Regeringens skrivelse 2002/03:125
Redovisning av fördelningen av medel från |
Skr. |
Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002 |
2002/03:125 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 3 april 2003
Göran Persson
Berit Andnor
(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvs- fonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fon- den. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
1
Innehållsförteckning |
Skr. 2002/03:125 |
||
1 |
Inledning............................................................................................ |
4 |
|
2 |
Allmänna arvsfondens förvaltning m.m............................................ |
4 |
|
|
2.1 |
När arvsfonden får egendom............................................... |
5 |
|
2.2 |
När arvsfonden avstår från egendom .................................. |
6 |
|
2.3 |
Kostnader för fonden .......................................................... |
6 |
3 |
Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden..................... |
7 |
|
|
3.1 |
Nyskapande och utvecklande verksamhet .......................... |
7 |
|
3.2 |
Redovisning och utvärdering av beviljat stöd..................... |
8 |
3.3Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna
|
|
arvsfonden har disponerats under 2002 |
..............................8 |
|
3.4 |
Registrering och handläggning ........................................... |
9 |
|
3.5 |
Beslutade ärenden ............................................................. |
10 |
|
3.6 |
Redogörelse för fördelade medel ...................................... |
11 |
4 |
Fördelat till organisationers egna initiativ....................................... |
11 |
4.1Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i
bilaga 2) ............................................................................ |
12 |
4.2Verksamhet till förmån för ungdomar
bilaga 2) ............................................................................ |
16 |
4.3Verksamhet till förmån för personer med funktions
|
|
hinder (Förteckning med projektbeskrivningar |
|
|
|
redovisas i bilaga 2).......................................................... |
18 |
5 |
Särskilda satsningar för de olika målgrupperna .............................. |
20 |
|
|
5.1 |
Gemensam satsning för alla målgrupper........................... |
20 |
|
|
5.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverk |
|
|
|
samhet, främst på lokal nivå (1998 – 2002) |
|
|
|
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i |
|
|
|
bilaga 2)............................................................... |
20 |
|
5.2 |
Satsning till förmån för barn under 12 år.......................... |
21 |
|
|
5.2.1 Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, |
|
|
|
homofobi och diskriminering (2001– ) ............... |
21 |
|
5.3 |
Särskilda satsningar till förmån för ungdomar |
21 |
|
|
5.3.1 Talangsatsning inom handikappidrotten |
|
|
|
|
|
|
|
beskrivningar redovisas i bilaga 2) ..................... |
22 |
|
|
5.3.2 Ungas arbete med konsumentfrågor |
|
|
|
(Förteckning med projektbeskrivningar |
|
|
|
redovisas i bilaga 2) ............................................ |
22 |
|
|
5.3.3 Utveckling av arbete mot rasism, främlings- |
|
|
|
fientlighet, diskriminering och homofobi |
|
|
|
|
|
|
|
ningar redovisas i bilaga 2)................................. |
22 |
|
|
5.3.4 Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksam |
|
|
|
het |
23 |
|
|
5.3.5 Stöd för att stärka flickors villkor |
23 |
2
5.3.6 |
Ungdomars arbete med generationsöver |
Skr. 2002/03:125 |
|
gripande frågor |
23 |
5.3.7 |
Ungdomars egna kulturverksamheter |
|
|
24 |
5.3.8Utveckling av ungdomars möjlighet till
organisering |
24 |
5.3.9Utveckling av ungdomssamarbete inom
Östersjö- och Barentsregionen |
24 |
5.4Särskilda satsningar till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar
|
|
redovisas i bilaga 2) .......................................................... |
25 |
|
|
5.4.1 Alternativa stöd- och boendeformer |
25 |
|
|
5.4.2 Kultur för att minska fördomar om personer |
|
|
|
med funktionshinder |
25 |
|
|
5.4.3 Personligt brukarstöd |
26 |
|
|
5.4.4 IT Handikapp (1998 |
26 |
|
|
5.4.5 Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, |
|
|
|
homofobi och diskriminering |
26 |
6 |
Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden ................ |
27 |
|
|
6.1 |
Verksamhet till förmån för barn under 12 år .................... |
27 |
|
6.2 |
Verksamhet till förmån för ungdomar |
29 |
6.3Verksamhet till förmån för personer med
|
|
funktionshinder ................................................................. |
30 |
7 |
Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning .... |
32 |
|
|
7.1 |
Information........................................................................ |
32 |
|
7.2 |
Uppföljning och utvärdering............................................. |
33 |
|
7.3 |
Erfarenhetsspridning ......................................................... |
35 |
Bilaga 1 |
Kammarkollegiets bokslut..................................................... |
37 |
|
Bilaga 2 |
Projektkatalog........................................................................ |
43 |
|
Bilaga 3 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ........................ |
206 |
||
Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 3 april 2003....... |
215 |
3
1 |
Inledning |
Skr. 2002/03:125 |
Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i sam- band med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvda- balken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla All- männa arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funk- tionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
Riksdagen beslutade i samband med att den behandlade regeringens skrivelse (1999/2000:125) om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 och Riksdagens revisorers förslag (1999/2000:RR9) angående Allmänna arvsfonden, att tillkännage för regeringen att en utredning borde tillsättas med uppdrag att ge en allsidig belysning av de olika frågeställningar som väckts i sammanhanget samt, om det behövdes, föreslå förändringar (bet. 2000/01:SoU2 och rskr. 2000/01:21).
Regeringen beslutade den 7 december 2000 direktiv för en särskild ut- redare med uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning m.m. (Dir. 2000:91). Be- tänkandet Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen (SOU 2002:19) överlämnades till regeringen den 15 februari 2002.
Betänkandet har remissbehandlats. En proposition planeras överlämnas till riksdagen under våren 2003.
I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för- delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksam- mas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2002 till ca 874 miljoner kronor och mark- nadsvärdet till ca 2 169 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budget- året 2002 har Aktiekonsortiet haft en avkastning på
4
Under 2002 var avkastningen i räntekonsortiet 8,3 procent jämfört med Skr. 2002/03:125 index 6,3 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla
Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 6,7 procent jämfört med index 5,5 procent.
Tabell 1 Fondens eget kapital vid utgången av resp. år
Miljoner kronor
|
2002 |
2001 |
2000 |
|
1999 |
1998 |
Bokfört värde |
|
|
|
|
|
|
Tillgångar |
1 129 |
1 096 |
1 107 |
1 |
064 |
976 |
Skulder |
255 |
269 |
275 |
|
252 |
266 |
Summa bokfört värde |
874 |
827 |
832 |
|
812 |
710 |
Marknadsvärde |
|
|
|
|
|
|
Tillgångar |
2 424 |
3 362 |
3 892 |
3 895 |
2 500 |
|
Skulder |
255 |
269 |
275 |
|
252 |
266 |
Summa marknadsvärde |
2 169 |
3 093 |
3 617 |
3 643 |
2 234 |
För budgetåret 2003 finns det ca 280 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 2002 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.
2.1När arvsfonden får egendom
Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente- rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. förmånstagarförordnande i försäkrings- avtal, gåva eller testamente.
När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen före- träder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När bout- redningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.
Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 2002 kom det in 1 694 arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 170 testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamenten godkändes av kolle- giet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle helt eller delvis avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 566. Under budgetåret 2002 kom det in drygt 232 miljoner kronor netto till arvsfonden.
5
En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att Skr. 2002/03:125 likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess
ändamål.
2.2När arvsfonden avstår från egendom
I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.
Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.
Under budgetåret 2002 kom det in 86 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck- ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 2002 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 11 miljoner kronor.
2.3Kostnader för fonden
Ur fonden har under budgetåret 2002 betalats följande kostnader:
Tabell 2 Förvaltnings- och administrationskostnader
Miljoner kronor
|
2002 |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
Kammarkollegiet totalt |
11,9 |
11,1 |
9,5 |
9,8 |
8,8 |
– Dödsboavveckling m.m. |
7,9 |
7,1 |
7,0 |
6,7 |
6,7 |
– Fondförvaltning |
3,7 |
3,4 |
2,3 |
2,8 |
1,7 |
– Utbetalning av beviljat stöd |
0,3 |
0,6 |
0,2 |
0,3 |
0,4 |
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen totalt |
5,9 |
4,6 |
4,6 |
4,2 |
3,2 |
– Personalkostnader |
4,6 |
3,6 |
3,6 |
3,2 |
2,3 |
– Förvaltningskostnader |
0,6 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,4 |
– Informationsinsatser. |
0,7 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
Totalt förvaltnings- och administrationskostnader |
17,8 |
15,7 |
14,1 |
14,0 |
12,0 |
6
Dessutom har under motsvarande period kostnaderna för handläggning Skr. 2002/03:125 och information m.m. av de medel ur Allmänna arvsfonden som rege-
ringen gett Ungdomsstyrelsens i uppdrag att fördela för särskilda sats- ningar uppgått till:
Miljoner kronor |
3,5 |
4,3 |
3,9 |
3,0 |
3,2 |
3Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelega- tionen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur All- männa arvsfonden enligt 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen).
I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs- fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall över- lämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör läm- nas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan dock i fråga om fördel- ning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får besluta om stöd överstigande 300 000 kronor.
Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av rege- ringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordförande är statssekreterare i Utbildningsdepartementet. Övriga leda- möter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Utbildningsdeparte- mentet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knu- tet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Utbildningsdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för ungdomar i åldern
Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfonds- delegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet.
3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet
Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt |
|
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och per- |
|
soner med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara |
|
nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations |
|
reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver |
|
ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklings- |
|
verksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsam- |
|
mans med en brukarorganisation beviljas stöd för att genomföra ett pro- |
7 |
|
jekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande Skr. 2002/03:125 och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som
reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får inte ges till enskilda per- soner eller till vinstdrivande företag.
Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar för- bättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella si- tuation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra or- ganisationer att starta liknande verksamhet.
Stöd kan även lämnas till del av kostnader för
3.2Redovisning och utvärdering av beviljat stöd
Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärde- ring av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 7.2).
3.3Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2002
Totalt har under året ca 261 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Av dessa medel har ca 206 miljoner fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ under året och resterande medel, ca 55 miljoner kronor, har fördelats inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelega- tionen ansvarat för. Ungdomsstyrelsen hade under 2002 regeringens uppdrag att fördela stöd ur Allmänna arvsfonden inom ramen för sex särskilda satsningar. Under året har 31 559 300 kronor fördelats till projekt ur dessa satsningar.
8
Under året har regeringen även fattat beslut om att avsätta medel för Skr. 2002/03:125 särskilda satsningar. Vissa av dessa särskilda satsningar är pågående och
andra nya där medel ännu inte börjat fördelas. Efter redovisningen av den faktiska fördelningen framgår dessa beslut och de aktuella beloppen.
Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 2002
Fördelade projektmedel till organisationers egna initiativ: |
kronor |
Verksamhet till förmån för barn (se 4.1) |
56 123 000 |
Verksamhet till förmån för ungdomar |
20 662 000 |
Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 4.3) |
129 267 000 |
Fördelade projektmedel under året ur särskilda satsningar: |
206 052 000 |
|
|
Verksamhet för alla målgrupper (se 5.1) |
10 783 000 |
Verksamhet till förmån för barn (se 5.2) |
3 045 000 |
Verksamhet till förmån för ungdomar |
19 401 000 |
Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.4) |
21 969 000 |
|
55 198 000 |
Summa |
261 250 000 |
Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd ur särskilda satsningar 2002
Verksamhet till förmån för ungdomar |
31 559 300 |
Beslut om att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda satsningar
Beslut tagna under år 2002 om att avsätta medel för särskilda |
|
satsningar där Arvsfondsdelegationen fördelar stöd: |
|
Verksamhet till förmån för ungdomar |
17 000 000 |
Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder |
20 000 000 |
Beslut tagna under år 2002 om att avsätta medel för särskilda |
|
satsningar där annan myndighet/organisation fördelar stöd: |
|
Verksamhet till förmån för ungdomar |
23 000 000 |
Summa |
60 000 000 |
3.4Registrering och handläggning
Under år 2002 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 153 ärenden. Av dessa var 1 594 ansökningar om stöd ur fonden, 539 redovisningar av beviljat stöd samt 20 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.).
9
Skr. 2002/03:125
Inkomna ärenden |
2002 |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
Barn |
423 |
428 |
396 |
418 |
393 |
Ungdom |
853 |
1006 |
1 100 |
865 |
701 |
Handikapp |
615 |
617 |
676 |
669 |
625 |
Ej fondens |
|
|
|
|
|
målgrupper |
55 |
72 |
89 |
68 |
73 |
Enskilda |
207 |
238 |
185 |
243 |
312 |
Totalt |
2 153 |
2 361 |
2 446 |
2 263 |
2 104 |
Fördelade på: |
|
|
|
|
|
Ansökningar |
1 594 |
1 841 |
1 922 |
1 795 |
1 661 |
Övrigt ärende |
20 |
14 |
26 |
15 |
14 |
Redovisningar |
539 |
506 |
498 |
453 |
429 |
Totalt |
2 153 |
2 361 |
2 446 |
2 263 |
2 104 |
3.5Beslutade ärenden
Sammanlagt har 1 549 beslut fattats under budgetåret enligt följande:
|
2002 |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
Bifall |
478 |
513 |
552 |
494 |
462 |
delegation |
276 |
334 |
411 2) |
331 1) |
246 |
regering |
202 |
179 |
141 |
163 1) |
216 |
Avslag |
1019 |
1 354 |
1 379 |
1 198 |
1 202 |
Ad acta |
49 |
43 |
49 |
39 |
52 |
Överlämnat till |
|
|
|
|
|
annan myndighet |
3 |
2 |
1 |
4 |
2 |
Totalt |
1 549 |
1 912 |
1 981 |
1 734 |
1 720 |
1)Ett av besluten avser ej beslut om medel
2)Tre av besluten avser ej beslut om medel
10
3.6 |
Redogörelse för fördelade medel |
|
|
Skr. 2002/03:125 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002 |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
|
Bifall delegation |
|
|
|
|
|
|
|
Barn |
|
69 |
61 |
72 |
59 |
45 |
|
Ungdom |
|
135 |
181 |
203 |
155 |
121 |
|
Handikapp |
|
72 |
92 |
135 |
116 |
80 |
|
Antal projekt |
276 |
334 |
408 |
330 |
246 |
|
|
Bifall regering |
|
|
|
|
|
|
|
Barn |
|
43 |
36 |
26 |
40 |
101 |
|
Ungdom |
|
46 |
31 |
25 |
19 |
19 |
|
Handikapp |
|
113 |
112 |
90 |
103 |
103 |
|
Totalt antal projekt |
202 |
179 |
141 |
162 |
223 |
|
|
Avslag |
|
|
|
|
|
|
|
Barn |
|
178 |
222 |
174 |
196 |
203 |
|
Ungdom |
|
434 |
633 |
672 |
462 |
411 |
|
Handikapp |
|
149 |
191 |
267 |
236 |
199 |
|
Ej fondens |
|
|
|
|
|
|
|
målgrupper |
|
51 |
70 |
81 |
61 |
77 |
|
Enskilda |
|
207 |
238 |
185 |
243 |
312 |
|
Totalt |
|
1 019 |
1 354 |
1 379 |
1 198 |
1 202 |
|
I genomsnitt har ca 34 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd.
Av beslutade ärenden har 49 ärenden lagts ad acta (25 har återkallats eller ersatts av annan ansökan, 11 har lagts ad acta med brevsvar, 13 av- ser förfrågan m.m.) 3 har överlämnats till annan myndighet.
Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 019 ansökningar. Orsaker- na till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.
Dessutom har 571 redovisningar (från såväl år 2001 som tidigare år) granskats och godkänts.
Godkända |
2002 |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
redovisningar |
571 |
515 |
453 |
456 |
415 |
4 Fördelat till organisationers egna initiativ
Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att ut- veckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av fondens målgrupper. Projekten är redovisade i den ändamålskategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning.
11
4.1 |
Verksamhet till förmån för barn under 12 år |
Skr. 2002/03:125 |
|||
|
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) |
|
|||
Under år 2002 har sammanlagt |
99 projekt beviljats stöd med totalt |
|
|||
56 123 000 kronor med syfte att utveckla och förnya verksamhet till för- |
|
||||
mån för barn under 12 år. |
|
|
|
|
|
Barn 0 – 12 år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Projektändamål |
Antal |
Summa (kr) |
|
|
|
|
|
projekt |
|
|
|
Datateknik |
|
1 |
3 969 000 |
|
|
Demokrati och delaktighet |
1 |
33 000 |
|
|
|
Drogförebyggande |
2 |
4 200 000 |
|
|
|
Familjestöd |
|
20 |
9 523 000 |
|
|
Fritid/Idrott |
|
9 |
4 048 000 |
|
|
Förebyggande av brott/ |
1 |
300 000 |
|
|
|
våld/mobbning |
|
|
|
|
|
Hjälpmedel |
|
1 |
147 000 |
|
|
Information/Utbildning |
33 |
21 629 000 |
|
|
|
Konsument/Ekonomi |
1 |
141 000 |
|
|
|
Kost och Motion |
2 |
550 000 |
|
|
|
Kultur |
|
11 |
6 691 000 |
|
|
Lokaler |
|
7 |
880 000 |
|
|
Miljö |
|
1 |
350 000 |
|
|
Rehabiliteringsmetoder |
2 |
962 000 |
|
|
|
Utsatta barn och ungdomar |
7 |
2 700 000 |
|
|
|
Totalt |
|
99 |
56 123 000 |
|
|
Här nedan beskrivs ett urval av de projekt som fått stöd under året.
Datateknik
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond har fått fortsatt stöd för att på Ågrenska Hälsocentret utanför Göteborg utveckla verksamheten för barn genom att göra det möjligt för familjer, familjemedlemmar och personalgrupper på hemmaplan att via Internet och annan IT kunna följa bl.a. föreläsningar och diskussioner vid Ågrenskas familjeveckor. Ut- vecklingsarbetet genomförs tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet och CID, Centrum för användarorienterad
Drogförebyggande
12
Familjestöd |
Skr. 2002/03:125 |
Sveriges Makalösa Föräldrar har startat ett projekt mot bakgrund av att |
|
vara ensam eller delvis ensam med ansvar för barn och ekonomi. Man |
|
utvecklar i projektet en barnvaktspool som har tre syften – avlastning, |
|
utökat kontaktnät och samarbete på olika nivåer. Man vill samarbeta med |
|
förebyggande verksamhet för barn som finns inom kommunens social- |
|
tjänst. Föreningen menar att detta är ett möjligt arbetssätt även i övriga |
|
Sverige. |
|
Riksföreningen Hela Människan som är en ekumenisk organisation för |
|
socialt arbete på kristen grund, arbetar med att ta fram arbetssätt som kan |
|
ge stöd till barn vars föräldrar missbrukar alkohol eller andra droger. |
|
Projektet avser en samordning och utveckling av verksamhet för barn |
|
och ungdomar i familjer med beroendeproblematik i samarbete med |
|
Fryshuset, Stockholm. |
|
Barn till frihetsberövade är en utsatt och bortglömd grupp. Föreningen |
|
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har tillsammans med Före- |
|
ningen Bryggan Stockholm startat ett projekt för att utveckla och stödja |
|
aktiviteter som direkt kan hjälpa barnen i deras vardag. |
|
Rädda Barnen, Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället och |
|
Svenska föreningen för psykisk hälsa/Ester Bomans stiftelse erbjuder ett |
|
lättillgängligt stöd till föräldrar genom de tre rikstäckande föräldratele- |
|
foner som finns idag; BRIS Vuxentelefon – om barn, Rädda Barnens |
|
föräldratelefon och Svenska föreningen för psykisk hälsa/Ester Bomans |
|
stiftelses Föräldratelefon. Organisationerna tar i ett gemensamt projekt |
|
fram och distribuerar en informationsfolder där mottagaren får informa- |
|
tion inte bara om vilken organisation som står bakom föräldratelefonen |
|
utan även vilken typ av stöd respektive föräldratelefon erbjuder. |
|
Fritid/Idrott |
|
Sibbhults Idrottsförening samarbetar med Region Skåne, Habilitering |
|
och hjälpmedel samt Skogsvårdsstyrelsen och Skogssällskapet för att |
|
förverkliga en modell av skogslekplats särskilt för barn och ungdomar |
|
med funktionshinder och deras syskon/familjer. Man studerar och |
|
tillämpar balans mellan trygghet och utmaning, dynamiska miljöer som |
|
ger barnen plats att växa m.m. |
|
I projektet Kultur i Natur – Mobil lägerplats konstruerar Forslunda |
|
gymnasium i Umeå i samarbete med HSO Västerbotten, Sveriges lant- |
|
bruksuniversitet (SLU), Umeå universitet, Skogsvårdsstyrelsen samt |
|
Länsarbetsnämnden i Västerbottens län en mobil lägerplats avsedd för |
|
användning vid praktisk |
|
het kring lokal natur- och kulturhistoria. Under projekttiden kommer man |
|
även att utarbeta ett studiematerial för barn och ungdomar med eller utan |
|
funktionshinder. |
|
Information/Utbildning |
|
Afasiförbundet driver tillsammans med Riksförbundet för döva, hörsel- |
|
skadade och språkstörda barn (DHB) ett projekt med mål att sprida kun- |
|
skap och information om barn med språkstörning och afasi. Man vill |
13 |
|
bidra till att skapa bra resurser inom bl.a. förskola, skola, fritid för dessa barn, skapa stödresurser för föräldrar och syskon, att utveckla formerna för kontakt och utbyte mellan föräldrarna till dessa barn, att genomföra olika former av föräldrautbildningar samt finna former för framtida sam- arbete mellan Afasiförbundet och DHB.
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn arbetar tillsammans med Svenska Dyslexiföreningen och Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) fram en modell för föräldrautbildning. En film kompletterar informationsmaterialet i projektet som bl.a. har som mål att skapa kanaler så att vårdnadshavarna i skolorna lätt skall kunna få information om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt få veta vad hem- met och skolan kan göra för att upptäcka och hjälpa dessa elever.
SISU Västmanland Idrottsutbildarna vill minimera nyrekryteringen av unga tobaksanvändare. Organisationen har under flera år tillsammans med Svenska Ridsportförbundet arbetat med tobakspreventiva insatser och man vill nu i organiserad form verka för att skapa ett formellt nät- verk bland länets ”tobakspreventörer”. Projektet skall bedrivas under 12 månader och är därefter tänkt att inordnas i ordinarie verksamhet. En styrgrupp med representanter från SISU Västmanland, Mälardalens hög- skola, landstinget Västmanland, skola/skolhälsovård samt representant från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen skall leda projektet.
BRIS region Nord genomför en utbildningssatsning som syftar till att utveckla förmågan att lyssna till och samtala med barn, att hitta praktiska tillämpningar för ett barnperspektiv. Målgruppen är anställda inom skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis – personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar. Satsningen är begränsad till kommunerna i Västerbottens län. Genom att skapa förutsättningar för ett bättre be- mötande från de vuxna som yrkesmässigt möter barn och ungdomar, kan unga människors situation stärkas och särskilt för dem som på olika sätt far illa och behöver samhällets stöd.
Kunskaperna om mat och matlagning är idag bristfälliga hos många småbarnsföräldrar. Hushållningssällskapens Förbund har haft ett projekt ”matstart” för att ge föräldrar utbildning i livsmedelskunskap och mat- lagning. Under projektets gång har man upptäckt att invandrarfamiljer med barn har ett stort behov av att få speciellt riktade utbildningar när det gäller barnens mat. Kostförändringarna har blivit uppmärksammade som en av de viktigaste faktorer som påverkar invandrares hälsa i industria- liserade länder. Hushållningssällskapet har i en försöksstudie genomfört utbildningar för invandrarfamiljer med barn i samarbete med BVC i ett invandrartätt område.
Kultur
Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund driver i samarbete med Riksteatern/Tyst Teater ett projekt inriktat på att utveckla barn- och ungdomsteater på teckenspråk. Projektets yttersta mål är att stärka utbudet för barn och ungdomar så att döva barn kan ges bättre förutsättningar att uppleva professionell scenkonst. Projektet har som delmål att genom teatern bygga broar mellan döva och hörande. Projektet skall undersöka hur teater på teckenspråk kan utvecklas så att den i ännu större omfattning än idag kan fånga även en hörande publik
Skr. 2002/03:125
14
med syftet att öka den ömsesidiga förståelsen mellan hörande och döva. Skr. 2002/03:125 Det andra delmålet är att ge möjlighet till att ny dramatik skrivs och
skapas direkt på teckenspråk, utan en översättning från svenska som mellanled så att dövas egen röst förs direkt in i vårt gemensamma kultur- liv.
Föreningen Drömmarnas Hus utvecklar arbetet i Rosengård genom att i ett samarbete med Malmö kommun och Rosengårds stadsdel genomföra ett integrationsprojekt med möten via kulturen, mellan barn och ung- domar från samtliga Malmös stadsdelar, oavsett bakgrund eller nationa- litet. Eftersom Drömmarnas Hus ligger i Rosengård kan kraftfulla och positiva möten via kultur och skapande där leda till förändrad syn på var- andra och också ändra bilden av Rosengård.
Alltför få barn har idag tillgång till den slöjdkunskap som hemslöjden representerar. Det finns ett stort behov, men det råder brist på vuxna med rätt kompetens att förmedla hemslöjdföreningarnas kunnande inom t.ex. skola, barnomsorg och fritidsverksamhet. Svenska Hemslöjdsföreningar- nas Riksförbund gör ett rikstäckande och turnerande barn- och ungdoms- projekt i form av en ”slöjdcirkus”. Man genomför bl.a. en tältturné med programverksamhet i 14 län.
Rehabiliteringsmetoder
Föreningen Rekryteringsgruppen för Aktiv Rehabilitering arbetar med fysisk och mental träning av rörelsehindrade, främst ryggmärgsskadade. Föreningen utvecklar genom detta projekt sin barnverksamhet eftersom man ofta får signaler från föräldrar som känner att de behöver mer stöd och att barnen behöver ökad habilitering.
Utsatta barn och ungdomar
Sveriges Blåbandsförbund är en del av den traditionella nykterhetsrörel- sen i Sverige. Förbundet vill i projektet koncentrera sig på vuxna runt barn i åldern
Irakiska Kvinnoföreningen i Malmö riktar sig till ensamstående kvin- nor och barn med invandrarbakgrund, särskilt arabisktalande. Projektet är inriktat på barn i familjer med vardagsproblem och man vill utbilda en- samstående mammor så att de bättre kan ta hand om sig själva och sina barn. Det är betydelsefullt att det nätverk som finns kring föräldrarna stöds och utvecklas. Föreningen samarbetar med Kriscentrum för vålds- utsatta kvinnor och deras barn, polisens familjevåldsenhet, BVC, MVC och Malmö stad, Södra innerstaden.
15
4.2 |
Verksamhet till förmån för ungdomar |
Skr. 2002/03:125 |
|
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) |
|
Under budgetåret 2002 fördelades ca 21 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för ungdom genom sammanlagt 60 beslut.
Ungdom
Projektändamål |
Antal |
Summa (kr) |
|
projekt |
|
Arbete/Sysselsättning |
2 |
1 250 000 |
Demokrati och delaktighet |
19 |
6 335 000 |
Drogförebyggande |
3 |
1 050 000 |
Fritid/Idrott |
1 |
195 000 |
Förebyggande av brott/våld/ mobbning |
4 |
1 560 000 |
Information/Utbildning |
4 |
770 000 |
Jämställdhet/Könsroller |
10 |
3 352 000 |
Kultur |
2 |
1 780 000 |
Lokaler |
7 |
1 649 000 |
Miljö |
1 |
700 000 |
Rehabiliteringsmetoder |
2 |
1 200 000 |
Utsatta barn och ungdomar |
5 |
821 000 |
Totalt |
60 |
20 662 000 |
Av de 60 projekt som fått stöd under året så är 40 procent pågående projekt som fått stöd för sitt andra eller tredje år. När det gäller stöd till
Nya projekt som startats under 2002 |
|
Det finns idag en ökad medvetenhet om att ungdomars engagemang för |
|
samhällsfrågor är mycket stort och har betydelse för demokratins ut- |
|
veckling. Föreningen Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö vill genom |
|
projektet Ungdomar, engagemang och SMS utveckla former för möten |
|
mellan ungdomar och etablerade politiker. Förutom seminariedagar med |
|
skolor och en enkätundersökning till ungdomar och politiker så under- |
|
söks möjligheterna att använda sig av SMS och Internetportaler där ung- |
|
domar och politiker kan kommunicera. Ett annat projekt som kan nämnas |
|
är projektet Digitala rum och |
|
Gemensam Framtid där man använder sig av Internetsajten Lunarstorm |
|
för att diskutera aktuella demokratifrågor i samband med Ungdomsriks- |
|
dagen. Svenska |
|
ungas språk där målet är att få fram ett nytt skolmaterial som skall handla |
|
om barns och ungas situation globalt, ge kunskap om barnkonventionen, |
|
stärka barn och unga att kräva att få sina rättigheter tillgodosedda men |
|
även engagera unga att stötta andra unga, både i Sverige och i övriga |
|
världen. |
|
Ett annat område som alltid prioriteras är projekt som stärker jäm- |
|
ställdheten mellan pojkar och flickor. Under senare år har även utsatta |
|
flickors situation i familjer med patriarkala värderingar uppmärksammats |
16 |
|
särskilt. Två projekt som försöker att arbeta med en helhetssyn på den problematik som möter dessa utsatta flickor är dels projektet Elektra som genomförs av Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, dels projektet Unga flickor i Malmö där Riksförbundet BRIS, Region Syd står bakom. Mål- sättningen med båda dessa projekt är att finna hållbara långsiktiga lös- ningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns samt att stärka och framhäva flickorna som individer med rätt till egna åsikter och en meningsfull tillvaro på egna villkor.
Som regeringen påpekat tidigare år är det angeläget att utveckla nya metoder där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offent- liga samhällsorgan, kan förbättra ungdomars psykiska hälsa och motar- beta ojämlikhet hos olika ungdomsgrupper. Som ett led i detta har Riks- förbundet för Hjälp åt Läkemedelsberoende (RFHL) i Jönköping be- viljats stöd för projektet Unga Kvinnor och läkemedel. Syftet med projektet är att finna alternativ till antidepressiva medel, t.ex. stöd och råd genom samtal, samt att ge information och bilda opinion vad gäller användandet av beroendeskapande läkemedel. Ett annat projekt som fått stöd är projektet Spelfällan som genomförs av Nykterhetsrörelsens Bild- ningsverksamhet (NBV) i Norrköping. Detta projekt syftar till att utbilda ungdomar till kamratstödjare och att göra vuxna medvetna om spelbe- roendets konsekvenser, så att åtgärder kan vidtas mot ungdomars spelbe- roende både i förebyggande syfte och för de ungdomar som redan ham- nat i spelberoendet. I projektet ingår dessutom att arbeta fram ett förslag till en handlingsplan om ungdomarnas spelvanor.
Pågående projekt
Bland de projekt som fått fortsatt stöd under året kan nämnas Föreningen Communicares projekt som består av ett antal delprojekt som alla syftar till att synliggöra ungas idéer samt stötta ung företagsamhet. Det delpro- jekt som fått fortsatt stöd består av uppbyggnad av lokala mötesplatser för stöd till ungdomar som vill driva egna idéer i företags- eller före- ningsform. Dessa mötesplatser ges formen av lokaler i kommunerna. Varje mötesplats bemannas med en ung person som skall agera som lokal coach. Coachen och en lokal referensgrupp utbildar och stöttar i sin tur ungdomar som vill starta egna företag eller föreningar, söka jobb eller dylikt.
Ett annat projekt som fått fortsatt stöd är projektet Hembesök som be- drivs av Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset och som syftar till att stödja unga offer för framför allt personrån samt till att hindra gärningsmannen från att upprepa brottet i fråga. Genom projektet erbjuds brottsoffren stöd av särskilt utbildade unga medlare från Fryshusets Lugna
När det gäller arbetet med utsatta flickor i familjer med patriarkala värderingar så har föreningen Kvinnors Nätverk fått stöd för ett andra år för att utveckla metoder att slussa flickorna vidare till socialtjänst, akut- boenden, psykologer etc. Målsättningen med projektet är även att med hjälp bl. a. samtal, studiecirkelverksamhet, praktisk rådgivning och kam- ratstöd verka för verklig integration och göra det möjligt för dessa flickor att leva ett självständigt liv.
Skr. 2002/03:125
17
Hallands Kvinnojourers länsförbund har fått stöd fortsatt stöd för Skr. 2002/03:125 projektet SKRUV vars syfte är att stärka ungdomars identitet och själv-
känsla genom att lyfta fram och sätta fokus på frågor om jämställdhet och respekt kontra sexuella trakasserier och relationsvåld.
4.3Verksamhet till förmån för personer med
funktionshinder
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
Under år 2002 har genom beslut av Arvsfondsdelegationen eller rege- ringen 135 projekt beviljats stöd med sammanlagt drygt 129 miljoner kronor.
Personer med funktionshinder
Projektändamål |
Antal |
Summa (kr) |
|
projekt |
|
Arbete/Sysselsättning |
7 |
5 870 000 |
Bemötande |
1 |
2 040 000 |
Datateknik |
8 |
6 112 000 |
Demokrati och delaktighet |
2 |
1 045 000 |
Familjestöd |
6 |
6 558 000 |
FN:s standardregler |
1 |
1 431 000 |
Fritid/Idrott |
15 |
10 297 000 |
Hjälpmedel |
5 |
9 517 000 |
Information/Utbildning |
61 |
60 585 000 |
Invandrare och handikapp |
3 |
3 817 000 |
Kost och Motion |
3 |
2 541 000 |
Kultur |
3 |
325 000 |
Lokaler |
1 |
500 000 |
Organisationsutveckling |
1 |
800 000 |
Rehabiliteringsmetoder |
10 |
6 472 000 |
Tillgänglighet |
6 |
10 327 000 |
Utrustning och inventarier |
2 |
1 030 000 |
Totalt |
135 |
129 267 000 |
Demokrati och delaktighet
Två projekt handlar om försöksverksamhet som gör det möjligt för per- soner med utvecklingsstörning att delta i den demokratiska processen. ABF Sigtuna utvecklar tillsammans med
Föreningen Grunden i Göteborg för personer med intellektuella funk- tionshinder har tillsammans med Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Stiftelsen LättLäst m.fl. utvecklat material och metoder som skulle underlätta för utvecklingsstörda att rösta i valet
2002.
18
Familjestöd |
Skr. 2002/03:125 |
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser arbetar med ett projekt som gäller |
|
utbildning till föräldrar som har barn med avvikande utseende till följd av |
|
medfödda missbildningar i ansikte och skalle. Utbildningsinsatsen foku- |
|
serar på de psykosociala aspekterna, som är relaterade till ett avvikande |
|
utseende för personen själv och dennes föräldrar, syskon och övriga nära |
|
anhöriga. Målet är att bidra till uppbyggnaden av ett nätverk för handi- |
|
kappgruppen och deras familjer. Projektet är ett samverkansprojekt |
|
mellan Riksförbundet för Sällsynta Diagnoser, verksamheten för små och |
|
mindre kända handikappgrupper, Handikapp och Habilitering inom |
|
Stockholms Produktionsområde och Kraniofaciala enheten, Plastikkirur- |
|
giska kliniken Sahlgrenska US, Göteborg. |
|
Hjälpmedel |
|
Hjälpmedelsinstitutet bygger tillsammans med Riksförbundet Attention, |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Förbundet |
|
Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter i sex kommuner s.k. |
|
skoldatatek som skall stimulera och utveckla |
|
för elever i behov av särskilt stöd, ge skolpersonal en fördjupad special- |
|
pedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimule- |
|
rande lärandesituationer samt hur datorn kan användas som ett kompen- |
|
serande hjälpmedel. Projektet genomförs tillsammans med kommunerna |
|
Malmö, Stockholm, Örebro, Göteborg, Umeå och Uppsala. |
|
Information/Utbildning |
|
Många av arvsfondsprojekten har inslag av utbildning och/eller informa- |
|
tion, nedan redovisas projekt där tyngdpunkten är information och/eller |
|
utbildning. Syftet kan dels vara att öka allmänhetens, olika personal- |
|
gruppers och beslutsfattares kunskap om personer med funktionshinder |
|
och deras situation, dels att ge personer med funktionshinder ökad kun- |
|
skap om samhällets olika stödformer. |
|
Handikappförbundens samarbetsorgan skall under en treårsperiod |
|
genomföra ett projekt om funktionshinder och mänskliga rättigheter och |
|
bland annat utveckla ett övervakningssystem för att kunna identifiera |
|
brott mot mänskliga rättigheter. |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund utvecklar tillsammans med |
|
tre andra förbund samt med Vägverket, Riksförsäkringsverket och |
|
Hjälpmedelsinstitutet en modell för prövning och konsumentupplysning |
|
när det gäller att välja, anpassa och köra bil för personer med funktions- |
|
hinder. |
|
I syfte att säkra tillgången på personliga assistenter genomför före- |
|
ningen Jämlikhet, Assistans och Gemenskap (JAG) tillsammans med |
|
föreningen Assistansberättigade (IfA) nationella informationsinsatser i |
|
olika medier. |
|
Tvångssyndrom (OCD) är ett funktionshinder som ofta leder till dåligt |
|
självförtroende. Svenska |
|
kunskap lindra de problem som är utmärkande för personer som lider av |
|
19
OCD. Man tar fram ett informationsmaterial och sprider genom olika Skr. 2002/03:125 aktiviteter intresset för och kunskap om tvångssyndrom i Sverige.
Rehabiliteringsmetoder
Föreningen Sveriges Dövblinda och Hörsel- och dövenheten i Region Skåne skall bygga upp ett regionalt resursteam som skall kunna ge kun- skap till dövblinda och deras anhöriga och till olika personalgrupper som inte har erfarenhet och kunskap om dövblindas behov och situation.
Tillgänglighet
Föreningen Sveriges Dövblinda skall tillsammans med Föreningen Fruktträdet och Hjälpmedelsinstitutet utrusta en visnings- och tränings- lägenhet med olika
5Särskilda satsningar för de olika målgrupperna
Här redovisas pågående s.k. särskilda satsningar där regeringen beslutat avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod. Besluten kan innebära att sådana medel ställs till en an- nan myndighets förfogande för fördelning till projekt. Det kan också vara så kallade rambeslut där regeringen avsätter ett visst belopp för ett be- stämt ändamål under en viss tidsperiod för beslut av Arvsfondsdelega- tionen.
5.1Gemensam satsning för alla målgrupper
5.1.1Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998 – 2002)
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
Regeringen har under tre år avsatt sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå, för fondens alla målgrupper. Satsningens över- gripande syfte var att stödja initiativ från främst lokala organisationer att inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Särskilt prioriterade områden inom satsningen var integration, jämställd-
20
het, metodutveckling och ökad delaktighet i syfte att stärka förenings- Skr. 2002/03:125 livets demokrati. Sammanlagt har 209 ett- eller flerårsprojekt beviljats
stöd inom satsningen. Under året har 77 fortsättningsprojekt beviljats stöd med sammanlagt 10 783 000 kronor. Den arbetsgrupp som har bi- stått Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen överlämnade sin slutrapport till regeringen i juni 2002. Utvärdering av satsningen genomförs av Centrum för Idrottsforskning vid Göteborgs universitet och överlämnas till regeringen under våren 2003.
5.2Satsning till förmån för barn under 12 år
5.2.1Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering (2001– )
Regeringen beslutade i november 2000 om en treårig satsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering riktad till barn samt personer med funktionshinder av utländsk härkomst. Under 2002 fördelades sammanlagt 3 045 000 kronor till åtta projekt. Stöd har be- viljats projekt som syftar till att öka förståelsen och nyfikenheten för mångfaldssamhället och till att minska rasism och diskriminering av barn med invandrarbakgrund. Bland de projekt som fått stöd ur satsningen finns även projekt som syftar till att utveckla metoder för att stärka iden- titeten hos barn med invandrarbakgrund med svåra hemförhållanden och/eller traumatiska upplevelser från hemlandet. Ofta arbetar man med barnen i ett familjeperspektiv där föräldrarna även utgör en viktig mål- grupp för att kunna stärka barnens identitet och självkänsla.
5.3Särskilda satsningar till förmån för ungdomar
Nedan redovisas antalet projekt som fått stöd ur nya och pågående sats- ningar under 2002. Arvsfondsdelegationen har under året ansvarat för fördelningen av stöd ur tre av satsningarna och Ungdomsstyrelsen har ansvarat för bidragsgivningen för de resterande sex satsningarna.
Särskilda satsningar, Arvsfondsdelegationen
Ungdomar |
Antal projekt |
Summa (kr) |
Talangsatsning inom handikappidrotten |
2 |
3 000 000 |
Ungas arbete med konsumentfrågor |
13 |
3 587 000 |
Utveckling av ungas arbete mot rasism, främlings- |
|
|
fientlighet, diskriminering och homofobi |
31 |
12 814 000 |
Totalt |
46 |
19 401 000 |
21
5.3.1Talangsatsning inom handikappidrotten
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
Regeringen avsatte under åren
5.3.2Ungas arbete med konsumentfrågor
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
I november 2001 avsatte regeringen 4 miljoner kronor, till Arvsfonds- delegationens förfogande, i syfte att stödja ungdomar som konsumenter och opinionsbildare i konsumentfrågor. I december 2002 avsattes ytter- ligare 4 miljoner kronor för detta ändamål.
13 projekt har fått stöd under året med sammanlagt 3 587 000 kronor. Bland dessa kan nämnas Sveriges Konsumentråd som fått 2 miljoner kronor för projektet Goodgame. Av dessa medel belastar 500 000 kronor målgruppen barn. Projektet syftar till att stärka unga konsumenters ställ- ning som köpare och brukare av bl.a. tv- och dataspel. I första hand är projektet fokuserat på testning och märkning samt opinionsbildning och erfarenhetsutbyte. Ett annat projekt som kan nämnas är Kulturföreningen Lättings projekt, Reklamen – påverkar den mig?, vars syfte är att öka kunskaperna hos ungdomar om reklamens påverkan.
5.3.3Utveckling av arbete mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
Regeringen presenterade i april 2000 tio initiativ mot rasism, främlings- fientlighet och diskriminering. Ett av dessa var en särskild satsning om sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att under tre års tid utveckla ungdomsföreningarnas lokala arbete på området. En sär- skild arbetsgrupp, ”Arm i arm – 4:e initiativet” bistår Arvsfondsdelega- tionen i genomförande av arbetet. De områden som prioriteras vid för- delningen av stöd är
–projekt som initieras och genomförs av ungdomar
–projekt som innebär utveckling av nya metoder mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering
–projekt som bedöms ge långsiktiga effekter
–projekt som innebär samarbete mellan olika föreningar eller mellan föreningsliv, skola eller kommun.
Totalt beviljades |
31 |
projekt |
stöd |
under |
2002 med sammanlagt |
12 814 000 kronor. |
En |
hemsida |
har |
öppnats |
(www.armiarm.nu) och |
under 2003 kommer arbetet med utvärdering och sammanställning av projektens verksamhet att påbörjas.
Skr. 2002/03:125
22
Särskilda satsningar, Ungdomsstyrelsen |
|
|
Skr. 2002/03:125 |
|
|
|
|
Ungdomar |
Antal projekt |
Summa (kr) |
|
Lokal utveckling av ungas fritidsverksamhet |
52 |
10 416 000 |
|
Stöd för att stärka flickors villkor |
15 |
1 765 000 |
|
Ungas arbete med generationsövergripande |
17 |
1 430 000 |
|
frågor |
|
|
|
Ungas egna kulturverksamheter |
40 |
6 467 000 |
|
Utveckling av ungas möjlighet till organisering |
38 |
7 811 000 |
|
Utveckling av ungdomssamarbete inom |
41 |
3 670 300 |
|
Östersjö- och Barentsregionen |
|
|
|
Totalt |
203 |
31 559 300 |
|
5.3.4Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet
Under åren
Under året har 130 ärenden behandlats varav 78 avslagits och 52 bi- fallits med sammanlagt 10 416 000 kronor. Ungdomsstyrelsen skall lämna en slutrapport över arbetet under våren 2003.
5.3.5Stöd för att stärka flickors villkor
Regeringen beslutade i november 2001 att avsätta 3 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd för projekt som syftar till att stärka flickors villkor. Under 2002 avsatte regeringen ytterligare 4 miljo- ner kronor för detta ändamål. Stödet avser projekt som syftar till att foku- sera på olika former av metodarbete som dels ökar flickors delaktighet, dels uppmärksammar de skilda villkor som flickor i familjer med patriar- kala värderingar kan ha och som vidareutvecklar metoder för att nå flickor som vanligtvis inte deltar aktivt i organiserade kultur- och fritids- aktiviteter. Projekt som uppmärksammar situationen för flickor med annan sexuell läggning skall också kunna få stöd. Totalt har Ungdoms- styrelsen beslutat i 55 ärenden under året, varav 40 har avslagits och 15 bifallits med sammanlagt 1 765 000 kronor.
5.3.6Ungdomars arbete med generationsövergripande frågor
I december 2002 avsatte regeringen 2 miljoner kronor att fördelas av Ungdomsstyrelsen för ungdomars arbete med generationsövergripande frågor. Totalt har det avsatts 4 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för detta ändamål. Projekt som syftar till dialog över genera- tionsgränserna om värdegrundsfrågor eller som utvecklar samverkans- formerna mellan ungdoms- och vuxenorganisationer skall prioriteras vid
23
stödfördelning. Under året har 20 ärenden behandlats varav 13 avslagits Skr. 2002/03:125 och 7 bifallits med sammanlagt 1 430 000 kronor.
5.3.7Ungdomars egna kulturverksamheter
Under åren
5.3.8Utveckling av ungdomars möjlighet till organisering
Regeringen beslutade i februari 2002 att ställa 12 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande till stöd för utveckling av ungdomars möjlighet till organisering för att därigenom stärka ungas inflytande i samhället. Demokratiskt förnyelsearbete inom ungdomsorganisationerna, utveckling av nya metoder för politiska ungdomsförbundens demokra- tiarbete i skolan och utveckling av nya former inom föreningslivet för att integrera och kanalisera unga medborgares kunskaper och åsikter i den kommunala planeringen skall prioriteras. Regeringens avsikt är att av- sätta sammanlagt 30 miljoner kronor för detta ändamål under 3 år. Totalt har Ungdomsstyrelsen beslutat i 74 ärenden under året, varav 36 har av- slagits och 38 bifallits med sammanlagt 7 811 000 kronor.
5.3.9Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjö- och Barentsregionen
Under åren
24
5.4 Särskilda satsningar till förmån för personer med Skr. 2002/03:125 funktionshinder
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2)
Under året har inga nya satsningar beslutats specifikt för målgruppen personer med funktionshinder. Nedan redovisas de pågående satsningar- na och de beslut som fattats under året inom ramen för dessa.
Personer med funktionshinder
Projektändamål |
Antal |
Summa (kr) |
|
projekt |
|
Alternativa stöd- och boendeformer |
7 |
4 145 000 |
Bemötande med kultur |
15 |
7 244 000 |
Brukarstöd |
7 |
5 433 000 |
IT Handikapp |
7 |
2 542 000 |
Mot rasism och diskriminering |
5 |
2 605 000 |
Totalt |
41 |
21 969 000 |
5.4.1Alternativa stöd- och boendeformer
Regeringen har tidigare beslutat avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers kostnader för att under en treårsperiod tillsammans med berörda myndigheter utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra situationen för personer med psykiska funktionshinder. Under året har sju projekt varav två nya be- viljats stöd. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Umeå har tillsammans med brukarorganisationerna Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni genomfört en utvärdering av sats- ningen genom en dokumentations- och fördjupningsstudie. Rapporten med titeln Ideellt – professionellt skall spridas genom seminarier m.m.
5.4.2 Kultur för att minska fördomar om personer med funktionshinder
Kulturella uttrycksformer kan vara en bra väg för kommunikation mellan |
|
människor. Med exempelvis teater, litteratur, film, musik, texter och |
|
konst kan fördomar, attityder och bemötande tydliggöras, lyftas fram i |
|
ljuset och granskas. Regeringen beslutade därför i december 2000 att |
|
avsätta fem miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för det första året av |
|
en treårsperiod för ideella organisationers försöksverksamhet inom detta |
|
område. Under året har 15 projekt beviljats stöd, 12 av dem är projekt |
|
som startat under året. Bland dem kan nämnas filmprojektet Konsten att |
|
dö som genomförs av Förbundet Unga Rörelsehindrade. I förbundet finns |
|
ungdomar med omfattande funktionshinder, en del med dödliga sjuk- |
|
domar. Förbundet konstaterar att det är vanligt att allmänheten säger att |
|
man ”lider” av en dödlig sjukdom. I detta uttryck utgår man från att per- |
|
sonen med den dödliga sjukdomen måste lida. Den friske tycker synd om |
|
den som är sjuk och tar sig därmed också friheten att värdera hennes liv. |
|
Konsten att dö är en experimentell dokumentärfilm som vänder sig till |
25 |
|
allmänheten. De frågor som filmen tar upp – människovärde, attityder, Skr. 2002/03:125 döden – är frågor som berör alla och förbundet hoppas att människors
inställning i dessa frågor kan förändras i positiv riktning av filmen. Man tror också att filmen kan vara till stor hjälp för de personer som befinner sig i likartade situationer.
Vuxenskolan genomför tillsammans med
5.4.3Personligt brukarstöd
Regeringen har beslutat att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att utveckla s.k. personligt brukarstöd. Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med myn- digheter och andra offentliga organ. Under året har 6 projekt beviljats stöd, bland andra har Dövas förening i Stockholm fått möjlighet att starta ett brukarstödscenter där döva kan få samhällsinformation och rådgiv- ning när det gäller bostadsfrågor, frågor som rör socialförsäkringssyste- met, studiefrågor, hjälp att överklaga beslut, läkarbesök, kontakter med barnomsorg etc. Stödet kan ges individuellt eller genom föreläsningar och studiebesök hos myndigheter.
5.4.4IT Handikapp (1998
Regeringen har tidigare beslutat att under en treårsperiod avsätta sam- manlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att informera om, utveckla och anpassa
5.4.5 Insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering
Regeringen beslutade i november 2000 om en treårig satsning mot |
|
rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering riktad till barn |
|
samt personer av utländsk härkomst med funktionshinder. Under år 2002 |
|
fördelades för målgruppen personer med funktionshinder stöd till fem |
|
projekt med sammanlagt 2 605 000 kronor. Försöksverksamheten syftar |
|
till att pröva och utveckla metoder för att nå målgruppen genom upp- |
26 |
|
sökande verksamhet och för ökad samordning av samhällets och organi- Skr. 2002/03:125 sationslivets aktörer.
6Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden
Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet och jämställdhet samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens målgrupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Det arbete som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga samman- slutningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda mål- gruppernas egna villkor.
Ett sådant arbete kan också vara ett komplement till vad det allmänna erbjuder, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter.
Det kan också uttryckas så att de medel som fördelas ur Allmänna arvsfonden är
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är grund- pelaren i regeringens arbete med frågor som rör barn och unga. Barnkon- ventionen och dess intentioner skall beaktas i alla beslut och i alla sam- hällsverksamheter som rör barn och unga. Med barn avses personer under 18 år, vilket innebär att barnkonventionen berör både barnpolitiken och ungdomspolitiken. Det finns dock ingen tydlig gräns i övergången från barn till ungdom. Barnkonventionen utgör därför en väsentlig grund för fondens målgrupper barn och ungdom – med eller utan funktions- hinder.
Utöver nedan angivna områden kommer medel liksom tidigare att ges till utvecklingsprojekt inom områden som idag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utveck- lingsverksamhet inom nya områden.
6.1Verksamhet till förmån för barn under 12 år
Målet för barnpolitiken är att barn och unga skall respekteras, ges möj- lighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.
Inriktningen i barnpolitiken är att:
-vad som är bäst för barnet eller den unge skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och alla åtgärder som rör barn och unga,
-inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl,
-barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar,
27
-barn och unga skall ges möjligheter att framföra sina åsikter och bli hörda i frågor som rör dem.
En grundläggande förutsättning för barnens liv är deras familjer. För- äldrarna har huvudansvaret för att barnet får omvårdnad och en god fost- ran. Samhällets uppgift är att stödja och komplettera föräldrarna så att goda och trygga uppväxtvillkor kan garanteras för alla barn. Genom mödra- och barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, föräldraförsäk- ringen etc. erbjuder samhället ett generellt stöd till barn och deras familjer.
För att förhindra att barn far illa är det viktigt att det finns ett utvecklat utbud av insatser med syfte att stödja barn och föräldrar. Särskilt stöd erbjuds bl.a. genom socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, familje- rådgivningen och den specialiserade sjukvården. För barn med funk- tionshinder finns behov av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt att få delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid. Barn med funktionshinder behöver få vara just barn och inte barn med funktionshinder.
I likhet med förra året vill regeringen fortsatt uppmärksamma följande områden:
-Regeringen anser det angeläget att utveckla nya modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan kan förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos flickor och pojkar. I sammanhanget är det viktigt att vara uppmärksam på skillnader i ohälsa hos flickor och pojkar; de sänder olika signaler och har olika behov.
-Regeringen vill fästa uppmärksamhet på möjligheterna för ideella organisationer att medverka i ett förbättrat mottagande av ensam- kommande flyktingbarn. Det kan exempelvis röra sig om att utveckla metoder för ”faddersystem” eller verksamhet med kamratstödjare, som skulle kunna bli en del av organisationens långsiktiga verksam- het. I detta arbete bör invandrarorganisationernas likväl som övriga frivilligorganisationers kompetens tas till vara.
-Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom barns, oberoende av kön, etnicitet eller funktionshinder, inflytande och del- aktighet i kultur- och samhällslivet samt inom den fysiska plane- ringen är ett utvecklingsarbete som behöver fortsätta. Likaså behövs fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att genomföra barnkonven- tionens intentioner på lokal nivå.
-Regeringen har tidigare beslutat att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för en treårig satsning för att förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering riktad mot målgrupperna barn och personer av utländsk härkomst med funk- tionshinder. Projekt som syftar till att motverka fördomar och till att uppmuntra empati och tolerans samt till att stärka identiteten och självkänslan hos barnen skall prioriteras.
-I oktober 2000 antog regeringen en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador och i januari 2002 en nationell handlings- plan mot narkotika. I dessa prioriteras bl.a. insatser för barn och ung- domar. Det finns behov av att utveckla nya modeller och metoder för
Skr. 2002/03:125
28
stöd för riskgrupper och individer med riskbeteende. I det arbetet har Skr. 2002/03:125 frivilliga organisationer en strategisk roll.
-Utvecklingsarbetet för barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn med utvecklingsstörda föräldrar samt barn med funktionshind- rade föräldrar behöver fortsätta.
-Det finns ett stort behov av utvecklingsarbete när det gäller barn med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/ DAMP m.fl. problem och där ideella organisationer kan samverka
med offentliga myndigheter.
Inför de kommande åren vill regeringen dessutom fästa uppmärksam- heten på följande områden:
-Det är viktigt att finna metoder och modeller som ökar barnens möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som rör dem. Barnombudsmannens rapport till regeringen 2002 visar att barn med funktionshinder i alltför stor utsträckning blir utestängda från olika aktiviteter i skolan och på fritiden. Projekt som syftar till att motverka fördomar, förbättra bemötandet samt stärka identiteten och självkänslan hos barnen skall prioriteras.
-Bland de grupper som behöver uppmärksammas återfinns barn i familjer med långvarigt socialbidragsberoende eller som lever i eko- nomiskt utsatthet på annat sätt. Det behövs stärkt förnyelse- och ut- vecklingsarbete för att ge dem samma förutsättningar som andra barn.
-Ett annat område som regeringen vill uppmärksamma är stöd till barn som själva utsatts för våld eller som bevittnat våld i sin hemmiljö. Det är angeläget att ideella organisationer utvecklar modeller för att hjälpa och stötta barn som indirekt eller direkt har utsatts för brott.
-Regeringen vill även fästa uppmärksamhet på möjligheterna för organisationer som bedriver verksamhet av ideell karaktär att ut- veckla metoder och modeller som tar sikte på att förebygga att flickor i Sverige könsstympas.
6.2 Verksamhet till förmån för ungdomar
Ungdomspolitiken utgår från att ungdomar skall ha möjlighet till själv- ständighet, inflytande och att ungdomars engagemang skall tas till vara som en resurs. Samma synsätt bör vara vägledande vid fördelning av stöd till ungdomsprojekt ur Allmänna arvsfonden.
Ungdomars engagemang har stor betydelse för demokratins utveck- ling. Ungdomar vill påverka samhällsutvecklingen men vill ofta finna nya vägar och organisationer för sitt engagemang. Ungdomars egen or- ganisering bör därför alltid uppmärksammas. Starka ungdomsorganisa- tioner och medvetna ungdomar i nya organisationsformer skapar såväl kontinuitet som förnyelse. Det är viktigt att stödja detta engagemang på lokal, regional och nationell nivå men också att stödja utveckling av kontakter och metoder för inflytande på europeisk nivå. Att stödja ut- veckling som syftar till att skapa jämlika villkor mellan olika ungdoms- grupper och jämställdhet mellan pojkar och flickor skall alltid betraktas
som angeläget vid fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. |
|
I likhet med förra året vill regeringen fortsätta att uppmärksamma: |
|
- ungdomars skapandekraft och utrymme för ung amatörkultur |
29 |
-det brottsförebyggande arbetet för ungdomar inklusive stödet till de ungdomar som utsatts för brott
-möjligheterna för ideella organisationer att medverka i ett förbättrat mottagande av ensamkommande flyktingungdomar.
Inför det kommande året vill regeringen särskilt fästa uppmärksamhet på projekt som utvecklar två nya områden.
-Alltför många ungdomar har svårt att etablera sig inom utbildning och arbetsliv eller på bostadsmarknaden. Det finns stora skillnader mellan olika grupper och regioner men i vissa avseenden har ung- domar från utsatta förorter och ungdomar i glesbygden en hel del gemensamt i svårigheterna att hitta ingångar till studier och arbetsliv. Svårigheterna kan ha sin bakgrund i diskriminering, brist på arbets- platser eller traditioner, men samhället måste i högre grad än idag ta till vara alla unga människors kompetens inom olika områden.
Projekt som syftar till att finna nya metoder att öka ungdomars till- träde till arbetsmarknaden bör därför prioriteras. Inom ramen för dessa projekt bör särskilt ungdomar från socioekonomiskt utsatta miljöer, ungdomar med utländsk bakgrund samt ungdomar i glesbygd prioriteras.
-Allt fler ungdomar och unga vuxna upplever ökad stress, ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Detta kan ta sig uttryck i destruktiva beteenden t.ex. att unga tillfogar sig själva skador. Barnsäkerhets- delegationen har pekat på att sådana skador har en hög frekvens sär- skilt hos tonårsflickor från socialt och ekonomiskt missgynnade grupper. Den verksamhet som får stöd ur Allmänna arvsfonden har ofta en inriktning som stärker ungdomars tilltro till den egna för- mågan och möjligheten att själv eller tillsammans med andra kunna påverka sin vardag vilket är viktigt för att motverka och förebygga psykisk ohälsa. Ungdomarnas egna organisationer och projekt är na- turligtvis viktiga i en sådan utveckling. Lika viktigt är det att stödja de organisationer där engagerade vuxna tillsammans med ungdomar utvecklar metoder för att bearbeta och motverka problem när de redan uppstått. Särskilt intressant är utvecklingen av projekt som innebär en nära samverkan mellan olika lokala aktörer, t.ex. skola och föreningsliv.
6.3Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
Regeringen har i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) slagit fast att det handikappolitiska arbetet särskilt skall inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktions- hinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.
I likhet med förra året vill regeringen fortsätta att uppmärksamma följande områden:
-Kunskap inom den offentliga sektorn om funktionshindrade personers villkor och behov har en avgörande betydelse för hur service, lokaler,
information etc. utformas och för bemötandet i den enskildes kon-
Skr. 2002/03:125
30
takter med den offentliga sektorn. Det finns därför ett fortsatt behov Skr. 2002/03:125 av utvecklingsarbete där handikapporganisationerna ger kunskap om
funktionshindrade personers villkor.
-Den enskildes ställning i kontakter med myndigheter och andra offentliga organ kan stärkas genom s.k. personligt brukarstöd. Det är angeläget att genomföra försöksverksamhet där handikapporganisa- tionerna kan pröva hur ett sådant stöd kan utformas, organiseras, ad- ministreras och finansieras.
-Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Kulturella uttrycksformer som teater, litteratur, film, musik och konst kan minska fördomar, påverka attityder och tydliggöra hur personer med funktionshinder bemöts.
-Det behövs utvecklingsverksamhet för att långsiktigt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering som kan drabba personer med funktionshinder.
-Många personer med funktionshinder har genom personlig assistans fått möjlighet att leva självständigt och mer oberoende. För att säkra tillgången på personliga assistenter krävs fortsatt utvecklingsarbete
-Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, kom- munikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kommunala verksamheter är en förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Det finns behov av att utveckla och pröva verksamhet där brukaror- ganisationerna, tillsammans med berörda myndigheter och bransch- organisationer, utifrån sin kunskap om funktionshindrades situation
och behov, kan göra samhället mer tillgängligt.
Inför de kommande åren vill regeringen dessutom fästa uppmärksam- het på följande områden:
-För den som på grund av sitt funktionshinder har långvariga och sam- mansatta behov av vård, omsorg, stöd och service behöver insatserna samordnas. Individuella planer, som tar upp beslutade och planerade insatser, ger både de enskilda personerna, deras familjer och huvud- männen en överblick som kan främja samordning och samverkan och bidra till att insatserna effektiviseras. Användandet av instrumentet Individuella planer behöver öka. För att tillgodose ett ökat brukarin- flytande i detta arbete krävs utvecklingsarbete där handikapporgani- sationerna kan spela en viktig roll.
-Personer med funktionshinder som är beroende av stöd och service från andra personer, anställda eller närstående, kan utsättas för både fysiskt och psykiskt våld. Det behövs försöksverksamhet där handi- kapporganisationerna och andra ideella organisationer tillsammans med kommun och landsting kan finna former för att uppmärksamma och förhindra våld mot barn, kvinnor och män med funktionshinder.
31
7 |
Information, uppföljning, utvärdering och |
Skr. 2002/03:125 |
|
erfarenhetsspridning |
|
I förordningen om Allmänna arvsfonden (SFS 1994:952) anges att Arvs- fondsdelegationens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden, också är att följa upp projekt samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.
7.1Information
Arvsfondsdelegationen fastställer informationsstrategier som ligger till grund för arbetet med information och kommunikation. Under 2002 har en ny treårig informationsstrategi för perioden
Arvsfondsdelegationen har formulerat tre delmål för informations- arbetet:
-att nå ut med information om fondens ansökningskriterier till poten- tiella projektanordnare så att de ansökningar som kommer in är rele- vanta och att andelen obehöriga sökande minimeras
-att genom information om projektens resultat till organisationer, myn- digheter och politiker bidra till utveckling av verksamhet till förmån för fondens målgrupper
-att informera allmänheten om fondens ändamål och medlens använd- ningsområde
För att uppnå dessa mål krävs olika former av informationsinsatser. Några exempel på informationsverktyg som används är hemsidan, infor- mationsbroschyrer, årsbok och pressmeddelanden om beviljade projekt- stöd.
Hemsidan www.arvsfonden.nu har ökat sin betydelse som informa- tionskanal under senare år. På denna kan organisationer och allmänheten få information om gällande kriterier, söka i projektdatabasen med be- viljade projekt och dra ut ansökningsblanketter.
Arvsfondsdelegationens sekretariat får många telefonsamtal och e-
I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om Allmänna arvsfonden framställs en årsbok och en projektkatalog. Års- boken beskriver föregående års fördelning av stöd illustrerad med figurer och tabeller. Projektkatalogen är en sammanställning över samtliga be- viljade projektstöd året innan. Årsboken och projektkatalogen distribue- ras, förutom i årliga riktade utskick till föreningar, bibliotek och kommu- ner, löpande under året till dem som tar kontakt med delegationens sek- retariat.
32
Informationsbroschyren om Allmänna arvsfonden finns även på Skr. 2002/03:125 engelska, kassett och punktskrift.
Arvsfondsdelegationen sprider information om fonden på mässor och andra evenemang som till exempel Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Information om projekt som beviljats stöd sprids genom pressmeddelanden.
Delegationen bevakar kontinuerligt att korrekt information återges i webbsajter och fondböcker där information om Allmänna arvsfonden ingår.
Allmänna arvsfonden fyller 75 år under 2003. Med anledning av detta planeras ytterligare informationsinsatser för att sprida information om fonden.
7.2Uppföljning och utvärdering
I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att följa upp de projekt som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden. Under 2002 utarbetade och fast- ställde delegationen en strategi för arbetet med uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning för den kommande treårsperioden
Samtliga organisationer som beviljas stöd skall efter varje avslutat år lämna en skriftlig redogörelse för de genomförda insatserna och ekono- misk redovisning styrkt av revisor. På detta sätt kan delegationen kon- trollera att medlen används till det som avsetts samt få underlag inför beslut om stöd till nästa år om projektet är flerårigt. Om redovisningen inte godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller hela stödet.
Större och mer omfattande uppföljningar och utvärderingar görs i syfte att undersöka vilka långsiktiga effekter som uppnås i den verksamhet som beviljas stöd ur arvsfonden. Med utvärdering avser Arvsfondsdele- gationen en systematiskt genomförd undersökning för att få fram tillför- litliga och användbara resultat om värdet eller förtjänsterna av ett enskilt projekt eller en grupp av projekt. Utvärderingar av detta slag görs av av- gränsade större satsningar eller prioriterade områden som regeringen be- slutat om. Som regel utförs dessa utvärderingar av forskare från de vetenskapliga institutionerna i nära samarbete med representanter för berörda målgruppers organisationer.
Nedan anges de utvärderingsrapporter som presenterats och färdig- ställts under 2002 samt de förestående utvärderingsuppdrag som är aktu- ella inför 2003.
Ungdomsstyrelsen har slutrapporterat tre särskilda satsningar under året. Den mest omfattande rapporten gällde Samverkansprojektet, som syftade till att finna nya former för lokal samverkan mellan olika aktörer i arbete för utsatta ungdomar. Under åren
grupp har medverkat i arbetet och Ungdomsstyrelsen presenterade en
33
slutrapport och åtta forskarrapporter samt en antologi, Tillsammans – Samverkansprojektet i teori och praktik, i mars 2002. Dessa kan beställas från Ungdomsstyrelsen.
Vidare har Ungdomsstyrelsen presenterat en slutrapport för den sär- skilda satsning vars syfte var att utveckla ungdomars möjligheter till in- flytande på det europeiska planet. Under
Under åren
Under våren 2003 kommer Ungdomsstyrelsen att lämna slutrapporter för de särskilda satsningarna Utveckling av ungas egen kulturverksamhet och Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet, där regeringen under åren
Utvärderingen av den särskilda satsning om lokal idrottsutveckling som genomförs av Centrum för Idrottsforskning vid Göteborgs Univer- sitet kommer att överlämnas till regeringen under våren 2003. Den ar- betsgrupp som har bistått Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen överlämnade sin slutrapport (Ds 2002:43) till regeringen i juni år 2002.
I denna föreslog arbetsgruppen följande:
-att regeringen vidtar åtgärder för att ledarutbildning och ledarrekryte- ring inom idrottsrörelsen fortsatt stimuleras
-att en diskussion mellan företrädare för skolan och idrottsrörelsen bör initieras på central nivå, i syfte att finna former för hur samarbetet mellan idrottsföreningar och skolan bättre utvecklas
-att insatser görs, såväl inom det offentliga som inom idrottsrörelsen, för att ge ökade möjligheter för personer med funktionshinder att ut- öva idrott och annan fysisk aktivitet på lika villkor som andra per- soner
-att insatser görs, såväl inom det offentliga som inom idrottsrörelsen, för att stärka en utveckling inom idrottsrörelsen som tar sin utgångs-
punkt i den svenska föreningstraditionens vilja att förnya och för- bättra, i syfte att skapa en idrottsutveckling byggd på mångfald och alla människors delaktighet
Skr. 2002/03:125
34
- att en uppföljande utvärdering av satsningen på lokal idrottsutveck- Skr. 2002/03:125 ling genomförs om
Våren 1997 beslutade regeringen att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att utveckla och pröva olika former av stöd och boende för personer med psykiska funktionshinder. Avsikten med satsningen var även att bidra till utveck- landet av metoder för samarbete mellan ideella organisationer och kom- muner och landsting. Totalt beviljades 26 projekt medel inom ramen för denna satsning. En utvärdering av satsningen har genomförts av Social- psykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten tillsammans med Riksför- bundet för social och mental hälsa (RSMH), de kyrkliga organisationerna samt Schizofreniförbundet som gjort en dokumentationsstudie av 22 av projekten och djupanalyserat fem av dem. Slutsatserna av utvärderingen är bl.a. att nya kontakter har knutits mellan olika lokala offentliga vård- givare och representanter för den ideella rörelsen och att de ideella före- ningarna med hjälp av nya angreppssätt i flera fall har lyckats nå den grupp av personer i samhället som annars riskerar att hamna utanför. Ut- värderingsrapporten
Regeringen beslutade i juni 1998 att anslå 10 miljoner kronor om året under tre år ur Allmänna arvsfonden för att stödja ideella föreningars arbete mot tobak. Statens folkhälsoinstitut som ansvarat för fördelningen av projektstöd lämnade under 2002 en redovisning av den avslutade sats- ningen. Totalt har 27,6 miljoner kronor fördelats till 45 projekt under perioden och resterande medel har använts till kostnader för administra- tion, dokumentation och utvärdering. I dokumentationsrapporten Idéer tar form, utvecklas och får bärkraft – Tobakspreventiva projekt bland unga
Arvsfondsdelegationen gör dessutom årligen enkätuppföljningar av det stöd som beviljats till anläggningar, lokaler och utrustning åtta år tidiga- re.
7.3 Erfarenhetsspridning
Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att |
|
sprida resultaten från utvecklingsverksamheten till i första hand organi- |
|
sationer som bedriver ideell verksamhet och till kommuner för att de ska |
|
kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som ut- |
|
vecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte |
|
lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap till andra projekt som där- |
|
med kan undvika att upprepa samma misstag. Att sprida kunskaper och |
|
erfarenheter från projektverksamheten är i första hand en uppgift som |
35 |
|
skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvisningarna för an- Skr. 2002/03:125 sökan understryks därför att projektet bör innehålla en plan för doku-
mentation och erfarenhetsspridning.
För att stimulera erfarenhetsspridning mellan organisationer, kommu- ner och myndigheter anordnar Arvsfondsdelegationen projektledarsemi- narier och kunskapsdagar.
Under 2002 genomfördes två temainriktade projektledarseminarier och en Arvsfondsdag i Stockholm. Ett av seminarierna ägnades åt att disku- tera metoder för att förebygga rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Det andra seminariet fokuserade på metoder för att ut- veckla personligt brukarstöd och hur kulturen kan användas som medel för att förbättra bemötandet av personer med funktionshinder.
Arvsfondsdagen arrangerades i maj 2002 i Stockholm. Till Arvsfonds- dagen inbjöds projektledare, representanter från ideella organisationer och myndigheter för att utbyta erfarenheter och idéer med varandra. Årets tema var dubbla kulturer och ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterade sina projekt.
Arvsfondsdelegationens projektdatabas används även som källa till in- formation och erfarenhetsspridning. Projektdatabasen som nås från hem- sidan gör det möjligt att söka efter projekt utifrån projektområde, län, målgrupp och fri textsökning.
36
RESULTATRÄKNING |
|
Skr. 2002/03:125 |
||
|
|
|
|
Bilaga 1 |
ALLMÄNNA ARVSFONDEN |
|
|
Fondnr |
|
|
|
6103 |
|
|
Org. nummer |
|
|
|
|
|
|
|
||
Kr |
Not |
|
||
INTÄKTER |
|
|
|
|
Influtna arvsmedel |
|
248 727 144,89 |
208 905 587,32 |
|
Återvunna rättegångskostnader |
|
28 800,00 |
210 200,00 |
|
SUMMA INTÄKTER |
|
248 755 944,89 |
209 115 787,32 |
|
KOSTNADER |
|
|
|
|
Restituerade arvsmedel m.m. |
1 |
|||
Förvaltning och administration |
2 |
|||
SUMMA KOSTNADER |
|
|
||
RESULTAT FÖRE FINANSIELLA |
|
|
|
|
INTÄKTER |
|
214 539 570,48 |
184 392 517,27 |
|
FINANSIELLA INTÄKTER |
|
|
|
|
Ränteintäkter |
|
3 056 392,58 |
2 556 670,11 |
|
Utdelning KK:s räntekonsortium |
|
21 700 720,80 |
23 367 587,76 |
|
Utdelning KK:s aktiekonsortium |
|
64 569 623,58 |
66 667 659,52 |
|
SUMMA FINANSIELLA |
|
89 326 736,96 |
92 591 917,39 |
|
INTÄKTER |
|
|
|
|
FINANSIELLA KOSTNADER |
|
|
|
|
Räntekostnader |
|
0,00 |
||
SUMMA FINANSIELLA |
|
0,00 |
|
|
KOSTNADER |
|
|
|
|
ÅRETS RESULTAT |
|
303 866 307,44 |
276 983 145,66 |
|
37
BALANSRÄKNING |
|
Skr. 2002/03:125 |
||
|
|
|
Bilaga 1 |
|
ALLMÄNNA ARVSFONDEN |
|
|
Fondnr |
|
|
|
6103 |
|
|
Org. nummer |
|
|
|
|
Kr |
Not |
|
||
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
3 |
|
|
|
Andelar i KamK:s räntekonsortium |
|
383 693 904,00 |
383 693 904,00 |
|
Andelar i KamK:s aktiekonsortium |
|
613 762 026,83 |
613 762 026,83 |
|
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
997 455 930,83 |
997 455 930,83 |
|
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Skattekonto |
|
9 207,00 |
0,00 |
|
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader |
4 |
3 047 185,58 |
2 500 649,70 |
|
Likvida medel |
|
128 070 568,95 |
96 264 702,13 |
|
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR |
|
131 126 961,53 |
98 765 351,83 |
|
|
|
|
|
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
1 128 582 892,36 |
1 096 221 282,66 |
|
EGET KAPITAL OCH SKULDER |
|
|
|
|
EGET KAPITAL |
5 |
|
|
|
BUNDET EGET KAPITAL |
|
|
|
|
Fondkapital |
|
593 376 151,10 |
570 139 733,55 |
|
SUMMA BUNDET EGET KAPITAL |
|
593 376 151,10 |
570 139 733,55 |
|
FRITT EGET KAPITAL |
|
|
|
|
Utdelningsbara medel |
|
280 629 889,89 |
257 060 634,33 |
|
SUMMA FRITT EGET KAPITAL |
|
280 629 889,89 |
257 060 634,33 |
|
SUMMA EGET KAPITAL |
|
874 006 040,99 |
827 200 367,88 |
|
SKULDER |
|
|
|
|
KORTFRISTIGA SKULDER |
|
|
|
|
Fördelade, ej slutligt beslutade medel |
|
141 695 780,37 |
173 708 450,78 |
|
Prel skatt och sociala avgifter, godemän |
|
0,00 |
47 587,00 |
|
Fastighetsskatt |
|
28 264,00 |
28 264,00 |
|
Beslutade men ej utbetalda bidrag |
|
109 918 000,00 |
90 269 800,00 |
|
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
6 |
2 934 807,00 |
4 966 813,00 |
|
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER |
|
254 576 851,37 |
269 020 914,78 |
|
SUMMA SKULDER |
|
254 576 851,37 |
269 020 914,78 |
|
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL |
|
1 128 582 892,36 |
1 096 221 282,66 |
|
Ställda panter |
|
Inga |
Inga |
|
Ansvarsförbindelser |
|
Inga |
Inga |
38
ALLMÄNNA ARVSFONDEN |
Skr. 2002/03:125 |
Org. nummer |
Bilaga 1 |
NOTBILAGA |
|
Inledande kommentarer och redovisningsprinciper |
|
Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftel- ser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Mot bakgrund av stiftelselagen (1994:1220) pågår för närvarande diskussioner mellan Kammarkollegiet och Rege- ringskansliet om konsortiernas rättsliga ställning. Sedan konsortierna bildades i slutet av
I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortier- na tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktie- konsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om mark- nadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.
I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till två decimaler varvid differens kan uppstå.
Not 1 |
|
|
|
Restituerade arvsmedel m. m. |
2002 |
2001 |
|
Avstående av arv, bättre rätt till arv |
12 508 445,94 |
5 958 786,00 |
|
Dödsboförvaltning |
3 185 939,47 |
2 526 957,05 |
|
Rättegångskostnader |
0,00 |
10 000,00 |
|
Prel skatt och sociala avgifter, godemän |
432 534,00 |
701 827,00 |
|
Fastighetsskatt |
236 050,00 |
482 904,00 |
|
|
16 362 969,41 |
9 680 474,05 |
|
Not 2 |
|
|
|
Förvaltning och administration |
2002 |
2001 |
|
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen |
|
|
|
– Handläggning av ärenden |
|
|
|
Socialdepartementet |
3 842 166,00 |
2 548 738,00 |
|
Justitiedepartementet |
2 066 377,00 |
1 330 219,00 |
|
|
5 908 543,00 |
3 878 957,00 |
39 |
|
|
|
Kammarkollegiet |
|
|
|
|
– Dödsboavveckling m.m. |
7 900 020,00 |
7 150 000,00 |
||
– Fondförvaltning |
3 716 842,00 |
3 429 589,00 |
||
– Utbetalning av beviljat stöd |
328 000,00 |
584 250,00 |
||
|
11 944 862,00 |
11 163 839,00 |
||
Summa |
17 853 405,00 |
15 042 796,00 |
||
Not 3 |
|
|
|
|
Andelar i ränte- och aktiekonsortierna |
|
Bokfört värde |
Marknadsvärde |
|
|
|
|||
Räntekonsortiet |
383 693 904,00 |
397 906 035,08 |
||
|
2002 |
2001 |
||
Ingående anskaffningsvärde |
383 693 904,00 |
383 693 904,00 |
||
Investeringar |
0,00 |
0,00 |
||
Avyttringar |
0,00 |
0,00 |
||
Utgående anskaffningsvärde |
|
383 693 904,00 |
383 693 904,00 |
|
Utgående bokfört värde |
383 693 904,00 |
383 693 904,00 |
||
|
|
Bokfört värde |
Marknadsvärde |
|
Aktiekonsortiet |
613 762 026,83 |
1 894 941 125,00 |
||
|
2002 |
2001 |
||
Ingående anskaffningsvärde |
613 762 026,83 |
613 762 026,83 |
||
Investeringar |
0,00 |
0,00 |
||
Avyttringar |
0,00 |
0,00 |
||
Utgående anskaffningsvärde |
|
613 762 026,83 |
613 762 026,83 |
|
Utgående bokfört värde |
613 762 026,83 |
613 762 026,83 |
||
Marknadsvärden |
||||
Andelar i aktiekonsortiet |
||||
|
|
|
||
Totalavkastning i konsortiet (%) |
|
|||
Direktavkastning i konsortiet (%) |
2,25 |
1,96 |
||
Antal andelar |
733 579 |
733 579 |
||
Kurs/andel (kr) |
2 583,15 |
3 920,28 |
||
Marknadsvärde (kr) |
1 894 941 124,51 |
2 875 833 241,00 |
||
Bokfört värde (kr) |
613 762 026,83 |
613 762 026,83 |
||
Orealiserat övervärde (kr) |
1 281 179 097,68 |
2 262 071 214,17 |
||
Andelar i räntekonsortiet |
|
|
|
|
Totalavkastning i konsortiet (%) |
8,30 |
5,92 |
||
Direktavkastning i konsortiet (%) |
5,60 |
6,02 |
||
Antal andelar |
3 145 032 |
3 145 032 |
||
Kurs/andel (kr) |
126,52 |
123,25 |
||
Marknadsvärde (kr) |
397 906 035,08 |
387 629 823,08 |
||
Bokfört värde (kr) |
383 693 904,00 |
383 693 904,00 |
||
Orealiserat övervärde (kr) |
14 212 131,08 |
3 935 919,08 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 1
40
|
|
|
|
|
Skr. 2002/03:125 |
Eget kapital (kr) |
874 006 040,99 |
|
827 200 367,88 |
Bilaga 1 |
|
Bokfört värde |
|
|
|||
Övervärde aktiekonsortiet |
1 281 179 097,68 |
2 262 071 214,17 |
|
||
Övervärde räntekonsortiet |
14 212 131,08 |
|
3 935 919,08 |
|
|
Marknadsvärde |
2 169 397 269,75 |
3 093 207 501,13 |
|
||
Not 4 |
|
|
|
|
|
|
2002 |
2001 |
|
||
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader |
|
|
|
||
Upplupen bankränta |
3 047 185,58 |
2 500 649,70 |
|
||
|
|
3 047 185,58 |
2 500 649,70 |
|
|
Not 5 |
|
|
|
|
|
Förändringar i eget kapital |
|
|
|
|
|
|
Bundet eget |
|
Fritt eget |
||
|
|
kapital |
|
kapital |
|
Belopp vid årets ingång |
570 139 733,55 |
|
257 060 634,33 |
|
|
Redovisat resultat |
|
|
|
303 866 307,44 |
|
Kapitalisering av influtna arvsmedel* |
23 236 417,55 |
|
|||
Under året fördelade medel |
|
|
|||
Belopp vid årets utgång |
593 376 151,10 |
|
280 629 889,89 |
|
* Kapitalisering av influtna arvsmedel |
|
Influtna arvsmedel |
248 727 144,89 |
Restituerade arvsmedel (enl. not 1) |
|
|
232 364 175,48 |
varav 10 % till fondkapitalet |
23 236 417,55 |
Not 6 |
|
|
|
2002 |
2001 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
|
|
Administrativa kostnader Justitiedepartementet |
711 388,00 |
425 143,00 |
Administrativa kostnader Socialdep. |
341 000,00 |
930 000,00 |
Förvaltningskostnader , Socialdep |
875 210,00 |
2 191 772,00 |
Fondförvaltningsavgift Kv IV |
929 209,00 |
857 398,00 |
Administrativa kostnader 2001, Socialdep. |
0,00 |
467 000,00 |
Kostnad utbetalning av beviljat stöd Kv IV |
78 000,00 |
95 500,00 |
|
2 934 807,00 |
4 966 813,00 |
41
Kammarkollegiet |
PM |
Skr. 2002/03:125 |
FONDBYRÅN |
|
Bilaga 1 |
Anne Svensson |
Dnr |
|
|
|
Bokslut för Allmänna arvsfonden räkenskapsåret 2002
Sedan Allmänna arvsfondens bokslut fastställdes av Kammarkollegiet den 10 februari 2003 har Kammarkollegiet haft samråd med företrädare för utbildnings- och socialdepartementen. Samrådet har gällt behand- lingen av en differens i bokslutet. Beloppet påverkar inte fondens för- mögenhet 2002.
I redovisningen finns en differens om 1 334 000 kr. Kammarkollegiet har utrett posten under 2002 och konstaterat att differensen inte uppkommit under året. Vidare utredning bakåt i tiden måste göras. Kammarkollegiet har antagit att posten skulle härledas till kontot för medel som är fördelade mellan departementen och som departementen ska fatta beslut om. Posten omfördes därför i bokslutet från kontot ”Beslutade men ej utbetalda bidrag”. Efter samråd med departementen har Kammarkollegiet förstått att bedömningen inte delades av departementen.
Kammarkollegiet har därför per den 1 januari 2003 återlagt posten till kontot ”Beslutade men ej utbetalda bidrag”. Om hänsyn tas till denna justering skulle beloppen i bokslutet för 2002 vara
Fördelade ej beslutade medel |
143 029 780 kr |
Beslutade men ej utbetalda bidrag |
108 584 000 kr |
Kammarkollegiet kommer skyndsamt utreda tidigare års redovisning för fonden för att ta reda på hur differensen uppkommit.
Fondchef
42
Projektkatalog |
|
Förteckning över projekt som beviljats stöd under |
|
budgetåret 2002 |
|
Innehållsförteckning |
|
Alternativa stöd- och boendeformer ........................................................ |
45 |
Arbete/sysselsättning ............................................................................... |
47 |
Ungdom ........................................................................................... |
47 |
Handikapp........................................................................................ |
48 |
Bemötande ............................................................................................... |
50 |
Bemötande med kultur............................................................................. |
51 |
Brukarstöd................................................................................................ |
56 |
Datateknik................................................................................................ |
58 |
Barn ................................................................................................. |
58 |
Handikapp........................................................................................ |
58 |
Demokrati och delaktighet....................................................................... |
61 |
Barn ................................................................................................. |
61 |
Ungdom ........................................................................................... |
61 |
Handikapp........................................................................................ |
68 |
Drogförebyggande ................................................................................... |
69 |
Barn ................................................................................................. |
69 |
Ungdom ........................................................................................... |
69 |
Familjestöd .............................................................................................. |
70 |
Barn ................................................................................................. |
70 |
Handikapp........................................................................................ |
77 |
FN:s standardregler.................................................................................. |
80 |
Fritid/idrott............................................................................................... |
80 |
Barn ................................................................................................. |
80 |
Ungdom ........................................................................................... |
83 |
Handikapp........................................................................................ |
83 |
Förebyggande av brott/våld/mobbning.................................................... |
89 |
Barn ................................................................................................. |
89 |
Ungdom ........................................................................................... |
89 |
Handikappidrott ....................................................................................... |
91 |
Hjälpmedel............................................................................................... |
91 |
Barn ................................................................................................. |
91 |
Handikapp........................................................................................ |
92 |
Idrottens utveckling ................................................................................. |
94 |
Barn ................................................................................................. |
94 |
Ungdom ........................................................................................... |
96 |
Handikapp...................................................................................... |
121 |
Information/utbildning........................................................................... |
121 |
Barn ............................................................................................... |
121 |
Ungdom ......................................................................................... |
132 |
Handikapp...................................................................................... |
134 |
Invandrare och handikapp...................................................................... |
154 |
IT Handikapp......................................................................................... |
155 |
Jämställdhet/könsroller.......................................................................... |
157 |
Konsument/ekonomi.............................................................................. |
160 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
43
Kost och motion..................................................................................... |
160 |
Skr. 2002/03:125 |
Barn ............................................................................................... |
160 |
Bilaga 2 |
Handikapp...................................................................................... |
161 |
|
Kultur..................................................................................................... |
162 |
|
Barn ............................................................................................... |
162 |
|
Ungdom ......................................................................................... |
166 |
|
Handikapp...................................................................................... |
167 |
|
Lokaler................................................................................................... |
168 |
|
Barn ............................................................................................... |
168 |
|
Ungdom ......................................................................................... |
170 |
|
Handikapp...................................................................................... |
172 |
|
Miljö ...................................................................................................... |
173 |
|
Barn ............................................................................................... |
173 |
|
Ungdom ......................................................................................... |
173 |
|
Mot rasism och diskriminering.............................................................. |
173 |
|
Barn ............................................................................................... |
173 |
|
Ungdom ......................................................................................... |
177 |
|
Handikapp...................................................................................... |
186 |
|
Organisationsutveckling ........................................................................ |
188 |
|
Rehabiliteringsmetoder.......................................................................... |
189 |
|
Barn ............................................................................................... |
189 |
|
Ungdom ......................................................................................... |
190 |
|
Handikapp...................................................................................... |
191 |
|
Tillgänglighet......................................................................................... |
195 |
|
Unga konsumenter................................................................................. |
197 |
|
Utrustning och inventarier ..................................................................... |
200 |
|
Utsatta barn och ungdomar.................................................................... |
201 |
|
Barn ............................................................................................... |
201 |
|
Ungdom ......................................................................................... |
203 |
|
44
Alternativa stöd- och boendeformer
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Frälsningsarméns Inackorderingshem Värtahemmet
Projektet Lättavgiftningsenhet 430 000 kr
Värtahemmet är Frälsningsarméns inackorderingshem för hemlösa män med psykiska sjukdomar, missbruksproblem och dubbeldiagnoser. Många av de boende har tidigare bott på andra inackorderingshem men på grund av återfall till missbruk blivit utskrivna till gatan/härbergen och därefter fastnat i utökat missbruk, flera sociala problem, brott etc. Först när man ”gått ner sig” kan man i bästa fall få plats på någon av lands- tingets toxikomanikliniker. Värtahemmet skall därför pröva om det är möjligt att hjälpa dem som återfaller att avgiftas och nyktra till genom att inrätta en lättavgiftningsenhet med fem platser. Man beräknar kunna sälja platser till kommunen som är mycket intresserad av en sådan verk- samhet.
Kontaktperson: Stig Göransson, tel.
Föreningen Räddningsmissionen
Projektet Livsrum
1 300 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett
Kontaktperson: Bo Eriksson, Erling Zetterman, tel.
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade
Utveckling av boende och personlig assistans för personkrets 2 enligt LSS
970 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt där Hjärnkraft (Riksföreningen för rehabilitering av hjärnskadade) tillsammans med Frösunda Center ut- vecklar boende och personlig assistans för personkrets 2 enligt LSS. Till
45
denna personkrets hör personer med betydande och bestående begåv- |
Skr. 2002/03:125 |
ningsmässiga funktionshinder, eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd |
Bilaga 2 |
av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Många familjer har det svårt att få |
|
sitt vardagsliv att fungera när en i familjen drabbats en grav hjärnskada. |
|
Skadan kan ha medfört personlighetsförändringar ibland kombinerat med |
|
impulsgenombrott och den skadade kan vara i behov av omfattande assi- |
|
stans dygnet runt, vilket gör hemmet till en arbetsplats för många perso- |
|
ner. I flera fall stänger yrkesinspektionen arbetsplatsen på grund av risker |
|
för de personliga assistenterna och många blir långtidssjukskrivna. I |
|
projektet skall man utveckla och pröva en alternativ boendeform samt |
|
utveckla former för personlig assistans som ger trygghet för samtliga |
|
parter. |
|
Kontaktperson: |
|
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Centrala Stockholm |
|
Utvecklingsarbete mot korttidsboende |
|
500 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen skall flytta till nya lokaler som ger möjligheter att utvidga |
|
den nuvarande dagverksamheten för personer med psykiska problem till |
|
verksamhet även kvällar och helger för att söka stötta individerna och |
|
bryta isoleringen. Samarbete sker med såväl arbetsförmedling som |
|
socialtjänst, psykiatrins mobila team, psykosmottagningen på Norrtulls |
|
sjukhus och olika utbildningsanordnare. Tanken är att i anslutningen till |
|
lokalen i samråd med berörda myndigheter utveckla korttidsboende. |
|
Kontaktperson: Ulla Elfving, tel. |
|
Riksföreningen Social och Psykisk Hälsa (SPH) |
|
Projektet Livskraft |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det sista året av ett treårigt projekt. Föreningen arbetar tillsammans med |
|
kommunen med människor med psykiska och/eller missbruksproblem |
|
som har svårigheter med sitt boende och hur de skall hantera sin dag. |
|
Unga människor prioriteras. Genom nätverk för kamratstöd och motiva- |
|
tionsarbete vill man hjälpa personerna och ge dem mod att föra sin egen |
|
talan och få livskraft. Konkret skall detta ske genom att föreningen dels |
|
hyr några lägenheter, dels ger personerna möjlighet till struktur på dag |
|
(och därmed också natt) genom en daglig verksamhet som inkluderar |
|
måltider och individuellt komponerade program där inslagen är utbild- |
|
ning i ekonomi, praktisk samhällskunskap, svenska och matematik, mat- |
|
lagning, klädvård, personlig omvårdnad, droginformation, motion, moti- |
|
vation (i grupp och enskilt) m.m. |
|
Kontaktperson: Lars Melin, tel. |
|
46
Stadsmissionen i Stockholm
Projektet Bostället
200 000 kr för år 1 av 3
Bostället riktar sig till hemlösa män och kvinnor med bl.a. psykiska funktionshinder. Boställets program är ett s.k. trappstegsboende som i första hand innefattar ett akutboende som går vidare i korttidsboende och långtidsboende. S.k. boendekontrakt ingås mellan boende och Bostället med tydligt formulerade rättigheter och skyldigheter.
Kontaktperson: Peter von Löbbecke, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Stiftelsen Fontänhuset Örebro
Projektet Boende med stöd ur ett helhetsperspektiv 445 000 kr för år 2 och 3
Fontänhuset Örebro – som vänder sig till personer med psykiska funk- tionshinder – har tillsammans med Örebro kommun startat ett boende med egna lägenheter och gemensamhetsutrymmen för personer med psy- kiska funktionshinder. Fontänhuset skall ansvara för huset med ekono- miskt stöd från kommunen. Fontänhusets handledare och medlemmar skall tillsammans arbeta med vardagsuppgifter. Tanken är, att man även när man flyttat till annat boende, fortfarande skall få ta del av Fontänhusets stöd och gemenskap.
Kontaktperson: Lars Pettersson, tel.
Arbete/sysselsättning
Ungdom
Föreningen Communicare
Projektet Ung kraft 2001 – 2004 för att synliggöra och stimulera unga människor i Värmland till engagemang, delaktighet och handling
500 000 kr för år 2 av 3
Projektet består av ett antal delprojekt som alla syftar till att synliggöra ungas idéer samt att stötta ung företagsamhet. Det delprojekt som får stöd består av uppbyggnad av lokala mötesplatser för stöd till ungdomar som vill driva egna idéer i företags- eller föreningsform. Mötesplatserna ges formen av fysiska lokaler i kommunerna. Varje mötesplats bemannas med en ung person som skall agera som lokal coach. Coachen får stöd och utbildning för sin verksamhet av föreningen Communicare, av nät- verket med de andra coacherna samt en lokal referensgrupp. Coachen och referensgruppen utbildar och stöttar i sin tur ungdomar som vill starta egna företag eller föreningar, söka jobb eller dylikt.
Kontaktperson: Peter Landmark, tel.
47
Föreningen Pannhuset
Projektet Ett liv för alla 750 000 kr för år 2 av 3
Projektet syftar till att bygga upp ungdomsverkstäder som producerar varor och tjänster. Verkstäderna skall på sikt bli självbärande kooperativ. Deltagarna i verkstäderna skall under projektet ha tillgång till både ett nätverk av andra verkstäder och professionellt handledarstöd. Erfaren- heterna från projektet kommer att samlas i en resursbank som andra lik- artade verksamheter kan dra nytta av.
Kontaktperson: Pia Svanqvist, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Handikapp
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Sollentuna
Projektet Vi är alla unika – och lika 285 000 kr
ABF vill tillsammans med arbetsförmedlingen m.fl. utbilda ungdomar med funktionshinder så att de själva skall kunna informera om olika funktionshinder i skolor m.m. Utbildningen varvas med praktik. ABF skall efter försöksperioden fortsätta denna verksamhet inom ramen för sin reguljära verksamhet.
Kontaktperson: Rolf Utberg, tel.
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Trollhättan
Samverkansprojektet Att mötas i kommunikation 465 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt som genomförs av Föreningen FUB tillsammans med Trollhättans kommun (särskilda omsorger och särvux). Syftet är att ge vuxna personer med utvecklingsstörning och stora kommunikations- svårigheter bättre möjligheter att kommunicera med sin omgivning och därigenom kunna påverka sina liv. Fyra grupper av vuxna som i sin dagverksamhet är sysselsatta i olika former av verksamhet, t.ex. industri- arbete, skapande verksamhet och trädgårdsarbete, skall i smågrupper få hjälp att utveckla sin kommunikation. Utvecklingsarbetet sker i nära samarbete med anhöriga och boendepersonal.
Kontaktperson: Sören Leijon, tel.
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) |
|
Projektet Mångfaldsinformatörer |
|
570 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) i Malmö skall i samarbete |
|
med Malmö stad, arbetsförmedlingen samt Svenska Europeiska social- |
|
fonden utbilda arbetslösa personer med funktionshinder till s.k. mång- |
48 |
faldsinformatörer. Utbildningen tar bl. a. upp olika former av funktions- |
Skr. 2002/03:125 |
hinder och även deltagarnas egna förhållningssätt gentemot olika grupper |
Bilaga 2 |
i samhället och också belysa deltagarnas egna fördomar och attityder. |
|
Mångfaldsinformatörerna skall anställas av FIFH. Deras uppgift blir att |
|
besöka både offentliga och privata arbetsplatser, fackförbund, skolor |
|
m.m. för att öka kunskapen och förändra negativa attityder hos arbets- |
|
givare så att fler personer med funktionshinder kan få arbete. |
|
Kontaktperson: Helene Linde, tel. |
|
Föreningen Mellansels folkhögskola |
|
Projektet Körkortet en inkörsport till arbete |
|
500 000 kr för år 3 av 3 |
|
Ett samverkansprojekt mellan folkhögskolan och Riksföreningen Autism. |
|
Vid skolan finns en ettårig trafikteoriprofil för körkort. Kursen vänder sig |
|
till personer med komplicerad och långsam inlärningstakt och som har |
|
stora svårigheter att klara vanlig trafikskola och Vägverkets teoriprov. |
|
Riksföreningen Autism och skolan ser körkortet som ett verktyg för ett |
|
vidare mål, dvs. att få och behålla ett arbete och social personlig utveck- |
|
ling. I projektet vill man därför utveckla metoder för utbildning i samar- |
|
bete med kommunen, arbetsförmedling, privata aktörer m.fl. samt pröva |
|
nya arbetsområden som t.ex. budbilskörning, arbete på biluthyrnings- |
|
företag – verkstäder m.m. |
|
Kontaktperson: Göran Brorsson, tel. |
|
KulturCentrum Skåne |
|
Projektet Kulturcentrum Skåne, Utbildning, Arbete och Öppen verksam- |
|
het för funktionshindrade |
|
500 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det tredje året av ett treårigt projekt. För ungdomar med utvecklings- |
|
störning finns få eftergymnasiala studiealternativ. Föreningen Kultur- |
|
Centrum Skåne utvecklar i detta projekt möjligheterna att bedriva konst- |
|
närlig utbildning på eftergymnasial nivå, kulturarbetsplatser och öppen |
|
verksamhet med kultur- och naturförankring för personer med funk- |
|
tionshinder – i första hand personer med utvecklingsstörning. Projektet |
|
genomförs tillsammans FUB i Lund och med kommuner och landsting. |
|
Kontaktperson: Heimo Åback, tel. |
|
Riksföreningen Autism (RFA) |
|
Projektet Arbete för personer med autism och autismliknande tillstånd |
|
1 990 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det tredje året av ett treårigt projekt. Det är svårt för personer med au- |
|
tism och autismliknande tillstånd att få och framför allt att behålla ett |
|
arbete. Föreningen arbetar i detta projekt tillsammans med funktions- |
|
hindrade och med dem som arbetar nära dem på arbetsplatsen genom att |
|
ge kunskap om funktionshindret och genom ett pedagogiskt arbetssätt. |
49 |
|
Sättet att arbeta och de erfarenheter man får dokumenteras och förs ut till |
Skr. 2002/03:125 |
andra som arbetar med denna grupp. Man vill arbeta med några som ar- |
Bilaga 2 |
betar i dagcenter, med en utflyttad grupp med handledare, med några |
|
som arbetar längre från handledare och med några som med initial ar- |
|
betsträning arbetar ute i samhället. Föreningen samarbetar med lokala |
|
arbetsmarknadsmyndigheter, försäkringskassa, delar av socialtjänsten |
|
och den traditionella omsorgsverksamheten i Trollhättan, Vänersborg, |
|
Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter är vuxenpsykiatrin och |
|
habiliteringsverksamheten. |
|
Kontaktperson: Håkan Zandén, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Jobbmöjligheter för unga synskadade |
|
1 560 000 kr för år 2 av 3 |
|
Riksförbundet genomför tillsammans med Unga Synskadade ett syste- |
|
matiskt arbete som möjliggör för yngre synskadade att komma in i SRF- |
|
arbete men också ger deltagaren en kvalificerad utbildning som stärker |
|
honom eller henne på arbetsmarknaden. |
|
Kontaktperson: Lars Jonsson, tel. |
|
Bemötande
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Vardagsmakt – ett projekt för ökat brukarinflytande 2 040 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Psykiska funktionshinder påverkar bland annat koncentrationsförmågan, tänkandet och förmågan att kom- municera med omgivningen och att ta till sig information. Funktions- hindret i sig försvårar därför möjligheterna till ett reellt brukarinflytande och minskar möjligheterna till nödvändig och lagstadgad samverkan mellan den enskilde och vården. Förbundet genomför därför ett föränd- ringsarbete med två parallella delprojekt. Delprojektet Brukarinflytande- utredningen handlar om att ta fram riktlinjer och en plan för hur verkligt brukarinflytande skall kunna utvecklas i vård, omsorg och habilitering. Det andra delprojektet, Brukarutbildningen, handlar om grundläggande utbildning för att den enskilde verkligen skall kunna få styrka och kun- skap för att för sin egen eller för en kamrats räkning framföra önskemål om hur vård, omsorg och rehabilitering bör bedrivas.
Kontaktperson: Majvor Hansson, tel.
50
Bemötande med kultur
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra
Projektet Beckombergalandet 340 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett projekt som prövats i storstockholmsområdet till- sammans med lokala RSMH- och
Kontaktperson: Hans Borg, tel.
Film i Västerbotten
Projektet Man skall rita sin egen gubbe 170 000 kr
Projektet som genomförs tillsammans med FUB i Skellefteå går ut på att personer med utvecklingsstörning skall filma andra utvecklingsstörda som berättar om vad de tycker är viktigt och centralt i livet.
Kontaktperson: Claes Rönnkvist, tel.
Förbundet Unga Rörelsehindrade
Filmprojektet Konsten att dö 405 000 kr för år 1 av 3
I Förbundet Unga Rörelsehindrade ingår många ungdomar med om- fattande funktionshinder, en del med dödliga sjukdomar. Förbundet kon- staterar att det är vanligt att allmänheten säger att man ”lider” av en död- lig sjukdom. I detta uttryck utgår man från att personen med den dödliga sjukdomen måste lida. Den friske tycker synd om den som är sjuk och tar sig därmed också friheten att värdera hennes liv. Än mer utbredd än rädslan för döden har rädslan för att inte klara sig själv blivit. ”Leva som ett paket” har blivit ett vedertaget begrepp och ofta hör man människor säga – hellre dör jag än lever som ett paket. Det verkar som om man an- ser att en person som behöver hjälp med det mesta eller allt i sin dagliga livsföring inte är en fullvärdig människa. Man värderar då inte bara dessa människors liv, man tar också ifrån dem deras människovärde. Att leva nära döden eller med ett omfattande funktionshinder är inte alltid lätt men det behöver inte alls innebära lidande, tvärtom kan man kanske se andra dimensioner och finna andra kvaliteter. En av medlemmarna har en dödlig muskelsjukdom som är progressiv, han behöver hjälp med det mesta, han blir bara sämre. I ett filmprojekt skall man följa honom och hans förhållningssätt till livet och döden och se hur samhället bemöter
51
honom under åren. ”Konsten att dö” är en experimentell dokumentärfilm |
Skr. 2002/03:125 |
som vänder sig till allmänheten. De frågor som filmen tar upp – männi- |
Bilaga 2 |
skovärde, attityder, döden – är frågor som berör alla och förbundet |
|
hoppas att människors inställning i dessa frågor kan förändras i positiv |
|
inriktning av filmen. Man tror också att filmen kan vara till stor hjälp för |
|
de personer som befinner sig i likartade situationer, att den kan vara |
|
stärkande och att den förhoppningsvis kan sätta igång en nödvändig dis- |
|
kussion kring dessa frågor. |
|
Kontaktperson: Jonas Franksson, tel. |
|
Föreningen Forum Kvinnor och Handikapp |
|
Projektet Kulturkällan |
|
500 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen Forum Kvinnor och Handikapp vill under en treårsperiod |
|
skapa en kulturell mötesplats för flickor/kvinnor med och utan funk- |
|
tionshinder. Genom det gemensamma skapandet i Våga |
|
man kan använda bild, form, musik, teater och skrivande (även datorer |
|
och den virtuella |
|
minskar fördomar, synliggör flickor och kvinnor med funktionshinder, |
|
stärker självförtroendet hos dem som deltar och ger berörda en given |
|
plats som utövande aktiva deltagare i samhällslivet. |
|
Kontaktperson: Anneli Joneken, Anette Lundborg, tel. |
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) |
|
Stockholms län |
|
Projektet Vi har något svårt att berätta |
|
615 000 kr |
|
Varje dag föds barn med olika handikapp och varje dag skadas barn. Det |
|
är läkare och annan vårdpersonal som har den svåra uppgiften att fram- |
|
föra besked om sjukdomsbilden till familjen och som skall stötta under |
|
den första tiden efter sjukdomsbeskedet. Hur informerar man på ett bra |
|
sätt föräldrarna om barnets sjukdomsbild, hur bemöter man bäst familjen |
|
i det inledande skedet och vad kan man göra för att föräldrarna skall upp- |
|
leva att barnet är välkommet? Föreningen vill utveckla en modell för ut- |
|
bildning av vårdpersonal, en halv dags utbildning som skall börja med en |
|
specialskriven pjäs som skall väcka tankar, frågor och även skratt och |
|
som följs upp med frågor och diskussioner. |
|
Kontaktperson: Jill Runestedt, tel. |
|
Föreningen Grunden |
|
Projektet Jag vill ha en man |
|
600 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen Grunden, Göteborg är en förening där styrelsen består av |
|
personer med utvecklingsstörning. Grunden Media, som är en del av |
|
föreningen, är också en daglig verksamhet enligt LSS. Föreningen |
52 |
|
Grunden vill göra informationsfilm kring drömmar om kärlek, sex och |
Skr. 2002/03:125 |
ömhet. Med boken Jag vill ha en man som utgångspunkt skall man till- |
Bilaga 2 |
sammans med professionella filmmakare leta fram ett bildspråk och en |
|
historia som fungerar, finna personer inom Grunden som kan vara skåde- |
|
spelare m.m. |
|
Kontaktperson: Peter Mattsson, tel. |
|
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade |
|
Projektet Jakten på identitet |
|
150 000 kr |
|
För en person som får en förvärvad hjärnskada förändras livet ofta radi- |
|
kalt. Funktionsnedsättningar och personlighetsförändringar som följd av |
|
hjärnskadan påverkar relationer, familjemönster och möjligheter till |
|
meningsfull fritid och arbete. Den skadade behöver långsiktigt stöd och |
|
hjälp för att komma till insikt om sin situation, hitta en ny identitet, ny |
|
mening med livet och att bygga upp självförtroendet och den sociala |
|
förmågan. Hjärnkraft vill med detta projekt bidra till att lyfta fram den |
|
psykosociala aspekten efter en förvärvad hjärnskada. Man vill göra en |
|
kortfilm som skall visas i en rikstäckande |
|
skolor och också distribueras via Hjärnkrafts lokalavdelningar i landet. |
|
Filmen skall vara lämplig vid diskussioner/temadagar om t.ex. alkohol |
|
och trafik. Man vill med humor och värme visa på värden i livet och öka |
|
förståelsen hos målgrupperna för funktionshindrade i allmänhet och |
|
hjärnskadades situation i synnerhet. |
|
Kontaktperson: Jeanette Bergvall, tel. |
|
Hudiksvalls kommun, Omsorgsförvaltningen |
|
Projektet Över gränserna |
|
250 000 kr för år 1 av 2 |
|
Kommunens omsorgsförvaltning har tillsammans med bl.a. FUB |
|
|
|
berättat om sin vardag för skolelever. Projektet har betytt att utveck- |
|
lingsstörda och elever fått möjligheter att upptäcka att man inte är så |
|
olika varandra och att man därför kommit varandra närmare. Rädsla och |
|
fördomar har övergått till förståelse och vänskap. Kommunen och FUB |
|
vill nu sprida projektet till andra kommuner. |
|
Kontaktperson: Per Johansson, tel. |
|
Hörselskadades distrikt i Blekinge |
|
Projektet Synliggörande av hörselskadades situation i kultursammanhang |
|
100 000 kr |
|
Att ha en hörselnedsättning innebär att det kan vara svårt att ta till sig |
|
sådan kultur m.m. som enbart förmedlas via tal. Distriktet vill därför |
|
genomföra två speciella kulturkvällar för allmänheten men anpassade för |
|
hörselskadade genom skrivtolkar, teckenspråkstolkar och videokanoner |
53 |
|
m.m. Vissa delar av programmet kommer att på ett humoristiskt sätt be- |
Skr. 2002/03:125 |
lysa några av hörselskadades problem. Genom dessa kulturaktiviteter vill |
Bilaga 2 |
man ge möjligheter för den hörande allmänheten att möta hörselskadade |
|
som har olika hörselnedsättningar och därmed olika behov av hjälp- |
|
medel. Man hoppas därmed kunna synliggöra hörselskadade/döva och |
|
öka allmänhetens medvetande om hörselskadades situation. |
|
Kontaktperson: Bo Ungerbäck, tel. |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) |
|
Framställning av kortfilmer |
|
340 000 kr |
|
Förbundet vill göra en serie tecknade kortfilmer (12 st) som kan beskriva |
|
den komplexa situationen för barnen, ungdomarna och deras familjer. |
|
Tanken är att filmerna skall öppna för en dialog med myndigheter, |
|
skolor, föreningsliv. Man vill göra en serie där betraktaren känner igen |
|
sig, skrattar och samtidigt tänker till och förstår sina egna attityder. |
|
Kontaktperson: Carin Cederberg, tel. |
|
Stiftelsen Gyllenkroken |
|
Konstprojektet |
|
540 000 kr för år 1 av 3 |
|
Projektets syfte är att göra det möjligt för personer med psykiska funk- |
|
tionshinder att delta i den konstnärliga utsmyckningen av nya psykiat- |
|
riska kliniken på Östra sjukhuset i Göteborg. Nybyggnationen är på |
|
planeringsstadiet och klinikledning och arkitekter träffar intresseorgani- |
|
sationer och brukare för att få tips och idéer om hur en bra psykiatrisk |
|
klinik kan se ut. För att kunna delta i utsmyckningen måste dock hand- |
|
ledare stötta de psykiskt sjuka konstnärerna både på planeringsstadiet och |
|
vid genomförandet. |
|
Kontaktperson: Barbro Benjaminsson, tel. |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö |
|
Projektet Lika värde |
|
1 700 000 kr |
|
Vuxenskolan skall tillsammans med |
|
med förståndshandikappade skådespelare i professionella teaterproduk- |
|
tioner, genomföra ett projekt i samarbete med arbetsförmedlingen, kom- |
|
munen, regionen m.fl. Man vill bygga upp en musikal tillsammans med |
|
personer med funktionshinder, långtidsarbetslösa kulturarbetare och in- |
|
vandrare som ännu inte lyckats etablera sig på den svenska arbetsmark- |
|
naden. Uppsättningen skall bestå av 40 skådespelare, dansare, musiker, |
|
sångare och andra scenartister, 13 av dessa har funktionshinder, 15 har |
|
utländsk bakgrund, så arbetar t.ex. en långtidsarbetslös cellist tillsam- |
|
mans med en person med Aspergers syndrom. Varje delmoment i en |
|
teaterproduktion kräver sin kompetens, varje område besätts av en mix |
54 |
|
av redan etablerade, långtidsarbetslösa, svenskar, invandrare och funk- |
Skr. 2002/03:125 |
tionshindrade vilket skapar kontaktytor långt efter det att projektet av- |
Bilaga 2 |
slutas. |
|
Kontaktperson: Kjell Stjernholm, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Nätverket Kulturkraft |
|
1 224 000 kr för år 1 av 3 |
|
Många synskadade ”kulturmakare” har goda möjligheter att förmedla ett |
|
budskap men behöver stöd för att nå rätt metod och forum. Förbundet vill |
|
tillsammans med bl.a. Unga Synskadade finna metoder för hur man kan |
|
stimulera synskadade utövare att beskriva synskadades situation, an- |
|
vända kulturkraften i påverkans- och attitydarbete m.m. Man vill ordna |
|
träffar mellan synskadade musikutövare, skrivare och komiker och pro- |
|
fessionella kulturutövare och bygga nätverk m.m. |
|
Kontaktperson: Urban Fernquist, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Utställningen Dialog i mörkret |
|
260 000 kr |
|
Utställningen Dialog i mörkret som byggts upp i Historiska Muséet med |
|
stöd av arvsfondsmedel vänder sig till allmänheten och ger på ett mycket |
|
konkret sätt en upplevelse av hur det är att inte kunna se. Genom taktila |
|
miljö- och ljudinstallationer inbyggda i beckmörka rum kan man till- |
|
sammans med blinda guider uppleva en promenad i parken och en båt- |
|
färd. I slutet av utställningen kommer man fram till ett kafé där man be- |
|
tjänas av blinda barmästare och kan, om man lyckas betala och hittar |
|
fram till borden, sätta sig och diskutera sina erfarenheter med guiderna |
|
och andra besökare. Rundturen tar en timme vilket ger en möjlighet att |
|
något sätta sig in i hur det är att ingenting se, utställningen ger möjlighet |
|
till reell dialog mellan seende och blinda. |
|
Kontaktperson: Eva Björk, tel. |
|
Unga Allergiker |
|
Projektet Istället för gröna öron |
|
220 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Unga Allergiker brukar själva säga |
|
att om allergiker och astmatiker hade gröna öron skulle det vara lättare |
|
för allmänheten att förstå och respektera medlemmarnas behov. Man |
|
skall därför göra en film som skall vara ett ”substitut” för avsaknaden av |
|
gröna öron. Man vill sammanställa och modernisera tidigare framställt |
|
informationsmaterial med hjälp av en skådespelare som kan arbeta fram |
|
olika karaktärer som skall spela ut fördomarna så att alla skall kunna |
|
känna igen sig och sina förutfattade meningar. Materialet skall användas |
|
55
vid olika informationstillfällen för kompisar i klassen, politiker, andra |
Skr. 2002/03:125 |
vuxna m.fl. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Agata Mecner, tel. |
|
Brukarstöd
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Utveckla idéer och bygga upp försöksverksamheter med Brukarstöds- centra
1 768 000 kr för år 1 av 3
De Handikappades Riksförbund och Neurologiskt Handikappades Riks- förbund skall tillsammans under en treårsperiod bygga upp två Brukar- stödscenter som kommer att utformas på olika sätt beroende på skilda lokala förhållanden. Det ena centret skall ha en inriktning mot rörelse- hindrade invandrare och det andra mot rörelsehindrade kvinnor.
Kontaktperson: Pia Berggren, tel.
Dövas förening i Stockholm
Projektet Brukarstödscentra för döva 725 000 kr för år 1 av 3
Många döva har en bristfällig skolbakgrund och har inte kunnat lära sig det svenska språket. Döva som är uppväxta under den s.k. oralistiska pe- rioden då teckenspråket var förbjudet, tvingades lära sig svenska genom läppavläsning. Många döva har därför stora svårigheter att förstå språket i lagar och samhällsinformation. Svårigheterna är ändå större för döva med invandrarbakgrund. Stockholms dövas förening vill därför starta ett Brukarstödscenter där döva kan få samhällsinformation och rådgivning när det gäller bostadsfrågor, frågor som rör socialförsäkringssystemet, studiefrågor, hjälp att överklaga beslut, läkarbesök, kontakter med barn- omsorg etc. Stödet kan ges individuellt eller genom föreläsningar och studiebesök hos myndigheter.
Kontaktperson: Marie Aspensjö, tel.
Föreningen Samarbetet Föreningarnas Hus
Utvecklingsarbete
300 000 kr för år 1 av 3
I föreningen ingår sju handikappföreningar, en pensionärsförening, Lions och kommunens anhörigcentral. Man vill nu utveckla verksamheten till att omfatta stöd till enskilda personer med funktionshinder som känner sig isolerade, deras anhöriga, invandrare med funktionshinder m.fl. Sam- arbete med försäkringskassa, arbetsförmedling, hyresgästförening och kommun.
Kontaktperson: Maria Kylander, tel.
56
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrköping
Projektet Brukarstödet i Norrköping 450 000 kr för år 1 av 3
HSO i Norrköping skall under en treårsperiod i samarbete med myndig- heter och andra organisationer utveckla en modell för brukarstöd till per- soner med funktionshinder. I kommunen finns många med invandrarbak- grund och man kommer därför att arbeta särskilt för att få kontakt med invandrarorganisationerna och med flykting- och invandrarkontoret.
Kontaktperson: Gertrud Fredriksson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Reumatikerföreningen i Skövde
Projektet Brukarstödscenter Pingvinen i Skövde 450 000 kr för år 1 av 3
Reumatikerföreningen har genomfört en förstudie och skall nu tillsam- mans med DHR, NHR, RTP och Skövde fibromyalgiförening utveckla brukarstödscentrat Pingvinen. Föreningarna vill arbeta tillsammans med försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunen för att stödja personer med funktionshinder genom rådgivarutbildning, utbildning av ledare för självhjälpsgrupper.
Kontaktperson: Gunilla Johansson, tel.
Svenska Parkinsonförbundet
Projektet Brukarstöd genom ubildning/information 300 000 kr
Det finns ungefär 20 000 personer i Sverige som har diagnosen Parkin- sons sjukdom eller parkinsonliknande sjukdomar. Förbundet vill pröva en form av brukarstöd genom att utveckla och genomföra utbildning för att kunna stödja personer med parkinson och deras anhöriga.
Kontaktperson: Barbro Sandström, tel.
Synskadades Riksförbund (SRF)
Projektet Brukarstöd för gravt synskadade 1 440 000 kr för år 1 av 2
Förbundet vill under en tvåårsperiod pröva en verksamhet som går ut på att i hemmet ge individinriktade insatser till nysynskadade i form av stöd och rådgivning (mentorskap) – ”rehabiliteringen kommer till personen i stället för att personen kommer till rehabiliteringen”. Mentorn, som själv skall vara synskadad, kan då hjälpa den nysynskadade med olika färdig- heter och ge tips på och träna hur man kan lösa olika problem på arbetet och i hemmet. Detta stöd skall kompletteras med kortkurser för att syn- skadade skall få träffa andra i samma situation och även praktiskt träna
57
olika tekniker som skall kompensera synskadan. Samarbetspartner skall |
Skr. 2002/03:125 |
vara föreningen för synskaderehabilitering, Hjälpmedelsinstitutet, AMS, |
Bilaga 2 |
Specialpedagogiska institutet m.fl. |
|
Kontaktperson: Bertil Sköld, tel. |
|
Datateknik
Barn
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond
Ett utökat nationellt samverkansprogram kring familjer med barn med sällsynta diagnoser
3 969 000 kr för år 2 och 3
Det sista året av ett treårigt projekt. Vid Ågrenska Hälsocentret för barn på Lilla Amundön utanför Göteborg, bedrivs sedan 1989 s.k. familje- veckor för familjer med barn och ungdomar med ovanliga och sällsynta funktionshinder. Personalgrupper inom socialtjänst, skola och sjukvård möter så sällan barn med sådana funktionshinder att de inte kan bygga upp någon erfarenhet och kunskap. Det betyder också att barnen, deras syskon och föräldrar kan känna sig ensamma och annorlunda. Familje- veckorna ger kunskap, information och erfarenhetsutbyte som skapar förutsättningar för samverkan mellan familjen och olika personalgrupper som har hand om frågor som rör medicin, kirurgi, hjälpmedel, psykolo- giska, sociala och juridiska aspekter m.m. Ågrenska vill i detta projekt också erbjuda familjer och personalgrupper som av olika skäl inte kan åka till Ågrenska att ändå kunna delta i föreläsningar och diskussioner vid Ågrenskas familjeveckor via Internet och annan informationsteknik. Utvecklingsarbetet genomförs tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet m.fl.
Kontaktperson: Anders Olauson, tel.
Handikapp
Dövas förening i Stockholm
Projektet IT för döva 55+ 250 000 kr för år 1 av 2
Äldre döva har stora svårigheter att använda sig av Internet eftersom de dels inte har svenska som första språk, dels inte har någon datorvana. Stockholms Dövas Förening vill därför tillsammans med Stockholms Dövas Datorförening och SeniorNet, Kungsholmen inventera och an- passa lämpliga datakursprogram, lära äldre döva bli bekant med datorn och försöka nå döva 55+, först i Stockholmsområdet, sedan i hela landet.
58
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Återvinning av
Ett stort hinder för ökad
Kontaktperson: Ingemar Färm, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Hemse Bibliotek
Det andra året av ett treårigt projekt där Hemse bibliotek tillsammans med HSO, SRF och ABF Gotland samt Gotlands södra vårdförvaltning startat ett
Kontaktperson: Oscar Pettersson, tel.
Hjälpmedelsinstitutet
Projektet Att involvera funktionshindrade
1 400 000 kr för år 1 av 3
Hjälpmedelsinstitutet, Handikappförbundens samarbetsorgan, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund skall tillsammans med Centrum för användarorienterad
Kontaktperson: Margita Lundman, tel.
59
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)
Projektet En plattform för nya mötesplatser, ökad medlemsnytta och direkt demokrati
490 000 kr för år 1 av 3
Många föräldrar till barn med funktionshinder hinner och orkar inte en- gagera sig i det traditionella föreningsarbetet. Nya möjligheter till delak- tighet och inflytande måste utvecklas. RBU vill pröva hur man kan ut- nyttja Internet och annan IT för att få kontakt med enskilda medlemmar och föreningar i olika sakfrågor, för att utveckla medlemsnyttan och skapa funktioner som gör det möjligt för lokala
Kontaktperson: Magdalena Andersson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Stockholms Dövas Ungdomsråd
Projektet Internetcafé för döva ungdomar 122 000 kr för år 1 av 2
Stockholms Dövas Ungdomsråd vill öppna ett internetcaféprojekt på fri- tidsgården DUKIS för döva barn och ungdomar i Stockholm. Samhällets informationsteknik utvecklas snabbt och döva barn och ungdomar får i många fall enbart information om datorer i skolan. Genom ett internet- café kan man träffa andra ungdomar och se vilka kanaler man kan an- vända för att få information om samhället. Döva ungdomar är en liten grupp i samhället och det är därför viktigt att de via webben kan få kon- takt med andra döva ungdomar i Sverige och i andra länder.
Kontaktperson: Hanna Sejlitz, tel.
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)
Projektet En modell för visuell och teckenspråkig samhällsinformation på webb
1 100 000 kr
Sveriges Dövas Riksförbund och Dövas förening i Örebro skall tillsam- mans med landstinget utveckla och driftsätta en plattform för att ge en visuell och teckenspråkig samhällsinformation på länsnivå. Man skall undersöka möjligheten att skapa dagliga nyhetsförmedlingar visuellt via nya
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel.
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Utarbetande av material och handledning i digital talboksanvändning |
|
710 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det sista året av ett tvåårigt projekt. För många synskadade personer är |
|
talboken den enda möjligheten att kunna ta del av litteratur. Talböckerna |
|
har producerats på kassett. Kassetterna kommer nu att försvinna till för- |
|
mån för digitala talböcker på |
60 |
lättare att hitta i och är mindre skrymmande. För att kunna läsa en digital |
Skr. 2002/03:125 |
talbok krävs antingen ett särskilt datorprogram eller särskilda talboks- |
Bilaga 2 |
spelare. Förbundet har utvecklat studiematerial för cirklar i digital tal- |
|
boksanvändning och handledning för dem som skall leda studiecirklarna. |
|
Under detta arbete har förbundet konstaterat att de bruksanvisningar som |
|
följer med olika |
|
och man vill nu sammanställa ”lathundar” till de sex spelare som finns på |
|
marknaden och genomföra cirkelledarutbildning. |
|
Kontaktperson: Eva Björk, tel. |
|
Demokrati och delaktighet
Barn
Rädda Barnen
Projektet Barns deltagande och inflytande i beslutsprocesser 33 000 kr
Syftet med projektet är att främja barns deltagande och inflytande i de olika beslutsprocesserna i samhället, man vill öka förståelsen i samhället för när och hur barn kan utöva inflytande över beslut som påverkar deras liv. Dessutom vill man skapa en plattform i Sverige för myndigheter, institutioner och organisationer för erfarenhetsutveckling och fortsatt metodutveckling kring barns inflytande och deltagande. Projektet består av två delprojekt. Man skall samla in barns och ungdomars åsikter genom gruppdiskussioner, enkäter m.m. Detta blir också ett sätt att pröva metoder för hur barns och ungdomars tankar och åsikter kan inhämtas. I delprojekt två vill Rädda Barnen ta reda på hur barn och ungdomar upp- lever sitt inflytande i kommunala politiska beslutsprocesser, skola/förskola, familjen och fritidssektorn. Materialet skall analyseras och sammanställas för spridning nationellt och internationellt. Man tänker också genomföra en workshop för att diskutera hur barn upplever sitt deltagande.
Kontaktperson: Åsa Lindström, tel.
Ungdom
Barn- och Mediaföreningen NIMECO
Kommunikation – Media – Skola – Demokrati och Participation 300 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har genomfört det första året av ett treårigt projekt, i sam- arbete med två högstadieskolor i Sollentuna och Tensta, vars syfte är att konkret belysa och analysera mediernas roll i samhällsuppgiften att ut- bilda ungdomar i demokratiskt tänkande. Genom grupparbeten och roll- spel har ett
61
grupperna att spridas då man i en skola kommer att arbeta med årskurs 5 |
Skr. 2002/03:125 |
– 6 och i den andra följa med klasserna upp till årskurs 8. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Jorge Pozo, tel. |
|
Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) |
|
Projektet Cosmomind |
|
1 385 000 kr |
|
Cosmomind som är ett samarbetsprojekt mellan CIU och Utbildnings- |
|
radion, syftar till att väcka intresse för internationella utbyten bland ung- |
|
domsgrupper som i låg utsträckning deltar i internationella aktiviteter. |
|
Utbildningsradion producerar en |
|
grupp. Serien kommer att sändas i Sveriges Television under vinter och |
|
våren 2003. CIU tar fram en webbplats med fördjupad information om de |
|
inslag som sända på TV. Bland annat kommer webbplatsen att erbjuda |
|
detaljinformation om de utbytesformer som presenteras i programmet, |
|
rådgivning med experter och möjligheter för ungdomar att kommunicera |
|
med andra ungdomar om arbete, studier och utbyten utomlands. |
|
Kontaktperson: Brit Stakston, tel. |
|
Ekhagens Basketbollförening |
|
Projektet Initiativ Sund Ungdom |
|
115 000 kr |
|
Det övergripande syftet med detta projekt är att få ungdomar att engagera |
|
sig på sina egna villkor och efter sina förutsättningar. Initiativet kommer |
|
från ungdomar i föreningen som tycker att skolan diskriminerar ung- |
|
domar som inte har möjlighet att utöva olika idrotter då de ekonomiska |
|
möjligheterna saknas. De ungdomar som arbetar i projektet kommer dels |
|
att använda de existerande nätverk som redan finns ungdomar emellan, |
|
dels att arbeta aktivt ute på olika skolor i Solna, Sollentuna och Täby. |
|
Genom olika ”prova på” dagar, seminarier och debatter som sköts av |
|
ungdomarna själva hoppas föreningen hitta nya former för ungdomars |
|
inflytande och delaktighet. |
|
Kontaktperson: Mahjoub Lekorchi, tel. |
|
Flatåskyrkan |
|
Ungdomsprojekt i Flatås |
|
240 000 kr för år 1 av 3 |
|
Projektet som syftar till att utveckla ungdomsverksamheten i Flatås i |
|
Högsbo stadsdel i Göteborg, genomförs i samarbete mellan flera försam- |
|
lingar, Flatåsskolan och stadsdelsnämnden. Genom projektet vill arran- |
|
görerna stödja ungas organisering, ta till vara och utveckla idéer som |
|
ungdomar i området har, skapa nätverk mellan aktörer i området samt |
|
framför allt planera ett mer långvarigt utvecklingsarbete. Ungdomar i |
|
området kommer att delta i utformandet av det långsiktiga arbetet. Under |
|
de första åtta månaderna, s.k. försöksverksamheten, har föreningen |
62 |
|
lyckats konsolidera sina insatser och är redo att ta mer långtgående steg |
Skr. 2002/03:125 |
framgent. Flickgrupper, ledarutbildning samt uppbyggnad av Internet |
Bilaga 2 |
Caféet Basement planeras. Dessutom vill man även bygga nätverk till |
|
föräldrar i området samt rikta insatser på att bygga nätverk mot företag. |
|
Kontaktperson: Sten Högberg, tel. |
|
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar |
|
Projektet Datamakt – IT@gårn |
|
500 000 kr för år 3 av 3 |
|
Syftet med projektet är att uppmuntra och stödja |
|
ungdomar på fritidsgårdar, som verktyg för ökad delaktighet och ökat |
|
engagemang i samhället. Under projektets två första år har Fritidsforum |
|
utvecklat metoder för arbete med |
|
gårdar. Under projektets tredje och sista år är målsättningen att befästa |
|
|
|
annat kommer hand/metodböcker att tas fram. |
|
Kontaktperson: Swante Holm, tel. |
|
Föreningen Det Stora Knytkalaset |
|
Projektet Rot – Stam – Blomma |
|
100 000 kr |
|
Föreningen Det Stora Knytkalaset vill i samarbete med Sveriges invand- |
|
rare mot narkotika (SIMON) genomföra ett ungdomsprojekt som syftar |
|
till att stärka den kulturella identiteten hos ett |
|
etniskt ursprung (romer, kurder, eritreaner). Föreningarna har uppmärk- |
|
sammat den historielöshet som de upplever att många ungdomar har och |
|
som bidrar till generationskonflikter och missförstånd inom familjerna. |
|
Tillsammans med tre ledare har ungdomarna utformat ett projekt där de |
|
skall utarbeta frågor, intervjua sina föräldrar och mor- och farföräldrar, |
|
berätta om sina egna drömmar och framtidsplaner, lära sig videoteknik |
|
och redigering samt gemensamt producera tre videofilmer. De färdiga |
|
filmerna skall sedan visas i skolorna och utgöra underlag för diskussion |
|
där ungdomarna medverkar. |
|
Kontaktperson: Gun Zacharias, tel. |
|
Föreningen Europeiskt Ungdomscenter (EUE) i Eksjö |
|
Projektet Ungdomar, Engagemang och SMS |
|
222 000 kr |
|
Föreningen Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö har ambitionen att fun- |
|
gera som ett centrum för ungdomars engagemang i demokratiarbete och |
|
internationella frågor i regionen. Genom projektet Ungdomar, engage- |
|
mang och SMS vill man utveckla former för möten mellan ungdomar och |
|
etablerade politiker. Projektet består av tre delar: seminariedagar med |
|
skolor, en enkätundersökning till ungdomar och politiker samt undersök- |
|
ning av möjligheterna att använda ny teknik för att minska klyftan mellan |
63 |
|
ungdomar och politiker. Seminariedagarna genomförs med "move your |
Skr. 2002/03:125 |
world" metoden som utvecklats av föreningen. Metoden syftar till att |
Bilaga 2 |
uppmuntra ungdomar att praktiskt engagera sig i praktiskt påverkans- |
|
arbete. Enkätundersökningen rör frågor om hur de ungas engagemang |
|
kan tas till vara och uppmuntras. I den tekniska delen av projektet tänker |
|
föreningen bland annat undersöka möjligheterna till snabba enkätunder- |
|
sökningar i aktuella frågor via SMS och Internetportaler där ungdomar |
|
och politiker kan kommunicera. |
|
Kontaktperson: Christina Bråkenhielm Persson, tel. |
|
Föreningen Framtidståget |
|
Projektet Fittja.se |
|
195 000 kr |
|
Föreningen Framtidståget vill genomföra detta projekt i samarbete med |
|
ungdomar på Fittja Ungdomens hus och fritidsföreningen Fittja Driv- |
|
kraft. Projektets mål är dels att skapa en arena där de unga ställer frågor- |
|
na, tolkar svaren, formulerar tankarna och anger färdriktningen in i |
|
vuxenlivet, dels att utveckla metoder som ger fler ungdomar grund- |
|
läggande färdigheter i |
|
– 25 år med hemvist i Fittja. Ett tiotal ungdomar kommer att arbeta i |
|
projektet som ”change agents”, personer som driver förändringsarbete |
|
bland sina egna, med hjälp och stöd från ett antal |
|
Ungdomarna har själva funnit att IT är den form som är mest lämpad för |
|
att formulera frågor och föra diskussioner som når ut till målgruppen. |
|
Kontaktperson: Pia Jertfelt, tel. |
|
Föreningen Pannhuset |
|
Projektet Ung Dialog – En väg in i samhällsdebatten |
|
300 000 kr |
|
Föreningen Pannhuset vill med detta projekt låta unga och underre- |
|
presenterade grupper som funktionshindrade göra sin röst hörd genom att |
|
använda TV, tidning och radiomediet som verktyg. Avsikten är att ge |
|
ungdomarna möjlighet till produktion och sändning från ax till limpa, |
|
under egen programtid/egna programblock – för att bygga upp en kom- |
|
petens i produktion, distribution och organisation, för att få möjlighet att |
|
visa goda exempel på TV/radio mediets möjligheter och för att den vägen |
|
stimulera andra ungdomar att ta aktiv del i samhällsdebatten. Syftet är att |
|
sända TV och radioproduktioner en gång i veckan via Öppna Kanalen |
|
och närradio från och med april månad fram till Bok & biblioteksmässan |
|
19 – 22 september 2002. Under bokmässan 2002 kommer Ung Dialog att |
|
ha tillgång till ett stort område där ungdomar kommer att arbeta med |
|
redaktioner för TV och tidning samt en portabel inspelningsstudio och |
|
radiosändningar. Detta ger ungdomarna tillfälle att få träffa och intervjua |
|
etablerade författare, journalister, politiker, skådespelare osv. |
|
Kontaktperson: Pia Svanqvist, |
|
64
Hyresgästföreningen i Norra Skåne
Projektet
Syftet med projektet är att med hjälp av
Kontaktperson:
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Projektet Drivkraft i förort 290 000 kr
Tollare Folkhögskola vill genom detta projekt pröva och utveckla en enkel modell för unga människor, som kan användas fritt, anpassas efter lokala förutsättningar och ”ägas” av lokala aktörer. Detta skall genom- föras dels genom att anordna seminarier i storstädernas olika stadsdelar där man utgår från de redan befintliga resurser som finns, (t.ex. teknisk infrastruktur, föreningar, studieförbund, folkhögskolor, skolor och IT- cafeér) dels genom utbildningsinsatser och konsultinsatser som Tollare och nättidningen Drivkraft står för.
Kontaktperson: Staffan Hübinette, tel.
Projektet
Kontaktperson: Bosse Ståldal, tel.
65
Rimbo Handbollsklubb
Projekt för ungdomars utbildning i föreningsliv och ledarutveckling genom handbollsturnering
75 000 kr
Projektets syfte är att låta skolungdomar i åldern
Kontaktperson: Helene Tollbring, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Stadsmissionen i Stockholm
Projektet Unga romer på väg 200 000 kr för år 1 av 3
Stockholms Stadsmission vill skapa en mötespunkt för unga finska romer i Stockholm. Mötespunkten skall placeras i en lokal i en närförort och er- bjuda ungdomarna fritidsaktiviteter kombinerat med vägledning till yr- kesliv och utbildning. Målet med verksamheten, som bedrivs i sam- verkan med integrationsförvaltningen och socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad, är att bryta den onda cirkel som romska ungdomar ofta hamnar i. Cirkeln består av fördomar, som leder till att ungdomarna tar avstånd från majoritetssamhället och börjar bete sig på ett sätt som spär på fördomarna.
Kontaktperson: Elisabet Aguado, tel.
Stiftelsen Gemensam Framtid
Projektet Digitala rum och
Ungdomsriksdagen är ett årligen återkommande evenemang som samlar ett tusental ungdomar för att diskutera aktuella demokratifrågor. Arran- görerna vill inför årets ungdomsriksdag försöka nå ut med diskussionen till en mycket vidare krets av ungdomar än de som har möjlighet att delta på plats. Man vill använda Internetsajten Lunarstorm, där cirka 80 procent av landets gymnasister är registrerade användare, som en platt- form för diskussioner, enkäter m.m. Projektet genomförs i samverkan med Botkyrka kommuns demokratiprojekt för ungdomar.
Kontaktperson: Anna Wallén, tel.
66
Svenska
Projektet Politik på ungas språk 600 000 kr
Målet med detta projekt är att få fram ett nytt skolmaterial som skall handla om barns och ungas situation globalt, ge kunskap om barnkon- ventionen, stärka barn och unga att kräva att få sina rättigheter tillgodo- sedda men även engagera unga att stötta andra unga, både i Sverige och i övriga världen. Materialet skall skrivas för ungdomar av ungdomar. En röd tråd genom hela materialet är att det skall vara politik på ungas språk. Målgruppen är främst elever och lärare på gymnasienivå samt ungdoms- organisationer. En lärarhandledning kommer att arbetas fram. I samband med lanseringen av skolmaterialet kommer det att genomföras en före- läsningsserie i Sverige av unga.
Kontaktperson: Ulrika Lehmann, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Sveriges Elevråds Samarbetsorgan (SVEA)
På elevers villkor – ett nödvändigt projekt 600 000 kr för år 2 av 3
Projektet syftar till att utveckla elevinflytandet på gymnasieskolorna. Elevråd, skolledningar och lärare skall tillsammans hitta former för elev- råden att delta dels i arbete med skolans lokala mål- och styrdokument, samt med uppföljning och utvärdering inom skolan. I projektet ingår bland annat skapande av ett lärlingssystem för interna utbildare och upp- byggnad av en utbildningspool för dessa. Under det andra året fortsätter arbetet med bland annat fler besök i olika skolor och skapande av mer metodmaterial.
Kontaktperson: Jenny Carlsson, tel.
Turkisk – Svenska Kulturföreningen
Dubbelt mål för Rinkebys ungdomar 300 000 kr för år 1 av 2
Tidningen Rinkebyjournalen görs i samarbete med nio föreningar och delas ut gratis till samtliga hushåll i stadsdelen. Genom detta projekt vill tidningen i samarbete med ungdomar skapa ungdomssidor i tidningen. För att producera sidorna skall ett sjuttiotal ungdomar från skolor och föreningar engageras i en redaktionsgrupp. Ungdomarna utbildas i jour- nalistik, grafisk formgivning och fotografi för att kunna producera sidor- na själva.
Kontaktperson: Hasan Dolek, tel.
67
Varberga Sportklubb
Projektet Pulsen
75 000 kr för år 2 av 3
Detta projekt syftar till att bl. a. intressera och engagera ungdomar att bli delaktiga i sin egen utveckling. Genom att utgå från individens förutsätt- ningar kommer föreningen att arbeta med attityder och värderingar,
Kontaktperson: Mats Barlow, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Handikapp
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Sigtuna
Projektet Ni och Vi – Ett demokratiprojekt där intellektuellt funktions- hindrade träffar beslutsfattarna bland Sigtuna kommuns tio fullmäktige- partier
65 000 kr
ABF Sigtuna skall tillsammans med
Kontaktperson: Ulla Blücher, tel.
Föreningen Grunden
Projektet Lätt Val 2002 980 000 kr för år 2 av 2
Föreningen Grunden i Göteborg för personer med intellektuella funk- tionshinder skall tillsammans med Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Stiftelsen LättLäst m.fl. utveckla material och metoder som skall underlätta för utvecklingsstörda att rösta i valet 2002. Man vill utveckla lättförståeliga texter som skall förstärkas med symboler, bilder, talband och filmer samt utveckla metoder för utbildning inom området.
Kontaktperson: Peter Mattsson, tel.
68
Drogförebyggande |
Skr. 2002/03:125 |
|
Bilaga 2 |
Barn
Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) i Stockholm
Projektet Belöningen 200 000 kr för år 2 av 2
Föreningen vill tillsammans med föreningen Nobba Brass & Nubbe samt Kriminellas Revansch i Samhället starta en dialog med föräldrar via brev med ett pedagogiskt och kunskapshöjande material. Det primära målet med projektet är att förebygga bruket av alkohol och andra droger samt förebygga våld och kriminalitet.
Kontaktperson: Agneta
Projektet ATTITYD (Alkoholfri uppväxt) 4 000 000 kr för år 3 av 3
Kontaktperson: Torsten Friberg, tel.
Ungdom
Föreningen Esplanadteatern
Projektet Det är tufft att säga NEJ! 300 000 kr
Detta projekt syftar till att påverka ungdomars ställningstagande, värde- ringar och attitydförändringar till droger genom teater. Målet är att er- bjuda alla elever i årskurs 6 – 9 i Lidköpings kommun att kunna ta del av en föreställning samt efterföljande diskussion med dramapedagoger efteråt. För att kunna se effekterna av föreställning och dramapass kom- mer föreningen att göra en uppföljning ute på respektive skola och arbeta
69
med temat i forma av värderingsövningar och forumspel i halvklass. Skr. 2002/03:125 Samtidigt kommer en samarbetspartner till föreningen att hålla föräldra- Bilaga 2
möten kring droger, där föreningen kommer att finnas med som ett kom- plement och stöd.
Kontaktperson: Malin Nordh Jonsson, tel.
Föreningen Romano Trajo
Projektet Vidgade vyer 150 000 kr för år 3 av 3
Syftet med detta projekt är att öka förståelsen för och engagera romska barn och ungdomar i integrationsarbetet i det svenska samhället. Projek- tet görs i nära samarbete med föreningen Europaporten, vars medlemmar är romer från det forna Jugoslavien. Ett av projektets huvudmål är att arbeta förebyggande mot drogmissbruk. Några av de aktiviteter som kommer att genomföras är utflykter, seminarier och på längre sikt läxläs-
Kontaktperson: Marian Wydow, tel.
Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF)
Projektet Drogpolitisk mediekritik 600 000 kr för år 1 av 3
Projektet syftar till att få ungdomar att vara mer kritiska till olika drogpo- sitiva budskap som sprids i medierna. Detta skall genomföras dels genom att generera en debatt om vem som skall bestämma över vad som är ”tufft och coolt” bland ungdomar, dels genom att granska medierna i fråga om vilken bild av droger och drogpolitik som sprids. Förbundet kommer att skapa en hemsida där det bl.a. kommer att finnas debatt- forum och faktabank förutom den kontinuerliga mediegranskningen.
Kontaktperson: Morgan Öberg, tel.
Familjestöd
Barn
Bosna och Hercegovina Idrottsförening
Projektet Kommunicera 80 000 kr
Projektet Kommunicera är ett regionalt stödtelefonprojekt i Västra Götaland med bas i Göteborg. Projektet vänder sig till föräldrar från forna Jugoslavien för att ge dem hjälp och stöd. I Sverige finns omkring 70 000 bosnier varav ca 15 000 i Västra Götaland. Totalt från det forna Jugoslavien finns det ca 25 000 personer i regionen som kommit hit p.g.a. kriget i Bosnien och många har upplevt krig. Projektet vill hitta fungerande former för att ge hjälp till självhjälp inom denna invandrar-
70
grupp. Man vill utöka samarbetet med andra grupper från forna Skr. 2002/03:125 Jugoslavien och mobilisera alla goda krafter i projektet. Stödtelefonen Bilaga 2
skall bemannas med professionella från alla dessa grupper. Personer som förutom sin yrkeskompetens också har kulturell kompetens samt god kännedom om det svenska samhället. Samarbetspartners finns inom vård, omsorg och skola samt inom frivilligorganisationer som t.ex. BRIS. Projektet skall utvärderas.
Kontaktperson: Birgitta Stålnert, tel.
Föreningen Bryggan
Projektet Trampolinen
1 450 000 kr för år 2 av 3
Frihetsberövades barn är en utsatt och bortglömd grupp barn. Föräldrarna har själva en egen relation till Föreningen Bryggan och dess personal och vet att där finns en inblick i och förståelse för deras liv. Detta gör att de vågar ta emot stöd i sitt föräldraskap. Ett föräldraskap som kan se mycket olika ut alltifrån daglig omvårdnad till mer sporadisk kontakt med barn placerade i familjehem. Man vill verka för ett brett samarbete kring barnen med andra frivilligorganisationer och med myndigheter. Före- ningen skall efter behov skapa aktiviteter för olika åldrar, flickor och pojkar. Man strävar också att skapa kontakter med intagna med skiftande kulturell bakgrund. Föreningen samarbetar med Föreningen KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg med att utveckla relatio- nen mellan barn och föräldrar. Man vill bygga upp självkänslan hos barnen och verka brottspreventivt.
Kontaktperson: AnnChristine Hallström Svensson, tel.
Föreningen Hela Människan i Sotenäs
Projektet Linus/Lina 200 000 kr för år 2 av 2
Projektet är ett samarbetsprojekt tillsammans med Hälsorådet i Sotenäs och har som mål att arbeta med barn vars föräldrar missbrukar alkohol eller narkotika. Man vill försöka nå de familjer som har missbruks- problematik och därigenom kunna erbjuda deras barn en bra och funge- rande gruppverksamhet och på så sätt minska lidandet för de mest utsatta barnen. Syftet är också att få ”ämnet” upp på dagordningen hos fler aktö- rer eftersom missbruk är så utbrett och ett av de största folkhälsoproble- men och samtidigt så tabubelagt. Vid utvärderingar av andra gruppverk- samheter i landet har det visat sig att föräldrar som har missbruksproblem ofta känner stor oro för sina barn. Samtidigt har de känt att BUP/PBU inte varit rätt forum för deras barn men ofta varit det enda som står till buds. Den gruppverksamhet man tänker använda är av pedagogisk karaktär och ingen terapi.
Kontaktperson: Kristofer Dahlby, tel.
71
Föreningen Mansjouren i Stockholm
Projektet Pappa på deltid 454 000 kr för år 2 av 2
Syftet med projektet är att stödja fäder att skapa en bra relation till barnet och dess mamma. Målgrupperna är främst frånskilda fäder som har pro- blem med att få relationen till barnets mamma att fungera samt manliga socialsekreterare i Stockholms län. Avsikten är att ha ett nätverk med en socialsekreterare från resp. familjevårdsenhet. Man skall tillhandahålla samtalsgrupper i utbildningsform samt utveckla rekryteringen av del- tagare. En referensgrupp för projektet tillsätts med deltagare från både offentlig verksamhet och ideella föreningar. Projektet skall processut- värderas.
Kontaktperson:
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Föreningen Räddningsmissionen
Projektet Solrosen
1 500 000 kr för år 3 av 3
Projektets mål är att uppmärksamma och stödja barn vars föräldrar av- tjänar straff inom kriminalvården. Man har utarbetat en barngruppsakti- vitet, en anhöriggruppsaktivitet, annan stödverksamhet (t.ex. hjälp vid barnbesök på anstalt, stöd vid permissioner och att nå dem som har den dagliga omvårdnaden om barnet). Man vill också sprida kunskap genom endagskonferenser lokalt och centralt. Samarbete sker med Rädda Barnen lokalt och centralt.
Kontaktperson:
Kista Församling
Projektet Mira, självförstärkande gruppverksamhet för barn samt viss verksamhet även för deras föräldrar
479 000 kr för år 2 av 3
Ljuspunkten, Kista församling bedriver sedan 1993 en gruppverksamhet för barn och tonåringar från familjer där det finns missbruksproblem. Man skall nu samarbeta med Familjecentralen i Husby och muslimska företrädare i Husby i projektet Mira eftersom det finns utsatta barn som behöver stärka sin självkänsla och få hjälp att hantera sina livsproblem. Det kan även gälla svårigheter som t.ex. mobbning, matstörningar, barn placerade i familjehem eller med egna krigsupplevelser.
Kontaktperson: Margareta Bock, tel.
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Stockholm |
|
|
|
196 000 kr för år 3 av 3 |
|
Att vara man/pappa och missbrukare och sitta i fängelse handlar mycket |
|
om bitterhet och hat. En av de stora anledningarna till detta är ofta sak- |
72 |
naden efter sina barn och känslan av att inte ha lyckats som pappa. Dess- |
Skr. 2002/03:125 |
utom bär man ofta själv på samma barndomstrauma som man nu riskerar |
Bilaga 2 |
överföra till sina barn. Man skall ge papporna chansen att vara just pappa |
|
med allt vad det innebär av glädje, sorg, ansvar m.m. Detta ger dem en |
|
chans att återta en del av deras självrespekt och självkänsla. Man vill |
|
bl.a. göra ett |
|
Kontaktperson: Christer Karlsson, tel. |
|
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Stockholm |
|
Projektet Bryggan |
|
880 000 kr för år 1 av 3 |
|
Barn till frihetsberövade är en utsatt och bortglömd grupp. Att växa upp |
|
med en kriminaliserad och eller/missbrukande förälder är en riskfaktor |
|
när det gäller att utveckla egen kriminalitet och drogmissbruk. KRIS vill |
|
tillsammans med Föreningen Bryggan Stockholm starta ett projekt för att |
|
utveckla och stödja aktiviteter som direkt kan hjälpa barnen i deras var- |
|
dag. Detta vill man åstadkomma genom barn- och ungdomsaktiviteter, |
|
gruppverksamheter, föräldragrupper, föräldrautbildning för frigivna för- |
|
äldrar, föräldrar inom kriminalvård samt deras anhöriga, föräldraläger |
|
och rådgivning. För att få kontakt med föräldrar kommer Bryggan |
|
Stockholm och KRIS att bedriva besöksverksamhet inom kriminal- |
|
vården. |
|
Kontaktperson: Birgitta Grytberg, tel. |
|
Riksföreningen Hela Människan |
|
Utveckling av Hela Människans Barn- och familjestöd för familjer med |
|
beroendeproblematik |
|
750 000 kr för år 1 av 3 |
|
Under de senaste åren har organisationen som är en ekumenisk organisa- |
|
tion för socialt arbete på kristen grund, arbetat med att ta fram arbetssätt |
|
som kan ge stöd till barn vars föräldrar missbrukar alkohol eller andra |
|
droger. Ansökan avser en samordning och utveckling av verksamhet för |
|
barn och ungdomar i familjer med beroendeproblematik. Hela Männi- |
|
skan har påbörjat ett samarbete med Fryshuset i Stockholm med insatser |
|
för ”de glömda barnen”. Syftet med detta projekt är att sprida kunskap |
|
samt skapa möjligheter att göra olika stödinsatser för att förbättra situa- |
|
tionen för barn som lever i familjer där en eller båda föräldrarna miss- |
|
brukar droger samt ge stöd till föräldrarna. Målet är att under en treårs- |
|
period komma igång med minst 30 lokala nätverk. |
|
Kontaktperson: Margaretha S Paras, tel. |
|
73
Rädda Barnen
Informationsfolder om tre rikstäckande föräldratelefoner 417 000 kr
Det finns ett stort behov av föräldrastöd. Ett lättillgängligt och billigt stöd erbjuds föräldrar genom de tre rikstäckande föräldratelefoner som finns idag: BRIS Vuxentelefon – om barn, Rädda Barnens föräldratele- fon och Svenska förening för psykisk hälsa/Ester Bomans stiftelses För- äldratelefon. Organisationerna vill ta fram och distribuera en informa- tionsfolder där mottagaren får information inte bara om vilken organisa- tion som står bakom föräldratelefonen utan även vad slags stöd respek- tive föräldratelefon erbjuder. En sådan ”Liten handbok i föräldratelefoni” kommer att fylla en viktig funktion som konsumentupplysning. Distribu- tion kommer att göras till barnavårdscentraler, bibliotek, vårdcentraler, folktandvård, familjecentraler, förskolechefer, socialtjänst, försäkrings- kassan, arbetsförmedlingar m. fl.
Kontaktperson: Eva Svedling, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Rädda Barnen i Skövde
Projektet Barnsamordnare 400 000 kr för år 2 av 3
Föreningen vill genom att ha en barnsamordnare som knyts till Utväg (ett samverkansprojekt mot kvinnovåld i Skaraborg) utveckla specifika ar- betsmetoder för individuellt stödarbete och gruppverksamheter som finns inom befintliga verksamheter. Man vill synliggöra barn och ungdomar med erfarenhet av våld i familjen och öka kunskapen om våldsproble- matikens effekter på barn och ungdomar. Handledning kommer att ske genom Rädda Barnens Riksförbund och dokumentation skall göras konti- nuerligt. Efter projekttidens slut räknar man med att barnsamordnaren kommer att finansieras av samverkande kommuner och myndigheter.
Kontaktperson: Gunilla Björnander, tel.
Rädda Barnen i Värmland
Projektet Föräldrafamnen 300 000 kr för år 3 av 3
Målgruppen för projektet är barn och föräldrar i förskolan och lågstadiet. Samarbete skall ske med personer som arbetar i området samt daghem, skola, kyrka, parklek och BVC. Syftet med projektet är att bygga upp en verksamhet som på olika sätt hjälper och stöttar föräldrar så att de kan känna trygghet, stolthet och glädje i sitt föräldraskap. Man har kontinu- erliga gruppträffar med kurdiska mammor samt promenadsamtalsgrupp med småbarnsföräldrar.
Kontaktperson: Brita Bergman, tel.
74
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige (SIOS)
Projektet Föräldrarollen i Sverige och olika länder 1 478 000 kr för år 2 av 2
Synen på vad föräldraskapet innebär och föräldrarnas roll varierar inte bara mellan olika länder utan också genom tiderna och bestäms av eko- nomiska, sociala och kulturella skillnader. I Sverige har synen på föräld- rarollen genomgått förändringar den senaste tiden på grund av de sam- hälleliga processer som ägt rum. Målen för projektet bl.a. är att diskutera synen på barnuppfostran i olika länder, att informera
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Studiefrämjandet i Kalmar
Projektet Särskilda föräldrar 200 000 kr för år 2 av 2
Detta är det andra året av ett tvåårigt projekt. Föräldrar till barn med sär- skilda behov/funktionshinder som DAMP, ADHD och närliggande diag- noser lever i en pressad situation. Många känner sig starkt ifrågasatta som föräldrar och kötiden till utredning av neuropsykiatriska funktions- hinder är ofta lång. I projektet ingår bl.a. att Studiefrämjandet i Kalmar län anordnar föräldragrupper enligt studiecirkelpedagogiken så föräldrar kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper.
Kontaktperson: Leif Holmström, tel.
Studiefrämjandet i Småland/Gotland
Projektet Aktivt ledar- och föräldraskap i utveckling 200 000 kr för år 3 av 3
Det finns ett allt större behov av att arbeta brett runt barnfrågor och ha en samsyn runt barnen. Man har under de första två åren av projektet startat ett nätverksprojekt mellan hem, MVC, BVC, skola, utbildning m.fl. som drivs av Studiefrämjandet NV Småland i samarbete med Högskolan för lärarutbildning och kommunikation, landstinget i Jönköpings län och kommunförbundet i Jönköpings län. Målet är att stödja, stimulera och förstärka föräldrarollen och skapa förutsättningar för ökat ansvarstagande och inflytande i samhället.
Kontaktperson: Thomas Forsberg, tel.
Studiefrämjandet i Södra Hälsingland |
|
Projektet Föräldrastöd och utbildning |
|
50 000 kr för år 2 av 2 |
|
I Söderhamn har nyligen startats ett familjecentrum i samarbete mellan |
|
landsting och kommun. Målsättningen är bl.a. att främja hälsa och ut- |
75 |
veckling samt att stärka det sociala nätverket runt barnet. Familjecentrum |
Skr. 2002/03:125 |
genomför en grundläggande föräldrautbildning under graviditeten men |
Bilaga 2 |
någon organiserad fortsättning efter man fått barn finns inte. Studie- |
|
främjandet vill i samarbete med familjecentrum i Söderhamn och Gärdets |
|
Hälsocentral i Bollnäs skapa ett kontaktnät för föräldar för att stödja, |
|
stimulera och fortbilda föräldrarna, integrera invandrarföräldrar med |
|
övriga föräldrar, skapa blandade grupper men också några pappagrupper. |
|
Kontaktperson: Sven Eriksson, tel. |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Strömsund |
|
Projektet Föräldrautbildning i samverkan |
|
180 000 kr för år 1 av 2 |
|
Studieförbundet Vuxenskolan i Strömsunds kommun vill vända sig till |
|
samtliga föräldrar i kommunen för att ge stöd och kunskap för att de |
|
bättre skall klara sin föräldraroll. Projektet vänder sig till föräldrar med |
|
barn i grundskoleåldern |
|
erbjuda föräldrautbildning i studiecirkelform. Man skall också erbjuda |
|
föreläsningar och tematräffar riktade även till skol- och |
|
barnomsorgspersonal, politiker, tjänstemän m.fl. Efter projekttidens slut |
|
skall denna typ av verksamhet ingå som ett permanent inslag i BVCs |
|
verksamhet. |
|
Kontaktperson: Veronica Borg, tel. |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Vansbro |
|
Föräldrautbildning i samverkan |
|
50 000 kr för år 3 av 3 |
|
Många föräldrar saknar idag det sociala skyddsnät och självklara stöd |
|
från den äldre generationen man tidigare haft. Det finns ett behov av att |
|
ge föräldrar kunskap om barns utveckling och inlärning för att förebygga |
|
kommunikationssvårigheter och känslomässiga och sociala problem. |
|
Genom att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man |
|
skapa nätverk som stärker familjerna. Projektet riktar sig till alla föräld- |
|
rar i kommunen med barn i åldern |
|
vårdscentralen och utbildningen är i studiecirkelform. |
|
Kontaktperson: Christina Jolhammar, tel. |
|
Svenska Barnmorskeförbundet |
|
Projektet Mammamål – individuellt stödjande måleri i grupp för gravida |
|
kvinnor |
|
68 000 kr |
|
Graviditeten är en unik tid i en kvinnas liv som innebär en stor omställ- |
|
ning för henne och hennes omgivning. I dagens samhälle som är präglat |
|
av stress, leds den gravida kvinnan många gånger att anpassa sig till för |
|
henne olämpliga förväntningar och krav. För många gravida kvinnor är |
|
mödravården den enda oas där hon kan få vård, trygga samtal med |
76 |
|
yrkeskunniga barnmorskor och professionell hjälp att möta sitt nya liv. |
Skr. 2002/03:125 |
Projektet syftar bl.a. till att genom bildarbete stödja den gravida kvinnan, |
Bilaga 2 |
främja en positiv graviditetstid och med hjälp av ett kreativt måleriarbete |
|
förebygga eventuella störningar i |
|
att äga rum på Hera mödravård på Sollentuna sjukhus. |
|
Kontaktperson: Anna Nordfjell, tel. |
|
Sveriges Makalösa Föräldrar (SMF) |
|
Projektet Barnvaktspool för ensamstående föräldrar |
|
191 000 kr för år 1 av 3 |
|
Att vara ensam eller delvis ensam med ansvar om barn och ekonomi, och |
|
kanske dessutom ha dålig eller ingen kontakt med den andre föräldern |
|
kan vara tungt. Barnvaktspoolen har tre syften – avlastning, utökat kon- |
|
taktnät och samarbete på olika nivåer. En barnvaktspool baseras på byte |
|
av tjänster, avlastning och möjlighet till egeninsats. Man vill samarbeta |
|
med förebyggande verksamhet för barn som finns inom kommunens |
|
socialtjänst. Föreningen tror att detta är ett möjligt arbetssätt även i öv- |
|
riga Sverige. För att få igång verksamheten runt om i landet behövs en |
|
person som arbetar med att knyta kontakter, marknadsföring etc. Till en |
|
början vill föreningen försöka på tre platser utanför Stockholm. |
|
Kontaktperson: Janna Olzon, tel. |
|
Handikapp
Epilepsiföreningen i Stockholm
Projektet Självhjälpsgrupper på temat Att leva med epilepsi 335 000 kr för år 1 av 2
Föreningen skall tillsammans med Stora Sköndals sjukhus utveckla en verksamhet med självhjälpsgrupper för personer med epilepsi. Tanken är att öka deltagarnas och även deras anhörigas kunskap och förståelse för vad epilepsi innebär, vilka behandlingsmetoder som finns samt stärka självförtroendet genom att träffa andra i samma situation, utbyta erfaren- heter och tankar kring sjukdomen samt bilda nätverk. En gruppledare skall leda samtalen och få kontinuerlig handledning genom en neuropsy- kolog knuten till Stora Sköndal. Förutom gruppsamtal ingår föreläsningar och avslappningsövningar m.m.
Kontaktperson: Teresa Janzon, tel.
Föreningen Nationella hjälplinjen |
|
Projektet Nationella hjälplinjen |
|
3 849 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. Personer med psykiska problem och |
|
deras närstående har många gånger mycket svårt att nå fram till adekvat |
|
vårdgivare. De jourtelefoner som finns är inte tillgängliga dygnet runt |
|
och inte alltid bemannade med personer som är utbildade och tillräckligt |
77 |
|
erfarna för att möta människor i akut kris. Riksförbundet för Social och |
Skr. 2002/03:125 |
Mental Hälsa, Riksförbundet Ananke, Svenska Ångestsyndromsäll- |
Bilaga 2 |
skapet, Föreningen Balans och SPES (Suicidprevenion och Efterlevandes |
|
Stöd) bygger tillsammans upp en nationell hjälplinje som skall vara |
|
öppen dygnet runt för människor i psykisk kris och deras an- |
|
höriga/närstående. En viktig uppgift är att fungera självmordsföre- |
|
byggande. Jouren skall bemannas av professionell personal med erfaren- |
|
het från området. Genom hjälplinjen skall man dels få akut samtalshjälp, |
|
dels hjälp att kontakta närmaste vård- och/eller samtalsgrupp. |
|
Kontaktperson: Monica |
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) |
|
Stödpersonprojektet |
|
625 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det sista året av ett treårigt projekt. Förbundet organiserar bl.a. stödper- |
|
soner inom psykiatrin och kontaktpersoner/stödfamiljer enligt LSS samt |
|
gode män. Förbundet samt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa |
|
och Schizofreniförbundet samlar i detta projekt stödpersonernas erfaren- |
|
heter och kunskaper, sammanställer och utvecklar utbildningsmaterial, |
|
samt utbildar handledare och gamla och nya stödpersoner och andra fri- |
|
villiga samhällsarbetare som skall ge stöd till psykiskt funktionshindrade. |
|
Projektet utvecklar också modeller för erfarenhets- och kunskapsutbyte |
|
mellan stödpersoner. |
|
Kontaktperson: Nilla Helgesson, tel. |
|
Riksförbundet för Njursjuka (RNj) |
|
Projektet Socialt stöd för njursjuka och deras anhöriga |
|
429 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det andra året av ett tvåårigt projekt. När någon får en njursjukdom på- |
|
verkas hela familjen. Att vara dialyserande innebär stor bundenhet samt |
|
brist på ork och hälsa och att när det inte längre räcker med dialys vänta |
|
på transplantation kräver stöd i olika former. Förbundet vill skapa |
|
underlag för att komplettera sjukvårdens kurativa verksamhet med den |
|
särskilda kunskap som organisationens omfattande samlade kunskap kan |
|
erbjuda. Man vill kunna ge direkt stöd till medlemmar och anhöriga, |
|
kartlägga behov och problem hos njursjuka och deras anhöriga och finna |
|
nya former för att stödja dem. I detta arbete ingår att utveckla samarbetet |
|
med kuratorer inom njursjukvården för ömsesidigt utbyte, framställning |
|
av material som kan ge njursjuka och anhöriga information om sociala |
|
frågor samt utbilda förtroendevalda i föreningarna. |
|
Kontaktperson: Britt Marie Färm, tel. 08- 546 405 02 |
|
78
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser
Föräldrautbildning riktad till familjer som har barn/ungdomar med av- vikande utseende till följd av missbildningar
467 000 kr
Projektet gäller utbildning till föräldrar som har barn med avvikande ut- seende till följd av medfödda missbildningar i ansikte och skalle. Den planerade utbildningsinsatsen fokuserar på de psykosociala aspekterna, som är relaterade till ett avvikande utseende för personen själv och den- nes föräldrar, syskon och övriga nära anhöriga. I projektet ingår två för- äldrautbildningstillfällen. Under mellantiden arbetar projektledaren med att vidareutveckla kontaktnätet mellan kursdeltagarna. Målet är att bidra till uppbyggnaden av ett nätverk för handikappgruppen och deras familjer. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Riksförbundet för Sällsynta Diagnoser, verksamheten för små och mindre kända handi- kappgrupper, Handikapp och Habilitering inom Stockholms Produk- tionsområde och Kraniofaciala enheten, Plastikkirurgiska kliniken Sahlgrenska US, Göteborg.
Kontaktperson: Elisabeth Wallenius, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Svenska Psoriasisförbundet (PSO)
Projektet Att leva med psoriasis 853 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Psoriasis är en kronisk sjukdom som drabbar huden och ofta lederna. Ca 30 % har även diagnosen psoriasi- sartrit, en ledsjukdom som medför smärta och stelhet och påverkar rör- ligheten. Speciellt besvärlig är psoriasis i hårbotten och i ansiktet, i underlivet och på händer och fötter. Trots daglig behandling finns ut- slagen och besvären kvar. Psyket påverkas negativt, många undviker att visa sin psoriasis för andra och är rädda för att ta kontakt med det mot- satta könet och det kan finnas oro för hur sex och samlevnad skall fungera. Den medicinska vården är god men det psykologiska omhändertagandet saknas. Förbundet vill nu pröva om man genom utbildning kan stärka medlemmarnas känsla av att det går bra att leva med psoriasis så att sjukdomen inte behärskar ens liv. Utbildningarna, som skall ges i kursform så att man kan dela erfarenheter med varandra, skall ta upp ämnen som sjukdomen och behandlingsalternativ, krisbearbetning, egnas och andras attityder, bemötandet inom sjukvården, anhörigas roll, samlevnadsfrågor m.m.
Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel.
79
FN:s standardregler
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Agenda 22 i landsting och företag 1 431 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Agenda 22 är ett projekt med målet att utveckla material och metoder att kunna förverkliga FN:s Standard- regler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. HSO har under en treårsperiod själva och tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund och De Handikappades Riksförbund utvecklat material, t.ex. s.k. Bruksanvis- ningar, för kommuner, landsting, individer och i viss mån för företag. Trots att det finns kommunala handikappråd i de flesta kommuner, har den lokala handikapprörelsen fortfarande ofta begränsat inflytande i frågor som berör funktionshindrade. Bland annat saknar många kommu- ner handikapplaner och de som finns är ofta diffusa och saknar klart an- givna åtgärder och tidsplaner. HSO skall nu utveckla och fördjupa det pågående Agenda 22 arbetet i kommunerna och utvidga det till att om- fatta landstingen och företag samt pröva om det går att bygga upp en ekonomiskt självbärande stödresurs som skall kunna bistå landsting och företag vid framtagning av handikappolitiska planer m.m.
Kontaktperson: Maryanne Rönnersten, tel.
Fritid/idrott
Barn
Bunkeflo Idrottsförening
Bunkefloprojektet – en modell för Sverige 2 327 000 kr för år 3 av 3
Bunkeflo Idrottsförening vill med hjälp av idrottsrörelse och skola för- söka sprida ett koncept om samarbete för att åstadkomma en ökning av graden av fysisk aktivitet – lek och idrott – hos skolbarn. Föreningen hoppas att en lustbetonad fysisk aktivitet under skoltiden skall avsätta spår i form av intresse och behov av fortsatt motion och idrott och dess- utom förse barnen med en liten repertoar av färdigheter att utnyttja på sin fritid i framtiden. Bunkeflo IF:s ambition är att stimulera och stödja så många skolor och idrottsföreningar i Sverige som möjligt att starta lokala projekt av samma eller liknande slag som i Bunkeflo. Man erbjuder ut- bildning, konferenser och seminarier, studiecirklar i samarbete med SISU och halvdagseminarium – Bunkefloforum.
Kontaktperson: Per Gärdsell, tel.
80
Forslundagymnasiet
Projektet Kultur i Natur – Mobil lägerplats 295 000 kr
I projektet Kultur i Natur – Mobil lägerplats kommer Forslunda gymna- sium i Umeå att upplåta en del av sin mark för att konstruera en mobil lägerplats avsedd för användning vid praktisk
Kontaktperson: Viktoria Persdotter, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)
Projektet SMUL – Social och Motorisk Utveckling genom Lek 385 000 kr för år 3 av 3
Föreningen driver tillsammans med Barn- och Ungdomshabiliteringen, MAS ett projekt som syftar till att hitta, pröva och utveckla en metod och ett arbetssätt som främjar den allsidiga utvecklingen optimalt hos det funktionshindrade barnet. Syftet är också att få mer delaktiga och aktiva föräldrar och att öka samverkan och förståelsen mellan olika yrkes- grupper. Målgrupper är barn, föräldrar och personal. Pedagogiken är tänkt att spridas till andra diagnosgrupper och till barn på andra förskolor inom Malmö kommun.
Kontaktperson: Marie Johansson, tel.
Föreningen Qbik
Projektet Fler tjejer på Qbik:s arena 300 000 kr för år 1 av 3
Föreningen QBIK i Karlstad är en damfotbollsförening som skall starta ett integrationsprojekt med hälsobefrämjande inriktning för i första hand invandrarflickor mellan
Kontaktperson: Freddy Lund, tel.
81
IFK Hedemora Skidor
Projektet Profilering
Friskolan Olympic vill bedriva ett samverkansprojekt med Dalarnas Idrottsförbund och Institutionen för Idrott och Hälsa. Hedemora Skid- klubb har startat en friskola med idrott, lek och rörelse som profil. Skolan har som mål att i tidig ålder lära barnen betydelsen av ett aktivt fritidsliv som stimulerar inlärning och ger en god hälsa och livsstil. Man vill nu under tre år följa upp och utvärdera verksamheten. Man vill bl.a. belysa om effekten av den fysiska aktiviteten har något eller direkt samband med studieprestationen, hur barnens fritid påverkas samt hur deras själv- känsla påverkas. Man vill sprida erfarenheter till föreningar och skolor.
Kontaktperson: Lillemor Gunnarsson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Rone Gymnastik- och Idrottsklubb
Projektet Idrottsskola för överviktiga barn 40 000 kr
Rone Gymnastik och Idrottsklubb skall under ett år i samarbete med barn, föräldrar, ledare, skolsköterska, dietist och skolläkare arbeta för att de barn som är överviktiga i Sudrets södra rektorsområde skall få hjälp med sin övervikt. Avsikten med projektet är att låta barnen få prova på olika typer av idrottsaktiviteter, t.ex. vattengymnastik, ridning, bowling m.m. och på så sätt aktivera dem inom de olika idrottsgrenarna samtidigt som barnens självförtroende kan stärkas. Gotlands kommun bidrar eko- nomiskt till bl.a. ersättning till dietist.
Kontaktperson: Anneli Winarve, tel.
Sibbhults Idrottsförening
Projektet Barnens skog 225 000 kr
Sibbhults Idrottsförening samarbetar med Region Skåne och habilitering och hjälpmedel samt Skogsvårdsstyrelsen och Skogssällskapet för att förverkliga en modell av skogslekplats särskilt för barn och ungdomar med funktionshinder och deras syskon/familjer. Man skall studera och tillämpa balans mellan trygghet och utmaning, dynamiska miljöer som ger barnen plats att växa m.m. Man planerar också att göra en broschyr om möjligheterna i Barnens skog.
Kontaktperson: Jörgen Persson, tel.
Stjärnholms Ryttarförening |
|
Projektet Stallfritids |
|
156 000 kr för år 2 av 2 |
|
Föreningen skall driva ett ”hästfritis” under eftermiddagstid. Barnen skall |
|
förutom att lära sig mer om häst- och stallvård, lära sig vikten av bra |
82 |
kost, i förebyggande syfte ta upp frågor om mobbning och utanförskap |
Skr. 2002/03:125 |
m.m. Man vill också starta grupper för barn och ungdomar med sociala |
Bilaga 2 |
problem samt samarbeta med två närbelägna skolor för att eleverna skall |
|
ha möjlighet att delta i verksamheten och hjälpa handikappade ryttare. |
|
Kontaktperson: Ingela Reinholdsson, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Hälsingland |
|
Pojkprojektet |
|
120 000 kr för år 3 av 3 |
|
Ensamstående mammor med pojkar var oroliga för sina söner som visade |
|
tecken på att de inte mådde bra. Några av pojkarna var utagerande, några |
|
var nedstämda. Pojkarna var i åldrarna |
|
söksverksamhet i Söderhamn med stöd av rektorer och elevvårdsgrupper |
|
och SISU för att pröva idén där mindre grupper pojkar skulle få tillgång |
|
till ”pojkaktiviteter” tillsammans med vuxna män. Aktiviteterna planera- |
|
des i samråd med pojkarnas mammor. Man vill nu utveckla formerna för |
|
organiserad pojkgruppsverksamhet. Man vill försöka etablera ett bestå- |
|
ende samarbete mellan barnomsorg, skola, SISU och idrottsföreningar. |
|
Kontaktperson: Christina Wall, tel. |
|
Ungdom
Studiefrämjandet i Stockholm
Projektet Friluftsliv – Samverkan – Integration 195 000 kr för år 2 av 3
Studiefrämjandet håller på tillsammans med ett fyrtiotal invandrarföre- ningar, skolor och fritidsgårdar att genomföra det treåriga projekt för natur- och friluftsverksamhet i förortsområden. Under det första året har man ordnat över 140 olika aktiviteter. Man har etablerat samarbete med KTH med syfte att uppmuntra ungdomar till att läsa vidare. Det planeras fler träffar mellan invandrare och svenskar då detta visat sig framgångs- rikt hittills. Delar av verksamheten riktar sig speciellt för ungdomar; inte minst för unga invandrarflickor.
Kontaktperson: Mohammed Qamaruddin, Håkan Lundberg, tel.
Handikapp
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Lund
Projektet Alla vinner – Ett projekt om jämlikhet och full delaktighet i föreningslivet för personer med funktionshinder
970 000 kr för år 2 av 2
FUB:s Lundavdelning har under många år engagerat sig i olika fritids- |
|
frågor som berör personer med utvecklingsstörning. I kommunen har det |
83 |
|
bildats en fritidsgrupp under Kommunala Handikapprådet för att bättre ta |
Skr. 2002/03:125 |
tillvara funktionshindrades behov i det allmänna fritidsutbudet. Gruppen |
Bilaga 2 |
har representanter från handikappföreningar, omsorg och habilitering, |
|
kultur- och fritidsförvaltning, Lunds Civila Ryttarförening samt region |
|
Skånes barn- och ungdomshabilitering. FUB:s Lundavdelning i sam- |
|
verkan med fritidsgruppen utformar olika typer av kvalitetskriterier som |
|
kan underlätta och förbättra tillgängligheten i föreningslivet för funk- |
|
tionshindrade. |
|
Kontaktperson: Bengt Bengtsson, tel. |
|
Handikappidrottens Samarbetsorgan (HISO) i Malmö |
|
Projektet FRISKUS |
|
423 000 kr för år 2 av 2 |
|
Samarbetsorganisationen vill sprida en lyckad samhällsmodell i Sverige |
|
– samverkan och samordning kring funktionshindrades möjligheter till en |
|
ökad livskvalitet genom aktiv fritid i kommunen. Förkortningen |
|
FRISKUS står för Fritid, Social och Kulturell Samverkan. Man vill er- |
|
bjuda olika kommuner i landet att ta del av denna modell genom både |
|
tryckt material och besök i form av föreläsningar eller seminarier. Man |
|
vill stimulera till lämpliga samverkansmodeller som kan verka för en |
|
förändringsprocess i arbetet med funktionshindrades fritid samt speciellt |
|
uppmärksamma betydelsen av kunskap om funktionshinder och hur man |
|
ökar integreringen inom fritids- och kulturområdet. |
|
Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel. |
|
Handikappidrottsföreningen Snöflingan |
|
Projektet Idrott för funktionshindrade barn och ungdomar i norra |
|
Sveriges inland |
|
389 000 kr för år 1 av 2 |
|
I Gällivare finns inte någon organiserad verksamhet för funktionshind- |
|
rade barn och ungdomar i motions- eller tävlingsinriktad idrott. Före- |
|
ningen vill utveckla arbetsformer som stämmer in på de villkor som man |
|
lever med i norra Sveriges inland; en liten befolkning utspridd över en |
|
stor yta och därmed långa avstånd. Målet är att idrotten skall vara till- |
|
gänglig för alla funktionshindrade barn och ungdomar i Gällivare kom- |
|
mun. Genom ett nära samarbete med barnhabiliteringen, RBU, FUB, |
|
Synskadades Riksförening i Gällivare, idrottslärare och representanter |
|
för kommunen skall man nå ut till målgruppen barn och ungdomar |
|
år med funktionshinder. Man skall också samarbeta med Svensk Idrotts |
|
Studie- och Utbildningsorganisation (SISU) och Norrbottens Handi- |
|
kappidrottsförbund. Projektet skall pågå i två år och därefter drivas i |
|
föreningens regi. Målet är att i slutet av 2003 ha aktiverat minst 80 funk- |
|
tionshindrade barn och ungdomar i motion och idrott i Gällivare kom- |
|
mun. |
|
Kontaktperson: Monica |
|
84
Hem och Skolaföreningen i Skellefteå särskola
Fritid på eget ansvar 300 000 kr för år 2 av 3
Ungdomar med utvecklingsstörning har svårt att uttrycka sina egna önskemål och de har svårt att föreställa sig sådant som de inte har varit med om. Föräldrar behövs men i tonåren är det viktigt att frigörelse- processen påbörjas. Syftet med projektet är att skapa en mötes- plats/träffpunkt för utvecklingsstörda ungdomar där de har en bra fritid på eget ansvar. Syftet är också att skapa trygghet för ungdomarna så att de på sikt kan söka sig ut i samhället. Tanken är att under projekttiden hitta former som underlättar för ungdomarna att ta eget ansvar, att de äldre ungdomarna skall vara bra förebilder för de yngre samt hitta lös- ningar för hur mötesplatsens verksamhet kan fortsätta efter projekttiden. Man kommer att samarbeta med Fritidsförvaltningen, Skellefteå kom- mun.
Kontaktperson: Mari Andersson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Idrottsföreningen Friskis och Svettis i Stockholm
Projektet Motionsaktiviteter för barn och ungdomar med DAMP 170 000 kr
Målet med projektet är att inom Friskis och Svettis verksamhet hitta lättillgängliga träningsformer för barn med DAMP. Ett långsiktigt mål är att sprida denna motionsform så att så många barn som möjligt med DAMP kan få ta del av verksamheten. Ett viktigt mål är att barnen skall uppleva träningen som rolig. Barnen kommer att rekryteras genom bl.a. habiliteringscentra, RBU och Attention.
Kontaktperson: Susanne Ekeroth, tel.
Landvetter Judo Klubb (LaJK)
Projektet Judo för alla 34 000 kr
Föreningen vill med detta projekt förbättra möjligheterna för barn och ungdomar med olika handikapp att träna judo. Inom föreningen finns aktiva medlemmar som är yrkesverksamma inom handikappomsorgen och det finns ett samarbete med Härryda kommuns habiliteringsgrupp. Man kommer att starta en ny träningsgrupp med barn och ungdomar med varierande handikapp vilket föreningen är övertygad om kommer att ge hela föreningen glädje, erfarenhet och kunskap.
Kontaktperson: Kenneth Markander, tel.
85
Piteå Ridklubb
Projektet Med hjälp av fyra ben 155 000 kr för år 1 av 2
Piteå Ridklubb skall tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) i Norrbottens län bygga upp en stabil verk- samhet för funktionshindrade barn och ungdomar och ge dem möjlighet att få komma ut i naturen med hjälp av hästar samtidigt som dessa barn får en möjlighet att träna upp sin balans. Ridklubben kommer under pro- jekttiden att anlita dels en utbildad handikappinstruktör och dels en sjuk- gymnast som kommer att ta fram individuella träningsprogram för eleverna. Ridklubben kommer även att utveckla en tävlingsverksamhet för funktionshindrade i Piteå med omnejd.
Kontaktperson: Annakari Karlsson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Stiftelsen Frösunda Solidaritet
Projektet Ett sportprogram för handikappade 1 150 000 kr för år 3 av 3
Frösunda Center har under många år arbetat med rehabilitering av skada- de och handikappade barn, ungdomar och vuxna. Stiftelsen Frösunda Solidaritet prövar i samverkan med Frösunda Center en modell där ny- skadade och nyhandikappade barn, ungdomar och vuxna får en tidig in- troduktion i idrott. Introduktionen följs upp i ett system där lokal verk- samhet inom idrottsrörelsen samverkar för att nå de mål som projektet har. Projektet har sin bas i Frösunda Center i Solna.
Kontaktperson: Karsten Inde, tel.
Stockholms Idrottsförbund
Projektet Campus Haninge 300 000 kr
Förbundet vill undersöka förutsättningarna till en satsning på att erbjuda unga svenska och utländska idrottare, med eller utan invandrarbakgrund eller funktionshinder, möjlighet att bedriva elitidrott. Man vill också kunna erbjuda utbildning för ledare m.fl. kombinerat med högskole- studier. Målgrupperna är elitidrottare, etniska minoriteter, funktionshind- rade, idrottsledare samt administratörer. Man avser att undersöka förut- sättningarna att erbjuda samma möjligheter och träning för funktions- hindrade som för dem utan funktionshinder.
Kontaktperson: Lars Liljegren, tel.
86
Studiefrämjandet i Uppsala
Projektet Sol, vatten och vind – Centrumbildning för utomhuspedagogik och sinnesträning för personer med utvecklingsstörning
726 000 kr för år 2 av 2
Grundtanken i detta projekt är att användbarhet och tillgänglighet skall vara god för alla målgrupper med funktionshinder men projektet fokuse- ras på deltagare med utvecklingsstörning. Man vill skapa förutsättningar för utvecklingsstörda att under kunnig ledning utöva träning, idrott, na- turvistelse och odling samt uppleva spänning, lust och äventyr för att kunna utveckla färdigheter och intressen för en rikare fritid och ett aktivt friluftsliv. Projektet bedrivs i mycket nära samarbete med
Kontaktperson: Ia
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Projektet Fler idrottsskolor för funktionshindrade under EU:s handi- kappår 2003
1 415 000 kr
Försöket med motions- och idrottsskolor för funktionshindrade har snart varit verksamt i tre år. Konceptet att genom idrottsskoleverksamhet ge rörelsehindrade, utvecklingsstörda, synskadade barn och ungdomar möj- lighet att prova olika former av motion och idrott har visat sig mycket lyckat. Under år 2003 som är EU:s Europeiska Handikappår vill Svenska Handikappförbundet sprida kunskap om hur och varför man startar Idrottsskolor för funktionshindrade. Man vill ha regionala konferenser och kurser för att nå ut till beslutsfattare och tjänstemän inom kommuner, landsting, förtroendevalda och tjänstemän på Riksidrottsförbundet och dess specialförbund.
Kontaktperson: Annica Fornell, tel.
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Projektet Försök med motions- och idrottsskolor 1 200 000 kr för år 3 av 3
Det är ofta svårt för personer med funktionshinder att delta i olika mo- tions- och idrottsaktiviteter; särskilt gäller detta barn och ungdomar samt kvinnor och invandrare med funktionshinder. Förbundet utvecklar därför s.k. motions- och idrottsskolor som sedan skall kunna vara förebild för andra kommuner. Man vill pröva olika driftformer såväl i offentlig som i föreningsregi och utveckla nätverk för depåer för utlåning av idrottsred- skap och hjälpmedel. Förbundet vill också undersöka förutsättningarna för att bygga upp ett handikappidrottens utvecklingscenter med bl.a. en riksdatabas för handikappidrott, utveckling av träningsmetoder, utveck- ling av redskap och hjälpmedel, ledarutveckling m.m. Skolorna skall vara mycket starkt förankrade i den kommunala verksamheten.
Kontaktperson: Annica Fornell, tel.
87
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Projektet Träningslära för rullstolsåkning 1 035 000 kr för år 2 av 2
Rullstolsidrottare och andra rullstolsburna tränar enligt samma principer som idrottare utan funktionshinder trots att förutsättningarna är helt olika. Förbundet vill därför tillsammans med föreningen Rekryterings- gruppen och Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott som är knutet till Riksidrottsgymnasiet för handikappidrott i Bollnäs utveckla en träningslära för rullstolsåkning. En sådan utveckling av träning kan med- föra att nyskadade och födelseskadade kan rehabiliteras och habiliteras snabbare och bättre, att rullstolsidrottare skall kunna träna effektivare och generera större framgångar i stora tävlingar och att flera rullstolsidrottare skall kunna träna mer effektivt även i sitt närområde.
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Sveriges Dövas Idrottsförbund
Projektet 15th Winter Deaflympics i Sundsvall 2003 500 000 kr
Sverige/Sundsvall arrangerar 15:e Winter Deaflympics i
Kontaktperson: Urban Mesch, tel. 901
Södermanlands Handikappidrottsförbund
Projektet Regionalt utvecklingscenter, Handikappidrott 1 530 000 kr för år 1 av 3
Det finns ett stort behov av att pröva nya vägar för det regionala/lokala arbetet med handikappidrott. Det behövs en sammanbindande organisa- tion som skapar kompetensutveckling och bryggor mellan nybörjarverk- samhet – mellannivå och elit. Södermanlands Handikappidrottsförbund tillsammans med Eskilstuna kommun skall i projektet skapa ett nät- verkstänkande. Särskild vikt kommer att läggas vid att vidga kontakt- ytorna mot en rad samhällsverksamheter, bl.a. skola, vård och omsorg, rehabilitering, försäkringskassa och Arbetsmarknadsverket. Erfaren- heterna kan senare utgöra modeller för andra regioner i landet.
Kontaktperson: Leif Thorstensson, tel.
88
Förebyggande av brott/våld/mobbning
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Barn
Föreningen Karlstads Zontaklubb II
Projektet Barn i Karlstad 300 000 kr för år 2 av 2
Karlstad Zontaklubb II vill tillsammans med Rädda Barnen Värmland starta ett ickevåldsprojekt för barn. Syftet är att utbilda barn i konflikt- lösning och skapande av våldsfria relationer. Man vill lära ut grund- läggande respekt för både män och kvinnor, att undvika stereotypa köns- uppfattningar och att lära sig att handskas med besvikelser och negativa känslor på ett positivt och konstruktivt sätt. Barnen skall uppnå färdigheter för att kunna leva i relationer fria från våld, kunna handskas med konflikter och lära sig förkasta våldsamt och kränkande uppträdande, i synnerhet mot flickor. Droginformation ingår också i utbildningen och barnen skall lära sig att hjälp finns att få. Målgruppen är 953 pojkar och flickor i grundskolans sjätte klass. Utbildning sker av räddningstjänstpersonal, poliser, lärare, förskollärare m.fl. vid kvinnojourer, akutmottagningar, brottsjourer i Värmland i konfliktlösning. Dessa blir ”barfotapedagoger” och arbetar sedan tillsammans med klassföreståndare/mentorer i klasserna under läsåret.
Kontaktperson: Eva Ullenius Hellgren, tel.
Ungdom
Föreningen Vänner för livet
Vänner för livet
200 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Vänner för Livet i samarbete med Lugna Gatan, Kriminellas Revansch i Samhället och skolorna i Stockholmsområdet driver en kam- panj mot mobbning och våld. Föreningarna erbjuder skolor ett helhets- paket bestående av föreläsningar, utbildning för personal, arbetsmaterial och utbyggnad av ett faddersystem där elever i nionde klass på högstadiet tar hand om de yngre. Verksamheten bedrivs i första hand av ungdomar samt personer som unga kan identifiera sig med. Föreningarna strävar efter att arbeta med orsakerna till och inte enbart med symtomen för pro- blemen. Projektet innefattar en långsiktig och bred samverkan mellan skola och föreningsliv.
Kontaktperson:
89
Föreningen Vänner för livet
Vänner för livets hemsida 230 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Vänner för livet arbetar mot mobbning i skolorna i Stockholms län. Föreningen vill utveckla arbetet genom att bygga en hemsida med communityfunktioner för medlemmar, skolor och elever. Hemsidan är tänkt att fungera så att skolor och lokala skolprojekt skall kunna kommunicera med varandra, utbyta tips och erfarenheter osv. I projektet ingår även utbildningar för elever så att de kan sköta skolans engagemang i hemsidan. Inför projektets andra år planerar föreningen att fördjupa arbetet med att skapa kontakt mellan gymnasieskolor och grundskolor, för att på så sätt skapa kontaktnät mellan yngre och äldre elever.
Kontaktperson:
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Stockholm
Konsekvensbeskrivningsprogram för unga tjejer 280 000 kr för år 2 av 3
Detta projekt syftar till att utveckla ett konsekvensbeskrivningsprogram för unga flickor motsvarande det program för unga pojkar i riskzon, vars syfte är att de skall ta avstånd från våld och kriminalitet, som KRIS arbetat fram tidigare. Metoderna i programmet för flickorna är snarlika pojkarnas förutom att inriktningen ligger mer på missbruksproblem och besök hos bl. a. Stockholms prostitutionsgrupp och Alla Kvinnors Hus. Föreningen använder sig bl.a. av forumteater, föreläsningar i skolor med uppföljande möten samt ett fördjupat samarbete med olika stadsdelar i Stockholm.
Kontaktperson: Gith Jonsson, tel.
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
Projektet Hembesök – uppföljning av unga förbrytare 850 000 kr för år 2 av 3
Projektet syftar till att stödja unga offer för framför allt personrån samt till att hindra gärningsmannen från att upprepa brottet i fråga. Genom projektet erbjuds brottsoffren stöd av särskilt utbildade unga medlare från Fryshusets Lugna
Kontaktperson: Anders Gardell, tel.
90
Handikappidrott
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Talangutveckling inom Svensk Handikappidrott 2 500 000 kr för år 3 av 3
Svenska Handikappidrottsförbundets talangprojekt består av tre delar: ett topprogram för etablerade toppaktiva idrottare och lag, ett talangprogram för lovande aktiva på väg till toppen samt ett supportprogram för att ut- veckla kringverksamheterna för att stötta idrottarna är inne på sitt sista år av detta treåriga projekt. Deltagarna i topp- och talangprogrammen er- bjuds medicinsk service, utbildning, träningsläger och individuella ut- vecklingsplaner som syftar till medaljkapacitet på internationell nivå. Man har kunnat konstatera ökad kunskapsnivå hos såväl aktiva som ledare. Rådgivning och tester har man kommit en bra bit med och mer- satsning på detta under det tredje året är planerad. Dessutom närmare kontakt mellan den medicinska personalen och de aktiva ses som priori- tering framöver.
Kontaktperson: Hans Säfström, tel.
Sveriges Dövas Idrottsförbund
Projektet Operation dammsugning 500 000 kr för år 3 av 3
Projektet syftar till att fånga upp och utveckla möjligheterna för döva och hörselskadade ungdomar att utöva idrottsaktiviteter. Verksamheten består dels av "Operation dammsugning" dels av projektet "Talangutveckling". "Operation dammsugning" fångar upp döva och hörselskadade idrotts- intresserade ungdomar på landets "normalhörande" skolor. Syftet är att informera ungdomarna och uppmuntra till aktivt deltagande inom döv- idrotten. Projektet "Talangsatsning" syftar till att utveckla de talanger som redan är aktiva inom dövidrotten.
Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel.
Hjälpmedel
Barn
Riksföreningen Autism (RFA)
Datorbaserade kommunikationshjälpmedel för förskolebarn med autism
– fallstudier för en metodutveckling 147 000 kr
Under de senaste åren har kunskapen kring och intresset av autism ökat markant. Arbetet har till stor del varit inriktat på att ge barnen en tydlig struktur i vardagen och har präglats av TEACCH (Treatment and Educa- tion of Autistic and related Communication handicapped Children) som
är ett pedagogiskt förhållningssätt utvecklat i USA och är den mest an-
91
vända behandlingsmetoden för personer med autism i Sverige just nu. |
Skr. 2002/03:125 |
Trots detta har ca 50 % av alla barn med autism inget utvecklat tal samt |
Bilaga 2 |
mycket dålig språkförståelse. Föreningen vill pröva PECS, ett kommuni- |
|
kationssystem baserat på bilder. Man vill nu genom en fallstudie på för- |
|
skolebarn med autism och utvecklingsstörning, som inte har något eller |
|
mycket begränsat tal, se hur man kan underlätta möjligheterna till kom- |
|
munikation genom användning av främst datorbaserade hjälpmedel. |
|
Samarbete sker med Habilitering och Hjälpmedel, region Skåne. |
|
Kontaktperson: Lena Andersson, tel. |
|
Handikapp
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Ett hjälpmedelsprojekt
2 204 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. De Handikappades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Reumatikerförbundet, Riks- förbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar samt Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade genomför ett projekt med fokus på hjälpme- delsförsörjningen ur ett brukarperspektiv. Erfarenheterna är att hjälpme- delssystemen fungerar mycket olika i olika delar av landet, ofta uppstår svårigheter med såväl möjligheterna att få ett visst hjälpmedel som ut- provning, uppföljning eller reparation. Förbunden undersöker, genom fördjupningsstudier i några län, hjälpmedelsförsörjningen i förhållande till ålder, etnicitet och kön, om och hur organisationen av hjälpmedels- försörjningen påverkar möjligheterna för den enskilde att få rätt hjälp- medel m.m. Man undersöker också hur brukaren kan medverka och vilken information och kompetens som krävs för att kunna göra reella val. Man skall också belysa beslutsprocessen, dvs. hur politiker, verk- samhetsledning och hjälpmedelskonsulenter tolkar de politiska intentio- nerna och vilka hinder och möjligheter som uppstår. Den samlade kun- skapen skall föras ut genom konferenser.
Kontaktperson: Pia Berggren, tel.
Hjälpmedelsinstitutet |
|
Försöksverksamhet med uppbyggnad av Skoldatatek i Sverige |
|
3 355 000 kr för år 1 av 3 |
|
Hjälpmedelsinstitutet vill tillsammans med Riksförbundet Attention, |
|
RBU och Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter |
|
göra en försöksverksamhet med uppbyggnad av Skoldatatek i Sverige. |
|
Skoldatateken skall stimulera och utveckla |
|
för elever i behov av särskilt stöd, ge skolpersonal en fördjupad special- |
|
pedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimule- |
|
rande lärandesituationer för elever i behov av särskilt stöd samt hur |
|
datorn kan användas som ett kompenserande hjälpmedel, starta en kort- |
|
tidsutlåning av datortillbehör och programvara samt utveckla metoder |
|
och arbetssätt kring IT. Försöksverksamheten byggs upp i sex kommuner |
92 |
|
i landet och förläggs i eller i närheten av de kommuner som utgör huvud- |
Skr. 2002/03:125 |
orter i Specialpedagogiska institutets fem regioner dvs. Malmö, |
Bilaga 2 |
Stockholm, Örebro, Göteborg och Umeå. Dessutom startas ett skoldata- |
|
tek i Uppsala med särskilt samordnande ansvar. Skoldatateken skall be- |
|
drivas som en pedagogisk verksamhet där specialpedagogik tillsammans |
|
med kompetens kring IT sätts i centrum. Hjälpmedelsinstitutet är an- |
|
svarigt för projektet och skapar en projektorganisation samt ansvarar för |
|
att samverkan etableras med andra organ och myndigheter. En nationell |
|
referensgrupp tillsätts med representanter från FMLS, Attention, RBU, |
|
Kommunförbundet, Specialpedagogiska institutet, Skolverket och |
|
Hjälpmedelsinstitutet. De kommuner som går in i försöksverksamheten |
|
förväntas bidra till kostnader för löner, lokaler m.m. med ca 50% av |
|
kostnaden. |
|
Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. |
|
Hjälpmedelsinstitutet |
|
Projektet Bostads- och arbetsplatsanpassningar samt hjälpmedel/dator- |
|
stöd för personer med psykiska funktionshinder |
|
2 795 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. Hjälpmedelsinstitutet genomför till- |
|
sammans med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Schizofre- |
|
niförbundet ett projekt med syfte att pröva och utveckla hjälpmedel för |
|
personer med psykiska funktionshinder med stora varaktiga funktions- |
|
nedsättningar med minnesproblem, svårigheter att planera, orientera sig i |
|
tid och rum m.m. Projektet genomförs i Karlstad och landstinget i |
|
Värmland. I projektet ingår försöksverksamhet, metodutveckling, an- |
|
passning av hjälpmedel och utbildning i mycket nära samverkan mellan |
|
brukarna, deras anhöriga och olika personalgrupper. |
|
Kontaktperson: Catarina Brun, tel. |
|
|
|
Projektet Begåvningsstöd – Utveckling och kompetenshöjning |
|
250 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. Landstinget har tillsammans med |
|
Västernorrlands läns FUB genomfört ett fördjupningsarbete kring begåv- |
|
ningsstöd/kognitiva hjälpmedel. Bakgrunden var att man upplevde brister |
|
i kunskap, rutiner, utbyte av erfarenheter och samarbetskanaler mellan |
|
kommun och landsting. Arbetet har resulterat i att anvisningstext och |
|
hjälpmedelssortiment arbetats fram. Hjälpmedelscentralen och FUB ar- |
|
betar i detta projekt med utbildning för brukare och personal och med |
|
uppföljning. |
|
Kontaktperson: Maria Holknekt, tel. |
|
93
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Ett hjälpmedelsprojekt 913 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt projekt med syfte att hjälpa brukaren att bli en kompetent hjälpmedelskonsument och ge mer kunskap om RTP:s skadegruppers livssituation och behov till olika personalgrupper och be- slutsfattare. Förbundet vill i projektet särskilt arbeta med skadegrupperna polioskador, whiplashskador, ryggmärgsskador, hjärnskador och frågor som rör amputerade. Projektet har startat med en kartläggning där projektledaren dels träffar berörda målgrupper vid lokala möten, dels gått ut med en enkät till dessa målgrupper. Kartläggningen ligger till grund för utbildnings- och informationsinsatser riktade till lokalföreningarnas kontaktpersoner för hjälpmedelsfrågor som i sin tur skall ge råd och stöd till enskilda hjälpmedelsbrukare och bygga upp nätverk mellan dessa. Dessa insatser utformas tillsammans med en grupp yrkesverksamma per- soner inom hjälpmedelsområdet. Vidare skall man bygga upp en Hjälp- medelsinformation/kunskapsbank.
Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Idrottens utveckling
Barn
Byttorps Idrottsförening
Projektet Idrott och skola i rörelse 370 000 kr för år 2 av 2
Detta projekt syftar till att utveckla en modell där lärandet i skolan blir bättre med regelbunden och ofta återkommande fysisk aktivitet. Projek- tets idé är att rörelse och fysisk aktivitet inte bara är bra för den fysiska konditionen hos alla barn utan också påverkar själva inlärningsprocessen i skolan på ett positivt sätt. Föreningen vill nu utveckla en modell för utökat samarbete mellan skolan och idrottsföreningen så att föreningen blir en resurs i detta arbete. Inom projektet skall alla elever i åk
Kontaktperson: Pelle Höög, tel.
94
Hovmantorp Gymnastik och Idrottsförening (GoIF)
Ungdomar i centrum 35 000 kr för år 2 av 2
Detta projekt syftar till att finna former för att utveckla föreningens verk- samhet för barn och ungdomar. En bollmotorisk skola för barn mellan
Kontaktperson: Torgny Arfvidsson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Svenska Fäktförbundet
Fäktning som barn- och ungdomsidrott – Metodutveckling 95 000 kr för år 2 av 2
Svenska Fäktförbundet skall med detta projekt utveckla barn- och ung- domsfäktningen i Sverige t.ex. genom bättre instruktörsutbildningar som skall se till barnens förutsättningar och intressen än idag, samt utveckla ett nytt system för barnfäktningen. Detta system tar sin utgångspunkt i det märkessystem som finns inom exempelvis simning, där de som kommit upp i en viss kunskapsnivå erhåller ett märke. Inom detta projekt vill förbundet nu utveckla ett liknande system inom fäktningen för barn som baseras på deras kunskapsnivå.
Kontaktperson: Mats Ekström, tel.
Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförening i Sverige (SOKU-
Sverige)
Projektet Tjejer i rörelse 180 000 kr för år 2 av 2
Projektet syftar till att intressera rörelsehindrade barn med invandrarbak- grund för fysisk aktivitet och då främst volleyboll. Föreningen vill på detta sätt uppmärksamma flickornas behov av att få delta i fysiska akti- viteter, något som traditionellt varit vikt för pojkarna. Genom detta kan flickornas självförtroende stärkas, samtidigt som intresset för volleyboll kan väckas. Att få föräldrarna intresserade och engagerade anses som en viktig del i projektet, varför stor vikt kommer att läggas på att skapa för- troende mellan föräldrar och ledare.
Kontaktperson: Johan Kerimo, tel.
95
Ungdom |
Skr. 2002/03:125 |
Avesta Handbollklubb |
Bilaga 2 |
|
|
Liten blir stor (handboll för alla) |
|
50 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen Avesta Handboll vill med detta projekt utveckla sin barn- |
|
verksamhet så att den anpassas mer efter barnens egna intressen och för- |
|
måga till idrott. I samarbete med två andra föreningar har föreningen ut- |
|
vecklat ett bollekis och genomför verksamhet för barn under tidiga |
|
eftermiddagar. Dessutom arbetar föreningen med att utveckla samarbetet |
|
med de lokala fotbollsföreningarna så att tränings- och tävlingssäsonger- |
|
na kan anpassas så att barnen inte behöver välja verksamhet i så tidig |
|
ålder. Under projektets två första år har ett sådant samarbete påbörjats |
|
med mycket positivt resultat då det gäller att underlätta barnens över- |
|
gångar till andra idrotter. |
|
Kontaktperson: Arne Steinholtz, tel. |
|
BBK Solna Vikings |
|
Boll- och idrottsskola samt ledarutbildning för invandrarungdomar |
|
300 000 kr för år 2 av 2 |
|
Solna Vikings vill, i samarbete med Spånga BK, få fler barn och ungdo- |
|
mar med invandrarbakgrund att engagera sig i klubben. Föreningen vill |
|
utbilda ledare som själva har invandrarbakgrund. Dessa ledare skall |
|
främst ägna sig åt aktiviteter på lågstadieskolorna i Spånga och Solna. |
|
Satsningen skall organiseras genom att en projektledare håller samman |
|
och leder 12 handledare, en per närområde och skola, som tillsammans |
|
skall utbilda ungdomsledarna. En projektledare kommer att hålla |
|
samman projektet. Målet med projektet är att nå ökad integration och en |
|
samverkan mellan idrottsrörelsen, skola, förskola och kommun. |
|
Kontaktperson: Jan Marklund, tel. |
|
Bergnäsets AIK |
|
Elevens val – fotboll |
|
59 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen har tillsammans med skolan startat ett "elevens val" med fot- |
|
boll. Under det första året har projektet inneburit att fler har fått chansen |
|
att kombinera sin idrott med skolan på ett bättre sätt. De som har velat |
|
träna mer har fått göra det och under projektets tid har varje elev fört en |
|
s.k. träningsbok om hur mycket man tränat. I fortsättningen av projektet |
|
skall den teoretiska delen ytterligare utvidgas med ledarkunskap m.m. |
|
Detta för att fotbollen och idrotten även skall ses i ett lite annat |
|
perspektiv och öppna för möjligheter för de som vill fortsätta med andra |
|
saker inom idrotten. |
|
Kontaktperson: Krister Hertting, tel. |
|
96
Bergnäsets AIK
Hos oss är alla stjärnor – utveckling av en föreningsidé 130 000 kr för år 3 av 3
Kvalitetssäkring av idrottsverksamhet i föreningslivet är ett viktigt steg i utvecklingen för bättre barn och ungdomsidrott. I detta projekt vill Bergnäset AIK utveckla en modell för idrottsföreningar att arbeta med kvalitetssäkring av verksamheten i föreningen. Under det första året har projektet på olika sätt förankrats i föreningen genom bl.a. en enkätstudie som blev ett startskott för kvalitetsarbetet och resultatet blev en hemsida, www.baik.nu. Föreningen har även genomfört en ”Kvalitetsdag” för samtliga sektioner, personal samt huvudstyrelse. En styrgrupp för kvali- tetsarbetet har bildats och en modell tagits fram som nu används i verk- samheten. Under år två har föreningen satsat på att bygga upp en struktur med tydlig ansvarsfördelning och få fler människor engagerade i verk- samheten. Föreningen planerar också att skapa ett ungdomsforum och ett marknadsnätverk.
Kontaktperson: Krister Hertting, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Bollklubben Vargarna (BKV)
Spelarutveckling i Roslagen 180 000 kr för år 3 av 3
Genom detta projekt vill BKV Norrtälje både utveckla samarbetet mellan fotbollsföreningar i Roslagen och utifrån ett individperspektiv stötta och vidareutbilda unga fotbollstalanger i Roslagen. Detta skall uppnås bl.a. genom att ordna återkommande träningserbjudande eller träningssam- lingar för fotbollsungdomar i Roslagen. Flera föreningar är intresserade av projektet, både för att utveckla samarbetet mellan föreningarna, men också för att utveckla de fotbollstalanger som finns i distriktet och där- igenom höja kvaliteten på fotbollen i Roslagen. Målgruppen är ungdomar i åldrarna
Kontaktperson: Christer Lundin, tel.
Bureå Idrottsförening |
|
Idrott åt alla |
|
250 000 kr för år 2 av 2 |
|
Detta samverkansprojekt syftar till att skapa möjligheter för organiserad |
|
idrott för barn och ungdomar samt att skapa en naturlig mötesplats på |
|
orten, något som hittills saknats. Man vill också med projektet utöka |
|
samarbetet mellan skolan, kyrkan och de lokala föreningar som finns i |
|
Bureå. Under det första projektåret har organiserad eftermiddagsverk- |
|
samhet erbjudits barn och ungdomar i skolans lokaler, där de har fått |
|
möjlighet att pröva på olika typer av idrott. Under det första året har om- |
|
kring 180 barn, varav 130 fickor, i åldern |
|
som bestått av aerobics, innebandy, barngympa och flickhockey. Även |
|
dans har anordnats, där främst flickor har deltagit. Det café, Tallbacka, |
97 |
som föreningen driver är en mötesplats på orten. Under kommande år |
Skr. 2002/03:125 |
skall samarbetet med skolan utvecklas, liksom samarbetet mellan före- |
Bilaga 2 |
ningarna som ingått ett samverkansavtal kring projektet. |
|
Kontaktperson: Göthe Lindgren, tel. |
|
Friska Viljor Fotboll Club |
|
Framtid |
|
125 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen Friska Viljor vill med detta projekt som pågått i två år, ut- |
|
veckla verksamheten genom ett ökat samarbete med andra föreningar i |
|
det bostadsområde där föreningen är verksam. I området finns få funge- |
|
rande föreningar och den verksamhet som finns i området bedrivs ofta av |
|
föreningar som har sin hemvist på annan plats i kommunen. Genom att |
|
utbilda ledare från området kan fler ungdomar och barn intressera sig för |
|
verksamheten i föreningslivet. Genom olika idrottsverksamheter vill |
|
föreningen intressera fler personer, framför allt människor med utländsk |
|
bakgrund, för idrottsverksamhet i föreningen. Idrottsföreningen Friska |
|
Viljor ingår som en del i ett större utvecklingsprojekt i bostadsområdet |
|
och genom detta projekt vill föreningen tydligare utveckla sin verksam- |
|
het så att den blir en del av området. |
|
Kontaktperson: Sten Grundberg, tel. |
|
Föreningen Stone City Oaks Basketboll |
|
Basket över alla gränser |
|
100 000 kr för år 2 av 2 |
|
Föreningen, som är inriktad på basket i olika former, verkar för att ta ett |
|
ansvar när det gäller medlemmarnas sociala utveckling med betoning på |
|
etik och moral. Man vill särskilt arbeta mot rasism och våld och för idrott |
|
utan dopning. Ungdomsverksamhet har startats i två socialt utsatta om- |
|
råden där det tidigare varit svårt att etablera föreningsverksamhet. Med |
|
projektet vill man utveckla verksamheten i dessa områden genom att |
|
skapa möjligheter till spontan näridrott. Föräldrarna är engagerade i |
|
projektet på olika sätt, vilket bland annat ger föräldrar med invandrar- |
|
bakgrund inblick i svenskt föreningsliv. Föräldrarna tar också aktiv del i |
|
träning och utbildning av ungdomarna. I projektet samarbetar föreningen |
|
med socialtjänsten och skolan och kommer tillsammans med dem er- |
|
bjuda basketaktiviteter i samband med skolavslutningen på kvällstid. |
|
Kontaktperson: Kjell Wahlberg, tel. |
|
Föreningen Sundsvall Dragons |
|
Projektet Brother to Brother – mot våld, alkohol, droger och rasism |
|
200 000 kr för år 2 av 2 |
|
Sundsvalls Dragons vill med detta projekt utveckla en metod för idrotts- |
|
föreningar att kunna nå och arbeta med ungdomar som av olika anled- |
|
ningar löper risk att hamna fel i samhället. Med förebilder från idrotten |
98 |
|
och med regelbundna idrottsaktiviteter vill föreningen bidra till att ung- |
Skr. 2002/03:125 |
domarna stärker sin självuppfattning och aktivt tar avstånd från droger. |
Bilaga 2 |
Aktiviteterna i projektet utgår från ungdomarnas egna förutsättningar och |
|
intressen och baseras på Äventyrs- och ”Learning by Doing” pedagogik. |
|
Projektet har under det första året etablerat ett gott samarbete med |
|
socialtjänst och ett flertal skolor, där projektet bedrivs. De medverkande |
|
ungdomarna är positiva till projektet och föreningen har även föräldrar- |
|
nas stöd i arbetet. Under det kommande året vill Sundsvall Dragons satsa |
|
mer på upplevelsebaserade erfarenheter för ungdomar och ledare, läger |
|
och ledarutbildning. |
|
Kontaktperson: Lars Fäldt, tel. |
|
Hallands Idrottsförbund |
|
Halländsk talangutveckling |
|
197 000 kr för år 2 av 3 |
|
Detta projekt riktar sig i första hand till elitsatsande ungdomar med syftet |
|
att dessa ungdomar skall fortsätta med elitidrott upp i seniorålder. En del |
|
är att utveckla individen genom ökade kunskaper om både idrotten och |
|
livet vid sidan om. En annan del är att höja kompetensen hos tränarna i |
|
syfte att bredda deras kunskaper om idrotten i sig men också om annat |
|
vid sidan om idrotten som påverkar förutsättningarna för att bedriva |
|
elitidrott. Genom att utveckla metoder för samtal och dialog om person- |
|
lig utveckling mellan idrottare och tränare, att möta andra idrottares för- |
|
utsättningar och höja kunskaperna om sitt eget idrottande skall förutsätt- |
|
ningarna och intresset för att fortsätta satsa på elitidrott för ungdomar bli |
|
bättre. |
|
Kontaktperson: Olle Åström, tel. |
|
Hallands Idrottsförbund |
|
Idrott för alla efter tolv år |
|
143 000 kr för år 3 av 3 |
|
Hallands Idrottsförbund vill med detta projekt tillsammans med ett antal |
|
lokala idrottsföreningar hitta former för att utveckla barnledare inom |
|
idrotten. Genom en allmän barnledarutbildning skall de ledare som är en- |
|
gagerade i barnverksamhet få en bättre utbildning som är inriktad på all- |
|
männa kunskaper om barn och barns förmåga. Ett annat syfte med pro- |
|
jektet är att skapa ett nätverk mellan barnledare för att öka deras kun- |
|
skaper genom samarbete och erfarenhetsutbyte. De ledare som omfattas |
|
av utbildningen skall få tillräckliga erfarenheter för att vidareutbilda |
|
resten av de ledare som finns i respektive idrottsförening och därigenom |
|
kan kompetensen i hela föreningen höjas. Enligt planerna skall ett |
|
policyprogram arbetas fram i varje lokal idrottsförening. |
|
Kontaktperson: Håkan Gustavsson, tel. |
|
99
Hallands Idrottsförbund
Stöd och välbefinnande genom idrott hos barn och ungdomar med rörel- sehinder
210 000 kr för år 3 av 3
Med detta projekt vill Hallands Idrottsförbund öka möjligheten för funk- tionshindrade barn och ungdomar att idrotta. Förbundet vill hitta former för hur friskidrottsföreningar skall kunna inkludera även funktionshind- rade barn och ungdomar i sin ordinarie verksamhet. Tillsammans med ett antal lokala idrottsföreningar vill förbundet erbjuda verksamhet och där- igenom även starta en process där funktionshindrade barn och ungdomar, framförallt barn och ungdomar med
Kontaktperson: Peter Gårdestedt, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Halmstad Frigymnaster (HFG)
Projektet Lokal idrottsutveckling 250 000 kr för år 2 av 2
Föreningen vill ta ett samlat grepp för att få barn och ungdomar mer ak- tiva. Projektet består av två delprojekt, en elitinriktad del och en del med fokus på breddidrott. Elitprojektet inriktas på de ungdomar som vill satsa på sin idrott, men som har svårt att få tiden att räcka till. Genom projektet vill föreningen ge de elitsatsande eleverna på en högstadieskola möjlig- het att träna på dagtid, under den tid som är avsatt för ”eget arbete” och därigenom nå ökad flexibilitet när det gäller elevernas träningsmöjlig- heter. Den andra delen av projektet innebär att föreningen erbjuder elever i grundskolan möjlighet till idrottsaktiviteter efter skolans slut, då många idrottshallar ändå står tomma. Som ledare fungerar gymnasieelever med inriktning på specialidrott. Här samarbetar föreningen med kommunens fritidshem. Under våren 2002 har ca 1000 lågstadieelever deltagit i verk- samheten.
Kontaktperson:
Haninge Boxningsklubb |
|
Projekt Ungdomssatsning och integration i Brandbergen/Haninge |
|
150 000 kr för år 3 av 3 |
|
Haninge Boxningsklubb vill med detta projekt utveckla klubbens aktivi- |
|
teter genom att göra sin föreningslokal till en mötesplats för ungdomar. |
|
Idrotten skall stå i centrum men möjligheter till andra aktiviteter finns, |
|
exempelvis ledarutbildningar i samarbete med SISU för att de ungdomar |
|
som inte själva är aktiva inom någon idrott kan bli intresserade av andra |
|
funktioner inom föreningslivet. Projektets första två år har varit en fram- |
|
gång för klubben. Medlemsantalet har ökat, antalet flickor i klubben har |
100 |
ökat med över 50 procent och stämningen i klubben har förbättrats, bl.a. |
Skr. 2002/03:125 |
genom att kurser i etik och moral har anordnats i samarbete med SISU. |
Bilaga 2 |
Föreningen har inlett ett samarbete med socialförvaltningen där man er- |
|
bjuder ungdomar med risk att hamna snett att träna boxning, under led- |
|
ning av en av klubben medlemmar som är svensk mästare i tungvikts- |
|
boxning. Ett samarbete har även inletts med ungdomsgården som ligger |
|
bredvid föreningens träningslokal. |
|
Kontaktperson: Björn Brehmer, tel. |
|
Hultsfreds Fotbollsklubb |
|
Tjejkraft Hultsfred |
|
400 000 kr för år 2 av 2 |
|
Projektet syftar till att utveckla metoder och modeller för att ge flickor |
|
bättre förutsättningar att i större utsträckning stanna kvar inom före- |
|
ningslivet på bosättningsorten. Målgruppen är främst de flickor som ak- |
|
tivt deltar i klubbens verksamhet. Genom att fokusera på olika områden, |
|
t.ex. idrott i ett mångkulturellt samhälle, demokrati och jämställdhet, IT |
|
och kultur, är tanken att flickornas kompetens, talang och entrepre- |
|
nörsanda skall tas till vara. |
|
Kontaktperson: Anna Ståhlgren, tel. |
|
Håkanstorp Bollklubb (HBK) |
|
Sport istället för våld |
|
280 000 kr för år 2 av 2 |
|
Detta integrationsprojekt syftar till att med idrotten som metod skapa |
|
mötesplatser och en ökad förståelse mellan människor med olika etniska |
|
bakgrunder. Inom projektet skall föreningen dels öka föräldradeltagandet |
|
i föreningen för att visa på vikten av ett aktivt fritidsliv för unga, dels |
|
samarbeta mer med skolan och göra sin föreningslokal till en mötesplats |
|
även utanför idrottsaktiviteterna. Dessa aktiviteter skall skapa möjlig- |
|
heter att träffas på ett avspänt och roligt sätt. En viktig del i projektet är |
|
att ungdomarna skall bli mer aktiva och delaktiga i föreningens totala |
|
verksamhet, genom att bl. a. ge fler unga chansen att utvecklas till ledare. |
|
Det kommer även att startas en fotbollsskola för flickor i anslutning till |
|
skolan för att även unga flickor med invandrarbakgrund skall bli delak- |
|
tiga i föreningslivet. |
|
Kontaktperson: Rolf Schreiber, tel. |
|
Hälle Idrottsförening |
|
Föreningen i skolan |
|
30 000 kr för år 2 av 2 |
|
Projektet syftar till att stärka skolidrottsföreningens roll och på så sätt |
|
öka kunskapen hos eleverna om vad en förening är, hur den fungerar och |
|
vad som menas med demokrati. Målet är att skolidrottsföreningen skall |
|
leva vidare även när projektet tagit slut. Målgruppen är elever på mellan- |
101 |
|
och högstadiet vid två skolor i Uddevalla, totalt ca 750 elever. En utbild- |
Skr. 2002/03:125 |
ningsserie med teman kopplade till föreningslivet har genomförts under |
Bilaga 2 |
projektets första år samt ett läger. Projektets första år har fått stor genom- |
|
slagskraft bland eleverna och föreningen kommer att fortsätta det på- |
|
gående utvecklingsarbetet ytterligare ett år. |
|
Kontaktperson: Christian Persson, tel. |
|
IFK Hedemora Skidor |
|
Skidklubben i skolan |
|
120 000 kr för år 3 av 3 |
|
I samarbete med skolan vill Hedemora Skidklubb göra det möjligt för |
|
fler barn att prova på skidåkning. Föreningen erbjuder sin kompetens på |
|
t.ex. friluftsdagar där alla barn, oavsett förmåga, ges möjlighet att prova |
|
på skidåkning. Aktiviteterna är olika och sker under lekfulla former. Ett |
|
mål med projektet är att ge barnen kunskap om skidåkning och ett varak- |
|
tigt intresse för vinteridrott. Genom att utnyttja den skidlekplats som |
|
kommunen iordningställt kan barnen lättare och på ett spontant sätt |
|
kunna hitta till idrotten. Under de två första åren av projektet har det varit |
|
låg- och mellanstadiebarn som erbjudits att delta i verksamheten. Under |
|
det tredje och sista projektåret kommer aktiviteterna att fortsätta riktad |
|
till skolbarn i alla åldrar. Verksamheten kommer även att inriktas på att |
|
skapa de rutiner som behövs för att möjliggöra en fortsättning av verk- |
|
samheten även efter projekttidens slut. |
|
Kontaktperson: Lillemor Gunnarsson, tel. |
|
Judo Club Sundsvall |
|
Judo för |
|
100 000 kr för år 2 av 2 |
|
De så kallade graderingsreglerna för barn och ungdomar inom judospor- |
|
ten har inte hängt med i kraven på att idrotten skall ske på barns villkor |
|
och med barns förmåga i första rummet, utan reglerna är desamma som |
|
för hundra år sedan. Sundsvall Judoklubb menar att det är dags att ändra |
|
detta åldriga regelsystem och utveckla dem mer mot judo för barn. Syftet |
|
med projektet är att utveckla nya regler för bedömnings och göra dem |
|
tillgängliga för fler med hjälp av ett roligt och lättförståeligt informa- |
|
tionsmaterial som kan användas av tränare, ledare och barn. Klubben |
|
kommer även att sprida informationen inom judorörelsen i Sverige. |
|
Kontaktperson: Wolfgang Biedron, tel. |
|
Järveds Idrottsförening (JIF) |
|
Föreningsrådet |
|
50 000 kr för år 3 av 3 |
|
Syftet med projektet är att ge ungdomar bättre möjligheter att slussas in i |
|
föreningslivet för att få en meningsfylld fritid. I Järveds föreningsråd, där |
|
flera föreningar finns med, och i samarbete med skolan, utvecklas verk- |
102 |
|
samheten så att ungdomar kan prova på olika verksamheter utan krav på |
Skr. 2002/03:125 |
att bli medlemmar i en viss förening. Intresset för verksamheten är stort, |
Bilaga 2 |
både från de medverkande föreningarna och från de medverkande ung- |
|
domarna. Flera nya aktiviteter har kommit igång i föreningsrådets regi, |
|
bland annat innebandy, ishockey för flickor, bågskytte, ridning, flug- |
|
bindning och fiskeverksamhet. Kontakten med kommunen fungerar väl |
|
och en näridrottsplats kommer att iordningställas där ungdomarna kom- |
|
mer att involveras när det gäller utformning och innehåll. |
|
Kontaktperson: Jan Sjölund, tel. |
|
Kalmarbygdens Fältrittklubb |
|
Ungdomsprojekt |
|
110 000 kr för år 2 av 3 |
|
Kalmarbygdens Fältrittklubb, en förening med i huvudsak flickor som |
|
medlemmar, vill genom detta projekt utveckla samarbetet med Kalmar |
|
Rullklubb, en inlinesförening vars medlemmar och aktiva i huvudsak är |
|
pojkar. Syftet med detta samarbetsprojekt är att stärka ungdomarnas del- |
|
aktighet och att öka deras möjlighet att själva bestämma, planera och |
|
genomföra aktiviteter som de själva vill. Inom projektet planeras och |
|
genomförs alla aktiviteter av och med ungdomarna själva. I Rullklubben |
|
är det uteslutande ungdomar som är aktiva såväl i styrelse som i andra |
|
delar och i ridklubben leds och samordnas projektet av föreningens ung- |
|
domssektion/kommitté. En del av verksamheten har bedrivits i form av |
|
studiecirklar, där en grupp, med deltagare från båda föreningarna, har |
|
skapat hemsidor åt föreningarna. |
|
Kontaktperson: Helena Nilsson, tel. |
|
Karby Tennisklubb (KTK) |
|
Projekt – Ett ungdomens hus |
|
133 000 kr för år 2 av 2 |
|
Karby Tennisklubb vill i samband med utbyggnaden av tennishallen, |
|
som färdigställdes i början av 2001, skapa ett Ungdomens hus som kan |
|
fungera som en mötesplats för ungdomar i Brottby, där hallen är belägen. |
|
Sedan hallen invigdes har en del verksamhet inletts, bl.a. finns ett café |
|
som blivit uppskattat. På kvällstid finns en bakgrupp och en sygrupp och |
|
kyrkan bedriver barn- och ungdomsverksamhet i hallen. Nu vill klubben |
|
utvidga verksamheten kring hallen ytterligare. En tennisskola för ung- |
|
domar med olika funktionshinder planeras till hösten, liksom ”pröva på |
|
idrotter” i samarbete med övriga föreningar och skolan. |
|
Kontaktperson: Torbjörn Wiik, tel. |
|
103
Idrottsskola
165 000 kr för år 3 av 3
Syftet med detta projekt är att ge alternativ till barns för tidiga specialise- ring inom idrott genom att utveckla verksamhet med inriktning som går ut på att inte bedriva någon specialidrott för barn under tio år. Genom en särskild idrottsskolesektion, vars inriktning är att barnen skall få prova på olika idrotter, bedrivs verksamhet dels inom olika sektioner inom KFUK- KFUM, dels i samarbete med föreningar som har andra idrotter. Före- ningens ledare utbildas för att tankarna om en ickespecialiserad barn- idrott skall få fäste, vilket bl.a. handlar om att acceptera barns idrott ut- ifrån de egenskaper och intressen som barn har. Även föräldrar omfattas av projektet i form av föräldrautbildning med utgångspunkt i att öka för- ståelsen för barns idrott utifrån barnens egna förutsättningar.
Kontaktperson: Magnus Toresand, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
KFUM Basket, Järfälla
KFUM Järfälla Baskets Ungdomsprojekt år 2000 – 2003 110 000 kr för år 3 av 3
Järfälla Basket vill med detta projekt dels skapa mötesplatser mellan ungdomar från olika delar av kommunen, dels ge möjligheter för ung- domar till spontan idrott men även involvera ungdomar i planerings- och beslutandeprocesser i den verksamhet som gäller ungdomar själva. Projektets upplägg är att arbeta utifrån ett aktivitetsområde som skall vara en drogfri plats dit ungdomar kan komma bara för att träffas. Före- läsningar med bl. a. brandkår och polis skall anordnas under sommaren. Under planeringsfasen av projektet har verksamheten planerats i nära samarbete med kommunen, Järfälla basket och det ungdomsråd som finns i kommunen. Det första året av projektet har fallit väl ut och de resultat man sett av såväl själva sommaraktiviteterna som i planerings- fasen är att ungdomar i kommunen varit väldigt aktiva i planering och upplägg. Under år två har man fortsatt arbetet med denna sommarverk- samhet och man hyser stora förhoppningar att kunna permanenta verk- samheten i fortsättningen med stöd från andra.
Kontaktperson: Georg Holm, tel.
Korpen Lunds Motionsidrottsförbund |
|
Dövintegration Idrott |
|
44 000 kr för år 2 av 3 |
|
Detta projekt syftar till att med idrotten som metod öka integrationen |
|
mellan döva barn och deras hörande kamrater. Ett underliggande syfte |
|
med projektet är att intressera barn med hörselskador för idrott i före- |
|
ningslivet och ett fysiskt aktivt liv även i ett längre perspektiv. Genom att |
|
samarbeta med två skolor med såväl hörande som döva barn vill Korpen |
|
i Lund skapa en bas för en gemensam fritid mellan barnen. ”Prova på” |
|
verksamhet under terminerna samt olika typer av läger under kortare |
104 |
perioder skall dels skapa intresse för idrott i förening hos de döva och |
Skr. 2002/03:125 |
hörselskadade barnen, dels skapa mötesplatser mellan hörande och döva. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Caroline Persson, tel. |
|
Korpen Skånes Motionsidrottsförbund |
|
Friska krafter |
|
294 000 kr för år 3 av 3 |
|
Korpen Skåne vill med detta projekt utveckla former för att ge ungdomar |
|
som idag inte motionerar eller är med i en idrottsförening ökade möjlig- |
|
heter till idrott och motion. Projektets upplägg är att genom fyra del- |
|
projekt, utifrån olika metoder, finna gemensamma nämnare som kan an- |
|
vändas för att nå, aktivera och göra ungdomarna mer delaktiga i före- |
|
ningslivet. Genom att samarbeta med skolan i ett par projekt och med |
|
övrigt föreningsliv i andra projekt kan kontakter och intresse skapas |
|
bland ungdomarna. Under det andra projektåret kommer samarbetet med |
|
skolor i området att ytterligare förstärkas och utvecklas. |
|
Kontaktperson: Caroline Persson, tel. |
|
Kågedalens Allmänna Idrottsförening (AIF) |
|
Projektet Det goda livet |
|
175 000 kr för år 2 av 3 |
|
Detta projekt syftar till att fånga upp de av föreningens ungdomar som |
|
slutar sitt idrottande genom att försöka få dem att fortsätta att vara aktiva |
|
i föreningen. Några av de orsaker till för tidiga avhopp från föreningen |
|
som Kågedalen sett, är bl.a. ökade prestationskrav, för mycket vuxen- |
|
styrning av aktiviteterna och att man ofta måste passa tider som inkräktar |
|
på andra intressen. Inom projektet skall därför möjligheter till spontan- |
|
idrott, dvs. idrott utan krav på prestation och tävling utvecklas. För att |
|
utveckla ungdomarnas delaktighet kommer projektet att ledas av en ung- |
|
domsgrupp i föreningen för att tillgodose och stimulera deras eget enga- |
|
gemang i såväl planering som genomförande av aktiviteter de själva valt. |
|
Kontaktperson: Arne Olofsson, tel. |
|
Köpings Bordtennisklubb (BTK) |
|
|
|
200 000 kr för år 3 av 3 |
|
Köpings Bordtennisklubb vill genom detta projekt fördjupa och utveckla |
|
samarbetet med skolan och kommunen, vilket sker genom att en interna- |
|
tionell bordtennisskola har utvecklats inom projektet. Föreningen är till |
|
stor del ansvarig för bordtennisen i verksamheten. Föreningen vill för- |
|
bättra möjligheterna för de elitsatsande ungdomarna att kunna kombinera |
|
skola och elitidrott på hemmaplan. Olika aktiviteter och mötesplatser |
|
ordnas för de ungdomar från olika länder som studerar på skolan. Inom |
|
projektet samarbetar föreningen också med Svenska Institutet. Under de |
|
första två åren har bordtennisskolan haft ungefär tio utländska deltagare |
105 |
|
per år. Såväl själva bordtennisträningen som de sociala aktiviteterna har |
Skr. 2002/03:125 |
fungerat väl och klubben vill nu fortsätta projektet enligt planerna. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Krister Rejström, tel. |
|
Linköpings Handikappidrottsförening (LHIF) |
|
Idrottsskola |
|
55 000 kr för år 2 av 3 |
|
För att skapa möjligheter för rörelsehindrade barn och ungdomar att |
|
idrotta på sina egna villkor och få prova på olika idrotter har Linköpings |
|
HIF utvecklat en idrottsskola, Idrott och Lek. Föreningen informerade |
|
inför idrottsskolans start landstinget, kommunen och stadens handikapp- |
|
råd om verksamheten. Under det första året har tio ungdomar deltagit i |
|
verksamheten. Nästkommande år kommer projektet till stor del att base- |
|
ras på ungdomarnas egna åsikter och önskemål, som de fått framföra |
|
genom enkät. |
|
Kontaktperson: |
|
Långshyttans Allmänna Idrottsklubb Fotboll (LAIK Fotboll) |
|
Projektet tjejer på arenan |
|
17 000 kr för år 2 av 2 |
|
Genom detta projekt vill Långshyttans AIK fokusera på flickorna i före- |
|
ningen och få dem att stanna kvar inom föreningen och idrotten. Genom |
|
att t.ex. arbeta med en kabaré vill föreningen utveckla ett arbetssätt som |
|
ser till mer än bara idrottsaktiviteter. Tanken med kabarén är att också |
|
utveckla deltagarna själva att uppträda och agera inför människor och på |
|
så sätt stärka flickorna i sin tro på sig själva. |
|
Kontaktperson: |
|
Malbas Basket |
|
Spontanbasket |
|
193 000 kr för år 3 av 3 |
|
Syftet med detta projekt är att utveckla former för att kombinera spontan |
|
idrott och organiserad idrott i en förening. Malbas i Malmö har startat en |
|
verksamhet med spontanbasket i skolor i Malmö, under den tid då |
|
skolans lokaler inte utnyttjas. Själva verksamheten i projektet liknar |
|
mycket en form av öppet hus, där hallen görs tillgänglig för spontan |
|
idrott, i detta fall basket. Resultatet av det första året har överlag varit |
|
lyckat och en effekt man sett är att ungdomarna tycker att det är bra med |
|
en verksamhet där de ”kan gå som de känner för”. Även föreningar vars |
|
huvudskaliga verksamhet bedrivs under andra säsonger har också varit |
|
mycket positiva till variationen i träningen för de ungdomar som varit |
|
med. Under år två skall föreningen försöka kombinera pojk- och flick- |
|
grupper. |
|
Kontaktperson: Arne Börjesson, tel. |
|
106
Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI)
Alla kan – friidrottsskola för utvecklingsstörda 150 000 kr för år 3 av 3
Föreningen har startat upp landets första friidrottsskola för förståndshan- dikappade barn och ungdomar. Projektet kom igång med hjälp av Handi- kappidrottens Samarbetsorgan och barnhabiliteringen i Malmö, som även är delaktiga i projektets genomförande. Projektet har nu pågått i två år och all involverade parter är överens om att friidrottsskolan fungerar ut- märkt. Friidrottsskolan arrangeras en gång i veckan och deltar gör barn och ungdomar i åldern
Kontaktperson: Lasse Johnsson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Malungs Innebandyklubb
Idrottsskola/Idrottsråd 225 000 kr för år 2 av 2
Projektets syfte är att utveckla en roligare och mer spännande barnidrott. Genom att utveckla samarbetet med fler föreningar vill man inom pro- jektet starta idrottsskola med flera olika idrotter. Upplägget på idrotts- skolan skall vara ”prova på” aktiviteter inom en idrott under några veckor för att sedan byta till någon annan idrott. Arbetet inom projektet bygger på att utveckla samarbetet mellan föreningarna i Malung. Idrotts- skolans upplägg förutsätter nämligen att föreningarna som skall delta är villiga att släppa "sina" barn till denna verksamhet trots vad det kan innebära i missade träningar, matcher m.m. Projektet vill pröva att ut- veckla idén om en idrottsverksamhet för barn. Målet är att idrottsskole- verksamheten blir den organiserade barn och ungdomsidrotten i Malung. Kontaktperson:
Mosjö Sportklubb |
|
Projektet Ung Kraft |
|
199 000 kr för år 3 av 3 |
|
Mosjö SK har under två år arbetat med ett projekt som syftar till att hitta |
|
former och metoder för att stärka ungdomars hälsa genom en aktiv och |
|
meningsfylld fritid. I projektet ingår verksamhet som syftar till en före- |
|
ningsintern utveckling, bl.a. inriktning på flickors verksamhet samt |
|
ledarutbildningar för främst unga ledare, och en mer extern del som |
|
främst syftar till att ge ungdomar möjligheter att påverka sitt fritidsutbud. |
|
Under det första året gjordes en undersökning av ungdomars fritid, som |
|
legat till grund för planering av verksamheten. Ett ”ungdomens hus” har |
|
startat, med gott resultat. Dessutom startades flera flickgrupper och ar- |
|
betar med att ta fram en barn- och ungdomspolicy för föreningen inledes. |
|
Under år två har föreningen arbetat med utveckla demokratiarbetet inom |
107 |
föreningen, fördjupat samarbetet med andra föreningar och skola, samt |
Skr. 2002/03:125 |
fortsatt med att finna nya verksamheter och verksamhetsformer utifrån |
Bilaga 2 |
barns och ungdomars behov och önskemål. |
|
Kontaktperson: Peter Bergvall Virtanen, tel. |
|
Nacka Handikappidrott |
|
Kälkhockey |
|
120 000 kr för år 3 av 3 |
|
Med detta projekt vill NHIF utveckla sin kälkhockeyverksamhet för barn |
|
och ungdomar genom ett fadderprojekt. De seniorspelare och landslags- |
|
spelare som finns i Nacka fungerar som faddrar åt de yngre i föreningen, |
|
dels när det gäller att stötta i själva idrottsverksamheten, dels utanför |
|
isen. I projektet ingår även att stärka deltagarna, både som idrottsaktiva |
|
men även i livet i övrigt. Genom projektet har föreningen även lockat nya |
|
spelare till klubben. Inom projektet vill föreningen också utveckla en |
|
utbytesverksamhet med Föreningen Idrott För Funktionshindrade i |
|
Malmö, som också har kälkhockey inom sin förening. Sociala aktiviteter, |
|
resor mm är viktiga delar i projektet i syfte att barnen kan bli mer själv- |
|
ständiga. |
|
Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. |
|
Norrby Idrottsförening |
|
Norrbyprojektet |
|
115 000 kr för år 3 av 3 |
|
Syftet med detta projekt är att återuppbygga förtroendet och tilltron till |
|
idrott och föreningsliv samt göra den mer intressant för ungdomar i |
|
Norrby kommundel i Borås. Inom projektet har det startas en idrottsskola |
|
med möjligheter att prova på olika aktiviteter. Idrottsskolan riktar sig till |
|
barn och ungdomar upp till 16 år, som engageras med hjälp av kontakt- |
|
personer som fått utbildning från SISU i projektarbete. Även föräldrarna |
|
omfattas av projektet och föreningen vill genom olika aktiviteter, som |
|
exempelvis utbildning i anslutning till idrottsverksamheten, skapa ett |
|
nätverk bland dem. Projektet bedrivs i samarbete med bl.a. skolorna i |
|
området, Borås kommun och olika invandrarföreningar. |
|
Kontaktperson: Arne P Johansson, tel. |
|
Nässjö Idrottsskola |
|
Multi Activity |
|
75 000 kr för år 3 av 3 |
|
Detta projekt vill utveckla idrottsverksamhet för ungdomar mellan 13 |
|
och 16 år som inte är med i föreningslivet, i syfte att få dem delaktiga i |
|
någon form av idrottsverksamhet. Idén är att utforma den idrottsliga |
|
verksamheten så att den skall ge alla möjligheter att vara med och själv |
|
bestämma vad man vill göra. Verksamheten är därför utformad som |
|
”prova på” aktiviteter. Deltagarna skall även ges ett bredare perspektiv |
108 |
|
på verksamheten genom utbildning och information om bl.a. droger och |
Skr. 2002/03:125 |
annat destruktivt beteende. I samarbete med ett antal föreningar skall |
Bilaga 2 |
olika typer av idrotter och verksamheter introduceras och presenteras. |
|
Kontakt med målgruppen skapas genom samarbete med skolans elevråd, |
|
kommun och landsting, de lokala föreningarna samt genom kontakter |
|
med vuxna som arbetar med särskilt utsatta ungdomar. Ett mål med pro- |
|
jektet är att etablera ett bestående samarbete mellan ungdomar, skola, |
|
kommun och lokalt föreningsliv och på så sätt kunna bryta det som före- |
|
ningen anser vara vattentäta skott mellan olika delar av samhället. |
|
Kontaktperson: Jan Erik Karlsson, tel. |
|
Roslagens Bowlingklubb (RBK) |
|
Bowlingskola |
|
50 000 kr för år 3 av 3 |
|
Detta projekt syftar till att utveckla klubbens verksamhet genom en bow- |
|
lingskola där ungdomar leder ungdomar, vilket dels utvecklar verksam- |
|
heten, dels utvecklar ungdomarna som ledare. Ungdomarna fungerar som |
|
faddrar för de yngre barnen. Knattebowling anordnats en gång i veckan |
|
med ca 30 deltagare per gång. Faddrarna har lagt ner mycket arbete på |
|
varje deltagare för att stimulera till samarbete mellan deltagarna och man |
|
skall kunna bowla tillsammans med såväl äldre som yngre. En gång i |
|
veckan besöker en grupp på 16 personer med förståndshandikapp bow- |
|
linghallen för att bowla och umgås. Klubben arrangerar även s.k. Multi- |
|
dagar, då bowlare i olika åldrar tävlar mot varandra. |
|
Kontaktperson: Lena Wik, tel. |
|
|
|
Fri idrott åt alla |
|
250 000 kr för år 3 av 3 |
|
|
|
och sin idrott på en rad olika sätt. Projektet är inriktat på föreningen som |
|
helhet och innefattar områden som integration, spontanidrott, demokrati, |
|
delaktighet och folkhälsa. Ett ungdomsråd har startat, i syfte att få ung- |
|
domarna mer delaktiga i föreningens verksamhet. Projektet har idag 3000 |
|
barn och ungdomar i åldern |
|
MunktellArenan. I samband med skollov har arenan varit öppen och |
|
olika ”prova på” verksamheter har erbjudits. Under sommartid har ett |
|
arrangemang benämnt ”Sommarkul” erbjudit aktiviteter i nio olika bo- |
|
stadsområden i Eskilstuna. |
|
Kontaktperson: Bengt Olof Eskilsson, tel. |
|
109
Rågsveds Idrottsförening (RIF)
RIFs integrationsprojekt – RIF inför
85 000 kr för år 3 av 3
Med detta integrationsprojekt vill föreningen i första hand att ledare inom föreningen ökar sin kompetens och erfarenhet, för att de bättre skall kunna möta de behov som ungdomarna i föreningen har. Projektet om- fattar både utbildning av föreningens ledare och verksamheter för ung- domarna med fokus på att skapa mötesplatser och aktiviteter där man måste samarbeta. Under det första året arbetade ungdomarna i projektet med att utveckla ett individuellt ansvar och med sin roll som individ i gruppen. Ungdomarna har varit tvungna att bättre lära känna sig själva och sina förutsättningar, samtidigt som man måste utveckla samarbets- viljan, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Detta sker bland annat ge- nom att lagen åker på läger och cuper och har lägeskola, där ungdomarna själva ansvarar för bl. a. matlagning, städning och boende. Under det tredje projektåret kommer en större del än tidigare fokuseras på utbild- ning av ledare, i syfte att projektet skall kunna fortleva.
Kontaktperson: Torsten Rasmussen, tel.
Skånela Idrottsförening
Kostprojekt
55 000 kr för år 2 av 2
Skånela IF vill med detta projekt öka kunskaperna kring aktiva idrotts- flickors kostvanor i kombination med idrott. Ofta visar det sig att just flickor missköter sin kosthållning i samband med idrott, vilket ofta kan resultera i såväl dåliga resultat som ohälsa för individen. Genom detta projekt skall nu flickorna själva bli delaktiga i sin kosthållning och där- igenom bli mer medvetna om vikten av att äta rätt när man idrottar. För- äldrar och ledare kommer att involveras i projektet så att även de lär sig vikten av rätt mat i kombination med idrott på hög nivå.
Kontaktperson: Karin Nilsson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Skånes Fotbollförbund |
|
Projektet Fokus F13 |
|
100 000 kr för år 2 av 3 |
|
Detta projekt syftar till att utveckla metoder och arbetssätt inom fotbollen |
|
med resultatet att fler flickor i åldern |
|
ningslivet. Bilden av varför fler flickor slutar sin idrott tidigt är, enligt |
|
Skånes Fotbollförbund, att de ofta upplever att de så att säga lever på |
|
undantag och i skymundan för föreningarnas övriga verksamhet. I detta |
|
projekt är därför den metod som arbetas fram inriktad på att förändra |
|
detta och tydligare sätta flickorna i förgrunden, både vad det gäller den |
|
kvalitativa fotbollsträningen men även i föreningen totalt sett. Föräld- |
|
rarna skall involveras i projektet för att deras förståelse för en aktiv fritid |
|
för flickor skall öka. |
|
Kontaktperson: Ulf Larsson, tel. |
110 |
|
Stafsinge Idrottsförening (SIF)
Projektet After School 51 000 kr för år 2 av 2
Syftet med detta projekt är att skapa intresse för föreningslivet bland ungdomar som idag har lite eller ingen kontakt med föreningslivet. Genom att skapa mötesplatser med hjälp av idrotten vill föreningen för- söka minska de konflikter som den senaste tiden blossat upp i det område där föreningen är verksam. Samarbete mellan fritidsgården och före- ningen skall skapa kontakter med de ungdomar som idag inte är verk- samma i föreningen, vilket företrädesvis är ungdomar med invandrarbak- grund. Genom aktiviteter direkt efter skolan vill föreningen intressera ickeaktiva ungdomar för sin fotbollsverksamhet och därigenom få dem att möta föreningens aktiva ungdomar.
Kontaktperson:
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Storsjöns Segelsällskap
Öppen hamn i Östersund 40 000 kr för år 3 av 3
Att ge möjligheter till spontan idrott utan krav på prestation kan få ung- domar att idrotta och motionera utifrån sina egna villkor. Segelsällskapet i Storsjön vill med detta projekt utveckla sådana möjligheter för ung- domar upp till 19 år. Inom projektet bedrivs en verksamhet kallad Öppen hamn, som innebär att ungdomar ges möjlighet att prova på att segla un- der ett antal veckor under sommaren. Det finns inga krav på avgifter, på närvaro eller prestation vilket gör att den som bara vill testa kan göra det och den som blir intresserad kan komma fler gånger och sedan även delta i föreningens ordinarie seglarverksamhet.
Kontaktperson: Lars Grangert, tel.
Strängnäs Tennisklubb (SnTK)
Projektet Ungdomsmedverkan 25 000 kr för år 2 av 2
Projektet Ungdomsmedverkan syftar till att öka ungdomars kunskap om och intresse för föreningslivets administrativa funktioner. Detta skall ske genom bl.a. utbildningar och föreläsningar och i nära samarbete med Strängnäs Ungdomsråd, skolan och andra idrottsklubbar. En ungdoms- styrelse har bildats som rådgivande organ till den ordinarie styrelsen.
Kontaktperson: Jan Trolle, tel.
111
Sundborn Gymnastik och Idrottsförening (GOIF)
Projektet Social fotbollsutveckling 79 000 kr för år 2 av 2
Projektet syftar till att vidga ungdomarnas engagemang i klubben och skapa en helhet kring idrottandet, oavsett om man satsar hårt eller spelar för att det är roligt. Man vill genom olika insatser såväl stärka ung- domarnas självständighet som individer som att utveckla deras roll i gruppen. En satsning görs på aktiviteter i anslutning till träningarna, i form av föreläsningar, fika, utbildning, besök av gästtränare, socialt triv- selläger m.m.
Kontaktperson: Ulf Hansson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Svenska Badmintonförbundet (SBF)
Projektet Ungdomsforum 150 000 kr för år 2 av 2
Detta projekt syftar till att stärka ungdomarnas delaktighet i förbundets verksamhet genom att de skall få möjlighet att påverka utbud och an- passa verksamheten efter egna intressen och förutsättningar. Förbundet genomför särskilda ungdomsforum som sedan följs upp lokalt i varje förening för att förankra arbetet. De erfarenheter som de lokala ungdoms- råden kommer fram till skall sedan tas till vara på nästa centrala ung- domsforum. Hela projektet bedrivs av en projektgrupp bestående av unga pojkar och flickor.
Kontaktperson: Jan Åhrberg, tel.
Svenska Handbollförbundet
Ungdomar påverkar framtidens handboll 75 000 kr för år 2 av 2
Svenska Handbollförbundet vill med detta projekt utveckla möjligheterna för ungdomar att påverka svensk handboll inför framtiden. Målet med projektet är att lyfta fram ungdomars syn på framtidsfrågor, men också att rekrytera fler till styrelser och kommittéer i såväl förbund som före- ning. Projektets inriktning är att synliggöra ungdomarna i organisatio- nerna och även utveckla metoder för att göra dem mer delaktiga. Projek- tet leds av förbundets ungdomsgrupp som arbetar för att sprida projektet såväl inom förbundet som till de lokala föreningarna.
Kontaktperson: Conny Jädersten, tel.
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Blekinge län |
|
Projektet Alla kan |
|
200 000 kr för år 2 av 2 |
|
Detta projekt syftar till att vidareutveckla metoder för att idrotten skall |
|
bli mer tillgänglig för barn och ungdomar med s.k. osynliga funktions- |
|
hinder, t.ex. ADHD/DAMP. Projektet tar avstamp i erfarenheter från |
112 |
tidigare arbete med dessa barn, som visar på att de okunskaper som före- |
Skr. 2002/03:125 |
ningslivet ofta omedvetet har om sådana funktionshinder försvårat möj- |
Bilaga 2 |
ligheterna till ett aktivt föreningsliv för dessa barn och ungdomar. |
|
Genom att utveckla metoder för bl.a. en bättre ledarutbildning och kun- |
|
skapsförmedling till föreningarna vill SISU höja kunskapsnivån och |
|
därigenom förbättra möjligheterna till idrott för barn med dessa handi- |
|
kapp. Inom projektet skall också ett nätverk mellan de som idag har kun- |
|
skaper om detta och andra intresserade utvecklas. |
|
Kontaktperson: Gert Carlsson, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Skåne |
|
Unga ledare leder |
|
100 000 kr för år 2 av 2 |
|
Projektet syftar till att utbilda ungdomar till ledare inom olika idrotter. |
|
Ett pilotprojekt skall genomföras i 15 av Skånes 33 kommuner. Syftet är |
|
att förbättra ungdomars möjligheter att påverka i föreningslivet och |
|
stärka deras roll i föreningen. Utbildningarna skall vända sig till ledare |
|
eller blivande ledare i åldersgruppen |
|
ningssektorn. Under projektets första år har ca 150 ungdomar utbildats i |
|
ledarskap inom ett |
|
Kontaktperson: Sven Nilsson, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Uddevalla |
|
Projektet Stegett |
|
296 000 kr för år 3 av 3 |
|
SISU Väst vill med detta projekt öka möjligheterna till idrott för funk- |
|
tionshindrade, främst förståndshandikappade, barn och ungdomar, något |
|
som idag är relativt begränsat i detta område. I ett samarbetsprojekt med |
|
habiliteringen, Västsvenska handikappidrottsförbundet och kyrkan har |
|
idrottsskolor med ”prova på” möjligheter startats. Under de två första |
|
verksamhetsåren har målgrupperna fått prova på många olika idrottsakti- |
|
viteter, bl.a. friidrott, innebandy, bowling och fiske. Under projektets |
|
gång har det startats upp olika samarbeten mellan olika idrottsföreningar. |
|
Genom projektet erbjuds fler funktionshindrade ett bredare utbud av ak- |
|
tiviteter, fler ledare utbildas fler ledare och det anordnas |
|
läger”. |
|
Kontaktperson: Johan Gadd, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Väst |
|
Ung 2000 |
|
250 000 kr för år 2 av 2 |
|
Projektet syftar till att ge barn och ungdomar möjligheter att finna en |
|
aktiv fritidssysselsättning utifrån deras egna behov. Målgruppen är |
|
främst barn i åldern 10 till 11 år. Projektet vill nå de barn som inte har |
|
något fritidsintresse men också stimulera redan aktiva barn att vilja fort- |
113 |
|
sätta. Metoden är |
Skr. 2002/03:125 |
kultur och idrott. Under det första året har verksamheten bedrivits enligt |
Bilaga 2 |
ett löpande schema med två aktiviteter varje vecka, en idrottsaktivitet och |
|
en kulturell aktivitet. Projektet drivs av SISU Väst i samarbete med andra |
|
föreningar i Mölndal, Mölndals kommun, Mölndals Hälsoråd och |
|
Mölndals Ungdomsråd. Under det kommande året skall fler ledare re- |
|
kryteras och utbildas samt verksamheten utvidgas. |
|
Kontaktperson: Thomas Lundvall, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Västernorrland |
|
Pedagogisk Barn- och ungdomsledarutbildning |
|
200 000 kr för år 3 av 3 |
|
SISU Västernorrland utvecklar med detta projekt en allmän barnledarut- |
|
bildning. Metoden är att deltagarna själva i stor utsträckning utformat |
|
innehållet i utbildningen och utbildningen har på så sätt varit process- |
|
inriktad, baserad på deltagarnas egna erfarenheter och intressen. Under |
|
de två år projektet bedrivits har 40 handledare utbildats, som sedan ut- |
|
bildat andra. Drygt 200 personer i olika idrottsföreningar i länet har om- |
|
fattats av denna utbildning. Utbildningarna har utvärderats. Målet för det |
|
kommande tredje projektåret är att färdigställa utbildning och program |
|
för handledarutbildningen. |
|
Kontaktperson: Peter Berglund, tel. |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Örebro län |
|
Allas rätt och möjlighet till fysisk aktivitet |
|
95 000 kr för år 2 av 2 |
|
Detta projekt syftar till att skapa en modell för hur man kan arbeta för att |
|
intressera, få med och behålla främst invandrarflickor och kvinnor inom |
|
idrotten. Syftet är att med utgångspunkt i de svårigheter som finns kring |
|
att få kvinnor och flickor med invandrarbakgrund intresserade av idrott |
|
och motion utveckla verksamheten utifrån det. Inom projektet, som foku- |
|
serar på simning, styrketräning och lättgympa, avsätts tider särskilt för |
|
denna grupp kvinnor som av olika skäl inte kan eller vill simma eller |
|
gympa med andra. Under våren 2002 har fler än 200 flickor/unga kvin- |
|
nor med olika nationaliteter deltagit i verksamheten. Fler har visat in- |
|
tresse men förbundet har av resursskäl inte kunnat ta emot fler. Projektet |
|
har lett till en ökad samverkan mellan de föreningar som deltar i projek- |
|
tet, liksom med Örebro kommun, vilket förhoppningsvis kan leda till att |
|
verksamheten kan övergå i ordinarie verksamhet efter projekttidens slut. |
|
Bland deltagarna finns även planer på att starta en muslimsk idrottsföre- |
|
ning för kvinnor. |
|
Kontaktperson: Susanne Gustavsson, tel. |
|
114
Svenska Ringetteförbundet
Spridning av tjejsporten – ringette i nya
Ringette är en av få utpräglade lagidrotter för flickor. Idrotten påminner om ishockey men spelas med en ring istället för puck och utan kropps- kontakt mellan spelarna. Detta projekt syftar till att utveckla och öka in- tresset för sporten Ringette bland yngre flickor. Genom kontakter och samarbete med skolan, med lärarutbildningar m.m. skall intresse för sporten skapas. Ett intresse som sedan skall vara möjligt att följa upp med aktivitet i en förening. Projektets andra del är fokuserad på att dels utveckla de föreningar som redan har Ringette på programmet, dels på de föreningar som vill starta det. Upplägget på denna del är att genom Inter- net utveckla informationen om hur och på vilket sätt Ringette kan spelas för att därigenom göra det möjligt att höja kvalitén på sporten i Sverige.
Kontaktperson: Barbro Eriksson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Svenska Skridskoförbundet
Språnget
133 000 kr för år 2 av 2
Projektet syftar till att bland annat etablera en ny verksamhet, Multiskate, som integrerar olika skridskogrenar, i syfte att främst locka barn och ungdomar att engagera sig i sporten. Projektet innebär också en satsning på ungdomsdelaktighet. Ett ungdomsforum inrättas, vilket är nytt inom skridskosporten. På så sätt vill förbundet öka ungdomarnas inflytande i verksamheten. Styrelsen för Skridskoförbundet fanns med vid ungdoms- forumets första träff, i syfte att träffa ungdomarna och höra deras åsikter. Ungdomarna kommer tillsammans med projektledaren för Språnget att planera det fortsatta arbetet med att utveckla ungdomsinflytandet inom förbundet. Under det första året har stor kraft lagts på att knyta personer i föreningarna till projektet. Föreningarna kan få bidrag för att anordna egna Multiskateläger och förbundet har även arrangerat en ny rullskrid- skotävling ”Upp till 17” där flickor och pojkar kan åka tillsammans.
Kontaktperson: Jan Olsson, tel.
Svenska Vattenskidförbundet
Jämställdhet och organisationsformer/utbildningsmaterial inom vatten- skidsporten
110 000 kr för år 2 av 2
Svenska Vattenskidförbundet vill med detta projekt göra en särskild sats- ning på verksamheten för flickor inom sporten och utveckla former för en utbildningsorganisation som fungerar för både flickor och pojkar.
115
Syftet är att involvera flickor mer aktivt i verksamheten och utnyttja de- |
Skr. 2002/03:125 |
ras kunskaper om hur idrotten kan bedrivas för just flickor. Utifrån erfa- |
Bilaga 2 |
renheter från de redan aktiva flickorna har ett utbildningsmaterial arbetas |
|
fram som är anpassat för båda könen. Nästa steg blir att prova detta ma- |
|
terial. |
|
Kontaktperson: Berit Sundgren, tel. |
|
Södertälje Basketbollklubb (SBBK) |
|
Projektet Mentorskapet |
|
67 000 kr för år 2 av 2 |
|
I syfte att utveckla de ungdomsspelare som finns i klubben vill före- |
|
ningen utveckla ett mentorsystem mellan vuxna och ungdomar i före- |
|
ningen. Under individuella samtal med de aktiva har föreningen märkt att |
|
det finns en avsaknad på stöd för de aktiva i olika situationer. Genom |
|
mentorskapet skall alla ungdomar ha någon som de hela tiden kan venti- |
|
lera frågor med. I de individuella idrotterna är det närmast självklart med |
|
en tränare med vilken man bygger upp en nära relation. Detta saknas i |
|
lagidrotterna vilket också gjort att den nära relationen uteblir. Genom |
|
mentorsystemet skapas bättre kunskaper om och av ungdomar kring de- |
|
ras egen situation i föreningen. |
|
Kontaktperson: |
|
Upplands Fotbollförbund |
|
Dam- och flickdomarrekrytering |
|
20 000 kr för år 2 av 2 |
|
Genom detta projekt vill Upplands fotbollsförbund utveckla en metod för |
|
att både rekrytera och behålla aktiva kvinnliga domare. Ett mentorsystem |
|
och nätverk mellan domarna skall byggas upp inom föreningarna i syfte |
|
att domarna skall kunna stötta varandra och ge varandra kunskaper. Inom |
|
projektet kommer man även att prova på tvådomarsystem där två domare |
|
dömer i varje match för att skapa trygghet i situationer som kan uppstå |
|
under matcherna. Genom att arbeta på olika sätt som domare skall me- |
|
toder utvecklas för att behålla kvinnliga domare inom förbundet. |
|
Kontaktperson: Britt Inger Eriksson, tel. |
|
Visingsö Allmänna Idrottssällskap (VAIS) |
|
|
|
42 000 kr för år 2 av 2 |
|
Projektet på Visingsö syftar till att öka samarbetet mellan Stigbyskolan, |
|
som är ett s.k. paragraf 12 hem, och Visingsö AIF för att därigenom få |
|
ungdomarna delaktiga i ett aktivt föreningsliv. Ett mål med projektet är |
|
att utveckla en modell för att säkra ledarförsörjning i en liten förening |
|
genom att slussa in ungdomar i verksamheten bl.a. som ledare. Inom |
|
projektet skall ungdomar både i bygden och på Stigbyskolan kunna bli |
|
aktiva i föreningen som ledare och tränare, liksom kunna få utbildning i |
116 |
|
föreningskunskap och genomgå tränar- och ledarutbildningar. Genom |
Skr. 2002/03:125 |
den modell som utvecklas kan de elever som finns på Stigbyskolan också |
Bilaga 2 |
slussas in i föreningslivet på respektive hemort. |
|
Kontaktperson: Bernt Strandberg, tel. |
|
Vårgårda Idrottsklubb (VIK) |
|
Idrottsskola |
|
49 000 kr för år 3 av 3 |
|
Vårgårda IK vill med projektet Idrottsskola ge möjligheter för barn och |
|
ungdomar att utifrån sina egna förutsättningar idrotta och bli mer del- |
|
aktiga i föreningslivet. Föreningen vill, med verksamheter anpassade |
|
efter ålder, intresse och förmåga, intressera och engagera både barn och |
|
ungdomar i idrottsverksamhet. Att kunna prova på efter egna behov är |
|
den röda tråden i projektet. Föreningen har tidigare enbart haft verksam- |
|
het för pojkar, men har nu även aktiviteter för flickor, vilket upplevs som |
|
mycket positivt. Föreningen har också inom projektet bildat ett ungdoms- |
|
råd, för att bättre ta till vara ungdomarna som en resurs i föreningen. I |
|
föreningens klubbstuga finns nu även ett ungdomscafé, som är en sam- |
|
lingsplats för ungdomarna. Inom projektet arrangeras aktiviteter för |
|
rörelsehindrade, helt integrerade med den övriga verksamheten. Under |
|
det sista året av projektet kommer tyngdpunkten att ligga på att utveckla |
|
verksamheten för de rörelsehindrade barnen, liksom rekrytering och ut- |
|
bildning av ledare. |
|
Kontaktperson: Jan Hellnevi, tel. |
|
Västergötlands Handikappidrottsförbund (VHIF) |
|
Projekt Resurscentrum |
|
277 000 kr för år 2 av 3 |
|
Syftet med detta projekt är att skapa ett resurscentrum i Västergötland |
|
där kunskaper och erfarenheter om handikappidrott kan tas till vara och |
|
spridas vidare. Resurscentrumet skall vara navet i utvecklingen av |
|
idrotten för funktionshindrade i Västergötland. Bland annat kommer |
|
metoder att tas fram för hur man stöttar friskidrottsföreningar som vill |
|
utveckla sin verksamhet för funktionshindrade. Man kommer även att |
|
utveckla idrottsskoleverksamhet för målgruppen. En grupp bestående av |
|
funktionshindrade kommer att vara motorn i projektet genom att på olika |
|
platser informera och engagera intresserade. |
|
Kontaktperson: Jan Norling, tel. |
|
Västernorrlands Handikappidrottsförbund |
|
Projektet Lirare |
|
175 000 kr för år 3 av 3 |
|
Projektet ”Lirare” är ett initiativ från VHIF i syfte att starta och utveckla |
|
fotboll för förståndshandikappade. Genom att initiera projektet i de |
|
lokala fotbollsföreningarna och utbilda föreningarnas ledare skall möjlig- |
117 |
|
heterna för aktivt fotbollsspelande i en förening vara möjligt även för |
Skr. 2002/03:125 |
förståndshandikappade barn och ungdomar. Under det första året har stor |
Bilaga 2 |
kraft lagts på information och marknadsföring till olika målgrupper, så |
|
som särskolan, handikappidrottsförbund och fotbollsföreningar. Under |
|
projektets andra år har olika aktiviteter startats upp med träningar och |
|
turneringar. Nätverk har bildats tankar på att starta ett fotbollsgymnasium |
|
finns. Föreningen har även intensifierat kontakten med fotbollsföreningar |
|
i distriktet och anordnat utbildningar om fotboll för förståndshandi- |
|
kappade. Föreningen satsar även på utbildning av personer som kan |
|
komma att få viktiga funktioner även kring fotbollsverksamheten, så som |
|
matchfunktionärer, tränare och ledare. |
|
Kontaktperson: Tommy Jönsson, tel. |
|
Västerås Friidrottsklubb |
|
Ung 2000 |
|
99 000 kr för år 3 av 3 |
|
Västerås Friidrottsklubb bedriver detta projekt, i samarbete med skolor i |
|
Västerås, vars syfte är att stimulera barn och ungdomar till en menings- |
|
fylld och fysisk aktivitet genom idrott. Verksamheten pågår framförallt |
|
under skoltid i klubbens nya idrottshall. Metoden är i första hand att dels |
|
genomföra en traditionell tävling, där den bästa gruppen från varje skola |
|
vinner, dels en aktivitetstävling, där den skola som har haft flest aktivi- |
|
teter, såväl träning som tävling, vinner. Målet med detta är att aktivera |
|
ungdomar och göra dem intresserade av idrott. Under de två första åren |
|
har flera skolor deltagit och därigenom många elever. En positiv effekt |
|
av projektets två första år är att tävlingsmomenten har tonats ned. Det |
|
viktiga har inte varit att vinna utan att delta. |
|
Kontaktperson: Göran Kihl, tel. |
|
Ångermanlands Ishockeyförbund (ÅIF) |
|
Utveckling av damishockey i Region Norr |
|
180 000 kr för år 3 av 3 |
|
Med detta projekt gör de norrländska hockeydistrikten en satsning på |
|
damishockey. Idag får flickor oftast spela hockey på pojkarnas villkor, |
|
bl.a. när det gäller metoder för träning och utbildning. Genom projektet |
|
vill distrikten hitta former att anpassa hockeyn efter de intressen, villkor |
|
och förutsättningar som flickor har för ishockey och därigenom få fler |
|
flickor att börja spela och stanna kvar inom sporten. I projektet hålls sär- |
|
skilda tränarutbildningar för tränare av flicklag med särskild inriktning |
|
på flickors fysiologi, psykologi och intresse. Även pojklagstränare får |
|
mer utbildning kring samma frågor. Inom projektet omarbetas själva |
|
formen för ishockey, dvs. tränings- och tävlingsformer, så att den an- |
|
passas mer efter flickors önskemål och intressen. Dessutom har en nät- |
|
verksgrupp bildats som jobbar med dessa frågor. Det anordnas dels |
|
|
|
ningar och fler aktiva arbetsgrupper i distrikten. |
|
Kontaktperson: Charlie Wedin, tel. |
118 |
|
Örebro läns Cykelförbund
Projektet Cykelskola 150 000 kr för år 3 av 3
Syftet med detta projekt är att öka intresset för cykelsporten, öka kun- skaperna kring trafiksäkerhet samt skapa ett intresse för vardagsmotion. Målgruppen är barn i åldern
Kontaktperson: Lars Pettersson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Örebro läns Idrottsförbund
Elitidrott och utbildning för aktiva idrottare 300 000 kr för år 2 av 3
Syftet med detta projekt är att utveckla metoder och former för att öka kunskaper, medvetande och social kompetens kring sitt idrottande bland unga elitidrottare i Örebro län. Genom att utveckla en interaktiv utbild- ning för unga idrottare skall deras kompetens om fysiologi, om motiva- tionsträning och träningsmetoder öka. Genom att använda den nya tek- niken för att utveckla nya sätt att skaffa och erbjuda kunskaper på distans skall de aktiva själva bli mer delaktiga i sin idrott. Tanken är att trä- ningen skall kompletteras med detta utbildningsprogram, en komplette- ring som leder till större kunskaper om träning, motivation m.m. för den aktive. Genom att den aktive själv ökar kunskaperna om sin egen idrott så blir det givetvis också
Kontaktperson: Kent Lindahl, tel.
Örebro läns Idrottsförbund
Enjoying life – Motion och mat för ett friskare liv 160 000 kr för år 3 av 3
Projektets syfte är att skapa möjligheter för att utveckla metoder för idrottsföreningar att nå och kunna erbjuda kraftigt överviktiga ungdomar möjlighet att idrotta. Målet är att utveckla och stärka föreningslivet så att de kan erbjuda aktiviteter som leder till ett livslångt intresse för fysisk aktivitet även för överviktiga ungdomar. I nio pilotföreningar skall meto- den prövas, dvs. att både utbilda föreningsledare att arbeta med dessa ungdomar samt erbjuda ”prova på” möjligheter för målgruppen.
Kontaktperson: Margareta Johansson, tel.
119
Örebro Sportklubb Ungdom
Sätt Ladugårdsängen i rörelse 200 000 kr för år 2 av 2
Projektet är ett samarbetsprojekt i syfte att förbättra folkhälsan i ett bo- stadsområde, Ladugårdsängen, i Örebro. Målgruppen är samtliga boende i området, men med fokus på barn, ungdomar, äldre och personer med invandrarbakgrund. Syftet är också att öka integrationen, etablera en demokratisk arbetsmodell samt stimulera de boende till ett ökat engage- mang i området. Aktiviteter som genomförs är bl.a. ”prova på dagar” i samarbete med skolan i området, en samarbetsbana i skogen, stavgång, ”öppen idrottshall” främst för tonårsflickor, skateboardramp och bana för frisbee.
Kontaktperson: Rikard Blomkvist, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Österlens Golfklubb (ÖsGK)
En drive för flickor 35 000 kr för år 3 av 3
Trots stora internationella framgångar har nyrekryteringen av flickor till golfen inte ökat i någon större utsträckning. Österlens GK vill därför genom detta projekt utveckla och anpassa verksamheten för och med flickor. Projektet fokuserar på olikheterna i såväl förutsättningar som intresse för idrott bland flickor i syfte att förändra verksamheten så att den passar flickor. Inom projektet vill klubben utveckla verksamheter för flickor genom att anordna fler gemenskapsrelaterade aktiviteter och inte endast fokusera på själva idrotten. Klubben vill även få med föräldrarna och utveckla former för ökad delaktighet och förståelse för flickors idrott. Under det första året har klubben haft drygt 80 flickor som provat på golf och av dessa är
Kontaktperson:
Österåkers Idrotts Sällskap (ÖIS) |
|
Nyskapande verksamhet inom ÖIS |
|
120 000 kr för år 3 av 3 |
|
Syftet med detta projekt är att utveckla idrottsföreningen, eftersom en |
|
idrottsförening i glesbygden måste ta ett större helhetsgrepp kring sin |
|
verksamhet för att både attrahera och behålla sina ungdomar. Under det |
|
första året har föreningen startat en fritidssektion som skall tillgodose fler |
|
behov än bara idrott bland traktens ungdomar. Idag har föreningen t.ex. |
|
börjat med ett lokalt tidningsblad som ungdomarna producerar själva och |
|
som når hushållen på orten. Inlines och skateboardaktiviteter är någon- |
|
ting som ungdomarna själva har startat i föreningen, vilket har ökat in- |
|
tresset för föreningen. Föreningen har också inom ramen för projektet |
|
tillsammans med kommunen drivit en sommaraktivitet – Sommar Hagby |
120 |
med många aktiviteter som kan göra ungdomarna delaktiga och intresse- |
Skr. 2002/03:125 |
rade av att vara kvar i Österåker även på sommaren. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Lars Knapasjö, tel. |
|
Handikapp
Varbergs Handikappidrott
Idrottsskola
30 000 kr för år 2 av 2
Varbergs Handikappidrott är en handikappidrottsförening med i huvud- sak vuxna aktiva. I Varberg finns relativt få idrottsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. I syfte att intressera och engagera fler inom idrotten skall föreningen starta en idrottsskola där olika idrotter för barn och ungdomar skall kunna provas. Som ledare i verksamheten engagerar föreningen elever som studerar vid Vårdskolan i Varberg.
Kontaktperson: Ulf Lundström, tel.
Växjö Bollklubb (VBK)
Kul med boll
94 000 kr för år 2 av 2
Växjö BK vill med detta projekt intressera fler funktionshindrade för att idrotta i en förening och då i synnerhet idrott med boll. I projektet skall olika aktiviteter och metoder utvecklas för att intressera funktionshindra- de för idrotten. Detta skall bl.a. ske genom att skapa ett fadderprogram med hjälp av medlemmar i föreningen. Idén är att någon av de ”gamla” medlemmarna i föreningen skall bli fadder för någon ny person med funktionshinder. Syftet är att skapa relationer till andra i föreningen så att steget till att delta i aktiviteter i föreningen inte blir lika lång.
Kontaktperson: Göran Blixt, tel.
Information/utbildning
Barn
Adoptionscentrum (AC) i Göteborg
Adoptionsinformation – angeläget 100 000 kr
Adoptionscentrum (AC) är en organisation som handlägger internatio- nella adoptioner samt arbetar för att de som fått sina adoptivbarn för- medlade med hjälp av AC skall få bästa möjliga stöd och hjälp även efter adoptionen. Det finns 23 lokalavdelningar varav den i Göteborg är en av de största. Man vill nu sammanställa informationsmaterial som kan an- vändas eller kan tjäna som förebild eller mall för övriga lokalavdel- ningar.
Kontaktperson: Anna Elias, tel.
121
Afasiförbundet i Sverige (AFASI)
Kunskapsprojekt om barn med afasi eller grav språkstörning 920 000 kr för år 1 av 3
Afasiförbundet skall tillsammans med Riksförbundet för döva, hörselska- dade och språkstörda barn (DHB) driva ett projekt med mål att sprida kunskap och information om barn med språkstörning och afasi, att bidra till att skapa bra resurser inom bl.a. förskola, skola, fritid för dessa barn, skapa stödresurser för föräldrar och syskon, att utveckla formerna för kontakt och utbyte mellan föräldrarna till dessa barn, att genomföra olika former av föräldrautbildningar samt finna former för framtida samarbete mellan Afasiförbundet och DHB.
Kontaktperson: Marianne Åkerblom, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Amningshjälpen (AH) i Boden
Utökad amningsinformation till invandrarkvinnor och unga mammor 500 000 kr för år 2 av 3
Amningshjälpen har under 25 år arbetat med att främja och stärka am- ningens position i samhället. Genom sjukvårdspersonal och andra studier vet man att det finns två grupper i samhället som ännu inte ammar i lika hög utsträckning som övriga mammor i Sverige: invandrarmammor och lågutbildade kvinnor. Man vill nu starta ett treårigt projekt där samarbete görs med Nätverket för Unga föräldrar och med invandrarorganisationer för kvinnor. På lokal nivå kan kommunernas integrationsenheter och primärvården kontaktas. Två informationsbroschyrer kommer att över- sättas på flera invandrarspråk, en journalist kommer att skriva special- artiklar som publiceras i Amningsnytt men också erbjudas invandrar- organisationernas tidningar.
Kontaktperson: Monica
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra
Föräldrautbildning steg 2 Utbildning av utbildare 300 000 kr för år 3 av 3
Det finns idag ett växande behov av föräldrautbildningar. ABF startar utbildningar i samarbete med medlemsorganisationer och anslutna in- vandrarföreningar samt kommuner, skolor, förskolor, barnavårdscentra- ler m.fl. Föräldrautbildningarna som syftar till att stärka föräldrar i deras relation till sina barn startas i nio kommuner.
Kontaktperson: Inger
Burestiftelsen |
|
Småforskarskola för döva barn |
|
53 000 kr för år 1 av 3 |
|
Stiftelsen vill på olika sätt stimulera intresset för naturvetenskap och tek- |
|
nik. Det finns sedan år 2001 ett |
122 |
syfte att inspirera barn och ungdomar till ett intresse inom dessa om- |
Skr. 2002/03:125 |
råden. I Härnösand finns en specialskola, Kristinaskolan, för döva och |
Bilaga 2 |
hörselskadade. Man vill nu att dessa barn skall få möjlighet att delta i en |
|
programverksamhet som kallas småforskarskola där man experimenterar |
|
med olika teman som t.ex. vatten, luft och gaser, tekniska konstruktioner, |
|
elektricitet, papperstillverkning m.m. Burestiftelsen och Technichus |
|
samarbetar med Kristinaskolan och efter projekttiden kommer erfaren- |
|
heterna att spridas via det nätverk som finns med alla nordiska science- |
|
center. |
|
Kontaktperson: |
|
ECPAT Sverige |
|
Projektet Barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering |
|
790 000 kr för år 3 av 3 |
|
I Världskongressens aktionsplan betonas vikten av utbildning och med- |
|
vetandegörande bland sådana yrkesgrupper i samhället som på olika sätt |
|
genom ökad kunskap, kan förebygga och motverka sexuellt utnyttjande |
|
av minderåriga. ECPAT Sverige vill genomföra olika utbildningsinsatser |
|
genom heldagskurser, fackliga kurser, heldagsseminarium för nämnde- |
|
män m.m. Man gör en informationstidning samt ett delprojekt om barn- |
|
pornografi och pedofil verksamhet på Internet. Man vill också bygga upp |
|
en kunskapsbank om rättsfall om sexualbrott mot barn. |
|
Kontaktperson: Helena Karlén, tel. |
|
Ersta Diakonisällskap |
|
Projektet Två preventionsutbildningar |
|
336 000 kr |
|
Ersta diakonisällskap/Ersta Sköndal Högskola pekar på att den psykiska |
|
ohälsan ökar i vårt samhälle och orsakar ett stort lidande för de drabbade |
|
och deras anhöriga. Därför behöver professionella lära sig hur man kan |
|
stödja dessa familjer på ett så bra sätt som möjligt. Denna kunskap be- |
|
höver utvecklas och sammanställas. Ett mål i projektet är att lägga upp en |
|
grundkurs i prevention för utsatta barn och en kurs i att leda barngrupper |
|
för utsatta barn. |
|
Kontaktperson: Thomas Lindstein, tel. |
|
Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus (AMMOT) |
|
Utbildningsprojekt i hörsel- och ljudsäkerhet riktad mot skolungdomar |
|
96 000 kr för år 2 av 2 |
|
Allt fler människor får hörselskador till följd av höga ljudvolymer. Ung- |
|
domar som lyssnar på mycket musik är särskilt utsatta. Cirka 1½ miljon |
|
svenskar har någon form av tinnitus och 50 000 av dessa är allvarligt |
|
handikappade av sina oljud i öronen. Projektet genomförs i syfte att akti- |
|
vera intresset för bullerfrågor i samhället hos skolungdomar samt inspi- |
|
rera ungdomar till att bli kritiska ljudkonsumenter. Tanken är att elever |
123 |
|
på ett antal högstadieskolor skall bedriva fältstudier i sin närljudsmiljö, |
Skr. 2002/03:125 |
söka information om hur örat och hörseln fungerar, samt föreslå åtgärder |
Bilaga 2 |
för att minska onödigt och skadligt buller. Projektet skall publiceras i en |
|
rapport som skall kunna användas av lärare i grundskolan som handled- |
|
ning för genomförandet av egna projekt. Hörselskadades Riksförbund |
|
stödjer AMMOT:s ansökning. |
|
Kontaktperson: Marianne Flynner, tel. |
|
Föreningen Läsrörelsen |
|
Projektet Lär för livet |
|
3 500 000 kr |
|
Föreningen vill vidareutveckla sitt projekt Läsrörelsen genom tre del- |
|
projekt. Ett delprojekt kallas Lekens betydelse för lärandet. I varje län |
|
skall en lekvillig kommun väljas ut som skall fungera som värd för ett |
|
seminarium. Förskolebarn och förskolepersonal engageras. Till projektet |
|
behövs enkla skrifter som ger nycklar i letandet efter inre och yttre lek- |
|
spår. Man vill också göra enkla filmer om lekens art och betydelse. En |
|
summerings- och inspirationskonferens anordnas under hösten 2003. Ett |
|
andra delprojekt kallat Vetenskap och teater vänder sig till elever i åk 7 i |
|
50 skolor runt om i landet. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet |
|
möter tillsammans med skådespelare från den s.k. Vetenskapsteatern ele- |
|
verna för att stimulera nyfikenheten på naturvetenskap. En interaktiv |
|
Vetenskapshörna ingår i projektet med möjlighet att ta sig vidare in i |
|
naturvetenskapens värld. Det tredje delprojektet kallas Konstpedagogik |
|
på turné och sker i samarbete med Moderna museet och Riksutställ- |
|
ningar. Projektet vänder sig till högstadiet åk 9. Genom Riksutställ- |
|
ningars Expomobil skall en utställning och konstpedagoger nå ca 30 |
|
skolor runt om i landet. Frågeställningar som tas upp är identitet, kropp, |
|
sätt att leva – existensen med alla dess uttryck. |
|
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. |
|
Föreningen Sveriges Lekterapeuter |
|
Kvalitetssäkring och metodutveckling av lekterapiarbete på dagsjukvård |
|
på sjukhus |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Stora förändringar sker idag inom barnsjukvården. Många barn/ton- |
|
åringar som tidigare vårdats inom slutenvården behandlas idag på |
|
dagsjukvårdsavdelningar. Detta kräver insatser från lekterapeutens sida |
|
att med kort varsel hjälpa barnen att hantera de nya situationerna, att |
|
pedagogiskt förbereda barnen inför undersökningar och behandlingar och |
|
att ge dem möjlighet att bearbeta sina upplevelser på sjukhuset. Inom |
|
lekterapiverksamhet på dagsjukvården saknas en kvalitetssäkringsmodell |
|
och pedagogiska riktlinjer för lekterapeuterna. Med en sådan modell kan |
|
bättre förutsättningar för det enskilda barnet och dess familj nås. En en- |
|
kätundersökning kommer att göras till samtliga sjukhus med dagsjuk- |
|
vård. Man skall bl.a. inventera innehållet i befintlig lekterapiverksamhet |
|
124
inom dagsjukvården. Denna del av projektarbetet förläggs till dagsjuk- |
Skr. 2002/03:125 |
vårdsavdelningar. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Kristina Ek, tel. |
|
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn |
|
Produktionskostnader för en film om läs- och skrivsvårigheter |
|
987 000 kr |
|
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn arbetar tillsammans med |
|
Svenska Dyslexiföreningen och Förbundet Funktionshindrade med Läs- |
|
och Skrivsvårigheter (FMLS) fram en modell för föräldrautbildning. |
|
Denna film skall komplettera informationsmaterialet i projektet som bl.a. |
|
har som mål att skapa kanaler så att vårdnadshavarna i skolorna lätt skall |
|
kunna få information om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt få veta |
|
vad hemmet och skolan kan göra för att upptäcka och hjälpa dessa elever. |
|
Kontaktperson: Susanne af Sandeberg, tel. |
|
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn |
|
Projektet |
|
800 000 kr för år 3 av 3 |
|
Man skall skapa kanaler så att föräldrar och elever i skolorna lätt skall |
|
kunna få information om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, få kännedom |
|
om elevernas rättigheter samt få veta vad hemmet och skolan kan göra |
|
för att upptäcka och hjälpa dessa elever. Man utbildar ombud och skapar |
|
lokala grupper med ombud på ett antal platser i landet. En viktig uppgift |
|
för ombuden är att starta föräldragrupper, ta fram en informationspärm |
|
om läs- och skrivsvårigheter som kan spridas till skolor över hela landet |
|
samt skapa en central ledning för ombuden. |
|
Kontaktperson: Susanne af Sandeberg, tel. |
|
Hjärtebarnsföreningen |
|
Förstudie till projektet Hjärtbarn i rörelse |
|
269 000 kr |
|
Föreningen vill göra en förstudie kring vilka möjligheter det finns att |
|
driva ett projekt med mål att öka aktiviteten hos hjärtbarn med avsikten |
|
att förbättra deras sociala kompetens. Projektet skall utföras som ett sam- |
|
arbete mellan fyra universitetssjukhus samt med lokala aktörer inom |
|
idrott och hälsa och Hjärtebarnsföreningen. |
|
Kontaktperson: Peter Nordqvist, tel. |
|
125
Hushållningssällskapens Förbund
Barnmatsinformation på BVC för invandrade barnfamiljer 127 000 kr
Kunskaperna om mat och matlagning är idag bristfälliga hos många småbarnsföräldrar. Hushållningssällskapet har haft ett projekt ”matstart” för att ge föräldrar utbildning i livsmedelskunskap och matlagning. Under projektets gång har man upptäckt att invandrarfamiljer med barn har ett stort behov av att få speciellt riktade utbildningar när det gäller barnens mat. Kostförändringarna har blivit uppmärksammade som en av de viktigaste faktorerna som påverkar invandrares hälsa i industrialise- rade länder. Efter utvandring minskar förekomsten av undernutrition i vissa grupper men i många fall går man över till en kost med ökat intag av raffinerade kolhydrater, fettintaget ökar och intaget av animala protei- ner ökar på bekostnad av vegetabila. Hushållningssällskapet avser att i en försöksstudie genomföra utbildningar för invandrarfamiljer med barn i samarbete med BVC i ett invandrartätt område.
Kontaktperson: Margareta Frost Johansson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Härnösands Folkhögskola
Projektet Materialframställning för teckenspråksutbildning för föräldrar till döva och hörselskadade barn, TUFFMAT
1 000 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett projekt med syfte att utveckla läromedel i digital form för teckenspråksutbildning för föräldrar till döva och hörselskadade barn. Härnösands Folkhögskola har en nationell samordnande roll vad gäller framställning av sådant material.
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel.
Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA)
Projektet Lekpolitik och svenskt lekarkiv 677 000 kr för år 1 av 3
Organisationen IPA vill konkretisera delar av IPA:s lekpolitiska program samt lägga grunden till svenskt lekarkiv. Medlemskåren omfattar många olika yrkesgrupper från gräsrotsarbetare inom lekens område till stads- planerare, landskapsarkitekter, lärare m.fl. I projektet vill man teoretisera och förklara lekar som insamlats inom Stockholms Parklek. En viktig del av projektet är att lyssna till praktiker som t.ex. parktanter i öppna verk- samhetsformer och till lärarstuderande på högskolan. Man planerar bl.a. en grundbok om lekar, separata mindre skrifter och praktiska lekhäften.
Kontaktperson: Barbro Samuelsson, tel.
126
Kvinnojouren ADA i Göteborg
Projektet Resan till landet självklarhet 139 000 kr
Kvinnojouren har ställt sig frågan hur når man och bekräftar de barn som lever med våld och hot om våld mot mamman och hur lär man barn att respektera varandras livsutrymmen. Man har kommit fram till att det be- hövs en barnbok som man kan läsa tillsammans och som gör det lättare att prta om det som är svårt medan barnen bor på kvinnojouren. Boken kan också användas t.ex. i förskola.
Kontaktperson: Kerstin Kristensen, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
Föräldraboken
736 000 kr för år 1 av 3
Föräldraboken som tagits fram av barnmisshandelkommittén skall omarbetas och tryckas om och förvaltas och distribueras av Riksför- bundet BRIS.
Kontaktperson: Gunilla Awramidis, tel.
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället
Projektet BRIS – det går – en verbal och visuell verkstad/utställning på Kulturhuset
300 000 kr
Förbundet sätter upp en utställning på Kulturhusets rum för barn, där barn och ungdomar skall bli delaktiga i och ges möjlighet och inspiration att uttrycka egna känslor i ord och bild och föra samtal om sådant som är svårt att tala om. Utställningen är också till för att ge vuxna som arbetar med barn och ungdomar tillfälle att diskutera kultur- och samhällsfrågor rörande barn samt att föra ut
Kontaktperson: Gunilla Awramidis, tel.
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället |
|
Projektet Invandrarbarn och deras föräldrar – ge ökad kunskap om BRIS |
|
och Barnens Hjälptelefon |
|
1 850 000 kr för år 2 av 2 |
|
Detta är det andra året av ett tvåårigt projekt. BRIS erfarenheter är att |
|
invandrarbarn och deras föräldrar har begränsad tillgång till och kunskap |
|
om de stödresurser som erbjuds barn och familjer av olika samhälls- |
|
institutioner och frivilliga organisationer. Projektets mål är att regionalt |
|
genomföra aktiviteter för att säkerställa att invandrarbarn och deras för- |
|
äldrar tillgodogör sig information om BRIS, FN:s barnkonvention m.m. |
|
Förbundet vill genomföra fyra delprojekt i fyra regioner. Projektet skall |
|
leda till fördjupade kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter som |
127 |
finns inom en familj och i förhållande till samhället. Projektet kan också |
Skr. 2002/03:125 |
bidra till fördjupade kunskaper om föräldraskap i den svenska kulturen, |
Bilaga 2 |
stödja invandrarföräldrar i deras föräldraroll, ge verktyg för demokratisk |
|
påverkan i vardagliga frågor och öka tolerans och förståelse för det som |
|
kan te sig kulturellt främmande. |
|
Kontaktperson: Gunilla Awramidis, tel. |
|
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället |
|
Projektet Utvecklat elevinflytande i skolområdet Hallonbergen, |
|
Sundbyberg |
|
330 000 kr för år 3 av 3 |
|
Hallonbergen är ett område med barn från många olika sociala grupper |
|
och kulturer. Avsikten är att utveckla en modell för elevdemokrati som |
|
enkelt kan överföras till andra delar av landet. Målgruppen är barn, |
|
elever, föräldrar, lärare och övrig personal i skolområdet Hallonbergen. |
|
Genom att BRIS och vuxna på skolan har regelbundna möten med |
|
mindre elevgrupper tränar man ett elevdemokratiskt sätt. |
|
Kontaktperson: Gunilla Awramides, tel. |
|
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Region Nord |
|
Projektet Att samtala med barn – för barnens skull |
|
300 000 kr för år 1 av 3 |
|
BRIS region Nord vill genomföra en utbildningssatsning som syftar till |
|
att utveckla förmågan att lyssna till och samtala med barn, att hitta prak- |
|
tiska tillämpningar för ett barnperspektiv. Målgruppen är anställda inom |
|
skola, socialtjänst, hälso/sjukvård och polis – personer som i sitt arbete |
|
möter barn och ungdomar. Satsningen är begränsad till kommunerna i |
|
Västerbottens län. Genom att skapa förutsättningar för ett bättre be- |
|
mötande från samhällets aktörer, dvs. de vuxna som yrkesmässigt möter |
|
barn och ungdomar, kan unga människors situation stärkas och särskilt |
|
de som på olika sätt far illa och behöver samhällets stöd. |
|
Kontaktperson: Martin Höög, tel. |
|
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) |
|
Projektet Läggdax |
|
1 486 000 kr för år 1 av 2 |
|
Syftet med projektet är att göra en undersökning för att belysa sömn- |
|
situationen hos barn med funktionshinder, vilka problem som finns och |
|
hur dessa inverkar på såväl barnen som den övriga familjen. Det är vik- |
|
tigt att barnen själva får komma till tals och beskriva sin situation. Ett |
|
delsyfte med projektet är att sammanställa en informationsskrift som be- |
|
skriver hur man kan förebygga eller reducera barnens sömnproblem. |
|
Skriften är tänkt att användas av föräldrar, sjukgymnaster, arbetstera- |
|
peuter och personliga assistenter. Möjligheter till sömn och vila är livs- |
|
viktiga komponenter för människors fysiska och psykiska hälsa. |
|
Kontaktperson: Karin Paulsson, tel. |
|
128
Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU)
Barnens Internet för att svara på barns frågor om sex 260 000 kr för år 1 av 2
RFSU skall verka för att sprida en fördomsfri, tolerant och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Sedan 1997 har RFSU en frågelåda på sin hemsida och svarar idag på ca 10 000 frågor om året. De flesta fråge- ställarna är mellan 15 och 19 år. Man vill nu utöka målgruppen till att omfatta åldersgruppen 8 till 15 år eftersom barn i låg- och mellanstadie- ålder också bör ha ett naturligt forum för sina frågor. Projektet görs i samarbete med Internetsajten Barnens Internet (BI).
Kontaktperson: Katarina Lindahl, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Förstudie om barn med whiplashskador 297 000 kr
Förbundet har under senare år fått information om att barn som utsatts för whiplashtrauma verkar drabbas av ännu fler komplikationer och svårigheter i mötet med vård och försäkringsbolag än vad vuxna gör. Ytterligare en komplikation är att barnsjukvården inte har någon vana att bemöta barn med denna skada. Samtalen har ökat stort från oroliga föräldrar som varit med om olyckor och där barnen uppvisar symptom på skador. Vården har många gånger missat symptomen eller hänvisat till barns spontana läkeförmåga. RTP vill genomföra en förstudie med fyra delmoment. Man vill söka kontakt med familjer som har whiplash- skadade barn, göra en informationsinsamling via landets största rehabili- teringskliniker och barnmottagningar, bearbeta informationen med Rehabkliniken Blekingesjukhuset, Karlskrona och ev. Astrid Lindgrens Sjukhus samt ha en avslutande konferens och dokumentation.
Kontaktperson: Agneta Rönnquist, tel.
Rädda Barnen |
|
Projektet Artikel 12 i teori och praktik |
|
800 000 kr för år 1 av 2 |
|
Rädda Barnen lyfter fram barns rätt till deltagande och inflytande. Man |
|
har haft två tidigare arvsfondsprojekt, ”Dags för barnkonventionen” och |
|
”Barns deltagande och inflytande i beslutsprocesser” som har bidragit till |
|
att öka erfarenheterna och kunskaperna på området. Rädda Barnen vill |
|
med detta projekt arbeta för att alla beslutsfattare på alla nivåer i Sverige |
|
ser barns deltagande som ett självklart inslag i de processer som omger |
|
ett beslut som rör barn, som grupp eller enskilda individer. Det kan gälla |
|
utredningar som planering, genomförande och uppföljning. Målet är att |
|
hitta fungerande modeller för att integrera barns deltagande i löpande |
|
beslutsfattande i politik och förvaltning på lokal och nationell nivå, samt |
|
att därmed kunna säkerställa att även barn i mer utsatta situationer eller |
|
med särskilda behov också får höras. Man vill utveckla samarbeten och |
|
nätverk och ge barn möjlighet att delta i uppföljningen av FN:s barn- |
129 |
toppmöte, i skapandet och genomförandet av en nationell handlingsplan |
Skr. 2002/03:125 |
för Sverige baserad på slutdokumentet A world for children och Barn- |
Bilaga 2 |
konventionen. Rädda barnen kommer att samarbeta med barn och ung- |
|
domar samt ett stort antal organisationer och myndigheter. När projektet |
|
är avslutat räknar Rädda Barnen med att ha en uppsättning goda exempel |
|
och metodmodeller för att involvera barn i beslutsfattande som gäller |
|
dem. |
|
Kontaktperson: Karin Fyrk, tel. |
|
Rädda Barnen |
|
Projektet Mina Rättigheter – skolmaterial om Barnkonventionen |
|
385 000 kr |
|
Målsättningen är att alla barn i Sverige skall känna till Barnkonven- |
|
tionen. Rädda Barnen får medel för nytryck av Mina Rättigheter i |
|
engelsk och svensk version |
|
Kontaktperson: Simone Ek, tel. |
|
SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, |
|
Västmanland |
|
Nätverksbygge av tobaksarbetare i Västmanland |
|
532 000 kr |
|
SISU Västmanland Idrottsutbildarna vill minimera nyrekryteringen av |
|
unga tobaksanvändare. Organisationen har under flera år tillsammans |
|
med Svenska Ridsportförbundet arbetat med tobakspreventiva insatser |
|
och man vill nu i organiserad form verka för ett formellt nätverk bland |
|
länets ”tobakspreventörer” skapas. Projektet skall bedrivas under 12 |
|
månader och är därefter tänkt att inordnas i ordinarie verksamhet. En |
|
styrgrupp med representanter från Sisu Västmanland, Mälardalens hög- |
|
skola, landstinget Västmanland, skola/skolhälsovård samt representant |
|
från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen skall leda projektet. |
|
Kontaktperson: Kerstin Rofelt, tel. |
|
Stiftelsen Alla Kvinnors Hus |
|
Projektet Barn boende på kvinnojour |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Målgruppen är barn som bor på Alla Kvinnors Hus tillsammans med sin |
|
mamma. Barn som bor på kvinnojour har ofta sett och själva utsatts för |
|
våld. De har ett bortglömt och stort behov av stöd och hjälp att sätta ord |
|
på sina upplevelser. Förutom att de i vissa fall utsatts för våld har de lidit |
|
stora förluster. De har fått lämna sina kamrater, sin invanda miljö och |
|
många gånger är kontakten med pappan bruten. Stiftelsen vill skapa en |
|
metod för att hjälpa barnen under den tid de är gäster. Två pedagoger |
|
kommer att anställas. Möjlighet skall finnas för barn på andra jourer att |
|
delta. Perioden skall vara minst tio veckor och om barnen flyttar skall |
|
kontakten ändå kunna upprätthållas. |
|
Kontaktperson: Lotta |
|
130
Stiftelsen Bojfriend i Kalix
Projektet Ökad simkunnighet 224 000 kr för år 3 av 3
Stiftelsen har konstaterat att väldigt få vuxna känner sig säkra på hur man introducerar barn i vatten. Upp t.o.m.
Kontaktperson: Monica Engvall, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Sveriges Pensionärsförbund (SPF)
Projektet Allas barnbarn 500 000 kr för år 3 av 3
En stor del av en människas ordförråd skapas före sju års ålder. Målet är att hos barnen skapa intresse för läsning av böcker för att påverka deras språkliga kommunikation. Målet är också att genom projektet närma äldre och yngre generationer till varandra och att skapa möjligheter till utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med äldre personer som har sina rötter i andra länder. Projektet skall ge utbildning åt far- och morföräldrar och andra intresserade för att ge kunskap om barnböcker, språkutveck- ling, dyslexi etc.
Kontaktperson: Signe Idehaag, tel.
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Ökad synkompetens inom barnhabiliteringen |
|
700 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det tredje året av ett treårigt utbildningsprojekt. Synskadade barn kan |
|
vara i behov av hjälp och stöd från en rad olika experter som t.ex. psy- |
|
kologer, sjukgymnaster, talpedagoger m.m. På landstingens habilite- |
|
ringar finns dessa experter, men de har oftast ingen eller liten kunskap |
|
och erfarenhet av just synhandikapp utan är mer experter på barn med |
|
utvecklingsstörning och rörelsehandikapp. Ett synskadat barn måste få |
|
särskild hjälp att via sina övriga sinnen erövra sin värld. Projektets syfte |
|
är att ge personalen vid landstingens barnhabiliteringar kompetens att |
|
möta synskadade barn, att utveckla föräldrautbildning och att därigenom |
|
lägga grunden till ett fortsatt samarbete mellan Syncentralerna, Om- |
|
sorgen/barnhabiliteringarna, Ögonklinikerna och Synskadades Riksför- |
|
bund. Utbildningen skall ge kunskaper om de medicinska orsakerna till |
|
synskador, om situationen för synskadade barn med ytterligare funk- |
131 |
tionshinder, om blinda barn samt om synsvaga barn. Föräldraperspektivet |
Skr. 2002/03:125 |
skall belysas, liksom behovet av motorisk träning, sjukgymnastikinsatser |
Bilaga 2 |
samt om behovet av att träna kroppsspråk. Utbildningsmomenten sam- |
|
manställs till en handbok. |
|
Kontaktperson: Annika |
|
Unga Örnars Riksförbund |
|
Projektet Bästa Barnkommun |
|
1 735 000 kr för år 2 av 3 |
|
Unga Örnar genomför tillsammans med Svenska |
|
projekt för att arbeta fram en metod för att utse årets ”Bästa Barnkom- |
|
mun”. Syftet med utmärkelsen är att höja kunskapsnivån och öka takten i |
|
arbetet med Barnkonventionen i kommunerna. Projektet skall visa på de |
|
goda exemplen och förmedla redskap för förändring. Projektet skall |
|
genomföras lokalt och centralt. Ett underlag skall tas fram hur man skall |
|
få fram möjliga kriterier och metoder. Samarbete sker med pedago- |
|
giska/samhällsorienterade forskare. |
|
Kontaktperson: Viktoria Sanberg, tel. |
|
Ungdom
Studieförbundet Vuxenskolan, avd. Internationellt Kulturcentrum
Projektet Celsius barn – ungdomar som forskar 200 000 kr för år 1 av 2
Projektet skall genom särskilda ämnesklubbar väcka intresse för studier och forskning i olika ämnen, ge möjligheter för barn och ungdomar att delta på riktigt i vetenskapligt arbete och fördjupa sina kunskaper samt visa samband mellan verklighet och skolämnen. Ämnesklubbarna kom- mer att ledas av forskare, doktorander och forskarstuderande och be- drivas som eftermiddagsverksamhet för ett
Kontaktperson: Greta Englund, tel.
Svensk – Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg
Projektet Ankaret
150 000 kr för år 2 av 2
Föreningen har genomfört det första året av ett tvåårigt projekt som riktar sig till ett
132
Pojkarna får även testa på nya sporter och utbildas om skador, mental |
Skr. 2002/03:125 |
träning och kost. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Jihad Dirawi, tel. |
|
Sveriges Förenade Gaystudenter (SFG) |
|
Projektet Lärobok om |
|
120 000 kr |
|
Projektet syftar till att öka kunskaper om homo, bi- och transexuella per- |
|
soner och att förebygga homofobi och diskriminering. Projektet kommer |
|
att ledas av ungdomar från medlemsförbundet (SFG). Skriften kommer |
|
att omfatta mellan |
|
Denna kommer att vara en samproduktion av erkända författare och slut- |
|
ligen bli godkänd av experter på området. Boken kommer bl.a. att inne- |
|
hålla kapitel om: hur man lägger ett HBT perspektiv på utbildningar |
|
inom högskolan, grund- och gymnasieskolan, hur man bemöter ung- |
|
domar i skola och olika verksamheten samt hur det är att leva som HBT |
|
idag och i ett historiskt perspektiv. Projektet kommer att genomföras i |
|
samarbetet med Umeå och Stockholms Universitet. |
|
Kontaktperson: Daniel Nielsen, tel. 0739 39 72 72 |
|
Turkiska Ungdomsförbundet (TUF) |
|
Utbildning – vägen till integration |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Projektets syfte är att under tre år utveckla nya arbetssätt och metoder för |
|
att höja ungdomars studiemotivation, samt jämföra och förstå de effekter |
|
och skillnader som kan uppkomma mellan ungdomar som bor i integre- |
|
rade respektive segregerade områden. Förbundet vill även mäta skillna- |
|
derna mellan storstäder och mindre städer. Förbundet kommer bl.a. att |
|
jämföra effekter av projektet i föreningar som har kommit långt i sin ut- |
|
vecklingsprocess gentemot föreningar som inte har utvecklats lika |
|
mycket. Under projektets första år har förbundet kartlagt och undersökt |
|
orsakerna till de många avhoppen från skolan, samt låtit ungdomarna |
|
själva utarbeta förslag till vilka åtgärder och arbetsmetoder som bör |
|
sättas in för att förändra detta. Förbundet har även informerat och debat- |
|
terat problemsituationen med den låga utbildningsnivån med ungdomar |
|
och föräldrar. Under projektets andra år har förslagen testats och utvärde- |
|
rats i praktiken och fokuseringen har varit stödskolor i föreningarna, in- |
|
teraktivt lärande, information om vidarestudier, konferenser och diskus- |
|
sionsforum samt ett ökat samarbete med skolorna i de områden där re- |
|
sultaten varit minst positiva. |
|
Kontaktperson: Ahmet Önal, tel. |
|
133
Handikapp |
Skr. 2002/03:125 |
Afasiförbundet i Sverige (AFASI) |
Bilaga 2 |
|
|
Pilotprojektet Hjärnskadeförbunden |
|
250 000 kr |
|
Afasiförbundet, Riksförbundet STROKE och Riksföreningen HJÄRN- |
|
KRAFT skall undersöka respektive förbunds intresse och förutsättningar |
|
för samverkan/samarbete med syfte att förbättra situationen för för- |
|
bundens målgrupper. |
|
Kontaktperson: Bo Månsson, tel. |
|
Ahlséns Forskningsinstitut |
|
Projektet Ungdomar med hörselskada – inträde i livet efter gymnasie- |
|
skolan |
|
880 000 kr för år 1 av 3 |
|
Ahlséns Forskningsinstitut får tillsammans med Hörselskadades Riksför- |
|
bund medel för att starta ett projekt med målgrupp ungdomar med hör- |
|
selskada. Man vill med detta projekt genom specialutformad utbildning |
|
och handledning ge ungdomar ökad självkänsla och stärkt identitet med |
|
sin hörselskada och därmed underlätta deras inträde i livet utanför gym- |
|
nasieskolan, i synnerhet inträde till universitet/högskola och arbetsliv. |
|
Kontaktperson: Erik Borg, tel. |
|
Blodcancerförbundet |
|
Projektet Skapa kraft |
|
300 000 kr för år 1 av 2 |
|
Att genomgå en benmärgstransplantation innebär en stor påfrestning för |
|
patient och anhöriga. Många får gott stöd från sina läkare, annan perso- |
|
nal, familj och vänner. Andra har sämre utgångsläge. Förbundet vill nu |
|
utveckla stödverksamhet till patienter och anhöriga. Man vill försöka |
|
bygga upp ett patient- och anhörignät. Man vill också skapa ett fadder- |
|
system för blodcancersjuka. I projektet ingår bl.a. att undersöka om och |
|
hur patienter och anhöriga är beredda att delta i nätverk och hur sjuk- |
|
husen ställer sig till samarbete med sådana nätverk. |
|
Kontaktperson: |
|
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) |
|
Framställning av en Bröstcancervideo |
|
75 000 kr |
|
BRO skall tillsammans med läkare och annan vårdpersonal framställa en |
|
informationsvideo med innehåll som: Allmänt om bröstcancer, behand- |
|
lingsalternativ, hur behandlingarna praktiskt går till, informationssökning |
|
m.m. Bakgrunden är att det vid diagnostillfället många gånger är svårt att |
|
134
kunna ta till sig den information som läkaren ger, informationen kan |
Skr. 2002/03:125 |
blockera förmågan att uppfatta och komma ihåg vad som sägs. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Birgit Flodin, tel. |
|
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) |
|
Förstudie Projektet Stöd till invandrarkvinnor |
|
55 000 kr |
|
När kvinnor erbjuds hälsokontroll med mammografi visar undersök- |
|
ningar att bortfallet är jämförelsevis stort bland kvinnor med invandrar- |
|
bakgrund. Studier som gjorts i Malmö under perioden |
|
att faktorer som utländsk bakgrund samvarierade med lågt deltagande i |
|
mammografiscreening och med avancerat stadium vid diagnos. Målet |
|
med förstudien är att kartlägga behoven av information och stöd till |
|
kvinnor med utländsk bakgrund för att höja deltagarfrekvensen i hälso- |
|
undersökning med mammografi. Förstudien skall undersöka möjligheter- |
|
na att nå ut till dessa kvinnor med information om betydelsen av att delta |
|
i mammografiundersökning, självundersökning och vikten av tidig upp- |
|
täckt. En arbetsgrupp kommer att tillsättas bestående av |
|
invandrarbakgrund representerande olika kulturer och länder, vilka till- |
|
sammans med projektledaren skall utföra kartläggningen. |
|
Kontaktperson: Kerstin Wåhleman, tel. |
|
Dalarö Folkhögskola |
|
Projektet Punktintensiven |
|
695 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det sista året av ett treårigt projekt med syfte att utveckla en metodik för |
|
intensivträning i punktskrift, att visa på nyttan och nödvändigheten av |
|
punktskrift för gravt synskadade och ge punktskriftsundervisning en plats |
|
som kunskapsämne inom vuxenundervisningen. Ett skriftspråk ökar syn- |
|
skadades språkliga identitet, och ger därmed ökade studiemöjligheter och |
|
bättre tillträde till arbetsmarknaden. Målgrupperna är gravt synskadade |
|
vuxna med behov av fördjupade färdigheter i punktskrift, dövblinda och |
|
lärare, handläggare och synpedagoger som arbetar med gravt synskada- |
|
de. |
|
Kontaktperson: Kenneth Drougge, tel. |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) |
|
Projektet Resursperson på Sommarsol |
|
189 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det andra året av ett tvåårigt projekt. DHR:s aktivitetscenter Sommarsol |
|
med verksamhet som rehabilitering och rekreation riktar sig till funk- |
|
tionshindrade i hela landet. Projektets syfte är att pröva hur en resursper- |
|
son med eget rörelsehinder kan ge personlig rådgivning, stöd och infor- |
|
mation före, efter och under Sommarsolsvistelsen. |
|
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. |
135 |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Projektet Ta Täten 528 000 kr för år 2 av 2
DHR driver tillsammans med Intresseföreningen för Assistansberättigade och Föreningen Furuboda ett tvåårigt projekt för att ta fram modeller för ledarutbildning för unga personer med rörelsehinder. Man har startat en utbildning som skall rekrytera unga personer med initiativförmåga och kreativitet. Inbjudan har gjorts till rehabiliteringsverksamheter, utbild- ningsinstitutioner och andra forum inom de två regioner, Skåne och Västra Götaland, där projektet genomförs. Utbildningen byggs upp kring tre huvudområden: personlig utveckling, projektledarskap och samhälls- information med funktionshinderkunskap.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Utvecklingsarbete kring personlig assistans i kommunal regi 647 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. De Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Intressegruppen för Assistansberättigade samt Riksförbundet för Rörel- sehindrade Barn och Ungdomar utvecklar i projektet personlig assistans i kommunal regi i samarbete med Svenska Kommunförbundet och Svenska Kommunalarbetarförbundet. Syftet är att höja kvaliteten på den assistans som ges av kommunerna (en majoritet brukare anlitar sådan assistans). Man utarbetar en plan för ett långsiktigt informations- och utbildningsprogram som skall prövas i ett antal kommuner. 11 kommu- ner ingår i projektet, i varje kommun har man skapat referensgrupper med representanter för brukare, kommunen och kommunalarbetar- förbundet.
Kontaktperson: Pia Berggren, tel.
FUB:s Stiftelse ala |
|
Projektet Utveckling av kunskaps- och arbetsmaterial kring vuxna perso- |
|
ner med grav utvecklingsstörning och deras vardag |
|
370 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det tredje året av ett treårigt projekt. Personer med grav utvecklingsstör- |
|
ning är helt beroende av omgivningens förmåga att tolka deras kropps- |
|
språk, minspel, handlingar och andra signaler som uttrycker behov och |
|
önskningar. Många av dessa personer har förutom sin utvecklingsstör- |
|
ning ytterligare funktionshinder som försvårar möjligheterna att uttrycka |
|
behov. Det finns därför risk att personal och anhöriga helt tar över utan |
|
att ta hänsyn till den enskildes behov av att påverka sin omgivning, att bli |
|
självständig inom de områden som man kan. Projektet går ut på att arbeta |
|
fram ett kunskaps- och arbetsmaterial som skall kunna användas för att |
|
utveckla vardagsmiljöer så att de ger tillfälle till ökad självständighet och |
|
livskvalitet hos vuxna personer med grav utvecklingsstörning. Materialet |
136 |
skall rikta sig främst till anhöriga, personal i gruppbostäder och i daglig |
Skr. 2002/03:125 |
verksamhet samt personliga assistenter. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. |
|
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) |
|
Projektet Vitbok om läkemedelsskador |
|
700 000 kr för år 1 av 2 |
|
Blödarsjuka förebyggs och behandlas med s.k. faktorkoncentrat som ut- |
|
vinns ur blod från många givare. Osäkra reningsmetoder av preparaten |
|
under |
|
buren virussmitta i form av hiv och hepatit. Förbundet skall genom ut- |
|
redningar, enkäter och intervjuer sammanställa en vitbok för att doku- |
|
mentera och diskutera såväl virussmittades åsikter och erfarenheter som |
|
samhällets ansvar för sådana frågor. Innehållet skall kunna användas av |
|
myndigheter, läkemedelsproducenter, blödarsjuka och andra grupper som |
|
kan drabbas av läkemedelsskador. |
|
Kontaktperson: Benny Åsberg, tel. |
|
Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter |
|
(FMLS) Norrbotten |
|
Projektet Dyslexi i Norrbottens län |
|
480 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. Länsföreningen genomför tillsam- |
|
mans med |
|
samt ABF Norrbotten och Malmfältens Folkhögskola i Kiruna ett projekt |
|
med syfte att på olika sätt nå alla i länet med dyslexi, informera om |
|
funktionshindret och visa på vilka möjligheter till förändringar som |
|
finns. Man vänder sig bl.a. till arbetsplatser och skolor. |
|
Kontaktperson: Sören Karlsson, tel. |
|
Föreningen Ananke i Umeå |
|
|
|
420 000 kr för år 1 av 2 |
|
Tvångssyndrom är ett psykiskt funktionshinder som ca 2 % av Sveriges |
|
befolkning drabbats och lider av. I svenska skolor finns idag alltför |
|
många barn som har svårt att klara av sin vardag på grund av sin sjuk- |
|
dom. Ständiga tvångstankar och tvångshandlingar gör att man hamnar |
|
utanför kamratgemenskapen. Genom information till företag, utställ- |
|
ningar och uppsökande verksamhet till länets alla skolor kan man visa att |
|
man inte behöver känna någon skam över att vara drabbad. |
|
Kontaktperson: Jan Lundfedt, tel. |
|
137
Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus (AMMOT) |
Skr. 2002/03:125 |
Utbildningsprojekt i hörsel och ljudsäkerhet riktat mot nyckelgrupper |
Bilaga 2 |
bland ljudalstrare |
|
741 000 kr för år 2 av 2 |
|
Föreningen skall i samarbete med Hörselskadades Riksförbund under en |
|
tvåårsperiod kartlägga, inititera nätverk, undersöka metoder och därefter |
|
föreslå konkreta utbildningsinsatser för att öka medvetenheten om sam- |
|
bandet mellan höga musikljudnivåer och hörselskador hos följande |
|
nyckelgrupper: ljudtekniker och diskjockeys, musiker, arrangörer samt |
|
musiklärare. Syftet är att erbjuda förutsättningar för en varaktig sänkning |
|
av ljudnivåer i musiksammanhang och därigenom förhindra fall av hör- |
|
selskador och tinnitus. I projektet ingår bl.a. ett symposium för såväl yr- |
|
kesverksamma som studerande bland nyckelgrupperna, intresse- och |
|
fackföreningsrepresentanter, utbildningsansvariga, företrädare för be- |
|
rörda myndigheter, organisationer, utbildningsväsendet samt audiologisk |
|
expertis. |
|
Kontaktperson: Marianne Flynner, tel. |
|
Föreningen Furuboda |
|
Projektet Unikum – Grundläggande konstutbildning för vanliga och |
|
ovanliga människor |
|
918 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt där Föreningen Furuboda tillsam- |
|
mans med FUB i Sydöstra Skåne och Österlens folkhögskola utvecklar |
|
en eftergymnasial konstutbildning för personer med utvecklingsstörning |
|
och som studerat på gymnasiesärskola. Målet är att skapa ett vidareut- |
|
bildningsalternativ för målgruppen inom området bild och form. Del- |
|
tagarna skall, förutom konstutbildning, också få pedagogisk utbildning så |
|
att de skall kunna fungera som instruktörer och handledare inom t.ex. |
|
daglig verksamhet. |
|
Kontaktperson: Jörgen Lennartsson, tel. |
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna |
|
(FUB) Göteborg |
|
Projektet Vad är goda levnadsvillkor för personer med utvecklingsstör- |
|
ning på en tidig utvecklingsnivå och flerfunktionshinder |
|
418 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. Projektets syfte är att belysa lev- |
|
nadsförhållanden för personer med grava och omfattande funktionshinder |
|
och deras familjer i storstad och mindre kommuner samt förbättra lev- |
|
nadsvillkoren genom att lyfta fram, beskriva och sprida goda exempel. |
|
Man vill också ge möjlighet för denna målgrupp att utöva sina demokra- |
|
tiska rättigheter, stärka föräldrarna, höja kunskapsnivån och förändra |
|
attityder hos personal, tjänstemän och politiker samt |
|
nerna. Man skall bland annat följa och beskriva 12 personer/familjer i |
|
Göteborg, Härryda, Mölndal och Alingsås och ge dem möjligheter att |
138 |
uttrycka önskemål om vad som är det goda livet. Detta underlag skall Skr. 2002/03:125 återföras till kommunerna för deras planerings- och handläggningsarbete. Bilaga 2 Kontaktperson: Anders Bergström, tel.
Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap (JAG)
Informationsprojekt om yrket personlig assistans 7 796 000 kr för år 1 av 3
För att säkra tillgången på personliga assistenter krävs informationsinsat- ser där assistansyrkets karaktär och innehåll kan beskrivas på ett sakligt sätt. Föreningen JAG (Jämlikhet, Assistans, Gemenskap) skall därför tillsammans med föreningen för Assistansberättigade (IfA) genomföra informationsinsatser i olika medier och i hela landet.
Kontaktperson: Gerd Andén, tel.
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Projektet Etiska regler i tolkverksamhet för barndomsdöva, hörselskada- de, dövblinda och vuxendöva
985 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att utveckla etik och kvalitet i tolkverksamhet. Föreningen Sveriges Dövblinda, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund ger genom regionala konferenser möjligheter för tolkan- vändare att diskutera etik- och kvalitetsfrågor. Detta arbete sker i nära samarbete med tolkarnas organisationer. Under det sista året kommer man att utveckla s.k. tolkanvändarkurser och sammanställa en handbok för tolkanvändare. Man utvecklar också en s.k. tolkrådsverksamhet och formulerar i samråd med förbundens ungdomsorganisationer deras sär- skilda behov av tolkstöd.
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel.
Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) i Kristianstad
Projektet Dubbeldiagnos 150 000 kr för år 1 av 3
Föreningen startar tillsammans med Resurs Rehabilitering (behandlings- enhet för personer med beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller spel) och Föreningen Attention i Vinslöv ett projekt för personer som är missbrukare och som har neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, DAMP, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom ibland i kombination med dyslexi och i viss mån autism. Personer som har dessa problem kan vara mycket motiverade att söka hjälp för sitt missbruk men på grund av sitt funktionshinder är genomförandet svårt. Målet för projektet är att man som missbrukare skall få en diagnos ställd och därigenom kunna få adekvat behandling. Genom att lära sig att hantera sina problem finns det förutsättningar att efter behandling leva ett drogfritt och drägligt liv. I
139
projektet ingår bl.a. utbildning och framtagande av informations- och |
Skr. 2002/03:125 |
utbildningsmaterial. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Margareta Zelmerlöw, tel. |
|
Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri |
|
Projektet Vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i |
|
barndomen |
|
7 000 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det sista året av ett treårigt projekt. Göteborgs universitet, Barn- och |
|
ungdomspsykiatrin genomför tillsammans med Riksföreningen Autism, |
|
Svenska föreningen för tuberös skleros och Riksförbundet Attention ett |
|
projekt med mål att utforma en modell för upptäckt, utredning och habi- |
|
litering av vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. Projektet avser |
|
att stimulera till uppbyggnad av samarbete och vårdkedjor i Sverige |
|
kring de aktuella handikappgrupperna. Formeringen av sådana vård- |
|
kedjor förutsätter utbildningsinsatser och utbyte/samarbete mellan fram- |
|
för allt barn- och vuxenpsykiatrin men också mellan barn- och vuxenha- |
|
biliteringen, skola, arbetsvård och försäkringssystem. |
|
Kontaktperson: Christopher Gillberg, tel. |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
|
Projektet Att bygga upp en nyhets- och informationskanal på Internet |
|
520 000 kr för år 2 av 2 |
|
Nyhetsbyrån Ikapp bevakar frågor som rör människor med funktions- |
|
hinder. Det är framför allt handikapptidskrifter, myndigheter, företag, |
|
organisationer och professionella yrkesutövare på området samt övriga |
|
media som abonnerar på Nyhetsbyrån. HSO skall nu bygga upp en ny- |
|
hets- och informationskanal på internet, man har under det första året ut- |
|
vecklat en debattjänst på Internet och vill nu genom bl.a. ideologi- |
|
seminarier stimulera även den enskilde individen eller myndighetsföre- |
|
trädaren, med eller utan funktionshinder att delta i handikappolitisk |
|
debatt. |
|
Kontaktperson: Stefan |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
|
Projektet En samlad handikapprörelse också i län och kommuner samt |
|
grundutbildning för förtroendevalda |
|
5 150 000 kr för år 1 av 3 |
|
Projektet syftar till att stimulera och utveckla samarbetet mellan handi- |
|
kapporganisationerna i län och kommuner. Från riksplanet skall erbjudas |
|
ett "smörgåsbord" av stöd och service, t.ex. utbildning, information, ma- |
|
terial och erfarenhetsutbyte enligt de önskemål som framkommit i en- |
|
käter och samtal. Konkret innebär det dialog och erfarenhetsutbyte vid |
|
centrala och regionala konferenser, produktion av informations- och dis- |
|
kussionsmaterial, utarbetande av alternativa stadgeförslag m.m. En viktig |
140 |
|
del av projektet avser genomförande av grundutbildning av förtroende- |
Skr. 2002/03:125 |
valda i län och kommuner. Grundutbildningen som utvecklats och prö- |
Bilaga 2 |
vats tillsammans med SISUS syftar till att öka kompetensen bland handi- |
|
kapprörelsens företrädare när det gäller att driva och genomföra handi- |
|
kappolitiska förändringar i samhället. Grundutbildningen skall fortsätta |
|
på lokal nivå (utan kostnader för internat och resor) och då med stöd av |
|
den lokala studieorganisationen. |
|
Kontaktperson: Stefan Åkerberg, tel. |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
|
Projektet Funktionshinder och mänskliga rättigheter |
|
1 622 000 kr för år 1 av 3 |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan skall under en treårsperiod |
|
genomföra ett nationellt projekt om funktionshinder och mänskliga |
|
rättigheter. Projektet är också kopplat till FN:s resolution 2000/51 där det |
|
fastställs att funktionshinderfrågor är en dimension av mänskliga rättig- |
|
heter och att detta perspektiv skall ingå i FN:s arbete med att övervaka |
|
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. I resolutionens första paragraf |
|
erkänns ett samband mellan mänskliga rättigheter och FN:s standard- |
|
regler vilket innebär att standardreglerna accepteras som ett instrument i |
|
övervakningsarbetet. Detta medför att funktionshinderfrågorna skall ar- |
|
betas in i alla de organ som bevakar hur FN:s medlemsländer efterlever |
|
de mänskliga rättigheterna och att standardreglerna kan användas som |
|
måttstock. HSO behöver nu utveckla övervakningssystem för att kunna |
|
identifiera vad som är brott mot de mänskliga rättigheterna och hitta |
|
system för att samla in information. Vidare behövs former för hur detta |
|
skall kunna avrapporteras och följas upp nationellt m.m. Samarbets- |
|
organet skall också förbereda, genomföra och följa upp aktiviteter under |
|
handikappåret 2003. |
|
Kontaktperson: Mariyanne Rönnersten, tel. |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
|
Projektet Handikapp och Sexualitet – Samlevnad |
|
1 060 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det sista året av ett treårigt projekt. Personer med funktionshinder, deras |
|
föräldrar och olika personalgrupper söker ofta förgäves efter kunskap om |
|
området handikapp och sexualitet. Det behövs därför någon form av |
|
forum för kunskap, vägledning, råd och kompetens inom |
|
sexualitet- och samlevnadsområdet. HSO och RFSU arbetar nu till- |
|
sammans för att utveckla en fast organiserad och återkommande sam- |
|
verkan kring dessa frågor och behov av kompetens. I projektet ingår |
|
informations- och utlåningsverksamhet, rådgivning och handledning, ut- |
|
bildning, utveckling av hjälpmedel/material. Samarbete med Folkhälso- |
|
institutet m.fl. |
|
Kontaktperson: Annika Hildebrand, tel. 08- 546 404 00 |
|
141
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Hallands län
Projektet Kompetensutvecklingssamverkan 493 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Handikappföreningarnas Samar- betsorgan i Hallands län (HSO) omfattar ca 40 handikapporganisationer med ca 10 000 medlemmar. Inom varje enskild organisation finns kun- skap om det egna handikappet och den egna sjukdomen men oftast sak- nas kunskap om andra handikapp. Man konstaterar också att det hos de offentliga huvudmännen saknas kunskap om vad de olika funktionshind- ren innebär för den enskilde och deras anhöriga, denna okunskap är sär- skilt stor när det gäller de dolda handikappen. För att kunna öka sam- verkan mellan kommun, landsting och brukare och deras anhöriga vill HSO samla fakta om olika funktionshinder och utveckla metoder för att nå ut med kunskap om dessa fakta till såväl olika personalgrupper som till brukare och anhöriga.
Kontaktperson: Benny Ahlberg, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Lund
Projektet Organisations- och kompetensutveckling 125 000 kr
HSO i Lund vill pröva ett kompetensutvecklingsprogram för att på ett mer kraftfullt sätt kunna arbeta för att personer med funktionshinder skall få möjlighet att utöva sina rättigheter och friheter och kunna delta fullt ut i samhället. Programmet består av kurser, konferenser, föreläsningar och studiedagar och innehåller handikappvetenskap, socialpolitisk oriente- ring, ledarskap och organisation, arbetsrättsfrågor och arbetsgivaransvar. RiksHSO ser programmet och metoden som en bra modell som andra lokala HSO skall kunna arbeta efter.
Kontaktperson: Elin Wintzell, tel.
Handikapphistoriska Föreningen (HHF) |
|
Uppbyggnad av ett |
|
om handikapphistoria |
|
1 995 000 kr för år 1 av 3 |
|
Det första året av ett utvecklingsarbete för att bygga upp ett Dokumenta- |
|
|
|
vara ett forum och en samlingspunkt för alla handikapphistoriskt intres- |
|
serade och en resurs för yrkesverksamma inom olika områden. Centret |
|
skall göra det möjligt för utredare, studerande, journalister, människor |
|
med funktionshinder, forskare, organisationer m.fl. att få en samlad in- |
|
formation inom området. Det finns ett omfattande material som på olika |
|
sätt beskriver funktionshindrade människors levnadsvillkor och livsöden. |
|
Materialet är mycket spritt och inte alltid så tillgängligt. Centret skall |
|
huvudsakligen finnas på nätet. Handikapphistoriska föreningen är |
|
huvudman för projektet. Centrets databas skall innehålla uppgifter om |
|
arkivbestånd, relevant skönlitteratur, uppsatser, forskningsrapporter, av- |
142 |
handlingar, foto- och bildbank, dialogfunktion m.m. Centret skall också |
Skr. 2002/03:125 |
anordna seminarier, medverka vid utställningar, ge förslag till forsk- |
Bilaga 2 |
ningsområden m.m. |
|
Kontaktperson: Kristina Söderlind Penton, tel. |
|
0709/904 103 |
|
Handikappidrottens Samarbetsorgan (HISO) i Malmö |
|
Projektet Våga mötas |
|
100 000 kr för år 2 av 2 |
|
Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö (HISO) vill tillsammans |
|
med Barn- och ungdomshabiliteringen och Fritid Malmö medverka till |
|
att belysa våldets konsekvenser och försöka finna former och lösningar |
|
för att om möjligt bromsa utvecklingen av ökat meningslöst och |
|
oprovocerat våld bland barn och ungdomar. Man hoppas kunna påverka |
|
barn och ungdomars synsätt på sig själva och andra genom projektet och |
|
bidra till att förebygga framtida funktionshinder uppkomna genom yttre |
|
våld. Målgruppen är barn och ungdomar i skolåldern. Samverkan skall |
|
ske med polis, sjukvård, försäkringsbolag m.fl. |
|
Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel. |
|
Härnösands Folkhögskola |
|
Projektet Teknikutveckling och samordning inom teckenspråksområdet |
|
2 500 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt samarbetsprojekt mellan Härnösands folk- |
|
högskola och Sveriges Dövas Riksförbund m.fl. Eftersom teckenspråket |
|
är ett ungt officiellt språk i Sverige saknas undervisningsmaterial. |
|
Teckenspråksutbildning för föräldrar till döva och hörselskadade barn |
|
(TUFF) genomförs på vissa folkhögskolor. Utarbetande av undervis- |
|
ningsmaterial för teckenspråkslinjerna (METMAT) har påbörjats och är |
|
nu i produktionsfasen. Motsvarande materialutveckling för bl.a. tolkut- |
|
bildningar har påbörjats. För att få en gemensam plattform för spridning |
|
och användning av det visuella material som framställs digitalt krävs att |
|
ett speciellt anpassat program utvecklas. De aktuella skolorna måste |
|
också utrustas med digitala språkboxar i form av datorer i ett lokalt nät |
|
som ger tillgång för lärare och kursdeltagare och därmed helt nya möj- |
|
ligheter till pedagogik och utveckling. Dessa lokala nät kan sedan an- |
|
slutas till Internet. Material som framställs i andra projekt och eget in- |
|
spelat material kan sedan anslutas med hjälp av det program som tas |
|
fram vilket gör det möjligt att kontinuerligt förnya och utveckla utbild- |
|
ningsverksamheten. |
|
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. |
|
143
Härnösands Folkhögskola
Projektet TOLKMAT – Materialframställning för teckenspråksutbildning inom folkhögskolan
1 000 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av projektet som går ut på att framställa material i digital form för teckenspråkstolkutbildning som genomförs vid folkhögskolor. TÖI (Stockholms universitets Tolk- och översättarinstitut) är medfinan- siär.
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
Projektet Uppbyggande av ett nationellt tvärvetenskapligt forum för brukare och forskare inom hörselområdet
575 000 kr för år 1 av 2
Förbundet skall under två år arbeta med nätverksuppbyggnad mellan olika hörseldiscipliner och brukare. I projektet ingår även seminarier och utbildning.
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel.
Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet
Projektet Förstå och bistå psykiskt funktionshindrade 435 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet vill sprida kunskaperna om kognitiva störningar – tankeprocesstörningar – till psykiskt funk- tionshindrade, till deras anhöriga, till personal inom kommun och försäk- ringskassa m.fl. Man har därför sammanställt en bok med uppgifter från vetenskaplig litteratur, med erfarenheter från sjuka, anhöriga och från professionellt respektive ideellt arbete med psykiskt funktionshindrade. Under det andra året skall man utarbeta en studiehandledning och genomföra utbildning och information genom seminarier i landet.
Kontaktperson:
Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet
Projektet IFS tar Pulsen På Psykvården 984 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Schizofreniförbundet genomför en brukarrevision av samhällets insatser för psykiskt sjuka för att se och påvisa inom vilka områden det finns brister och vilka vårdinrättningar som har god kvalitet. I projektet ingår att fastställa kriterier för vad som är utmärkt vård (utredning, behandling, eftervård m.m.) och att genom- föra undersökningar utifrån brukarnas, de anhörigas, vårdpersonalens och socialtjänstpersonalens perspektiv.
Kontaktperson: Sven Akselson, tel.
144
Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)
Framställning och spridning av vägledning och kunskapsunderlag för arbetsgivare för personliga assistenter
4 485 000 kr för år 1 av 3
Många personer med stora funktionshinder har genom personlig assistans fått möjlighet att leva självständigt och mer oberoende. Ca 40 000 perso- ner arbetar som personliga assistenter. De flesta är kommunalt anställda. Majoriteten arbetar deltid och personalomsättningen är hög. Det är svårt att rekrytera personliga assistenter. För att förbättra rekryteringssituatio- nen krävs en utveckling, bl.a. att framställa och sprida vägledning och kunskapsunderlag för arbetsgivare för personliga assistenter. Intresse- gruppen för Assistansberättigade och föreningen JAG, som företräder personer som är beroende av personliga assistenter, skall under en treårs- period i samarbete med berörda aktörer (andra kooperativ, kommunför- bund, fackliga organisationer, arbetarskyddsorgan m.fl.) utveckla och genomföra detta arbete.
Kontaktperson: Vilhelm Ekensteen, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
KFUM, Norrbyskär i Umeå
Projektet Pathfinder 800 000 kr för år 2 av 3
Multipel Skleros, MS är en inflammatorisk sjukdom som är begränsad till centrala nervsystemet. Det är en av de vanligaste neurologiska sjuk- domarna bland unga människor i Sverige. Det övergripande syftet med detta projekt är att genom kompetensstärkande åtgärder skapa förutsätt- ningar för den enskildes återinträde på arbetsmarknaden och öka indivi- dens sociala och ekonomiska handlingsfrihet. Målgrupp är personer
Kontaktperson: Stefan Hildingsson, tel.
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Projektet Mobilitetsservice
2 850 000 kr för Förstudie och år 1 av 3
Första året av ett samverkansprojekt mellan Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Reumatikerförbundet och De Handikappades Riksförbund. Avsikten är att i samråd med Vägverket, Riksförsäkringsverket, Hjälpmedelsinstitutet m.fl. utveckla en modell för prövning och konsumentupplysning när det gäller möjlighet att köra bil, anpassning av och val av bil för funktionshindrade förare.
Kontaktperson:
145
Reumatikerförbundet
Artrosprojektet
615 000 kr för år 3 av 3
Artros är den vanligaste reumatiska sjukdomen och den som tar mest resurser i samhället. Förbundet gör ett informationsprojekt organiserat i samarbete med fackliga organisationer. Positiva erfarenheter från tidigare projekt visar att det går att förändra människors livssituation och om- världens inställning. Projektet innehåller studiecirklar, utökat samarbete och information till primärvård och idrottsrörelse. För att ta tillvara män- niskors kunskap och förmåga kommer det att läggas stor vikt på kreativa aktiviteter som skrivarverkstad, man arbetar fram en teaterföreställning, faktautställning m.m.
Kontaktperson: Leif Hansson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Reumatikerförbundet
Projektet Nätverk för invandrarkvinnor – Nike 995 000 kr för år 1 av 3
Projektet Nätverk för invandrarkvinnor – Nike syftar till att stärka in- vandrarkvinnor med reumatism så att de liksom Reumatikerförbundets övriga organiserade medlemmar får en god kännedom om sin sjukdom, sina rättigheter och möjligheter som funktionshindrade i det svenska samhället. Reumatikerförbundet skall under det första året av en planerad treårig projekttid starta pilotgrupper i Stockholm, Göteborg och Örebro, för att därefter under år två och tre sprida verksamheten bland förbundets 201 föreningar. I projektet ingår att ta fram informationsmaterial och be- driva uppsökande verksamhet bland invandrarorganisationer, reumatiker- föreningar, reumamottagningar m.m. Vidare kommer man anordna öp-
Kontaktperson: Jan Olov Söderberg, tel.
Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF)
Projektet Kartläggning och framställning av informationsmaterial om PCD
235 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Personer med sjukdomen primär ciliär dyskinesi (PCD) är en liten grupp som får behandling av andnings- organen liknande den vid cystisk fibros. Förbundet gör en kartläggning av personer med denna sjukdom och sammanställer och distribuerar ett informationsmaterial om sjukdomen.
Kontaktperson: Gerd Teljer, tel.
146
Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)
Projektet Flerhandikappades kommunikation i ett livsperspektiv 625 000 kr för år 2 av 2
Inom DHB är en av de viktigaste åsikterna att alla har rätt till ett språk. Syftet är att genom intervjuer och enkäter undersöka hur flerhandikappa- de, deras familjer och personal runt dem upplever språksituationen i ett livsperspektiv. Visionen är att döva/hörselskadade barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning skall få tillgång till en teckenspråkig miljö under hela sitt liv för att på bästa sätt kunna kommunicera, utvecklas och förverkliga sig själva.
Kontaktperson: Lena Fernström, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP)
Projektet Personlig ombudsman 400 000 kr för år 1 av 2
Riksförbundet skall med hjälp av en personlig ombudsman bygga upp en stödverksamhet kring hivpositiva personer. Effektivare medicinering gör det möjligt att återgå till vanligt liv men många behöver stöd till en för- ändrad livssituation med möjlighet till arbete, studier, socialt umgänge utanför
Kontaktperson:
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)
Projektet Att synliggöra de(t) osynliga – ett projekt om små och mindre kända grupper
1 230 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Inom förbundet finns ett
Kontaktperson: Solveig Johansson, tel.
147
Riksförbundet för Njursjuka (RNj)
Projektet Riktlinjer för vård av kroniskt njursjuka – ett kvalitetsdokument utifrån patientperspektivet
670 000 kr för år 1 av 2
Förbundet har noterat kvalitetsförsämringar i dialysvården och många patienter upplever att de inte får en acceptabelt god behandling. För- bundet vill nu arbeta fram riktlinjer för vård av kroniskt sjuka. Riktlinjer- na skall sträva mot en enad syn mellan den medicinska professionen och patientföreträdarna på vad som är god kvalitet. Ett annat av projektets syften är att skapa ett faktaunderlag så att förbundet och dess olika regionala företrädare skall kunna påverka vårdens kvalitet så att likvärdig njursjukvård skapas i hela landet. Dokumentet, som skall framställas i samverkan med den medicinska professionens representanter, framställs i tre delar som vänder sig till kroniskt njursjuka, till beslutsfattare och till sjukvårdspersonal.
Kontaktperson: Britt Marie Färm, tel. 08- 546 405 02
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)
Kursverksamhet för
500 000 kr för år 2 av 2
RBU tänker utbilda ett antal personer i varje län som kan ge råd till medlemmarna – föreningens
Kontaktperson: Saga Broström, tel.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)
Projekt för utveckling av bemötande, skydd och hjälp för kvinnor med psykiska funktionshinder som varit utsatta för våld och övergrepp
956 000 kr för år 1 av 3
Kvinnor med psykiska funktionshinder och som är utsatta för våld och övergrepp får idag ingen eller mycket otillräcklig hjälp. RSMH vill nu i Skåne, tillsammans med Svenska Kyrkan och Sveriges Kvinnojourers Riksförbund och berörda myndigheter genomföra ett treårigt projekt med mål att utveckla former för hjälp och skydd för berörd målgrupp. I pro- jektet skall man ta fram tillförlitlig statistik, starta försöksverksamheter, utveckla och ge information och utbildning för personalgrupper och fri- villigorganisationer samt utarbeta förslag till handlingsprogram för kommunerna.
Kontaktperson: Bo Ardström, tel.
148
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Framställande av en guide om ryggmärgsskadade kvinnors rehabilitering och bemötande i vården
246 000 kr
I Sverige finns sex ryggmärgsskadeenheter men många av kvinnorna får vård och rehabilitering på andra sjukhus. Eftersom vårdpersonalen vid sådana sjukhus inte hinner bygga upp tillräcklig kunskap och erfarenhet om ryggmärgsskadade kvinnors specifika behov vill förbundet i samar- bete med ryggmärgsskadade kvinnor och specialister från vårdområdet producera, marknadsföra och distribuera en guide med fakta och åsikter kring vad som är viktigt att beakta.
Kontaktperson: Agneta Rönnquist, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)
Projektet God man 460 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt projekt. FUB menar att överförmyndarna, som har ansvaret för att gode män får relevant information om funktions- hinder och om vilka lagar och regler som gäller, behöver fördjupad kun- skap om olika funktionshinder m.m. Förbundet utbildar därför tillsam- mans med Föreningen Sveriges Överförmyndare och Svenska Kommun- förbundet personer med utvecklingsstörning i vad det innebär att ha god man, vad god man får respektive inte får göra, och genomför länsvisa utbildningar för överförmyndare, gode män och representanter från lokala
Kontaktperson:
Riksföreningen |
|
Projektet Osteoporospatienten i centrum |
|
650 000 kr för år 1 av 3 |
|
Osteoporos (benskörhet) är mycket vanligt förekommande; varannan |
|
kvinna och var fjärde man över 50 år, ungdomar med ätstörningar och |
|
andra grupper kan drabbas. Osteoporosrelaterade frakturer, som kan upp- |
|
stå i alla delar av skelettet, leder ofta till allvarliga, bestående funktions- |
|
hinder, svår smärta och beroende av hjälp i vardagen. Patienter med os- |
|
teoporos återfinns bland ett stort antal patientgrupper inom många medi- |
|
cinska specialiteter; ortopedi, medicin, geriatrik, reumatologi, gyneko- |
|
logi, allmänmedicin m.fl. Överblick och kunskap om patientens hela si- |
|
tuation saknas ofta. Föreningen skall under en treårsperiod förmedla kun- |
|
skap om tidigt förebyggande, diagnos och behandling, initiera själv- |
|
hjälpsgrupper samt informera och initiera samarbete med andra organi- |
|
sationer, patienter och anhöriga. Projektets målgrupper är berörda poli- |
|
tiska, medicinska och administrativa beslutsfattare inom vård och om- |
149 |
|
sorg, patienter och anhöriga samt berörda patient- och handikapporgani- |
Skr. 2002/03:125 |
sationer. Förändringsarbetet skall genomföras genom framställning av |
Bilaga 2 |
informationsmaterial, utbildande av informatörer och genomförande av |
|
länsvisa seminarier. |
|
Kontaktperson: Lars Hagenklev, tel. |
|
Stiftelsen Institut för Independent Living |
|
Projektet Mobilitet – Information och stöd för studier, praktik och |
|
volontärarbete för människor med funktionshinder |
|
400 000 kr för år 1 av 3 |
|
Personer med funktionshinder är kraftigt underrepresenterade bland dem |
|
som använder sig av program för studier, praktik och volontärarbete |
|
utomlands. En av orsakerna är programmens otillräckliga stöd som t.ex. |
|
anpassade bostäder och transportmedel eller personlig assistans. Projek- |
|
tet har utvecklats tillsammans med bl.a. ett nationellt utvecklingspart- |
|
nerskap och SISUS. Institutets projekt skall inhämta, tillhandahålla, upp- |
|
datera och sprida information, råd och stöd rörande möjligheter till prak- |
|
tik, studier och volontärarbete utomlands för människor med funktions- |
|
hinder. Utvecklingspartnerskapet skall tillsammans med andra aktörer |
|
påverka nationella och internationella utbytesprogram för studier, praktik |
|
och volontärarbete. |
|
Kontaktperson: Adolf Ratzka, tel. |
|
Strokeföreningen i Östergötlands län |
|
Projektet Verksamhet till förmån för yngre funktionshindrade – särskilt |
|
stroke och/eller afasi |
|
195 000 kr |
|
Länets Strokeförening skall tillsammans med Afasiföreningen och Riks- |
|
centrum för arbetsinriktad rehabilitering, kommun och landsting arbeta |
|
direkt med personer som drabbats av stroke och/eller afasi i yrkesverk- |
|
sam ålder. Man vill synliggöra denna grupp och söka individuella lös- |
|
ningar för att öka deras möjligheter att delta i arbets- och samhälls- |
|
gemenskap. |
|
Kontaktperson: Elisabeth Hamrin, tel. |
|
Svenska Dysfagiförbundet |
|
Projekt för att höja kunskapsnivån och livskvaliteten för de som har svårt |
|
att få ned mat och dryck, dysfagi |
|
555 000 kr för år 1 av 3 |
|
Sväljningssvårigheter – Dysfagi – drabbar flera hundratusen svenskar |
|
årligen. Den största andelen sväljningshandikappade är de med funktio- |
|
nella eller organiska rubbningar i matstrupen, andra grupper är de som |
|
drabbats av stroke och förlamningar, barn med motoriska rubbningar, |
|
personer med skallskador, hjärntumörer och strålningsskador. Mat eller |
|
dryck kan åka ned i luftvägarna med kvävningsattacker som följd. Många |
150 |
|
isolerar sig eftersom man vill undvika att "bära sig illa åt" vid måltider. Skr. 2002/03:125 Handikappet syns inte och okunskapen om handikappet är stort bland Bilaga 2
såväl allmänhet som vårdpersonal. Det finns dock vissa behandlingar som kan underlätta situationen för denna patientgrupp men det är alltför få som känner till dessa. Förbundet vill därför under en treårsperiod framställa och distribuera informationsmaterial och genomföra semina- rier och kurser på 7 orter i Sverige för att höja kunskapsnivån hos perso- ner med dysfagi och deras anhöriga.
Kontaktperson: Lita Tibbling grahn, tel.
Svenska Migränförbundet (SMIF)
Ett projekt kring personer med Hortons huvudvärk 66 000 kr för år 2 av 2
Andra etappen av ett projekt kring personer med Hortons huvudvärk. Ca 8 000 svenskar har sjukdomen, 85 % av dem är yngre män. Symtomen uppstår ofta i
Kontaktperson: Svea Olofsdotter, tel.
Svenska
Projektet Från ensamhet till gemenskap för barn, ungdomar och vuxna med tvångssyndrom
732 000 kr för år 1 av 3
Tvångssyndrom (OCD) är ett funktionshinder som ofta leder till bl.a. dåligt självförtroende. Föreningen vill lindra de problem som är ut- märkande för personer som lider av OCD genom att sprida kunskap. Man skall fram ett informationsmaterial och genom olika aktiviteter sprida in- tresse för och kunskap om tvångsyndrom.
Kontaktperson: Anita Odell, tel.
Svenska Parkinsonförbundet
Projektet Familjeliv med Parkinson 120 000 kr för år 1 av 2
Svenska Parkinsonförbundet skall tillsammans med Neurologiskt Handi- kappades Riksförbund ge personer som drabbats av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, en möjlighet att tillsammans med sin familj lära sig att för- stå, hantera och leva med Parkinsons sjukdom. Projektet är tänkt att ge erfarenheter som kan användas vid familjestöd vid andra sjukdomar.
Kontaktperson: Susanna Lindvall, tel.
151
Svenska Ångestsyndromsällskapet (ÅSS) i Kalmar
Projektet Sanning och konsekvens 300 000 kr för år 1 av 3
Ångest och rädsla hos barn och ungdomar tillhör den normala utveck- lingen men studier visar att ångeststörningar är vanligare än man trott. Målgruppen föreningen vänder sig till är ungdomar mellan
Kontaktperson: Bengt Jarnudd, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Sveriges Dövas Idrottsförbund
Förstudie till projekt för svenskt utvecklingscentrum för dövidrott 300 000 kr
Det finns en stark organisation kring dövidrotten som ger samtliga ut- övare en meningsfull idrottsutövning. Dövidrotten skall fungera som ett socialt nätverk och verka för att bryta isoleringen för döva. Tecken- språket förenar invandrade döva idrottare med svenska idrottare på ett naturligt sätt. Dövidrotten utgör en viktig arena för social gemenskap oavsett kön, ålder och hudfärg. Sveriges Dövas Idrottsförbund vill ut- veckla verksamheten inom idrottsområdet. Man vill göra en förstudie för att undersöka förutsättningarna för ett svenskt utvecklingscentrum för dövidrott beläget i Örebro.
Kontaktperson: Urban Mesch, tel.
Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU)
Projektet Ung i Örebro 337 000 kr för år 2 av 2
Det är viktigt att döva/hörselskadade ungdomar skapar ett socialt nätverk som får dem att bryta sin isolering. Förbundet har därför startat ett projekt med mera samarbete mellan olika föreningar som t.ex. idrotts- förening och ungdomsklubb för att arrangera idrotts- och fritidsaktivite- ter. Man vill ha mera information från polis, socialtjänst, fältassistenter och föräldrar. Man vill låta ungdomarna sätta igång egna aktiviteter som t.ex. att anordna ett eget
Kontaktperson: Ingela Hansson, tel.
152
Sveriges Dövhistoriska Sällskap (SDHS)
En förstudie till projektet Arkivering av dövrörelsens handlingar och in- ventarier
540 000 kr
Sveriges Dövhistoriska Sällskap som är anslutet till Sveriges Dövas Riksförbund vill göra en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att kunna ta hand om dövrörelsens historia (handlingar som protokoll, skrivelser och foton m.m.).
Kontaktperson: Tomas Hedberg, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Västsvenska Patientföreningen för Sköldkörtelsjuka (VPFS)
Projekt Tyra – ett informationsprojekt om sköldkörtelsjukdomar 500 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Det finns i Sverige ca 100 000 människor med defekt sköldkörtelfunktion (över- eller underfunktion). De flesta är beroende av behandling med ersättningshormon hela livet. Inställningen av hormonbalansen är många gånger komplicerad och många känner sig sjuka utan att kunna få rätt diagnos. Västsvenska Patientföreningen för Sköldkörtelsjuka i Göteborg genomför tillsammans med de två övriga sköldkörtelföreningarna i Sverige ett informations- och utbildningsprojekt som vänder sig till människor med sköldkörtel- sjukdomar, deras anhöriga samt till vårdgivare, politiker och allmänhet. Syftet med projektet är att göra det möjligt för människor med sjuk- domen att hitta information om sin sjukdom, att bilda studiecirklar ”Att leva med” och att medverka till ökad kunskap om funktionshindret ur ett brukarperspektiv.
Kontaktperson: Yvonne Andersson, tel.
Överviktigas Riksförbund (ÖR)
Internetsatsning för barn och ungdomar samt deras föräldrar 497 000 kr för år 1 av 3
Förbundet vill förebygga barn och ungdoms övervikt/fetma genom in- formation och hjälpa redan drabbade. Man vill genom internet sprida information till barn och ungdomar och man vill också arbeta före- byggande med information till föräldrarna.
Kontaktperson: Lars Åhman, tel.
153
Invandrare och handikapp
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)
Projektet Knutpunkten – en funktion för rättsligt stöd till invandrare med funktionshinder
2 422 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt projekt med syfte att öka möjligheterna för personer med funktionshinder och med invandrarbakgrund att få kunskap om vilka möjligheter och skyldigheter man har gentemot bl.a. socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tillsammans med Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS) bygger man upp Knutpunkten – en råd- givningsbyrå på HSO där funktionshindrade invandrare skall få råd och stöd kring ett ärendes gång och överklaganden. Man skall också bygga upp en hemsida, utforma en handbok i konsten att överklaga samt fram- ställa foldrar kring olika rättsområden med förklaringar kring olika be- grepp och slutligen översätta materialet till 10 olika språk.
Kontaktperson: Emil Erdtman, tel.
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige (SIOS)
Projektet FN:s standardregler i ett mångkulturellt samhälle 615 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt projekt med syfte att med FN:s standardregler som instrument utveckla metoder för att nå människor med funktions- hinder och invandrarbakgrund för att kunna informera om den svenska handikappolitiken och handikapprörelsen, för att försöka förändra in- vandrarnas attityder till människor med funktionsnedsättning och för att försöka få fler personer med funktionsnedsättning att delta i förenings- och kulturliv. I projektet ingår invandrarföreningarna, de politiska före- ningarna i Rinkeby och handikappföreningarna. Informationsmaterial utarbetas och skolorna besöks och informeras liksom kulturföreningar, bibliotek m.m.
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel.
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige (SIOS)
Projektet Polioskadade med utländsk bakgrund 780 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt projekt som startade efter kontakter mellan postpoliomottagningen vid Huddinge sjukhus, SIOS och Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade. Vid Postpoliomottagningen har man haft långvarig kontakt med en grupp polioskadade med invandrarbakgrund. Dessa unga har ofta en komplex livssituation med språksvårigheter och problem att komma in på arbetsmarknaden och behöver annat stöd och andra kontakter än dem som kan ges vid postpoliomottagningen. Projek- tet som bl.a. syftar till att bygga nätverk av personer med poliokunskap och öka självförtroendet bland poliopatienter med utländsk bakgrund,
154
kan tjäna som en modell för andra handikappgrupper med invandrarbak- |
Skr. 2002/03:125 |
grund som behöver både sjukvård och sociala kontakter. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. |
|
IT handikapp
BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter
Projektet The Lantern – 3K. En plattform för kreativitet, kommunikation och kompetensutveckling för enskilda och organisationer
340 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt där kunskapscentret tillsammans med DHR och SRF utvecklar och genomför
Kontaktperson: Arne Prembäck, tel.
Falu lasarett
Projektet Metod för att introducera och träna in datoranvändning för per- soner med förvärvade hjärnskador
134 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt där Habiliteringen i Falun tillsammans med Hjärnkraft och Afasiföreningen, Borlänge utvecklar metoder för att introducera och träna in datoranvändning för kommunikation och ökad självständighet för personer med förvärvade hjärnskador. HANDITEK skall lägga kurslitteraturen på interaktiv CD. Utvärdering sker i samarbete med Högskolan i Borlänge. Under det andra året fortsätter träning och utbildning i samarbete med handikappföreningarna, deras anhöriga och studieförbunden. Kursmaterialet utvecklas kontinuerligt efter individens behov.
Kontaktperson: Gunnel Janeslätt, tel.
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)
Projektet
850 000 kr för år 2 av 2
Det sista året av ett tvåårigt projekt. Ett projekt med syfte att ge kompe- tens för att kunna använda informationen på Internet. Ett trettiotal med- lemmar skall utbildas till informatörer som sedan skall kunna stötta före- ningarna i deras kompetensutbildning. Man har utvecklat en prototyp av en
155
post m.m. där man skall kunna läsa texten parallellt med att texten läses |
Skr. 2002/03:125 |
upp. Under det sista året skall utbildningsmaterialet prövas och utvecklas |
Bilaga 2 |
vidare, man skall arbeta vidare med olika utbildningsmoduler och |
|
utarbeta en kravspecifikation på |
|
Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel. |
|
Hjärtebarnsföreningen |
|
Kompetensutveckling inom Hjärtebarnsföreningen |
|
188 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det andra året av ett tvåårigt projekt med syfte att pröva nya vägar för att |
|
ge möjligheter för föräldrar till barn med hjärtsjukdomar i hela landet att |
|
kunna kommunicera med varandra genom IT. |
|
Kontaktperson: Marianne Björnsdotter, tel. |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
|
Projektet Ökad |
|
400 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt med syfte att utbilda studiecirkel- |
|
ledare och utveckla länsvisa ITstrategier som skapar system för regionala |
|
ITsamordnare. |
|
Kontaktperson: Eva Björk, tel. |
|
Söderhamns öppna kooperativ (SÖK) |
|
Projektet Carpe Diem |
|
280 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det andra året av ett tvåårigt projektet med syfte att utveckla och genom- |
|
föra en utbildning (en form av datakörkort) som passar personer med |
|
olika former av funktionshinder. Under det andra året prövas förutom |
|
datautbildningar i samarbete med bl.a. Statens Skola för Vuxna distans- |
|
utbildning med olika gymnasieämnen. |
|
Kontaktperson: Greger Ljunggren, tel. |
|
VIS Riksföreningen Vuxendöva i Sverige |
|
Projektet Med VIS – IT för ökad kommunikation, tillgänglighet och del- |
|
aktighet |
|
350 000 kr för år 2 av 2 |
|
Vuxendöva är en relativt liten grupp med stor geografisk spridning och |
|
begränsade möjligheter till träffar, man har också svårigheter att delta i |
|
”vanliga” datautbildningar. I projektet ingår att utveckla metoder för |
|
datautbildning. |
|
Kontaktperson: Lena Perstrand, tel. |
|
156
Jämställdhet/könsroller |
Skr. 2002/03:125 |
Föreningen Frizonen i Stockholm |
Bilaga 2 |
|
|
Frizonen, Träffpunkt, Telefonjour |
|
200 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen har under två år byggt upp ett kontaktnät, en telefonjour, en |
|
mailjour samt olika temamöten på flickors villkor för andra flickor, för- |
|
äldrar eller andra vuxna. Genom att informera om verksamheten i skolor, |
|
på seminarier, i media m.m. försöker föreningen att nå ut till alla flickor i |
|
Stockholm med omnejd. Tanken bakom föreningen är att flickorna själva |
|
skapar sin plats och sina aktiviteter för att stärka sin självkänsla, sitt |
|
självförtroende och tilliten till sig själva. |
|
Kontaktperson: Thintin Strandman, tel. |
|
Föreningen Kvinnors Nätverk |
|
Projektet Dalila |
|
385 000 kr för år 2 av 3 |
|
Syftet med projektet är att under tre år utveckla nya arbetssätt och me- |
|
toder för att underlätta för unga utsatta flickor med utländsk bakgrund. |
|
Genom att stärka flickornas självförtroende kan förutsättningar skapas |
|
för att de själva skall kunna lösa frågor gällande familjeliv. arbete etc. |
|
Med hjälp av samtal, studieverksamhet, praktisk rådgivning och kamrat- |
|
stöd m.m. skall man verka för integration och göra det möjligt för dessa |
|
flickor att leva självständigt liv. Projektet leds av en stöd- och resurs- |
|
grupp som består av fyra till fem unga kvinnor som har god kännedom |
|
om det svenska samhället. Stödgruppen bedriver öppen ”tjejverksamhet” |
|
i Kvinnors Nätverks lokaler i Bredäng och har via sammanslutningen ett |
|
brett kontaktnät bestående av psykolog, jurist och andra specialister som |
|
kan hjälpa flickorna i den mån de behöver detta. |
|
Kontaktperson: Asam Qarai, tel. |
|
Hallands Kvinnojourers länsförbund |
|
Ungdomsprojektet SKRUV |
|
150 000 kr för år 3 av 3 |
|
Syftet med detta projekt är att stärka ungdomars identitet och självkänsla |
|
genom att lyfta fram och sätta fokus på frågor om jämställdhet och |
|
respekt kontra sexuella trakasserier och relationsvåld. Några av de me- |
|
toder som har använts under de två första åren av projektet är bl.a. före- |
|
läsningar och startande av samtalsgrupper för flick- och pojkgrupper i |
|
länets gymnasieskolor, jagstärkande temakvällar för unga flickor/kvinnor |
|
och utbildning av kamratstödjare i skolorna. Förbundet har startat en |
|
jourtelefon för unga flickor/kvinnor och byggt upp ett nätverk med in- |
|
stitutioner, myndigheter och andra organisationer. |
|
Kontaktperson: Lotta Sonemalm, tel. |
|
157
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Region Syd
Projektet Unga flickor i Malmö 800 000 kr för år 1 av 3
Projektet syftar till att stötta unga flickor i Malmö som befinner sig i olika typer av patriarkala strukturer. Flickorna skall stärkas och fram- hävas som individer med rätt till egna åsikter och en meningsfull tillvaro på egna villkor. Projektet kommer att genomföras i fyra faser; en kart- läggning, kontakt och intervjuer, utbildningsinsatser och implementering. Kontaktperson: Hanna Cinthio, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Röda Korsets Ungdomsförbund, Västerbotten
Projektet Norm(al) eller ? 49 000 kr för år 1 av 2
Röda Korsets Ungdomsförbund i Västerbotten vill genomföra ett projekt vars slutmål är att genomföra ledarutbildningar för pojkgrupper i hela länet med fokus på människors lika värde och villkor. Dessa utbildningar skall baseras på material och erfarenheter från tre grupper med hög- stadiekillar från Umeå kommun. Genom att ifrågasätta, medvetandegöra, bearbeta och reflektera kring kön, sexualitet, makt och kulturella före- ställningar vill förbundet skapa en förändringsprocess som leder till att nya pojkgrupper startas och blir en växande rörelse mot diskriminering.
Kontaktperson: Christian Fridh, tel.
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset
Elektra – ett projekt för utsatta flickor och unga kvinnor i patriarkala strukturer
258 000 kr
Detta projekt syftar till att skapa en kunskapsbank och ett långsiktigt in- formationsarbete för den utsatta gruppen och deras omgivning. För att göra en kartläggning över problemområdet och dess delområden, defi- niera vilka aktörer som idag arbetar med dessa frågor samt se över resur- ser, behov och eventuella samarbetspartners söker stiftelsen nu stöd för en förprojekteringsstudie. Grunden för projektets ambitioner är att genomföra ett nätverk och samordning, en hemsida samt en skolturné i samarbete med Rädda barnen.
Kontaktperson: Cecilia Palmgren, tel.
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset |
|
Projektet Elektra |
|
1 000 000 kr för år 1 av 4 |
|
Syftet med detta projekt är att arbeta med en helhetssyn på de problem |
|
som möter utsatta flickor som lever i miljöer med starka patriarkala |
|
värderingar. Projektets olika delar vänder sig därför så långt som möjligt |
|
till såväl flickorna som deras familjer. Målsättningen är att finna hållbara |
158 |
långsiktiga lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap |
Skr. 2002/03:125 |
som redan finns. Projektet är uppdelat i fyra fristående projektdelar: |
Bilaga 2 |
Samordning av hjälp och skyddsinsatser, en hemsida, stödverksamhet |
|
samt en teaterturné, ”Elektras systrar”, som skall spelas i högstadie- och |
|
gymnasieskolor. I första fasen planeras att arbeta med flickorna och deras |
|
föräldrar genom bl. a. 15 teaterföreställningar för skolor och föräldrar i |
|
samarbete med Kurdistans Kvinnoförbund, Uppsala stadsteater och |
|
Rädda Barnen. Till detta kopplas möjligheten för föräldrar och flickor att |
|
anonymt få möjlighet till samtalsstöd genom grupphandledning. Dess- |
|
utom vill Elektra utbilda stödpersoner som skall kunna vara till hjälp för |
|
familjer som i dagsläget inte har så stor insyn i delar av det svenska sam- |
|
hället. |
|
Kontaktperson: Eduardo Grutsky, tel. |
|
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Skåne |
|
Projektet Styrka genom drama |
|
290 000 kr för år 2 av 2 |
|
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Skåne har under ett år |
|
genomfört ett teater- och dramaprojekt där unga kvinnor arbetar tillsam- |
|
mans med flickor i högstadiet runt viktiga ämnen som annars kan vara |
|
svåra att ta upp. Projektets syfte har bl.a. varit att ge flickor ett forum för |
|
diskussioner på deras egna villkor där flickorna utifrån sin egen verklig- |
|
het, byggt upp ett kamratstöd mot sexuella trakasserier och ökat kontak- |
|
ten mellan olika etniska grupper. Målgruppen var i första hand alla tjejer |
|
som går i högstadiet i Malmö stad. TBV kommer även att anordna tema- |
|
dagar för region Skånes 33 högstadieskolor där målgruppen är både tjejer |
|
och killar samt skolpersonal. Intresset för projektet har fått stor genom- |
|
slagskraft och nu vill TBV fortsätta ytterligare ett år med fokus på pojk- |
|
grupper då många pojkar har visat intresse för att vara med. |
|
Kontaktperson: Annica Åslund, tel. |
|
Örebro Muslimska Ungdomsförening (ÖMUF) |
|
Kvinnlig könsstympning |
|
200 000 kr för år 1 av 2 |
|
Örebro muslimska ungdomsförening har som ett av sina främsta mål att |
|
skapa dialog mellan islam och andra religioner. Genom projektet Kvinn- |
|
lig könsstympning, religion eller kultur vill föreningen dels påverka |
|
muslimer att inte acceptera könsstympning, dels informera majoritetsbe- |
|
folkningen om att muslimer i Sverige generellt är mot denna sedvänja. |
|
Föreningen avser bedriva arbetet genom att producera en dokumentär- |
|
film om ämnet och använda filmen som material vid debatter, seminarier, |
|
skolbesök osv. Filmen kommer också att erbjudas till föreningar och |
|
|
|
nationellt kända och respekterade lärda i muslimsk rätt uttalar sig mot |
|
könsstympning. Filmen görs i samarbete med en professionell filmstudio |
|
för att säkerställa kvalitet på produktionen. |
|
Kontaktperson: Abdullahi Abuhar, tel. |
159 |
|
Konsument/ekonomi |
Skr. 2002/03:125 |
Sveriges Konsumentråd |
Bilaga 2 |
|
|
Projekt om barn och marknadsföring |
|
141 000 kr för år 2 av 2 |
|
Sveriges Konsumentråd har sedan några år tillbaka arbetat med frågor |
|
om barn och marknadsföring. Man vill nu genomföra ett större projekt |
|
för att få en bild av hur den ökade reklamströmmen ser ut och verkar i |
|
barns och ungdomars vardag. Det övergripande målet för projektet är att |
|
medverka till att barns rätt till frihet från ständig reklampåverkan stärks |
|
och att öka kunskapen om hur marknadsföringen till barn ser ut. |
|
Kontaktperson: Inger Persson, tel. |
|
Kost och motion |
|
Barn |
|
Hushållningssällskapens Förbund |
|
Projektet Medvetna matval – en utbildning för småbarnsföräldrar på |
|
öppna förskolan |
|
350 000 kr för år 1 av 2 |
|
Genom att utbilda småbarnsföräldrar i mat och matlagning påverkas hela |
|
familjen positivt. Olika välfärdssjukdomar som bland annat beror på fel- |
|
aktiga mat- och måltidsvanor har ökat kraftigt de senaste decennierna. |
|
Kunskap behövs för att välja livsmedel och matlagningsmetoder som |
|
främjar hälsan. Öppna förskolan är ett mycket bra forum för att nå små- |
|
barnsföräldrar med både teoretisk och praktisk information. Målet med |
|
projektet är att genomföra informationsinsatser på öppna förskolan som |
|
belyser kvalitet, näring och miljö när det gäller val av livsmedel. Målet är |
|
att nå ca 6000 föräldrar i landets samtliga kommuner. |
|
Kontaktperson: Margareta Frost Johansson, tel. |
|
|
|
Projektet Motion från vaggan till graven |
|
200 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen menar att många nyblivna föräldrar skulle kunna må bättre. |
|
Kost, motion och sociala kontakter är tre viktiga faktorer som påverkar |
|
hur man mår. I detta projekt kan föreningen på ett positivt och enkelt sätt |
|
hjälpa deltagarna till att ingå i ett socialt nätverk samtidigt som barn och |
|
föräldrar i ett tidigt skede kommer ut och rör på sig. Målet är att starta |
|
promenadgrupper/kamratgrupper för nyblivna föräldrar i Värmland |
|
(Karlstad, Kil, Hammarö m.fl.). |
|
Kontaktperson: Helena Hultcrantz, tel. |
|
160
Handikapp |
Skr. 2002/03:125 |
|
Bilaga 2 |
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund (HL)
Projektet
Förbundet vill pröva en ny förebyggande verksamhetsform, ett Hjärt- Lung Center som skall vända sig till dem som är under 55 år och vara ett komplement till de etablerade
Kontaktperson: Ronny Weylandt, tel.
Hudiksvalls kommun, Omsorgsförvaltningen
Projektet Mat, motion och hälsa 100 000 kr för år 2 av 3
Målgruppen för projektet är personer i särskilda boenden och personer i daglig verksamhet. Syftet är att förebygga ohälsa och oönskade välfärds- sjukdomar på grund av över- och undervikt. Att jobba i ett arbetslag är hörnstenen i projektet. Arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast gör en kartläggning. Därefter startas en dialog med omsorgstagarna om vilka förändringar som kan göras. Information ges individuellt och i grupper som föreläsningar eller i andra former för att alla inblandade skall få ökad medvetenhet och motivation att få till stånd en förändring. Samarbete sker med FUB Hudiksvall.
Kontaktperson: Sören Löfkvist, tel.
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
|
|
|
1 467 000 kr för år 2 av 3 |
|
För att personer med funktionshinder skall kunna aktivera sig fysiskt |
|
krävs bl.a. att det erbjuds allsidiga rörelseaktiviteter i dagis, förskola och |
|
fritis, att det finns en anpassad idrottsundervisning och att det finns |
|
handikappidrotts- och idrottsföreningar med nödvändig lekkompetens |
|
och träningsförutsättningar i närheten. Det mest primära behovet idag är |
|
att utveckla och genomföra lämplig fortbildning av tränare, idrottsledare |
|
och lärare i hela landet. Målet med projektet är att utveckla en svensk |
|
modell för en sådan utbildning och att utveckla och producera adekvata |
|
läromedel för aktuell utbildningssatsning. Dessutom vill man skapa |
161 |
|
förutsättningar att få elever med funktionshinder integrerade och in- |
Skr. 2002/03:125 |
kluderade i skolans idrottsundervisning på ett bra sätt. Svenska Handi- |
Bilaga 2 |
kappidrottsförbundet vill i samverkan med Aktivt Liv i Västernorrland, |
|
Idrottshögskolan Stockholm och Svenskt Utvecklingscentrum för Handi- |
|
kappidrott försöka åstadkomma detta. |
|
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel. |
|
Kultur
Barn
Barnens Underjordiska Scen (BUS)
Projektet Kontroll, hopp och kärlek 300 000 kr för år 2 av 2
Teaterföreningen vill genomföra ett projekt med arbetsnamn Kontroll, hopp och kärlek – ett underjordiskt drömspel om skolan, världen och sorgen. Formen är att med fantasimiljöer som grund möta publiken under olika förutsättningar. Barnen deltar och deras tankar är efterfrågade. Frågorna som ställs handlar om skolan och om alla våra omsorger. Om makt och förtryck, om demokratins inneboende kaos och om barnens framtid. Resultatet skall bli en musikal där den ansvarige tidigare arbetat med invandrarbarn i Hjulsta. Ett samarbete med Hjulstabarnen är plane- rat.
Kontaktperson: Katarina Rosenback, tel.
Drömmarnas Hus Ek. förening
Projektet Barn- och ungdomskulturhus i Malmö – Drömmarnas Hus 2 000 000 kr för år 1 av 3
Under sex år har föreningen bedrivit olika former av kultur för barn och ungdomar i Rosengård. Man har byggt upp ett brett kontaktnät mellan skolor, barn och många vuxna. Man har byggt upp ett hus för barns och ungdomars kultur. I området lever de fattigaste barnen i Sverige enligt en rapport från Rädda Barnen. Föreningen ser att möjligheterna för barn och ungdomar från olika delar av Malmö att mötas är otillräckliga. Man vill nu därför utveckla arbetet i Rosengård genom ett samarbete med Malmö kommun och Rosengårds stadsdel genomföra ett integrationsprojekt genom möten via kulturen, mellan ungdomar från samtliga Malmös stadsdelar, oavsett bakgrund eller nationalitet. Eftersom Drömmarnas Hus ligger i Rosengård kan kraftfulla och positiva möten via kultur och skapande där leda till förändrad syn på varandra och också ändra bilden av Rosengård. Metoden är att barnen och ungdomarna introduceras till aktiviteter via skolan – på dagtid. Eftersom barnen på detta sätt blir väl- bekanta med Drömmarnas hus är det lättare att använda möjligheten till
162
aktiviteter där även på fritiden. Det kommer att finnas verkstäder i bild |
Skr. 2002/03:125 |
och form, musik/rytmik, drama, dans m.m. Verkstäderna är viktiga efter- |
Bilaga 2 |
som man inte konsumerar utan är aktiv och skapar. |
|
Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel. |
|
Föreningen Sandvikenboendet |
|
Projektet Kulturkrock |
|
15 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen Sandvikenboendet är en organisation för hyresgäster lokalt. |
|
Målet med detta projekt är att uppnå att barn och ungdom skall visa |
|
respekt för andra kulturer, människors lika värde, olika traditioner och |
|
åsikter. Man skall genom föreläsningar, teaterverksamhet, skrivarverk- |
|
samhet m.m. åstadkomma detta. |
|
Kontaktperson: Ivo Andla, tel. |
|
Föreningen Sommarängens Vänner |
|
Projektet Sjung över gräns och land |
|
200 000 kr |
|
Föreningen tillsammans med Studiefrämjandet |
|
använda mer av vårt kulturarv för att bidra till att barn och vuxna från |
|
olika kulturer möts och ökar sin förståelse för varandra. Man utarbetar ett |
|
sångspel där ett antal av Alice Tegnérs mer kända barnvisor har översatts |
|
till arabiska, engelska, finska, spanska och turkiska. Tanken är att genom |
|
att spela och lyssna på det nya landets musik, men till texter på det egna |
|
språket, upprätta en länk till det nya landets kultur och få denna att kän- |
|
nas mindre främmande. Projektets målgrupp är inte bara nysvenskar i |
|
Rinkeby och gammelsvenskar i Nässjö, utan alla barn i svenska skolor |
|
med invandrade föräldrar. Projektet har utvecklats under |
|
man planerar nu föreställningar i Nässjö kommun. Spelet skall dokumen- |
|
teras och vidareutvecklas till ett generellt kulturpaket som kan genom- |
|
föras i skolor i samarbete med t.ex. kultur och fritid i olika kommuner. |
|
Kontaktperson: Gudrun Tegnér, tel. |
|
Kulturföreningen Lättings |
|
Projektet Integritetation – En ny väg att mötas |
|
1 000 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen har i många år arbetat med barn och ungdomar med olika |
|
bakgrund och sett att det finns en utbredd misstro mot samhället oavsett |
|
om individen har utländsk bakgrund, har fysiska eller psykiska handi- |
|
kapp eller andra sociala problem. Man har också sett att det inte alltid |
|
räcker med information och kunskap om andra kulturer och samhälls- |
|
grupper för att få en ökad förståelse och respekt. Möten är en förutsätt- |
|
ning för att kunna inleda en process för förståelse och respekt. Det före- |
|
ningen vill med detta projekt är att motverka segregation genom att skapa |
|
163
arbetsmetoder som skall kunna användas i skolor, på dagis/fritids och på |
Skr. 2002/03:125 |
fritidsgårdar, dvs. där barn och ungdomar finns. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel. |
|
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) |
|
Projektet Hälsa till barnen |
|
410 000 kr för år 1 av 3 |
|
Stora framsteg har under de senaste decennierna gjorts i vård och be- |
|
handling av sjuka barn och ungdomar. Många barn och ungdomar som |
|
förr vårdades i månader på sjukhus kan idag vårdas hemma. Det finns |
|
dock fortfarande en kategori som tillbringar mycket tid på sjukhus, be- |
|
söker mottagningar och dagsjukvårdsavdelningar – barn och ungdomar |
|
med svåra kroniska sjukdomar. I detta projekt vill NOBAB i samarbete |
|
med Barnens Sjukhus på Huddinge Universitetssjukhus genom dramape- |
|
dagogik utveckla nya metoder som väcker och stimulerar till ökad kun- |
|
skap och debatt och har som avsikt att bidra till ökad insikt om barns och |
|
ungdomars situation och möjlighet till delaktighet i dagens hälso- och |
|
sjukvård och implementera FN:s barnkonvention bl.a. artikel 3 barnens |
|
bästa i främsta rummet och artikel 6 rätt till utveckling. |
|
Kontaktperson: Gunilla Rödin Eberstein, tel. |
|
Somaliska Framtidsföreningen |
|
Barnprojekt |
|
150 000 kr för år 3 av 3 |
|
Målet med projektet är att aktivera somaliska barn. Under de tidiga åren |
|
grundläggs den personliga identiteten genom kunskap om människan, |
|
samhället och världen samt förmågan att samarbeta och fungera i har- |
|
moni med andra människor och med samhället i stort. Föreningen vill |
|
framställa en lättläst somalisk sagobok innehållande bilder, ramsor, dik- |
|
ter, folksagor. Man vill finna en positiv roll för barnen och ge bl.a. äm- |
|
nesstöd och läxhjälp. |
|
Kontaktperson: Mahamud Dayib, tel. |
|
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) |
|
Projektet Slöjdcirkus |
|
800 000 kr för år 1 av 3 |
|
Alltför få barn har idag tillgång till en slöjdkunskap som hemslöjden re- |
|
presenterar. Det finns ett stort behov, men det råder brist på vuxna med |
|
rätt kompetens att förmedla hemslöjdens kunnande inom t.ex. skola, |
|
barnomsorg och fritidsverksamhet. Svenska Hemslöjdsföreningarnas |
|
Riksförbund vill nu göra ett rikstäckande och turnerande barn- och ung- |
|
domsprojekt i form av en Slöjdcirkus. Man kommer bl.a. att genomföra |
|
164
en tältturné med programverksamhet i 14 län, starta slöjdklubbar, ha ett |
Skr. 2002/03:125 |
kompetensutvecklingsprogram, arrangera seminarium, utveckla nya sam- |
Bilaga 2 |
arbetsformer med folkbildningen och skapa nya nätverk. |
|
Kontaktperson: Kerstin Andersson Åhlin, tel. |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
|
Projektet Barn och ungdomsteater på teckenspråk |
|
2 346 000 kr för år 1 av 3 |
|
Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund skall |
|
i samarbete med Riksteatern/Tyst Teater driva ett projekt inriktat på att |
|
utveckla barn- och ungdomsteater på teckenspråk. Tyst Teater har tidiga- |
|
re arbetat framför allt mot en vuxen publik. Projektets yttersta mål är att |
|
stärka utbudet av scenkonst på teckenspråk för barn och ungdomar så att |
|
döva barn kan ges bättre förutsättningar att uppleva professionell scen- |
|
konst. Projektet har som delmål att genom teatern bygga broar mellan |
|
döva och hörande. Projektet skall undersöka hur teater på teckenspråk |
|
kan utvecklas så att den i ännu större omfattning än idag kan fånga även |
|
en hörande publik med syftet att öka den ömsesidiga förståelsen mellan |
|
hörande och döva. Det andra delmålet är att ge möjlighet till att ny dra- |
|
matik skrivs och skapas direkt på teckenspråk, utan en översättning från |
|
svenska som mellanled så att dövas egen röst förs direkt in i vårt gemen- |
|
samma kulturliv. |
|
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. |
|
Teater Nike |
|
Projektet Honungshjärta |
|
300 000 kr |
|
Teaterföreningen skall producera en pjäs för de allra yngsta i |
|
grundskolan med ett formspråk som även kan nå barn som inte har så |
|
god språkförståelse, d.v.s. barn med språkhandikapp: språkstörda barn, |
|
hörselskadade barn och invandrarbarn med annat språk än svenska som |
|
första språk. Med pjäsen vill man hitta en kommunikationsform som är |
|
visuell och emotionell genom att man använder teckenspråk och musik. |
|
Föreställningen skall vara uppsökande och så liten i formatet att den kan |
|
spelas på en vanlig förskola, på särskolor och för sexårsgrupper. |
|
Samarbete sker med Barn- och ungdomshabiliteringen i Trelleborg. |
|
Kontaktperson: Cristina Gottfridsson, tel. |
|
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Östersund |
|
Projektet Krumsprång |
|
170 000 kr för år 1 av 3 |
|
Studieförbundet TBV, föreningen Hand i Hand (en ideell intresseföre- |
|
ning för barn och ungdomar med funktionshinder i Åre kommun) och |
|
Kulturförvaltningen vill utarbeta former för permanent samarbete när det |
|
165
gäller barn i behov av särskilt stöd. Man vill bl.a. genom musiklekverk- |
Skr. 2002/03:125 |
samhet bidra till att barnen utvecklas motoriskt, intellektuellt, socialt och |
Bilaga 2 |
känslomässigt, man vill ge barn och föräldrar handikappmedvetande, |
|
bygga broar mellan barnen, föräldrarna och skolorna och samtidigt stärka |
|
barnens roll i sin ordinarie grupp, samt fungera som förebild för övriga |
|
kommuner i länet. |
|
Kontaktperson: Mikael Jonsson, tel. |
|
Ungdom
Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland
Projektet
130 000 kr för år 3 av 3
Frikyrkliga Studieförbundet (FS) i Hälsingland genomför nu det tredje och sista året av ett tre årigt projekt benämnt
Sensus Studieförbund (fd Sveriges Kyrkliga Studieförbund SKS)
Sveriges Multireligiösa Guider 650 000 kr för år 1 av 3
I samband med att utställningen Gud har 99 namn, som har turnerat över hela landet, har Sensus studieförbund rekryterat och utbildat guider till de stora världsreligionerna. Efter utbildningen arrangera guiderna aktiviteter för bl.a. skolklasser, företagsgrupper, föreningar och lärare. En dialog- och upplevelsebaserad pedagogik har tillämpats i arbetet. För att säker- ställa att guidernas arbete och kunskaper kan bli till nytta även framöver vill Sensus studieförbund bygga ett nätverk där guiderna kan mötas, vidareutvecklas och hitta nya vägar för sitt arbete. Arbetet kommer att bedrivas bland annat i forma av nätverksmöten, utbildningar och utveck- ling av nya dialogredskap för skol- och gruppbruk.
Kontaktperson: Åsa Danielsson, tel.
166
Handikapp |
Skr. 2002/03:125 |
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) |
Bilaga 2 |
|
|
En film om konstnärligt arbete för vuxna personer som är födda döv- |
|
blinda |
|
150 000 kr |
|
Föreningen har tidigare genomfört kulturkurser där dövblinda genom |
|
dans, drama, skulptur och musik (trummor) fått uppleva glädjen i |
|
skapandet och där t.ex. rörelser blir tecken för minnen och ger möjlighet |
|
att ”tala” om tidigare erfarenheter. Föreningen skall nu dokumentera ar- |
|
betet och sprida erfarenheterna genom att producera en film. |
|
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. |
|
Föreningen Tio Fötter |
|
Teaterprojekt |
|
75 000 kr |
|
Projektet syftar till att ge hörselskadade och döva barn en genuin teater- |
|
upplevelse. Två pedagoger kommer att tolka och teckna de olika karaktä- |
|
rerna på scenen. I projektet kommer en dramapedagog från Manilla- |
|
skolan och en hörselpedagog från Uppsala kommun att medverka. Ett |
|
teckenspråksmanus skall göras och förställningen skall kunna ses av |
|
hörande, hörselskadade och döva tillsammans. |
|
Kontaktperson: Carin Anlér, tel. |
|
Länsbiblioteket i Västmanland |
|
Projektet Andersson och Pettersson och Lundström och jag |
|
100 000 kr för år 2 av 2 |
|
Det andra året av ett tvåårigt projekt där Länsbiblioteket tillsammans |
|
med Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter |
|
(FMLS) i Västmanland, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan arbetar |
|
för att ge vuxna med läshinder kunskaper och färdigheter som ger dem |
|
bättre möjligheter till kunskapsinhämtning och läsupplevelser. Man ut- |
|
vecklar också en metod för hur bibliotek och studieförbund skall sam- |
|
arbeta t.ex. när det gäller digital talboksanvändning. |
|
Kontaktperson: Tuija Vartiainen, tel. |
|
167
Lokaler
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Barn
Alpina Klubben Skellefteå (AKS)
Tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Klutmark 10:6 i Skellefteå kommun
100 000 kr
Alpina klubben Skellefteå skall bygga till sin klubbstuga så att man kan bedriva skidskola för barn i åldrarna 5 år och uppåt. Man kommer att blanda inomhusaktiviteter och skidåkning i backen. Med inomhusaktivi- teter får barnen lära känna varandra genom lek och enklare övningar. För att kunna bedriva denna nya verksamhet måste klubben ha större lokaler. Med större lokaler kommer också de mindre barnen att få möjlighet att träffa de ungdomar som tävlar i klubben och få dessa som förebilder.
Kontaktperson: Ruth Jönsson, tel.
Bollklubben Forward
Nybyggnad av klubbstuga på fastigheten Mikael 2:70 i Örebro kommun 75 000 kr
Bollklubben Forward i kommundelen Vivalla/Lundby i Örebro skall bygga en klubbstuga för att kunna arbeta med barn, ungdom och föräld- rar från de olika bostadsområdena. Klubbens ambition är också att be- driva kiosk/café verksamhet under sommarhalvåret vilket ger möjlighet att skapa en mötesplats även för föräldrar som under tiden som barnen bedriver sin idrottsverksamhet kan sköta kiosk/café verksamheten.
Kontaktperson: Torsten Medin, tel.
Brösarps Scoutkår
Inköp av fastighet m.m. till scoutverksamhet på fastigheten Bosarp 5:28, 5:29 i Tomelilla kommun
150 000 kr
Brösarps Scoutkår skall köpa en fastighet mitt i Brösarps backar. Bygg- naden anpassas med ramp och handikapptoalett. Den nya lokalen ligger närmare byn och med bra trafikförbindelser. Läget ger kåren möjlighet att utveckla nuvarande verksamhet och också pröva ny, bl.a. Bäverscou- ting (scouting för de minsta barnen). Kåren kan också nu dela upp verk- samheten och ha varje avdelning för sig dessutom ha verksamhet flera dagar i veckan.
Kontaktperson: Inger Hoff, tel.
168
Dösjebro Scoutkår |
Skr. 2002/03:125 |
Ombyggnad av scoutstuga på fastigheten Vikarby 28:5 i Kävlinge kom- |
Bilaga 2 |
|
|
mun |
|
80 000 kr |
|
Dösjebro är ett mindre samhälle i Kävlinge kommun. Klubbhuset ligger i |
|
nära anslutning till bebyggelsen i samhället. Scoutkåren skall bygga till |
|
en övervåning på befintlig scoutstuga för verksamhetsytor/hobby- |
|
utrymme och förråd. Idag använder kåren smårum på bottenvåningen till |
|
förrådsutrymmen. Tillbyggnaden innebär att de kan utnyttja befintliga |
|
rum i bottenvåningen för att utöka verksamheten med miniscout- |
|
verksamhet (barnverksamhet |
|
ramp och handikapptoalett. |
|
Kontaktperson: Lennart Hansson, tel. |
|
Sjöscoutkåren Drakarna |
|
Nybyggnad av klubbstuga på del av fastigheten Ulvsunda 1:1 i |
|
Stockholms stad |
|
300 000 kr |
|
Kåren skall bygga ett eget klubbhus som anpassas till kårens verksamhet. |
|
En ny lokal som handikappanpassas ger möjlighet att integrera handi- |
|
kappverksamhet i Drakarnas sjöscoutverksamhet året runt. Kåren har |
|
tidigare kunnat bedriva handikappverksamhet endast under sommartid på |
|
Gålö. Det nya klubbhuset kommer att ligga i nära anslutning till den |
|
verkstadslokal där kåren under vintertid renoverar sina båtar. |
|
Kontaktperson: Johan Syk, tel. |
|
Valdemarsviks Scoutkår |
|
Nybyggnad av scoutstuga på del av fastigheten Valdemarsvik 6:2 i |
|
Valdemarsviks kommun |
|
75 000 kr |
|
Idag är kåren stationerad i en gammal industrifastighet i centrum av |
|
Valdemarsvik. Scoutkåren har nu köpt ett hus som skall inredas och an- |
|
passas till ny verksamhet som kåren vill bedriva. Byggnaden kommer att |
|
ligga med säker gång- och cykelavstånd från centrum. Med det nya läget |
|
som har närheten till |
|
att kunna utveckla sin verksamhet till att omfatta bl.a. lägerverksamhet |
|
(grillaftnar med övernattning i tält för fondens alla målgrupper). I om- |
|
rådet finns också möjlighet till säker kanotträning, livräddning och isvett |
|
vintertid. Bäcken som löper utmed gång- och cykelvägen gör det möjligt |
|
att rullstolsbundna barn och ungdomar också kan delta. |
|
Kontaktperson: Niklas Hammarvall, tel. |
|
169
Nybyggnad av samlingslokal för barn och ungdomar på fastigheten Hedetorpet 1:19 i Vänersborgs kommun
100 000 kr
Kontaktperson: Anders Sahlbom, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Ungdom
Assyriska föreningen i Västra Frölunda
Ombyggnation av Assyriska Kulturhuset på fastigheten Tynnered 98:1 i Göteborgs kommun
200 000 kr
Föreningen har en aktiv ungdomssektion och redan idag består den största delen av föreningens verksamhet av barn- och ungdomsaktivite- ter. Denna ombyggnation grundar sig på ungdomars önskemål om att få lokaler som är mer anpassade efter deras önskemål, då de ungdomsloka- ler som finns i huset idag inte uppfyller detta. Syftet är att skapa en mötesplats för ungdomar med café, filmförevisningar samt musik och dans.
Kontaktperson: Aziz Asmar, tel.
Hjällbo Scoutkår
Renovering av samlingsrum, kök och verkstad på fastigheten kv Post- luckan i Göteborgs kommun
30 000 kr
Hjällbo Scoutkår söker stöd för att bl. a. renovera sina barn- och ung- domslokaler, då det finns ett stort behov av att lokalerna skall kunna ta emot fler barn och ungdomar i sin verksamhet. Förutom ”scouting” ar- betar föreningen aktivt med metoder som ”learning by doing”, demokrati och delaktighet samt värderingsfrågor.
Kontaktperson: Gunilla Karlsson, tel.
170
Kode Idrottsförening
Nybyggnad av föreningslokal för barn och ungdom på fastigheten Släbo 1:12 i Kungälvs kommun
300 000 kr
Kode IF förlorade sin föreningslokal i brand under sommaren 2001. I samband med denna nybyggnation kommer föreningen att satsa på att utöka aktiviteterna för barn och ungdomar till att omfatta inte bara idrott utan även andra alternativ som intresserar ungdomar. Föreningen avser även att genom denna fritidssektion arbeta målmedvetet för att motverka drog- och alkoholmissbruk samt att skapa en plattform mot främlings- fientlighet och en ökad förståelse för skillnader och likheter mellan olika etniska kulturers situation.
Kontaktperson: Susanne Persson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Sankt Petrus och Paulus
Nybyggnad av Syrisk Ortodox kyrka på fastigheten Klövern 6 i Botkyrka kommun
400 000 kr
I samband med denna nybyggnation kommer församlingen att kunna erbjuda de drygt 700 ungdomar som finns i dag, egna lokaler för olika aktiviteter. Församlingen har redan idag en ungdomsförening, SOKU- Botkyrka, som får hyra in sig hos olika föreningar och skolor i kommu- nen, då de befintliga lokaler som används idag för olika sammankomster inte är barn- och ungdomsvänliga. Lokalerna kommer att anpassas för
Kontaktperson: Halef Halef, tel.
Stiftelsen Sandby Prästgård
Ombyggnad av ungdomslokaler på fastigheten Sandby 1:14 i Mörby- långa kommun
200 000 kr
Sandby prästgård har sedan 40 år tillbaka använts till koloni- och läger- verksamhet för svenska, lettiska och tyska barn. Sedan början av 1990- talet har fokus för verksamheten varit barn från utsatta miljöer och familjeläger. Nu finns det även ett lokalt intresse för att ordna Röda kors- och konfirmationsläger för ungdomar. Lärare från Lettland har framfört intresse att samla ungdomar för kursverksamhet i bl. a. religionskunskap. För att kunna ta emot även dessa intressen planerar stiftelsen att bygga om porthuset på prästgården till ny samlingslokal för barn- och ung- domsverksamheten.
Kontaktperson: Jan Alsins, tel.
171
Studiefrämjandet i Norra Storstockholm
Nybyggnad av musik- och kulturhus på fastigheten Nyboda 10 i Solna kommun
300 000 kr
Med denna nybyggnation får musikintresserade ungdomar en naturlig mötesplats. Förutom replokaler kommer det att byggas en Hiphopstudio samt inspelningsstudio för annan dansmusik. Studiefrämjandet kommer även att kunna erbjuda funktionshindrade ungdomar möjlighet till musikutövande i samarbete med vårdföretaget Orkidén. Lokalerna kom- mer att kunna ta emot många ungdomsband som idag hyr in sig i källare etc. till höga kostnader.
Kontaktperson: Bo Wentzel, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Älvsborgs Fotbollförening
Tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Älvsborg 855:780 i Göteborgs kommun
219 000 kr
Den byggnad som använts som omklädningsrum för barn och ungdomar brann ner i augusti 2001 och nu bygger föreningen till sin klubbstuga med nya omklädningsrum samt en lokal som skall vara en öppen mötes- plats för klubbens och områdets ungdomar. Samtidigt satsar föreningen på en utökning av flickverksamheten.
Kontaktperson: Bo Albrektsson, tel.
Handikapp
Ungdomsföreningen Viljan
Inköp och ombyggnad av f.d. elevhem till ungdomsgård på del av fastig- heten Haren 3 i Vänersborgs kommun
500 000 kr
Ungdomsföreningen Viljan och Vänersborgs Dövas Förening har sina lokaler i en källarvåning. Lokalerna saknar rum för ungdomsverksamhet. Föreningen Viljan skall nu köpa fastigheten Hörnet som ligger på Vänerskolans tomt. Vänerskolan är en skola för döva och hörselskadade barn och ungdomar. Fastigheten Hörnet är ett f.d. elevhem med många rum. Målsättningen är att skapa en kontaktpunkt för samverkan med olika organisationer och Vänerskolan och en ungdomsgård för döva barn och ungdomar och hörande teckenspråkskunniga. Ungdomsgården skall specialanpassas till döva och hörselskadade barns och ungdomars behov. Kontaktperson: Paul Ek, tel.
172
Miljö
Barn
Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA)
Projektet Barnvänliga städer 350 000 kr för år 2 av 2
Målet med projektet är att skapa ett nationellt nätverk ”Barnvänliga städer” där kommuner förmås att arbeta för barns inflytande i fysisk pla- nering, att göra den offentliga miljön bättre lämpad för barn, att sprida gamla och nya lekar och på alla sätt slå vakt om barns rätt att tillfreds- ställa sina lekbehov. Man vill åstadkomma detta bl.a. genom kommun- nätverk, information till kommunerna om den senaste utvecklingen när det gäller barns lekmiljöer, ett programarbete för att göra lekmiljöer till- gängliga för funktionshindrade, samarbete med korpidrotten. Lekar skall göras tillgängliga i en bok, skolklasser skall tillfrågas (samarbete med skolverket). Informationen skall också spridas genom nyhetsbrev samt mäss- och konferensdeltagande.
Kontaktperson: Nic Nilsson, tel.
Ungdom
Svenska Ekodemiker
Världstoppmötet i Johannesburg 2002 700 000 kr
Genom projektet vill Svenska Ekodemiker
Kontaktperson: Leif Holmberg, tel.
Mot rasism och diskriminering
Barn
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö
Projektet Barn är vi alla 250 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. ABF bedriver i samarbete med barn- och ungdomsorganisationer, invandrarföreningar, hem- och skola-
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
173
föreningar samt kommunala myndigheter ett treårigt aktivitets- och in- |
Skr. 2002/03:125 |
tegrationsprojekt riktat till barn och ungdomar i Växjö, Alvesta, Tingsryd |
Bilaga 2 |
och Uppvidinge kommuner. Syftet är att skapa naturliga mötesplatser för |
|
barn och ungdomar efter skoldagen samt att upplysa målgruppen om |
|
samhällsviktiga frågor genom lek, spel, läsning m.m. Målgruppen är barn |
|
och ungdomar i avdelningens upptagningsområde med speciell inriktning |
|
på invandrartäta områden och/eller skolor. I projektet ingår att starta en |
|
internationell cirkusskola som varje år skall avslutas med ett |
|
sommarläger. Aktiviteter med syfte att lära känna varandras seder och |
|
kulturer är inplanerade inom matlagning, musik och sång. Målgruppen |
|
skall få hjälp med bildande av |
|
frivilliga ledare har engagerats i projektet. |
|
Kontaktperson: Max Prades, tel. |
|
Centrum för Kulturkommunikation (CFK) i Stockholm |
|
Projektet Media, språk- och kunskapsutveckling |
|
300 000 kr för år 1 av 2 |
|
Föreningen Centrum för Kulturkommunikation vill med projektet Media, |
|
språk- och kunskapsutveckling utveckla en pedagogisk modell för att |
|
utveckla tvåspråkigheten, det kritiska tänkandet och samhällsengage- |
|
manget hos barn med somalisk bakgrund i åldern |
|
skall involveras i projektet och få möjlighet att ge synpunkter och lärar- |
|
och barngrupper skall startas. Under ledning av en hemspråkslärare, en |
|
pedagog och projektledaren skall barnen få lära sig att analysera bud- |
|
skap, dramaturgin bakom produktion av tidningar, film och TV. Projektet |
|
skall bedrivas på barnens fritid och ske i samarbete med Gullingeskolan i |
|
Tensta. Barnen skall få lära sig att göra ett eget arbete där de själva får |
|
välja medium och arbetsmetod. En videofilm och ett utbildningsprogram |
|
kommer att tas fram under andra året som kan spridas och användas av |
|
hemspråkslärare, lärare och annan skolpersonal. Projektets resultat skall |
|
presenteras på seminarier i samarbete med |
|
nämnd och Pedagogiska Institutionen på Stockholms Universitet. |
|
Kontaktperson: Ana Graviz, tel. |
|
Föreningen Barnen Först (BF) |
|
Projektet Barnens rättigheter och familjen |
|
169 000 kr för år 1 av 3 |
|
Children First är en internationell frivillig oberoende organisation |
|
grundad för att försvara barnens mänskliga och civila rättigheter. Före- |
|
ningen har funnits i Sverige i drygt två år och har idag lokala föreningar i |
|
Stockholm, Malmö, Göteborg och Upplands Väsby. Barnen Först i |
|
Stockholm vill med projektet Barnens rättigheter och familjen under en |
|
treårsperiod arbeta för att stärka nätverket i organisationen i Sverige. En |
|
konferens i september blir startskottet för att utveckla individuell rådgiv- |
|
ning och stödverksamhet för barn och ungdom med invandrarbakgrund |
|
som är klämda mellan sina föräldrars och det svenska samhällets normer |
|
och värderingar. Föreningen kommer att rikta särskilda ansträngningar |
174 |
|
för att nå familjer med persisk och kurdisk bakgrund där det är vanligt att |
Skr. 2002/03:125 |
konflikter uppstår mellan föräldrar och barn på grund av skilda värde- |
Bilaga 2 |
ringar. Konferensen följs av studiecirklar, kurser, debatter och individuell |
|
rådgivning. Föreningen kommer att ge information om barnens situation |
|
på persiska och kurdiska genom radiosändningar och via egen hemsida. |
|
Kontaktperson: Karim Shamohammadi, tel. |
|
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan |
|
Läsverkstan – ett projekt med läs- och språkverkstäder för invandrarbarn |
|
i Malmös föreningsliv |
|
426 000 kr för år 1 av 2 |
|
Föreningen är medlem i Afrosvenskarnas Riksförbund och är en kulturell |
|
och ideell organisation som bl.a. arbetar för att underlätta integrationen |
|
av den somaliska invandrargruppen i det svenska samhället. Föreningen |
|
vill genom projektet bygga upp en verksamhet för barn och deras föräld- |
|
rar där läsandet och språkets olika dimensioner står i centrum. Man skall |
|
i samverkan med en rad olika föreningar i Malmö starta läs- och språk- |
|
verkstäder för invandrarbarn och deras föräldrar. Nyckel till framgång är |
|
att föreningarna har en stark förankring bland föräldrarna och att det |
|
handlar om en process med utgångspunkt i hjälp till självhjälp. |
|
Kontaktperson: Warsame Yassin Osman, tel. |
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län |
|
Projektet Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder |
|
987 000 kr för år 1 av 3 |
|
HSO Skåne har i en förstudie visat att det finns stora behov av råd och |
|
stödinsatser för invandrarbarn med funktionshinder och deras familjer. |
|
HSO Skåne vill nu i samverkan med Rädda Barnen och invandrarorgani- |
|
sationer i Malmö genomföra ett treårigt projekt för att integrera barn med |
|
funktionshinder och deras familjer i det svenska samhället och i den |
|
skånska handikapprörelsen. Kontakten med familjerna upprättas genom |
|
invandrarföreningar, idrottsföreningar, trossamfund, skola och habilite- |
|
ring. Kompetenshöjande insatser skall riktas till målgruppen om svensk |
|
handikappolitik och hur det svenska samhället fungerar. Samtidigt skall |
|
projektet öka omsorgs- och myndighetspersonalens kunskaper om olika |
|
kulturers syn på funktionshinder, samhällsstöd och socialt umgänge. För- |
|
äldragrupper skall bildas i samverkan med handikapporganisationerna |
|
genom informations- och tematräffar på familjecentraler, skolor och ha- |
|
biliteringen. |
|
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. |
|
175
Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige
Projektet Kurdiskt Rådgivningsprojekt 212 000 kr
Det finns idag ett stort antal kurdiska familjer i Sverige. Majoriteten av dem är flyktingar som flytt med familj och barn undan förtryck och för- följelse i sina hemländer. Kurdistans Kvinnoförbund vill i detta rådgiv- ningsprojekt nå asylsökande kurdiska familjer på ett tidigt stadium för att informera om det svenska samhällets normer och värderingar. Målet är att nå utsatta grupper t.ex. kvinnor och barn och erbjuda hjälp och ge in- formation om var de kan vända sig i det svenska samhället. Föreningen har ett nätverk av aktiva kvinnor i olika avdelningar runt om i landet som skall fungera som rådgivare till nyanlända asylsökande.
Kontaktperson: Seyran Duran, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Sundbybergs Folkhögskola
Projektet Förskola/Skola – Möten och möjligheter 300 000 kr
Sundbybergs Folkhögskola vill tillsammans med ABF Sundbyberg, S:t Petrus syrisk ortodoxa kyrkas ungdomsförening i Hallonbergen, Eritreanska kvinnoföreningen i Sundbyberg och Khaneh iranska före- ningen i Sundbyberg starta ett projekt för att öka dialogen mellan för- skolepersonal och invandrarföräldrar i Sundbyberg. Utbildningsdagar skall anordnas för förskolepersonal kring kultur, kommunikation och etniska relationer för att underlätta och förbättra kommunikationen mellan förskolan och invandrarbarnen och deras föräldrar. Utbildningen består även av en praktisk del som bygger på personalgruppens konkreta arbetssituationer med avseende på kulturmöten och kulturkrockar. Representanter från invandrarföreningarna kommer att delta i utbildningsdagarna och ge sina kunskaper och berätta om sina erfarenheter från mötet med den svenska förskolan. Samverkan skall ske med föräldrautbildningen Dialogue där man diskuterar frågor som rör föräldraskap i nya kulturmiljöer och som drivs i ABF:s regi. En handbok skall tas fram som kan användas av förskolor i andra kommuner i liknande utbildningsinsatser.
Kontaktperson: Ingrid Jansson, tel.
Unga Örnar, Stockholm |
|
Projektet Våga vara kompis! |
|
401 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. Unga Örnars Stockholmsdistrikt |
|
genomför ett treårigt projekt mot rasism och främlingsfientlighet riktat |
|
till barn. Projektet bygger på två faser där den första fasen innebär att |
|
föreningen utbildar informatörer som skall leda diskussioner kring rasism |
|
och främlingsfientlighet. Den andra fasen bygger på att gå ut och infor- |
|
mera i skolor bland låg- och mellanstadiebarn kring rasism och fördomar. |
|
Några delmål är att ge ledare en större självkänsla och kunskap kring |
176 |
fördomar och rasism, att ge ledare verktyg för att prata om fördomar och |
Skr. 2002/03:125 |
rasism med både barn och vuxna samt att ge barnen möjlighet att prata |
Bilaga 2 |
om svåra frågor och stärka känslan av alla människors lika värde. Pro- |
|
jektet sker i samarbete med den kyrkliga organisationen SKS i |
|
Stockholm, ABF, det lokala föreningslivet och skolorna. |
|
Kontaktperson: Veronica Palm, tel. |
|
Ungdom
08 Alvik Stockholm
Skilda ursprung – samma mål 800 000 kr för år 2 av 3
Syftet med projektet är att sammanföra ungdomar från olika miljöer, et- niskt och klassmässigt. Ungdomarna träffas på en veckas basketläger där de förutom basket även skall undervisas i historia, religion, jämställd- hetsfrågor, teambuildningsövningar, föreningskunskap och ledarskap. Lägren följs upp med tio träffar, där diskussionerna fortsätter. Även basketskolor samt föräldrautbildning ingår i projektet. Sammanlagt kommer ca 1 500 ungdomar samt ca 450 ledare och föräldrar att vara med under hela projektperioden.
Kontaktperson: Anders Carlberg, tel.
Dragonskolan
Integration av skolans arbete mot mobbning 330 000 kr för år 2 av 3
Syftet med projektet är att integrera skolans arbete mot främlingsfientlig- het med arbetet mot mobbning. Skolan har inlett ett samarbete med Mångfaldsföreningen i Umeå som helt består av ungdomar. Dessa utbil- dar lärare och elever i mobbningsfrågor, ordnar kulturaktiviteter samt arbetar med mänskliga rättigheter. Arbetet består av föreläsningar, teater- föreställningar, studieresa till f.d. utrotningsläger samt utbildning av kamratstödjare. Projektet är ett samarbete mellan Dragonskolan, Mång- faldsföreningen i Umeå, Svenska Kyrkan och ABF i Umeå.
Kontaktperson: Annie Uvell, tel.
FilmCentrum Syd i Malmö |
|
Projektet ARFutveckling |
|
500 000 kr |
|
Målet med projektet är att utveckla pedagogiska modeller och metoder |
|
som kan bidra till att minska rasism, främlingsfientlighet och diskrimine- |
|
ring i skolmiljö. Antirasistiska filmdagarna genomförs av föreningen i |
|
Malmö varje höst. Sedan ett år tillbaka arbetar de även i några av |
|
Malmös grundskolor. Eleverna skall arbeta utifrån ett för året valt tema, t |
|
ex respekt eller segregation. Lågstadieeleverna kommer att arbeta med |
|
kombinationen bok och film, för att belysa hur olika tolkningar kan ske, |
177 |
|
mellanstadieeleverna kommer att arbeta med Afrika som grundtema för |
Skr. 2002/03:125 |
att ge eleverna kunskap om människor och kulturer utanför Europa och |
Bilaga 2 |
utifrån detta arbeta med elevernas värderingar och attityder. Högstadie- |
|
eleverna kommer att arrangera egna filmseminarium för andra elever, |
|
föräldrar och allmänheten. |
|
Kontaktperson: Mats Mårtensson, tel. |
|
Föreningen Ideum Europa |
|
Projektet Motbild av Hotbild |
|
345 000 kr för år 1 av 2 |
|
Målsättning med projektet är att stödja en ömsesidig och konstruktiv de- |
|
batt om islam som bygger på korrekt information. Genom produktion av |
|
utbildningsmaterial i samarbete mellan muslimer och svenska kunskaps- |
|
institutioner avses att skapa en motbild av hotbilden och synen på ”de |
|
andra”. Kunskaps- och debatthäftet skall användas i skolor, i studie- |
|
cirklar och av alla som önskar arbeta med den muslimska minoriteten i |
|
Sverige och i Norden. Materialet skall behandla gudsuppfattningen, ut- |
|
bildning och arbete, lag och ordning, kvinnosyn, krig och konflikt samt |
|
tolerans. Materialet skall produceras under det första året av projektet. |
|
Under det andra året avser man sprida materialet och skapa debatt genom |
|
möten. |
|
Kontaktperson: Sonya M Rad, tel. |
|
Föreningen Komonq |
|
Projektet Kunq |
|
310 000 kr |
|
Genom amatörteaterprojektet Kunq vill de deltagande ungdomarna inspi- |
|
rera andra unga ickeheterosexuella att våga ta plats, känna sig värdefulla |
|
och visa att de har något viktigt att förmedla och genom detta motverka |
|
utanförskap och homofobi. Genom drama och teater kommer ungdomar- |
|
na att arbeta med värderingar, rädslor och erfarenheter av att leva som |
|
ung och homo, bi- eller transsexuell. Förutom teaterföreställningar för |
|
t.ex. lärarstudenter, psykologer och sjukvårdspersonal kommer man att |
|
genomföra ett antal miniföreställningar för bl.a. gymnasieelever. |
|
Kontaktperson: Kalle Westerling, tel. |
|
Föreningen Northern Light |
|
Projektet Dags att förebygga hat |
|
340 000 kr för år 2 av 3 |
|
Projektet är ett lokalt mångfaldsprojekt i Malmö. Avsikten är att skapa en |
|
långvarig och stabil plattform för antirasistiskt arbete och kulturutveck- |
|
ling i Malmö. Under projektets första år har man lyckats skapa intresse |
|
och nyfikenhet för mångfaldsfrågor inom Malmö stad och också en vilja |
|
hos projektdeltagargruppen att fortsätta utbilda sig och samarbeta kring |
|
denna viktiga fråga. Under år två av projektet vill man bl.a. bygga vidare |
178 |
|
på det nu uppbyggda nätverket och försöka fånga upp nya deltagarintres- |
Skr. 2002/03:125 |
senter till deltagande i projektaktiviteterna. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Stipan Kopilovic, tel. |
|
Föreningen Progress |
|
Projektet Svenska rötter |
|
200 000 kr |
|
Projektet innehåller flera olika delar. Deltagande ungdomar kommer bl.a. |
|
att forska i traditioner som firas i Sverige som midsommar och andra |
|
högtider. Målet är att genomföra en resa för att lära sig mer om Sveriges |
|
historia och kultur, samt besöka ursprungsbefolkningen, samerna. I pro- |
|
jektet ingår det även att asylsökande ungdomar i Eksjö skall få jämnåriga |
|
faddrar, förhoppningsvis kan det förhindra utanförskap och främja integ- |
|
ration. Vidare innebär projektet att mellanstadieelever skall få besök av |
|
gymnasieelever för samtal om rädslor och fientlighet, detta kan stärka |
|
båda elevgrupperna. Målgrupp för projektet är föreningens medlemmar |
|
samt andra unga i Eksjö, totalt kommer ett |
|
tiga i projektet. |
|
Kontaktperson: Lotta Ottosson, tel. |
|
Föreningen Sáminuorra |
|
Samiskt informationsprojekt |
|
155 000 kr |
|
Målet med projektet är att sprida kunskap om Sveriges urbefolkning och |
|
därmed skapa förståelse och bearbeta fördomar, främst hos skolungdom. |
|
Föreningen får ofta förfrågningar från skolor och önskar nu utveckla |
|
material och strategi för informationen. Informationsboxar, som före- |
|
läsarna skall få låna, skall sammanställas. Föreningen arbetar idag till- |
|
sammans med Etnografiska museet i Stockholm med information till |
|
skolungdom i Stockholm under en vecka per år, föreningen skall nu ut- |
|
veckla arbetet för att även kunna nå ungdomar på andra orter. För att |
|
stärka föreläsarnas kompetens om fördomar kommer de att få utbildning |
|
i Mångfald och Dialog. Ett |
|
utbildningen. |
|
Kontaktperson: Ylva Sarri, tel. |
|
Föreningen Ungas Revansch |
|
Projektet |
|
800 000 kr |
|
Målgruppen för projektet är ungdomar med invandrarbakgrund som vill |
|
lämna destruktiva gäng. Ungdomarna och avhoppade nazister i före- |
|
ningens |
|
tillsammans. En annan del av projektet innebär att föreningen, i sam- |
|
arbete med det kommunala bostadsbolaget deltar i mottagandet av det |
|
179 |
|
|
att ha uppsökande verksamhet och erbjuda de asylsökande en mötesplats. |
Skr. 2002/03:125 |
Projektet innebär även stödverksamhet till flickor som lämnat rasistiska |
Bilaga 2 |
rörelser och till flickor med invandrarbakgrund. |
|
Kontaktperson: Anita Bjärgvide, tel. |
|
Föreningen Vita Bussar till Auschwitz (VBTA) |
|
Projektidéer mot rasism |
|
190 000 kr för år 2 av 2 |
|
Syftet med projektet är att genom informationsinsatser, aktiviteter och |
|
temaresor till f.d. koncentrationsläger arbeta för att förhindra utbred- |
|
ningen av rasistiska och andra |
|
Basen i verksamheten är ungdomar, s.k. ambassadörer, kamratstödjare |
|
och juniorledare. Dessa får inspiration och utbildning för sitt arbete i |
|
form av kurser, studiebesök och praktikuppgifter så att de kan sprida |
|
budskapet lokalt. Projektet innehåller utbildningar av ambassadörer och |
|
kamratstödjare, föreläsningar av tidsvittnen, framtagande av material för |
|
värderingsövningar och hemsida samt |
|
Kontaktperson: Ove Sjöberg, tel. |
|
Helsingborgs Ungdomsråd |
|
Projektet Exit Skåne 2002 |
|
800 000 kr |
|
Verksamhetens syfte är att stödja ungdomar som önskar lämna nazistiska |
|
och rasistiska grupperingar i Skåne. Verksamheten består av stödinsatser |
|
för ungdomarna och deras anhöriga, kunskapsförmedling och före- |
|
byggande åtgärder. Bland annat kommer studiebesök på sjukhus och |
|
fängelser m.m. att erbjudas deltagarna. |
|
skolor, fritidsgårdar och socialförvaltningar i Skåne skall få kunskap om |
|
rasistiska och nazistiska ungdomskulturer. Projektet genomförs i sam- |
|
verkan med bl.a. flera kommuner och Region Skåne. |
|
Kontaktperson: Ingegerd Hjort, tel. |
|
Järfälla Ungdomsråd (JUR) |
|
Projektet En resa som kräver mod |
|
235 000 kr |
|
Föreningen har under tre terminer genomfört "En resa som kräver mod", |
|
ett lokalt utbytesprogram där ungdomar har fått bo hemma hos någon |
|
jämnårig i samma kommun och leva dennes liv under några dagar med |
|
diskussioner om fördomar, integration, rasism mm både före och efter |
|
utbytet. Detta arbetssätt har upplevts som lyckat och nu söker föreningen |
|
stöd för att kunna förfina metoden och genomföra ett utvecklat projekt |
|
under våren 2003. I projektet ingår även en kampanj för demokrati och |
|
mot rasism som genomföra av och med elever på samtliga högstadie- och |
|
gymnasieskolor i kommunen. |
|
Kontaktperson: Niklas Josefsson, tel. |
180 |
|
Redbergslids Boxningsklubb
Projektet Utjämning 200 000 kr
Syftet med projektet är att minska fördomarna om invandrare och homo- sexuella. Två klubbar kommer att samarbeta, Redbergslids Boxnings- klubb och Angereds Boxningsklubb. Dessa kommer att träna tillsam- mans, byta tränare under perioder, anordna studier och temadagar om religion, kultur och homosexualitet tillsammans, samt att finnas som fö- rebilder i ungdomarnas vardag i skolan.
Kontaktperson: Olof Johansson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL)
Projektet HBT i skolan 880 000 kr
Genom projektet vill RFSL uppnå att homo, bi- och transexuella ung- domar får en trygg och säker uppväxt och skolgång och får möta stöd- jande och accepterande attityder i skolorna. Ungdomar som inte själva är homo, bi- och transexuella skall få goda kunskaper om homo, bi- och transexuella och deras livsvillkor. De särskilda målgrupperna för projek- tet är i första hand de homo, bi- och transexuella ungdomarna själva men också samtliga skolelever, särskilt elever med homofobiska åsikter. Man kommer att utbilda ett antal skolinformatörer. Dessa skall vara
Kontaktperson: Christer Jonasson, tel.
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Kalmar
Projektet Lokalt arbete mot homofobi 60 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är att minska fördomarna och förebygga homofobin genom kunskapsspridande och genom att driva frågor lokalt, främst genom information till gymnasieelever och högskolestudenter genom seminarier och värderingsövningar. RFSL Kalmar kommer även att sam- arbeta med och försöka påverka arbetet inom kommuner och landstinget i homofrågor.
Kontaktperson: Fredrik Johansson, tel.
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Skaraborg |
|
Projektet Mot strömmen |
|
130 000 kr |
|
Målet med projektet är att nå samtliga studenter, lärare och anställda på |
|
högskolan i Skövde så att dessa får en ökad förståelse och om det så är |
181 |
önskvärt en öppnare attityd till homo, bi- och transsexuella. Föreningen |
Skr. 2002/03:125 |
kommer tillsammans med Gaystudenterna på orten och Skövde student- |
Bilaga 2 |
kår arrangera föreläsningar, göra utskick av informationsblad, temadagar, |
|
information på studentkårens hemsida m.m. |
|
Kontaktperson: Volker Uschpickat, tel. |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Skåne |
|
Våldsförebyggande projektet |
|
585 000 kr |
|
Projektet har två parallella målgrupper: dels homo- och bisexuella bo- |
|
satta i Skåne, dels Polismyndigheter i länet. Projektet syftar till att före- |
|
bygga våld mot homo- och bisexuella genom att höja medvetandet om |
|
säkerhetsfrågor bland utsatta grupper samt genom att skapa och etablera |
|
kontaktnät mellan polis och organisationslivet. Ambitionen är att skapa |
|
verktyg för att agera innan brott har skett. Kontakter med respektive |
|
målgrupp finns etablerade i Malmö stad men kommer att breddas för att |
|
nå fler kommuner i Skåne. |
|
Kontaktperson: Hans Knutagård, tel. |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm |
|
Projektet Homofobi och unga – stöd och förändring |
|
575 000 kr |
|
Målet med projektet är bl.a. att säkerställa, utöka och utveckla stöd till |
|
unga |
|
verksamhet. Det skall bl.a. finnas telefonjourer för de unga. Arbetet skall |
|
ske i nära samarbete med grupper som idag bedriver verksamhet för unga |
|
|
|
motverka homofobi. Detta kan ske bl.a. genom referensgrupper och |
|
genomförande av olika projekt. |
|
Kontaktperson: Jonas Tillberg, tel. |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Östersund |
|
Projektet Olika men ändå lika |
|
65 000 kr |
|
Målet med projektet är att minska homofobin hos unga, samt att med- |
|
vetandegöra människor att vi är mer lika än vi kanske tror. Föreningen |
|
vill testa ett nytt sätt att bemöta skolungdom på, efter goda erfarenheter |
|
från att tagit emot skolklasserna på föreningens lokaler vill de nu göra |
|
detta i större skala. De kommer att bjuda in alla gymnasieelever årskurs 1 |
|
i Jämtland/Härjedalen till föreningens lokaler för studiebesök, informa- |
|
tionsträffar och föredrag. Kvällen efter besöket kommer de att ha tele- |
|
fonjour i två timmar för elever som eventuellt vill ringa. Om detta visar |
|
sig vara ett bra koncept kommer föreningen efter projektet även att bjuda |
|
in andra grupper på liknande informationsträffar. |
|
Kontaktperson: |
182 |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Ungdom
Projektet
Syftet med projektet är att stärka unga homosexuellas, bisexuellas och transpersonernas självbild och sprida kunskap för att möjliggöra ett aktivt försvar och arbete mot homofobi. En kartläggning och granskning skall ske av diverse kurslitteratur, ur ett
Kontaktperson: Mattias Helander, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism
Rasisternas argument i media 550 000 kr
Genom projektet skall organisationens medlemmar få lära sig att bemöta rasistiska argument. Organisationen kommer att arrangera två konferens- serier. Dessa skall behandla informationssökning, kritiskt tänkande, hur man skriver debattartiklar mm. Det kommer att arbetas fram en doku- mentguide över extremhögerns argument och hur dessa kan bemötas. Ett
Kontaktperson: Pedram Kouchakpour, tel.
Samarbetsprojekt mellan
Syftet med projektet är att genom idrotten nå ungdomar, engagerade som oengagerade samt deras familjer. Föreningen vill hålla dialogen levande genom informationsinsatser av och med föreningens medlemmar. Häri- genom vill man att människor med olika nationalitet, ursprung och reli- gion med idrottsgemenskapen som utgångspunkt får lära känna varandra och respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket kan mot- verka främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering. Målgruppen är medlemmarna samt deras föräldrar, skolungdomar och föreningsaktiva ungdomar i kommunen. Projektet sker i samarbete med skolor, före- ningsliv, kommunen, invandrarenheten, bostadsbolag och lokalt närings- liv.
Kontaktperson: Bengt Olof Eskilsson, tel.
183
Rädda Barnen
AGERA mot rasism och främlingsfientlighet 350 000 kr för år 2 av 3
Projektet syftar till en ökad medvetenhet hos unga om hur det ser ut i samhället, om ungdomar har samma möjligheter oavsett etnisk bakgrund samt att förse ungdomar med redskap och argument för att arbeta mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering lokalt. Ungdomar har rekryterats till s.k. spanare, som arbetar lokalt i sin skola, kommun, i föreningar etc. med värderingar, rättigheter, ledarskap, metoder för att föra fram sina åsikter till beslutsfattare m.m. Projektet genomsyras av ungdomarnas egna tankar och de har stort inflytande över aktiviteterna.
Kontaktperson: Karina Helmersson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Röda Korsets Ungdomsförbund, Gävleborgsdistriktet
Projektet För respekt! 540 000 kr för år 1 av 2
Projektet skall stärka individens möjlighet att göra aktiva val kring respekt, främlingsfientlighet, våld och integration. Deltagarna skall få en upplevelse som väcker funderingar kring dessa ämnen och som de sedan får en möjlighet att värdera och ompröva i ett aktivt forum. Utgångs- punkten för diskussionen och uppföljningen är en teaterföreställning. Målgruppen är i första hand elever i årskurs
Kontaktperson: Ola Åberg, tel.
Röda Korsets Ungdomsförbund, Västerbotten
Projektet NORM al eller ? 410 000 kr
Syftet med detta projekt är att genom en process öka pojkars medveten- het om det normsystem som omger föreställningar kring homofobi, kön och makt samt att på sikt öppna upp och möjliggöra för pojkar att vara sig själva utan att förhindras av den norm som råder. Förbundet skall genomföra tio träffar med tre olika pojkgrupper, utveckla ett ledarstöd och metodmaterial med könsmaktsperspektiv samt genomföra två utbild- ningar för pojkgruppsledare. Målgruppen är pojkar på högstadiet i Umeå kommun samt frivilliga och yrkesverksamma ungdomsledare.
Kontaktperson: Christian Fridh, tel.
184
Stockholms Universitets Studentkår
Projektet syftar till att hos undervisande personal höja medvetandenivån och kompetensen om homo, bi- och transsexualitet. Den ökade kompe- tensen hos enskilda lärare förväntas leda till mindre risk för osynlig- görande och diskriminering. Det ges också redskap för ett ifrågasättande av den heterosexuella livsstilen som norm, vilket kan öka kvalitén på den bildning som studenterna skall tillgodogöra sig under tiden på universi- tetet. Lärarnas ökande kunskaper leder också till att studenternas kunskap ökar, vilket i sin tur leder till ett mindre homofobiskt samhälle. Först kommer RFSL:s skolinformatörer att informera om hur det är att leva som homo, bi- eller transsexuell i dagens Stockholm. Därefter kommer det att hållas seminarier.
Kontaktperson: Caroline Olsson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Svensk – Turkiska Distriktsorganisationen i Västa Götaland
Projektet Dialog istället för monolog 340 000 kr för år 1 av 2
Med projektet vill organisationen kartlägga dels orsakerna till rasism bland de segregerade grupperna, dels det svenska samhällets förhållning till dessa grupper. Organisationen gör detta för att sedan ta fram förslag till åtgärder och metoder som de avser att testa och implementera under projekttiden. Syftet är att skapa en dialog mellan svenskar med turkisk bakgrund och andra grupper. En stor del av arbetet kommer att göras till- sammans med medlemsföreningarna. Samarbete finns även med en rad olika etniska organisationer via bl. a. SIOS (Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige) och ABF. Nära kontakt finns även med isla- miska samfund.
Kontaktperson: Hakan Önal, tel.
Sveriges Unga Muslimer (SUM)
Projektet Islamofobi – ett av rasismens nya ansikten 400 000 kr
Föreningen ser allvarligt på utvecklingen runtomkring i Europa och anser att islamofobi utgör ett hot mot integrationen och demokratin i Sverige. Syftet med projektet är att utbilda certifierade informatörer och bygga upp en struktur och plattform för ett nationellt informationsprojekt riktat till skolungdomar för att motverka islamofobi. Arbetet i skolorna plane- ras att starta hösten 2003. Föreningen skall bl.a. arbeta fram ett pedago- giskt material samt genomföra en informatörsutbildning.
Kontaktperson: Max Dahlstrand, tel.
185
Turkiska Ungdomarnas Distriktsorganisation i Stockholms län
Projektet Att förändra attityder 520 000 kr
Genom projektet vill organisationen påbörja ett arbete för att uppmuntra ungdomar att engagera sig i frågor om fördomar, främlingsfientlighet och diskriminering. Man kommer att lägga fokus på frågor om homofobi, med hänvisning till att det inom den turkiska gruppen generellt är tabu att diskutera homosexualitet, vilket har inneburit att turkiska ungdomar som är homosexuella är rädda för att visa detta. Organisationen vill arbeta fram metoder för att kunna bearbeta fördomarna när det gäller homofobi samt få fler ungdomar med turkisk bakgrund som är homosexuella att känna sig välkomna i organisationen.
Kontaktperson: Ayse Mutlu, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Unga Örnar, Östergötland
Romska ungdomar/familjer – framtidsversioner och demokrati 355 000 kr
Syftet med projektet är bl.a. att ge romska ungdomar och deras familjer mer självsäkerhet, ökad medvetenhet om betydelsen av t.ex. skolor/utbildning samt ökade kunskaper om hälsa, kärlek, sex och sam- levnad. Ungdomarna skall också få kunskap om hur de kan påverka sin egen situation. Det kommer bl.a. att finnas flick- respektive pojkgrupper som arbetar både tillsammans och var för sig, göras studiebesök och fin- nas lägerverksamhet. Projektet är ett samarbete mellan Unga Örnar i Östergötland, Verdandi och Linköpings kulturella resandeförening. Pro- jektet kommer i huvudsak att drivas av romska ungdomar.
Kontaktperson:
Handikapp
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) |
|
Projektet DELTA – Uppsökande verksamhet för handikappade barn och |
|
ungdomar med invandrarbakgrund och idrottsintresse |
|
433 000 kr för år 2 av 3 |
|
År två av tre. Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) är en sam- |
|
manslutning av idrottsintresserade personer med funktionshinder i |
|
Malmö med omnejd. Föreningen bedriver i samarbete med Medborgar- |
|
kontoret i Rosengård ett projekt med syfte att erbjuda idrottsaktiviteter |
|
för funktionshindrade barn och ungdomar |
|
grund. Projektet bedriver uppsökande verksamhet i skolor, föräldraföre- |
|
ningar, vuxenföreningar, barnavårdscentraler, moskéer, kyrkor, arbets- |
|
förmedlingar m.m. En sekundär målgrupp är barnens föräldrar eftersom |
|
de är en viktig påverkansgrupp för att säkerställa barnens och ungdomar- |
|
nas deltagande i verksamheten. Förutom uppsökande verksamhet arbetar |
|
man med intern verksamhetsutveckling i form av ledarutbildningar med |
|
teman kring språk och kultur. Under det första året har en ledarutbildning |
186 |
ägt rum. Projektet har hittills lyckats knyta till sig 20 ambassadörer på |
Skr. 2002/03:125 |
föreningsnivå i sammanlagt sex stadsdelar. Bäst respons har projektet fått |
Bilaga 2 |
i Rosengård och Hyllie. En informationsfolder om projektet har fram- |
|
ställts och översatts till sex språk, engelska, |
|
spanska, arabiska och persiska. Projektet planeras pågå i tre år och målet |
|
är att verksamheten skall bli en integrerad del av föreningens arbete efter |
|
projekttiden. |
|
Kontaktperson: Thomas Jönsson, tel. |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) |
|
Projektet Höra till |
|
410 000 kr för år 1 av 2 |
|
En nyligen genomförd studie visade att döva homo- och bisexuella ut- |
|
sätts för diskriminering i samhället inte enbart på grund av sitt funktions- |
|
hinder utan också på grund av sin sexuella läggning. RFSL vill i sam- |
|
arbete med föreningen Regnbågen (organisation för döva homosexuella, |
|
bisexuella och transpersoner) starta ett projekt som syftar till att inleda en |
|
landsomfattande psykosocial stödverksamhet för döva homosexuella, |
|
bisexuella och transpersoner. Man vill rikta särskilda utbildningsinsatser |
|
till skolor, hälso- och sjukvården samt andra institutioner som är berörda. |
|
En texttelefonjour skall startas och RFSL:s lokalavdelningar skall utbil- |
|
das kring dövas situation och särskilda behov av stöd. Informationsmate- |
|
rial på teckenspråk skall utarbetas för att erbjuda döva relevant informa- |
|
tion om hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Projektet planeras |
|
pågå i två år. |
|
Kontaktperson: Christer Jonasson, tel. |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg |
|
Projektet Kulturhinder |
|
612 000 kr för år 1 av 3 |
|
Miljön i vilken man växer upp är en avgörande faktor för hur man upp- |
|
fattar människor med funktionshinder och deras möjligheter. Föräldrar |
|
och anhöriga som har en annan kulturell bakgrund än den svenska kan i |
|
många fall ha skilda uppfattningar om vilka mål och på vilket sätt arbetet |
|
bör se ut för deras barn med funktionshinder. Studieförbundet Vuxen- |
|
skolan vill i samarbete med kulturföreningen M.i.M (Mitt i det Interkul- |
|
turella Mötet) utveckla en seminariemodell där man med hjälp av olika |
|
pedagogiska verktyg som drama, samtal och värderingsövningar skall |
|
belysa betydelsen av den kulturella bakgrunden i mötet mellan personer |
|
med funktionshinder, dess anhöriga och närsamhället. |
|
|
|
Stads Utvecklingsenhet för handikappfrågor skall bistå projektet med |
|
information och hjälpa till att sprida seminariet. |
|
Kontaktperson: Gunnar Derkum, tel. |
|
187
Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) i Göteborgs och Bohus läns distrikt
Projektet Laura
100 000 kr för år 1 av 2
Det finns stora brister i rehabiliteringen av sverigefinska kvinnor med psykisk funktionsnedsättning. Sverigefinska Distriktet i Göteborg vill med projektet LAURA arbeta fram en metod för att långsiktigt motverka diskriminering och utanförskap av kvinnor
Kontaktperson:
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Sveriges Kristna Råd (SKR)
Projektet Den dubbla utsattheten: Att nå invandrarfamiljer med funk- tionshindrade barn genom trossamfunden
1 050 000 kr för år 1 av 2
I en förstudie som Sveriges Kristna Råd gjorde i samarbete med bl.a. Specialpedagogiska Institutet och fyra religiösa samfund har man visat hur de religiösa samfunden kan spela en viktig roll i arbetet för att nå invandrare med funktionshinder med råd och stöd. Sveriges Kristna Råd vill nu starta ett tvåårigt projekt i samarbete med Katolska Kyrkan, Sveriges Muslimska Råd, Syrisk ortodoxa Kyrkan, särskolorna i Södertälje och Botkyrka, Riksgymnasiet i Skärholmen, Specialpedago- giska Institutet och HSO för att utveckla och integrera arbetet kring dub- belt utsatta familjer i församlingarnas ordinare verksamhet. Under det första året av projektet vill man initiera möten mellan församlingar, in- vandrarfamiljer och andra aktörer runt de funktionshindrade samt fort- bilda de fältarbetare som skall leda arbetet ute i församlingarna.
Kontaktperson: Helena Wangefelt, tel.
Organisationsutveckling
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Utveckla de lokala föreningarnas verksamhet 800 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av en treårig projekttid. Föreningen Sveriges Dövblinda är en liten organisation och medlemmarna är spridda över hela landet. Allt fler beslut, som har stor betydelse för medlemmarnas liv, fattas av tjäns-
temän och politiker som, då de så sällan möter en dövblind person, har
188
mycket liten kännedom om dövblindhet och de omständigheter som döv- |
Skr. 2002/03:125 |
blinda lever under. Besluten kan därför variera starkt mellan olika kom- |
Bilaga 2 |
muner. Medlemmarna har svårt att hitta rätt i den kommunala beslutspro- |
|
cessen och måste om och om igen förklara sina behov inför olika tjäns- |
|
temän. De har oftast inte tillgång till kommunens information och blir |
|
osäkra, vet inte vad som finns och då tjänstemännen inte känner till be- |
|
hoven får man inte tillgång till adekvat service och man kan bli mycket |
|
isolerad eftersom man har svårt att kommunicera med sin omgivning. |
|
Riksföreningen arbetar i detta projekt tillsammans med representanter |
|
från de lokala föreningarna, som genom individuellt utformade hand- |
|
lingsplaner skall kunna arbeta inom sitt område med uppsökande verk- |
|
samhet, information m.m. Kontaktpersonerna samlas för utbildning och |
|
erfarenhetsutbyte. |
|
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. |
|
Rehabiliteringsmetoder
Barn
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Projektet Barnverksamhet 577 000 kr för år 1 av 2
Föreningen arbetar med fysisk och mental träning av rörelsehindrade, främst ryggmärgsskadade. Målet är att träningen skall ge personer med rörelsehinder styrka och självförtroende och mobilisera individens egna resurser. Föreningen vill nu utveckla sin barnverksamhet eftersom man ofta får signaler från föräldrar som känner att de behöver mer stöd och att barnen behöver ökad habilitering. Man vill utöka den uppsökande verk- samheten med barnuppsökare (vuxna som själva vuxit upp med ett med- fött eller förvärvat rörelsehinder), anordna ytterligare läger, utöka trä- ningsgrupp för barn i Stockholmsområdet samt ta fram nytt informa- tionsmaterial.
Kontaktperson: Anna Stannervik, tel.
Stiftelsen Ronald McDonald Barnfond
Utveckling avseende anpassat omhändertagande av syskon till barn med olika handikapp
385 000 kr för år 2 av 2
När barn är sjuka och det blir långa behandlingsperioder på specialist- sjukhus långt från hemorten kan problemen bli många. Under de år som Ronald Mc Donalds Hus i Huddinge varit verksamt, där hela familjen kan bo och leva ett så normalt liv som möjligt, har man sett hur viktiga syskonen är för barnets tillfrisknande. Man vill utveckla metoder för volontärpersonal, sjukvårdsanställda och andra grupper som kommer i kontakt med syskon till sjuka och handikappade barn för att synliggöra syskonens speciella behov. Målsättningen är att finna en enhetlig modell
189
med kvalitetskontroll som efter genomförd projektfas kan implementeras |
Skr. 2002/03:125 |
i sjukvården i sin helhet eller med valda delar. Projektet är ett samarbete |
Bilaga 2 |
mellan Barnsjukvården SU/Östra, Barncancerföreningen Västra Sverige, |
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO), Hjärtebarnsföreningen |
|
och Ronald McDonald Barnfond på Drottning Silvias barn- och ung- |
|
domssjukhus, Göteborg. |
|
Kontaktperson: Maria Ericson, tel. |
|
Ungdom
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Norrköping
Projektet Spelfällan 800 000 kr för år 1 av 2
Syftet med projektet är att ungdomar utbildas till kamratstödjare och att vuxna medvetandegörs om spelberoendets konsekvenser, så att åtgärder kan vidtas mot spelberoende. Målet är bl.a. att utbilda 20 ungdomar per läsår till kamratstödjare och därigenom bidra till att ungdomar själva bildar nätverk i spelförebyggande syfte. Insatsen riktas även till ung- domar som redan är spelberoende genom t.ex. individuella samtal med terapeut. I projektet ingår dessutom att arbete fram ett förslag till en handlingsplan rörande ungdomarnas spelvanor.
Kontaktperson: Susanne Wieselgren, tel.
Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsberoende (RFHL) i
Jönköping
Projektet Unga kvinnor och läkemedel 400 000 kr för år 1 av 3 år
Målet med projektet är att ge information och bilda opinion vad gäller användandet av beroendeskapande läkemedel, t.ex. antidepressiva medel, hos unga kvinnor i åldern
Kontaktperson: Ingela Lundberg, tel.
190
Handikapp |
Skr. 2002/03:125 |
Danshögskolan |
Bilaga 2 |
|
|
Projektet Dansterapi för barn och ungdomar med psykisk ohälsa – icke |
|
verbal behandling för aggressivt utagerande pojkar och depressiva inåt- |
|
vända flickor |
|
740 000 kr för år 1 av 3 |
|
Danshögskolan genomför tillsammans med |
|
mot bakgrund av att psykisk ohälsa, som allvarligt handikappar barn och |
|
ungdomar, ökar. I projektform skall man pröva och utvärdera en i |
|
Sverige relativt ny behandlingsform, som kan vara ett komple- |
|
ment/alternativ till övrig behandling för barn och ungdomar med psykisk |
|
ohälsa. Projektet har som mål att pröva och utveckla en ny behandlings- |
|
metod – stödjande dansterapi – för två grupper inom den barn- och ung- |
|
domspsykiatriska vården. |
|
Kontaktperson: Erna Grönlund, tel. |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) |
|
Projektet Personlig service – för att förnya och utveckla den traditionella |
|
hemtjänsten mot en mer brukarstyrd verksamhet |
|
790 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. De Handikappades Riksförbund, |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Riksförbundet Trafik- och |
|
Polioskadade, Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund, |
|
Föreningen Sveriges Dövblinda och Reumatikerförbundet representerar |
|
tillsammans en bred erfarenhet av att leva med olika funktionshinder. De |
|
konstaterar att den kommunala hemtjänsten under de senare åren försäm- |
|
rats både till innehåll och genomförande. Förbunden skall därför tillsam- |
|
mans med några kommuner och Svenska kommunförbundet försöka för- |
|
nya den traditionella hemtjänsten genom att utveckla och pröva en mer |
|
flexibel form av personlig service som skall kunna innefatta serviceinsat- |
|
ser både i och utanför hemmet och som skall ge brukaren rätt till självbe- |
|
stämmande över servicens innehåll och över vem som skall ge den. Pro- |
|
jektet utvärderas genom Högskolan i Karlstad. |
|
Kontaktperson: Kerstin Fosselius, tel. |
|
Hörselskadades Riksförbund (HRF) |
|
Hörselvårdsprojekt i Värmland och Västmanland |
|
1 900 000 kr för år 2 av 3 |
|
Det andra året av ett treårigt projekt. Projektets syfte är att utveckla en |
|
sammanhållen hörselvård med god kvalitet. Hörselvården är i de flesta |
|
landsting ofta organisatoriskt splittrad – hörcentraler och pedagogisk |
|
hörselvård är olika verksamheter. De flesta hörselskadade kommer |
|
genom primärvård och företagshälsovård till någon av landets 100 hör- |
|
centraler. Där genomgår de hörseltest och får prova ut hörapparat och |
|
vissa andra tekniska hjälpmedel. Endast ett fåtal slussas vidare till insat- |
191 |
|
ser som psykosocialt stöd, avslappning/sjukgymnastik, kommunika- Skr. 2002/03:125 tionsträning, hörselskadekunskap m.m. trots att sådant stöd oftast skulle Bilaga 2 förbättra livet för den hörselskadade och hans omgivning. Man skall nu i
Värmlands och Västmanlands län pröva en modell för audiologisk reha- bilitering utifrån ett brukarperspektiv. Hörselvårdens olika delar skall hållas samman och resurserna skall användas flexibelt. I projektet ingår också att finna samarbetsformer mellan den offentliga hörselvården och HRF för att kunna stödja nyhörselskadade. Projektet är nu inne i en genomförandefas där alla patienter med hörselnedsättning får genomgå en mer omfattande behovsanalys och en rehabiliteringsplan som anger vilken rehabilitering man skall få och när, vad vården skall svara för och vad patienten själv skall göra. Utbildning ges till såväl patienter och före- ningsmedlemmar som till personalgrupper. Projektet utvärderas av Centrum för utvärdering av medicinsk teknik vid Linköpings universitet. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel.
Region Skåne, Habiliterings- och Hjälpmedelsförvaltningen
En förstudie till projektet Dövblinda i Region Skåne 580 000 kr
Hörsel- och dövenheten i Region Skåne och Föreningen Sveriges Döv- blinda (FSDB) beräknar antalet dövblinda i regionen till ca 300. Funk- tionshindrets art och grad varierar men det leder ofta till social isolering och stressreaktioner på grund av att man inte har tillgång till information och inte känner sig delaktig i samhället. Eftersom gruppen inte är så stor saknas i kommunerna erfarenhet och kunskap kring dövblindas situation varför det är svårt att ge service med kvalitet. FSDB och regionens nämnd för Habilitering och hjälpmedel vill därför – enligt modell från Danmark och Norge – bygga upp ett regionalt resursteam för dövblinda som kan ge kunskap till såväl dövblinda och deras anhöriga som olika personalgrupper.
Kontaktperson: Lena Göransson, tel.
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Projektet Kajakergometerträning för personer med ryggmärgsskada 560 000 kr för år 1 av 3
Varje år drabbas ca 120 personer, främst unga, av traumatisk ryggmärgs- skada som leder till ett liv i rullstol och därmed ökade svårigheter att delta i olika aktiviteter. Föreningen vill genomföra en träningsstudie på kajakergometer (ett träningsredskap för inomhuspaddling som används av Svenska Kanotförbundet) för att se vilka effekter träningen har på funktionshindrades rörelsemönster, muskelkoordination, balans, muskel- styrka m.m. Samarbetspartners är Idrottshögskolan, Stockholm och Spinaliskliniken, Karolinska Sjukhuset.
Kontaktperson: Anna Stannervik, tel.
192
Reumatikerförbundet |
Skr. 2002/03:125 |
Samverkansprojekt Västmanland – Värmland |
Bilaga 2 |
|
|
100 000 kr för år 2 av 2 |
|
Reumatikerförbundet genomför tillsammans med reumatikerdistrikten i Västmanland och Värmland samt berörda myndigheter det andra året av ett tvåårigt projekt. Projektets syfte är att utveckla modeller för sam- verkan mellan myndigheter, människor med funktionshinder och deras organisationer, visa att rehabilitering i samverkan är effektiv, ger en minskad samhällskostnad och individuell nytta samt visa på vikten av att mobilisera människans egen kraft. Högskolan i Karlstad utvärderar fort- löpande projektet.
Kontaktperson: Leif Hansson, tel.
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Kommunikationsträning för personer med autismspektrumstör- ning
167 000 kr
Riksföreningen vill utveckla ett pedagogiskt instrument för att träna kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna personer med autism- spektrumstörning. Man har funnit att det finns goda möjligheter att ut- veckla expressiv kommunikation bl.a. genom intensiv och systematiserad kommunikations- och samspelsträning. Metoden finns utvecklad vid Au- tismverksamheten i Delawere, USA. I Sverige föds varje år ca 100 barn med autism de flesta av dessa är pojkar. Ett av de huvudsakliga symp- tomen är svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation. Med tidig, väl planerad undervisning kan personer med autism trots sina svårigheter göra framsteg. Målet med projektet är att utarbeta en svensk modell för expressiv kommunikationsträning. Efter projektåret kommer kunskaperna att spridas via Riksföreningen Autism och genom utbild- ningsinsatser av Utbildningscenter Autism.
Kontaktperson: Maria Dusnik, tel.
Statens Institutionsstyrelse (SiS)
Projektet Utveckling av besöksverksamhet 983 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Ungdomarna vid SiS ungdomshem saknar ofta ett fungerande nätverk och kontakt med världen utanför in- stitutionen. Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) skall till- sammans med SiS introducera och organisera besöksverksamhet. Med- lemmar ur
193
ungdomshem i Lund med informations- och kontaktarbete samt Skr. 2002/03:125 framtagning av utbildningsinnehåll, rekrytering och utbildning av be- Bilaga 2
sökare. Kursledare skall utbildas och besöksgrupper på andra ungdoms- hem skall bildas. I projektet ingår också konferensverksamhet för erfar- enhetsutbyte. Under det andra året skall flera ungdomshem delta i projektet genom utbildning av kursledare och frivilliga samhällsarbetare, man utvecklar lokalt anpassade modeller för rekrytering av samhälls- arbetare och genomföra seminarier för spridning av erfarenheterna.
Kontaktperson: Rutger Zachau, tel.
Stiftelsen Bräcke Diakonigård
Projektet Konduktiv pedagogik på Bräcke Östergård 207 000 kr för år 3 av 3
Det sista halvåret av ett projekt som beräknats pågå 2,5 år. Bräcke Östergård utvecklar i samarbete med föräldrar en svensk modell där den s.k. konduktiva pedagogiken förenas med Bräcke Östergårds egna idéer och kunskaper. Barnen lär sig nya rörelsemönster som övas och används i vardagsrutinerna som av- och påklädning, måltider, toalettbesök m.m. Aktiviteterna genomsyras av strävan att stärka barnets självkänsla och stimulera till att utveckla självständighet.
Kontaktperson: Ingrid Liljeroth, tel.
Stiftelsen Hippocampus
Projektet Ridterapi som friskvård för personer med inkomplett rygg- märgsskada
445 000 kr för år 2 av 3
Stiftelsen ger tillsammans med Föreningen Rekryteringsgruppen För ak- tiv rehabilitering möjlighet till ridning som träningsform i rehabiliterande syfte samt slussar vidare dem som blir intresserade av att utöva ridning som friskvård/fritidsaktivitet till t.ex. ridskolor. Målgruppen är i första hand personer med inkomplett ryggmärgsskada men även ryggmärgs- skadade som är rullstolsburna och personer med andra neurologiska dia- gnoser. Med detta projekt är målet att skapa en obruten kedja mellan ridterapi, resursstärkt fritid/friskvård och möjlighet att utöva ridning i ordinarie verksamheter.
Kontaktperson: Pia Tillberg, tel.
194
Tillgänglighet
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)
Projektet Språka loss och för projektet utveckling av skärmläsare m.m. 3 500 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt projekt. Förbundet skall samla och utveckla den kunskap som finns om textens tillgänglighet för personer som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för att – på samma sätt som redan finns för synskadade och utvecklingsstörda – utveckla plattformar och krav- specifikationer. Det primära syftet är att hos textproducenter i samhället (läromedel, samhällsinformation och övrig textbaserad kommunikation) öka insikterna om vikten av att göra texten tillgänglig för personer med läs- och skrivsvårigheter och därmed även för läsare i allmänhet. Projek- tet genomförs tillsammans med Skolverket, Hjälpmedelsinstitutet, Stif- telsen LättLäst, Föreningen Sveriges Läromedelsproducenter,
Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel.
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)
Projektet Villa SmartBo – smart boende för dövblinda 2 700 000 kr för år 1 av 3
Det senaste årtiondets snabba utveckling på
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
195
kan efterfrågas i den egna bostaden på hemorten. Målgrupper för pro- |
Skr. 2002/03:125 |
jektet är dövblinda brukare och deras anhöriga, hjälpmedelsverksamhet, |
Bilaga 2 |
bygg- och hjälpmedelsföretag, arbetsmarknad, personalutbildningar, |
|
landsting, kommuner, politiker m.fl. Inom Fruktträdet finns dövblinda |
|
med expertkompetens inom datorområdet som kan kommunicera med |
|
eleverna utan tolkar. Projektet skall genomföras i samarbete med Hjälp- |
|
medelsinstitutet, Boverket, Syncentralen i Jönköping m.fl. |
|
Kontaktperson: Mona Britt Broberg, tel. |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
|
Ett projekt om tillgänglighetsgranskning |
|
1 775 000 kr för år 1 av 3 |
|
Handikapprörelsen har under många år byggt upp erfarenheter och kom- |
|
petens inom tillgänglighetsområdet och prövat modeller för hur rörelsen |
|
skall kunna påverka tillgängligheten i samhället på bred front. Det finns |
|
ett intresse bland kommuner och fastighetsägare att vidta tillgänglighets- |
|
åtgärder. Tyvärr finns det bland dem alltför ofta otillräckliga kunskaper, |
|
det saknas en helhetssyn och insatserna tenderar att bli isolerade och |
|
otillräckliga och många gånger dessutom felaktiga. Handikappför- |
|
bundens samarbetsorgan (HSO) vill därför under en treårsperiod utveckla |
|
regionala eller lokala centra för tillgänglighetsrådgivning och tillgäng- |
|
lighetsgranskning. HSO skall tillsammans med berörda handikapp- |
|
förbund utarbeta och uppdatera normer och riktlinjer för tillgänglighet, |
|
informera om dessa samt utbilda handläggare i tillgänglighetsfrågor i |
|
myndigheter och företag, tillhandahålla checklistor och annat arbets- |
|
material, utbilda tillgänglighetsgranskare, tillgänglighetsrådgivare och |
|
tillgänglighetskonsulter, i huvudsak personer som själva har funktions- |
|
hinder och erbjuda dessa tjänster till planerare och byggare över hela |
|
landet. |
|
Kontaktperson: Ingemar Färm, tel. |
|
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
|
Projektet Universal Design i Sverige |
|
1 782 000 kr för år 2 av 3 |
|
Utformningen av landskap och trädgårdar, stadsplaner, kollektivtrafik, |
|
offentlig miljö, byggnader och rum samt formgivningen av produkter och |
|
redskap, verktyg, möbler och inredning är av avgörande betydelse för |
|
personer med funktionshinder. Det finns dock ett stort behov av kunskap |
|
hos olika formgivare om effekterna av olika funktionshinder. För att ge |
|
ökad förståelse för behovet av Design för alla genomför förbundet till- |
|
sammans med European Institut for Design and Disability (EIDD) |
|
Sverige ett utbildningsprojekt riktat till de åtta svenska arkitekt- och |
|
designhögskolorna med syfte att öka de direkta kontakterna med brukar- |
|
organisationerna. I projektet ingår interna och gemensamma seminarier |
|
för skolorna, försöksverksamhet med nya metoder/inslag i grundutbild- |
|
ningen, tävlingsprojekt m.m. |
|
Kontaktperson: |
196 |
|
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)
Förstudie till projektet Från toaletten till delaktighet i samhället 170 000 kr
En förstudie till ett projekt om tillgänglighet och användbarhet för att göra det möjligt för mag- och tarmsjuka att bl.a. röra sig fritt i samhället med bibehållen integritet och med tillgång till den kost och näring man behöver. I projektet kommer att ingå beskrivning av brister och analys av behov samt förslag till lösningar och hur dessa skall kunna spridas och genomföras.
Kontaktperson: Solveig Johansson, tel.
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Västra Götalandsregionen
Projektet Design med Omtanke 400 000 kr
Miljönämnden i Västra Götalandsregionen och de regionala handikapp- organisationerna HSO Västra Götaland, HSO
Kontaktperson: Birgitta Nilsson, tel.
Unga konsumenter
Bosna Idrottsförening
Projektet Bosna info 150 000 kr
Bosna IF vill låta en projektgrupp med ungdomar höja kunskapen om konsumentfrågor bland bosnier, ungdomar och vuxna. Syfte är att skapa aktiva och kritiska konsumenter, men också att få ungdomar och vuxna att mötas kring konsumentfrågor. Ungdomarna har förutsättningar att bidra med språket och vuxna med sina livserfarenheter. Resultatet av projektet kommer att spridas både i tryckt form, via hemsidan och även i de närradiosändningar som föreningen arbetar med i sin ordinarie verk- samhet.
Kontaktperson: Birgitta Stålnert, tel.
197
Frösö Idrottsförening
Projektet Konsumentmakt 100 000 kr
Frösö Idrottsförening vill genomföra en utbildningsserie med klubbens aktiva ungdomar i syfte att dels stärka dem som konsumenter dels skapa en konsumentsektion inom föreningen. Målet är att ungdomarna själva skall driva konsumentsektionen och sprida kunskaper och erfarenheter till andra ungdomar.
Kontaktperson:
Skr. 2002/03:125
Bilaga 2
Föreningen Nätverket Tromb
Projektet Tidningen Tromb samt Nättidningen Tromb 300 000 kr
Bakgrunden till projektet är ungdomars växande frustration över dagens bostadssituation. Föreningen vill stärka unga konsumenter på bostads- marknaden bland annat genom att debattera frågor om galopperande bo- endekostnader, hur man som bostadskonsument kan påverka och vilka fällor och risker det finns med olika boende. Nätverket Tromb vill pro- ducera en fristående och partipolitisk obunden tidning i pappersform och på nätet som bland annat granskar orsakerna till bostadsbristen. Det skall göras i samarbetet med flera studentkårer, fackförbund, hyresgästföre- ningen och nätverket jagvillhabostad.nu. Målet är att öka ungdomars de- mokratiska aktivitet och inflytande på bostadsmarknaden och nå ung- domar som idag inte är medlemmar i någon förening. Utöver de två tid- ningarna skall nätverket ordna möten, debatter och seminarier.
Kontaktperson: Pelle Oskarsson, tel.
Föreningen Oikos Community
Projektet Livsstil eller slaveri 157 000 kr
Projektet Livsstil eller slaveri sker i samarbete mellan föreningen Oikos Ungkraft, klass 9 på Södra Innerstaden i Malmö, klass 9 på Fäladsgården i Lund, Malmö högskola och Malmö Museum. Målet är att eleverna under två terminer skall formulera frågor och problem kring konsumtion, studera olika ungdomsprodukter, reklam m.m. Projektet skall resultera i en utställning som dels kommer att visas på Malmö museum, dels visas som vandringsutställning i södra Sverige.
Kontaktperson: Julio Saavedra, tel.
Kulturföreningen Lättings |
|
Forskningsprojekt Kommersiella kulturer |
|
136 000 kr |
|
Kulturföreningen Lättings vill knyta samman forskningsprojektet ”Fra |
|
forbruger till kritisk forbruger” med föreningens projekt ”Reklamen på- |
198 |
verkar den mig?”. Syftet med forskningsprojektet är att följa ungdomarna |
Skr. 2002/03:125 |
i reklamprojektet, dokumentera deras uppfattning om sig själva som kon- |
Bilaga 2 |
sumenter och vad de ser som huvudproblem med att vara ung konsu- |
|
ment. Forskningsprojektet skall sedan följa ungdomarna under det år som |
|
projektet genomförs och bland annat studera hur ungdomarna utvecklar |
|
synen på sig själva som konsumenter och hur de löser uppgiften att för- |
|
medla sina kunskaper till andra ungdomar. |
|
Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel. |
|
Kulturföreningen Lättings |
|
Projektet Reklamen – påverkar den mig? |
|
300 000 kr |
|
Kulturföreningen Lättings vill med detta projekt öka kunskaperna om |
|
reklamens påverkan hos ungdomar. Syftet är att ungdomarna själva |
|
genom egna undersökningar skall öka sina och andras kunskaper om re- |
|
klamens påverkan på ungdomar, på sikt skall minska antalet ungdomar |
|
som hamnar i betalningssvårigheter på grund av okunskap samt belysa |
|
reklamens inverkan på könsrollerna. Ungdomarna skall själva planera |
|
och genomföra projektet med stöd av en handledare hos Kulturföre- |
|
ningen Lättings. Ungdomarna skall med material från intervjuer, diskus- |
|
sioner och studiebesök skapa en utställning och en videofilm, som skall |
|
användas för att öka kunskaperna hos totalt minst 5 000 elever på Gävles |
|
skolor. Kulturföreningen Lättings vill efter projektet, i samarbete med |
|
andra organisationer, använda resultatet för fortsatt kursverksamhet. |
|
Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel. |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund, Stockholmsdistriktet |
|
Projektet Etiskt rena kläder |
|
44 000 kr |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund Stockholm vill med hjälp av gatuteater |
|
väcka opinion kring etiken i produktionen av kläder. Målet är att väcka |
|
uppmärksamhet bland unga konsumenter vilken makt de har att påverka |
|
företagen. Metoden de använder går ut på att utifrån ungdomars vardag, |
|
tankar och kunskaper snabbt skapa aktuell samhällsdebatterande teater. |
|
Kontaktperson: August Nilsson, tel. |
|
Svenska Kyrkans Unga |
|
Projektet Schysst konsument |
|
100 000 kr för år 1 av 3 |
|
Svenska kyrkans Unga vill med projektet Schysst konsument, med den |
|
kristna tron som utgångspunkt, väcka och stödja engagemanget för kon- |
|
sumentmakt och rättvis handel bland Svenska Kyrkans Ungas medlem- |
|
mar, vilka är 22 000 varav tonåringar och äldre beräknas utgöra 40 pro- |
|
cent (nästan 9 000). Målet är att dels öka kunskapen om begreppen kon- |
|
sumentmakt och rättvis handel internt i syfte att unga kristna skall |
199 |
|
agera/handla som reflekterande konsumenter. Dels att Svenska Kyrkans |
Skr. 2002/03:125 |
Unga skall bli en aktiv aktör i externa nätverk bland ungdomsorganisa- |
Bilaga 2 |
tioner i frågor som rör konsumentmakt och rättvis handel. |
|
Kontaktperson: Stefan Cederlöf, tel. |
|
Sveriges Konsumentråd |
|
Projektet Goodgame |
|
2 000 000 kr för år 1 av 3 |
|
Syftet med projektet är att stärka unga konsumenters ställning som köpa- |
|
re och brukare av bl.a. tv- och dataspel. Projektet skall i första hand vara |
|
fokuserat på testning och märkning (bl.a. vad gäller lämplig ålder för |
|
olika spel) samt opinionsbildning och erfarenhetsutbyte. Verksamheten |
|
kommer att vara rikstäckande och bedrivas i samarbete med olika före- |
|
ningar och organisationer. Bland annat kommer barn och ungdomar med |
|
funktionshinder att kunna delta med synpunkter. Flickor i olika åldrar |
|
kommer att kunna samarbeta för att finna spel som inte befäster köns- |
|
rollsmönstren. De ungs arbete för att påverka t.ex. branschaktörer kom- |
|
mer att underlättas genom att kontakter skapas med bl.a. Konsument- |
|
verket och Våldsskildringsrådet. |
|
Kontaktperson: Charlotte Hedin, tel. |
|
Unga Allergiker |
|
Projektet Jag ställer krav |
|
300 000 kr |
|
Unga Allergiker vill arbeta med ungas egen opinionsbildning i konsu- |
|
mentfrågor. Målet är att utbilda elva unga informatörer i föreningen, som |
|
i sin tur skall utbilda andra unga dels i enskilda konsumentfrågor dels i |
|
metoder att påverka medier, politiker och lokala handlare. Syftet är att |
|
öka medvetenheten hos unga människor med allergier vilka möjligheter |
|
de har att ställa krav på sina lokala handlare. |
|
Kontaktperson: Åke Hedin, tel. |
|
Utrustning och inventarier
Franstorps Verkstäder Ek. förening
Projektet Glas och Trä 130 000 kr
Franstorps Verkstäder i Sundbyberg är en daglig verksamhet för vuxna personer med utvecklingsstörning och drivs av ett personalkooperativ. Verksamhetens inriktning är hantverksarbete med möbelsnickerier, läder- verkstad, textilverkstad och en tidningsredaktion. Man producerar bruks- ting av hög kvalitet. Föreningen vill nå folk som inte förut träffat och arbetat med förståndshandikappade. Föreningen skall tillsammans med en glashytta, i västra Värmland, genomföra en hantverksutställning först i
200
Stockholm och senare i Arvika. Tillsammans skall man bygga ett |
Skr. 2002/03:125 |
händelserike i form av ett fiktivt sjunket skepp med trä och glastillbehör. |
Bilaga 2 |
För att kunna genomföra detta projekt behöver man samla in kunskap om |
|
båtbyggeri, handikappanpassning och expertråd vad gäller ljud och ljus. |
|
Projektet ger möjligheter till nya kontaktytor och tillfällen till att skaffa |
|
ny kunskap. |
|
Kontaktperson: Kenneth Thorstensson, tel. |
|
Mo Gårds Folkhögskola |
|
Anpassning och utrustning av skollokaler |
|
900 000 kr |
|
Mo Gårds Folkhögskola är riksrekryterande och kan bereda dövblinda |
|
personer och döva/gravt hörselskadade ungdomar och vuxna med ytter- |
|
ligare funktionshinder en individuellt anpassad utbildning. F.n. är skolan |
|
samlokaliserad med verksamheten vid Resurscenter Mo Gård AB. |
|
Skolan kommer att hyra egna lokaler utanför resurscentret. Kommunen |
|
kommer att göra de sedvanliga fysiska och tekniska grundanpassningar- |
|
na. Föreningen skall nu skapa en skola med en modern och funktionellt |
|
anpassad miljö för sina elever med svåra funktionshinder med extraordi- |
|
när utrustning såsom särskilda varseblivningssystem, anpassad ljussätt- |
|
ning, specialanpassad datautrustning, tekniksupport m.m. |
|
Kontaktperson: Michael Karlsson, tel. |
|
Utsatta barn och ungdomar
Barn
Föreningen Klassmorfar för Barnen i Stockholm
Utveckling av aktivitetsprogram 150 000 kr för år 2 av 2
Föreningen vill utveckla psykosociala aktivitetsprogram i skolor där klassmorfäder finns och med dessa som bas ge ny och starkare möjlighet att skapa bättre sociala villkor för barnen. I en skola där en klassmorfar finns får ca
Kontaktperson: Mats Lindkvist, tel.
201
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg |
Skr. 2002/03:125 |
Projektet De osynliga barnen |
Bilaga 2 |
|
|
450 000 kr för år 3 av 3 |
|
Det tredje året av ett treårigt projekt. Föreningen arbetar med barn |
|
år) till psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att genom |
|
gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen som under professionell led- |
|
ning skall få hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och förutsätt- |
|
ningar så att de inte sugs in i den sjuke förälderns föreställningsvärd på |
|
ett destruktivt sätt. |
|
Kontaktperson: Barbro Benjaminsson, tel. |
|
Irakiska Kvinnoföreningen i Malmö |
|
Projektet Duvan |
|
400 000 kr för år 1 av 3 |
|
Föreningen riktar sig till ensamstående kvinnor och barn med invandrar- |
|
bakgrund, särskilt arabisktalande. Projektet är inriktat på barn i familjer |
|
med vardagsproblem och man vill utbilda ensamstående mammor så att |
|
de bättre kan ta hand om sig själva och sina barn. Det är betydelsefullt att |
|
det nätverk som finns kring föräldrarna stöds och utvecklas. Föreningen |
|
kommer att samarbeta med Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och |
|
deras barn, polisens familjevåldsenhet, BVC och MVC och Malmö stad, |
|
Södra Innerstaden. |
|
Kontaktperson: Rafah |
|
LOTCen Informationscenter |
|
Projektet Kom ut |
|
300 000 kr för år 2 av 3 |
|
Föreningen är en ideell organisation, som drivs av Arbetsförmedlingen i |
|
Norrköping tillsammans med LO, TCO, ABF och TBV och som vänder |
|
sig till långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Målgruppen för detta |
|
projekt är barn och ungdomar som tillsammans med sina arbetslösa, |
|
långtidssjukskrivna och /eller ensamstående föräldrar i smågrupper bryta |
|
den sociala isolering som ofta leder till familjekriser skall finna olika |
|
aktiviteter. |
|
Kontaktperson: Peter Tollman, tel. |
|
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället |
|
Projekt för att utveckla och förstärka barns möjligheter att via Internet |
|
kommunicera med BRIS |
|
440 000 kr för år 1 av 2 |
|
Barnens Hjälptelefon har funnits i över tjugo år och är etablerad som en |
|
självklarhet för Sveriges barn och ungdomar. Som ett komplement till |
|
hjälptelefonen har en |
|
202
ungdomar dialog med en vuxen i skriftlig form, samt i svaren stödja och |
Skr. 2002/03:125 |
bekräfta dem som behöver en vuxenkontakt. Skrivandet är en ny form för |
Bilaga 2 |
BRIS att stödja barnen vilket kräver en ny metodik. BRIS vill nu under |
|
två år bygga upp och utveckla organisation och dokumentation av BRIS- |
|
mejlen med ett system för rekrytering, utbildning samt handledning av |
|
frivilliga som skall svara på mejl från barn och ungdomar. |
|
Kontaktperson: Gunilla Awramidis, tel. |
|
Sveriges Blåbandsförbund (SBF) |
|
Projektet Barn i farozonen |
|
700 000 kr för år 1 av 3 |
|
Blåbandsrörelsen är en del av den traditionella nykterhetsrörelsen i |
|
Sverige. Genom sin systerorganisation i Norge har Blåbandsrörelsen fått |
|
rättigheterna till en aktivitet som heter Barn i farozonen. Förbundet vill |
|
vända sig till föräldrar och vuxna som arbetar nära barn. Man vill kon- |
|
centrera sig på vuxna runt barn i åldern |
|
man prova ut metoder så att förståelsen och kunskapen om hur den vux- |
|
nes bruk av alkohol påverkar barnen. Man kommer att testa materialet i |
|
några försöksområden i kontakt med mödravårdscentraler och barna- |
|
vårdscentraler. |
|
Kontaktperson: |
|
Syrianska Kulturföreningen |
|
Projektet Ungdom |
|
260 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen bedriver en verksamhet bl.a. bland syrianska barn och ung- |
|
domar men även bland andra barn och ungdomar bosatta i Angered. Man |
|
försöker öka förståelsen bland barn och ungdomarna för varandras kul- |
|
tur, religion och bakgrund. Samarbete sker med bl.a. |
|
församlingen och många andra lokala föreningar. En person arbetar med |
|
att försöka bygga broar mellan etniska grupper i Hammarkullen. |
|
Kontaktperson: Saliba Marawgeh, tel. |
|
Ungdom
Afrikanska Läkarförbundet i Skandinavien |
|
Projekt för svåranpassade afrikanska ungdomar i Linköping |
|
186 000 kr för år 1 av 2 |
|
Flyktingungdomar som kommit till Sverige utan anhöriga löper en rela- |
|
tivt hög risk för att utveckla sociala och drogrelaterade problem. |
|
Afrikanska läkarförbundet i Skandinavien vill utveckla sin stödverksam- |
|
het för ungdomar med afrikanskt ursprung utan anhöriga i landet. Före- |
|
ningen har för närvarande kontakt med ett trettiotal sådana ungdomar |
|
från bland annat Demokratiska Republiken Kongo, Liberia, Sierra Leone, |
|
Somalia och Etiopien. Genom projektet erbjuder föreningen ungdomarna |
203 |
|
både fritidsverksamhet och kontakter med väletablerade familjer med |
Skr. 2002/03:125 |
afrikanskt ursprung. |
Bilaga 2 |
Kontaktperson: Abdelmoula Kangoum, tel. |
|
Bollklubben |
|
Gränsöverskridande möten |
|
20 000 kr för år 3 av 3 |
|
Verner Rydénskolan i Malmö är en |
|
har invandrarbakgrund. Flertalet barn har ingen eller begränsad kontakt |
|
med sin far- och morföräldrageneration eftersom dessa i allmänhet inte |
|
bor i Sverige. Föreningen och skolan har utarbetat ett projekt där före- |
|
ningen arrangerar idrottsaktiviteter utanför skolan för eleverna inom |
|
ramen för ämnet elevens val. Arrangörerna räknar med en dubbelriktad |
|
effekt av projektet. Dels får ungdomarna kontakt med en generation som |
|
de sällan träffar annars, och dels skall eleverna även få bättre kontakt |
|
med det svenska språket och samhället. Å andra sidan får pensionärerna i |
|
föreningen en kontakt med och kunskap om invandrarungdomar som de |
|
flesta idag saknar. För det tredje och sista året räknar föreningen med en |
|
större sammanslutning och hoppas på fler aktiviteter. |
|
Kontaktperson: Lennart Jörgensen, tel. |
|
Föreningen Det Stora Rummet |
|
Projektet Växthuset |
|
15 000 kr |
|
Projektet Växthuset genomförs av kulturföreningen Det Stora Rummet |
|
och en grupp ungdomar från resursskolan i Ellös. Ungdomarna, som av |
|
olika anledningar går på resursskolan, skall välja karaktärer som de kan |
|
identifiera sig med. Deltagarna diskuterar tillsammans hur karaktärerna |
|
skulle bete sig i olika situationer. Dessa situationer dramatiseras och |
|
dokumenteras i film av deltagarna själv. Projektet syftar till att ung- |
|
domarna skall stärka sitt självförtroende och få träning i att samarbeta |
|
och fokusera sina ansträngningar mot gemensamma mål. |
|
Kontaktperson: Mia Lund, tel. |
|
Föreningen Fiskebåtens Vänner |
|
Vårt maritima arv |
|
300 000 kr för år 3 av 3 |
|
Föreningen Fiskebåtens Vänner genomför nu det tredje och sista året av |
|
ett ungdomsprojekt med inriktning mot kust, skärgård och båtliv. Pro- |
|
jektet är ett samverkansprojekt med föreningarna Motorkraft och Skär- |
|
gårdsmuseet samt socialtjänst och skolor i Oxelösunds kommun. Syftet |
|
med projektet är att stärka ungdomar i åldern |
|
drogmissbruk/kriminalitet, i självkänsla, självförtroende och ansvars- |
|
tagande. Detta görs bl. a. genom kompetensutveckling inom områden |
|
som båtbyggnad, motorlära, navigation, radiokommunikation samt bio- |
204 |
|
logisk och kulturell miljövård. Vidare får ungdomarna träning i före- |
Skr. 2002/03:125 |
ningsteknik genom rotation av olika uppdrag inom verksamheten. Alla |
Bilaga 2 |
ungdomar tilldelas ansvarsuppgifter och varje form av kompetensut- |
|
veckling skall leda till ökat ansvar att stödja och hjälpa andra ungdomar i |
|
projektet. |
|
Kontaktperson: Hans Holmberg, tel. |
|
Somaliska Rådgivningsbyrån |
|
Projektet Ung och aktiv |
|
300 000 kr för år 2 av 3 |
|
Somaliska rådgivningsbyrån huvudverksamhet är att underlätta kontak- |
|
terna mellan somalier bosatta i Spångaområdet och det svenska sam- |
|
hället. Verksamheten består bland annat av individuell rådgivningsverk- |
|
samhet, tolkning samt utbildning av kommunal- och myndighetspersonal. |
|
Under senare år har byrån upplevt ett växande behov av stödinsatser för |
|
ungdomar med sociala problem. Därför har man bland annat ökat sina |
|
insatser för att underlätta kontakterna mellan föräldrar och skolan samt |
|
mellan föräldrar och sociala myndigheter. Genom projektet Ung och ak- |
|
tiv vill föreningen komplettera detta med att erbjuda verksamhet direkt |
|
till de berörda ungdomarna. Vid verksamheten kommer jämställdhets- |
|
frågor och kontakter med samhället utanför den egna gruppen att upp- |
|
märksammas särskilt. |
|
Kontaktperson: David Jalaho, tel. |
|
205
Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden
|
Antal |
Kronor |
Handikapporganisationer |
beslut |
|
|
|
|
Afasiförbundet i Sverige (AFASI) |
2 |
1 170 000 |
Blodcancerförbundet |
1 |
300 000 |
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) |
2 |
130 000 |
De Handikappades Riksförbund (DHR) |
6 |
6 126 000 |
Dövas förening i Stockholm |
2 |
975 000 |
Epilepsiföreningen i Stockholm |
1 |
335 000 |
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) |
1 |
700 000 |
Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och |
2 |
4 350 000 |
Skrivsvårigheter (FMLS) |
|
|
Förbundet Funktionshindrade med Läs- och |
1 |
480 000 |
Skrivsvårigheter (FMLS) Norrbotten |
|
|
Förbundet Unga Rörelsehindrade |
1 |
405 000 |
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar |
2 |
970 000 |
och Vuxna (FUB) Lund |
|
|
Föreningen för Jämlikhet, Assistans, Gemenskap |
1 |
7 796 000 |
(JAG) |
|
|
Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar |
1 |
615 000 |
(RBU) Stockholms län |
|
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar |
1 |
418 000 |
och Vuxna (FUB) Göteborg |
|
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar |
1 |
465 000 |
och Vuxna (FUB) Trollhättan |
|
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) |
4 |
4 635 000 |
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
8 |
15 720 000 |
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
493 000 |
Hallands län |
|
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
125 000 |
Lund |
|
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
450 000 |
Norrköping |
|
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
987 000 |
Skåne län |
|
|
HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering |
2 |
1 120 000 |
av skallskadade |
|
|
Hjärt- och lungsjukas Riksförbund (HL) |
1 |
974 000 |
Hjärtebarnsföreningen |
2 |
457 000 |
Hörselskadades distrikt i Blekinge |
1 |
100 000 |
Hörselskadades Riksförbund (HRF) |
2 |
2 475 000 |
Intresseförbundet för personer med schizofreni och |
2 |
1 419 000 |
liknande psykoser, Schizofreniförbundet |
|
|
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Centrala |
1 |
500 000 |
Stockholm |
|
|
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg |
1 |
450 000 |
Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) |
1 |
4 485 000 |
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) |
3 |
4 632 000 |
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering |
2 |
1 137 000 |
Reumatikerförbundet |
3 |
1 710 000 |
Reumatikerföreningen i Skövde |
1 |
450 000 |
Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF) |
1 |
235 000 |
Riksförbundet för döva, hörselskadade och |
1 |
625 000 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 3
206
språkstörda barn (DHB) |
|
|
Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP) |
1 |
400 000 |
Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsberoende |
1 |
400 000 |
(RFHL) |
|
|
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) |
2 |
1 400 000 |
Riksförbundet för Njursjuka (RNj) |
2 |
1 099 000 |
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och |
4 |
2 816 000 |
Ungdomar (RBU) |
|
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) |
2 |
2 996 000 |
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) |
3 |
1 456 000 |
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar |
1 |
460 000 |
och Vuxna (FUB) |
|
|
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser |
1 |
467 000 |
Riksföreningen Autism (RFA) |
3 |
2 304 000 |
Riksföreningen |
1 |
650 000 |
Riksföreningen Vuxendöva i Sverige (VIS) |
1 |
350 000 |
Strokeföreningen i Östergötlands län |
1 |
195 000 |
Svenska Dysfagiförbundet |
1 |
555 000 |
Svenska Migränförbundet (SMIF) |
1 |
66 000 |
Svenska Parkinsonförbundet |
2 |
420 000 |
Svenska Psoriasisförbundet (PSO) |
1 |
853 000 |
Svenska Ångestsyndromsällskapet (ÅSS) i Kalmar |
1 |
300 000 |
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
2 |
3 446 000 |
Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) |
1 |
337 000 |
Sveriges Dövhistoriska Sällskap (SDHS) |
1 |
540 000 |
Synskadades Riksförbund (SRF) |
7 |
6 294 000 |
Unga Allergiker |
2 |
520 000 |
Överviktigas Riksförbund (ÖR) |
1 |
497 000 |
|
|
97 235 000 |
Ungdomsorganisationer |
|
|
Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) |
1 |
1 385 000 |
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och |
1 |
500 000 |
Hemgårdar |
|
|
1 |
165 000 |
|
KFUM Basket, Järfälla |
1 |
110 000 |
KFUM, Norrbyskär i Umeå |
1 |
800 000 |
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), |
1 |
1 290 000 |
Ungdom |
|
|
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism |
1 |
550 000 |
Röda Korsets Ungdomsförbund, Gävleborgsdistriktet |
2 |
540 000 |
Röda Korsets Ungdomsförbund, Stockholmsdistriktet |
1 |
44 000 |
Röda Korsets Ungdomsförbund, Västerbotten |
2 |
459 000 |
Svenska Kyrkans Unga |
1 |
100 000 |
Sveriges elevråd – SVEA |
1 |
600 000 |
Sveriges Förenade Gaystudenter |
1 |
120 000 |
Sveriges Unga Muslimer (SUM) |
1 |
400 000 |
Syrisk Ortodoxa Kyrkans Ungdomsförening i Sverige |
1 |
180 000 |
|
|
|
Turkiska Ungdomarnas Distriktsorganisation i |
1 |
520 000 |
Stockholm |
|
|
Turkiska Ungdomsförbundet (TUF) |
1 |
300 000 |
Unga Örnar, Östergötland |
1 |
355 000 |
Unga Örnars Riksförbund |
1 |
1 735 000 |
Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) |
1 |
600 000 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 3
207
Örebro Muslimska Ungdomsförening (ÖMUF) |
1 |
200 000 |
Skr. 2002/03:125 |
|
|
10 953 000 |
Bilaga 3 |
Stiftelser/studieförbund m fl |
|
|
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Stor- |
1 |
300 000 |
|
Stockholm, Järfälla |
|
|
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norra Stor- |
2 |
340 000 |
|
Stockholm, |
|
|
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Sigtuna |
1 |
65 000 |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Sollentuna |
1 |
285 000 |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö |
1 |
250 000 |
|
Burestiftelsen |
1 |
53 000 |
|
Dalarö Folkhögskola |
1 |
695 000 |
|
Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland |
1 |
130 000 |
|
FUB:s Stiftelse ALA |
1 |
370 000 |
|
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond |
2 |
3 969 000 |
|
Härnösands Folkhögskola |
3 |
4 500 000 |
|
1 |
290 000 |
|
|
Mo Gårds Folkhögskola |
1 |
900 000 |
|
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i |
1 |
800 000 |
|
Norrköping |
|
|
|
Sensus Studieförbund (fd Sveriges Kyrkliga |
1 |
650 000 |
|
Studieförbund) |
|
|
|
Stiftelsen Alla Kvinnors Hus |
1 |
300 000 |
|
Stiftelsen Bojfriend i Kalix |
1 |
224 000 |
|
Stiftelsen Bräcke Diakonigård |
1 |
207 000 |
|
Stiftelsen Fontänhuset Örebro |
2 |
445 000 |
|
Stiftelsen Frösunda Solidaritet |
1 |
1 150 000 |
|
Stiftelsen Gemensam Framtid |
1 |
288 000 |
|
Stiftelsen Gyllenkroken |
1 |
540 000 |
|
Stiftelsen Hippocampus |
1 |
445 000 |
|
Stiftelsen Institut för Independent Living |
1 |
400 000 |
|
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset |
3 |
2 108 000 |
|
Stiftelsen Ronald McDonald Barnfond |
1 |
385 000 |
|
Stiftelsen Sandby Prästgård |
1 |
200 000 |
|
Studiefrämjandet i Kalmar |
1 |
200 000 |
|
Studiefrämjandet i Norra Storstockholm |
1 |
300 000 |
|
Studiefrämjandet i Småland/Gotland |
1 |
200 000 |
|
Studiefrämjandet i Stockholm |
1 |
195 000 |
|
Studiefrämjandet i Södra Hälsingland |
1 |
50 000 |
|
Studiefrämjandet i Uppsala |
1 |
726 000 |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, avd Internationellt |
1 |
200 000 |
|
Kulturcentrum |
|
|
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg |
1 |
612 000 |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö |
1 |
1 700 000 |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Strömsund |
1 |
180 000 |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Vansbro |
1 |
50 000 |
|
Sundbybergs Folkhögskola |
1 |
300 000 |
|
Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation |
1 |
532 000 |
|
(SISU), Västmanland |
|
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
200 000 |
|
Blekinge län |
|
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
120 000 |
|
Hälsingland |
|
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
100 000 |
|
208
Skåne |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
296 000 |
Uddevalla |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Väst |
1 |
250 000 |
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
200 000 |
Västerbotten |
|
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
95 000 |
Örebro län |
|
|
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Skåne |
1 |
290 000 |
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) |
1 |
170 000 |
Östersund |
|
|
|
|
27 255 000 |
Offentlig huvudman |
|
|
Ahlséns Forskningsinstitut |
1 |
880 000 |
Danshögskolan |
1 |
740 000 |
Dragonskolan |
1 |
330 000 |
Falu lasarett |
1 |
134 000 |
Forslundagymnasiet |
1 |
295 000 |
Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri |
1 |
7 000 000 |
Hemse Bibliotek |
1 |
300 000 |
Hudiksvalls kommun, Omsorgsförvaltningen |
2 |
350 000 |
1 |
250 000 |
|
Länsbiblioteket i Västmanland |
1 |
100 000 |
Region Skåne, Habiliterings- och |
1 |
580 000 |
Hjälpmedelsförvaltningen |
|
|
Statens Institutionsstyrelse (SiS) |
1 |
983 000 |
Västra Götalandsregionen |
1 |
400 000 |
|
|
12 342 000 |
Övriga organisationer |
|
|
08 Alvik Stockholm |
1 |
800 000 |
Adoptionscentrum (AC) i Göteborg |
1 |
100 000 |
Afrikanska Läkarförbundet i Skandinavien |
1 |
186 000 |
Alpina Klubben Skellefteå (AKS) |
1 |
100 000 |
Amningshjälpen (AH) i Boden |
1 |
500 000 |
Assyriska föreningen i Västra Frölunda |
1 |
200 000 |
Avesta Handbollklubb |
1 |
50 000 |
Barn- och Mediaföreningen NIMECO |
1 |
300 000 |
Barnens Underjordiska Scen (BUS) |
1 |
300 000 |
BBK Solna Vikings |
1 |
300 000 |
Bergnäset AIK |
2 |
189 000 |
Bollklubben |
1 |
20 000 |
Bollklubben Forward |
1 |
75 000 |
Bollklubben Vargarna (BKV) |
1 |
180 000 |
Bosna Idrottsförening |
1 |
150 000 |
Bosna och Hercegovina Idrottsförening |
1 |
80 000 |
BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter |
1 |
340 000 |
Brösarps Scoutkår |
1 |
150 000 |
Bunkeflo Idrottsförening |
1 |
2 327 000 |
Bureå Idrottsförening |
1 |
250 000 |
Byttorps Idrottsförening |
1 |
370 000 |
Centrum för Kulturkommunikation (CFK) i |
1 |
300 000 |
Stockholm |
|
|
Drömmarnas Hus Ek. förening |
1 |
2 000 000 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 3
209
Dösjebro Scoutkår |
1 |
80 000 |
ECPAT Sverige |
1 |
790 000 |
Ekhagens Basketbollförening |
1 |
115 000 |
Ersta Diakonisällskap |
1 |
336 000 |
Film i Västerbotten |
1 |
170 000 |
FilmCentrum Syd i Malmö |
1 |
500 000 |
Flatåskyrkan |
1 |
240 000 |
Franstorps Verkstäder Ek. förening |
1 |
130 000 |
Friska Viljor Fotboll Club |
1 |
125 000 |
Frälsningsarméns Inackorderingshem Värtahemmet |
1 |
430 000 |
Frösö Idrottsförening |
1 |
100 000 |
Föreningen Ananke i Umeå |
1 |
420 000 |
Föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus |
2 |
837 000 |
(AMMOT) |
|
|
Föreningen Barnen Först (BF) |
1 |
169 000 |
Föreningen Bryggan |
1 |
1 450 000 |
Föreningen Communicare |
1 |
500 000 |
Föreningen Det Stora Knytkalaset |
1 |
100 000 |
Föreningen Det Stora Rummet |
1 |
15 000 |
Föreningen Esplanadteatern |
1 |
300 000 |
Föreningen Europeiskt Ungdomscenter (EUE) i Eksjö |
1 |
222 000 |
Föreningen Fiskebåtens Vänner |
1 |
300 000 |
Föreningen Forum Kvinnor och Handikapp |
1 |
500 000 |
Föreningen Framtidståget |
1 |
195 000 |
Föreningen Frizonen i Stockholm |
1 |
200 000 |
Föreningen Furuboda |
1 |
918 000 |
Föreningen Grunden |
2 |
1 580 000 |
Föreningen Hela Människan i Sotenäs |
1 |
200 000 |
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan |
1 |
426 000 |
Föreningen Ideum Europa |
1 |
345 000 |
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) |
3 |
1 388 000 |
Föreningen Karlstads Zontaklubb II |
1 |
300 000 |
Föreningen Klassmorfar för Barnen i Stockholm |
1 |
150 000 |
Föreningen Komonq |
1 |
310 000 |
Föreningen Kvinnors Nätverk |
1 |
385 000 |
Föreningen Läsrörelsen |
1 |
3 500 000 |
Föreningen Mansjouren i Stockholm |
1 |
454 000 |
Föreningen Mellansels folkhögskola |
1 |
500 000 |
Föreningen Nationella hjälplinjen |
1 |
3 849 000 |
Föreningen Northern Light |
1 |
340 000 |
Föreningen Nätverket Tromb |
1 |
300 000 |
Föreningen Oikos Community |
1 |
157 000 |
Föreningen Pannhuset |
2 |
1 050 000 |
Föreningen Progress |
1 |
200 000 |
Föreningen Qbik |
1 |
300 000 |
Föreningen Romano Trajo |
1 |
150 000 |
Föreningen Räddningsmissionen |
2 |
2 800 000 |
Föreningen Samarbetet Föreningarnas Hus |
1 |
300 000 |
Föreningen Sáminuorra |
1 |
155 000 |
Föreningen Sandvikenboendet |
1 |
15 000 |
Föreningen Sommarängens Vänner |
1 |
200 000 |
Föreningen Stone City Oaks Basketboll |
1 |
100 000 |
Föreningen Sundsvall Dragons |
1 |
200 000 |
Föreningen Sveriges Lekterapeuter |
1 |
300 000 |
Föreningen Tio Fötter |
1 |
75 000 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 3
210
Föreningen Ungas Revansch |
1 |
800 000 |
Föreningen Vita Bussar till Auschwitz (VBTA) |
1 |
190 000 |
Föreningen Vänner för livet |
2 |
430 000 |
Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn |
2 |
1 787 000 |
Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) i |
1 |
150 000 |
Kristianstad |
|
|
Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) i |
1 |
200 000 |
Stockholm |
|
|
Hallands Idrottsförbund |
3 |
550 000 |
Hallands Kvinnojourers länsförbund |
1 |
150 000 |
Halmstad Frigymnaster (HFG) |
1 |
250 000 |
Handikapphistoriska Föreningen (HHF) |
1 |
1 995 000 |
Handikappidrottens Samarbetsorgan (HISO) i Malmö |
2 |
523 000 |
Handikappidrottsföreningen Snöflingan |
1 |
389 000 |
Haninge Boxningsklubb |
1 |
150 000 |
Helsingborgs Ungdomsråd |
1 |
800 000 |
Hem och Skolaföreningen i Skellefteå särskola |
1 |
300 000 |
Hjällbo Scoutkår |
1 |
30 000 |
Hjälpmedelsinstitutet |
3 |
7 550 000 |
Hovmantorp Gymnastik och Idrottsförening (GoIF) |
1 |
35 000 |
Hultsfreds Fotbollsklubb |
1 |
400 000 |
Hushållningssällskapens Förbund |
2 |
477 000 |
Hyresgästföreningen i Norra Skåne |
1 |
300 000 |
Håkanstorp Bollklubb (HBK) |
1 |
280 000 |
Hälle Idrottsförening |
1 |
30 000 |
Idrottsföreningen Friskis och Svettis i Stockholm |
1 |
170 000 |
IFK Hedemora Skidor |
2 |
320 000 |
Internationella organisationen för barns rätt till lek |
2 |
1 027 000 |
(IPA) |
|
|
1 |
4 000 000 |
|
1 |
200 000 |
|
Irakiska Kvinnoföreningen i Malmö |
1 |
400 000 |
Judo Club Sundsvall |
1 |
100 000 |
Järfälla Ungdomsråd (JUR) |
1 |
235 000 |
Järveds Idrottsförening (JIF) |
1 |
50 000 |
Kalmarbygdens Fältrittklubb |
1 |
110 000 |
Karby Tennisklubb (KTK) |
1 |
133 000 |
Kista Församling |
1 |
479 000 |
Kode Idrottsförening |
1 |
300 000 |
Korpen Lunds Motionsidrottsförbund |
1 |
44 000 |
Korpen Skånes Motionsidrottsförbund |
1 |
294 000 |
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i |
3 |
1 356 000 |
Stockholm |
|
|
KulturCentrum Skåne |
1 |
500 000 |
Kulturföreningen Lättings |
3 |
1 436 000 |
Kulturföreningen Tjerhaj |
1 |
20 000 |
Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige |
1 |
212 000 |
Kvinnojouren ADA i Göteborg |
1 |
139 000 |
Kågedalens Allmänna Idrottsförening (AIF) |
1 |
175 000 |
Köpings Bordtennisklubb (BTK) |
1 |
200 000 |
Landvetter Judo Klubb (LaJK) |
1 |
34 000 |
Linköpings Handikappidrottsförening (LHIF) |
1 |
55 000 |
LOTCen Informationscenter |
1 |
300 000 |
Långshyttans Allmänna Idrottsklubb (LAIK Fotboll) |
1 |
17 000 |
Malbas Basket |
1 |
193 000 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 3
211
Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI) |
1 |
150 000 |
Malungs Innebandyklubb |
1 |
225 000 |
Mosjö Sportklubb |
1 |
199 000 |
Nacka Handikappidrott |
1 |
120 000 |
1 |
250 000 |
|
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) |
1 |
410 000 |
Norrby Idrottsförening |
1 |
115 000 |
Nässjö Idrottsskola |
1 |
75 000 |
Piteå Ridklubb |
1 |
155 000 |
Redbergslids Boxningsklubb |
1 |
200 000 |
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället |
5 |
3 656 000 |
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, |
1 |
300 000 |
Region Nord |
|
|
Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, |
1 |
800 000 |
Region Syd |
|
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) |
1 |
625 000 |
Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) |
1 |
260 000 |
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) |
2 |
1 290 000 |
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i |
1 |
60 000 |
Kalmar |
|
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i |
1 |
130 000 |
Skaraborg |
|
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i |
1 |
585 000 |
Skåne |
|
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i |
1 |
575 000 |
Stockholm |
|
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i |
1 |
65 000 |
Östersund |
|
|
Riksföreningen Hela Människan |
1 |
750 000 |
Riksföreningen Social och Psykisk Hälsa (SPH) |
1 |
300 000 |
Rimbo Handbollsklubb |
1 |
75 000 |
Rone Gymnastik- och Idrottsklubb |
1 |
40 000 |
Roslagens Bowlingklubb (RBK) |
1 |
50 000 |
2 |
450 000 |
|
Rågsveds Idrottsförening (RIF) |
1 |
85 000 |
Rädda Barnen |
5 |
1 985 000 |
Rädda Barnen i Skövde |
1 |
400 000 |
Rädda Barnen i Värmland |
1 |
300 000 |
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige |
3 |
2 873 000 |
(SIOS) |
|
|
Sankt Petrus och Paulus |
1 |
400 000 |
Sibbhults Idrottsförening |
1 |
225 000 |
Sjöscoutkåren Drakarna |
1 |
300 000 |
Skånela Idrottsförening |
1 |
55 000 |
Skånes Fotbollsförbund |
1 |
100 000 |
Somaliska Framtidsföreningen |
1 |
150 000 |
Somaliska Rådgivningsbyrån |
1 |
300 000 |
Stadsmissionen i Stockholm |
2 |
400 000 |
Stafsinge Idrottsförening (SIF) |
1 |
51 000 |
Stjärnholms Ryttarförening |
1 |
156 000 |
Stockholms Dövas Ungdomsråd |
1 |
122 000 |
Stockholms Idrottsförbund |
1 |
300 000 |
Stockholms Universitets Studentkår |
1 |
359 000 |
Storsjöns Segelsällskap |
1 |
40 000 |
Strängnäs Tennisklubb (SnTK) |
1 |
25 000 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 3
212
Sundborn Gymnastik och Idrottsförening (GOIF) |
1 |
79 000 |
Svensk- Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg |
1 |
150 000 |
svensk- Turkiska Distriktsorganisationen i Västra |
1 |
340 000 |
Götaland |
|
|
Svenska Badmintonförbundet (SBF) |
1 |
150 000 |
Svenska Barnmorskeförbundet |
1 |
68 000 |
Svenska Ekodemiker |
1 |
700 000 |
Svenska Fäktförbundet |
1 |
95 000 |
Svenska Handbollförbundet |
1 |
75 000 |
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
5 |
7 617 000 |
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) |
1 |
800 000 |
Svenska |
1 |
732 000 |
Svenska Ringetteförbundet |
1 |
57 000 |
Svenska Skridskoförbundet |
1 |
133 000 |
Svenska |
1 |
600 000 |
Svenska Vattenskidförbundet |
1 |
110 000 |
Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) i Göteborgs och |
1 |
100 000 |
Bohus läns distrikt |
|
|
Sveriges Blåbandsförbund (SBF) |
1 |
700 000 |
Sveriges Dövas Idrottsförbund |
3 |
1 300 000 |
Sveriges Konsumentråd |
2 |
2 141 000 |
Sveriges Kristna Råd (SKR) |
1 |
1 050 000 |
Sveriges Makalösa Föräldrar (SMF) |
1 |
191 000 |
Sveriges Pensionärsförbund (SPF) |
1 |
500 000 |
Syrianska Kulturföreningen |
1 |
260 000 |
Söderhamns öppna kooperativ (SÖK) |
1 |
280 000 |
Södermanlands Handikappidrottsförbund |
1 |
1 530 000 |
Södertälje Basketbollklubb (SBBK) |
1 |
67 000 |
Teater Nike |
1 |
300 000 |
Turkisk- Svenska Kulturföreningen |
1 |
300 000 |
Unga Örnar, Stockholm |
1 |
401 000 |
Ungdomsföreningen Viljan |
1 |
500 000 |
Upplands Fotbollsförbund |
1 |
20 000 |
Valdemarsviks Scoutkår |
1 |
75 000 |
Varberga Sportklubb |
1 |
75 000 |
Varbergs Handikappidrott |
1 |
30 000 |
Visingsö Allmänna Idrottssällskap (VAIS) |
1 |
42 000 |
Vårgårda Idrottsklubb (VIK) |
1 |
49 000 |
1 |
100 000 |
|
Västergötlands Handikappidrottsförbund (VHIF) |
1 |
277 000 |
Västernorrlands Handikappidrottsförbund |
1 |
175 000 |
Västerås Friidrottsklubb |
1 |
99 000 |
Västsvenska Patientföreningen för Sköldkörtelsjuka |
1 |
500 000 |
(VPFS) |
|
|
Växjö Bollklubb (VBK) |
1 |
94 000 |
Ångermanlands Ishockeyförbund (ÅIF) |
1 |
180 000 |
Älvsborgs Fotbollsförening |
1 |
219 000 |
Örebro läns Cykelförbund |
1 |
150 000 |
Örebro läns Idrottsförbund |
2 |
460 000 |
Örebro Sportklubb Ungdom |
1 |
200 000 |
Österlens Golfklubb (ÖsGK) |
1 |
35 000 |
Österåkers Idrotts Sällskap (ÖIS) |
1 |
120 000 |
|
|
113 465 000 |
Totalt |
|
261 250 000 |
Skr. 2002/03:125
Bilaga 3
213
Till pågående eller nya satsningar |
|
|
Skr. 2002/03:125 |
6 |
37 000 000 |
Bilaga 3 |
|
Arvsfondsdelegationen (under året har en del av dessa |
|
||
medel fördelats) |
|
|
|
Ungdomsstyrelsen |
4 |
23 000 000 |
|
|
|
60 000 000 |
|
214
Socialdepartementet |
Skr. 2002/03:125 |
|
|
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2003 |
|
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg, |
|
Ulvskog, Sahlin, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, |
|
Bodström, Karlsson J. O., Sommestad, Karlsson H., Lund, Nykvist, |
|
Andnor, Nuder, Johansson, Hallengren, Björklund |
|
Föredragande: statsrådet Andnor |
|
Regeringen beslutar skrivelsen 2002/03:125 Redovisning av fördel- ningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2002.
215