistik visar att för de titlar som ingår i BIBSAM:s licensavtal har antalet prenumerationer av de tryckta versio- nerna minskat med ca 80 procent under treårs- perioden. Samtidigt har leverantörernas priser på tidskrifter i tryckt form ökat med 18 procent under perioden, därtill kommer den svenska kro- nans negativa värdeförändring. Prisutvecklingen för de elektroniska tidskrifterna ligger generellt under nivån för de tryckta tidskrifterna.

Antalet tryckleveranser till KB visar inte nå- gon tendens att minska. Ca 225 000 trycksaker levereras per år. Den snabba tekniska utveckling- en gör pliktleverantörerna till en stor och hete- rogen grupp. Under 2001 färdigställdes ytter- ligare 3 670 hyllmeter magasinsutrymme som är

256

avsett att täcka tio års behov av utrymme för tryckleveranser.

KB konstaterar att slitaget på samlingarna är stort, vilket ger ett stort behov av bevarande- insatser. I dagsläget styrs åtgärderna av använd- ningsfrekvensen och akuta insatser prioriteras framför ett mer långsiktigt bevarande.

KB:s interna system för utlåning, Regina, som syftar till att effektivisera KB:s interna verksam- het samt öka tillgången till KB:s interna sam- lingar har under 2001 givit goda resultat och rymmer numera även fjärrlåneverksamheten.

Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet (SBI) är ett specialbibliotek och informationscentrum för barn- och ungdomslitteratur. SBI har under året avslutat sin LIBRIS-katalogisering av äldre barn- litteratur samt utvidgat sin hemsida. Två nya titlar i Institutets vetenskapliga skriftserie är exempel på forskningsfrämjande insatser samt fortsatt utgivning av tidskriften Barnboken. Statens bidrag till SBI har sedan 1989 betalats ut via KB:s anslag.

Statens ljud- och bildarkiv har till uppgift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av me- dieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder för att underlätta forsk- ning om svensk kultur och svenskt samhälle.

Den tydligaste trenden under året är en kraftigt ökad efterfrågan på arkivets material, 33 procent. Antalet anmälda forskarprojekt har ökat med 10 procent.

Arkivet samlar årligen in mellan 92 och 100 procent av det kända utbudet.

Journal- och kortfilmer ur Svensk Filmin- dustris arkiv har förts över till digitala filer av hög kvalitet. Erfarenheterna från detta projekt kommer att användas i utvecklandet av rutiner för långsiktiga bevarandeinsatser.

Universitetsdatanätet SUNET

Vetenskapsrådet ansvarar sedan den 1 januari 2001 för det svenska universitetsdatanätet SU- NET (Swedish University Computer Network). SUNET skall ge högskolorna tillgång till nationell och internationell datakommunikation av hög klass. Nätet skall karakteriseras av hög tillgänglighet och tillräcklig kapacitet för att till- godose behovet av ett kommunikationsnät för forskare, lärare, studenter samt administrativ och teknisk personal.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

För att uppfylla målen har Vetenskapsrådet under 2002 genomfört en utbyggnad av nätet. Det består nu av ett stamnät med kapaciteten 10 Gigabit/s som ansluter till högskolorna med 2,5 Gigabit/s. Härigenom har kapaciteten ökats i takt med det förväntade behovet.

SUNET är länkat till resten av Europa och till Nordamerika via NORDUnet som ägs gemen- samt av universitetsdatanäten i de nordiska län- derna. Mellan de nordiska länderna tillhanda- håller NORDUnet i flera fall dubbla 2,5 Giga- bit/s förbindelser. Till Europa finns en 2,5 Giga- bit/s förbindelse till det europeiska höghastig- hetsnätet, Géant. Förbindelsen till USA består av en 622 Megabit/s förbindelse till det ameri- kanska forskningsnätet och en 2,5 Gigabit/s förbindelse till det vanliga Internet där flertalet universitet och college är uppkopplade.

Polarforskningsexpeditioner

Svensk polarforskning samordnas fr.o.m. mars 2002 av Vetenskapsrådets kommitté för plane- ring av polarforskning. Denna har ett nära sam- arbete med Polarforskningssekretariatet som an- svarar för planering och genomförande av svens- ka forskningsexpeditioner till polarområden. Sekretariatet är också svensk tillståndsmyndig- het för vistelser vid Antarktis.

Polarforskningssekretariatet organiserar och genomför såväl mindre vistelser som större ex- peditioner till polartrakterna. De större expedi- tionerna kräver långa förberedelser där behoven från så många projekt som möjligt skall tillgodo- ses.

Sekretariatet har under 2001 och 2002 ge- nomfört expeditioner med isbrytaren Oden till arktiska oceanen med inriktning på atmosfärs- kemi, biogeokemi och oceanografi. Svenska forskare har deltagit i ett internationellt djup- borrningsprojekt på den grönländska inlandsisen för studier av klimatutvecklingen.

En testflygning från Sydafrika till Antarktis har genomförts som en förberedelse inför de kommande Antarktisexpeditionerna som plane- ras att huvudsakligen genomföras med flyg.

Under 2001 har Sekretariatet tillsammans med Finland och Norge vidareutvecklat de Nordiska stationernas program för kontroll av miljön i Antarktis samt utarbetat en managementplan för området.

257

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under året har det nordiska samarbetsavtalet inom logistikområdet reviderats. Ett avtal är också under utarbetande med ryska samarbets- partners som kommer att underlätta för svenska forskare att få tillstånd att arbeta på ryskt ter- ritorium i Arktis.

Polarforskningssekretariatet har accepterat ett uppdrag från Joint Oceanographic Institutions i USA att ansvara för planeringen av ett interna- tionellt maringeologiskt projekt inriktat på borrning på Lomonosovryggen i närheten av Nordpolen. Projektet, som skall utföras under sommaren 2004, kommer att kräva stora insatser med borrfartyg och isbrytare. Borrningarna kan ge information om klimathistoria miljontals år bakåt i tiden.

Informationsverksamheten har främst inrik- tats på de arktiska expeditionerna med isbrytaren Oden och det avslutande arbetet med expe- ditionen till norra Kanada, Tundra Northwest 1999. Som en uppföljning av denna expedition har sekretariatet i samarbete med Universeum i Göteborg utarbetat en internetbaserad labora- tion runt expeditionen. Sekretariatet deltog även under våren 2002 i Populärvetenskapens vecka i samband med isbrytaren Odens avfärd till Arktis.

Främjande av svenskt deltagande i EU:s FoU- samarbete

EU/FoU-rådet är nationellt kontaktorgan för samarbetet inom EU för forskning och teknisk utveckling. Rådet har till uppgift att tillsammans med andra myndigheter och i samråd med re- geringskansliet främja det svenska deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och teknisk ut- veckling samt bistå regeringen med statistik och analys av det svenska deltagandet i rampro- grammen. Rådet är även kommissionens Na- tional Contact Point (NCP), vilket innebär att Rådet är kommissionens centrala kontaktorgan för EU:s forskningssamarbete i Sverige.

Myndighetens verksamhet har under året koncentrerats på information och rådgivning kring det sjätte ramprogrammet som beräknas träda i kraft 2003. EU/FoU-rådet har fortsatt att fördjupa sin informationsverksamhet.

Ambitionsnivån och insatserna inom statistik- och utvärderingsverksamheten har höjts. Arbe- tet bedrivs i nära samarbete med Community Research and Development Information Service

(CORDIS). Rådet har även initierat ett statistik- samarbete med sina nordiska NCP-kollegor i förhoppningen att ge incitament till kommis- sionen att tillhandahålla bättre underlag för respektive lands statistik- och analysarbete. In- tresset för detta samarbete har spridit sig till andra medlems- och kandidatländer. Ett liknan- de samarbete har i Sverige inletts med universi- tetens och högskolornas EU-handläggare.

10.8Analys och slutsatser

Den viktigaste förändringen inom politikområ- det under 2001 har varit övergången till den nya organisationen för forskningsfinansiering. Rege- ringen kan konstatera att de nya forsknings- finansierande myndigheterna – Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Verket för innova- tionssystem – nu är väl etablerade och att över- gången till den nya organisationen för forsk- ningsfinansieringen har kunnat genomföras utan störningar för forskarna.

Riksdagen har, efter regeringens förslag i den senaste forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3), beslutat att de nya forskningsfinan- sierande myndigheterna under 2001-2003 suc- cessivt skall tillföras ca 550 miljoner kronor i nya medel för forskning. Regeringen avser att efter 2003 återkomma med en samlad redogörelse för hur dessa satsningar har utvecklats.

I de forskningspolitiska satsningarna ingår en långsiktig förstärkning av forskningen inom om- rådet utbildningsvetenskap. Medel för denna forskning fördelas av Vetenskapsrådets utbild- ningsvetenskapliga kommitté. I enlighet med vad som angavs i den forskningspolitiska proposi- tionen, bör utvecklingen inom området utbild- ningsvetenskap utvärderas senast 2004. Rege- ringen avser att inleda utvärderingen under 2003 så att denna kan ligga till grund för ställnings- taganden i samband med den forskningspolitiska proposition som planeras till 2004.

I propositionen om en ny myndighetsorga- nisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/ 2000:81) aviserade regeringen att verksamheten vid Forskningsforum skulle utvärderas efter fyra år innan beslut fattas om fortsatt verksamhet. Regeringen gör nu bedömningen att denna ut- värdering bör tidigareläggas så att den i likhet

258

med utvärderingen av det utbildningsvetenskap- liga området kan utgöra ett underlag för nästa forskningspolitiska proposition.

Regeringen framhöll när den nya organisa- tionen för forskningsfinansiering bildades att den borde öka möjligheterna till kraftsamling, flexibilitet och samverkan i forskningsstödet samt underlätta överblick, övergripande priori- tering och uppföljning från statsmakternas sida. Regeringen förutsätter att myndigheterna nu är så etablerade att de på allvar kan inleda arbetet med att vidareutveckla och förnya sin verksam- het i enlighet med intentionerna bakom organi- sationsförändringen.

Vetenskapsrådet väljer normalt att fördela sitt forskningsstöd på ett förhållandevis stort antal projekt. Tillsammans med mångfalden i läro- sätenas forskningssatsningar ger detta förut- sättningar för en bred forskningsbas och stimu- lerar framväxten av ny forskning. Samtidigt min- skar det diversifierade forskningsstödet möjlig- heterna att nå den profilering och konkur- renskraft inom angelägna forskningsområden som var ett av motiven för den nya organisa- tionen för forskningsfinansiering. Regeringen avser därför att under hösten 2002 ge Veten- skapsrådet i uppdrag att redovisa hur rådet kan bidra till att skapa och förstärka verkligt starka och internationellt konkurrenskraftiga svenska forskningsmiljöer.

VINNOVA:s stöd till behovsmotiverad forskning präglas av en systemsyn. Under innevarande år skall verket presentera en verksamhetsplan för 2003–2007. En strävan är att skapa större program som bättre integrerar den egna verksamheten och samverkan med and- ra finansiärer.

Det är angeläget att de forskningsfinansie- rande myndigheterna utökar sin samverkan inom forskningsområden som ligger i skärnings- punkten mellan myndigheternas verksamhets- områden. Ett bra exempel på en sådan samver- kan är den strategi för klimatforskning som kommit till stånd på initiativ av Formas tillsam- mans med sex andra forskningsfinansiärer.

De forskningsfinansierande myndigheterna inom politikområdet har under flera år haft i uppdrag att främja bl.a. jämställdhet inom forsk- ningen, goda villkor för mång- och tvärveten- skap samt yngre forskares möjligheter till en fortsatt forskarkarriär. Dessa målsättningar är fortsatt angelägna. Det är därför viktigt att de kan operationaliseras på ett bra sätt inom myn-

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

digheterna och att myndigheterna utvecklar ge- mensamma metoder och indikatorer för att följa utvecklingen i förhållande till målen. Regeringen kan också konstatera att det nu finns vissa bris- ter i rapporteringen i årsredovisningarna, bl.a. inom området jämställdhet. Det är angeläget att myndigheterna i kommande årsredovisningar har mer kompletta resultatredovisningar som också innehåller analyser av de resultat som redovisas.

Framsteg har gjorts i arbetet för jämställdhet inom forskningen så till vida att framförallt den yngre generationen kvinnliga forskare får en ökande andel av projektmedel och anställningar. De kvinnliga forskare som söker medel hos forskningsråden får också generellt sett sina an- sökningar beviljade i samma utsträckning som manliga forskare. Myndigheternas arbete för ökad jämställdhet försvåras dock fortfarande av att andelen verksamma kvinnor och män varierar kraftigt mellan olika vetenskapsområden.

Redovisningen av Vetenskapsrådets särskilda program för genusforskning visar att endast 15 av 97 ansökningar till programmet bedömdes uppfylla kraven på genusrelevans. Detta kan betyda att förståelsen av hur genusperspektiv kan utnyttjas i forskningen ännu inte är så väl utvecklad bland forskarna. Det är därför ange- läget att Vetenskapsrådet och även de andra forskningsfinansiärerna aktivt fortsätter sina in- satser för att främja integrationen av genus- perspektiv i forskningen.

Regeringen bedömer att de forskningsfinan- sierande myndigheternas arbete med att infor- mera om forskning och forskningsresultat till av- nämare och intresserad allmänhet utvecklats mycket positivt. Formerna för forskningsinfor- mationen kommer att fortsätta utvecklas och konkreta exempel finns på att myndigheterna inom politikområdet samverkar både sinsemellan och med universitet och högskolor.

Verksamheterna vid både Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv har i nästan två decennier bedrivits under i huvudsak oföränd- rade former. Under tiden har informationstek- nikens utveckling och andra omvärldsföränd- ringar skapat delvis nya villkor för verksamhe- ten. Regeringen avser därför att utvärdera verk- samheten vid de två myndigheterna som ett led i förberedelserna inför nästa forskningspolitiska proposition.

Myndigheternas delaktighet och engagemang i arbetet med att ta fram EU:s nya ramprogram

259

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för FoU har gjort det möjligt för Sverige att påverka ramprogrammets utformning och in- riktning. Inför genomförandet av det nya ram- programmet behöver den svenska organisa- tionen för Sveriges deltagande i EU:s FoU-sam- arbete ses över och anpassas till nya förutsätt- ningar. Regeringen avser att under hösten 2002 utreda hur det svenska arbetet i ramprogram- mets programkommittéer skall organiseras. Därefter avser regeringen att låta utreda hur den nationella organisationen för dialog och infor- mationsspridning i förhållande till EU:s forsk- ningssamarbete bör utformas i framtiden.

10.9Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrap- porter.

Inom politikområdet har RRV lämnat revi- sionsberättelse med invändning avseende årsre- dovisningarna för VINNOVA och Formas.

RRV:s invändning mot VINNOVA:s årsre- dovisning är föranledd av att myndigheten inte redovisat kostnader och intäkter för alla verk- samhetsgrenar enligt regleringsbrevet. VINNO- VA har senare inkommit med en hemställan att verksamhetsgrenarna skall ändras i enlighet med myndighetens redovisning. Regeringen avser att återkomma till frågan i samband med utarbe- andet av myndighetens regleringsbrev för bud- getåret 2003.

Invändningen mot Formas årsredovisning motiveras av att rådet enligt RRV överskridit den tilldelade bemyndiganderamen för budget- året 2001. Överskridandet har uppstått i bok-

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

föringen genom att rådet i årsredovisningen felaktigt redovisat ej bindande avtal om forsk- ningsstöd för kommande budgetår som bin- dande åtaganden. Regeringens förslag till bemyndiganderamar för budgetåret 2003 innebär att bemyndiganderamarna ökas för att kunna inkludera även de avtal som tidigare hade en oklar ställning.

10.10 Budgetförslag

10.10.126:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tabell 10.26:1 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	1 773 932	sparande	4 137
2002	Anslag	2 069 762	Utgifts-	2 043 584
2002	Anslag	2 069 762	prognos	2 043 584
2003	Förslag	2 433 822
2004	Beräknat	2 490 020

Motsvarar 2 464 137 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget avser stöd till forskning och veten- skaplig utrustning samt kostnader för Sveriges deltagande i visst internationellt forsknings- samarbete. Anslaget utnyttjas också för forsk- ningsinformation samt för utvärderingar, be- redningsarbete, konferenser, resor och semi- narier som är kopplade till forskningsstödet. Från anslaget finansieras även verksamheten vid Forskningsforum.

Tabell 10.26:1 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	utfall 2001	prognos 2002	beräknat 2003	beräknat 2004	beräknat 2005-

Utestående förpliktelser vid årets början	1 759 000	1 830 000	2 394 000	-	-
Nya förpliktelser	1 203 000	1 723 000	3 640 000	-	-

Infriade förpliktelser	1 132 000	1 159 000	1 384 000	2 305 000	2 345 000

Utestående förpliktelser vid årets slut	1 830 000	2 394 000	4 650 000	-	-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam		2 710 000	4 650 000	-	-

260

Den grundläggande forskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala ansvarigt lärosätes räntor och amorteringar för den aktuella utrustningen. Vidare svarar Vetenskapsrådet för långsiktiga åtaganden gentemot internationella forsk- ningsorganisationer.

Vetenskapsrådet bör därför även för budgetåret 2003 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig ut- rustning som innebär åtaganden för kom- mande budgetår. Regeringen föreslår att riks- dagen skall bemyndiga regeringen att fatta beslut som, inklusive tidigare åtaganden, inne- bär utgifter på högst 2 305 miljoner kronor under 2004, högst 1 365 miljoner under 2005, högst 755 miljoner kronor under 2006, högst 170 miljoner kronor under 2007 och högst 55 miljoner kronor under 2008.

Regeringens överväganden

Anslaget tillförs under budgetåren 2001-2003 successivt nya medel för satsningar i enlighet med förslagen i den forskningspolitiska propo- sitionen (prop. 2000/01:3, bet. UbU6, rskr. 2000/01:98). Budgetåret 2001 tillfördes 76 miljoner kronor och budgetåret 2002 till- fördes 180 miljoner kronor. För budgetåret 2003 tillförs ytterligare 252 miljoner kronor. Totalt har därmed anslaget förstärkts med 508 miljoner kronor (i 2001 års penningvär- de) och de satsningar som angavs i den forsk- ningspolitiska propositionen är fullt genom- förda.

Härutöver har anslaget som en följd av riks- dagens beslut om 2001 års ekonomiska vår- proposition förstärkts med 50 miljoner kronor för forskning om biologisk mångfald och eko- logiskt hållbar utveckling under 2002-2004.

Regeringens förslag innebär också att ansla- et minskas med ca 1,2 miljoner kronor som en följd av att Vetenskapsrådets återstående an- del av kostnaderna för de anställningar som professor med jämställdhetsinriktning, som anställts vid vissa universitet och högskolor i enlighet med riksdagens beslut om prop. 1994/ 95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inom utbildningsområdet, fördelats. Dessa omfördelningar berör anslagsposterna 2 och 3.

Slutligen har anslaget tillförts 51,5 miljoner kronor i ersättning för premier för statliga av- talsförsäkringar avseende av rådet finansierade forskare som är anställda vid universitet och högskolor. Under anslaget har denna ersättning fördelats på anslagsposterna 1- 4 samt 6, i proportion med antalet anställningar. En närmare beskrivning av fördelningen av premier finns i avsnitt 7.3.

Regeringen har i en särskild skrivelse till riksdagen (rskr. 2000/01:28) redovisat sin syn på fördelningen mellan olika anslagsposter inom anslaget under 2001-2003. I enlighet med denna skrivelse beräknar regeringen följande fördelning mellan anslagsposterna för 2003.

Tabell 10.26:1 Fördelning på anslagsposter

Anslagspost		tkr
Anslagspost
1.	Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning	254 954

2. Medicinvetenskaplig forskning		392 297

3.	Natur- och teknikvetenskaplig forskning	1 113 493

4.	Utbildningsvetenskaplig forskning	124 528

5.	Dyrbar vetenskaplig utrustning	131 518
6.	Övrig forskningsfinansiering m.m.	417 032

Summa		2 433 822

Den beräknade fördelningen mellan anslags- posterna innebär följande fördelning av de nya resurserna för forskning som tillförs 2003.

Anslagspost 1 tillförs 5 miljoner kronor för s.k. småämnen och 10 miljoner kronor för konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslagspost 2 tillförs 10 miljoner kronor för vårdvetenskaplig forskning. Anslagsposten minskas med ca 0,4 miljoner kronor som en följd av att medel för en anställning som professor i jämställdhetssyfte med inriktning mot tumörbiologi överförs till anslaget 25:22 Lunds universitet: Forsknings och forskar- utbildning.

Anslagspost 3 minskas med ca 0,8 miljoner kronor som en följd av att medel för en anställning som professor i jämställdhetssyfte med inriktning mot hydrosfärteknik överförs till anslaget 25:24 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning och för en anställning som professor i jämställdhetssyfte med inriktning mot tillämpad matematik till anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt

261

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.

Anslagsposten Högskolan i Halmstad. Anslagspost 4 tillförs 40 miljoner kronor

för fortsatt utbyggnad av den utbildningsve- tenskapliga forskningen. Regeringen avser att beräkna medel av samma omfattning för ut- bildningsvetenskaplig forskning under 2004 och 2005.

Anslagspost 5 tillförs 7 miljoner kronor till dyrbar vetenskaplig utrustning.

Anslagspost 6 tillförs sammanlagt 140 mil- joner kronor för forskarrekrytering, och de prioriterade forskningsområdena bioveten- skap, informationsvetenskap och materialve- tenskap samt 30 miljoner kronor i fri resurs för Vetenskapsrådet. Anslaget Vetenskaps- rådet: Forskning och forskningsinformation är undantagen från justeringen att begränsa stat- lig konsumtion, se volym 1 avsnitt 6.2.1

Tabell 10.26:1 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	2 069 762	2 069 762

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	50 502	99 460
Beslut	258 149	264 110

Överföring till/från andra anslag	55 409	56 688
Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	2 433 822	2 490 020

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.10.2 26:2 Vetenskapsrådet:Förvaltning

Tabell 10.26:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	96 503	sparande	1 998
2002	Anslag	88 239	Utgifts-	90 311
2002	Anslag	88 239	prognos	90 311
2003	Förslag	95 546

2004	Beräknat	97 671	1

1 Motsvarar 95 472 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget avser förvaltningskostnader för Ve- tenskapsrådet.

Regeringens överväganden

Vetenskapsrådet inledde sin verksamhet den 1 januari 2001. Detta innebär att rådets behov av

förvaltningsmedel först nu kan bedömas ut- ifrån erfarenheterna av ett helt verksamhetsår med den nya organisationen.

Vetenskapsrådet fick när myndigheten bildades i januari 2001 utökade uppgifter i för- hållande till de tidigare forskningsråden. Myndigheten fick bl.a. ett ökat ansvar för forskningspolitiska analyser och utvärderingar. Det är nu tydligt att de nya uppgifterna förutsätter en förstärkning av kansliet. Härtill kommer att Vetenskapsrådet under ytterligare ett par år kommer att ha extra kostnader till följd av omställningen från den tidigare or- ganisationen för forskningsfinansiering.

Regeringens förslag innebär därför att anslaget förstärks med 5 miljoner kronor som överförs från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål. Anslaget Vetenskapsrådet: Förvaltning är undantagen från justeringen att begränsa statlig konsumtion se volym 1 avsnitt 6.2.1

Tabell 10.26:2 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	88 239	88 239
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	2 307	4 321
Beslut	-	-
Överföring till/från andra anslag	5 000	5 111

Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	95 546	97 671

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.10.3 26:3 Rymdforskning

Tabell 10.26:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	143 802	sparande	2 728
2002	Anslag	149 176	Utgifts-	149 929
2002	Anslag	149 176	prognos	149 929
2003	Förslag	152 335

2004	Beräknat	155 844	1

1 Motsvarar 154 310 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget utnyttjas för internationellt forsk- ningssamarbete inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till nationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

262

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 10.26:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	utfall 2001	prognos 2002	beräknat 2003	beräknat 2004	beräknat 2005 -
Utestående förpliktelser vid årets början	-	00	457 000	451 000	-

Nya förpliktelser	-	487 000	115 000	293 000	-

Infriade förpliktelser	-	00	121 000	119 000	381 000

Utestående förpliktelser vid årets slut	-	487 000	451 000	625 000	-

Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	-	487 000	500 000	-	-

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanli- gen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammen inom ESA fastställs också för flera år i taget. Rymdstyrelsen bör därför även för budgetåret 2003 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning som innebär åtaganden för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyn- diga regeringen att fatta beslut som innebär ut- gifter på högst 500 miljoner kronor efter år 2003 på anslaget 26:3.

Regeringens överväganden

Avgifterna för det obligatoriska vetenskaps- programmet inom ESA som tar i anspråk huvuddelen av anslaget är fastlagda för femårs- perioden 2002–2006. Nivån för perioden kommer i stort sett vara oförändrad i reala belopp.

Anslaget har tillförts 593 000 miljoner kro- nor i ersättning för premier för statliga avtals- försäkringar avseende av Rymdstyrelsen finan- sierade forskare som är anställda vid uni- versitet och högskolor. Fördelningen av dessa medel beskrivs närmare i avsnitt 7.3. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Tabell 10. 26:3 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	149 176	149 176

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	3 640	7 160
Beslut	-1 074	-1 099

Överföring till/från andra	593	607
anslag

Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	152 335	155 844

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års stats- budget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.10.4 26:4 Institutet för rymdfysik

Tabell 10.26:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	41 891	sparande	-888
2002	Anslag	41 175	Utgifts-	39 763
2002	Anslag	41 175	prognos	39 763
2003	Förslag	41 959

2004	Beräknat	42 888	1

1 Motsvarar 42 483 tkr i 2003 års prisnivå.

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringens överväganden

IRF övertog 2001 ansvaret för det s.k. atmo- sfärforskningsprogrammet från det tidigare Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna

263

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

(MRI). Programmet har därefter ökat sin ex- ternfinansiering, men den huvudsakliga fina- sieringen kommer fortfarande från IRF:s an- slag.

IRF har också gjort betydande investeringar i utrustning och lokaler. Kostnaderna för dessa investeringar har blivit ekonomiskt påfrestan- de för IRF eftersom de nya lokalerna ännu inte utnyttjats av andra intressenter i den utsträck- ning som förväntades.

IRF har under 2002 som en tillfällig åtgärd disponerat extra medel för att klara både sitt ansvar för miljö- och atmosfärforskningen och sina ökade kostnader i övrigt. Regeringen gör bedömningen att IRF trots besparingsåtgärder och ökad externfinansiering av atmosfärforsk- ningen behöver tillföras extra medel även un- der budgetåret 2003. Regeringen avser därför att under 2003 låta IRF disponera 6,5 miljoner kronor från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Tabell 10. 26:4 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	41 175	41 175

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	1 080	2 016
Beslut	-296	-303

Överföring till/från andra anslag	-	-

Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	41 959	42 888

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års stats- budget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.10.5 26:5 Kungl. biblioteket

Tabell 10.26:5 Anslagsutveckling för Kungl. biblioteket

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	234 737	sparande	5 377
2002	Anslag	230 443	Utgifts-	234 116
2002	Anslag	230 443	prognos	234 116
2003	Förslag	227 871

2004	Beräknat	233 015	1

1 Motsvarar 229 575 tkr i 2003 års prisnivå.

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges natio- nalbibliotek. KB samlar in, bevarar och tillhan- dahåller det svenska trycket och förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige. KB främjar

också informationsförsörjningen till svensk forskning genom bl.a. det nationella data- bassystemet LIBRIS och genom insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.

Regeringens överväganden

KB:s anslag ökades med 25 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 2000 och regeringen bedö- mer att nuvarande anslagsnivå är väl anpassad till nuvarande verksamhet. En översyn av verk- samheten kommer som tidigare aviserats att genomföras under 2003.

Inom ramen för Kungl. bibliotekets anslag fördelas det statliga bidraget till stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet (SBI). SBI funge- rar bl.a. som forskningsbibliotek inom barn- boksområdet. Regeringens budgetförslag inne- bär att bidraget till SBI fr.o.m. 2003 istället fördelas via anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål. 5,2miljoner kronor föreslås därför överföras från Kungl. bibliotekets an- slag till detta anslag. Överföringen påverkar in- te storleken på bidraget till SBI och inte heller Kungl. bibliotekets ekonomiska utrymme för den egna verksamheten. Bidraget beräknas fr.o.m. 2003 under detta anslag. Barnboks- institutet står dock fortfarande under tillsyn av Kungl. biblioteket.

Anslagsnivån har justerats i syfte att be- gränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Tabell 10. 26:5 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	230 443	230 443

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	4 234	9 532
Beslut	-1 606	-1 642

Överföring till/från andra	-5 200	-5 317
anslag

Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	227 871	233 015

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

264

10.10.6 26:6 Polarforskningssekretariatet

Tabell 10.26:6 Anslagsutveckling för

Polarforskningssekretariatet

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	28 488	sparande	1 797
2002	Anslag	23 729	Utgifts-	25 169
2002	Anslag	23 729	prognos	25 169
2003	Förslag	24 169
2004	Beräknat	24 724	1

1 Motsvarar 24 526tkr i 2003 års prisnivå.

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och ut- rustning som krävs för expeditionerna. Sekre- tariatet är också ansvarig myndighet för pröv- ning av tillstånd för vistelse i Antarktis och ut- övar tillsyn över svensk verksamhet i An- tarktis.

Regeringens överväganden

Polarforskningssekretariatets uppgifter är huvudsakligen inriktad på planering och genomförande av vetenskapliga expeditioner. Expeditionerna kräver lång planerings- och förberedelsetid och de större expeditionerna är så kostsamma att de inte kan finansieras inom ramen för det årliga anslaget. Detta har hittills hanterats genom att myndigheten under de år då expeditionsverksamheten är av liten om- fattning sparar anslagsmedel som sedan för- brukas då en större expedition genomförs. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Tabell 10. 26:6 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	23 729	23 729
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	610	1 169
Beslut	-170	-174
Överföring till/från andra anslag	-	-

Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	24 169	24 724

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.10.7 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tabell 10.26:7 Anslagsutveckling för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	11 986	sparande	720
2002	Anslag	13 495	Utgifts-	13 719
2002	Anslag	13 495	prognos	13 719
2003	Förslag	13 738
2004	Beräknat	14 047	1

1 Motsvarar 13 888 tkr i 2003 års prisnivå.

Rådet för forsknings- och utvecklings- samarbete inom EU (EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling genom att erbjuda information och rådgivning i frågor som rör svensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också för statistik och utvärdering som rör det svenska deltagandet i programmen. Rådet är nationellt kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för frågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.

En jämförelse mellan budget och utfall 2001 visar ett anslagssparande på 720 000 kronor.

Under 2002 har 346 000 kronor av anslags- sparandet dragits in genom regeringsbeslut.

Regeringens överväganden

EU/FoU-rådets anslag förstärktes med 1 miljon kronor inför budgetåret 2002. Anslaget behövde framförallt förstärkas för att möj- liggöra tillräckliga insatser vad gäller uppgiften att analysera Sveriges deltagande i EU:s femte ramprogram för FoU.

Under budgetåret 2003 ökar istället behovet av information om villkoren för deltagande i det nya ramprogrammet. Regeringen bedömer att myndigheten genom förra årets anslags- ökning och omprioriteringar disponerar till- räckliga resurser för att klara dessa informa- tionsbehov.

Som tidigare aviserats kommer regeringen att låta utreda bl.a. hur olika omvärldsföränd- ringar bör påverka utformningen av den natio- nella organisationen för frågor som rör Sveri- ges deltagande i EU:s kommande ramprogram för FoU. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, av- snitt 6.2.1.

265

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 10. 26:7 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	13 495	13 495

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	340	651
Beslut	-97	-99

Överföring till/från andra anslag	-	-

Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	13 738	14 047

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.10.8 26:8 SUNET

Tabell 10.26:8 Anslagsutveckling för SUNET

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	130 754	sparande	146
2002	Anslag	37 992	Utgifts-
2002	Anslag	37 992	prognos	37 506
2003	Förslag	38 647
2004	Beräknat	39 555	1

1 Motsvarar 39 279 tkr i 2003 års prisnivå.

SUNET (Swedish University Computer Net- work) är ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer. SU- NET finansieras genom detta anslag samt ge- nom avgifter från högskolor och universitet.

Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.26:8 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Utfall 2001	250	85 813	-83 563
Prognos 2002	100 700	180 000	-79 300

Budget 2003	124 500	200 000	-755 000

Regeringen har sedan 1998 gett tillstånd till att SUNET delvis finansieras med avgifter. För 2002 uppgår avgifterna till 100,7 miljoner kro- nor. Med tanke på den utbyggnad av nätets kapacitet som nu äger rum, bedömer rege- ringen att en ökad avgiftsfinansiering på 124,5 miljoner kronor är rimlig för 2003.

Regeringens överväganden

På uppdrag av regeringen lämnade Veten- skapsrådet under våren 2002 en redovisning av konsekvenserna av den av rådet planerade och beslutade utvecklingen av datanätet SUNET. Av redovisningen framgår bl.a. att utbygg- naden av SUNET till Gigabit/s-kapacitet för alla universitet och högskolor innebär att data- nätets kapacitet ökar. Utbyggnaden väntas ge datanätet tillräcklig kapacitet fram till 2006. Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Tabell 10. 26:8 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	37 992	37 992

Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	927	1 841
Beslut	-272	-278

Överföring till/från andra anslag	-	-
Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	38 647	39 555

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.10.9 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tabell 10.26:9 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tusental kronor

			Anslags-
2001	Utfall	115 940	sparande	3 474
2002	Anslag	107 825	Utgifts-	108 965
2002	Anslag	107 825	prognos	108 965
2003	Förslag	113 085

2004	Beräknat	115 724	1

1 Motsvarar 114 607 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget avser bidrag till forskningsverk- samhet och vissa särskilda utgifter inom forsk- ningsområdet.

En jämförelse mellan budget och utfall 2001 visar ett anslagssparande på 3 474 000 kronor.

Under 2002 har 812 000 kronor av anslags- sparandet dragits in genom regeringsbeslut.

266

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande överföringar till och från andra anslag inom utgiftsområde 16.

Fem miljoner kronor föreslås överföras till anslaget 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning för att Vetenskapsrådet skall kunna klara sina nya uppgifter samt kvarvarande omställningskost- nader.

Anslaget föreslås tillföras 5,2 miljoner kro- nor från anslaget 26:5 Kungl. biblioteket. Över- föringen avser det bidrag till Svenska Barn- boksinstitutet som tidigare utbetalades via KB:s anslag.

Anslagsnivån har justerats i syfte att be- gränsa statlig konsumtion, se volym 1, avsnitt 6.2.1.

Regeringen avser att göra följande för- delning av anslaget på anslagsposter.

Tabell 10.26:9 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1.	Bidrag till Kungl.	31 468
vetenskapsakademien
2.	Bidrag till Svenska Institutet i	8 926
Rom

3.	Bidrag till Svenska Institutet i	3 071
Athen
4.	Bidrag till Svenska	2 122
Forskningsinstitutet i Istanbul

5.	Svenska Barnboksinstitutet	5 250
6.	Bidrag till Fulbright-	3 134
kommissionen

7.	Bidrag till Institutet för	17 383
framtidsstudier
8.	Bidrag till IMEGO AB	20 000

9.	Bidrag till EISCAT	700

10. Medel till Institutet för		6 500
Rymdfysik

11. Nobelmuseum		5 000
12. Till regeringens förfogande		9 531

Totalt för anslaget		113 085

Kungl. vetenskapsakademien (KVA) har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. Regeringen avser att öka bidraget till KVA med en miljon kronor för 2003 i avsikt att särskilt stödja aka- demiens verksamhet.

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Is- tanbul är enligt sina stadgar primärt vetenskap- liga institutioner med forskning och under- visning som huvuduppgifter. De skall främja svensk forskning inom främst de klassiska ve- tenskaperna, men även inom andra områden.

Svenska barnboksinstitutet har tidigare fått bidrag via Kungl. bibliotekets anslag. Bidraget beräknas fr.o.m. 2003 under detta anslag. Barnboksinstitutet står dock fortfarande under tillsyn av Kungl. biblioteket.

Fulbrightkommissionen delar ut stipendier till svenska forskarstuderande, universitetslära- re och forskare för studier, föreläsningar eller forskning i USA och till samma grupper av amerikaner som kommer till Sverige.

Institutet för framtidsstudier är en stiftelse med uppgift att bedriva framtidsstudier, lång- siktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera diskussionen om framtida hot och möjligheter i samhällsutveck- lingen. Bidraget till Institutet för framtidsstu- dier förstärktes fr.o.m. budgetåret 2001.

IMEGO AB är ett aktiebolag som helt ägs av staten. Bolaget inrymmer verksamheten vid ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med inriktning mot mikroelektronikforskning. För IMEGO AB beräknas ett oförändrat bidrag på 20 miljoner kronor för budgetåret 2003.

European Incoherent Scatter Facility (EI- SCAT) är ett stort radarsystem som utnyttjas för bl.a. jonosfärstudier. Huvudkontoret ligger i Kiruna och staten finansierar utgifter för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster som används för verksamheten i Sverige.

Medlen till Institutet för rymdfysik avser tillfälliga medel för att kunna hantera höga kostnader under budgetåret 2003. Motiven för dessa medel beskrivs under anslaget 26:4

Institutet för rymdfysik.

Medlen till Nobelmuseum avser Utbild- ningsdepartementets del av regeringens bidrag till finansieringen av museet och dess verk- samhet. Under utgiftsområde 17, anslaget 28:32 Bidrag till vissa museer, har beräknats ytterligare 5 miljoner kronor för detta ända- mål.

Medlen till regeringens förfogande avser ut- gifter för särskilda insatser inom forsknings- området. Från anslagsposten finansieras bl.a. vissa särskilda forskningsprogram, som t.ex. forskningsprogrammet om kommunistiska re- gimer.

267

PROP. 2002/03:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Från anslagsposten 12 finansieras också de kvarvarande anställningar som forskarassistent respektive doktorand som är knutna till de professurer med inriktning mot genusforsk- ning som inrättats efter förslag i budgetpro- positionen för 1997. Finansieringen av dessa anställningar upphör fyra år efter den tidpunkt då respektive anställning tillträtts.

Tabell 10. 26:9 Härledning av anslagsnivå 2003-2004

Tusental kronor

	2003	2004
Anvisat i 2002 års statsbudget	107 825	107 825
Förändring till följd av:

Pris- och löneomräkning 1	2 631	5 208
Beslut	7 398	7 571
Överföring till/från andra anslag	-4 769	-4 880

Övrigt	-	-

Förslag/beräknat anslag	113 085	115 724

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

268