Sammanfattning av betänkandet Tredimensionell fastighetsindelning (SOU 1996:87)
Prop. 2002/03:116
Bilaga 1
Fastighetsindelningen är enligt svensk rätt tvådimensionell. Enskilda fastigheter avgränsas mot varandra genom vertikala gränser i markplanet. Fast egendom under markytan och i luftrummet ovanför denna ingår således alltid i den fastighet till vilken markytan hör.
Vi föreslår en tredimensionell fastighetsindelning. Fastigheter skall kunna avgränsas mot varandra också genom horisontella gränser över eller under markytan. En tunnel eller ett bergrum, en brokonstruktion eller någon annan överbyggnad eller ett våningsplan i en byggnad skall därmed kunna bilda en självständig fastighet eller ingå i en annan fastighet än den till vilken den över eller underliggande marken hör.
En fastighet som uppkommit genom tredimensionell fastighetsbildning och som saknar eget markområde skall kallas anläggningsfastighet. För en fastighet som omfattar mark enligt den traditionella fastighetsindelningen använder vi i betänkandet benämningen markfastighet. Till en markfastighet kan höra ett tredimensionellt avgränsat utrymme som är beläget utanför fastighetens markområde. De särbestämmelser som föreslås för anläggningsfastigheter skall gälla också för ett sådant utrymme.
Vi föreslår dock endast ett fåtal särbestämmelser för anläggningsfastigheter. I allt väsentligt skall för sådana gälla samma bestämmelser i jordabalken, fastighetsbildningslagen och annan fastighetsrättslig lagstiftning som för traditionellt bildade markfastigheter.
En anläggningsfastighet kan således med tillämpning av gällande regelsystem uppkomma genom en avstyckning som innebär att ett tredimensionellt avgränsat utrymme avskiljs från en markfastighet. Ett sådant utrymme kan också avskiljas för att genom fastighetsreglering eller sammanläggning tillföras en annan fastighet – antingen en markfastighet eller en anläggningsfastighet. Vid klyvning av en samägd markfastighet kan anläggningsfastigheter bildas av en eller flera klyvningslotter.
En anläggningsfastighet redovisas i fastighetsregister. Den skall lagfaras och kan intecknas såsom traditionellt bildade fastigheter. Allmänna regler om överlåtelse samt upplåtelse av nyttjanderätt och servitut äger tillämpning. En anläggningsfastighet kan vara härskande eller tjänande i ett servitutsförhållande och delaktig i en gemensamhetsanläggning.
En anläggningsfastighet är enligt den föreslagna definitionen ett utrymme som upptas av eller är avsett att upptas av en byggnad eller någon annan anläggning. Härav följer att anläggningsfastigheten avgränsas av byggnadens eller anläggningens utsida, alternativt med gränser inom byggnadskonstruktionen. Anläggningsfastigheten innefattar såldes aldrig luftrum och i princip inte heller jordlager utanför den byggnad eller anläggning som är föremål för fastighetsbildning.
Bestämmelserna om utstakning och utmärkning av gränser som tillkommer vid fastighetsbildning skall inte gälla i fråga om en anläggningsfastighets gränser. Dessa skall beskrivas i karta eller handlingar. De skall definieras (lägesbestämmas) i förhållande till byggnadskonstruktionen.
En tredimensionell fastighetsbildning skall företrädesvis avse befintlig bebyggelse. Det utrymme som är avsett att bilda särskild fastighet eller att
155
överföras till en annan fastighet skall enligt huvudregeln inte avskiljas från markfastigheten förrän byggnaden eller anläggningen blivit uppförd och har tagits i anspråk för sitt ändamål. Om det finns särskilda skäl, får dock en planerad bebyggelse läggas till grund för en tredimensionell fastighetsbildning. Härmed avses framför allt den situationen att finansieringen av en nybyggnad kan underlättas genom att den på förhand delas upp i flera var för sig belåningsbara enheter. För detta undantagsfall föreslår vi en skärpning av det för fastighetsbildning i allmänhet gällande aktualitetskravet. Eftersom det är angeläget att byggprojektet är konkret och nära förestående, föreskrivs som villkor för fastighetsbildningen att bygglov skall ha beviljats.
Vårt lagförslag innehåller inga närmare anvisningar om i vilka sammanhang och för vilka ändamål anläggningsfastigheter skall få bildas. De situationer i vilka en tredimensionell fastighetsbildning kan vara ändamålsenlig är alltför skiftande för att beskrivas och i ett framtidsperspektiv dessutom svåra att förutse. Allmänna regler om villkoren för fastighetsbildning skall således gälla.
Dock kompletteras det allmänna lämplighetsvillkoret med vissa särvillkor. Ett har redan nämnts. Bygglov skall ha beviljats innan tredimensionell fastighetsbildning för planerad bebyggelse får äga rum. Ett annat särvillkor är att tredimensionell fastighetsbildning inte får ske om syftet bättre kan tillgodoses genom fastighetsbildning på annat sätt. Härigenom markeras ett visst företräde för sådana servitutslösningar som idag tillämpas vid tredimensionellt fastighetsutnyttjande. Slutligen föreslår vi – mot bakgrund av vad som anförts i tilläggsdirektiven – ett förbud mot att inrätta ägarlägenheter för bostadsändamål. Det skall uppmärksammas att detta förbud inte hindrar att en byggnad som används för såväl bostadsändamål som annat ändamål "skiktas" i flera fastigheter, under förutsättning att flera bostadslägenheter därvid bildar en sammanhållen ägarenhet.
Tredimensionell fastighetsbildning skall på samma sätt som annan fastighetsbildning ske under beaktande av gällande planbestämmelser. Vi förutsätter därvid att detaljplaner eller fastighetsplaner vid behov kan ges en tredimensionell utformning.
En horisontell avgränsning av fastigheter inom samma markområde ställer i allmänhet stora krav på fastighetssamverkan. Särskilt gäller detta när fastigheterna är belägna inom samma byggnad. Vi föreskriver därför att frågor om fastighetssamverkan skall på ett ändamålsenligt sätt lösas genom förrättningsbeslut i anslutning till att anläggningsfastigheten bildas. Vi har funnit att de instrument för samverkan mellan traditionellt indelade markfastigheter som i dag är tillgängliga – främst servitut och gemensamhetsanläggning – med fördel kan tillämpas också vid en tredimensionell fastighetsindelning. Några ytterligare regler behövs inte. Detsamma gäller i fråga om lagstiftningen om förvaltning av samfälligheter. Där föreslår vi dock att de regler om underhålls och förnyelsefonder som i vissa fall gäller i fråga om förvaltningen av en gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur skall tillämpas också när en anläggningsfastighet deltar i gemensamhetsanläggningen.
Den fastighetssamverkan som kan komma i fråga kan som nyss omtalats åstadkommas genom att servitut bildas. När ett servitut skall avse egendom som utgör fastighetstillbehör till den tjänande fastigheten medger
Prop. 2002/03:116
Bilaga 1
156
dagens lagstiftning inte att äganderätten till egendomen överförs på den härskande fastigheten. Detta är ibland otillfredsställande. Vi föreslår att lantmäterimyndigheten med stöd av överenskommelse mellan de berörda fastighetsägarna skall kunna besluta om en äganderättsövergång i anslutning till att servitutet bildas eller vid en särskild förrättning. På motsvarande sätt skall kunna beslutas att fastighetstillbehör som omfattas av gemensamhetsanläggning skall vara samfällda för de fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen.
En tredimensionell fastighetsindelning ställer krav också på en mera utförlig grannelagsrättslig reglering än den som nu finns i 3 kap. jordabalken. Vi föreslår att befintliga bestämmelser om skyddsåtgärder till förmån för angränsande mark och om skadestånd vid grävningsarbeten och liknande skall gälla också vid byggnadsarbeten. Härjämte föreslår vi en skyldighet för den som äger del i en byggnad eller annan anläggning som är uppdelad mellan flera fastigheter att underhålla sin fastighet på ett sådant sätt att risk för skada på andra fastigheter inom anläggningen inte uppkommer. Domstol kan förelägga en fastighetsägare att fullgöra sin underhållsskyldighet i berört hänseende (åtgärdsföreläggande).
En tredimensionell fastighetsindelning, vilken enligt vårt förslag alltid skall vara knuten till en byggnad eller annan anläggning, bör inte kvarstå när anläggningen har förstörts eller annars upphört att vara tjänlig för sitt ändamål Vi har förutsatt att den ändring i fastighetsindelningen som är betingad av att anläggningen upphört att existera som regel kan åstadkommas under frivillig medverkan av samtliga berörda fastighetsägare. För den händelse sådan medverkan inte kommer till stånd föreslår vi en rätt för ägaren av en del av anläggningen till inlösen av övriga delar. Efter förebild i 8 kap. 4 § fastighetsbildningslagen skall inlösenrätten i första hand tillkomma den ägare som har störst del i anläggningen. Skulle det osannolika inträffa att ingen delägare har intresse av inlösen, får det ankomma på lantmäterimyndigheten att efter anmälan av byggnadsnämnden ex officio förordna om överföring av berörda anläggningsfastigheter till markfastigheten.
Den föreslagna regeln om inlösen efter anmälan av byggnadsnämnden - gäller också det fallet att en planerad byggnad eller anläggning som uppdelats genom tredimensionell fastighetsbildning inte uppförs och det meddelade bygglovet upphört att gälla.
Den av oss föreslagna lagstiftningen kan tidigast träda i kraft den 1 juli 1997.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 1
157
Lagförslagen i betänkandet Tredimensionell fastighetsindelning (SOU 1996:87)
Förslag till lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken
dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 7 §, 3 kap. 3 § samt 4 kap. 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 § och 3 kap. 6 §, av följande lydelse,
dels att nuvarande 3 kap. 5 § skall betecknas 3 kap. 4 § och nuvarande 3 kap. 7 § skall betecknas 3 kap. 8 §,
dels att nya 3 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1kap.
1 §
Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser.
I den omfattning som bestämts genom fastighetsbildning kan indelningen i fastigheter avse också utrymmen som upptas av eller är avsedda att upptas av en byggnad eller någon annan anläggning.
Sämjedelning är utan verkan.
3 §
Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad. Om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar.
Gräns på marken som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts i laga ordning. Kan utmärkningen inte längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta tillsammans med handlingar, innehav och andra omständigheter kan antas ha varit avsedd. Om gränsens sträckning inte utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar.
Gräns som angetts i förhållande till en byggnad eller någon annan anläggning har den sträckning som med ledning av anläggningens konstruktion, förrättnings-
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
158
karta tillsammans med handlingar, innehav och andra omständigheter kan antas ha varit avsedd.
7 §
Ägaren av en sådan fastighet eller fastighetsdel som avses i 1 kap. 3 § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) har rätt att använda luftrum som tillhör en angränsande fastighet om användningen inte är till skada eller olägenhet för dess ägare.
2 kap.
7 §1
Överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man, förrän föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre kan anses höra till denna.
Om verkan av vissa överlåtelser från staten, av exekutiv försäljning av föremål som hör till fastighet och av ianspråktagande av sådant föremål genom expropriation finns särskilda bestämmelser.
3 kap.
3 §2
| Den som ämnar utföra eller låta | Den som avser att utföra eller |
| utföra grävning eller liknande ar- | låta utföra byggnadsarbete, gräv- |
| bete på sin mark skall vidta varje | ning eller liknande arbete på sin |
| skyddsåtgärd som kan anses nöd- | fastighet skall vidta varje skydds- |
| vändig för att förebygga skada på | åtgärd som kan anses nödvändig |
| angränsande mark. Bestämmelser | för att förebygga skada på an- |
| om ersättning för skador till följd | gränsande fastighet. Bestämmel- |
| av grävning eller liknande arbete | ser om ersättning för skador till |
| finns i miljöskadelagen (1986:225). | följd av byggnadsarbete, grävning |
| eller liknande arbete finns i miljö- | |
| skadelagen (1986:225). |
Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas enligt bestämmelserna i miljöskadelagen. Om det begärs, skall
1 Senaste lydelse 1992:1460
2 Senaste lydelse 1992:1209
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
159
| säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos | Prop. 2002/03:116 | ||||
| länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar. | Bilaga 2 | ||||
| Är byggnad eller annan an- | Om en byggnad eller någon | ||||
| läggning som hör till angränsande | annan anläggning som hör till en | ||||
| mark, till följd av vårdslöshet vid | angränsande fastighet, till följd av | ||||
| uppförandet eller brist i under- | vårdslöshet vid | uppförandet | eller | ||
| hållet, av sådan beskaffenhet att | brist i underhållet, | är | av | sådan | |
| särskild skyddsåtgärd är nöd- | beskaffenhet | att | en | särskild | |
| vändig för att förebygga skada | skyddsåtgärd är nödvändig för att | ||||
| med anledning av arbete som inte | förebygga skada med anledning av | ||||
| sträcks nedanför vanligt källar- | arbete som avses i första stycket | ||||
| djup, skall åtgärden bekostas av | och som inte är särskilt ingripande | ||||
| den angränsande markens ägare. | eller av annan anledning medför | ||||
| Om anläggningen hör till en | särskild risk, skall åtgärden be- | ||||
| tomträtt, skall åtgärden i stället | kostas av den angränsande fastig- | ||||
| bekostas av tomträttshavaren. | hetens ägare. | Om | anläggningen | ||
| hör till en tomträtt skall åtgärden i | |||||
| stället bekostas av tomträttsha- | |||||
| varen. | |||||
5 § 3
Åtgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. Den som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte berättigad till ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar
4 §
Åtgärder för att förebygga skada till följd av byggnadsarbete, grävning eller liknande arbete får vidtas på annans fastighet, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet.
Den som skall utföra arbete på sin del av en byggnad eller någon annan anläggning som är uppdelad mellan flera fastigheter, skall ges tillträde till en annan del av anläggningen, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller synnerlig olägenhet och angelägenheten av tillträdet uppväger den skada som detta medför.
Skada och intrång som uppkommer till följd av åtgärd som avses i första eller andra stycket
| 3 Senaste lydelse 1992:1209. | 160 |
skall ersättas. Den som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte berättigad till ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.
5 §
Om det till följd av brist i underhållet av eller skada på en del av en byggnad eller någon annan anläggning som är uppdelad mellan flera fastigheter, finns risk för att betydande skada skall uppkomma på någon annan del av anläggningen, får domstol förelägga ägaren att åtgärda bristen. Förvaltas den bristfälliga delen av anläggningen av en samfällighetsförening skall föreläggandet riktas mot föreningen. Ett föreläggande skall dock inte meddelas om anläggningen är så bristfällig att den inte lämpligen bör återställas i brukbart skick.
Fråga om föreläggande enligt första stycket prövas på ansökan av ägaren till den del av anläggningen som är utsatt för risken att skadas. I föreläggandet, som får förenas med vite, skall det bestämmas inom vilken tid den eller de åtgärder som avses med föreläggandet skall ha vidtagits. Om det finns särskilda skäl, får tiden förlängas.
Om föreläggandet inte följs, får domstolen meddela ett nytt föreläggande, eller tillåta sökanden att åtgärda bristen. Meddelas sådant tillstånd skall domstolen även fastställa den beräknade kostnaden för åtgärden. Sökanden är berättigad till ersättning av fastighetsägaren med fastställt belopp
6 §
Om det i ett sådant fall som avses i 5 § första stycket föreligger fara i dröjsmål och det kan antas
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
161
7 §4
Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt,
4 Senaste lydelse 1992:1209.
att ett föreläggande för fastighetsägaren att åtgärda bristen skulle bli utan verkan, får domstolen i stället för att meddela ett sådant föreläggande tillåta sökanden att företa de åtgärder som är oundgängligen nödvändiga. Sådant tillstånd får inte meddelas utan att motparten beretts tillfälle att yttra sig. Föreligger synnerliga skäl får domstolen dock meddela tillståndet att gälla till dess annat förordnats. Sökanden är berättigad till ersättning av fastighetsägaren med skäligt belopp.
7 §
En fastighetsägare som underlåter att vårda sin del av en byggnad eller någon annan anläggning skall ersätta skada som till följd av underlåtenheten uppkommer på någon annan del av anläggningen.
8 §
Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på en angränsande fastighet, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne inte skyldig att avträda det utrymme som tagits i anspråk förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock inte, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande fastigheten med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande fastighetens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om fastigheten före intrånget har upplåtits med
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
162
| är tomträttshavaren berättigad till | tomträtt, | är | tomträttshavaren be- | Prop. 2002/03:116 |
| ersättning för det intrång som | rättigad | till | ersättning för det in- | Bilaga 2 |
| anläggningen medför för honom. | trång som | anläggningen medför | ||
| för honom. | ||||
4kap.
7 §
Köp, som innebär att visst område av fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.
Köp som innebär att en viss del av en fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning som är sökt senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen inte är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.
Gäller köpet ett utrymme som är avsett att upptas av en byggnad eller någon annan anläggning räknas den i första stycket angivna tiden från den dag då anläggningen uppfördes. Köpet är dock inte giltigt om förrättningen sökts senare än två år efter den dag då köpehandlingen upprättades.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
163
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)
dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 4 kap. 27 § samt 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 kap. 1 a § samt 8 kap. 5 och 6 §§, av följande lydelse,
dels att nuvarande 8 kap. 7 § skall betecknas 8 kap. 8 §, dels att nya 8 kap. 7 § skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1kap.
3 §
Samfällighet enligt denna lag är mark som hör till flera fastigheter gemensamt.
En anläggningsfastighet är en fastighet som upptas av eller är avsedd att upptas av en byggnad eller någon annan anläggning och som inte omfattar ett markområde. Bestämmelser om anläggningsfastighet tillämpas också på en sådan del av en fastighet som är belägen utanför dess markområde.
4 §
Vad som i denna lag sägs om mark eller område gäller i tilllämpliga delar även beträffande fiske som ej ingår i äganderätten till vattenområdet och ej utgör servitut.
Bestämmelser i denna lag om mark, ägovidd eller område tillämpas även på utrymmen som kan bli föremål för fastighetsbildning. Detsamma gäller för fiske som inte ingår i äganderätten till vattenområdet och inte utgör servitut.
3 kap.
1a §
När en anläggningsfastighet nybildas eller ombildas skall den nya fastigheten genom servitut eller på annat sätt tillförsäkras tillfart och i övrigt sådan rätt som utgör förutsättning för dess ändamålsenliga användning och dess bestånd som en särskild fastighet.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
164
| Fastighetsbildning | enligt | första | Prop. 2002/03:116 | ||||||||||
| stycket skall avse befintlig be- | Bilaga 2 | ||||||||||||
| byggelse och får inte ske om syftet | |||||||||||||
| bättre | kan | tillgodoses | genom | ||||||||||
| fastighetsbildning | på | annat | sätt. | ||||||||||
| Om det finns särskilda skäl får | |||||||||||||
| dock fastighetsbildning för plane- | |||||||||||||
| rad bebyggelse ske under förutsät- | |||||||||||||
| tning att bygglov meddelats när | |||||||||||||
| sådant behövs och fastigheten kan | |||||||||||||
| antas få varaktig användning för | |||||||||||||
| sitt ändamål inom en nära framtid. | |||||||||||||
| Fastighetsbildning | enligt | första | |||||||||||
| stycket får inte ske om syftet är att | |||||||||||||
| skapa en fastighet för bostads- | |||||||||||||
| ändamål av en enskild lägenhet. | |||||||||||||
| 4 kap. | |||||||||||||
| 27 § | |||||||||||||
| Gräns som tillkommer | genom | Gräns på marken som till- | |||||||||||
| fastighetsbildningen skall utstakas | kommer | genom | fastighetsbild- | ||||||||||
| och utmärkas i behövlig omfatt- | ningen skall utstakas och utmärkas | ||||||||||||
| ning. | Sträckningen | av | utstakad | i behövlig omfattning. Sträck- | |||||||||
| gräns | skall överensstämma | med | ningen av utstakad gräns skall | ||||||||||
| fastighetsbildningsbeslutet. | Ut- | överensstämma | med | fastighets- | |||||||||
| stakning som endast i mindre mån | bildningsbeslutet. Utstakning som | ||||||||||||
| avviker från beslutet får dock | endast i mindre mån avviker från | ||||||||||||
| läggas till grund för utmärkningen, | beslutet får dock läggas till grund | ||||||||||||
| om rättelse av utstakningen skulle | för utmärkningen, om rättelse av | ||||||||||||
| medföra kostnad som icke står i | utstakningen | skulle | medföra | ||||||||||
| skäligt förhållande till den be- | kostnad som inte står i skäligt | ||||||||||||
| tydelse det kan ha för sakägare att | förhållande till den betydelse det | ||||||||||||
| fastighetsbildningen | genomföres i | kan ha för sakägare att fastighets- | |||||||||||
| full överensstämmelse med be- | bildningen | genomföres | i | full | |||||||||
| slutet. | överensstämmelse med beslutet. | ||||||||||||
| En | anläggningsfastighets | grän- | |||||||||||
| ser skall anges i förhållande till | |||||||||||||
| anläggningen | och | beskrivas i | |||||||||||
| karta eller handlingar. | |||||||||||||
Om det är lämpligt, får utmärkning av gräns verkställas efter förrättningens avslutande. Angående sådan åtgärd skall sakägarna underrättas i god tid. Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt 20 § andra stycket.
165
7 kap
1 §1
Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av väsentlig betydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande skall hänsyn ej tagas till rättighet som är grundad på frivillig upplåtelse.
Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet ej innefatta skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. Servitut får ej bildas för viss tid eller göras beroende av villkor. Dock får bestämmas att servitut skall gälla endast så länge ändamålet ej tillgodosetts på annat sätt som särskilt anges.
Med stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får beslutas att egendom som kan utgöra fastighetstillbehör och som är avsedd för stadigvarande bruk vid utövande av servitutet, skall höra till den härskande fastigheten. Ett sådant beslut får meddelas när servitutet bildas eller vid en ny förrättning.
För bildande av servitut varom bestämmelser har meddelats i en fastighetsplan gäller inte första stycket och 5 kap. 8 §.
8kap.
5 §
Om en byggnad eller någon annan anläggning som hör till en anläggningsfastighet förstörs och anläggningen inte lämpligen bör återställas i brukbart skick, skall anläggningsfastigheten ombildas för ny bebyggelse eller sammanföras med en fastighet som omfattar det markområde inom vilket anläggningsfastigheten är belägen.
En ägare till en fastighet som upptogs av en del av en sådan anläggning som avses i första stycket, får utan hinder av de inskränkningar som framgår av 5 kap. 7 § och av
1 Senaste lydelse 1987:124
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
166
anläggningen. Om inlösen begärs av en del av en fastighet, och en återstående del lider synnerligt men av detta, får inlösen endast ske om även den del som lider synnerligt men inlöses. Om flera fastighetsägare begär inlösen, har den företräde vars del av anläggningen hade det största värdet. Om flera delar av anläggningen hade lika värde, har den företräde som först begärt inlösen.
6 §
Om mer än två år förflutit sedan en anläggning förstörts utan att fastighetsindelningen ändrats på sätt som sägs i 5 § första stycket, skall en sådan nämnd som avses i 4 kap. 15 § anmäla förhållandet till lantmäterimyndigheten.
Detsamma gäller om en anläggningsfastighet nybildats eller ombildats för planerad bebyggelse och erforderligt bygglov upphört att gälla till följd av bestämmelsen i 8 kap. 33 § plan– och bygglagen (1987:10).
7 §
Efter anmälan enligt 6 § får lantmäterimyndigheten besluta att de anläggningsfastigheter som berörs av anmälan skall avstås genom inlösen för att överföras till en fastighet som omfattar det markområde inom vilket anläggningsfastigheten är belägen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
167
| Förslag till lag om ändring i anläggningslagen | Prop. 2002/03:116 | |||||||||
| Bilaga 2 | ||||||||||
| Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149) att 14– | ||||||||||
| 16, 24 och 26 §§ skall ha följande lydelse. | ||||||||||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||||||
| 14 § | ||||||||||
| Gemensamhetsanläggning | och | Gemensamhetsanläggning | och | |||||||
| rätt till utrymme är samfällda för | rätt till utrymme är samfällda för | |||||||||
| de fastigheter som deltager i an- | de fastigheter som deltager i | |||||||||
| läggningen. Inlöst mark är sam- | anläggningen. Inlöst utrymme är | |||||||||
| fälld för de fastigheter för vilka | samfällt för de fastigheter för vilka | |||||||||
| inlösen skett. | inlösen skett. | |||||||||
| För anläggningens utförande och drift utgör de deltagande | ||||||||||
| fastigheterna en särskild samfällighet. | ||||||||||
| 15 § | ||||||||||
| Grunderna för | fördelning av | Grunderna | för | fördelning | av | |||||
| kostnaderna | för | gemensamhets- | kostnaderna | för | gemensamhets- | |||||
| anläggnings | utförande fastställes | anläggnings | utförande fastställs | |||||||
| vid förrättningen. | För | varje | vid förrättningen. För varje fastig- | |||||||
| fastighet anges | andelstal, | som | het anges andelstal, som bestäms | |||||||
| bestämmes efter vad som är skäligt | efter vad som är skäligt med | |||||||||
| med hänsyn främst till den nytta | hänsyn främst till den nytta | |||||||||
| fastigheten | har | av | anläggningen. | fastigheten har | av | anläggningen. | ||||
| Inlöses mark för endast vissa av | Inlöses utrymme för endast vissa | |||||||||
| deltagarna | i | anläggningen, | av deltagarna | i | anläggningen, | |||||
| fastställes | grunderna | för | fastställs grunderna för fördelning | |||||||
| fördelning | av | kostnaderna | för | av kostnaderna för inlösen särskilt. | ||||||
inlösen särskilt.
Andelstal fastställes även i fråga om kostnaderna för anläggningens drift. Sådant andelstal bestämmes efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda anläggningen. Om det är lämpligt, kan föreskrivas att kostnaderna i första hand skall fördelas genom att avgifter uttages för anläggningens utnyttjande. Grunderna för beräkningen av sådana avgifter fastställes vid förrättningen.
16 §
Med stöd av överenskommelse mellan ägarna till de fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen och ägaren till den fastighet på vilken gemensamhetsanläggningen inrättats får beslutas att egendom som utgör fastighetstillbehör och omfattas av gemensamhetsanläggningen skall vara samfälld för de deltagande
fastigheterna. Ett sådant beslut får
168
meddelas när gemensamhetsan- Prop. 2002/03:116 läggningen inrättas eller vid en ny Bilaga 2 förrättning.
Avsteg får göras från
1.5 §, om ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen medger det,
2.8 § såvitt den innebär skydd för enskilt intresse, 12 § första stycket eller 13 §, om de fastighetsägare och andra sakägare vilkas rätt beröres medger det,
3.15 §, om det medges av fastighetsägare som ålägges större bidragsskyldighet än som i annat fall skolat gälla och avvikelsen från bestämmelsen inte sker i otillbörligt syfte.
Svarar fastighet för fordran, får avsteg från 13 eller 15 § med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare behövs ej, om anläggningens inrättande är väsentligen utan betydelse för honom.
Om hinder icke möter mot anläggningen, skall fastighetsbildningsmyndigheten meddela anläggningsbeslut.
I anläggningsbeslut anges
1.anläggningens ändamål, läge, storlek och huvudsakliga beskaffenhet i övrigt,
2.de fastigheter som skall deltaga i anläggningen,
3.utrymme som upplåtes för anläggningen,
4.fastighet eller del därav som inlöses,
5.tiden för anläggningens bestånd, om sådan anses böra bestämmas,
6.den tid inom vilken anläggningen skall vara utförd,
7.behövliga föreskrifter i fråga om anläggningens utförande.
Svarar fastighet för fordran, får beslut enligt första stycket meddelas eller avsteg från 13 eller 15 § med stöd av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare behövs ej, om anläggningens inrättande är väsentligen utan betydelse för honom.
24 §
Om hinder inte möter mot anläggningen, skall lantmäterimyndigheten meddela anläggningsbeslut.
I anläggningsbeslut anges
1.anläggningens ändamål, läge, storlek och huvudsakliga beskaffenhet i övrigt,
2.de fastigheter som skall delta i anläggningen,
3.utrymme som upplåts för anläggningen,
4.fastighet eller del därav som inlöses,
5.fastighetstillbehör som skall vara samfällda för de deltagande fastigheterna,
6.tiden för anläggningens bestånd, om sådan anses böra bestämmas,
7.den tid inom vilken
| anläggningen skall vara utförd, | 169 |
8. behövliga föreskrifter i fråga om anläggningens utförande.
I anläggningsbeslutet får också anges de i anläggningen deltagande fastigheternas andelstal i fråga om kostnaderna för anläggningens utförande och drift.
Prövas anläggningsfråga gemensamt med fastighetsbildningsåtgärd vid en förrättning, får anläggningsbeslutet upptagas i fastighetsbildningsbeslutet.
26 §
Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft och ersättning enligt 13 § ha betalats.
Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller inlösts sker vid den tidpunkt som lantmäterimyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft och ersättning enligt 13 § ha betalats.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
170
Förslag till lag om ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter att 19 § skall ha följande lydelse.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
19 §1
Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning.
Om en samfällighetsförening förvaltar gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde och som är inrättad för småhusfastigheter eller för sådana fastigheter jämte hyresfastigheter eller bostadsrättsfastigheter, skall samfällighetsföreningen avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen. Föreningens styrelse skall i sådant fall också upprätta en underhålls och förnyelseplan som skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningarnas storlek skall kunna bedömas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Senaste lydelse 1989:727.
171
Förslag till lag om ändring i miljöskadelagen
Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskadelagen (1986:225) att 5 § skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||
| 5 § | ||||
| I andra fall än som anges i 3 | I andra fall än som anges i 3 | |||
| eller 4 § utges skadestånd för | eller 4 § utges skadestånd för | |||
| skador som orsakas av grävning | skador | som | orsakas | av |
| eller liknande arbete, om den som | byggnadsarbete, | grävning | eller | |
| utför eller låter utföra arbetet har | liknande arbete, om den som utför | |||
| försummat att vidta sådana | eller låter utföra arbetet har för- | |||
| skyddsåtgärder som anges i 3 kap. | summat att vidta sådana skydds- | |||
| 3 § jordabalken eller i annat | åtgärder som anges i 3 kap. 3 § | |||
| hänseende har brustit i omsorg vid | jordabalken eller i annat hän- | |||
| arbetets utförande. | seende har brustit i omsorg vid | |||
| arbetets utförande. | ||||
Om arbetet är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk, skall den skada som orsakas av arbetet ersättas även om den som utför eller låter utföra arbetet inte har varit försumlig.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 2
172
| Förslag till lag om ändring i plan och bygglagen | Prop. 2002/03:116 | |
| Härigenom föreskrivs i fråga om plan och bygglagen (1987:10) att | Bilaga 2 | |
| 1 kap. 1 § och 8 kap. 16 § skall ha följande lydelse. | ||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
1 kap.
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Bestämmelser i denna lag om mark tillämpas också på annat utrymme som kan bli föremål för fastighetsbildning.
8 kap.
Ansökningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller byggnadsdelen
1.omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser,
2.behövs för bostadsförsörjningen eller
3.bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, mil jömässiga eller konstnärliga värde.
16 §
Ansökningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller byggnadsdelen
1.omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser,
2.behövs för en fastighets ändamålsenliga användning och dess bestånd som en särskild fastighet,
3.behövs för bostadsförsörjningen eller
4.bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, mil jömässiga eller konstnärliga värde.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
1 Senaste lydelse 1993:419.
173
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet Tredimensionell fastighetsindelning (SOU 1996:87)
Remissyttranden över betänkandet Tredimensionell fastighetsindelning (SOU 1996:87) har avgetts av Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Domstolsverket, Kammarkollegiet, Fortifikationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Kungl. Tekniska Högskolan, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Banverket, Vägverket, Boverket, Lantmäteriverket, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Sundsvalls kommun, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Advokatsamfund, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Byggentreprenörerna, HSB Riksförbund ek. för., Riksbyggen, Securum AB, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Lantmätareförening och Villaägarnas Riksförbund. Göteborgs kommun har bifogat ett yttrande från Förvaltnings AB Framtiden.
Yttranden har inkommit även från Statens järnvägar och Bofrämjandet.
Stockholms Kooperativa Bostadsförening och Hyresgästernas Riksförbund har avstått från att yttra sig.
Prop.2002/03:116
Bilaga 3
174
Förteckning över deltagarna vid Justitiedepartementets hearing den 16 maj 2000
Prop.2002/03:116
Bilaga 4
Vid Justitiedepartementets hearing om tredimensionell fastighetsindelning den 16 maj 2000 deltog representanter från Domstolsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Kungl. Tekniska Högskolan, Lantmäteriverket, Statens järnvägar, Vägverket, Stockholms kommun, Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun, Lantmäterimyndigheten i Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, Svenska Bankföreningen, HSB Riksförbund, Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, JM AB, Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges Byggindustrier och Sveriges Fastighetsägareförbund.
175
Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
Förslag till lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken1
dels att nuvarande 3 kap. 5 § och 3 kap. 7 § skall betecknas 3 kap. 4 § och 3 kap. 10 §,
dels att 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 3 §, nya 3 kap. 4 och 10 §§, 4 kap. 7 och 9 §§, 6 kap. 16 §, 7 kap. 9 §, 8 kap. 4 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 5 §, 12 kap. 18 a och 18 d §§, 13 kap. 11 § samt 14 kap. 13 § skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas sex nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och 3 kap.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 a §
I denna balk betyder
1.anläggningsfastighet: en fastighet som avgränsas i både horisontalplanet och vertikalplanet,
2.anläggningsutrymme: ett utrymme som är fogat till en annan fastighet än en anläggningsfastighet och som avgränsas i både horisontalplanet och vertikalplanet.
2 kap.
1 §2
| Till fastighet hör | Till en fastighet hör | ||
| byggnad, ledning, stängsel och | byggnader, ledningar, stängsel | ||
| annan anläggning som anbragts i | och andra anläggningar som har | ||
| eller ovan jord för stadigvarande | anbragts inom fastigheten för | ||
| bruk, | stadigvarande bruk, | ||
| på rot stående träd och andra | på rot stående träd och andra | ||
| växter, | växter, | ||
| naturlig gödsel. | naturlig gödsel. | ||
| Till fastighet hör även sådan | Till en fastighet hör även en | ||
| byggnad | eller annan | anläggning | sådan byggnad eller annan an- |
| som är uppförd utanför fastigheten, | läggning som är uppförd utanför | ||
| om den är avsedd för stadigvarande | fastigheten, om den är avsedd för | ||
| bruk vid | utövning av | servitut till | stadigvarande bruk vid utövandet av |
| 1 Balken omtryckt 1971:1209. | |||
| 2 Senaste lydelse 1973:1145. | 176 | ||
förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om ledning för vilken beviljats ledningsrätt om vid förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1114) förordnats att rätten skall höra till fastigheten.
ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om en ledning för vilken ledningsrätt har beviljats, om det vid en förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1114) har förordnats att rätten skall höra till fastigheten.
2 §
Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.
I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till byggnad, såvitt angår
1.bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling,
2.butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,
3.samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4.ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och anläggning för maskinmjölkning,
5.fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.
Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket hör ej till byggnaden.
Om olika delar av en byggnad hör till skilda fastigheter, hör föremål som avses i första eller andra stycket till den del av byggnaden där det är beläget.
3 kap.
3 §3
| Den som ämnar utföra eller låta | Den som avser att utföra eller |
| utföra grävning eller liknande | låta utföra grävning eller liknande |
| arbete på sin mark skall vidta varje | arbete på sin fastighet skall vidta |
| skyddsåtgärd som kan anses nöd- | varje skyddsåtgärd som kan anses |
| vändig för att förebygga skada på | nödvändig för att förebygga skada |
| angränsande mark. Bestämmelser | på angränsande fastighet. Bestäm- |
| om ersättning för skador till följd | melser om ersättning för skador |
| av grävning eller liknande arbete | till följd av grävning eller liknande |
| finns i 32 kap. miljöbalken. | arbete finns i 32 kap. miljöbalken. |
Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock
3 Senaste lydelse 1998:861.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
177
| ersättas enligt bestämmelserna i 32 kap. miljöbalken. Om det begärs, | Prop.2002/03:116 | |
| skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos | Bilaga 5 | |
| länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar. | ||
| Är byggnad eller annan anlägg- | Om en byggnad eller någon | |
| ning som hör till angränsande | annan anläggning som hör till en | |
| mark, till följd av vårdslöshet vid | angränsande fastighet, till följd av | |
| uppförandet eller brist i under- | vårdslöshet vid uppförandet eller | |
| hållet, av sådan beskaffenhet att | brist i underhållet, är av sådan | |
| särskild skyddsåtgärd är nödvän- | beskaffenhet att särskild skydds- | |
| dig för att förebygga skada med | åtgärd är nödvändig för att före- | |
| anledning av arbete som inte | bygga skada med anledning av | |
| sträcks nedanför vanligt källar- | arbete som inte sträcks nedanför | |
| djup, skall åtgärden bekostas av | vanligt källardjup, skall åtgärden | |
| den angränsande markens ägare. | bekostas av den angränsande fas- | |
| Om anläggningen hör till en | tighetens ägare. Om anläggningen | |
| tomträtt, skall åtgärden i stället | hör till en tomträtt, skall åtgärden i | |
| bekostas av tomträttshavaren. | stället bekostas av tomträtts- | |
| havaren. | ||
5 §4
Åtgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. Den som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte berättigad till ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.
4 §5
Åtgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtas på annans fastighet, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. Den som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte berättigad till ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.
5 §
Bestämmelserna i
1.olika delar av anläggningen hör till skilda fastigheter, och
2.minst en del av anläggningen hör till en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme.
Om en anläggning eller en del av denna hör till en tomträtt,
| 4 | Senaste lydelse 1992:1209. | |
| 5 | Tidigare 3 kap. 4 § upphävd genom 1986:226. | 178 |
| gäller vad som sägs om fastig- | Prop.2002/03:116 |
| heten i stället tomträtten. | Bilaga 5 |
6 §6
Bestämmelserna om grävning eller liknande arbete i 3 § första och andra styckena och 4 § tillämpas också vid byggnadsarbete på en del av en sådan anläggning som avses i 5 §, om arbetet medför risk för skada på någon annans del av anläggningen.
Skyddsåtgärder på någon annans del av anläggningen skall dock bekostas av den anläggningsdelens ägare, om
1.risken för skada på anläggningsdelen beror på att denna är vårdslöst uppförd eller bristfälligt underhållen, och
2.arbetet inte är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk.
I fall som avses i andra stycket är ägaren av den anläggningsdel som riskerar att skadas inte berättigad till ersättning enligt 4 §.
Bestämmelser om ersättning för skador till följd av byggnadsarbete på en del av en sådan anläggning som avses i 5 § finns i 32 kap. miljöbalken.
7 §
Den som äger en del av en sådan anläggning som avses i 5 § har rätt att för utförande av byggnadsarbete på sin del av anläggningen få tillträde till andra delar av anläggningen, om behovet av tillträde klart överväger den skada och olägenhet som tillträdet medför.
Skada och intrång till följd av tillträdet skall ersättas. Om det begärs, skall säkerhet för ersättningen ställas hos länsstyrelsen
| 6 Tidigare 3 kap. 6 § upphävd genom 1986:226. | 179 |
innan arbetet börjar. Därvid tillämpas 2 kap. utsökningsbalken.
8 §
Om en del av en sådan anläggning som avses i 5 § är så vårdslöst uppförd eller bristfälligt underhållen att det finns risk för att en inte obetydlig skada drabbar någon annans del av anläggningen, är ägaren till den bristfälliga delen av anläggningen skyldig att åtgärda bristen.
Ägaren av den del av anläggningen som riskerar att skadas har rätt till skälig ersättning för kostnader som har uppkommit för att undanröja risken för skada.
Första och andra styckena gäller inte om anläggningen redan när risken uppkom var skadad eller försliten i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna sitt ändamål.
9 §
I mål som avser skyldighet att åtgärda en sådan brist som avses i 8 § första stycket får domstolen för tiden till dess frågan har avgjorts genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft förplikta ägaren till den bristfälliga delen av anläggningen att vidta de åtgärder som är oundgängligen nödvändiga för att undvika skador på någon annans del av anläggningen.
Ett beslut enligt första stycket får meddelas endast om käranden yrkar det och han eller hon gör sannolikt
1.att svaranden är skyldig att vidta skadeförebyggande åtgärder enligt 8 §, och
2.att saken inte tål uppskov. Vid prövningen av en fråga som
avses i första stycket tillämpas 15 kap. 5 § tredje stycket, 6, 8 och 10 §§ rättegångsbalken.
Ett beslut enligt denna paragraf får verkställas på samma sätt som
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
180
7 §7
Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom.
en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får överklagas särskilt.
10 §
Har en byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på en angränsande fastighet och skulle det medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare att ta bort eller förändra anläggningen, är denne inte skyldig att avträda den mark eller det utrymme som har tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Detta gäller dock inte, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande fastigheten med avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen har överlåtits till annan, denne ägde kännedom om detta vid sitt förvärv.
Den angränsande fastighetens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom eller henne. Om fastigheten före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom eller henne.
4kap.
7 §
Köp, som innebär att visst område av fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.
Ett köp, som innebär att en viss del av en fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen inte är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.
7 Senaste lydelse 1992:1209.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
181
| 9 § | |
| I fråga om köp av mark som är | Vad som sägs i 7 § gäller också |
| samfälld för flera fastigheter eller | vid köp av samfälld mark, samfällt |
| av fastighets andel i sådan mark | utrymme eller en fastighets andel i |
| äger 7 § motsvarande tillämpning. | sådan mark eller sådant utrymme. |
6 kap.
16 §
Sammanlägges fastighet eller del av fastighet med annan fastighet eller fastighetsdel, omfattar inteckning som besvärar någon av de i sammanläggningen ingående fastigheterna eller fastighetsdelarna hela den nybildade fastigheten.
Avstyckas samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet, svarar den avstyckade fastigheten icke för inteckning i stamfastighet.
7kap.
9 §
Avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i andel i fastighet eller i fastighets andel i mark, som är samfälld för flera fastigheter, har ej verkan som upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft.
Ett avtal som innebär att en i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i en andel i fastighet eller i en fastighets andel i samfälld mark eller samfällt utrymme har inte verkan som upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft.
29 §8
Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut undergår fastighetsreglering, får rättigheten därefter utövas på område, som genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten eller om utövning av rättigheten på det överförda området eljest måste anses strida mot upplåtelsen eller är oförenlig med sådant förordnande som avses i tredje stycket. Föreskrift om rätt för lantmäterimyndigheten att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt
| finns i fastighetsbildningslagen (1970:988). | ||
| Nyttjanderätt, servitut och rätt | Nyttjanderätt, | servitut och rätt |
| till elektrisk kraft gäller ej vidare i | till elektrisk kraft gäller inte vidare | |
| mark eller byggnad som genom | i mark, utrymme eller byggnad | |
| fastighetsreglering frångår fastig- | som genom | fastighetsreglering |
| het vari rättigheten upplåtits. Det | frångår den fastighet som rättig- | |
| åligger den som tillträder sådan | heten har upplåtits i. Det åligger | |
| byggnad att inom en månad från | den som tillträder en sådan | |
| tillträdet uppsäga hyresavtal som | byggnad att inom en månad från | |
8 Senaste lydelse 1995:1397.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
182
gällde mot avträdaren. I annat fall gäller avtalet mot honom.
Att lantmäterimyndigheten kan förordna att en rättighet skall fortsätta att gälla i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår den fastighet vari rättigheten upplåtits föreskrivs i 5 kap. 33 a § och 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen. En sådan rättighet skall vid tillämpningen av 22 § äga företräde framför en rättighet som enligt första stycket skulle få utövas i marken eller byggnaden.
| tillträdet säga upp hyresavtal som | Prop.2002/03:116 | ||
| gällde mot avträdaren. I annat fall | Bilaga 5 | ||
| gäller avtalet mot tillträdaren. | |||
| Att lantmäterimyndigheten kan | |||
| förordna att en rättighet skall fort- | |||
| sätta att gälla i mark, utrymme | |||
| eller byggnad som genom fastig- | |||
| hetsreglering frångår den fastighet | |||
| som rättigheten har upplåtits i | |||
| föreskrivs | i | 5 kap. 33 a § och | |
| 7 kap. 13 | § | fastighetsbildnings- | |
lagen. En sådan rättighet skall vid tillämpningen av 22 § ha företräde framför en rättighet som enligt första stycket skulle få utövas i marken, utrymmet eller byggnaden.
8 kap.
4 §9
Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsägningen, om ej rätten finner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta
| tidigare eller annat följer av 25 §. | Om ett arrendeavtal sägs upp av | ||
| Om arendeavtal | uppsäges | av | |
| annan orsak som ger jordägare | annan orsak som ger jordägare | ||
| eller arrendator rätt att frånträda | eller arrendator rätt att frånträda | ||
| avtalet, upphör avtalet att gälla på | avtalet, upphör avtalet att gälla på | ||
| den fardag som inträffar närmast | den fardag som inträffar närmast | ||
| efter sex månader från uppsäg- | efter sex månader från uppsäg- | ||
| ningen. Frånträder arrendatorn av- | ningen. Frånträder arrendatorn av- | ||
| talet med stöd av 7 kap. 30 § andra | talet med stöd av 7 kap. 30 § andra | ||
| stycket, skall avtalet, om arrenda- | stycket, skall avtalet, om arren- | ||
| torn begär det i uppsägningen, i | datorn begär det i uppsägningen, i | ||
| stället upphöra att gälla den dag då | stället upphöra att gälla den dag då | ||
| arrendatorn till följd av fastig- | arrendatorn till följd av fastighets- | ||
| hetsregleringen är | skyldig | att | regleringen är skyldig att avträda |
| avträda mark. Sker uppsägningen | mark eller utrymme. Sker uppsäg- | ||
| innan arrendatorn tillträtt arrende- | ningen innan arrendatorn har | ||
| stället, upphör avtalet genast att | tillträtt arrendestället, upphör av- | ||
| gälla. | talet genast att gälla. | ||
| Fardag är den 14 mars. | |||
| 9 Senaste lydelse 1989:722. | 183 |
| 10 kap. | Prop.2002/03:116 |
| 5 §10 | Bilaga 5 |
| Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till | |
| förlängning av detta, utom när |
1.arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger,
2.arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke bör förlängas,
3.byggnad på arrendestället uppförts utan bygglov i fall då sådant erfordrats eller i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser eller därmed jämförligt beslut av myndighet angående markens bebyggande eller användning,
| 4. i annat fall byggnad på | 4. i annat fall byggnad på | |||||
| arrendestället inte står i överens- | arrendestället inte står i överens- | |||||
| stämmelse med en detaljplan eller | stämmelse med en detaljplan eller | |||||
| områdesbestämmelser | och | jord- | områdesbestämmelser | och | jord- | |
| ägaren gör sannolikt, att han skall | ägaren gör sannolikt, att han skall | |||||
| använda marken i enlighet med | använda arrendestället i enlighet | |||||
| planen eller bestämmelserna. | med planen eller bestämmelserna. | |||||
| 5. jordägaren gör sannolikt, att | 5. jordägaren gör sannolikt, att | |||||
| marken | skall användas | för | arrendestället skall användas för | |||
| bebyggelse av annat slag än det | bebyggelse av annat slag än det | |||||
| som avses med upplåtelsen eller | som avses med upplåtelsen eller | |||||
| för jordbruk, industri eller annan | för jordbruk, industri eller annan | |||||
| ekonomisk verksamhet, samt int- | ekonomisk verksamhet, samt jord- | |||||
| resset för honom att kunna förfoga | ägarens intresse att kunna förfoga | |||||
| över marken för sådant ändamål | över arrendestället | för | sådant | |||
| påtagligt | överväger | arrendatorns | ändamål påtagligt överväger arren- | |||
| intresse av fortsatt arrende, | datorns intresse av fortsatt arrende, | |||||
6. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.
Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning.
11 kap.
5 §11
Har jordägaren uppsagt arrendeavtalet och vägrar han att förlänga arrendeförhållandet eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den grund att jordägaren för förlängning kräver arrendeavgift som ej är skälig eller uppställer annat villkor som strider mot god sed i arrendeförhållanden eller eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta arrendatorn dennes förlust på grund av arrendeförhållandets upphörande, om ej
1. arrendatorn åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen kan fordras att jordägaren förlänger arrendeförhållandet,
| 10 | Senaste lydelse 1987:132. | |
| 11 | Senaste lydelse 1973:187. | 184 |
| 2. jordägaren gör sannolikt, att | 2. jordägaren gör | sannolikt, | att | Prop.2002/03:116 | ||
| marken skall användas för annat | arrendestället skall | användas | för | Bilaga 5 | ||
| ändamål än det med upplåtelsen | annat ändamål än det med upp- | |||||
| avsedda, och intresset för honom | låtelsen avsedda, och jordägarens | |||||
| att kunna förfoga över marken för | intresse att kunna förfoga över | |||||
| sådant ändamål påtagligt över- | arrendestället för sådant ändamål | |||||
| väger | arrendatorns intresse av | påtagligt | överväger | arrendatorns | ||
| fortsatt arrende, eller | intresse av fortsatt arrende, eller | |||||
| 3. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa | ||||||
| arrendeförhållandet. | ||||||
| Första stycket äger motsvarande tillämpning, om arrendatorn har | ||||||
| uppsagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av | ||||||
| avtalet på ändrade villkor. | ||||||
| Förlust för arrendatorn som har samband med att denne bekostat upp- | ||||||
| förande av byggnad eller utförande av annat arbete på arrendestället skall | ||||||
| beaktas vid ersättningens bestämmande endast om åtgärden vidtagits i | ||||||
| enlighet med arrendeavtalet. | ||||||
| 12 kap. | ||||||
| 18 a §12 | ||||||
| Om en bostadslägenhet, som hyrs ut av fastighetsägaren till en hyres- | ||||||
| gäst för annat än fritidsändamål och som inte utgör del av hyresvärdens | ||||||
| egen bostad, inte har lägsta godtagbara standard enligt sjätte och sjunde | ||||||
| styckena, får hyresnämnden på hyresgästens ansökan förelägga | ||||||
| hyresvärden att vidta åtgärd som behövs för att lägenheten skall uppnå | ||||||
| sådan standard (upprustningsföreläggande). | ||||||
| I föreläggandet skall bestämmas inom vilken tid den åtgärd som avses | ||||||
| med föreläggandet skall ha vidtagits. Vite får sättas ut i föreläggandet. | ||||||
| Tiden i föreläggandet får förlängas, om det finns särskilda skäl för det | ||||||
| och ansökan om förlängd tid görs före utgången av den tidsfrist som | ||||||
| gäller. | ||||||
| Föreläggande får meddelas endast om åtgärden med hänsyn till kostna- | ||||||
| den för denna kan beräknas ge skäligt ekonomiskt utbyte. Om den | ||||||
| begärda åtgärden innebär att ingrepp måste göras i andra lägenheter i | ||||||
| huset, får ett föreläggande meddelas endast om hyresgästerna i dessa | ||||||
| lägenheter samtycker till åtgärden. | ||||||
| Bestämmelserna i 16 § |
||||||
| om upprustningsförelägganden. | Med | fastighetsägare jämställs | ||||
| Med | fastighetsägare jämställs | |||||
| innehavare av tomträtt och ägare | innehavare av tomträtt och ägare | |||||
| av byggnad som tillhör annan än | av byggnad som tillhör annan än | |||||
| ägaren av marken. | fastighetsägaren. | |||||
En bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard, om den är försedd med anordning inom lägenheten för
1.kontinuerlig uppvärmning,
2.kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll och hygien,
3.avlopp för spillvatten,
| 12 Senaste lydelse 1997:62. | 185 |
| 4. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt badkar eller | Prop.2002/03:116 |
| dusch, | Bilaga 5 |
5.försörjning med elektrisk ström för normal hushållsförbrukning,
6.matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och avställningsytor.
Utöver vad som anges i sjätte stycket krävs det för att lägsta godtagbara standard skall uppnås
1.att det finns tillgång både till förrådsutrymmen inom fastigheten och till anordning för hushållstvätt inom fastigheten eller inom rimligt avstånd från den, och
2.att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhållanden som inte skäligen kan godtas.
18 d §13
En fastighetsägare får endast under de förutsättningar som anges i andra stycket
1.utföra sådana standardhöjande åtgärder på fastigheten som har en inte obetydlig inverkan på en bostadslägenhets bruksvärde, eller
2.utföra åtgärder som medför en inte oväsentlig ändring av en bostadslägenhet eller av de gemensamma delarna av fastigheten.
För att sådana åtgärder skall få vidtas krävs det att de har godkänts av de berörda bostadshyresgästerna eller att hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgärderna. Om åtgärderna avser de gemensamma delarna av fastigheten, krävs det att de har godkänts av hyresgästerna i mer än hälften av de berörda bostadslägenheterna eller att hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgärderna. Godkännande eller tillstånd behövs inte, om åtgärderna vidtas för att en bostadslägenhet skall uppnå lägsta godtagbara standard enligt 18 a § sjätte och sjunde styckena.
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare av byggnad som tillhör någon annan än markägaren. Med hyresgäst avses i 18
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare av byggnad som tillhör någon annan än fastighetsägaren. Med hyresgäst avses i 18
13 kap.
11 §
Överenskommelse om ändring av avgälden för den kommande tidsperioden får ej träffas senare än ett år före utgången av den löpande perioden.
| Väcker fastighetsägaren eller | Väcker fastighetsägaren eller |
| 13 Senaste lydelse 2002:29. | 186 |
| tomträttshavaren under näst sista | tomträttshavaren | under | näst sista |
| året av den löpande perioden talan | året av den löpande perioden talan | ||
| om omprövning av avgälden, skall | om omprövning av avgälden, skall | ||
| rätten på grundval av det värde | rätten på grundval av det värde | ||
| marken äger vid tiden för | marken eller utrymmet har vid | ||
| omprövningen bestämma avgälden | tiden för omprövningen bestämma | ||
| för den kommande perioden. Vid | avgälden för | den | kommande |
| bedömande av markvärdet skall | perioden. När värdet bedöms, skall | ||
| hänsyn tagas till ändamålet med | hänsyn tas till ändamålet med | ||
| upplåtelsen och de närmare före- | upplåtelsen och de närmare före- | ||
| skrifter som skall tillämpas i fråga | skrifter som skall tillämpas i fråga | ||
| om fastighetens användning och | om fastighetens | användning och | |
| bebyggelse. | bebyggelse. | ||
Har avgälden för den kommande perioden ej bestämts enligt första eller andra stycket, skall den utgå med samma belopp som förut.
14 kap.
13 §
Bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken i tjänligt skick. Upphör servitutet, är han skyldig att föra bort sådan anläggning inom ett år därefter. Sker det ej, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens ägare utan lösen.
Om den härskande fastighetens ägare bortför byggnad eller annan anläggning som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken eller utrymmet i tjänligt skick. Upphör servitutet, är han skyldig att föra bort en sådan anläggning inom ett år därefter.
Gör han inte det, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens ägare utan lösen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
187
| Förslag till lag om ändring i miljöbalken | Prop.2002/03:116 | |
| Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken skall införas en ny paragraf, | Bilaga 5 | |
| 32 kap. 5 a §, av följande lydelse. | ||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
32 kap.
5 a §
Bestämmelserna i 5 § gäller också i fråga om skador som orsakas av åtgärder inom ramen för sådant byggnadsarbete som avses i 3 kap. 6 § jordabalken. Därvid skall vad som sägs i 5 § andra stycket gälla endast om den åtgärd som orsakar skadan är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
188
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)1
dels att nuvarande 8 kap. 7 § skall betecknas 8 kap. 10 §,
dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 5 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 7, 11, 14, 25 och 27 §§, 5 kap.
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 1 a §, 3 kap. 1 a § och 8 kap.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 a §
I denna lag betyder
1. anläggningsfastighet: en fastighet som avgränsas i både horisontalplanet och vertikalplanet,
2. anläggningsutrymme: ett utrymme som är fogat till en annan fastighet än en anläggningsfastighet och som avgränsas i både horisontalplanet och vertikalplanet.
Samfällighet enligt denna lag är mark som hör till flera fastigheter gemensamt.
Vad som i denna lag sägs om mark eller område gäller i tillämpliga delar även beträffande fiske som ej ingår i äganderätten till vattenområdet och ej utgör servitut.
3 §
En samfällighet enligt denna lag är mark eller utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt.
4 §
Vad som sägs i denna lag om mark, utrymme eller område gäller i tillämpliga delar även beträffande fiske som inte ingår i äganderätten till vattenområdet och inte utgör servitut.
2kap.
5 §
Är servitut eller annan särskild rättighet som hör till fastighet av
Om ett servitut eller någon annan särskild rättighet som hör
| 1 Lagen omtryckt 1992:1212. | 189 |
betydelse för fastigheten endast om viss mark hör till denna, följer rättigheten marken vid ändring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts gäller icke, om annat bestämmes vid fastighetsbildningen.
| till en fastighet är av betydelse för | Prop.2002/03:116 |
| fastigheten endast om viss mark | Bilaga 5 |
| eller visst utrymme hör till denna, | |
| följer rättigheten marken eller | |
| utrymmet vid ändring i fastighets- | |
| indelningen. Vad som nu har sagts | |
| gäller dock inte, om annat bestäms | |
| vid fastighetsbildningen. |
3kap.
1 §
Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten skall användas för bebyggelse skall den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.
Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som skall nybildas eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning.
För fastighetsbildning som medför att en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme nybildas eller ombildas gäller därutöver vad som föreskrivs i 1 a §.
1 a §
Fastighetsbildning som medför att en anläggningsfastighet nybildas eller ombildas får ske endast om
1.anläggningsfastigheten rymmer eller är avsedd att rymma en byggnad eller annan anläggning eller en del av en sådan,
2.anläggningsfastigheten tillförsäkras de rättigheter som behövs för att den skall kunna användas på ett ändamålsenligt sätt,
3.det står klart att ändamålet med fastighetsbildningen inte bör tillgodoses genom någon annan åtgärd, och
4.om syftet med fastighetsbild-
| ningen är att bilda en anlägg- | 190 |
ningsfastighet för bostadsändamål, denna är ägnad att omfatta minst fem bostadslägenheter.
I fråga om fastighetsbildning för en anläggning som ännu inte har uppförts gäller dessutom att fastighetsbildning enligt första stycket får ske endast om
1.det är nödvändigt för att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen,
2.nödvändigt bygglov har meddelats för anläggningen, och
3.fastigheten kan antas få användning för sitt ändamål inom en nära framtid.
Första och andra styckena tillämpas också vid fastighetsbildning som innebär att ett anläggningsutrymme nybildas eller ombildas.
4 kap.
7 §2
Förrättning skall handläggas av lantmäterimyndigheten i den ort där marken är belägen. Ligger marken under flera lantmäterimyndigheter, handlägges förrättningen av endera myndigheten.
En förrättning skall handläggas av lantmäterimyndigheten i den ort där de berörda fastigheterna är belägna. Ligger fastigheterna under flera lantmäterimyndigheter, skall förrättningen handläggas av endera myndigheten.
11 §3
I den utsträckning som är påkallad med hänsyn till fastighetsbildningens art och förhållandena i övrigt skall lantmäterimyndigheten utreda vilka som i egenskap av ägare till fastighet eller på annan grund är sakägare. Den som har lagfart på fastigheten anses som ägare, om det ej visas att fastigheten tillhör annan.
Ägaren till en fastighet som berörs av förrättningen skall på begäran av lantmäterimyndigheten uppge för honom kända innehavare av servitut, nyttjanderätt och rätt till elektrisk kraft. Underlåter han det utan giltigt skäl, skall han ersätta den skada som därigenom uppkommer för rättighetshavaren.
Om det är ovisst vilken av flera som äger en fastighet eller som innehar en rättighet, behandlas samtliga som sakägare. Har en fastighet bytt ägare genom ett förvärv som inte är fullbordat, är både överlåtaren och förvärvaren sakägare.
2 Senaste lydelse 1995:1394.
3 Senaste lydelse 1995:1394.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
191
Om en förrättning angår samfälld mark som förvaltas av en samfällighetsförening, är föreningen sakägare i stället för delägarna.
Om en förrättning angår sam- Prop.2002/03:116 fälld mark eller samfällt utrymme Bilaga 5
som förvaltas av en samfällighetsförening, är föreningen sakägare i stället för delägarna.
14 §4
Vid förrättning skall lantmäterimyndigheten hålla sammanträde med sakägarna.
Sammanträde behövs ej, om stridiga intressen mellan sakägare ej förekommer i ärendet och hinder mot den sökta fastighetsbildningen ej föreligger. Om ansökan skall avvisas eller det är uppenbart att fastighetsbildningen icke kan tillåtas, är sammanträde ej heller behövligt.
Vid sammanträde skall lantmäterimyndigheten redogöra för ansökningen samt klargöra innebörden av vidtagna och planerade åtgärder.
Sakägare och annan, som enligt särskild föreskrift skall underrättas om sammanträdet, skall få tillfälle att yttra sig och förebringa utredning i frågor som behandlas vid sammanträdet.
Sammanträde hålles där den mark är belägen som fastighetsbildningen avser, om det ej utan olägenhet kan hållas på annat ställe.
25 §5
Lantmäterimyndigheten skall utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen. Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombesörja de göromål av teknisk art och de värderingar som behövs för åtgärdens genomförande. Därvid bör rådplägning med sakägarna ske. Vid behov skall samråd ske
| med de myndigheter som beröres av åtgärden. | ||||||||||
| Sedan de i första stycket före- | Sedan de i första stycket före- | |||||||||
| skrivna åtgärderna har utförts, skall | skrivna åtgärderna har utförts, skall | |||||||||
| myndigheten meddela | beslut | om | myndigheten | meddela | beslut om | |||||
| fastighetsbildningen (fastighetsbild- | fastighetsbildningen (fastighetsbild- | |||||||||
| ningsbeslut). Detta beslut skall ange | ningsbeslut). Detta beslut skall ange | |||||||||
| hur | fastighetsindelningen | ändras, | hur | fastighetsindelningen | ändras, | |||||
| vilka | servitutsåtgärder | som vidtas | vilka | servitutsåtgärder | som | vidtas | ||||
| och vilka byggnader eller andra | och vilka byggnader eller andra | |||||||||
| anläggningar som överförs till en | anläggningar som överförs till en | |||||||||
| annan fastighet. I övrigt skall | annan fastighet. I övrigt skall be- | |||||||||
| beslutet | innehålla uttalanden i | slutet innehålla uttalanden i frågor | ||||||||
| frågor som har ett omedelbart | som har ett omedelbart samband | |||||||||
| samband med fastighetsbildningen. | med fastighetsbildningen. Särskilda | |||||||||
| Särskilda | bestämmelser | om | vad | bestämmelser om vad beslutet i | ||||||
| beslutet i vissa fall skall innehålla | vissa fall skall innehålla finns i 5, 8 | |||||||||
| finns i 5, 8 och 12 kap. | och 12 kap. Vid fastighetsbildning | |||||||||
| enligt 3 kap. | 1 a § andra | stycket | ||||||||
| 4 Senaste lydelse 1995:1394. | ||||||||||
| 5 Senaste lydelse 2001:890. | 192 | |||||||||
skall lantmäterimyndigheten bestämma en tid inom vilken anläggningen skall ha uppförts. Om det finns särskilda skäl, får lantmäterimyndigheten förlänga tiden.
Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hinder av att tekniska göromål och värderingar ej utförts. Under samma förutsättning får olika frågor som hör till beslutet upptagas för sig och avgöras genom särskilda beslut. Vad som föreskrives om fastighetsbildningsbeslut gäller även sådant avgörande.
| 27 § | |||||||||||||
| Gräns | som | tillkommer | genom | Gräns som | tillkommer | genom | |||||||
| fastighetsbildningen | skall | utstakas | fastighetsbildningen | skall | utstakas | ||||||||
| och utmärkas i behövlig omfattning. | och utmärkas i behövlig omfattning. | ||||||||||||
| Sträckningen | av | utstakad | gräns | Sträckningen | av | utstakad | gräns | ||||||
| skall överensstämma med fastig- | skall överensstämma med fastig- | ||||||||||||
| hetsbildningsbeslutet. | Utstakning | hetsbildningsbeslutet. | Utstakning | ||||||||||
| som endast i mindre mån avviker | som endast i mindre mån avviker | ||||||||||||
| från beslutet får dock läggas till | från beslutet får dock läggas till | ||||||||||||
| grund för utmärkningen, om rättelse | grund för utmärkningen, om rättelse | ||||||||||||
| av utstakningen | skulle | medföra | av utstakningen | skulle | medföra | ||||||||
| kostnad som icke står i skäligt | kostnad som inte står i skäligt | ||||||||||||
| förhållande till den betydelse det | förhållande till den betydelse det | ||||||||||||
| kan ha för sakägare att fastig- | kan ha för sakägare att fastig- | ||||||||||||
| hetsbildningen | genomföres | i full | hetsbildningen | genomförs | i | full | |||||||
| överensstämmelse med beslutet. | överensstämmelse med beslutet. | ||||||||||||
| Om det är lämpligt, får utmärk- | Om det är lämpligt, får utmärk- | ||||||||||||
| ning av gräns verkställas efter | ning av gräns verkställas efter | ||||||||||||
| förrättningens | avslutande. | An- | förrättningens avslutande. Sakägar- | ||||||||||
| gående | sådan | åtgärd | skall | na skall underrättas om åtgärden i | |||||||||
| sakägarna underrättas i god tid. | god tid. Underrättelsen lämnas | ||||||||||||
| Underrättelsen | lämnas | genom | genom skriftligt meddelande eller i | ||||||||||
| skriftligt meddelande eller i sådan | sådan | särskild | ordning | som | |||||||||
| särskild | ordning | som | beslutats | beslutats enligt 20 § andra stycket. | |||||||||
| enligt 20 § andra stycket. | Om | utstakning | och utmärkning | ||||||||||
| enligt | första | och | andra | styckena | |||||||||
inte lämpligen kan ske, skall gränserna med tillräcklig noggrannhet beskrivas på den karta som upprättas enligt 28 § eller i förrättningshandlingarna.
5 kap.
1 §6
Genom fastighetsreglering får
1. mark överföras från en 1. mark eller utrymme överföras fastighet eller samfällighet till en från en fastighet eller samfällighet
6 Senaste lydelse 2001:890.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
193
annan sådan enhet, till en annan sådan enhet,
2. andelar i samfälligheter överföras från en fastighet till en annan,
3.samfälligheter bildas,
4.servitut bildas, ändras eller upphävas, och
5.byggnader eller andra anläggningar som hör till en fastighet överföras till en annan fastighet.
Som ett led i fastighetsreglering kan vissa för sakägarna gemensamma arbeten verkställas.
2 §
För mark som genom överföring frångår fastighet skall vederlag utgå i mark eller andel i samfällighet, om ej ersättning i pengar
är mer ändamålsenlig. Vad som sålunda föreskrivits äger motsvarande tillämpning vid överföring av andel i samfällighet samt när mark överföres från samfällighet och när samfällighet bildas.
För mark eller utrymme som genom överföring frångår fastighet skall vederlag utgå i mark, utrymme eller andel i samfällighet, om det inte är mer ändamålsenligt med ersättning i pengar. Detta gäller också vid överföring av andel i samfällighet samt när mark eller utrymme överförs från samfällighet och när samfällighet bildas.
| 3 § | ||
| Rätt att påkalla fastighets- | Rätt att påkalla fastighets- | |
| reglering har ägare av en fastighet | reglering har ägare av en fastighet | |
| som berörs av regleringen. En | som berörs av regleringen. En | |
| samfällighetsförening | får efter | samfällighetsförening får efter be- |
| beslut av föreningsstämman på- | slut av föreningsstämman påkalla | |
| kalla fastighetsreglering som berör | fastighetsreglering som berör sam- | |
| samfälld mark under | föreningens | fälld mark eller samfällt utrymme |
| förvaltning. | under föreningens förvaltning. | |
Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.
Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt.
Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.
7 §
Fastighetsreglering får icke verkställas så, att mark tillsammans med byggnad som finns på marken överföres till annan fastighet eller samfällighet. Mark på vilken finns byggnad som tillhör innehavare av servitut eller nyttjanderätt får dock överföras, om byggnadens ägare tillförsäkras motsvarande rätt att efter regleringen behålla byggnaden på
Fastighetsreglering får inte verkställas så, att mark eller utrymme tillsammans med byggnad som finns på marken eller inom utrymmet överförs till annan fastighet eller samfällighet. Marken eller utrymmet får dock överföras, om byggnaden tillhör innehavare av servitut eller nyttjanderätt och byggnadens ägare tillförsäkras motsvarande rätt att efter reg-
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
194
samma mark.
Under förutsättning att väsentlig olägenhet för sakägare ej uppkommer, får mark överföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket, om byggnaden har endast obetydligt värde eller om överföringen i betydande mån underlättar möjligheterna att vinna ändamålsenlig fastighetsindelning. Vid sådan överföring övergår byggnaden i tillträdarens ägo, även om den ej hörde till den fastighet från vilken överföringen sker.
Mark där det finns elektrisk starkströmsledning, för vilken koncession fordras, får överföras endast om ledningens ägare tillförsäkras rätt att efter regleringen behålla ledningen på samma mark.
leringen behålla byggnaden på Prop.2002/03:116 samma mark eller inom samma Bilaga 5 utrymme.
Under förutsättning att det inte uppkommer någon väsentlig olägenhet för sakägare, får mark eller utrymme överföras trots bestämmelserna i första stycket, om byggnaden har endast obetydligt värde eller om överföringen i betydande mån underlättar möjligheterna att vinna en ändamålsenlig fastighetsindelning. Vid sådan överföring övergår byggnaden i tillträdarens ägo, även om den inte hörde till den fastighet från vilken överföringen sker.
Mark eller utrymme där det finns elektrisk starkströmsledning, för vilken koncession fordras, får överföras endast om ledningens ägare tillförsäkras rätt att efter regleringen behålla ledningen på samma mark eller inom samma utrymme.
8 a §
Mark som skulle ha kunnat inlösas enligt 6 kap. 17 § första stycket plan och bygglagen (1987:10) får överföras genom fastighetsreglering utan hinder av bestämmelserna i 7 och 8 §§. Detsamma gäller i fråga om upphävande av servitut som besvärar sådan mark. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ utgör inte heller något hinder mot att servitut bildas för en sådan allmän trafikanläggning som avses i 14 kap. 2 § plan och bygglagen.
Mark eller utrymme som skulle ha kunnat inlösas enligt 6 kap. 17 § första stycket plan och bygglagen (1987:10) får överföras genom fastighetsreglering utan hinder av bestämmelserna i 7 och 8 §§. Detsamma gäller i fråga om upphävande av servitut som besvärar sådan mark eller sådant utrymme. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ utgör inte heller något hinder mot att servitut bildas för en sådan allmän trafikanläggning som avses i 14 kap. 2 § plan och bygglagen.
| 8 b §7 | |||||||||
| Mark | som | enligt | lagen | Mark eller utrymme som enligt | |||||
| (1995:1649) om byggande av järn- | lagen | (1995:1649) | om | byggande | |||||
| väg får inlösas för järnvägs- | av järnväg får inlösas för | ||||||||
| ändamål | får | överföras | genom | järnvägsändamål | får | överföras | |||
| fastighetsreglering | trots | bestäm- | genom | fastighetsreglering | trots | ||||
| melserna | i 5 | kap. | 7 och 8 §§. | bestämmelserna i | 5 kap. 7 | och | |||
| 7 Senaste lydelse 1995:1650. | 195 | ||||||||
Detsamma gäller i fråga om bildande av servitut på sådan mark och upphävande av servitut som besvärar sådan mark.
8 §§. Detsamma gäller i fråga om bildande av servitut på sådan mark eller inom sådant utrymme och upphävande av servitut som besvärar sådan mark eller sådant utrymme.
10 §
| Om värdet av den mark och de | Om värdet av den mark, det | ||||||
| andelar i samfälld mark som | utrymme och de andelar i samfälld | ||||||
| genom | fastighetsreglering | läggs | mark eller samfällt utrymme som | ||||
| till en fastighet inte motsvarar vär- | genom | fastighetsreglering | läggs | ||||
| det av vad som genom regleringen | till en fastighet inte motsvarar | ||||||
| frångår | fastigheten, | utjämnas | värdet av vad som genom reg- | ||||
| skillnaden | genom ersättning i | leringen | frångår fastigheten, | skall | |||
| pengar. På samma sätt utjämnas | skillnaden utjämnas genom ersätt- | ||||||
| värdeförändring som föranleds av | ning i pengar. Också för värde- | ||||||
| servitutsåtgärd eller av att byggnad | förändring som föranleds av en | ||||||
| eller annan | anläggning | genom | servitutsåtgärd eller av att en | ||||
| regleringen | övergår | till | någon | byggnad eller någon annan an- | |||
| annan ägare. | läggning genom regleringen över- | ||||||
| går till någon annan ägare skall | |||||||
| ersättning betalas i pengar. | |||||||
Ersättning enligt första stycket bestäms på grundval av värdering
| (likvidvärdering). | ||||||||||
| 10 b § | ||||||||||
| Om en nyttjanderätt eller ett | Om en nyttjanderätt eller ett | |||||||||
| servitut efter fastighetsregleringen | servitut efter fastighetsregleringen | |||||||||
| skall fortsätta att gälla i mark eller | skall fortsätta att gälla i mark, | |||||||||
| byggnad till följd av ett | utrymme eller byggnad till följd av | |||||||||
| förordnande enligt 33 a § | eller | ett förordnande enligt 33 a § eller | ||||||||
| 7 kap. | 13 | §, skall likvidvärdet | 7 kap. 13 | §, skall likvidvärdet | ||||||
| minskas. | Minskningen | skall | minskas. Minskningen skall mot- | |||||||
| motsvara | den | belastning | som | svara den belastning som rättig- | ||||||
| rättigheten medför för tillträdaren, | heten medför för tillträdaren, i den | |||||||||
| i den mån minskning kan ske utan | mån minskning kan ske utan att | |||||||||
| att skada uppkommer för den som | skada uppkommer för den som har | |||||||||
| har en fordran med bättre rätt än | en fordran med bättre rätt än | |||||||||
| rättigheten. | Kan | minskning | inte | rättigheten. | Kan | minskning | inte | |||
| ske fullt ut, skall den ersättning | ske fullt ut, skall den ersättning | |||||||||
| som till följd härav skall betalas | som till följd härav skall betalas | |||||||||
| fördelas | mellan | sakägarna | efter | fördelas | mellan | sakägarna | efter | |||
| vad som är skäligt med hänsyn till | vad som är skäligt med hänsyn till | |||||||||
| den nytta som varje sakägare har | den nytta som varje sakägare har | |||||||||
| av regleringen. | av regleringen. | |||||||||
| 17 §8 | ||||||||||
| Om samfälld mark som förvaltas | Om samfälld mark eller samfällt | |||||||||
| av en samfällighetsförening berörs | utrymme | som | förvaltas | av | en | |||||
8 Senaste lydelse 1995:1394.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
196
| av en förrättning, skall föreningen | samfällighetsförening berörs av en | Prop.2002/03:116 | ||||||||
| utge ersättning för mark som | förrättning, | skall föreningen utge | Bilaga 5 | |||||||
| tillförs samfälligheten och ta emot | ersättning för mark eller utrymme | |||||||||
| ersättning för mark som frångår | som tillförs samfälligheten och ta | |||||||||
| den. | Detsamma gäller | ersättning | emot ersättning för mark eller | |||||||
| med anledning av att servitut | utrymme som frångår den. Det- | |||||||||
| bildas, ändras eller upphävs. | samma gäller ersättning med an- | |||||||||
| ledning av att servitut bildas, änd- | ||||||||||
| ras eller upphävs. | ||||||||||
| Förvaltas samfälligheten av en styrelse eller förvaltare med befogenhet | ||||||||||
| att uppbära medel som tillkommer samfälligheten, skall ersättningen | ||||||||||
| betalas ut till styrelsen eller förvaltaren, om inte någon delägare begär att | ||||||||||
| den ersättning som belöper på hans andel skall utbetalas till honom. | ||||||||||
| Endast om en sådan begäran framställs, skall lantmäterimyndigheten i | ||||||||||
| ersättningsbeslutet ange varje delägares andel. | ||||||||||
| Ersättning som enligt 16 § första stycket skall inbetalas till myndighet | ||||||||||
| skall räknas av innan utbetalning sker till en samfällighetsförening, | ||||||||||
| styrelse eller förvaltare. | ||||||||||
| 23 § | ||||||||||
| Har förordnande enligt 21 eller 22 § tillkännagivits vid sammanträde, | ||||||||||
| gäller det omedelbart. Meddelas förordnandet i annan ordning, gäller det | ||||||||||
| mot var och en som fått kännedom om det. | ||||||||||
| Förordnandet skall upphävas när | Förordnandet skall upphävas när | |||||||||
| ändamålet förfallit. Om förord- | ändamålet förfallit. Om förord- | |||||||||
| nandet ej upphävts, gäller det till | nandet inte har upphävts, gäller | |||||||||
| dess | ersättningsfrågor | angående | det till dess ersättningsfrågor an- | |||||||
| den mark som beröres av förord- | gående den mark eller det ut- | |||||||||
| nandet slutligt avgjorts. I den mån | rymme som berörs av förordnan- | |||||||||
| förordnandet | omfattar mark | som | det slutligt avgjorts. I den mån | |||||||
| skall överföras, upphör förbudet i | förordnandet omfattar mark eller | |||||||||
| stället vid tillträdet. | utrymme som skall överföras, upp- | |||||||||
| hör förbudet i stället vid tillträdet. | ||||||||||
| 30 b §9 | ||||||||||
| Är mark som överförs genom | Om nyttjanderätt, | servitut eller | ||||||||
| fastighetsreglering belastad | med | rätt till elektrisk kraft gäller i den | ||||||||
| nyttjanderätt, servitut eller rätt till | mark eller det utrymme som | |||||||||
| elektrisk kraft och skall rättigheten | överförs genom fastighetsreglering | |||||||||
| enligt 7 kap. 29 § jordabalken inte | och rättigheten enligt 7 kap. 29 § | |||||||||
| gälla | mot | tillträdaren, | upphör | jordabalken inte skall gälla mot | ||||||
| rättigheten vid den tidpunkt som | tillträdaren, upphör rättigheten vid | |||||||||
| enligt 30 eller 30 a § gäller för | den tidpunkt som enligt 30 eller | |||||||||
| tillträdet eller vid den senare | 30 a § gäller för tillträdet eller vid | |||||||||
| tidpunkt | som | lantmäterimyndig- | den senare tidpunkt som lant- | |||||||
| heten föreskriver. Utgörs rättig- | mäterimyndigheten | föreskriver. | ||||||||
| heten av jordbruksarrende, inträder | Utgörs rättigheten av jordbruks- | |||||||||
| arrendatorns skyldighet att avträda | arrende, | inträder | arrendatorns | |||||||
| marken | dock | tidigast | på | den | skyldighet att avträda marken eller | |||||
| 9 Senaste lydelse 1995:1394. | 197 | |||||||||
fardag som inträffar närmast efter sex månader från det att arrendatorn fick underrättelse om att regleringen påkallats.
utrymmet dock tidigast på den Prop.2002/03:116 fardag som inträffar närmast efter Bilaga 5
sex månader från det att arrendatorn fick underrättelse om att regleringen påkallats.
31 §10
| Den som avträder mark får | Den som avträder mark eller |
| under ett år ha kvar byggnad eller | utrymme får under ett år ha kvar |
| annan anläggning som skall flyttas | byggnad eller annan anläggning |
| samt upplag. Finns växande gröda | som skall flyttas samt upplag. Om |
| på åker som tillträdes, får | det finns växande gröda på en åker |
| avträdaren bärga grödan. | som tillträds, får avträdaren bärga |
| grödan. |
Första stycket gäller endast om lantmäterimyndigheten ej bestämmer annat.
Om det främjar genomförandet av regleringen, kan den som avträder skogbevuxen mark berättigas att under en tid av högst fem år från det uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del uttaga utstämplad skog på marken till särskilt angivet värde. Föreligger på grund av förhållande, som avträdaren icke råder över, hinder för honom att tillgodogöra sig skogen inom den bestämda tiden, skall markens ägare betala ersättning i pengar för vad som ej kan uttagas. Väckes ej talan om sådan ersättning inom ett år från det tiden utgick, är rätten till talan förlorad.
32 §
Vägrar någon utan skäl att avträda mark eller byggnad i rätt tid, har tillträdaren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av egendomen.
Vägrar någon utan skäl att avträda mark, utrymme eller byggnad i rätt tid, har tillträdaren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av egendomen.
33 §11
Är nyttjanderätts utövning genom nyttjanderättsavtalet begränsad till visst område och blir detta helt eller delvis överfört till annan fastighet eller till samfällighet, skall lantmäterimyndigheten, om sakägare begär det och åtgärden är lämplig, bestämma nytt område för nyttjanderättens utövning på mark som efter fastighetsregleringen hör till den fastighet i vilken nyttjanderätten upplåtits.
| 10 | Senaste lydelse 2000:233. | |
| 11 | Senaste lydelse 1995:1394. | 198 |
| rätten upplåtits. | |||
| 33 a §12 | |||
| Om en nyttjanderätt gäller i | Om en nyttjanderätt gäller i | ||
| mark eller byggnad som genom | mark, utrymme eller byggnad som | ||
| fastighetsreglering överförs till en | genom fastighetsreglering överförs | ||
| annan fastighet, skall lantmäteri- | till en annan fastighet, skall lant- | ||
| myndigheten förordna att nytt- | mäterimyndigheten | förordna | att |
| janderätten skall fortsätta att gälla | nyttjanderätten skall | fortsätta | att |
| i den överförda egendomen, om | gälla i den överförda egendomen, | ||
| någon sakägare begär det samt åt- | om någon sakägare begär det samt | ||
| gärden är lämplig och inte mot- | åtgärden är lämplig och inte | ||
| verkar syftet med regleringen. Är | motverkar syftet med regleringen. | ||
| ett arrende enligt lag förenat med | Är ett arrende enligt lag förenat | ||
| rätt till förlängning, skall ett sådant | med rätt till förlängning, skall ett | ||
| förordnande meddelas på yrkande | sådant förordnande | meddelas | på |
| av arrendatorn, om denne visar | yrkande av arrendatorn, om denne | ||
| beaktansvärda skäl för ett fortsatt | visar beaktansvärda skäl för ett | ||
| arrende samt åtgärden inte i | fortsatt arrende samt åtgärden inte | ||
| väsentlig mån motverkar syftet | i väsentlig mån motverkar syftet | ||
| med regleringen. | med regleringen. | ||
Ett förordnande enligt första stycket innebär att upplåtelsen, såvitt avser den överförda egendomen, gäller mot tillträdaren som om denne förvärvat den genom en överlåtelse vid vilken har gjorts förbehåll om upplåtelsen. Lantmäterimyndigheten får dock föreskriva sådan jämkning av upplåtelsevillkoren som behövs. Ett förordnande enligt första stycket får meddelas utan att nyttjanderättshavaren har blivit hörd, om det är uppenbart att åtgärden inte är till olägenhet för honom och det även i övrigt framstår som obehövligt att höra honom.
Ett förordnande enligt första stycket skall redovisas i fastighetsbildningsbeslutet. Om nyttjanderätten är inskriven i fastighetsregistrets inskrivningsdel, skall underrättelse om förordnandet lämnas till inskrivningsmyndigheten när fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.
6 kap.
2 a §
Av mark som ingår i samverkansområdet för en exploateringssamfällighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får särskilda samfälligheter bildas, om det behövs för att genomföra sådan samverkan. En fastighets andel i samfälligheten skall därvid motsvara dess andelstal i exploateringssamfälligheten enligt 11 § andra stycket nämnda lag.
Av mark eller utrymme som ingår i samverkansområdet för en exploateringssamfällighet enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får särskilda samfälligheter bildas, om det behövs för att genomföra sådan samverkan. En fastighets andel i samfälligheten skall därvid motsvara dess andelstal i exploateringssamfälligheten enligt 11 § andra stycket nämnda lag.
12 Senaste lydelse 2000:233.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
199
5 §
Bestämmelserna i
Bestämmelserna i
| 6 § | ||||
| Överförs | mark | från | en | Överförs mark eller utrymme |
| samfällighet | eller | upplåts | eller | från en samfällighet eller upplåts |
| ändras servitut i samfälld mark, | eller ändras servitut i samfälld | |||
| utgår ersättning endast till delägare | mark eller samfällt utrymme, utgår | |||
| som har framställt yrkande om det | ersättning endast till delägare som | |||
| under förrättningen. Ersättning till | har framställt yrkande om det | |||
| en delägare skall dock fastställas | under förrättningen. Ersättning till | |||
| utan yrkande när den kan antas | en delägare skall dock fastställas | |||
| överstiga tre procent av det | utan yrkande när den kan antas | |||
| basbelopp enligt lagen (1962:381) | överstiga tre procent av det bas- | |||
| om allmän försäkring som gällde | belopp enligt lagen (1962:381) om | |||
| året innan förrättningen påbör- | allmän försäkring som gällde året | |||
| jades. | innan förrättningen påbörjades. | |||
Ersättning skall alltid fastställas utan yrkande när samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening eller när i annat fall ersättning enligt 5 kap. 17 § andra stycket skall utbetalas till någon som företräder delägarna.
7 kap.
12 §13
Vid överföring av mark från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet får lantmäterimyndigheten förordna att rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs av fastighetsregleringen eller endera av dem. Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap. 5 §.
Vid överföring av mark eller utrymme från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet får lantmäterimyndigheten förordna att rättigheten skall tillhöra båda de fastigheter som berörs av fastighetsregleringen eller endera av dem. Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap. 5 §.
13 Senaste lydelse 1995:1394.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
200
| 8 kap. | Prop.2002/03:116 | |
| 5 §14 | Bilaga 5 | |
| Bestämmelserna | i | denna |
paragraf tillämpas när
1. olika delar av en byggnad eller annan anläggning hör till skilda fastigheter,
2. minst en del av anläggningen hör till en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme, och 3. anläggningen eller en sådan del av anläggningen som avses under 2 har skadats eller förslitits i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna
sitt ändamål.
I fall som avses i första stycket får ägaren av en av de fastigheter som har del i anläggningen på begäran lösa in de anläggningsfastigheter och de anläggningsutrymmen som anläggningen eller anläggningsdelen hör till. Om flera fastighetsägare begär inlösen, har den företräde vars del av anläggningen vid uppskattning åsätts det största värdet. Om flera delar åsätts lika värde, har den företräde som först begärt inlösen. Om det samtidigt genomförs ändringar i fastighetsindelningen med tillämpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen.
Om inlösen inte sker enligt andra stycket, skall lantmäterimyndigheten förordna att de anläggningsfastigheter och anläggningsutrymmen som anläggningen eller anläggningsdelen hör till skall avstås genom inlösen och överföras till den fastighet som de skulle ha hört till om några anläggningsfastigheter eller anläggningsutrymmen inte hade bildats.
Inlösen enligt andra eller tredje stycket får inte ske om det kan
| antas | att anläggningsfastigheten |
| eller | anläggningsutrymmet kom- |
| 14 Tidigare 8 kap. 5 § upphävd genom 1992:1212. | 201 |
| mer att få fortsatt användning för | Prop.2002/03:116 |
| sitt ändamål inom en nära | Bilaga 5 |
| framtid. | |
| 6 §15 | |
| Om en anläggning, som i sin | |
| helhet hör till en anläggnings- | |
| fastighet eller ett anläggnings- | |
| utrymme, har skadats eller förs- | |
| litits i sådan utsträckning att den | |
| måste ersättas med en ny för att | |
| tjäna sitt ändamål, gäller 5 § | |
| tredje och fjärde styckena. | |
| 7 § | |
| Vad som sägs i 5 § andra och | |
| tredje styckena och 6 § gäller | |
| också om anläggningen inte har | |
| uppförts inom den tid som har | |
| beslutats enligt 4 kap. 25 § andra | |
| stycket. | |
| 8 §16 | |
| Inlösen enligt |
|
| trots bestämmelserna i 3 kap. 2 §, | |
| 5 kap. 7 § samt |
|
| kapitel. | |
| 9 § | |
| Om inlösen begärs enligt 5– | |
| 7 §§ av en del av en fastighet och | |
| en återstående del av fastigheten | |
| till följd därav inte längre kan | |
| användas för sitt ändamål, får | |
| inlösen ske endast om även denna | |
| del inlöses. |
10 kap.
Genom avstyckning kan viss ägovidd av fastighets enskilda mark eller fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra fastighet för sig eller ingå i sammanläggning.
Avstyckad ägovidd eller andel
1 §
Genom avstyckning kan en viss del av fastighets enskilda mark eller enskilda utrymme eller en fastighets andel i samfällighet avskiljas för att utgöra en fastighet för sig eller ingå i sammanläggning.
Vad som har avstyckats kallas
| 15 | Tidigare 8 kap. 6 | § upphävd genom 1992:1212. | |
| 16 | Tidigare 8 kap. 8 | § upphävd genom 1977:362. | 202 |
| kallas styckningslott och åter- | styckningslott | och återstoden av | Prop.2002/03:116 | |||||||||
| stoden av fastigheten stamfastig- | fastigheten | stamfastighet. | Med | Bilaga 5 | ||||||||
| het. Med styckningsdel avses såväl | styckningsdel avses såväl stam- | |||||||||||
| stamfastighet som styckningslott. | fastighet som styckningslott. | |||||||||||
| 2 §17 | ||||||||||||
| Även | samfällighet | eller | viss | Även en samfällighet eller ett | ||||||||
| ägovidd av samfällighet kan av- | visst markområde eller visst ut- | |||||||||||
| styckas. Såsom stamfastighet an- | rymme av en samfällighet kan av- | |||||||||||
| ses varje fastighet som äger del i | styckas. Såsom stamfastighet an- | |||||||||||
| samfälligheten. | ses varje fastighet som har andel i | |||||||||||
| samfälligheten. | ||||||||||||
| Svarar fastighet som har del i | Svarar en fastighet som har | |||||||||||
| samfälligheten för inteckning, | får | andel i samfälligheten för in- | ||||||||||
| avstyckning ske endast om ett | teckning, får avstyckning ske en- | |||||||||||
| belopp, som enligt lantmäteri- | dast om ett belopp, som enligt | |||||||||||
| myndighetens | bedömning | mot- | lantmäterimyndighetens | bedöm- | ||||||||
| svarar värdet av fastighetens andel | ning motsvarar värdet av fastig- | |||||||||||
| i den mark som skall avstyckas, | hetens andel i den mark eller det | |||||||||||
| inbetalats | till | myndighet | som | utrymme som skall avstyckas, in- | ||||||||
| regeringen bestämt. | Detta | gäller | betalats till | myndighet | som | |||||||
| dock icke, om de borgenärer som | regeringen | bestämt. Detta | gäller | |||||||||
| har panträtt i fastigheten medgivit | dock icke, om de borgenärer som | |||||||||||
| att avstyckning får äga rum utan | har panträtt i fastigheten medgivit | |||||||||||
| att inbetalning skett. Besväras fas- | att avstyckning får äga rum utan | |||||||||||
| tigheten av gemensam inteckning, | att inbetalning har skett. Besväras | |||||||||||
| fordras dessutom de medgivanden | fastigheten av gemensam inteck- | |||||||||||
| från fastighetsägare och fordrings- | ning, fordras dessutom de med- | |||||||||||
| havare som i 22 kap. 11 § jorda- | givanden från fastighetsägare och | |||||||||||
| balken föreskrives för relaxation. | fordringshavare som föreskrivs för | |||||||||||
| Medgivande av rättsägare fordras | relaxation i 22 kap. 11 § | |||||||||||
| ej, om avstyckningen är väsent- | jordabalken. Medgivande av rätts- | |||||||||||
| ligen utan betydelse för honom. | ägare fordras inte, om avstyck- | |||||||||||
| ningen är väsentligen utan be- | ||||||||||||
| tydelse för honom eller henne. | ||||||||||||
| I fråga om fördelning av inbetalda medel äger 5 kap. 16 § andra | ||||||||||||
| stycket motsvarande tillämpning. | ||||||||||||
| 5 §18 | ||||||||||||
| Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom | ||||||||||||
| fastighetsreglering och om överföring av byggnader eller andra anlägg- | ||||||||||||
| ningar genom fastighetsreglering tillämpas också vid avstyckning, när | ||||||||||||
| det gäller förhållandet mellan styckningsdelarna. | ||||||||||||
| Vid avstyckning av ägovidd från | Vid avstyckning av mark eller | |||||||||||
| fastighet som har del i samfälld | utrymme från fastighet som har del | |||||||||||
| väg | kan | styckningslotten | såsom | i samfälld väg kan stycknings- | ||||||||
| servitut i stamfastigheten tilläggas | lotten såsom servitut i stam- | |||||||||||
| rätt | att | nyttja | vägen. Sådant | fastigheten | tilläggas rätt | att | nyttja | |||||
| 17 Senaste lydelse 1995:1394. | ||||||||||||
| 18 Senaste lydelse 2001:890. | 203 | |||||||||||
| servitut får dock ej bildas, om | vägen. Ett sådant servitut får dock | ||||
| styckningslottens | behov | av väg | inte bildas, | om styckningslottens | |
| kan tillgodoses bättre på annat sätt. | behov av väg kan tillgodoses | ||||
| bättre på annat sätt. | |||||
| 11 kap. | |||||
| 4 § | |||||
| Fastighetens enskilda mark och | Fastighetens enskilda mark eller | ||||
| dess andelar i samfälld mark för- | utrymme och dess andelar i sam- | ||||
| delas mellan de olika klyvnings- | fälld mark eller samfällt utrymme | ||||
| lotterna, om ej annat följer av | fördelas mellan de olika klyv- | ||||
| bestämmelserna i 6 § om bildande | ningslotterna, om annat inte följer | ||||
| av samfällighet. Graderingsvärdet | av bestämmelserna i 6 § om bil- | ||||
| för varje lott får ej väsentligt | dande av samfällighet. Graderings- | ||||
| understiga | delägarens | andel i | värdet för varje lott får inte väsent- | ||
| fastighetens graderingsvärde eller i | ligt understiga delägarens andel i | ||||
| sådan omfattning överstiga samma | fastighetens graderingsvärde eller i | ||||
| andel att avsevärd olägenhet upp- | sådan omfattning överstiga samma | ||||
| kommer för delägare. I fråga om | andel att | avsevärd olägenhet | |||
| fastställande | av | graderingsvärde | uppkommer för delägare. I fråga | ||
| gäller 5 kap. 9 §. | om fastställande av graderings- | ||||
| värde gäller 5 kap. 9 §. | |||||
Vid beräkning av delägares andel i fastighetens graderingsvärde skall hänsyn tagas till avstyckning eller därmed jämförlig åtgärd varigenom visst område avskilts från andel i fastigheten.
6 §19
Bestämmelserna om bildande av samfällighet och servitut genom fastighetsreglering och om överföring av byggnader eller andra anläggningar genom fastighetsreglering tillämpas också vid klyvning, när det gäller förhållandet mellan klyvningslotterna.
| Mark som på grund av | Mark eller utrymme som på | |
| beskaffenheten eller läget ej kan | grund av beskaffenheten eller läget | |
| värderas med tillräcklig | säkerhet | inte kan värderas med tillräcklig |
| eller som har så lågt värde att | säkerhet eller som har så lågt | |
| kostnaderna för delning av marken | värde att kostnaderna för delning | |
| ej står i rimligt förhållande till | av marken eller utrymmet inte står | |
| värdet får avsättas som samfälld | i rimligt förhållande till värdet får | |
| för klyvningslotterna, även om det | avsättas som samfälld för klyv- | |
| ej är tillåtet enligt 6 kap. 1 §. | ningslotterna, även om det inte är | |
| tillåtet enligt 6 kap. 1 §. | ||
| 12 kap. | ||
| 6 § | ||
| Vid tillämpning av 5 § beaktas | Vid tillämpningen av 5 § skall | |
| ej inskrivning för | servitut, | inskrivning för servitut, nyttjande- |
| nyttjanderätt eller rätt till elektrisk | rätt eller rätt till elektrisk kraft inte | |
19 Senaste lydelse 2001:890.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
204
| kraft, om rättigheten icke rör mark | beaktas, om rättigheten inte rör |
| som skall ingå i samman- | mark eller utrymme som skall ingå |
| läggningen. Hänsyn tages ej heller | i sammanläggningen. Hänsyn skall |
| till sådan inteckning som avses i | inte heller tas till sådan inteckning |
| 10 kap. 2 § andra stycket eller till | som avses i 10 kap. 2 § andra |
| inskrivning beträffande vilken | stycket eller till inskrivning be- |
| ansökan gjorts om dödning eller | träffande vilken ansökan gjorts om |
| relaxation i fastighet som ingår i | dödning eller relaxation i fastighet |
| sammanläggningen, såvida hinder | som ingår i sammanläggningen, |
| mot åtgärden icke föreligger om | såvida det inte finns hinder mot |
| fastighetsbildningen genomföres. | åtgärden om fastighetsbildningen |
| genomförs. |
Medgivande enligt 5 § 2 fordras ej från fastighetsägare eller rättighetshavare, om det är väsentligen utan betydelse för hans säkerhet att förslaget till företrädesordning tillämpas.
13 kap.
1 §
Har fastighet enskild mark på ömse sidor om kommungräns, skall fastighetsindelningen ändras så, att den överensstämmer med den kommunala indelningen. Ändringen skall ske genom fastighetsreglering eller avstyckning. Om det är nödvändigt, får fastighetsbildningen genomföras utan att de i 3 kap. föreskrivna villkoren iakttages. Vid fastighetsreglering får avsteg göras även från 5 kap. 4 §, om sakägare ej motsätter sig detta.
Består samfällighet av mark inom olika kommuner, skall fastighetsindelningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kommunala indelningen, om det kan ske utan att denna lag åsidosättes.
Har en fastighet enskild mark eller enskilt utrymme på ömse sidor om en kommungräns, skall fastighetsindelningen ändras så, att den överensstämmer med den kommunala indelningen. Ändringen skall ske genom fastighetsreglering eller avstyckning. Om det är nödvändigt, får fastighetsbildningen genomföras utan att de i 3 kap. föreskrivna villkoren iakttas. Vid fastighetsreglering får avsteg göras även från 5 kap. 4 §, om sakägare inte motsätter sig detta.
Består en samfällighet av mark eller utrymme inom olika kommuner, skall fastighetsindelningen genom fastighetsreglering eller avstyckning anpassas till den kommunala indelningen, om det kan ske utan att denna lag åsidosätts.
3 §
Fastighetsbildning enligt 1 § skall om möjligt genomföras så, att fastighet ej kommer att ha andel i samfällighet inom annan kommun. Vid förrättning som föranledes av ändring i den kommunala indelningen får, om hinder eljest icke möter, fastighetsreglering eller avstyckning företagas utan särskild ansökan för att fastighet, som genom indelningsändringen fått andel i samfällighet inom annan kommun, skall skiljas
| från andelen. | Vid avstyckning från en fastig- |
| Vid avstyckning från fastighets | |
| enskilda mark skall som styck- | hets enskilda mark eller utrymme |
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
205
ningslott avskiljas den del vars ägovidd är minst, om ej särskilda förhållanden föranleder annat.
skall som styckningslott avskiljas Prop.2002/03:116 den del vars värde är minst, om Bilaga 5
inte särskilda förhållanden föranleder annat.
15 kap.
1 §
Mål som fullföljes enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighetsbildningsmål) prövas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets marken är belägen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger.
Mål som överklagas enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighetsbildningsmål) skall prövas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets de berörda fastigheterna är belägna. Ligger fastigheterna under flera fastighetsdomstolar, skall talan tas upp av den domstol under vilken huvuddelen ligger.
2 §20
Lantmäterimyndighetens beslut skall överklagas särskilt, om myndigheten
1.avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,
2.ogillat jäv mot förrättningsman,
3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket eller tidpunkt för rättighetshavares skyldighet att avträda mark enligt 5 kap. 30 b §,
3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 § fjärde stycket eller tidpunkt för rättighetshavares skyldighet att avträda mark eller utrymme enligt 5 kap. 30 b §,
4.beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 §,
5.beslutat i fråga om rättelse av förrättningsbeslut, karta eller annan handling,
6.beslutat att gemensamt arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,
7.beslutat enligt 9 kap. 3 § om fördelning av kostnader för gemensamt arbete eller enligt 9 kap. 4 § om utdebitering av sådana kostnader,
8.beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemensamt arbete skall skiljas från uppdraget,
9.avvisat överklagande,
10.beslutat i fråga om hänvisning enligt 5 kap. 12 a §,
11.beslutat att inte pröva en fråga som avses i 5 kap. 12 c §. Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf skall ges in till
lantmäterimyndigheten inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Överklagande får göras av sakägare. Beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 får överklagas även av annan som beslutet rör.
| 20 Senaste lydelse 1995:1394. | 206 |
16 kap.
14 §
Fastighetsdomstolen kan, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, besluta att sakägare som förlorar målet skall ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad.
| I mål om inlösenersättning skall | I mål om inlösenersättning skall | |||
| dock sakägare som avstår mark | dock sakägare som avstår mark, | |||
| eller | särskild | rättighet | få | utrymme eller särskild rättighet få |
| gottgörelse för sin kostnad obero- | gottgörelse för sin kostnad obero- | |||
| ende av utgången i målet. | ende av utgången i målet. | |||
| Detsamma skall gälla i mål om | Detsamma skall gälla i mål om | |||
| ersättning för marköverföring eller | ersättning för överföring av mark | |||
| reglering av rättighet som avses i 5 | eller utrymme eller reglering av | |||
| kap. 10 a § andra stycket. | rättighet som avses i 5 kap. 10 a § | |||
| andra stycket. | ||||
| Första och andra styckena gäller | Första och andra styckena gäller | |||
| inte, om annat följer av 18 kap. 6 | inte, om annat följer av 18 kap. 6 | |||
| eller 8 § rättegångsbalken. Ogillas | eller 8 § rättegångsbalken. Ogillas | |||
| i mål enligt andra stycket talan | i mål enligt andra stycket talan | |||
| som har fullföljts av den som | som har överklagats av den som | |||
| avstår eller upplåter mark eller | avstår eller upplåter mark, ut- | |||
| rättighet, tillämpas 15 kap. 6 § | rymme eller rättighet, tillämpas 15 | |||
| plan och bygglagen (1987:10). | kap. 6 § plan och bygglagen | |||
| (1987:10). | ||||
Vinner sakägare mål mot företrädare för allmänt intresse, kan domstolen tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnad, om synnerliga skäl föreligger. Sådan ersättning skall utges av statsverket eller, om endast kommunen företräder det allmänna intresset, av kommunen.
Skall i annat fall än som avses i 13 § kostnad för bevisning eller särskild åtgärd enligt rättens beslut utgå av allmänna medel, kan domstolen när det är skäligt förordna att kostnaden skall stanna på statsverket.
17 kap.
3 §
I fråga om rättegången i hovrätten tillämpas 16 kap. 3, 7 och
| I mål som avses i 16 kap. 14 § | I mål som avses i 16 kap. 14 § |
| andra stycket skall den som har att | andra stycket skall den som har att |
| betala ersättning för mark eller | betala ersättning för mark, ut- |
| rättighet, om inte annat följer av | rymme eller rättighet, om inte an- |
| 18 kap. 6 eller 8 § rätte- | nat följer av 18 kap. 6 eller 8 § |
| gångsbalken, alltid själv bära sina | rättegångsbalken, alltid själv bära |
| kostnader samt kostnad som han | sina kostnader samt kostnad som |
| orsakar motparten genom att själv | han orsakar motparten genom att |
| överklaga. Ogillas i ett sådant mål | själv överklaga. Ogillas i ett sådant |
| talan som har fullföljts av den som | mål talan som har överklagats av |
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
207
| avstår eller upplåter mark eller | den som avstår eller upplåter |
| rättighet, tillämpas dock 15 kap. 6 | mark, utrymme eller rättighet, |
| § plan och bygglagen (1987:10). I | tillämpas dock 15 kap. 6 § plan |
| övrigt skall bestämmelserna i 18 | och bygglagen (1987:10). I övrigt |
| kap. rättegångsbalken tillämpas. | skall bestämmelserna i 18 kap. |
| rättegångsbalken tillämpas. |
Bevis genom syn på stället får upptagas i hovrätten endast om synnerliga skäl föreligger.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Beslut om fastighetsbildning som innebär att en anläggningsfastighet bildas eller ett anläggningsutrymme uppkommer får dock inte meddelas före utgången av år 2003.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
208
Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal indelning i samband med fastighetsbildning
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 5 §§ lagen (1970:991) om ändring i kommunal indelning i samband med fastighetsbildning skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 §
Mark som genom fastighetsreglering överföres till fastighet inom annan kommun skall i fortsättningen höra till den kommunen. Detsamma gäller när mark överföres till samfällighet som i sin helhet är belägen inom annan kommun.
Mark eller utrymme som genom fastighetsreglering överförs till en fastighet inom en annan kommun skall i fortsättningen höra till den kommunen. Detsamma gäller när mark eller utrymme överförs till en samfällighet som i sin helhet är belägen inom annan kommun.
Tillföres samfällighet, som är belägen inom flera kommuner, genom fastighetsreglering mark från annan kommun, skall lantmäterimyndigheten bestämma att marken skall höra till en av de först angivna kommunerna.
Om fastighet eller samfällighet bildas av mark från flera kommuner, skall myndigheten bestämma till vilken av kommunerna den nya enheten skall höra.
2 §1
Tillförs en samfällighet, som är belägen inom flera kommuner, genom fastighetsreglering mark eller utrymme från en annan kommun, skall lantmäterimyndigheten bestämma att marken eller utrymmet skall höra till en av de först angivna kommunerna.
Om en fastighet eller samfällighet bildas av mark eller utrymme från flera kommuner, skall myndigheten bestämma till vilken av kommunerna den nya enheten skall höra.
5 §2
Vid prövning av fråga om medgivande till fastighetsbildning skall iakttagas att olämplig indelning i förvaltningsområden eller avsevärd olägenhet för kommun ej uppkommer. För sådant ändamål kan föreskrivas avsteg från 1 eller 2 §, dock ej så att fastighet kommer att omfatta enskild mark inom mer än en kommun. Vidare kan fastställas reglering rörande
1 Senaste lydelse 1995:1400.
2 Senaste lydelse 2001:162.
Vid prövning av fråga om medgivande till fastighetsbildning skall tillses att det inte uppkommer någon olämplig indelning i förvaltningsområden eller någon avsevärd olägenhet för kommun. För sådant ändamål kan föreskrivas avsteg från 1 eller 2 §, dock inte så att en fastighet kommer att omfatta enskild mark eller enskilt utrymme inom mer än en kommun.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
209
kommunernas inbördes ekonomiska förhållanden och meddelas andra föreskrifter med anledning av indelningsändringen. För undvikande av olämplig indelning i förvaltningsområden kan även bestämmas att fastighet, samfällighet eller del av samfällighet, som ej beröres av fastighetsbildningen, skall överflyttas till annan kommun.
| Vidare kan fastställas en reglering | Prop.2002/03:116 |
| av kommunernas inbördes ekono- | Bilaga 5 |
| miska förhållanden och meddelas | |
| andra föreskrifter med anledning | |
| av indelningsändringen. För und- | |
| vikande av olämplig indelning i | |
| förvaltningsområden kan även | |
| bestämmas att en fastighet, sam- | |
| fällighet eller del av samfällighet, | |
| som inte berörs av fastighets- | |
| bildningen, skall överflyttas till en | |
| annan kommun. |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
210
| Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) | Prop.2002/03:116 |
| Härigenom föreskrivs att 3, 7, |
Bilaga 5 |
| 63, 68 och 70 §§ väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse. |
Nuvarande lydelse
Vägområde utgöres av den mark, som tagits i anspråk för väganordning.
Föreslagen lydelse
3 §
Vägområde utgöres av den mark eller det utrymme, som tagits i anspråk för väganordning.
7 §1
Är staten väghållare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser, skall kommunen tillhandahålla den mark som behövs för väg inom området.
Är staten väghållare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser, skall kommunen tillhandahålla den mark eller det utrymme som behövs för väg inom området.
| 15 §2 | |||||
| För byggande av väg skall upprättas en arbetsplan. | |||||
| I arbetsplanen skall anges den | I arbetsplanen skall anges den | ||||
| mark som behöver tas i anspråk | mark eller det utrymme som | ||||
| för väganordningar och för att | behöver tas i anspråk för | ||||
| genomföra vägbyggnadsprojektet. | väganordningar och | för | att | ||
| Planen skall innehålla en miljö- | genomföra vägbyggnadsprojektet. | ||||
| konsekvensbeskrivning | och de | Planen skall innehålla en miljö- | |||
| uppgifter som i övrigt behövs för | konsekvensbeskrivning | och | de | ||
| att | genomföra | projektet. | uppgifter som i övrigt behövs för | ||
| Miljökonsekvensbeskrivningen | att genomföra projektet. Miljö- | ||||
| skall | godkännas av | berörda | konsekvensbeskrivningen | skall | |
| länsstyrelser innan den tas in i | godkännas av berörda länsstyrelser | ||||
| arbetsplanen. | innan den tas in i arbetsplanen. | ||||
När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 7 § och
tillämpas.
16 §3
Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Samråd skall alltid ske med de miljövårdsmyndigheter som berörs. I de fall länsstyrelsen under förstudien har beslutat att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning ske enligt 6 kap. 56 §§ miljöbalken, om inte ett sådant samråd har skett enligt 14 b §.
| 1 | Senaste lydelse 1987:459. | |
| 2 | Senaste lydelse 1998:832. | |
| 3 | Senaste lydelse 1998:832. | 211 |
Förfarandet enligt första stycket får efter omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.
Avser arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet enligt första stycket efter omständigheterna förenklas med iakttagande av att ägare till en fastighet, av vilken mark skall tas i anspråk, alltid skall beredas tillfälle att yttra sig. Detta skall även tillämpas på en arbetsplan som innefattar endast ändring av planen för ett vägbyggnadsprojekt som ännu inte är färdigställt.
17 §4
En arbetsplan skall ställas ut för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten.
En arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut.
| Inte heller behöver en arbetsplan | Inte heller behöver en arbetsplan |
| som avser endast ombyggnad av | som avser endast ombyggnad av |
| väg ställas ut, om inte mark be- | väg ställas ut, om inte mark eller |
| höver tas i anspråk med vägrätt | utrymme behöver tas i anspråk |
| eller rätt som avses i 35 § eller om | med vägrätt eller rätt som avses i |
| ett sådant ianspråktagande skrift- | 35 § eller om ett sådant ianspråk- |
| ligen medgivits av berörda fastig- | tagande skriftligen medgivits av |
| hetsägare och innehavare av nytt- | berörda fastighetsägare och inne- |
| janderätt eller servitutsrätt. Under | havare av nyttjanderätt eller servi- |
| samma förutsättningar kan ut- | tutsrätt. Under samma förutsätt- |
| ställelse underlåtas i fråga om en | ningar kan utställelse underlåtas i |
| arbetsplan som innefattar endast | fråga om en arbetsplan som inne- |
| ändring av planen för ett väg- | fattar endast ändring av planen för |
| byggnadsprojekt som ännu inte är | ett vägbyggnadsprojekt som ännu |
| färdigställt. | inte är färdigställt. |
Om en väg som avses i andra eller tredje stycket av länsstyrelsen har antagits medföra en betydande miljöpåverkan, skall arbetsplanen ändå ställas ut enligt första stycket.
18 §5
Arbetsplan fastställs av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan om fastställelse av planen till regeringens prövning. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden skall beaktas då arbetsplanen fastställs.
4 Senaste lydelse 1998:832.
5 Senaste lydelse 1998:832.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
212
I sådana fall då utställelse har underlåtits med stöd av 17 § tredje
| stycket behöver fastställelse inte ske. | Ett beslut om fastställelse av en | |||
| Ett beslut om fastställelse av en | ||||
| arbetsplan är förfallet, om inte | arbetsplan är förfallet, om inte | |||
| inom fem år från utgången av det | inom fem år från utgången av det | |||
| år, under vilket beslutet vann laga | år, under vilket beslutet vann laga | |||
| kraft, vägens sträckning har blivit i | kraft, vägens sträckning har blivit i | |||
| sin helhet tydligt utmärkt på | sin helhet tydligt utmärkt på | |||
| marken och det i arbetsplanen | marken eller, om vägen tar ian- | |||
| angivna vägbyggnadsarbetet | har | språk enbart ett utrymme, på karta | ||
| påbörjats. | Om | synnerliga | skäl | och det i arbetsplanen angivna |
| föreligger, | kan regeringen | eller, | vägbyggnadsarbetet har påbörjats. | |
| efter regeringens | bemyndigande, | Om synnerliga skäl föreligger, kan | ||
| Vägverket | förlänga tiden, | varje | regeringen eller, efter regeringens | |
| gång med högst tre år. | bemyndigande, Vägverket för- | |||
| länga tiden, varje gång med högst | ||||
| tre år. | ||||
Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan eller en förlängning av giltighetstiden skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras.
20 §
Vid byggande av väg får endast oväsentlig avvikelse göras från arbetsplanen. Göres sådan avvikelse i fråga om den mark som enligt arbetsplanen skulle tagas i anspråk för vägen, skall detta utan dröjsmål anmärkas i tillägg till planen.
Vid byggande av väg får endast oväsentlig avvikelse göras från arbetsplanen. Göres sådan avvikelse i fråga om den mark eller det utrymme som enligt arbetsplanen skulle tagas i anspråk för vägen, skall detta utan dröjsmål anmärkas i tillägg till planen.
28 §6
Behöver för en väganordning, vars utförande ingår i drift av väg, tas i anspråk mark utöver den som redan hör till vägen, skall upprättas en arbetsplan, vari anges den mark som behöver tas i anspråk. Bestämmelserna i 13– 20 §§ skall därvid tillämpas. Såvitt angår tillämpningen av 16 § tredje stycket, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket skall arbetsplanen anses som en sådan plan som avser endast ombyggnad av väg.
Behöver för en väganordning, vars utförande ingår i drift av väg, tas i anspråk mark eller utrymme utöver vad som redan hör till vägen, skall upprättas en arbetsplan, vari anges den mark eller det utrymme som behöver tas i anspråk. Bestämmelserna i
30 §
| Vägrätt innefattar befogenhet | Vägrätt innefattar befogenhet |
6 Senaste lydelse 1998:832.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
213
för väghållaren att, utan hinder av den rätt som annan kan äga till fastigheten, nyttja mark som behövs för väg och, i den mån inskränkning ej gjorts i arbetsplan eller i beslut om förändring av enskild väg till allmän, även i övrigt i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består samt tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken.
| för väghållaren att, utan hinder av | Prop.2002/03:116 |
| den rätt som annan kan äga till | Bilaga 5 |
| fastigheten, nyttja mark eller | |
| utrymme som behövs för väg och, | |
| i den mån inskränkning ej gjorts i | |
| arbetsplan eller i beslut om för- | |
| ändring av enskild väg till allmän, | |
| även i övrigt i fastighetsägarens | |
| ställe bestämma över markens | |
| eller utrymmets användning under | |
| den tid vägrätten består samt | |
| tillgodogöra sig alster och andra | |
| tillgångar som kan utvinnas ur | |
| marken eller utrymmet. |
31 §
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad och, i fall då så behövs, fastställd arbetsplan. Vägrätt uppkommer även genom att väghållaren övertager mark med stöd av beslut om enskild vägs förändring till allmän.
Mark skall anses ha tagits i anspråk för väg, när vägens sträckning över fastigheten blivit tydligt utmärkt på marken och i arbetsplanen angivet vägarbete påbörjats på fastigheten.
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller utrymme för väg med stöd av upprättad och, i fall då så behövs, fastställd arbetsplan. Vägrätt uppkommer även genom att väghållaren övertager mark eller utrymme med stöd av beslut om enskild vägs förändring till allmän.
Mark eller utrymme skall anses ha tagits i anspråk för väg, när vägens sträckning över fastigheten blivit tydligt utmärkt på marken eller, om vägen tar i anspråk enbart ett utrymme, på karta och i arbetsplanen angivet vägarbete påbörjats på fastigheten.
32 §7
Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder för att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens användning som enskild väg.
Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder för att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens eller utrymmets användning som enskild väg.
| 7 Senaste lydelse 1998:832. | 214 |
| Vad som inte har förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in | Prop.2002/03:116 |
| tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om | Bilaga 5 |
| särskilda skäl föreligger. | |
| 33 §8 |
I fråga om mark till väg, som enligt en detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser är avsedd till allmän plats, tillämpas inte
I fråga om mark eller utrymme till väg, som enligt en detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser är avsedd till allmän plats, tillämpas inte 30– 32 §§, sedan marken eller utrymmet tagits i anspråk av kommunen för avsett ändamål.
35 §9
Har i fastställd arbetsplan för vägbyggnadsprojekt mark i närheten av det i arbetsplanen upptagna vägområdet avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av vägen, skall till väghållaren upplåtas nyttjanderätt till marken för den tid som angivits i planen.
Har i fastställd arbetsplan för vägbyggnadsprojekt mark eller utrymme i närheten av det i arbetsplanen upptagna vägområdet avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av vägen, skall till väghållaren upplåtas nyttjanderätt till marken eller utrymmet för den tid som angivits i planen.
36 §
Kan på grund av pågående arbete eller till följd av jordras eller översvämning eller av annan orsak väg ej användas utan risk för olyckshändelse, kan länsstyrelsen på framställning av väghållningsmyndigheten föreskriva att nyttjanderätt till mark för tillfällig väg skall upplåtas för den tid sådan väg behövs till följd av hindret.
Länsstyrelsen kan på framställning av väghållningsmyndigheten föreskriva att nyttjanderätt till mark intill vägområde skall upplåtas för uppsättande av snöskärm.
Kan på grund av pågående arbete eller till följd av jordras eller översvämning eller av annan orsak väg ej användas utan risk för olyckshändelse, kan länsstyrelsen på framställning av väghållningsmyndigheten föreskriva att nyttjanderätt till mark eller utrymme för tillfällig väg skall upplåtas för den tid sådan väg behövs till följd av hindret.
37 §
Länsstyrelsen kan på framställning av väghållningsmyndigheten föreskriva att nyttjanderätt till mark eller utrymme intill vägområde skall upplåtas för uppsättande av snöskärm.
| 8 | Senaste lydelse 1987:459. | |
| 9 | Senaste lydelse 1998:832. | 215 |
55 §10
| Har väghållare erhållit vägrätt, | Har väghållare erhållit vägrätt, |
| är fastighetens ägare berättigad att | är fastighetens ägare berättigad att |
| av väghållaren få intrångsersätt- | av väghållaren få intrångsersätt- |
| ning och ersättning för annan | ning och ersättning för annan |
| skada till följd av vägens byggan- | skada till följd av vägens byggan- |
| de eller begagnande, om det ej | de eller begagnande, om det ej |
| avtalats eller uppenbarligen förut- | avtalats eller uppenbarligen förut- |
| satts att ersättning ej skall lämnas. | satts att ersättning ej skall lämnas. |
| Samma rätt till ersättning har | Samma rätt till ersättning har |
| innehavare av nyttjanderätt eller | innehavare av nyttjanderätt eller |
| annan särskild rätt till fastighet, | annan särskild rätt till fastighet, |
| såvida rätten inte upplåtits efter | såvida rätten inte upplåtits efter |
| det att marken togs i anspråk. | det att marken eller utrymmet togs |
| i anspråk. |
Vid ersättningens bestämmande gäller 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio
| år före det talan väcktes vid domstol. | På | ersättningen | utgår | ränta | ||||||
| På | ersättningen | utgår | ränta | |||||||
| enligt 5 § räntelagen (1975:635) | enligt 5 § räntelagen (1975:635) | |||||||||
| från den dag då marken togs i | från den dag då marken eller | |||||||||
| anspråk till och med den dag då | utrymmet togs i anspråk till och | |||||||||
| betalning skall ske och enligt 6 § | med den dag då betalning skall ske | |||||||||
| räntelagen för tiden därefter. | och enligt 6 § räntelagen för tiden | |||||||||
| därefter. | ||||||||||
| 57 §11 | ||||||||||
| Om mark till väg inom en | Om mark eller utrymme till väg | |||||||||
| detaljplan | där | kommunen | är | inom en detaljplan där kommunen | ||||||
| huvudman för allmänna platser har | är huvudman för allmänna platser | |||||||||
| tagits i anspråk av kommunen som | har tagits i anspråk av kommunen | |||||||||
| allmän | plats, | skall | väghållaren | som allmän plats, skall väg- | ||||||
| fullgöra dessförinnan uppkommen | hållaren | fullgöra | dessförinnan | |||||||
| ersättnings och inlösningsskyldig- | uppkommen ersättnings och in- | |||||||||
| het enligt 55 och 56 §§, trots att | lösningsskyldighet | enligt 55 | och | |||||||
| vägrätten har upphört till följd av | 56 §§, trots att vägrätten har | |||||||||
| 33 §. | upphört till följd av 33 §. | |||||||||
| 60 §12 | ||||||||||
| För att minska de olägenheter, | För att minska de olägenheter, | |||||||||
| som genom vägran av tillstånd | som genom vägran av tillstånd | |||||||||
| som avses i 39 § eller genom | som avses i 39 § eller genom | |||||||||
| föreskrift | eller | förordnande | som | föreskrift | eller förordnande | som | ||||
| meddelats med stöd av |
meddelats med stöd av |
|||||||||
| uppkommer för fastighet som haft | uppkommer för fastighet som haft | |||||||||
| utfart | till | allmän väg, får | väg- | utfart | till | allmän | väg, får | väg- | ||
10Senaste lydelse 1993:38.
11Senaste lydelse 1987:459.
12Senaste lydelse 1973:1158.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
216
hållaren själv bygga nödvändig utfartsväg för fastigheten. Väghållaren får därvid, i den mån det behövs för företagets genomförande, göra gällande den rätt att påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för ianspråktagande av annan fastighet tillhörig mark och att föra talan vid förrättningen, som tillkommer ägaren av fastighet, vars behov av utfartsväg skall tillgodoses.
hållaren själv bygga nödvändig Prop.2002/03:116 utfartsväg för fastigheten. Bilaga 5 Väghållaren får därvid, i den mån
det behövs för företagets genomförande, göra gällande den rätt att påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för ianspråktagande av mark eller utrymme som tillhör annan fastighet och att föra talan vid förrättningen, som tillkommer ägaren av fastighet, vars behov av utfartsväg skall tillgodoses.
63 §13
Väghållaren skall ersätta skador till följd av att han har förvärvat rätt
| 1. att inrätta särskild vinterväg, | 2. att nyttja mark eller utrymme |
| 2. att nyttja mark i närheten av | |
| vägområde för upplag eller | i närheten av vägområde för |
| liknande ändamål i samband med | upplag eller liknande ändamål i |
| byggande av väg, | samband med byggande av väg, |
3.att anordna tillfällig väg,
4.att intill vägområde sätta upp snöskärm.
Väghållaren skall också ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 34 §, 45 § fjärde stycket eller 53 § eller till följd av ett föreläggande som har meddelats med stöd av 52 §. För skador som har uppstått till följd av åtgärder som avses i 53 § utgår ersättning endast om skadorna är avsevärda.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas.
68 §14
Om en borgenär som avses i 67 § första stycket lider förlust till följd av att nedsättning inte har skett, är han berättigad att av väghållaren få gottgörelse för förlusten mot avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller, om borgenären lider förlust därigenom, att ersättning enligt 55, 58 eller 61 § blivit för lågt beräknad och ersättningen till följd av överenskommelse mellan väghållaren och fastighetens ägare eller av annan anledning inte har prövats av domstol. I fråga om sådan gottgörelse skall 65 § tillämpas på förhållandet mellan väghållaren och
| borgenären. | Om mark eller utrymme till väg | ||
| Om mark till väg inom en | |||
| detaljplan | där | kommunen är | inom en detaljplan där kommunen |
| huvudman för allmänna platser har | är huvudman för allmänna platser | ||
| tagits i anspråk av kommunen som | har tagits i anspråk av kommunen | ||
| allmän plats, | skall väghållaren | som allmän plats, skall väg- | |
| fullgöra dessförinnan uppkommen | hållaren fullgöra dessförinnan | ||
| skyldighet | enligt första stycket, | uppkommen skyldighet enligt | |
| 13 Senaste lydelse 1998:832. | |||
| 14 Senaste lydelse 1987:459. | 217 | ||
| trots att vägrätten har upphört till | första stycket, trots att vägrätten | Prop.2002/03:116 |
| följd av 33 §. | har upphört till följd av 33 §. | Bilaga 5 |
| Talan om gottgörelse väcks vid den fastighetsdomstol som anges i | ||
| 66 §. | ||
| 70 §15 | ||
| Om en kommun enligt 7 § har | Om en kommun enligt 7 § har | |
| tillhandahållit staten mark för väg, | tillhandahållit staten mark eller | |
| är kommunen berättigad att av | utrymme för väg, är kommunen | |
| staten erhålla ersättning för skäliga | berättigad att av staten erhålla er- | |
| kostnader efter avdrag för | sättning för skäliga kostnader efter | |
| förvaltningskostnad. | avdrag för förvaltningskostnad. | |
Framställning om ersättning görs hos Vägverket. Om en överenskommelse inte kan träffas, väcks talan om ersättning vid den fastighetsdomstol som anges i 66 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
15 Senaste lydelse 1987:459.
218
Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 § samt 4 kap. 1, 3 och 3 a §§ expropriationslagen (1972:719) skall ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1kap.
2 §
I denna lag förstås med särskild rätt till fastighet nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt. Utan hinder av att tomträtt enligt 13 kap. 26 § jordabalken vid expropriation är likställd med fast egendom får sådan rätt upphävas eller begränsas genom expropriation. Bestämmelsen i 1 § om särskild rätt gäller ej renskötselrätt enligt
| rennäringslagen (1971:437) eller vägrätt. | |||||
| Bestämmelserna i denna lag om | Bestämmelserna i denna lag om | ||||
| fastighet | äger | motsvarande | fastighet | äger | motsvarande |
| tillämpning i fråga om byggnad | tillämpning i fråga om byggnad | ||||
| eller annan anläggning på annans | eller annan anläggning som är | ||||
| mark. | belägen på annans mark eller inom | ||||
| annans utrymme. | |||||
2 kap.
1 §1
Expropriation får ske för att ge kommun möjlighet att förfoga över mark som med hänsyn till den framtida utvecklingen kräves för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning.
Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse endast mark som är belägen inom kommunens eget område.
Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om det med skäl kan antagas att marken inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller om det till främjande av planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att kommunen får
Expropriation får ske för att ge kommun möjlighet att förfoga över mark eller utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning.
Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse endast mark eller utrymme inom kommunens eget område.
Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om det med skäl kan antagas att marken eller utrymmet inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller om det till främjande av planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att
1 Senaste lydelse1979:896.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
219
| rådighet över marken. | kommunen | får | rådighet över | Prop.2002/03:116 | ||||
| marken eller utrymmet. | Bilaga 5 | |||||||
| Med motsvarande tillämpning av |
||||||||
| expropriation ske till förmån för landstingskommun eller kommunal- | ||||||||
| förbund, som handhar sådan angelägenhet som första stycket avser att | ||||||||
| främja. | ||||||||
| 4 kap. | ||||||||
| 1 §2 | ||||||||
| För fastighet, som exproprieras i | För fastighet, som exproprieras i | |||||||
| sin helhet, skall, i den mån ej | sin helhet, skall, i den mån ej | |||||||
| annat följer av vad som sägs | annat följer av vad som sägs | |||||||
| nedan, betalas | löseskilling | med | nedan, betalas | löseskilling | med | |||
| belopp som motsvarar fastighetens | belopp som motsvarar fastighetens | |||||||
| marknadsvärde. | Exproprieras | del | marknadsvärde. | Exproprieras | del | |||
| av fastighet, skall intrångsersätt- | av fastighet, skall intrångs- | |||||||
| ning betalas med belopp som | ersättning betalas med belopp som | |||||||
| motsvarar | den | minskning | av | motsvarar | den | minskning | av | |
| fastighetens | marknadsvärde, | som | fastighetens | marknadsvärde, | som | |||
| uppkommer | genom expropria- | uppkommer | genom expropria- | |||||
| tionen. Uppkommer i övrigt skada | tionen. Uppkommer i övrigt skada | |||||||
| för ägaren genom expropriationen, | för ägaren genom expropriationen, | |||||||
| skall även sådan skada ersättas. | skall även sådan skada ersättas. | |||||||
| Expropriationsersättning | skall | Expropriationsersättning | skall | |||||
| dock inte betalas för mark som | dock inte betalas för mark eller | |||||||
| ingår i allmän väg och som enligt | utrymme som ingår i allmän väg | |||||||
| en detaljplan är avsedd för sådan | och som enligt en detaljplan är | |||||||
| allmän plats för vilken kommunen | avsedd för sådan allmän plats för | |||||||
| är huvudman. | vilken kommunen är huvudman. | |||||||
Har den exproprierande åtagit sig att vidtaga åtgärd för att minska skada, skall hänsyn tagas till det vid bestämmande av expropriationsersättning, om åtagandet är sådant att det skäligen bör godtagas av den ersättningsberättigade.
Exproprieras fastighet till vilken den exproprierande har nyttjanderätt eller servitutsrätt, skall vid bestämmande av fastighetens värde hänsyn icke tagas till förbättring, vilken fastigheten vunnit genom arbete eller kostnad, som den exproprierande eller föregående innehavare, vars rätt övergått till denne, nedlagt på fastigheten utöver vad som ålegat honom.
3 §3
Vid bestämmande av löseskilling skall sådan ökning av fastighetens marknadsvärde av någon betydelse som ägt rum under tiden från dagen tio år före ansökningen om expropriation, dock högst femton år före talans
Vid bestämmande av löseskilling skall sådan ökning av fastighetens marknadsvärde av någon betydelse som ägt rum under tiden från dagen tio år före ansökningen om expropriation, dock högst femton år före talans
| 2 | Senaste lydelse 1987:123. | |
| 3 | Senaste lydelse 1987:123. | 220 |
| väckande | vid | domstol, | räknas | väckande vid | domstol, | räknas | Prop.2002/03:116 | |||||||
| ägaren tillgodo endast i den mån | ägaren tillgodo endast i den mån | Bilaga 5 | ||||||||||||
| det blir utrett, att den beror på | det blir utrett, att den beror på | |||||||||||||
| annat än förväntningar om ändring | annat än förväntningar om ändring | |||||||||||||
| i markens tillåtna användningssätt. | i markens eller utrymmets tillåtna | |||||||||||||
| Avser | expropriationen | del | av | användningssätt. Avser expropria- | ||||||||||
| fastighet, skall vad som sagts nu | tionen del av fastighet, skall vad | |||||||||||||
| om beräkning | av | marknadsvärde | som sagts nu om beräkning av | |||||||||||
| tillämpas i fråga om värdet före | marknadsvärde | tillämpas | i fråga | |||||||||||
| expropriationen. Värderingen skall | om värdet före expropriationen. | |||||||||||||
| ske med hänsyn till fastighetens | Värderingen skall ske med hänsyn | |||||||||||||
| skick | när | ersättningsfrågan | till fastighetens skick när ersätt- | |||||||||||
| avgöres | eller, | om | fastigheten | ningsfrågan avgöres eller, om fas- | ||||||||||
| dessförinnan | har | tillträtts | eller | tigheten dessförinnan har | tillträtts | |||||||||
| övergått | på | den | exproprierande | eller övergått på den exprop- | ||||||||||
| enligt 6 kap. 10 §, när tillträdet | rierande enligt 6 kap. 10 §, när | |||||||||||||
| eller övergången skedde. | tillträdet eller övergången skedde. | |||||||||||||
| Har beslut om en detaljplan, | Har beslut om en detaljplan, | |||||||||||||
| enligt vilken marken avses för | enligt vilken marken eller utrym- | |||||||||||||
| enskilt | bebyggande, | meddelats | met avses för enskilt bebyggande, | |||||||||||
| före ansökningen om expropria- | meddelats före | ansökningen | om | |||||||||||
| tion, skall första stycket tillämpas | expropriation, skall | första | stycket | |||||||||||
| endast på värdestegring som in- | tillämpas endast på | värdestegring | ||||||||||||
| träffat efter beslutet. | som inträffat efter beslutet. | |||||||||||||
| Avser expropriationen bebyggd fastighet som innehas i huvudsakligt | ||||||||||||||
| syfte att bereda bostad åt ägaren och honom närstående, gäller den | ||||||||||||||
| begränsningen för tillämpningen av första stycket att löseskillingen ej i | ||||||||||||||
| något fall får bestämmas till lägre belopp än som fordras för anskaffning | ||||||||||||||
| av annan likvärdig bostadsfastighet. | ||||||||||||||
| I den mån det blir utrett att | I den mån det blir utrett att | |||||||||||||
| värdestegringen | utan | att | ha | värdestegringen | utan | att | ha | |||||||
| samband | med | förväntningar | om | samband med | förväntningar | om | ||||||||
| ändring | i | markens | tillåtna | ändring i markens eller utrymmets | ||||||||||
| användningssätt beror på inverkan | tillåtna användningssätt beror | på | ||||||||||||
| av | det | företag | för | vars | inverkan av det företag för vars | |||||||||
| genomförande | expropriation | äger | genomförande expropriation äger | |||||||||||
| rum, gäller 2 §. | rum, gäller 2 §. | |||||||||||||
| 3 a §4 | ||||||||||||||
| Expropriationsersättning | för | Expropriationsersättning | för | |||||||||||
| mark som enligt en detaljplan är | mark eller utrymme som enligt en | |||||||||||||
| avsedd för allmän plats skall | detaljplan är avsedd för allmän | |||||||||||||
| bestämmas med hänsyn till de | plats skall bestämmas med hänsyn | |||||||||||||
| planförhållanden | som | rådde | till de planförhållanden som rådde | |||||||||||
| närmast innan marken angavs som | närmast innan marken eller ut- | |||||||||||||
| allmän plats. | rymmet angavs som allmän plats. | |||||||||||||
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
4 Senaste lydelse 1987:123.
221
Förslag till lag om ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150)
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha följande lydelse.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
19 §1
Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning.
Om en samfällighetsförening förvaltar gemensamhetsanläggning som är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde och som är inrättad för småhusfastigheter eller för sådana fastigheter jämte hyresfastigheter eller bostadsrättsfastigheter, skall samfällighetsföreningen avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen. Fö- reningens styrelse skall i sådant fall också upprätta en underhålls och förnyelseplan som skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningarnas storlek skall kunna bedömas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
1 Senaste lydelse 1989:727.
222
| Förslag till lag om ändring i plan och bygglagen (1987:10) | Prop.2002/03:116 | |
| Härigenom föreskrivs i fråga om plan och bygglagen (1987:10)1 | Bilaga 5 | |
| dels att 5 kap. 2, 19, 24 och 30 §§, 6 kap. |
||
| 1 och 2 §§ samt 15 kap. 7 § skall ha följande lydelse, | ||
| dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 17 §, av följande | ||
| lydelse. | ||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
5kap.
2 §
Vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse, äganderätts och fastighetsförhållanden som kan inverka på
| planens genomförande. | I de delar som planen medför att | |||||
| I de delar som planen medför att | ||||||
| mark eller särskild rätt till mark | mark eller utrymme eller särskild | |||||
| kan komma att tas i anspråk enligt | rätt till mark eller utrymme kan | |||||
| 6 kap. |
komma | att | tas | i | anspråk | enligt |
| dessutom utformas så att de | 6 kap. | §§ | skall planen | |||
| fördelar som kan vinnas med den | dessutom utformas så att de för- | |||||
| överväger de olägenheter som | delar som kan vinnas med den | |||||
| planen orsakar enskilda. | överväger | de | olägenheter | som | ||
| planen orsakar enskilda. | ||||||
Detaljplanen får inte omfatta ett större område än som är befogat med hänsyn till syftet med planen och den tid för att genomföra den som skall bestämmas enligt 5 §.
19 §
När förslag till detaljplan upprättas skall det, om det inte är uppenbart onödigt, finnas en eller flera för ändamålet avsedda kartor (grundkarta) och en fastighetsförteckning. I fastighetsförteckningen skall i den mån de
| berörs av planen redovisas | 1. fastigheter, samfälld | mark, |
| 1. fastigheter, mark som är | ||
| samfälld för flera fastigheter och | samfällda utrymmen och | andra |
| andra områden samt ägare till och | områden samt ägare till och inne- | |
| innehavare av annan särskild rätt | havare av annan särskild rätt än | |
| än bostadsrätt och hyresrätt i | bostadsrätt och hyresrätt i nämnda | |
| nämnda egendom, | egendom, | |
2. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) samt ägarna till de fastigheter som deltar i anläggningen.
Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning skall i stället för ägare eller innehavare anges föreningen.
| 1 Lagen omtryckt 1992:1769. | 223 |
24 §
Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå
1.var planområdet ligger,
2.om förslaget avviker från översiktsplanen,
| 3. vilken mark eller särskild rätt | 3. i vilken utsträckning mark |
| till mark som till följd av planens | eller utrymme eller särskild rätt till |
| antagande kan komma att tas i | mark eller utrymme till följd av |
| anspråk enligt 6 kap. |
planens antagande kan komma att |
| tas i anspråk enligt 6 kap. 17– | |
| 19 §§, |
4.var utställningen äger rum,
5.inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,
6.att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.
30 §
Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i brev till
1.länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen,
2.sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna tiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 § andra stycket första meningen.
Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända den till var och en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller genom en
Om ett stort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända den till var och en av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörande på det sätt som anges i 24 § eller genom en
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
224
| kungörelse | som | anslås | på | kungörelse | som | anslås | på | Prop.2002/03:116 | |||
| kommunens anslagstavla, informa- | kommunens anslagstavla, informa- | Bilaga 5 | |||||||||
| tionsblad | om | kungörelsen | som | tionsblad | om | kungörelsen | som | ||||
| sprids till de boende som berörs av | sprids till de boende som berörs av | ||||||||||
| beslutet och brev till sådana | beslutet och brev till sådana | ||||||||||
| sakägare | och | sådan | organisation | sakägare och | sådan organisation | ||||||
| eller förening som avses i första | eller förening som avses i första | ||||||||||
| stycket 2. Ägare av sådan mark | stycket 2. Ägare av sådan mark | ||||||||||
| och innehavare av sådan särskild | eller | sådant | utrymme | och | |||||||
| rätt till mark som kan komma att | innehavare av sådan särskild rätt | ||||||||||
| tas i anspråk enligt 6 kap. |
till mark eller utrymme som kan | ||||||||||
| §§ skall dock alltid underrättas | komma att tas i anspråk enligt 6 | ||||||||||
| enligt första | stycket. | Detsamma | kap. |
||||||||
| gäller den som har meddelats ett | underrättas | enligt | första stycket. | ||||||||
| föreläggande enligt 28 a §. | Detsamma gäller den som har | ||||||||||
| meddelats | ett | föreläggande | enligt | ||||||||
| 28 a §. | |||||||||||
Av kungörelse som avses i andra stycket skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för beslutets tillkännagivande på kommunens anslagstavla och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta. Om kungörelsen införs i ortstidningen, skall detta ske samma dag som beslutet tillkännages på anslagstavlan.
6kap.
17§
Kommunen får lösa mark som enligt en detaljplan skall användas för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman.
Annan mark som enligt planen skall användas för annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa, om markens användning för avsett ändamål inte ändå kan anses säkerställd.
Besväras mark som kommunen får lösa enligt första eller andra stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.
Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark i vissa fall finns i 14 kap.
Kommunen får lösa mark eller utrymme som enligt en detaljplan skall användas för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman.
Annan mark eller annat utrymme som enligt planen skall användas för annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa, om markens eller utrymmets användning för avsett ändamål inte ändå kan anses säkerställd.
Besväras mark eller utrymme som kommunen får lösa enligt första eller andra stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.
Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark eller utrymme i vissa fall finns i 14 kap.
225
Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är den som äger obebyggd mark som enligt detaljplanen är avsedd för allmän plats, skyldig att utan ersättning upplåta marken, om den behövs för att kvartersmark som tillhörde honom när planen antogs skall kunna användas för avsett ändamål.
18 §
Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är den som äger obebyggd mark eller obebyggt utrymme som enligt detaljplanen skall användas för allmän plats, skyldig att utan ersättning upplåta marken eller utrymmet. Detta gäller dock endast om marken eller utrymmet behövs för att kvartersmark som tillhörde fastighetsägaren när planen antogs skall kunna användas för avsett ändamål.
19 §
På ansökan av kommunen får länsstyrelsen förordna att mark, som för områdets ändamålsenliga användning enligt upprättat förslag till detaljplan behövs för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman eller för allmänna byggnader, utan ersättning skall avstås till kommunen. På ansökan av kommunen får länsstyrelsen också förordna att mark som skall användas för allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman, utan ersättning skall upplåtas till huvudmannen. Antagandet av detaljplanen skall anstå till dess ansökningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.
Förordnande får meddelas endast i den mån det kan anses skäligt med hänsyn till den nytta markens ägare kan väntas få av planen och till övriga omständligheter.
Den mark som förordnandet avser skall anges till läge och gränser. Marken skall avträdas eller upplåtas när den behöver tas i anspråk för avsett ändamål.
Skall detaljplanen ändras, får länsstyrelsen på ansökan av kommunen förordna att mark, som
På ansökan av kommunen får länsstyrelsen förordna att mark eller utrymme, som för områdets ändamålsenliga användning enligt upprättat förslag till detaljplan behövs för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman eller för allmänna byggnader, utan ersättning skall avstås till kommunen. På ansökan av kommunen får länsstyrelsen också förordna att mark eller utrymme som skall användas för allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman, utan ersättning skall upplåtas till huvudmannen. An- tagandet av detaljplanen skall anstå till dess ansökningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.
Förordnande får meddelas endast i den mån det kan anses skäligt med hänsyn till den nytta markens eller utrymmets ägare kan väntas få av planen och till övriga omständigheter.
Den mark eller det utrymme som förordnandet avser skall anges till läge och gränser. Marken eller utrymmet skall avträdas eller upplåtas när den behöver tas i anspråk för avsett ändamål.
Skall detaljplanen ändras, får länsstyrelsen på ansökan av kommunen förordna att mark eller
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
226
har avståtts eller skall upplåtas, byts ut mot annan mark, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
utrymme som har avståtts eller mark eller utrymme som skall upplåtas, byts ut mot annan mark eller annat utrymme, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.
20 §2
När en fråga har väckts om tillämpning av 19 §, skall kommunen genast anmäla detta till lantmäterimyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del. Överlåtelse av mark, som sker efter det att sådan anmälan har inkommit, inverkar inte på den bedömning som skall ske enligt 19 § andra stycket.
När en fråga har väckts om tillämpning av 19 §, skall kommunen genast anmäla detta till lantmäterimyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del. Överlåtelse av mark eller utrymme, som sker efter det att sådan anmälan har inkommit, inverkar inte på den bedömning som skall ske enligt 19 § andra stycket.
21 §
Den som har avstått mark enligt 19 § skall frigöra marken från inteckning och annan särskild rätt. Kan detta inte ske, är han skyldig att ersätta skada som uppkommer för den som marken har avståtts till.
Den som har avstått mark eller utrymme enligt 19 § skall frigöra marken eller utrymmet från inteckning och annan särskild rätt. Kan detta inte ske, är han skyldig att ersätta skada som uppkommer för den som marken eller utrymmet har avståtts till.
22 §
I ett förordnande enligt 19 § får länsstyrelsen, i den mån det är skäligt, på kommunens begäran föreskriva att markens ägare skall vara skyldig att i den ordning som länsstyrelsen bestämmer bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp.
I ett förordnande enligt 19 § får länsstyrelsen, i den mån det är skäligt, på kommunens begäran föreskriva att markens eller utrymmets ägare skall vara skyldig att i den ordning som länsstyrelsen bestämmer bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp.
24 §
Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet.
| En kommun som är huvudman | En kommun som är huvudman |
| för allmänna platser får efter | för allmänna platser får efter |
| genomförandetidens utgång även | genomförandetidens utgång även |
| 2 Senaste lydelse 2000:248. |
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
227
lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.
Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.
lösa mark eller utrymme som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.
Besväras mark eller utrymme som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.
38 §
Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall tillämpas även på mark som är samfälld för flera fastigheter. Med fastighetsägare avses därvid ägarna av de fastigheter som har del i samfälligheten. Är samfälligheten inte avsedd för bebyggelse, skall den anses bebyggd när den väsentligen tagits i anspråk för angivet ändamål. Den högsta tillåtna byggnadshöjden antas därvid vara medeltalet av vad som gäller för de fastigheter som har del i samfälligheten.
Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall tillämpas även på samfälld mark eller samfällt utrymme. Med fastighetsägare avses därvid ägarna av de fastigheter som har del i samfälligheten. Är samfälligheten inte avsedd för bebyggelse, skall den anses bebyggd när den väsentligen tagits i anspråk för angivet ändamål. Den högsta tillåtna byggnadshöjden antas därvid vara medeltalet av vad som gäller för de fastigheter som har del i samfälligheten.
8 kap.
17 §3
En ansökan om rivningslov får inte bifallas, om den gäller en del av en sådan byggnad som avses i 3 kap. 5 § jordabalken och den begärda åtgärden skulle kunna medföra att en fastighet som inte omfattas av ansökan inte skulle kunna användas på ett ändamålsenligt sätt.
14 kap.
1 §4
| Mark som enligt en detaljplan | Mark eller utrymme som enligt | |||
| skall användas för allmänna | en detaljplan skall användas för | |||
| platser för vilka kommunen är | allmänna | platser för | vilka | |
| huvudman samt annan mark som | kommunen | är huvudman | samt | |
| 3 | Tidigare 8 kap. 17 § upphävd genom 1994:819. | |||
| 4 | Senaste lydelse 1997:618. | |||
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
228
enligt planen skall användas för annat än enskilt bebyggande är kommunen skyldig att lösa, om fastighetsägaren begär det. Mark som enligt planen skall användas för allmänna platser för vilka någon annan än kommunen är huvudman, är den samfällighet som finns eller skall bildas för ändamålet skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt, om fastighetsägaren begär det. Motsvarande skyldighet gäller för staten eller kommunen som väghållare enligt väglagen (1971:948). Samfälligheten eller väghållaren får bestämma om förvärvet skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt.
Om detaljplanen medger tillfällig användning av mark, skall första stycket inte tillämpas beträffande marken under den tid då sådan användning får pågå.
I fråga om mark som är belägen inom ett samverkansområde enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan gäller särskilda bestämmelser.
Finns det i en detaljplan bestämmelser att mark som är avsedd för enskilt bebyggande, skall användas även för en allmän trafikanläggning, för en trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter eller för en allmän ledning, skall den som skall vara huvudman för anläggningen förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet, om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestämma vilken rätt förvärvet skall avse.
annan mark eller annat utrymme Prop.2002/03:116 som enligt planen skall användas Bilaga 5
för annat än enskilt bebyggande är kommunen skyldig att lösa, om fastighetsägaren begär det. Mark eller utrymme som enligt planen skall användas för allmänna platser för vilka någon annan än kommunen är huvudman, är den samfällighet som finns eller skall bildas för ändamålet skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt, om fastighetsägaren begär det. Motsvarande skyldighet gäller för staten eller kommunen som väghållare enligt väglagen (1971:948). Samfälligheten eller väghållaren får bestämma om förvärvet skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt.
Om detaljplanen medger tillfällig användning av mark eller utrymme, skall första stycket inte tillämpas beträffande marken eller utrymmet under den tid då sådan användning får pågå.
I fråga om mark eller utrymme inom ett samverkansområde enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan gäller särskilda bestämmelser.
2 §
Finns det i en detaljplan bestämmelser att mark eller utrymme som skall användas för enskilt bebyggande, skall användas även för en allmän trafikanläggning, för en trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter eller för en allmän ledning, skall den som skall vara huvudman för anläggningen förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet, om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestämma vilken rätt förvärvet skall avse.
229
| 15 kap. | |||||
| 7 § | |||||
| Om den ersättning som har | Om den ersättning som har | ||||
| fastställts i ett mål om inlösen inte | fastställts i ett mål om inlösen inte | ||||
| har nedsatts på det sätt som | har nedsatts på det sätt som | ||||
| föreskrivs i expropriationslagen | föreskrivs i | expropriationslagen | |||
| (1972:719) skall följande gälla. Om | (1972:719) skall följande gälla. Om | ||||
| någon som är berättigad till | någon som är berättigad till | ||||
| ersättning begär det, skall den | ersättning begär det, skall den | ||||
| väckta frågan om avstående av | väckta frågan om avstående av | ||||
| mark förfalla såvitt den rör hans | mark eller utrymme förfalla såvitt | ||||
| rätt, under förutsättning att marken | den | rör | hans | rätt, | under |
| inte har tillträtts eller övergått | förutsättning | att | marken | eller | |
| enligt 6 kap. 10 § exprop- | utrymmet inte har tillträtts eller | ||||
| riationslagen. | övergått enligt 6 kap. 10 § | ||||
| expropriationslagen. | |||||
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
230
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 2 kap. 1 c, 2, 3 och
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1kap.
5 §
Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser får en järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.
En järnväg får inte byggas så att syftet med skyddsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för användning av bebyggelse, mark eller vatten motverkas. Om det finns särskilda skäl får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, medge undantag från sådana bestämmelser.
2 kap.
1 c1
Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en järnvägsplan. En järnvägsplan behöver dock inte upprättas för anläggande av industrispår eller hamnspår uteslutande på egen fastighet. En järnvägsplan får upprättas för avstängning av plankorsning, även när denna åtgärd inte är att betrakta som byggande av järnväg.
I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark kan komma att tas i anspråk enligt 4 kap. 1 § skall planen utformas så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda.
2 §2
I järnvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges
I järnvägsplanen skall den mark och det utrymme samt de särskilda
| 1 | Senaste lydelse 1998:850. | |
| 2 | Senaste lydelse 1998:850. | 231 |
| som behöver tas i anspråk för | rättigheter anges som behöver tas i | Prop.2002/03:116 | |||||||
| järnvägen och för byggandet av | anspråk | för | järnvägen och | för | Bilaga 5 | ||||
| järnvägen. Om mark behöver tas i | byggandet av järnvägen. Om mark | ||||||||
| anspråk med tillfällig nyttjande- | eller utrymme behöver tas i | ||||||||
| rätt, skall det av planen framgå | anspråk med tillfällig nyttjande- | ||||||||
| vilken mark som avses och under | rätt, skall det av planen framgå | ||||||||
| vilken tid den skall nyttjas. Planen | vilken mark eller vilket utrymme | ||||||||
| skall innehålla en miljökonsek- | som avses och under vilken tid | ||||||||
| vensbeskrivning. I de fall läns- | marken | eller | utrymmet | skall | |||||
| styrelsen under | förstudien | har | nyttjas. Planen skall innehålla en | ||||||
| beslutat | att järnvägsprojektet | kan | miljökonsekvensbeskrivning. I de | ||||||
| antas | medföra | en betydande | fall länsstyrelsen under förstudien | ||||||
| miljöpåverkan, skall miljökonsek- | har beslutat | att | järnvägsprojektet | ||||||
| vensbeskrivningen | föregås av ett | kan antas medföra en betydande | |||||||
| utökat samråd enligt 6 kap. |
miljöpåverkan, skall miljökonsek- | ||||||||
| miljöbalken, om inte sådant sam- | vensbeskrivningen föregås av ett | ||||||||
| råd har skett enligt 1 a §. Miljö- | utökat samråd enligt 6 kap. |
||||||||
| konsekvensbeskrivningen | skall | miljöbalken, om inte sådant sam- | |||||||
| godkännas av berörda länsstyrelser | råd har skett enligt 1 a §. Miljö- | ||||||||
| innan den tas in i järnvägsplanen. | konsekvensbeskrivningen | skall | |||||||
| godkännas av berörda länsstyrelser | |||||||||
innan den tas in i järnvägsplanen. När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer
och planeringsunderlag skall 6 kap. 3§, 7 § och 1012 §§ miljöbalken tillämpas.
De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen redovisas.
3 §3
Till järnvägsplanen skall en fastighetsförteckning fogas. I fastighetsförteckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas
1. fastigheter och ägare till dessa,
2. mark och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter samt ägare till dessa fastigheter,
3.innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt,
4.gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) och samfälligheter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt ägarna till de fastigheter som deltar i anläggningarna och samfälligheterna,
5.vägsamfälligheter och vägföreningar.
Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller innehavare.
| 3 Senaste lydelse 1998:850. | 232 |
6 §
Avser en järnvägsplan endast ändring av den plan som gäller för ett ännu inte färdigställt järnvägsbygge, får ett efter omständigheterna förenklat samrådsförfarande tillämpas.
Ägare till sådan mark som kan komma att tas i anspråk eller till sådant vattenområde som kan komma att påverkas skall alltid ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller innehavare av särskild rätt till sådan mark eller sådant vattenområde.
7 §4
Banverket skall ställa ut en järnvägsplan för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten.
En järnvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver dock ställas ut endast
1. om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan
| på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller | ||||||
| 2. om någon annans mark | 2. om någon annans mark eller | |||||
| behöver tas i anspråk eller särskild | utrymme behöver tas i anspråk | |||||
| rättighet | behöver | upphävas | eller | eller särskild rättighet | behöver | |
| begränsas och ett sådant ianspråk- | upphävas eller begränsas och ett | |||||
| tagande eller upphävande eller en | sådant ianspråktagande eller upp- | |||||
| sådan begränsning inte skriftligen | hävande eller en sådan begräns- | |||||
| medgivits av berörda fastig- | ning inte skriftligen medgivits av | |||||
| hetsägare | och | innehavare | av | berörda | fastighetsägare | och |
| särskild rätt. | innehavare av särskild rätt. | |||||
Vad som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en järnvägsplan som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu inte är färdigställt.
8 §5
En järnvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda länsstyrelser. Om Banverket och en länsstyrelse har olika uppfattningar, skall Banverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Banverket hänskjuta frågan till regeringens prövning.
| Om planen innebär att mark | Om planen innebär att mark, | |
| eller särskild rätt kan tas i anspråk | utrymme eller särskild rätt kan tas i | |
| enligt 4 kap. 1 §, skall Banverket | anspråk enligt 4 kap. 1 §, skall | |
| särskilt pröva om de fördelar som | Banverket särskilt pröva om de | |
| kan vinnas med planen överväger | fördelar som kan vinnas med | |
| de olägenheter som denna orsakar | planen överväger de olägenheter | |
| 4 | Senaste lydelse 1998:850. | |
| 5 | Senaste lydelse 1998:850. | |
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
233
| enskilda. Av beslutet att fastställa | som denna orsakar enskilda. Av |
| planen skall framgå om planen ger | beslutet att fastställa planen skall |
| rätt till sådant ianspråktagande. | framgå om planen ger rätt till |
| sådant ianspråktagande. |
Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden skall beaktas då järnvägsplanen fastställs.
Ett beslut om fastställelse av en järnvägsplan skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras.
3kap.
2§
| På den järnvägsmark som anges | På den mark eller inom det | |||||||
| i en fastställd järnvägsplan får inte | utrymme som enligt en fastställd | |||||||
| utan | tillstånd | av | Banverket | järnvägsplan | skall användas | för | ||
| uppföras byggnader, göras till- | järnväg får inte utan tillstånd av | |||||||
| byggnader, utföras andra anlägg- | Banverket uppföras | byggnader, | ||||||
| ningar eller vidtas andra åtgärder | göras tillbyggnader, utföras andra | |||||||
| som | väsentligt | kan | försvåra | anläggningar | eller | vidtas | andra | |
| områdets användning för järnvägs- | åtgärder som väsentligt kan för- | |||||||
| ändamål. Förbudet gäller från det | svåra områdets användning | för | ||||||
| att beslut att fastställa järnvägs- | järnvägsändamål. Förbudet | gäller | ||||||
| planen meddelas och upphör att | från det att beslut att fastställa | |||||||
| gälla om beslut meddelas att | järnvägsplanen meddelas och upp- | |||||||
| upphäva fastställelsebeslutet eller | hör att gälla om beslut meddelas | |||||||
| om planen annars upphör att gälla. | att upphäva | fastställelsebeslutet | ||||||
| eller om planen annars upphör att | ||||||||
| gälla. | ||||||||
Förbudet är inte tillämpligt i fråga om åtgärder som lagligen har påbörjats innan förbudet började gälla.
Om åtgärder vidtagits i strid med första stycket, får Banverket vidta de åtgärder som behövs för rättelse. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att rättelse skall kunna ske.
3 §
Om mark i närheten av järnvägsmarken i en fastställd järnvägsplan avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga järnvägen besluta att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt för den tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.
Om mark eller utrymme i närheten av den mark eller det utrymme som enligt en fastställd järnvägsplan skall användas för järnväg har avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga järnvägen besluta att marken eller utrymmet får tas i anspråk med nyttjanderätt för den tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.
Prop.2002/03:116
Bilaga 5
234
| 4 § | Prop.2002/03:116 | |||||||||
| Om träd eller buskar intill | Om träd eller buskar intill mark | Bilaga 5 | ||||||||
| järnvägsmark medför | olägenheter | eller utrymme som skall användas | ||||||||
| för trafik eller driftsäkerheten på | för järnväg medför olägenheter för | |||||||||
| järnvägen, får länsstyrelsen besluta | trafik eller | driftsäkerheten | på | |||||||
| att de skall avlägsnas eller | järnvägen, får länsstyrelsen besluta | |||||||||
| beskäras | genom | att de skall avlägsnas eller | ||||||||
| järnvägsinnehavarens | försorg. | I | beskäras | genom | ||||||
| samband | med | beslutet | får | järnvägsinnehavarens | försorg. | I | ||||
| länsstyrelsen meddela | de villkor | samband | med | beslutet | får | |||||
| som behövs. | länsstyrelsen meddela | de villkor | ||||||||
| som behövs. | ||||||||||
4kap.
1 §
Den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa sådan mark som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål.
Besväras sådan mark som får lösas enligt första stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.
Den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa sådan mark eller sådant utrymme som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål.
Besväras sådan mark eller sådant utrymme som får lösas enligt första stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.
2 §
Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 § lösa sådan mark som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål.
Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 § lösa sådan mark eller sådant utrymme som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål.
4 §
Den som avser att bygga en järnväg skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 § och skador till följd av att han förvärvat rätt att nyttja mark enligt 3 kap. 3 §. Järnvägsinnehavaren skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 4 §.
Den som avser att bygga en järnväg skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 § och skador till följd av att han förvärvat rätt att nyttja mark eller utrymme enligt 3 kap. 3 §. Järnvägsinnehavaren skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 4 §.
| Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. | 235 |
Förteckning över deltagarna vid Justitiedepartementets remissmöte den 11 oktober 2002
Vid Justitiedepartementets remissmöte om tredimensionell fastighetsindelning den 11 oktober 2002 deltog representanter från Svea hovrätt, Umeå tingsrätt, Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Kungl. Tekniska Högskolan, Boverket, Lantmäteriverket, Vägverket, Statens järnvägar, Stockholms kommun, Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Lantmäterimyndigheten i Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige, Föreningen Sveriges kronofogdar, HSB Riksförbund, HSB Bostad AB, Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, JM AB, Sveriges Bostadsrätts Centrum och Sveriges Lantmätareförening.
Prop.2002/03:116
Bilaga 6
236
Förteckning över remissinstanser som har lämnat skriftliga remissvar i anslutning till Justitiedepartementets remissmöte den 11 oktober 2002
Följande remissinstanser har lämnat skriftliga remissvar i anslutning till Justitiedepartementets remissmöte om tredimensionell fastighetsindelning den 11 oktober 2002: Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Banverket, Lantmäterimyndigheten i Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige, JM AB, Konkursförvaltarkollegiernas förening, Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Bostadsrätts Centrum och Sveriges Lantmätareförening.
Prop.2002/03:116
Bilaga 7
237
| Lagrådsremissen lagförslag | Prop.2002/03:116 |
| Bilaga 8 | |
| Förslag till lag om ändring i jordabalken |
Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken1
dels att nuvarande 3 kap. 5 § och 3 kap. 7 § skall betecknas 3 kap. 4 § och 3 kap. 10 §,
dels att 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 3 §, nya 3 kap. 4 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 5 § samt 12 kap. 18 a och 18 d §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas sex nya paragrafer, 1 kap. 1 a § och
| 3 kap. |
|
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 a §
I denna balk betyder
1.anläggningsfastighet: en fastighet som avgränsas både horisontellt och vertikalt,
2.anläggningsutrymme: ett utrymme som är fogat till en annan fastighet än en anläggningsfastighet och som avgränsas både horisontellt och vertikalt.
Vad som i denna balk sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller en samfällighet.
2 kap.
1 §2
| Till fastighet hör | Till en fastighet hör | ||
| byggnad, ledning, stängsel och | byggnader, ledningar, stängsel | ||
| annan anläggning som anbragts i | och andra anläggningar som har | ||
| eller ovan jord för stadigvarande | anbragts inom fastigheten för | ||
| bruk, | stadigvarande bruk, | ||
| på rot stående träd och andra | på rot stående träd och andra | ||
| växter, | växter, | ||
| naturlig gödsel. | naturlig gödsel. | ||
| Till fastighet hör även sådan | Till en fastighet hör även en | ||
| byggnad | eller annan | anläggning | sådan byggnad eller annan an- |
| som är uppförd utanför fastigheten, | läggning som är uppförd utanför | ||
| om den är avsedd för stadigvarande | fastigheten, om den är avsedd för | ||
| bruk vid | utövning av | servitut till | stadigvarande bruk vid utövandet av |
| 1 Balken omtryckt 1971:1209. | |||
| 2 Senaste lydelse 1973:1145. | 238 | ||
förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om ledning för vilken beviljats ledningsrätt, om vid förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) förordnats att rätten skall höra till fastigheten.
ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om en ledning för vilken ledningsrätt har beviljats, om det vid en förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) har förordnats att rätten skall höra till fastigheten.
2 §
Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.
I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till byggnad, såvitt angår
1.bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling,
2.butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,
3.samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4.ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och anläggning för maskinmjölkning,
5.fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.
Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket hör ej till byggnaden.
Om olika delar av en byggnad hör till skilda fastigheter, hör ett sådant föremål som avses i första eller andra stycket till den del av byggnaden där det finns.
3 kap.
3 §3
| Den som ämnar utföra eller låta | Den som avser att utföra eller |
| utföra grävning eller liknande | låta utföra grävning eller liknande |
| arbete på sin mark skall vidta varje | arbete på sin fastighet skall vidta |
| skyddsåtgärd som kan anses nöd- | varje skyddsåtgärd som kan anses |
| vändig för att förebygga skada på | nödvändig för att förebygga skada |
| angränsande mark. Bestämmelser | på angränsande fastighet. Bestäm- |
| om ersättning för skador till följd | melser om ersättning för skador |
| av grävning eller liknande arbete | till följd av grävning eller liknande |
| finns i 32 kap. miljöbalken. | arbete finns i 32 kap. miljöbalken. |
Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock
3 Senaste lydelse 1998:861.
Prop.2002/03:116
Bilaga 8
239
| ersättas enligt bestämmelserna i 32 kap. miljöbalken. Om det begärs, | Prop.2002/03:116 | |
| skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos | Bilaga 8 | |
| länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar. | ||
| Är byggnad eller annan anlägg- | Om en byggnad eller någon | |
| ning som hör till angränsande | annan anläggning som hör till en | |
| mark, till följd av vårdslöshet vid | angränsande fastighet, till följd av | |
| uppförandet eller brist i under- | vårdslöshet vid uppförandet eller | |
| hållet, av sådan beskaffenhet att | brist i underhållet, är av sådan | |
| särskild skyddsåtgärd är nödvän- | beskaffenhet att särskild skydds- | |
| dig för att förebygga skada med | åtgärd är nödvändig för att före- | |
| anledning av arbete som inte | bygga skada med anledning av | |
| sträcks nedanför vanligt källar- | arbete som inte sträcks nedanför | |
| djup, skall åtgärden bekostas av | vanligt källardjup, skall åtgärden | |
| den angränsande markens ägare. | bekostas av den angränsande fas- | |
| Om anläggningen hör till en tomt- | tighetens ägare. Om anläggningen | |
| rätt, skall åtgärden i stället be- | hör till en tomträtt, skall åtgärden i | |
| kostas av tomträttshavaren. | stället bekostas av tomträtts- | |
| havaren. | ||
5 §4
Åtgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. Den som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte berättigad till ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.
4 §5
Åtgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtas på annans fastighet, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. Den som enligt 3 § tredje stycket skall bekosta arbetet är dock inte berättigad till ersättning. Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.
5 §
Bestämmelserna i
1.olika delar av anläggningen hör till skilda fastigheter, och
2.minst en del av anläggningen hör till en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme.
Om en anläggning eller en del av denna hör till en tomträtt,
| 4 | Senaste lydelse 1992:1209. | |
| 5 | Tidigare 3 kap. 4 § upphävd genom 1986:226. | 240 |
| gäller vad som sägs om fastig- | Prop.2002/03:116 |
| heten i stället tomträtten. | Bilaga 8 |
6 §6
Bestämmelserna om grävning eller liknande arbete i 3 § första och andra styckena och 4 § tillämpas också vid byggnadsarbete på en del av en sådan anläggning som avses i 5 §, om arbetet medför risk för skada på någon annans del av anläggningen.
Skyddsåtgärder på någon annans del av anläggningen skall dock bekostas av den anläggningsdelens ägare, om
1.risken för skada på anläggningsdelen beror på att denna är vårdslöst uppförd eller bristfälligt underhållen, och
2.arbetet varken är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk.
I fall som avses i andra stycket är ägaren av den anläggningsdel som riskerar att skadas inte berättigad till ersättning enligt 4 §.
Bestämmelser om ersättning för skador till följd av byggnadsarbete på en del av en sådan anläggning som avses i 5 § finns i 32 kap. miljöbalken.
7 §
Den som äger en del av en sådan anläggning som avses i 5 § har rätt att för utförande av byggnadsarbete på sin del av anläggningen få tillträde till andra delar av anläggningen, om behovet av tillträde klart överväger den skada och olägenhet som tillträdet kan antas medföra.
Skada och intrång till följd av tillträdet skall ersättas. Om det begärs, skall säkerhet för ersättningen ställas hos länsstyrelsen innan arbetet börjar. Därvid tilllämpas 2 kap. utsökningsbalken.
| 6 Tidigare 3 kap. 6 § upphävd genom 1986:226. | 241 |
8 §
Om en del av en sådan anläggning som avses i 5 § är så vårdslöst uppförd eller bristfälligt underhållen att det finns risk för att en inte obetydlig skada drabbar någon annans del av anläggningen, är ägaren till den bristfälliga delen av anläggningen skyldig att åtgärda bristen.
Ägaren av den del av anläggningen som riskerar att skadas har rätt till skälig ersättning för kostnader som har uppkommit för att undanröja risken för skada.
Första och andra styckena gäller inte om anläggningen redan när risken uppkom var skadad eller försliten i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna sitt ändamål.
9 §
I mål som avser skyldighet att åtgärda en sådan brist som avses i 8 § första stycket får domstolen för tiden till dess frågan har avgjorts genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft förplikta ägaren till den bristfälliga delen av anläggningen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika skador på någon annans del av anläggningen.
Ett beslut enligt första stycket får meddelas endast om käranden yrkar det och han eller hon gör sannolikt
1.att svaranden är skyldig att vidta skadeförebyggande åtgärder enligt 8 §, och
2.att saken inte tål uppskov. Vid prövningen av en fråga som
avses i första stycket tillämpas 15 kap. 5 § tredje stycket, 6, 8 och 10 §§ rättegångsbalken.
Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft.
Beslutet får överklagas särskilt.
Prop.2002/03:116
Bilaga 8
242
| 10 kap. | Prop.2002/03:116 |
| 5 §7 | Bilaga 8 |
| Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till | |
| förlängning av detta, utom när |
1.arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger,
2.arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke bör förlängas,
3.byggnad på arrendestället uppförts utan bygglov i fall då sådant erfordrats eller i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser eller därmed jämförligt beslut av myndighet angående markens bebyggande eller användning,
| 4. i annat fall byggnad på | 4. i annat fall byggnad på | |||||
| arrendestället inte står i överens- | arrendestället inte står i överens- | |||||
| stämmelse med en detaljplan eller | stämmelse med en detaljplan eller | |||||
| områdesbestämmelser | och | jord- | områdesbestämmelser | och | jord- | |
| ägaren gör sannolikt, att han skall | ägaren gör sannolikt, att han skall | |||||
| använda marken i enlighet med | använda arrendestället i enlighet | |||||
| planen eller bestämmelserna. | med planen eller bestämmelserna. | |||||
| 5. jordägaren gör sannolikt, att | 5. jordägaren gör sannolikt, att | |||||
| marken | skall användas | för | arrendestället skall användas för | |||
| bebyggelse av annat slag än det | bebyggelse av annat slag än det | |||||
| som avses med upplåtelsen eller | som avses med upplåtelsen eller | |||||
| för jordbruk, industri eller annan | för jordbruk, industri eller annan | |||||
| ekonomisk verksamhet, samt int- | ekonomisk verksamhet, samt jord- | |||||
| resset för honom att kunna förfoga | ägarens intresse att kunna förfoga | |||||
| över marken för sådant ändamål | över arrendestället | för | sådant | |||
| påtagligt | överväger | arrendatorns | ändamål påtagligt överväger arren- | |||
| intresse av fortsatt arrende, | datorns intresse av fortsatt arrende, | |||||
6. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.
Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning.
11 kap.
5 §8
Har jordägaren uppsagt arrendeavtalet och vägrar han att förlänga arrendeförhållandet eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den grund att jordägaren för förlängning kräver arrendeavgift som ej är skälig eller uppställer annat villkor som strider mot god sed i arrendeförhållanden eller eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta arrendatorn dennes förlust på grund av arrendeförhållandets upphörande, om ej
1. arrendatorn åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen kan fordras att jordägaren förlänger arrendeförhållandet,
| 7 | Senaste lydelse 1987:132. | |
| 8 | Senaste lydelse 1973:187. | 243 |
| 2. jordägaren gör sannolikt, att | 2. jordägaren gör | sannolikt, | att | Prop.2002/03:116 | ||
| marken skall användas för annat | arrendestället skall | användas | för | Bilaga 8 | ||
| ändamål än det med upplåtelsen | annat ändamål än det med upp- | |||||
| avsedda, och intresset för honom | låtelsen avsedda, och jordägarens | |||||
| att kunna förfoga över marken för | intresse att kunna förfoga över | |||||
| sådant ändamål påtagligt över- | arrendestället för sådant ändamål | |||||
| väger | arrendatorns intresse av | påtagligt | överväger | arrendatorns | ||
| fortsatt arrende, eller | intresse av fortsatt arrende, eller | |||||
| 3. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrende- | ||||||
| förhållandet. | ||||||
| Första stycket äger motsvarande tillämpning, om arrendatorn har | ||||||
| uppsagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av | ||||||
| avtalet på ändrade villkor. | ||||||
| Förlust för arrendatorn som har samband med att denne bekostat upp- | ||||||
| förande av byggnad eller utförande av annat arbete på arrendestället skall | ||||||
| beaktas vid ersättningens bestämmande endast om åtgärden vidtagits i | ||||||
| enlighet med arrendeavtalet. | ||||||
| 12 kap. | ||||||
| 18 a §9 | ||||||
| Om en bostadslägenhet, som hyrs ut av fastighetsägaren till en hyres- | ||||||
| gäst för annat än fritidsändamål och som inte utgör del av hyresvärdens | ||||||
| egen bostad, inte har lägsta godtagbara standard enligt sjätte och sjunde | ||||||
| styckena, får hyresnämnden på hyresgästens ansökan förelägga hyres- | ||||||
| värden att vidta åtgärd som behövs för att lägenheten skall uppnå sådan | ||||||
| standard (upprustningsföreläggande). | ||||||
| I föreläggandet skall bestämmas inom vilken tid den åtgärd som avses | ||||||
| med föreläggandet skall ha vidtagits. Vite får sättas ut i föreläggandet. | ||||||
| Tiden i föreläggandet får förlängas, om det finns särskilda skäl för det | ||||||
| och ansökan om förlängd tid görs före utgången av den tidsfrist som | ||||||
| gäller. | ||||||
| Föreläggande får meddelas endast om åtgärden med hänsyn till kost- | ||||||
| naden för denna kan beräknas ge skäligt ekonomiskt utbyte. Om den be- | ||||||
| gärda åtgärden innebär att ingrepp måste göras i andra lägenheter i huset, | ||||||
| får ett föreläggande meddelas endast om hyresgästerna i dessa lägenheter | ||||||
| samtycker till åtgärden. | ||||||
| Bestämmelserna i 16 § |
||||||
| om upprustningsförelägganden. | Med | fastighetsägare jämställs | ||||
| Med | fastighetsägare jämställs | |||||
| innehavare av tomträtt och ägare | innehavare av tomträtt och ägare | |||||
| av byggnad som tillhör annan än | av byggnad som tillhör annan än | |||||
| ägaren av marken. | fastighetsägaren. | |||||
En bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard, om den är försedd med anordning inom lägenheten för
1.kontinuerlig uppvärmning,
2.kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll och hygien,
3.avlopp för spillvatten,
| 9 Senaste lydelse 1997:62. | 244 |
| 4. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt badkar eller | Prop.2002/03:116 |
| dusch, | Bilaga 8 |
5.försörjning med elektrisk ström för normal hushållsförbrukning,
6.matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och avställningsytor.
Utöver vad som anges i sjätte stycket krävs det för att lägsta godtagbara standard skall uppnås
1.att det finns tillgång både till förrådsutrymmen inom fastigheten och till anordning för hushållstvätt inom fastigheten eller inom rimligt avstånd från den, och
2.att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhållanden som inte skäligen kan godtas.
18 d §10
En fastighetsägare får endast under de förutsättningar som anges i andra stycket
1.utföra sådana standardhöjande åtgärder på fastigheten som har en inte obetydlig inverkan på en bostadslägenhets bruksvärde, eller
2.utföra åtgärder som medför en inte oväsentlig ändring av en bostadslägenhet eller av de gemensamma delarna av fastigheten.
För att sådana åtgärder skall få vidtas krävs det att de har godkänts av de berörda bostadshyresgästerna eller att hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgärderna. Om åtgärderna avser de gemensamma delarna av fastigheten, krävs det att de har godkänts av hyresgästerna i mer än hälften av de berörda bostadslägenheterna eller att hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgärderna. Godkännande eller tillstånd behövs inte, om åtgärderna vidtas för att en bostadslägenhet skall uppnå lägsta godtagbara standard enligt 18 a § sjätte och sjunde styckena.
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare av byggnad som tillhör någon annan än markägaren. Med hyresgäst avses i 18
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare av byggnad som tillhör någon annan än fastighetsägaren. Med hyresgäst avses i 18
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
10 Senaste lydelse 2002:29.
245
| Förslag till lag om ändring i miljöbalken | Prop.2002/03:116 | |
| Härigenom föreskrivs att det i miljöbalken skall införas en ny paragraf, | Bilaga 8 | |
| 32 kap. 5 a §, av följande lydelse. | ||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
32 kap.
5 a §
Bestämmelserna i 5 § gäller också i fråga om skador som
1.orsakas av åtgärder inom ramen för sådant byggnadsarbete som avses i 3 kap. 6 § jordabalken, och
2.uppkommer på annan del av den anläggning där arbetena utförs.
Vid tillämpningen av första stycket skall vad som sägs i 5 § andra stycket gälla endast om den åtgärd som orsakar skadan är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
246
Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)1
dels att nuvarande 8 kap. 7 § skall betecknas 8 kap. 10 §,
dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 5 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 7, 14, 25 och 27 §§ samt 15 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 1 a §, 3 kap. 1 a § och 8 kap.
Prop.2002/03:116
Bilaga 8
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 a §
I denna lag betyder
1.anläggningsfastighet: en fastighet som avgränsas både horisontellt och vertikalt,
2.anläggningsutrymme: ett utrymme som är fogat till en annan fastighet än en anläggningsfastighet och som avgränsas både horisontellt och vertikalt.
Vad som i denna lag sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller en samfällighet.
3kap.
1 §
Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten skall användas för bebyggelse skall den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.
Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som skall nybildas eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning.
För fastighetsbildning som medför att en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme ny-
| 1 Lagen omtryckt 1992:1212. | 247 |
bildas eller ombildas gäller där- Prop.2002/03:116 utöver vad som föreskrivs i 1 a §. Bilaga 8
Vid sådan fastighetsbildning skall, vid tillämpningen av första och andra styckena, anläggningsfastigheters och anläggningsutrymmens särskilda karaktär beaktas.
1 a §
Fastighetsbildning som medför att en anläggningsfastighet nybildas eller ombildas får ske endast om
1.anläggningsfastigheten rymmer eller är avsedd att rymma en byggnad eller annan anläggning eller en del av en sådan,
2.anläggningsfastigheten tillförsäkras de rättigheter som behövs för att den skall kunna användas på ett ändamålsenligt sätt,
3.det står klart att åtgärden är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose ändamålet med fastighetsbildningen, och
4.anläggningsfastigheten, om den är avsedd för bostadsändamål, är ägnad att omfatta minst fem bostadslägenheter.
I fråga om fastighetsbildning för en anläggning som ännu inte har uppförts gäller dessutom att fastighetsbildning enligt första stycket får ske endast om
1.det är nödvändigt för att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen, och
2. fastigheten kan antas få användning för sitt ändamål inom en nära framtid.
Första och andra styckena tillämpas också vid fastighetsbildning som innebär att ett anläggningsutrymme nybildas eller ombildas.
248
4 kap.
7 §2
Förrättning skall handläggas av lantmäterimyndigheten i den ort där marken är belägen. Ligger marken under flera lantmäterimyndigheter, handlägges förrättningen av endera myndigheten.
En förrättning skall handläggas av lantmäterimyndigheten i den ort där den eller de berörda fastigheterna är belägna. Ligger fastigheterna under flera lantmäterimyndigheter, skall förrättningen handläggas av endera myndigheten.
14 §3
Vid förrättning skall lantmäterimyndigheten hålla sammanträde med
| sakägarna. | Sammanträde behövs inte, om |
| Sammanträde behövs ej, om | |
| stridiga intressen mellan sakägare | det inte förekommer några mot- |
| ej förekommer i ärendet och | stridande intressen mellan sak- |
| hinder mot den sökta fastighets- | ägarna i ärendet och det inte heller |
| bildningen ej föreligger. Om an- | finns några hinder mot den sökta |
| sökan skall avvisas eller det är | fastighetsbildningen. Om ansökan |
| uppenbart att fastighetsbildningen | skall avvisas eller det är uppenbart |
| icke kan tillåtas, är sammanträde ej | att fastighetsbildningen inte kan |
| heller behövligt. | tillåtas, är sammanträde inte heller |
| behövligt. |
Vid sammanträde skall lantmäterimyndigheten redogöra för ansökningen samt klargöra innebörden av vidtagna och planerade åtgärder. Sakägare och annan, som enligt särskild föreskrift skall underrättas om sammanträdet, skall få tillfälle att yttra sig och förebringa utredning i frågor som behandlas vid sammanträdet.
Sammanträde hålles där den mark är belägen som fastighetsbildningen avser, om det ej utan olägenhet kan hållas på annat ställe.
25 §4
Lantmäterimyndigheten skall utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen. Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombesörja de göromål av teknisk art och de värderingar som behövs för åtgärdens genomförande. Därvid bör rådplägning med sakägarna ske. Vid behov skall samråd ske med de
| myndigheter som beröres av åtgärden. | |||
| Sedan de i första stycket före- | Sedan de i första stycket | ||
| skrivna åtgärderna har utförts, skall | föreskrivna åtgärderna har | utförts, | |
| myndigheten meddela beslut om | skall myndigheten meddela | beslut | |
| fastighetsbildningen (fastighetsbild- | om fastighetsbildningen (fastighets- | ||
| ningsbeslut). Detta beslut skall ange | bildningsbeslut). Detta beslut skall | ||
| 2 | Senaste lydelse 1995:1394. | ||
| 3 | Senaste lydelse 1995:1394. | ||
| 4 | Senaste lydelse 2001:890. | ||
Prop.2002/03:116
Bilaga 8
249
| hur | fastighetsindelningen | ändras, | ange hur fastighetsindelningen änd- | |||
| vilka | servitutsåtgärder som | vidtas | ras, vilka servitutsåtgärder som vid- | |||
| och vilka byggnader eller andra | tas och vilka byggnader eller andra | |||||
| anläggningar som överförs till en | anläggningar som överförs till en | |||||
| annan fastighet. I övrigt skall be- | annan fastighet. I övrigt skall be- | |||||
| slutet innehålla uttalanden i frågor | slutet innehålla uttalanden i frågor | |||||
| som har ett omedelbart samband | som har ett omedelbart samband | |||||
| med fastighetsbildningen. Särskilda | med fastighetsbildningen. Särskilda | |||||
| bestämmelser om vad beslutet i | bestämmelser om vad beslutet i | |||||
| vissa fall skall innehålla finns i 5, 8 | vissa fall skall innehålla finns i 5, 8 | |||||
| och 12 kap. | och 12 kap. Vid fastighetsbildning | |||||
| enligt | 3 | kap. 1 a § andra stycket | ||||
| skall | lantmäterimyndigheten | be- | ||||
| stämma | en tid inom vilken | an- | ||||
läggningen skall ha uppförts. Om det finns särskilda skäl, får lantmäterimyndigheten förlänga tiden.
Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet meddelas utan hinder av att tekniska göromål och värderingar ej utförts. Under samma förutsättning får olika frågor som hör till beslutet upptagas för sig och avgöras genom särskilda beslut. Vad som föreskrives om fastighets-
| bildningsbeslut gäller även sådant avgörande. | ||||||||||||
| 27 § | ||||||||||||
| Gräns | som | tillkommer | genom | Gräns | som | tillkommer | genom | |||||
| fastighetsbildningen skall | utstakas | fastighetsbildningen skall | utstakas | |||||||||
| och utmärkas i behövlig omfattning. | och utmärkas i behövlig omfattning. | |||||||||||
| Sträckningen | av | utstakad gräns | Sträckningen | av | utstakad | gräns | ||||||
| skall överensstämma med fastig- | skall överensstämma med fastig- | |||||||||||
| hetsbildningsbeslutet. | Utstakning | hetsbildningsbeslutet. | Utstakning | |||||||||
| som endast i mindre mån avviker | som endast i mindre mån avviker | |||||||||||
| från beslutet får dock läggas till | från beslutet får dock läggas till | |||||||||||
| grund för utmärkningen, om rättelse | grund för utmärkningen, om rättelse | |||||||||||
| av utstakningen | skulle | medföra | av utstakningen | skulle | medföra | |||||||
| kostnad som icke står i skäligt för- | kostnad som inte står i skäligt för- | |||||||||||
| hållande till den betydelse det kan | hållande till den betydelse det kan | |||||||||||
| ha för sakägare att fastighetsbild- | ha för sakägare att fastighetsbild- | |||||||||||
| ningen genomföres i full överens- | ningen genomförs i full överens- | |||||||||||
| stämmelse med beslutet. | stämmelse med beslutet. | |||||||||||
| Om det är lämpligt, får utmärk- | Om det är lämpligt, får utmärk- | |||||||||||
| ning av gräns verkställas efter för- | ning av gräns verkställas efter | |||||||||||
| rättningens avslutande. | Angående | förrättningens avslutande. Sakägar- | ||||||||||
| sådan | åtgärd | skall | sakägarna | na skall underrättas om åtgärden i | ||||||||
| underrättas i god tid. Underrättel- | god tid. Underrättelsen lämnas | |||||||||||
| sen lämnas genom skriftligt med- | genom skriftligt meddelande eller i | |||||||||||
| delande eller i sådan särskild ord- | sådan | särskild | ordning | som | ||||||||
| ning som beslutats enligt 20 § andra | beslutats enligt 20 § andra stycket. | |||||||||||
| stycket. | Om utstakning | och | utmärkning | |||||||||
| enligt första och andra styckena | ||||||||||||
| inte lämpligen kan ske på grund av | ||||||||||||
Prop.2002/03:116
Bilaga 8
250
fastighetens beskaffenhet, skall Prop.2002/03:116 gränserna med tillräcklig nog- Bilaga 8 grannhet beskrivas på den karta
som upprättas enligt 28 § eller i andra förrättningshandlingar.
8 kap.
5 §5
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas när
1. olika delar av en byggnad eller annan anläggning hör till skilda fastigheter,
2. minst en del av anläggningen hör till en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme, och 3. anläggningen eller en sådan del av anläggningen som avses under 2 har skadats eller förslitits i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna
sitt ändamål.
I fall som avses i första stycket får ägaren av en av de fastigheter som avses i första stycket 1 på begäran lösa in de anläggningsfastigheter och de anläggningsutrymmen som anläggningen eller anläggningsdelen hör till. Om flera fastighetsägare begär inlösen, skall inlösen ske på det sätt som leder till den lämpligaste fastighetsindelningen. Är flera inlösenalternativ lika lämpliga, skall företräde ges till den fastighetsägare vars del av anläggningen beräknas ha det största värdet eller, om flera delar beräknas ha lika värde, till den fastighetsägare som först har begärt inlösen. Om det samtidigt genomförs ändringar i fastighetsindelningen med tillämpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen.
Om inlösen inte sker enligt andra stycket, skall lantmäterimyndigheten förordna att de an-
| 5 Tidigare 8 kap. 5 § upphävd genom 1992:1212. | 251 |
läggningsfastigheter och anlägg- Prop.2002/03:116 ningsutrymmen som anläggningen Bilaga 8
eller anläggningsdelen hör till skall avstås genom inlösen och överföras till den fastighet som de skulle ha hört till om några anläggningsfastigheter eller anläggningsutrymmen inte hade bildats. Detta gäller dock inte om överföringen kan antas medföra olägenhet av betydelse för ägaren till den mottagande fastigheten.
Inlösen enligt andra eller tredje stycket får inte ske om det kan antas att anläggningsfastigheten eller anläggningsutrymmet kommer att få fortsatt användning för sitt ändamål inom en nära framtid.
6 §6
Om en anläggning, som i sin helhet hör till en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme, har skadats eller förslitits i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna sitt ändamål, tillämpas 5 § tredje och fjärde styckena.
7 §
Vad som sägs i 5 § andra och tredje styckena och 6 § gäller också om anläggningen inte har uppförts inom den tid som har beslutats enligt 4 kap. 25 § andra stycket.
8 §7
Inlösen enligt
9 §
Om inlösen begärs enligt
| 6 | Tidigare 8 kap. 6 | § upphävd genom 1992:1212. | |
| 7 | Tidigare 8 kap. 8 | § upphävd genom 1977:362. | 252 |
följd därav inte längre kan användas för sitt ändamål, får inlösen ske endast om även denna del inlöses.
15 kap.
1 §
Mål som fullföljes enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighetsbildningsmål) prövas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets marken är belägen. Ligger marken under flera fastighetsdomstolar, upptages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger.
Mål som överklagas enligt bestämmelserna i detta kapitel (fastighetsbildningsmål) skall prövas av den fastighetsdomstol inom vars domkrets den eller de berörda fastigheterna är belägna. Ligger fastigheterna under flera fastighetsdomstolar, skall talan tas upp av den domstol under vilken huvuddelen ligger.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Beslut om fastighetsbildning som innebär att en anläggningsfastighet bildas eller ett anläggningsutrymme uppkommer får dock inte meddelas före ingången av år 2004.
Prop.2002/03:116
Bilaga 8
253
| Förslag till lag om ändring i lagen om förvaltning av | Bilaga 8 | |
| samfälligheter (1973:1150) | ||
| Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1973:1150) om förvaltning av | ||
| samfälligheter skall ha följande lydelse. | ||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
19 §1
Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning.
| Om en | samfällighetsförening | En | samfällighetsförening | som | |||||
| förvaltar | gemensamhetsanlägg- | förvaltar en gemensamhetsanlägg- | |||||||
| ning som är av kommunalteknisk | ning skall avsätta medel till en | ||||||||
| natur eller annars av större värde | fond för att säkerställa underhåll | ||||||||
| och som är inrättad för småhus- | och förnyelse av gemensamhets- | ||||||||
| fastigheter eller för sådana fas- | anläggningen | när | gemensamhets- | ||||||
| tigheter jämte hyresfastigheter el- | anläggningen | ||||||||
| ler bostadsrättsfastigheter, | skall | 1. är av kommunalteknisk natur | |||||||
| samfällighetsföreningen | avsätta | eller annars av större värde samt | |||||||
| medel till en fond för att säkerstäl- | inrättad | för | småhusfastigheter | ||||||
| la underhåll och förnyelse av | eller för sådana fastigheter till- | ||||||||
| gemensamhetsanläggningen. | Fö- | sammans | med | hyresfastigheter | |||||
| reningens styrelse skall i sådant | eller bostadsrättsfastigheter, eller | ||||||||
| fall också upprätta en underhålls | 2. tillförsäkrar en anläggnings- | ||||||||
| och förnyelseplan som skall inne- | fastighet eller ett anläggnings- | ||||||||
| hålla de upplysningar som är av | utrymme | sådana | rättigheter | som | |||||
| betydelse för att fondavsättning- | avses i 3 kap. 1 a § första stycket 2 | ||||||||
| arnas storlek skall kunna be- | fastighetsbildningslagen | ||||||||
| dömas. | (1970:988). | ||||||||
| I de fall som avses i andra | |||||||||
| stycket | skall | föreningens styrelse | |||||||
| också upprätta en underhålls och | |||||||||
| förnyelseplan. Den skall innehålla | |||||||||
| de upplysningar som är av bety- | |||||||||
| delse för | att | fondavsättningarnas | |||||||
| storlek skall kunna bedömas. | |||||||||
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
1 Senaste lydelse 1989:727.
254
Lagrådets yttrande
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet
Enligt en lagrådsremiss den 19 december 2002 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om ändring i jordabalken,
2.lag om ändring i miljöbalken,
3.lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
4.lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Mikael Gulliksson. Under föredragningen har enhetschefen Barbro Julstad, Lantmäteriverket, lämnat vissa upplysningar om fastighetsbildningsverksamheten.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Allmänt
Förslagen i lagrådsremissen innefattar en betydande utveckling av den centrala lagstiftningen om fast egendom. Vid sidan av traditionella fastigheter införs en ny typ av fastigheter, s.k. anläggningsfastigheter. Medan de traditionella fastigheterna avgränsas genom gränslinjer i markplanet är det typiska för de nya fastigheterna att de avgränsas tredimensionellt, dvs. även i såväl höjdsom djupled. Syftet anges vara att man med de nya fastigheterna skapar möjligheter till ett bättre fastighetsutnyttjande. Med ett tredimensionellt utnyttjande får man bättre förutsättningar för exempelvis bostadsbyggande ovanpå befintliga kommersiella byggnader och lämpligare fastighetsindelning vid infrastrukturinvesteringar i form av bl.a. broar, bergrum och tunnlar.
De nya fastigheterna skall i huvudsak följa samma regelverk som i dag gäller för fastigheter av traditionellt slag. De kommer att nybildas och ombildas enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, och de kommer att kunna överlåtas, lagfaras och intecknas som andra fastigheter.
Beredningen – ikraftträdandet
De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2003. I remissen noteras att förslagen aktualiserar olika ändringar på skatteområdet, främst i fråga om fastighetstaxeringen, och att inom Finansdepartementet pågår arbete för att ta fram förslag. Under föredragningen har upplysts att en promemoria med sådana förslag kommer att bli klar ungefär samtidigt med att proposition i detta lagstiftningsärende beräknas
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
255
bli förelagd riksdagen, dvs. under våren 2003. Proposition beträffande skattefrågorna planeras till hösten 2003.
Lagrådet anser att reglerna på skatteområdet och den civilrättsliga regleringen har ett så påtagligt samband att utformningen av bestämmelserna på ömse håll kan komma att påverka varandra. Vissa regler om fastighetstaxering av den nya typen av fastigheter, t.ex. om värdering, kommer förmodligen att kräva lösningar, vilka inte kan uteslutas få civilrättsliga effekter.
Lagrådet finner det mot den angivna bakgrunden otillfredsställande att förslag på så näraliggande områden på detta sätt delas upp i separata lagstiftningsärenden. Detta gör det svårare att i lagstiftningsprocessen göra en helhetsbedömning av effekterna av ändringarna i lagstiftningen på respektive områden och den eventuella inverkan skattebestämmelserna kan ha på de nu föreslagna lagändringarna.
Av lagrådsremissen och det remissförfarande som föregick denna framgår vidare att ett inte obetydligt arbete återstår för främst Boverket att utfärda föreskrifter och allmänna råd för tillämpning av lagstiftningen innan de föreslagna lagändringarna kan få full effekt.
Mot angivna bakgrund ifrågasätter Lagrådet om inte ikraftträdandet av de nu föreslagna lagändringarna bör anstå, åtminstone till den tidpunkt när de nya bestämmelserna på skatteområdet har arbetats fram och effekterna av dem kan överblickas.
Behovet av lagstiftning om tredimensionell fastighetsindelning
Lagförslagen grundas på ett betänkande från Utredningen om tredimensionellt fastighetsutnyttjande (SOU 1996:87). Enligt lagrådsremissen delar regeringen utredningens bedömning att det finns ett behov av lagstiftning på området. Man tar som exempel större, kapitalkrävande projekt i form av byggnader och andra anläggningar, vilka rymmer eller är avsedda att rymma skilda verksamheter. Det framhålls i remissen att i de fall där större anläggningar kommit till stånd, har de rättsliga lösningarna ofta blivit komplicerade och i vissa fall t.o.m. hamnat i en gråzon mellan vad som kan respektive inte kan anses tillåtet enligt reglerna om fastighetsbildning.
Från kommunikationsområdet hämtas exempel på broar och tunnlar för väg och järnvägstrafik som skär rakt igenom fastigheter och anläggningar såsom den s.k. Cityterminalen i Stockholm, som hyser bussterminaler m.m. integrerade med butiker, kontor och bostäder.
I framför allt de stora städerna föreligger brist på mark för nybebyggelse. Detta har resulterat i projekt som förutsätter ett utnyttjande av utrymmen ovanför eller under befintliga anläggningar. Det handlar ofta om att bygga på höjden så att exempelvis utrymmen ovanpå kommersiella byggnader används för bostadsbyggande. Det kan också vara fråga om
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
256
underjordiska anläggningar för exempelvis lager eller andra kommersiella ändamål.
Lagrådsremissen förutser tillämpning av en lagstiftning om tredimensionella fastigheter också för att kunna skikta byggnader och andra anläggningar i separata delar, t. ex. en del för kommersiella ändamål och en del för bostadsändamål. Detta kommer ofta att medföra bättre förutsättningar för en ändamålsenlig förvaltning. Som exempel anges byggnader som ägs av bostadsrättsföreningar och som innehåller både bostäder och kommersiella lokaler. Föreningen fungerar då som hyresvärd för lokalhyresgästen, en uppgift som föreningen i vissa fall upplever som ett främmande inslag i verksamheten och som dessutom kan medföra ett ur föreningens synvinkel onödigt ekonomiskt risktagande.
I fråga om det framtida behovet av tredimensionella fastighetsutnyttjanden gör man i remissen bedömningen att detta kommer att öka efter hand. Framtida byggnation i tätorterna kommer att i ökad omfattning ske i anslutning till redan befintliga anläggningar och önskemål om nya förvaltningsformer kommer att verka i riktning mot att förvaltningsansvaret för att bli ändamålsenligt behöver delas upp på de skilda verksamheter och funktioner som ingår i anläggningarna.
Lagrådet anser att man i remissen på ett övertygande sätt visat att det finns behov av möjligheter till en tredimensionell fastighetsindelning.
Förslagets allmänna inriktning
De grundläggande bestämmelserna om fastigheter och dess gränser finns i 1 kap. jordabalken (JB). I 1 kap. 1 § första stycket anges att fast egendom är jord och att denna är indelad i fastigheter. Jord anses omfatta inte bara markytan utan också kringliggande utrymmen i höjd och djupled (se Westerlind, Kommentar till jordabalken
Inledningsvis avfärdas i remissen alternativa lösningar genom ändrade regler om servitut, nyttjanderätt och liknande rättigheter. Man slår fast att det nya regelverket bör ha som utgångspunkt att de utrymmen som avgränsas tredimensionellt skall tjäna ett varaktigt ändamål, utgöra självständiga fastigheter, kunna registreras och därmed även kunna tjäna som kreditsäkerhet samt även i övrigt följa principerna inom fastighetsrätten. Lagförslagen bygger följaktligen på att tredimensionella fastigheter skall i lagstiftningen i görligaste mån behandlas som traditionella fastigheter. De särbestämmelser som likväl anses nödvändiga, utgör kompletteringar till den gällande lagstiftningen på fastighetsområdet.
Lagstiftningsmodellen ger möjlighet att i stor utsträckning applicera nuvarande regler om hur fastigheter bildas och nyttjas också på tredimensionella fastigheter. Sådana kräver emellertid särlösningar i vissa avseenden. Det ligger i sakens natur att de är mera beroende av sin
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
257
omgivning än traditionella fastigheter. Särskild uppmärksamhet har därför ägnats frågor av grannelagsrättslig och liknande karaktär. Vidare uppkommer för dessa fastigheter ett betydligt större behov av gemensamhetsanläggningar t.ex. för ledningar av olika slag, bärande byggnadskonstruktioner m.m.
För att infoga de tredimensionella fastigheterna i fastighetsrätten har det ansetts nödvändigt att uttryckligen klargöra att begreppet ”mark” omfattar även utrymme såväl under som över markytan.
Lagrådet ansluter sig till den föreslagna lagstiftningens inriktning och anser att, även om den utgör en väsentlig förändring i fastighetsbildningssystemet, den väl passar in i detta. Vidare ger förslagen förutsättningar för att täcka de angivna behoven. Lagrådet har emellertid vissa synpunkter på enskildheter i förslagen, vilka kommer att behandlas i det följande.
Plan och bygglagstiftningen
Plan- och bygglagen (1987:10 ), PBL, har inte annat än i vissa detaljer behandlats i remissen. Lagrådet saknar underlag för att bedöma behovet av ändringar i denna lag, men vill peka på att vissa bestämmelser i PBL kan ha betydelse för tillämpningen av de föreslagna lagändringarna.
Detta gäller i första hand planfrågor. Liksom för traditionell fastighetsbildning förutsätts en nära samverkan mellan lantmäterimyndigheten och kommunen. Även i fråga om bildandet av en tredimensionell fastighet kommer att gälla att fastighetsbildningen inte får ske i strid mot gällande detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser (3 kap. 2 § FBL).
Det kan säkert vara i kommunernas intresse att tredimensionella fastigheter bildas, inte minst för att främja bostadsbyggandet, men det torde inte vara möjligt att förutse i vilken utsträckning kommunerna kommer att inom plansystemets ram verka för att så sker. Det är så till vida klart att en del planer och bestämmelser som gäller när den nya lagstiftningen träder i kraft kan komma att utgöra ett hinder mot att bilda tredimensionella fastigheter. Det kan därför på sina håll komma att ta en längre tid innan den nya lagstiftningen får genomslag. Detta gäller inte endast i de fall det vid ikraftträdandet finns detaljplaner där exempelvis byggrätten redan har utnyttjats fullt ut. Framför allt kan gällande fastighetsplaner och tomtindelningar enligt äldre lagstiftning ha ett innehåll som kan hindra att tredimensionella fastigheter bildas. Enligt vad som upplysts under föredragningen av lagrådsremissen fanns det i riket vid årsskiftet ca 3.000 fastighetsplaner och ca 90.000 äldre tomtindelningar som alltjämt är gällande.
En annan fråga med anknytning till PBL är förslaget om rätt till inlösen av ”onyttiga” fastigheter. Även om man i remissen kortfattat behandlat vissa offentligrättsliga instrument hade en närmare belysning av möjligheterna enligt PBL att komma till rätta med bristfälligt underhållna eller
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
258
| på annat sätt vanvårdade fastigheter varit på sin plats. Lagrådet åter- | Prop. 2002/03:116 |
| kommer i detta hänseende i kommentaren till 8 kap. FBL nedan. | Bilaga 9 |
Lagstiftningens räckvidd
Efter en genomgång av lagrådsremissen är det samlade intrycket att avgränsningen rörande möjligheterna att bilda tredimensionella fastigheter är oklar. Man har anbefallt restriktivitet i tillämpningen. Lagtexten är emellertid allmänt hållen och torde enligt sin lydelse tillåta fastighetsbildningar som enligt motiven inte synes avsedda. Lagrådet ifrågasätter därför om lagstiftarens intentioner kommit till tillräckligt tydligt uttryck i lagtext och motivuttalande för att ge de tillämpande myndigheterna tillfredsställande vägledning.
Detta gäller särskilt i fråga om möjligheten att fastighetsindela utrymmen i byggnader. I remissen har man framhållit att den nya lagstiftningen inte får leda till en ”fragmentisering” av fastighetsbeståndet men detta har enligt Lagrådets mening inte kommit till klart uttryck. Behovet av tydlighet är särskilt framträdande, eftersom man här skall tillämpa bestämmelser som rör en ny typ av fastigheter. Lagrådet återkommer i denna fråga i anslutning till kommentarerna beträffande 3 kap. 1 § och 1 a § FBL.
Namnen på de nya fastighetstyperna
De nya fastighetstyperna föreslås i remissen få namnen anläggningsfastighet respektive anläggningsutrymme. Förslaget förutsätter visserligen att det skall vara en anläggning som motiverar den nya formen av fastighetsbildning, men Lagrådet vill ändå ifrågasätta om inte lämpligare namn kan väljas. Begreppet anläggning är mångtydigt. Det kan – så som det här är att förstå – innefatta allt från mycket stora byggkonstruktioner till mindre enheter, t.ex. endast ett utrymme i en byggnad eller annan anläggning. Begreppet kan ge felaktiga associationer till gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149). På skatteområdet och i redovisningssammanhang (”anläggningstillgång”) används begreppet med ytterligare annan innebörd.
Lagrådet vill förorda att ”tredimensionell fastighet ”respektive” tredimensionellt fastighetsutrymme” väljs. Det kan visserligen mot detta förslag invändas att även en traditionellt indelad fastighet är tredimensionell, fastän de övre och nedre gränserna inte bestämts genom fastighetsbildningsbeslutet. Namnet ”tredimensionell fastighet”, som förordas också av flera remissinstanser, används dock ofta redan i diskussionerna om denna nya fastighetstyp. Namnet får också anses bättre associera till den nya fastighetstypen än det i remissen föreslagna namnet.
Lagrådet använder sig i detta yttrande av de namn som Lagrådet nu förordat.
259
Förslaget till lag om ändring i jordabalken
Med förslaget om tredimensionell fastighetsindelning införs en ny form för fastighetsbildning i svensk rätt. Gränserna för enskilda fastigheter har hittills fastställs enbart i markplanet. Det har inte ansetts möjligt att genom fastighetsbildning avgränsa fastigheter i vertikalplanet. Inte heller har en fastighet ansetts kunna bli avgränsad så att den helt eller delvis sträcker sig över eller under en annan fastighet. Med remissförslaget blir det emellertid möjligt att fastställa gränser för fastigheten i utrymme ovan och under markplanet.
Fastighetsgränser som fastställs i markplanet avses även i fortsättningen bli den vanligaste formen för att bestämma gränser. Att en fastighets gränser kan komma att avgränsas antingen på traditionellt sätt eller tredimensionellt bör enligt Lagrådets mening komma till klart uttryck redan i JB:s inledning. Lagrådet förordar därför ett tillägg enligt följande (här markerat med kursivstil):
1 kap. 1 § första stycket
”Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser.”
1 kap. 1 a §
Lagrådet har inledningsvis under rubriken Namnen på de nya fastighetstyperna förordat andra namn än vad som föreslagits i remissen. Lagrådet förordar därför och även i förtydligande syfte att första stycket ges följande lydelse (de föreslagna ändringarna markerade med kursiv stil):
”I denna balk betyder
1.tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
2.tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt.”
Det föreslagna andra stycket innehåller en s.k. trolleribestämmelse. En motsvarande bestämmelse föreslås bli intagen även i FBL, men i övrigt avses frågan om behovet och lämpligheten av liknande bestämmelser i andra lagar bedömas i kommande översyner av respektive lagar. Lagrådet kan ha viss förståelse för den valda lösningen. Hur ordet ”mark” skall förstås i andra lagar som ännu inte setts över torde få prövas mot bakgrund av de bakomliggande motiven för regleringen i varje enskilt fall ställt mot den utvidgade betydelse ordet getts i JB och FBL. Lagrådet anser det dock inte tillfredsställande att kommande översyner avvaktas innan en genomgång sker av de bestämmelser som innefattar rätt att tvångsvis ta i anspråk eller på annat sätt förfoga över ”mark” i t.ex. expropriationslagen (1972:219), PBL, lagen (1987:11) om exploateringssamverkan och minerallagen (1991:45). Det är här fråga om be-
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
260
stämmelser som i princip skall tolkas restriktivt, varför det är angeläget att översynen av dem sker utan onödig tidsutdräkt.
3 kap. 5 – 9 §§
Om Lagrådets förslag till namn på de tredimensionellt avgränsade fastigheterna/utrymmena godtas, bör orden ”anläggningsfastighet” och ” anläggningsutrymme” i 5 § första stycket 2 bytas ut till ”tredimensionell fastighet” respektive ”tredimensionellt fastighetsutrymme”.
I 6 § första stycket hänvisas inledningsvis till bestämmelserna om ”grävning eller liknande arbete” i 3 § första och andra styckena samt 4 §. Hänvisningen i citerade delar synes något missvisande, varför Lagrådet föreslår att den utgår. Eftersom det redan i 3 § första stycket finns en hänvisning till ersättningsbestämmelserna i 32 kap. miljöbalken synes även 6 § fjärde stycket kunna utgå.
Lagrådet förordar att 9 § delas upp i två paragrafer, där de föreslagna första och andra styckena ges beteckningen 9 § och de resterande tredje – femte styckena beteckningen 10 §. Det innebär att den hänvisning som i remissförslagets 9 § tredje och fjärde stycken görs till paragrafens första stycke får i den av Lagrådet föreslagna 10 § ändras till ”9 § första stycket”. Om förslaget godtas får nuvarande 7 § betecknas 11 §.
Förslaget till lag om ändring i miljöbalken
32 kap. 5 a §
Den nya 5 a § är föranledd av förslaget i 3 kap. 6 § JB om ansvar vid byggnadsarbeten på en del av en anläggning som är uppdelad mellan olika fastigheter på sätt som anges i 3 kap. 5 § samma balk. Enligt författningskommentaren är avsikten att den som försummar att vidta nödvändiga skyddsåtgärder skall vara ansvarig för skador som skulle ha undvikits om skyddsåtgärder hade vidtagits. Vidare skall byggherren svara för skada som beror på att han eller hon i annat hänseende har brustit i omsorg (med den begränsningen att ansvaret bara gäller skador på andra delar av den anläggning där arbetena utförs).
I andra stycket har tagits in bestämmelser om strikt ansvar. Förslaget har getts en något annorlunda utformning än motsvarande bestämmelser i 32 kap. 5 § andra stycket miljöbalken om strikt ansvar, enligt författningskommentaren beroende på att det ansetts inte helt klart hur ansvaret enligt det stycket ställer sig för skador som uppkommer vid mindre farliga åtgärder.
Det är uppenbart att ett byggnadsarbete i sig kan vara mer eller mindre ingripande eller riskfyllt och också att det inom ramen för ett sådant arbete kan ingå moment av skiftande karaktär. Enligt Lagrådets mening skulle den föreslagna regleringen om skadeståndsansvar och om strikt ansvar bli överskådligare och tydligare, om den fick ett utan hänvisning
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
261
till 32 kap. 5 § fristående innehåll. Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse:
”I andra fall än som anges i 3 eller 4 § skall skadestånd betalas för skador som orsakas inom ramen för sådant byggnadsarbete som avses i 3 kap. 6 § jordabalken och som uppkommer på annan del av den anläggning där arbetena utförs, om
1.den som utför eller låter utföra arbetet har försummat att vidta sådana skyddsåtgärder som anges i 3 kap. 3 § jordabalken, eller
2.denne i ett annat hänseende har brustit i omsorg vid arbetets utförande.
Om en åtgärd inom ramen för ett sådant byggnadsarbete som avses i första stycket är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk, skall den skada som orsakas av åtgärden ersättas även om den som utför eller låter utföra åtgärden inte varit försumlig.”
Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
1 kap. 1 a §
I paragrafen ges – i likhet med vad som föreslagits i den nya 1 kap. 1 a § JB – definitioner på de nya tredimensionella fastigheterna och fastighetsutrymmena. Lagrådet föreslår att paragrafen ges motsvarande lydelse som Lagrådet föreslagit för 1 kap. 1 a § JB.
Enligt remissen avses de föreslagna nya tredimensionella fastigheterna ges samma slag av registerbeteckningar som andra fastigheter. Det har dock samtidigt framhållits att fastighetsregistret, inkl. registerkarta, bör innehålla bl.a. sådana uppgifter att de tredimensionella fastigheterna särskiljs från andra fastigheter samt att det också är betydelsefullt att fastighetsregistret innehåller annan information av betydelse för kreditgivare och andra, såsom uppgifter om den eller de fastigheter som har avstått utrymme i samband med bildandet av en tredimensionell fastighet. Lagrådet vill instämma i detta och som ytterligare exempel på information av betydelse nämna uppgift om att en fastighet har avstått ett tredimensionellt fastighetsutrymme till annan fastighet.
3 kap. 1 § och 1 a §
I 3 kap. finns föreskrifter om gällande villkor för fastighetsbildning. I remissen föreslås att dessa föreskrifter skall gälla även vid bildandet av tredimensionella fastigheter. Dessutom föreslås ett nytt tredje stycke i 1 § och en ny paragraf, 1 a §, med kompletterande föreskrifter gällande förutsättningarna för tredimensionell fastighetsindelning.
Möjligheten att tredimensionellt avgränsa en fastighet skall enligt remissen användas med återhållsamhet. Om det finns andra fastighetsbildningsåtgärder som skulle kunna vara lämpliga, bör enligt uttalande i remissen en tredimensionell fastighetsbildningsåtgärd dock kunna genomföras, men endast om åtgärden är lämpligare än andra åtgärder.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
262
Förslaget om tredimensionell fastighetsindelning har framsprungit ur behovet av att fastighetsrättsligt trygga större, kapitalkrävande och många gånger komplicerade anläggningar. Förslaget avser emellertid att öppna möjlighet för tredimensionell fastighetsbildning även i andra fall. I remissen har nämnts önskemålet att främst i tätorter kunna utnyttja marken mer intensivt och önskemålet att av förvaltnings- eller finansieringsskäl dela upp fastigheter och anläggningar eller delar av dem så att de likt självständiga fastigheter kan ägas och pantsättas för sig.
I remissen sägs att den valda modellen har fördelen att den kan användas i ett stort antal skilda situationer, såsom när redan uppförda anläggningar skall byggas till med nya enheter för ett nytt ändamål, när en anläggning med flera olikartade verksamheter behöver delas upp i flera separata enheter och när en traditionell fastighet behöver kompletteras med ett i horisontal- och vertikalplanet avgränsat utrymme utanför fastighetens gränser i markplanet. Vidare sägs att lösningen synes kunna användas i praktiskt taget alla situationer av tredimensionellt fastighetsutnyttjande där ett behov av ändrade regler gör sig gällande. Modellen sägs vara särskilt väl ägnad att tillgodose intresset av förtätning av stadsbebyggelse.
Hur långt lagstiftarens avsikter sträcker sig synes dock inte klart. Den beskrivning som nu redovisats är allmänt hållen och mot denna står uttalanden på annat håll i remissen att möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter skall tillämpas med viss restriktivitet.
Den lagstiftning som nu föreslås har mötts av stort intresse inte minst vad gäller möjligheten att fastighetsindela utrymmen i byggnader som innehåller bostäder och lokaler. I remissen har lämnats en del exempel på fall då en tredimensionell fastighetsindelning skulle kunna komma i fråga. Huruvida exemplen är avsedda att vara uttömmande inom sina områden, alternativt valda för att ge uttryck för den restriktivitet som anses böra iakttas står dock inte alltid klart. För rättstillämpningen vore det värdefullt med fler och så långt möjligt klargörande exempel. Lagrådet vill här peka på några situationer där ett klargörande vore värdefullt.
Det gäller bl.a. frågan om tredimensionell indelning av kommersiella lokaler i ett flerbostadshus. Som exempel har i remissen nämnts att en bostadsrättsförening kan vilja avbörda sig förvaltningsansvaret för sådana lokaler. Ett sådant intresse torde kunna finnas också hos andra fastighetsägare.
En annan situation gäller möjligheten att tredimensionellt indela tillbyggnader av bostadslägenheter – en möjlighet som enligt remissen kan bli aktuell av finansieringsskäl vid en önskad förtätning av stadskärnor. Som exempel nämns tillbyggnad på en kommersiell anläggning, men intresse kan uppenbarligen finnas också av att få fastighetsindelat tillbyggnader på befintliga bostadshus, antingen tillbyggnaden innehåller bostäder upplåtna i samma form som bostäderna i huset (t.ex. en tillbyggnad med hyresbostäder tillförd ett hyreshus) eller
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
263
en tillbyggnad med bostäder upplåtna i annan form (t.ex. en tillbyggnad med bostadsrättslägenheter tillförd ett hyreshus).
Enligt 3 kap. 1 a § första stycket 4 skall en tredimensionellt indelad fastighet för bostadsändamål vara ägnad att omfatta minst fem bostadslägenheter. Något krav på att lägenheterna skall rymmas inom en sammanhållen enhet är inte uppställt och det kan kanske finnas skäl för detta. En följd av förslaget blir att det inte synes föreligga något hinder i sig mot att en tillbyggnad kan omfatta exempelvis endast en bostadslägenhet, om tillbyggnaden tillåts ingå i en fastighetsbildning omfattande även minst fyra andra redan befintliga bostadslägenheter i huset.
Även andra exempel finns som skulle vara förtjänta av kommentarer. Här kan nämnas frågan om och under vilka förutsättningar en fastighetsindelning av lokaler i kommersiella anläggningar lämpligen bör kunna komma i fråga och hur lagstiftaren ser på möjligheten att i övrigt fastighetsindela en byggnad för skilda verksamheter och med skilda upplåtelseformer, t.ex. butikslokaler, kontor och bostadslägenheter, upplåtna med hyres- eller bostadsrätt.
Att utforma en lagtext som ger uttryck för de skilda omständigheter som anses böra beaktas är inte helt lätt. En möjlighet vore att något omarbetat föra upp det lämplighetskriterium som föreslagits i 1 a § första stycket 3 till det förslagna nya tredje stycket i 1 §, där det synes bättre höra hemma, och att i 1 a § första stycket 3 så långt möjligt genom exemplifiering ge uttryck för att särskilda omständigheter utöver de i 1 § och 1 a § i övrigt föreskrivna måste föreligga för att tredimensionell fastighetsbildning skall kunna ske. Ett exempel på hur punkten 3 i 1 a § första stycket skulle kunna lyda ges i följande utkast, som utformats med utgångspunkt i de motivuttalande som regeringen gjort i remissen. Ändringsförslagen har kursiverats.
3 kap. 1 § tredje stycket
”En tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme får ny eller ombildas endast om det står klart att åtgärden är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet. Vid tillämpningen av första och andra styckena skall en sådan fastighetsbildnings särskilda karaktär beaktas. Därutöver gäller vad som föreskrivs i 1 a §.”
3 kap. 1 a § första stycket
”Fastighetsbildning som medför att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas får ske endast om
1.fastigheten avses rymma en byggnad eller annan anläggning eller en del av en sådan,
2.fastigheten tillförsäkras de
3.det står klart att fastighetsbildningen är motiverad med hänsyn till anläggningens konstruktion och användning, förutsättningarna för finansieringen av uppförandet av anläggningen eller för en ändamåls-
enlig förvaltning eller av någon annan särskild omständighet, och
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
264
| 4. fastigheten, om den |
Prop. 2002/03:116 |
| 3 kap. 1 a § tredje stycket | Bilaga 9 |
| Om Lagrådets förslag på annat namn för ”anläggningsutrymme” godtas, | |
| bör en följdändring göras i tredje stycket. | |
| Enligt 9 § gäller att en fastighetsbildning får äga rum, även om fastighet | |
| som nybildas eller ombildas inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål, | |
| såvida fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig in- | |
| delning inte motverkas. I författningskommentaren till 3 kap. 1 a § har | |
| uttalats att det inte går att göra avsteg från bestämmelserna i 3 kap. 1 a § | |
| första och andra styckena med hänvisning till 9 §. Lagrådet ställer sig | |
| något frågande till detta uttalande. Det torde inte råda någon tvekan om | |
| att de särskilda villkor som ställts upp i 1 a § inte kan frångås med stöd | |
| av 9 §, i vart fall inte såvitt gäller 1 a § första stycket eller andra stycket | |
| 1. Däremot skulle uttalandet kunna förstås så, att bestämmelsen i 9 § om | |
| undantag från varaktighetskriteriet – som återfinns i 1 § och kommer att | |
| gälla vid såväl traditionell som tredimensionell fastighetsbildning – inte | |
| skulle kunna tillämpas vid tredimensionell fastighetsbildning, i vart fall | |
| inte i sådana fall som avses i 1 a § andra stycket (jfr punkten 2). Lagrådet | |
| efterlyser ett förtydligande. | |
| 4 kap. 27 § | |
| I tredje stycket har förts in nya bestämmelser som gör det möjligt att | |
| beskriva gränser för en tredimensionell fastighet eller ett sådant | |
| fastighetsutrymme på karta eller i andra förrättningshandlingar. Hur | |
| gränsen bestäms blir av betydelse bl.a. när det gäller att avgöra vem som | |
| har underhållsansvaret och åtföljande ansvar för skador som kan | |
| uppkomma på grund av brister i underhållet, antingen ansvaret ligger på | |
| en enskild fastighetsägare, en samfällighetsförening eller annan. Det kan | |
| gälla ansvaret för bärande konstruktioner, ventilationsanordningar och | |
| ledningar som går i gränsen mellan eller inom skilda fastigheter. Med det | |
| nya tredje stycket bör det finnas goda möjligheter att beskriva gränserna | |
| tydligt i förrättningshandlingarna, inte minst när det gäller att redovisa | |
| gränser i väggar, golv och tak som består av olika skikt. Lagrådet vill i | |
| detta sammanhang framhålla betydelsen av att det av förrättnings- | |
| handlingarna klart framgår var fastighetsgränserna är redovisade. | |
| Enligt första stycket tredje meningen i paragrafen får en utstakning som | |
| endast i mindre mån avviker från fastighetsbildningsbeslutet läggas till | |
| grund för utmärkningen, om rättelse av utstakningen skulle medföra | |
| kostnad som inte står i skäligt förhållande till den betydelse det kan ha | |
| för sakägare att fastighetsbildningen genomförs i full överensstämmelse | |
| med beslutet. Någon motsvarande möjlighet kommer inte att finnas vid | |
| tredimensionell fastighetsbildning, eftersom någon utstakning normalt | |
| inte blir aktuell. För tredimensionella fastigheter och utrymmen i | |
| byggnader kommer fastigheternas gränser att bli beroende av det exakta | |
| läget av byggnaden. Om byggnaden inte är uppförd när fastighets- | |
| bildningsbeslutet meddelas, kan det visa sig när byggnaden har uppförts | 265 |
att det behöver göras smärre jämkningar av fastighetsgränserna. För att förebygga problem när anläggningen i vissa avseenden visar sig avvika från den planerade har det i remissens författningskommentar hänvisats till att avvikelsen kan åtgärdas genom en fastighetsregleringsåtgärd. Enligt Lagrådets mening kan det finnas skäl att överväga om en möjlighet bör införas att under enklare former i fastighetsbildningsärendet – innan detta avslutats – kunna företa smärre justeringar av gränserna när en jämkning befinns påkallad, i vart fall när sakägarna är ense i frågan (jfr dock prop. 1969:128 s. B 282 f., se också Landahl m.fl., Fastighetsbildningslagen, 2 uppl. 1991, s. 149).
8 kap. 5 – 9 §§
Enligt förslaget införs i 8 kap. FBL ett antal särskilda bestämmelser om inlösen som gäller endast för tredimensionella fastigheter och utrymmen som blivit ”onyttiga”, antingen genom att en byggnad eller annan anläggning skadats eller förslitits eller genom att någon anläggning inte uppförts inom den bestämda tiden. Inlösen förutsätts ske genom fastighetsreglering och innebär bl.a. att ägaren tvångsvis kan frånhändas äganderätten till fastigheten eller utrymmet. Förfarandet kan även leda till att en fastighet eller ett utrymme överförs till ägaren av stamfastigheten mot dennes vilja.
Motiven för dessa särskilda bestämmelser om inlösen anges vara att en tredimensionell fastighet eller utrymme där en byggnad eller annan anläggning på grund av skada eller förslitning blivit onyttig (inte längre tjänar sitt ändamål) försvårar en rationell användning av kringliggande utrymmen. Vidare har intresset av ordning och reda i fastighetsindelningen ansetts tala för att sådana fastigheter och utrymmen vid angivna förhållanden eller då de inte utnyttjats för sitt ändamål inte bör tillåtas att bestå.
Enligt Lagrådets mening kan motsvarande olägenheter uppkomma i fråga om traditionella fastigheter, särskilt om byggnader eller andra anläggningar är sammanbyggda men är belägna på skilda fastigheter, utan att detta förhållande i sig grundar någon rätt till inlösen med dess långtgående konsekvenser för fastighetsägaren.
En första fråga är då om inte de åtgärder som står till buds när motsvarande situationer uppkommer i fråga om traditionella fastigheter kan vara tillräckliga. I remissen redovisas ett antal offentligrättsliga instrument, främst i PBL, som kommunen kan tillgripa vid fall av vanvård eller andra brister beträffande byggnad eller annan anläggning. Vidare redovisas civilrättsliga bestämmelser, bl.a. inom grannelagsrättens område, som en fastighetsägare kan åberopa mot grannar som vanvårdar sina fastigheter.
Vad gäller behovet av särskilda bestämmelser om inlösen avseende tredimensionella fastigheter och utrymmen finns det, enligt Lagrådets mening, skäl att anta att risken för negativ påverkan på angränsade fastigheter typiskt sett är större när det är fråga om en byggnad eller
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
266
annan anläggning på en sådan fastighet än på en traditionell fastighet. Därför kan det, även med den i förslaget givna utgångspunkten att såvitt möjligt ha samma regelsystem för olika kategorier av fastigheter, inte anses opåkallat med särskilda bestämmelser om inlösen i vissa fall av tredimensionella fastigheter och utrymmen.
De behov av särbestämmelser som enligt förslaget föreligger har tillgodosetts genom ändringar i FBL. Huruvida syftena till någon del kunde ha uppnåtts genom ändringar i andra lagar, t.ex. PBL, har inte närmare övervägts.
De generella förutsättningar för inlösen som angetts i lagförslaget är att en byggnad eller annan anläggning på en tredimensionell fastighet eller utrymme skadats eller förslitits i sådan utsträckning att den måste ersättas med en ny för att tjäna sitt ändamål eller också att en anläggning inte har uppförts inom den tid som bestämts vid en förrättning vid vilken en tredimensionell fastighet bildats innan anläggningen uppförts. Möjligheterna till fastighetsreglering innefattande inlösen är i de angivna fallen långtgående och de begränsningar som annars gäller enligt FBL 3 kap. 2 § om fastighetsbildning i strid med plan, 5 kap. 7 § om överföring av byggnad genom fastighetsreglering samt 8 kap. 1 - 3 §§ om bl.a. avsevärd olägenhet för ägare eller brukare är inte tillämpliga i de aktuella fallen av inlösen. Den enda begränsning som angetts i de särskilda bestämmelserna om inlösen är att inlösen i fall av skadad eller försliten anläggning inte får ske om det kan antas att fastigheten eller utrymmet kommer att få fortsatt användning för sitt ändamål inom en nära framtid.
En fråga är om inlösen på endera av de angivna grunderna och i alla förekommande fall tjänar ett sådant angeläget allmänt intresse att även en tvångsvis genomförd överföring av en fastighet eller ett utrymme är förenlig med bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap. 18 § regeringsformen. Enligt Lagrådets mening kan detta starkt ifrågasättas, i vart fall om man ser enbart till hur förutsättningarna för inlösen angetts i den föreslagna lagtexten. De motiv som redovisats för bestämmelserna kan emellertid sägas ge ett något tydligare uttryck för de begränsningar som gäller i fråga om möjligheter till tvångsvisa förfoganden över egendom. Detta bör komma till klart uttryck i lagtexten genom att där anges ytterligare en förutsättning för inlösen, förslagsvis genom tillägg till 8 kap. 5 § första stycket 3 enligt följande: ”... sitt ändamål och detta förhållande väsentligt försvårar en ändamålsenligt användning av angränsande fastighet.”. Ett motsvarande tillägg bör då göras till 8 kap. 6 §. Det får då förutsättas att påverkan vad gäller användningen enligt gällande plan av angränsande fastighet/fastigheter är så omfattande att det kan anses vara ett angeläget allmänt intresse att olägenheterna undanröjs genom inlösen. Om förutsättningarna för inlösen anges på detta sätt och fastighetsägaren, i enlighet med förslaget, är garanterad rätt till ersättning, har Lagrådet ingen erinran mot förlaget i denna del.
Inom ramen för ett inlösenförfarande kan enligt förslaget en tredimensionell fastighet eller utrymme överföras till den fastighet som de hört till om några tredimensionella fastigheter inte hade bildats, även
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
267
om ägaren av den mottagande fastigheten motsätter sig en sådan Prop. 2002/03:116 överföring. Om en överföring kan antas medföra olägenhet av betydelse Bilaga 9
för mottagaren, får dock överföring inte ske. Som exempel på en sådan olägenhet anges i motiven att en överföring leder till kostnader för sanering av det mottagna området.
Vad gäller frågan om tilldelning av mark mot den mottagande fastighetsägarens vilja noterar Lagrådet inledningsvis att bestämmelserna i övrigt i 8 kap. FBL bara avser avstående av mark, inte tilldelningen. I fråga om vilka begränsningar som gäller för tvångsvis tilldelning av mark vid inlösen enligt 8 kap. FBL uttalade Lagrådet vid behandlingen av 5 kap. 8 § i det remitterade förslaget till FBL följande (prop. 1969:128 s. B 1112).
Det remitterade förslaget innehåller i sista punkten en föreskrift, enligt vilken paragrafens skyddsbestämmelser inte utgör hinder mot inlösen enligt 8 kap. Av remissprotokollet synes framgå, att innebörden av denna undantagsföreskrift är avsedd vara att en fastighet genom inlösen kan minskas hur mycket som helst, eventuellt helt försvinna. Däremot torde avsikten ej vara att inlösen skall kunna leda till att en fastighetsägare påtvingas utökning av vilken omfattning som helst. Snarare torde meningen vara att skyddsbestämmelserna i förevarande paragraf skall gälla även vid inlösen till den del de avser skydd för mottagares intressen. För att detta skall framgå klarare hemställer lagrådet att undantagsföreskriften utformas på följande sätt: "Vad som sålunda föreskrivits utgör icke hinder mot förordnande enligt 8 kap. att fastighet eller del därav skall avstås genom inlösen.”
Bestämmelsen utformades i enlighet med Lagrådets förslag. Lagrådet framhöll i detta sammanhang också att mottagaren vid inlösen av tomtdel enligt 8 kap. 4 § FBL aldrig blir påtvingad mark, eftersom marköverföringen i sådana fall kan ske endast på hans egen begäran.
I samma lagstiftningsärende återkom Lagrådet till frågan om tvångsvis tilldelning av mark i samband med inlösen i sin kommentar till 8 kap. 1 och 2 §§ FBL. Lagrådet anförde bl.a. följande (s. B 1142).
För att fastighetsbildningsmyndigheten skall få förordna om inlösen enligt 1 § krävs det inte, att yrkande härom framställts av ägaren till den fastighet med vilken det inlösta området skall förenas. Under erinran härom har lagrådet hemställt om en jämkning i 5 kap. 8 §, så att denna paragraf även vid inlösen skall ge en fastighetsägare skydd mot att påtvingas utökning av fastigheten i vilken omfattning som helst. Det finns överhuvudtaget anledning betona vikten av att fastighetsbildningsmyndigheten inte utan tvingande skäl beslutar inlösen i strid med önskemål hos ägaren av den mottagande fastigheten.
Vid inlösen i allmänhet gäller alltså den begränsning i fråga om tvångsvis tilldelning av mark som kommer till uttryck i 5 kap. 8 § FBL. Som framgår av de redovisade uttalandena i förarbetena till FBL avsågs en mycket restriktiv tillämpning vid sådan tilldelning av mark. Mot denna bakgrund finns det, enligt Lagrådets mening, skäl att särskilt överväga om de föreslagna bestämmelserna i 8 kap. 5 § tredje stycket FBL är motiverade.
268
Enligt 5 kap. 8 § FBL gäller vid fastighetsreglering i allmänhet att en fastighet inte får ökas i sådan omfattning att avsevärd olägenhet uppkommer för fastighetsägaren. Den restriktion som gäller i fråga om tilldelning av mark i detta fall uttrycks alltså så att avsevärd olägenhet inte får uppkomma för den mottagande fastighetsägaren. Det kan tilläggas att enligt 5 kap. 18 § första stycket FBL får avsteg göras från bestämmelserna i 5 kap. 8 § om fastighetens ägare medger det.
Syftet med regleringen i 8 kap. 5 § tredje stycket i förslaget torde vara att åstadkomma en något längre gående skyldighet att ta emot en tredimensionell fastighet eller utrymme än vad som kan följa enligt de allmänna reglerna i 5 kap. FBL. En överföring mot den mottagande fastighetsägarens vilja får dock enligt förslaget inte ske om den kan antas medföra ”olägenhet av betydelse” för mottagaren. Detta uttryck torde i sig beteckna en lägre grad av olägenhet än ”avsevärd” olägenhet. Det synes därför tveksamt om syftet med regleringen uppnås, särskilt som byggnaderna i de flesta fall lär vara så skadade eller förslitna att de har ett obetydligt värde när frågan om inlösen aktualiseras. Utifrån ett sådant resonemang kan det ifrågasättas om den föreslagna bestämmelsen i 8 kap. 5 § tredje stycket FBL i praktiken ger ökade möjligheter att överföra en tredimensionell fastighet eller utrymme till en fastighetsägare mot hans vilja, jämfört med de allmänna bestämmelserna i 5 kap. FBL.
Vid sidan av de nu redovisade aspekterna, i huvudsak av formell natur, noterar Lagrådet också att förslaget innebär att ägare av fastigheter från vilka tredimensionella fastigheter eller utrymmen avskilts kan sägas ha längre gående förpliktelser i fråga om den avskilda fastigheten eller utrymmet än vad som gäller i förhållandet stamfastigheten och traditionella avstyckningar. Enligt Lagrådets mening har det inte i förslaget redovisats några övertygande skäl för en sådan ordning.
De restriktioner för tvångsvis tilldelning av mark vid fastighetsreglering som redovisats ovan och övervägandena i övrigt leder Lagrådet till slutsatsen att förslaget inte innehåller tillräckliga skäl för att – utöver de möjligheter som de allmänna bestämmelserna om fastighetsreglering medger – också ge utrymme för tvångsvis tilldelning av mark i de särskilda bestämmelserna om inlösen av tredimensionella fastigheter och utrymmen. Därmed skulle de restriktioner som i allmänhet gäller vid tvångsvis tilldelning av mark vid fastighetsreglering och inlösen, bortsett från de undantag som angetts i 8 kap. 8 §, bli tillämpliga också vid inlösen av tredimensionella fastigheter och utrymmen. Bestämmelsen i sista meningen i samma stycke om ”olägenhet av betydelse” kan då utgå.
Allmänt gäller att en förrättning för fastighetsreglering alltid måste föregås av en ansökan från en behörig sökande. Klart är att en förrättning för inlösen enligt 8 kap. 5 § andra stycket FBL vanligen kommer att inledas efter ansökan om fastighetsreglering av någon fastighetsägare eller av kommunen men frågan om inlösen kan i sistnämnda fall komma upp endast om någon inlösenberättigad begär det under förrättningen. När det gäller inlösen enligt 8 kap. 5 § tredje stycket synes det något oklart under vilka förutsättningar en sådan fråga får tas upp. Enligt ett
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
269
uttalande i motiven är det inte tänkt att lantmäterimyndigheten skall ha någon rätt eller skyldighet att agera utan föregående ansökan, men det anges också att kommunen eller lantmäterimyndigheten skall ha befogenhet att ex officio ta upp fråga om inlösen enligt tredje stycket om ett sådant förfarande föregåtts av försök att få till stånd inlösen enligt andra stycket. Vilka förutsättningar som skall gälla för att en fråga om inlösen enligt tredje stycket skall kunna prövas utan föregående prövning enligt andra stycket synes något oklart. Med tanke på kopplingen mellan fastighetsreglering och inlösen i dessa fall är det, enligt Lagrådets mening, önskvärt att förutsättningarna för prövning förtydligas.
Den begränsning av rätten till inlösen enligt 8 kap. 5 och 6 §§ FBL som följer av 8 kap. 5 § fjärde stycket (”det kan antas att anläggningsfastigheten eller anläggningsutrymmet kommer att få användning för sitt ändamål inom en nära framtid”) gäller inte för inlösen enligt 8 kap. 7 § FBL. En motsvarande begränsning av rätten till inlösen kan, enligt Lagrådets mening, inte alltid uppnås genom tillämpning av bestämmelsen i 4 kap. 25 § andra stycket FBL om förlängning av fristen för uppförande av anläggningen. Lagrådet föreslår därför att bestämmelsen i 8 kap. 5 § fjärde stycket får gälla även i fråga om inlösen enligt 8 kap. 7 §.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
Lagrådet har förordat andra namn på de nya tredimensionella fastighetsbildningar som föreslås i remissprotokollet. Om Lagrådets förslag godtas bör ”anläggningsfastighet” och ”anläggningsutrymme” i 19 § andra stycket 2 ersättas med ”tredimensionell fastighet” resp. ”tredimensionellt fastighetsutrymme”.
Prop. 2002/03:116
Bilaga 9
270
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 maj 2003
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, Karlsson J. O., Sommestad, Karlsson H., Nykvist, Lund, Nuder, Johansson, Hallengren, Björklund
Föredragande: statsrådet Bodström
Regeringen beslutar proposition Tredimensionell fastighetsindelning
Prop. 2002/03:116
271