Regeringens proposition 2002/03:100

2003 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2002/03:100

2003 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 april 2003

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till tilläggsbudget för 2003. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling. I bilaga 1 presenterar regeringen sin bedömning av hur den svenska ekonomin kommer att utvecklas under de närmaste åren.

PROP. 2002/03:100

Innehållsförteckning

1	Finansplan.............................................................................................................		15
	1.1	Ansvar för Sverige i en orolig tid .........................................................	15
	1.2	Det ekonomiska läget ...........................................................................	16
	1.2.1	Internationell utveckling ......................................................................	16
	1.2.2	Svensk utveckling..................................................................................	16
	1.3	Finanspolitiken......................................................................................	18
	1.3.1	Överskottsmål för sunda offentliga finanser ......................................	19
	1.3.2	Utgiftstaken ..........................................................................................	20
	1.4	Priser och löner .....................................................................................	21
	1.4.1	Stabila priser ..........................................................................................	21
	1.4.2	Lönebildningen .....................................................................................	23
	1.5	Jobb och tillväxt - för välfärd och rättvisa...........................................	23
	1.5.1	Full sysselsättning.................................................................................	24
	1.5.2	Halverat socialbidragsbehov.................................................................	27
	1.5.3	Minskade sjukskrivningar.....................................................................	28
	1.6	Reformer för rättvisa och trygghet......................................................	30
	1.6.1	Barn och unga – Sveriges framtid.........................................................	31
	1.6.2	De äldres trygghet.................................................................................	31
	1.6.3	Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen ...................................	31
	1.6.4	Sverige – ett kunskapssamhälle ............................................................	32
	1.6.5	Bra bostäder för alla..............................................................................	32
	1.6.6	De socialpolitiska utmaningarna..........................................................	33
	1.6.7	Balanserad regional utveckling.............................................................	33
	1.7	Rättvisa skatter......................................................................................	33
	1.7.1	Globaliseringen och den svenska skattestrukturen ............................	33
	1.7.2	Småföretagen.........................................................................................	33
	1.7.3	Insatser mot skattefusk ........................................................................	34
	1.7.4	Grön skatteväxling................................................................................	34
	1.8	Ett hållbart Sverige................................................................................	35
	1.8.1	Tillväxt och miljö ..................................................................................	35
	1.8.2	Resursanvändning i framtiden..............................................................	35
	1.8.3	Mål och åtgärder....................................................................................	35
	1.8.4	Gröna nyckeltal.....................................................................................	36
	1.8.5	Trängselavgifter.....................................................................................	37
	1.9	Ett Sverige för alla.................................................................................	37
	1.10	Utvecklingen på lång sikt .....................................................................	38
2	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		43
3	Lagförslag..............................................................................................................		53
	3.1	Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen..................................	53

5

PROP. 2002/03:100

3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.....................................

55

3.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om

försöksverksamhet med videokonferens i rättegång...........................

56

3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

	försäkring ...............................................................................................	57
3.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön ...............	61

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg

till pensionärer m.fl. ..............................................................................

64

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om

arbetslöshetsförsäkring .........................................................................

65

3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor................................................................................

66

3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering

		av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto...........................	67
	3.10	Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.......	68
4	Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................		71
	4.1	Budgetpolitiska mål...............................................................................	71
	4.1.1	Utgiftstak för staten..............................................................................	73
	4.1.2	Överskott i den offentliga sektorns finanser.......................................	75
	4.2	Makroekonomiska förutsättningar.......................................................	76
	4.3	Politiska prioriteringar ..........................................................................	77
	4.4	Statsbudgetens utveckling 2003–2006..................................................	86
	4.4.1	Statsbudgetens saldo..............................................................................	86
	4.4.2	Statsbudgetens utfall 2002 ....................................................................	86
	4.4.3	Statsbudgetens inkomster.....................................................................	87
	4.4.4	Statsbudgetens utgifter..........................................................................	88

4.4.5 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande

		och statsskulden.....................................................................................	90
	4.5	Kommunsektorns finanser....................................................................	94
	4.6	Ålderspensionssystemet........................................................................	95
	4.7	Den offentliga sektorns finanser ..........................................................	96
5	Inkomster ............................................................................................................		101
	5.1	Sammanfattning...................................................................................	101
	5.1.1	Makroekonomiska förutsättningar.....................................................	104
	5.1.2	Regeländringar.....................................................................................	104
	5.1.3	Osäkerheten i skatteberäkningarna....................................................	104
	5.2	Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning....................	106
	5.2.1	Inkomstskatt hushåll...........................................................................	106
	5.2.2	Inkomstskatt företag...........................................................................	108
	5.2.3	Socialavgifter och allmän pensionsavgift............................................	109
	5.2.4	Egendomsskatter .................................................................................	110
	5.2.5	Skatt på varor och tjänster ..................................................................	111
	5.2.6	Övriga skatter ......................................................................................	114
	5.3	Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna ..........	115
	5.4	Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning.......................	115
	5.4.1	Skatter ..................................................................................................	115

6

			PROP. 2002/03:100
	5.4.2	Övriga inkomster ................................................................................	118
	5.5	Kommunskatter ..................................................................................	119
	5.6	Skattekvoten ........................................................................................	120
	5.7	Aktuella skatteregler ...........................................................................	122
	5.7.1	Skatt på arbete .....................................................................................	122
	5.7.2	Skatt på kapital ....................................................................................	123
	5.7.3	Konsumtionsskatter ............................................................................	124
6	Utgifter	...............................................................................................................	129
	6.1 ...........................................................................	Utgiftsprognos 2003	129
	6.1.1 ..............................................................	Takbegränsade utgifter 2003	129
	6.2	Bedömning av preliminära ramar för 2004 samt
		konsekvensberäkning av utgifternas fördelning på
	.................................................................	utgiftsområden 2005–2006	135

6.2.1 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med

	budgetpropositionen för 2003............................................................	137
6.3	Takbegränsade utgifter 1997–2006 ....................................................	139
6.4	Byte av vissa verksamheters utgiftsområdestillhörighet m.m..........	146
6.5	Höjning av högsta avgiften inom maxtaxan för barnomsorg...........	150

6.6 Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av

		statsbudgeten.......................................................................................	150
7	Tilläggsbudget.....................................................................................................		162
	7.1	Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2003 ......................	162
	7.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde ......................................................	162
	7.2.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................	162
	7.2.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............	163
	7.2.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution........................................	166
	7.2.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................	166
	7.2.5	Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet .................	168
	7.2.6	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ...........................................	169
	7.2.7	Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar ......................................	170
	7.2.8	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................	172

7.2.9 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

	sjukdom och handikapp......................................................................		174
7.2.10 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom......................			185
7.2.11 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.........			186
7.2.12	Utgiftsområde 13	Arbetsmarknad.....................................................	187
7.2.13	Utgiftsområde 14	Arbetsliv................................................................	189
7.2.14 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............			190

7.2.15 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

	byggande..............................................................................................	191
7.2.16 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.....................		194
7.2.17	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................	194
7.2.18	Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................	194

7.2.19 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

		anslutande näringar .............................................................................	197
	7.2.20	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	198
	7.2.21	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ..........................	201
8	Kommunal ekonomi...........................................................................................		205
	8.1	Inledning..............................................................................................	205

7

PROP. 2002/03:100
8.2	Utvecklingen i den kommunala sektorn............................................	206
8.2.1	Den kommunala ekonomin och sysselsättningen .............................	206
8.2.2	De kommunala verksamheterna .........................................................	207
8.3	Utvecklingen de närmaste åren...........................................................	208
8.3.1	Den finansiella utvecklingen i kommunsektorn................................	208
8.3.2	Utvecklingen i enskilda kommuner och landsting............................	209
8.3.3	Sammanfattande bedömning...............................................................	209
8.4	Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster.................	210
8.5	Det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting
	förlängs.................................................................................................	210
8.6	Ram för utgiftsområdet.......................................................................	211
8.6.1	Ekonomiska regleringar ......................................................................	211
8.6.2	Tilläggsbudget för 2003.......................................................................	211
8.6.3	Utgiftsutvecklingen.............................................................................	211
8.7	Övrigt...................................................................................................	211
Bilagor
Bilaga 1	Svensk Ekonomi
Bilaga 2	Redovisning av skatteavvikelser
Bilaga 3	Fördelningspolitisk redogörelse
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2003

8

PROP. 2002/03:100

Tabellförteckning

1.1	BNP-tillväxt i Sverige och andra länder...................................................................		16
1.2	Försörjningsbalans....................................................................................................		16
1.3	Nyckeltal ...................................................................................................................		17
1.4	Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.....................................................		17
1.5	Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön....................................................		18
1.6	Kalkyl på medellång sikt...........................................................................................		18
1.7	Offentliga finanser....................................................................................................		19
1.8	Offentligt finansiellt sparande i Sverige och andra länder .....................................		19
1.9	Samlad utgiftseffekt av anslagsminskningar och begränsningsbelopp..................		20
1.10		Beslutade och aviserade reformer ..........................................................................	31
1.11		Satsningar på förskolan och skolan .......................................................................	31
1.12		Satsningar på vården ...............................................................................................	32
1.13		Gröna nyckeltal.......................................................................................................	36
2.1	Ändrade ramar samt nya och ändrade anslag 2003.................................................		48
4.1	Utgiftstak för staten.................................................................................................		72
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................		72
4.3	Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål...........................................................		72
4.4	Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen .......		73
4.5	Utgiftstak för staten, beräkningstekniskt utgiftstak för 2005–2006.....................		74
4.6	Finansiellt sparande i offentlig sektor .....................................................................		75
4.7	Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................		77
4.8	Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar ............................		82
Fortsättning på 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar.........................			83
4.9	Budgeteffekter i förhållande till föregående år av beslutade och
		aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt nu föreslagna
		utgifts- och inkomstförändringar........................................................................	84
Fortsättning på 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av
		beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt
		nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar ................................................	85
4.10		Statsbudgetens utfall 2002......................................................................................	86
4.11		Statsbudgetens inkomster ......................................................................................	87
4.12		Statsbudgetens utgifter 2002–2006........................................................................	88
4.13		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................	89
4.14		Statsbudgetens saldo och statsskulden..................................................................	91
4.15		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande .........................................	92
4.16		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .........................	93
4.17		Statsskulden 2001-2002..........................................................................................	94
4.18		Kommunsektorns finanser.....................................................................................	95
4.19		Ålderspensionssystemet.........................................................................................	96
4.20		Den offentliga sektorns finanser ...........................................................................	98
4.21		Förändring av strukturellt sparande ......................................................................	98

9

PROP. 2002/03:100

5.1	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
		inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster 2001–2006.....................	101
5.2	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns
		inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster.
		Differenser jämfört med budgetpropositionen.................................................	102
5.3	Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004 .........................................................		103
5.4	Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen.......................		104
5.5	Den offentliga sektorn skatteintäkter 2000–2006.................................................		105
5.6	Skattepliktiga inkomster 2001–2006......................................................................		107
5.7	Förändring av kommunalskatt ...............................................................................		107
5.8	Skattereduktioner 2001–2006.................................................................................		107
5.9	Fastighetsskatt fördelat på fastighetskategorier....................................................		110
5.10		Införselkvotupptrappning 2000–2004..................................................................	112
5.11		Skatt på energi .......................................................................................................	113
5.12		Specifikation av övriga skatter 2001–2006...........................................................	114
5.13		Periodiserade skatter och skatter enligt NR samt skattekvoten 2001–2006 .....	115
5.14		Offentliga sektorns inkomster .............................................................................	115
5.15		Statsbudgetens skatter ..........................................................................................	116
5.16		Statsbudgetens inkomster 2002–2006..................................................................	117
5.17		Utvecklingen av skatteunderlaget 2001–2006 .....................................................	119
5.18		Särskilt tillförda medel 1999–2004 .......................................................................	120
5.19		Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–1999 samt
		skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för
		ett urval av OECD-länder..................................................................................	121
5.20		Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad
		skattekvot ............................................................................................................	121
5.21		Grundavdrag vid inkomstbeskattningen..............................................................	122
5.22		Inkomstskatt för olika årslöner 2003...................................................................	122
5.23		Arbetsgivaravgifter och egenavgifter m.m...........................................................	123
5.24		Skattesatser för olika slag av fastigheter ..............................................................	123
5.25		Förmögenhetsskatt ...............................................................................................	124
5.26		Arvsskatt för olika skatteklasser ..........................................................................	124
5.27		Vissa skattesatser på energi...................................................................................	125
5.28		Skattesatser för olika tobaksslag ..........................................................................	125
5.29		Skattesatser för olika alkoholslag.........................................................................	126
5.30		Vissa fordonsskatter..............................................................................................	126
6.1	Statsbudgetens utgifter 2003 ..................................................................................		129
6.2	Takbegränsade utgifter 2003...................................................................................		130
6.3	Utgifter 2002 och 2003 ...........................................................................................		134
6.4	Bedömning av preliminära ramar 2004 samt konsekvensberäkning
		av utgifterna per utgiftsområde 2005–2006.......................................................	136
6.5	Förändring av takbegränsade utgifter 2004 mellan budgetpropositionen
		för 2003 och 2003 års ekonomiska vårproposition...........................................	137
6.6	Utgifter 1997–2006, utfall 1997–2002, prognos 2003, beräknat
		2004–2006............................................................................................................	141
6.7	Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter 1997–2006.
		Utfall 1997–2002, prognos 2003 och beräknat 2004–2006...............................	143
6.8	Konsekvenser för ramarna för berörda utgiftsområden .......................................		146
6.9	Politikområden (nummer, namn) i budgetpropositionen för 2004 samt
		mål för innevarande år ........................................................................................	147
7.1	Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2002-2004.........................................		165

10

	PROP. 2002/03:100
7.2	Finansiering av nytt radiosystem fördelat på utgiftsområden och anslag
	i allt väsentligt enligt utredningens förslag.......................................................	196
8.1	Resultaträkning.......................................................................................................	206
8.2	Kommunsektorns finanser.....................................................................................	208
8.3	Utvecklingen av skatteunderlaget..........................................................................	209
8.4	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................	211

11

PROP. 2002/03:100

Diagramförteckning

1.1	Utgiftstaken i kronor................................................................................................		21
1.2	Utgiftstaken i procent av BNP.................................................................................		21
1.3	Styrräntor i Förenta staterna, euroområdet och Sverige ........................................		22
1.4	Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland..............		22
1.5	Kronans utveckling mot TCW-index.......................................................................		22
1.6	Topplaceringar inom Lissabonstrategin...................................................................		24
1.7	Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år ......................................................................		24
1.8	Helårsbidrag ..............................................................................................................		27
1.9	Kostnader för sjukfrånvaron.....................................................................................		29
1.10		Sjukskrivna längre än 30 dagar och mottagare av sjuk-/aktivitetsstöd ................	29
1.11		Årlig procentuell inkomstförändring som en effekt av fyra procent öppen
		arbetslöshet, 80 procent sysselsättning och en halvering av
		socialbidragsbehovet.............................................................................................	38
1.12		Sveriges befolkning - förändring jämfört med 2002 .............................................	38
1.13		Bidrag till befolkningsförändring...........................................................................	39
1.14		Befolkning i åldern 20-64 år - förändring jämfört med 2002 ...............................	39
1.15		Andel förvärvsarbetande efter ursprung och vistelsetid i Sverige........................	39
4.1	Statsbudgetens saldo 1990–2006 ..............................................................................		86
4.2	Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP.............................................		94
5.1	Beskattningsbara kapitalvinster..............................................................................		108
5.2	BNP-, aktie- samt fastighetsprisindex....................................................................		108
5.3	Mervärdesskatt uppdelad efter användning...........................................................		111
5.4	Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt
		för livsmedel 1980–2002 .....................................................................................	111
5.5 Kommunskatter 1999–2006....................................................................................			120
6.1	Utgiftsprognos 2003 jämfört med statsbudgeten för 2003 ..................................		131

12

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2002/03:100

1 Finansplan

1.1 Ansvar för Sverige i en orolig tid

Den internationella utvecklingen präglas sedan en längre tid av osäkerhet och lågkonjunktur. Kriget i Irak har ytterligare ökat osäkerheten. Följderna av kriget – för folket och demokratiutvecklingen i Irak och för den inter- nationella ekonomin – är ännu höljda i dunkel. Det är viktigt att vi fortsatt arbetar för fred och säkerhet internationellt i enlighet med FN:s principer.

Alla länder påverkas av det instabila läget. Både i Sverige och i vår omvärld skriver banker och finansinstitut ner tillväxtprognoserna. Företag och investerare avvaktar. Konsumenterna håller igen. Tillväxten och sysselsättningen påverkas negativt. De offentliga finanserna utsätts för påfrestningar.

Svensk ekonomi står dock internationellt sett fortfarande stark. Jämfört med andra europeiska länder är sysselsättningen och tillväxten hög och arbetslösheten låg. Sverige är ett av få länder som har överskott i de offentliga finanserna. Så är det därför att vi i Sverige såg till att i tid skaffa oss säkerhetsmarginaler. Det var för att slippa göra stora besparingar under framtida låg- konjunkturer som regering och riksdag satte upp målen om överskott i de offentliga finanserna och införde tak för utgifterna. Nu, när nedgången varat en längre tid, är det tydligt hur viktigt det varit.

De senaste årens framgångar – en stark ekonomi, hög tillväxt och låg arbetslöshet – bildar en god grund för en offensiv politik för välfärd, sysselsättning och en hållbar utveckling. Trots nedgången har en rad reformer kunnat genomföras som träder i kraft under detta och nästa år. Ökade resurser tillförs vården och

tandvården. Föräldraförsäkringen förstärks, maxtaxan är införd liksom den allmänna förskolan för 4- och 5-åringar. Kommunerna tillförs ytterligare resurser för att anställa fler lärare och andra specialister i skolan. Pensionerna förbättras och studiebidraget för gymnasieungdomar förlängs med en månad. Högskoleutbyggnaden och forsknings- satsningarna fortsätter. Miljöanslagen höjs. Bostadsbyggandet stimuleras.

Dessa reformer är viktiga för Sveriges utveckling och konkurrenskraft och ligger därför fast. Två arbetsuppgifter som är avgörande för framtida tillväxt och välfärd kommer därtill att kräva stora insatser: att skapa ett mänskligare arbetsliv där färre blir sjuka och att ge de invandrade svenskarna ett ökat tillträde till arbetsmarknaden. Det är uppgifter som kommer att kräva resurser, långsiktighet och bred samverkan.

Men det ekonomiskt kärvare läget manar samtidigt till försiktighet. Det krävs att vi drar ner på utgifterna. Sunda offentliga finanser bildar grunden för välfärd och sysselsättning. Den grunden bör minst av allt äventyras i tider präglade av stor osäkerhet. Målen för den ekonomiska politiken måste ligga fast och utgiftstaken hållas. Därför föreslår regeringen och samarbetspartierna besparingar.

Syftet är att skapa goda förutsättningar för en snabb återhämtning av svensk tillväxt när den internationella lågkonjunkturen vänder. Regeringen föreslår därför insatser för att stärka tillväxtförutsättningarna, hålla tillbaka arbetslös- heten och öka sysselsättningen. Arbete och tillväxt är grunden för välfärden. Så värnas en stark grund för en politik för välfärd och full sysselsättning med sikte på framtiden. Sunda

15

PROP. 2002/03:100

offentliga finanser, stabila priser och en väl fungerande lönebildning är grundläggande förutsättningar för att målen skall kunna nås.

Sedan 1994 har Sverige haft högre tillväxt än genomsnittet inom både OECD och EU. Sverige har i dag en av de starkaste offentliga finanserna inom EU. Inflationen är låg, arbetslösheten och socialbidragsbehovet har minskat. Sysselsättningsgraden är bland de högsta i hela EU. Sverige är också främst bland EU-länderna i fråga om ekonomiska reformer.

Valet hösten 2002 ledde fram till en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige. I den formulerades att vår gemensamma politik för Sverige bygger på övertygelsen att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen måste vävas samman för att skapa en uthållig utveckling som är bra för Sverige. Tillsammans vill vi arbeta med en tydlig politik för ett grönt, jämställt folkhem där hållbar tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd drivs framåt av teknisk utveckling, modern omställning, omfattande delaktighet och minskade klyftor.

Politiken ska präglas av ordning och ansvar. I en orolig tid ökar kraven på tydliga prioriteringar, men framför allt på gemensamt ansvarstagande. Regeringen och samarbetspartierna är beredda att ta det ansvaret. Det är i bred samverkan som Sverige utvecklas bäst. Ansvaret gäller vårt land, men också den omvärld vi är så beroende av.

Samarbetsformer

Den ekonomiska vårpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemo- kratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och tilläggsbudgeten för 2003.

1.2 Det ekonomiska läget

1.2.1 Internationell utveckling

Den internationella ekonomin präglas av osäkerhet. Utvecklingen är och har varit svagare

än förväntat. Kriget i Irak och den fortsatta händelseutvecklingen har en avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

I euroområdet har utvecklingen av hushållens konsumtion och näringslivets investeringar varit dämpad. Arbetslösheten har fortsatt att stiga. Flera länder har ansträngda offentliga finanser och kan under innevarande år få problem att leva upp till kraven i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Konjunkturen i euroområdet förväntas vända uppåt tidigast i slutet av innevarande år. Då euroområdet står för ca 40 procent av den totala svenska exporten får den svaga utvecklingen negativa effekter för svensk ekonomi.

Utvecklingen i Förenta staterna präglas av stor osäkerhet. Den senaste statistiken tyder på en viss dämpning av hushållens konsumtion. I Japan är tillväxtförutsättningarna alltjämt dystra och läget är fortsatt osäkert.

1.2.2 Svensk utveckling

Den internationella lågkonjunkturen påverkar Sverige. Tillväxten beräknas stanna vid 1,4 procent i år, för att öka till 2,4 procent 2004.

Tabell 1.1 BNP-tillväxt i Sverige och andra länder

Förändring i procent

	1999	2000	2001	2002
Sverige	4,6	4,4	1,1	1,9
Förenta staterna	4,1	3,8	0,3	2,4
Japan	0,2	2,8	0,4	0,3
EU	2,8	3,5	1,6	1,0
OECD	3,2	3,9	0,8	1,8

Källor: Nationella källor och Finansdepartementet.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

	Mdkr	Procentuell
		volymförändring
	2002	2002	2003	2004
Hushållens konsumtionsutgifter	1139	1,3	1,9	2,2
Offentliga konsumtionsutgifter	656	2,1	0,5	0,2
Fasta bruttoinvesteringar	400	–2,5	–0,5	2,9
Lager1	4	–0,1	0,2	0,0
Export	1012	0,4	2,3	7,0
Import	871	–2,7	2,3	6,0
BNP	2340	1,9	1,4	2,4

1 Bidrag till BNP-tillväxten.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den svaga internationella efterfrågan syns tydligt i svensk export. Trots en viss förbättring de

16

PROP. 2002/03:100

senaste månaderna är företagens export- orderingång fortsatt svag. En successivt ökad efterfrågan på svenska investeringsvaror väntas dock under året i takt med att en internationell återhämtning påbörjas. Importen till Sverige väntas öka i år när lageravvecklingen är avslutad och efterfrågan i ekonomin stiger.

Den internationella lågkonjunkturen har en återhållande effekt på hushållens efterfrågan. Sammantaget bedöms dock efterfrågan stiga i år på grund av bl.a. hushållens fortsatt goda ekonomiska ställning och låga räntor. En efter hand minskad osäkerhet om det ekonomiska läget i omvärlden och därmed i Sverige väntas bidra till hushållens ökande efterfrågan.

Som en konsekvens av en tidigare omfattande kapacitetsutbyggnad och en lägre produktions- tillväxt väntas investeringarna i näringslivet utvecklas svagt även i år.

Den kommunala sektorn

Den kommunala konsumtionen utvecklades starkt under 2001 och 2002 samtidigt som en avtagande sysselsättningsökning bidrog till att skatteunderlaget steg i en något långsammare takt än tidigare år. Uppgifter för 2002 visar på en minskning av antalet kommuner och landsting med positivt resultat. Skattehöjningar på i genomsnitt 65 öre 2003 (motsvarande 8,5 miljarder kronor i ökade skatteintäkter) och förlängningen av det tillfälliga sysselsättnings- stödet 2004 bidrar till att kommunsektorns

Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

Tabell 1.3 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges

	2002	2003	2004
KPI1	2,4	2,4	1,8
Timlön	4,0	3,5	3,5
Öppen arbetslöshet2	4,0	4,5	4,3
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,6	2,2	2,0
Antal sysselsatta	0,1	–0,3	0,3
Real disponibel inkomst3	4,7	1,7	1,4
Hushållens nettosparkvot, nivå4	2,8	2,6	1,9
Bytesbalans3	4,2	4,3	4,1
Tysk ränta 10-års statsobligation1	4,8	4,3	5,0
Svensk ränta 10-års statsobligation1	5,3	4,9	5,4
TCW-index1	133,7	128,8	127

1 Årsgenomsnitt.

2 Procent av arbetskraften.

3 Procent av BNP.

4 Exklusive sparande i avtalspensioner.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.

finanser förbättras.

Sedan 2000 gäller ett balanskrav för kommuner och landsting. Varje generation skall bära kostnaderna för den service som den själv beslutar om och konsumerar. Den demografiska utvecklingen ställer stora krav på ett effektivt resursutnyttjande i kommuner och landsting för att klara välfärden i framtiden. En utredning har genomförts och lämnat förslag om balanskravet. Frågan bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

I syfte att stödja särskilt utsatta kommuner har regeringen slutit överenskommelser med 36

	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Antal sysselsatta1	3986	3963	3922	3979	4069	4159	4239	4244	4232	4247
Varav näringslivet1	2697	2698	2695	2735	2805	2888	2969	2960	–	–
Varav offentliga myndigheter1	1287	1263	1223	1240	1260	1264	1262	1278	–	–
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,9	74,7	73,9	74,6	75,9	77,2	78,2	78,1	77,6	77,6
Öppen arbetslöshet3	7,7	8,1	8,0	6,5	5,6	4,7	4,0	4,0	4,5	4,3
Konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska program3	4,6	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,5	2,6	2,2	2,0
Timlön4	3,3	6,0	4,5	3,8	3,4	3,7	4,3	4,0	3,5	3,5
Produktivitetsutveckling i
näringslivet4	3,6	1,9	5,2	2,0	2,6	4,1	0,6	4,2	2,6	2,3

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat med ca 22 000 personer 2000.

1 Tusental personer.

2 Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3 I procent av arbetskraften.

4 Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

17

PROP. 2002/03:100

Tabell 1.5 Sysselsättning och arbetslöshet uppdelat på kön

		1998		1999		2000		2001		2002
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Antal sysselsatta1	1901	2079	1947	2121	1992	2167	2036	2203	2047	2197
varav näringslivet1	967	1768	997	1808	1037	1852	1080	1891	1080	1879
varav offentliga myndigheter1	932	308	949	311	953	312	954	307	965	314
Öppen arbetslöshet2	6,0	6,9	5,2	5,9	4,3	5,0	3,6	4,3	3,6	4,4

Anm.: I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sektor överskattat med ca 22 000 personer 2000.

1 Tusental personer.

2 I procent av arbetskraften. Källa: Statistiska centralbyrån.

kommuner och fyra landsting om ekonomisk hjälp i syfte att åstadkomma en omstrukturering av verksamheten och uppnå en ekonomi i balans. Dessa åtgärder har visat sig vara mycket verkningsfulla.

På lång sikt är låg arbetslöshet och hög sysselsättning avgörande för kommunernas och landstingens förutsättningar att långsiktigt klara välfärden.

Arbetsmarknaden

Mellan 1997 och 2002 ökade sysselsättningen med ca 320 000 personer. Merparten av ökningen tillkom i den privata sektorn där antalet sysselsatta ökade med ca 260 000 personer. Den öppna arbetslösheten har sedan slutet av 2000 legat omkring fyra procent.

Den förhållandevis svaga tillväxten förra året och i år får negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. I år beräknas den öppna arbetslösheten öka till 4,5 procent som årsgenomsnitt. Nästa år bedöms dock arbetslös- heten minska i takt med att sysselsättningen återigen ökar. Den reguljära sysselsättnings- graden för personer i åldern 20 till 64 år bedöms 2004 uppgå till 77,6 procent.

Utvecklingen på medellång sikt

För åren efter 2004 är det svårt att förutsäga konjunktursvängningar. Därför görs ingen konjunkturbedömning. Däremot presenteras en kalkyl.

Beräkningarna bygger på ett antagande om att det i slutet av 2004 finns outnyttjade resurser som kan tas i anspråk utan att det uppstår inflationsdrivande flaskhalsar i den svenska

ekonomin. BNP-tillväxten är därmed något högre än den långsiktiga tillväxten under 2005 och 2006.

Sysselsättningen utvecklas väl och den öppna arbetslösheten minskar till 3,8 procent 2006. Befolkningen i åldern 20 till 64 år ökar. Men inom den gruppen är det främst åldersgrupper med relativt lågt arbetskraftsdeltagande och låg sysselsättningsgrad som ökar. Det bidrar till att den reguljära sysselsättningsgraden i åldern 20 till 64 år inte ändras markant till 2006.

Tabell 1.6 Kalkyl på medellång sikt

	2002	2003	2004	2005	2006
BNP-tillväxt	1,9	1,4	2,4	2,6	2,5
Reguljär
sysselsättningsgrad1	78,1	77,6	77,6	77,7	77,8
Offentligt finansiellt
sparande	1,1	0,4	1,0	1,4	2,1

1 Andel reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent.

1.3 Finanspolitiken

Finanspolitiken inriktas mot att upprätthålla överskott i de offentliga finanserna. Det finns en rad skäl för detta.

- Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna för pensioner, vård och omsorg, samtidigt som inkomsterna ökar långsammare eftersom andelen av befolkningen som förvärvs- arbetar kan förväntas minska. För att förbereda Sverige för detta bör skuldsättningen minska.

- De som är beroende av välfärden måste kunna lita på att den fungerar, också i sämre

18

PROP. 2002/03:100

Tabell 1.7 Offentliga finanser

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftskvot	54,8	54,4	55,8	56,4	55,5	54,7	53,9
Inkomstkvot	58,2	59,0	56,8	56,8	56,5	56,1	56,1
Skattekvot inkl. EU-avgift	52,4	54,0	51,8	51,5	51,2	50,8	50,7
Finansiellt sparande	3,4	4,6	1,1	0,4	1,0	1,4	2,1
Nettoskuld	1,3	–3,5	2,5	1,2	0,2	–1,0	–3,1
Konsoliderad bruttoskuld	52,9	54,4	52,4	51,0	50,0	48,4	46,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

tider när den behövs som mest. Utan starka offentliga finanser riskerar varje låg- konjunktur att framtvinga stora nedskärningar som minskar förtroendet och viljan att i goda tider betala för välfärden.

- För att kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir för stora behövs en säkerhetsmarginal så att finanspolitiken kan bidra till att dämpa konjunktursvängningarna.

Det finns två övergripande budgetpolitiska mål: överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaken.

1.3.1 Överskottsmål för sunda offentliga finanser

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det innebär att överskottet i en lågkonjunktur kan tillåtas bli lägre än 2 procent för att därigenom bidra till att hålla uppe den privata sektorns inkomster och mildra konjunktursvackan. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Ett större överskott dämpar aktiviteten i ekonomin och minskar risken för överhettning. Överskottet anpassas med hänsyn till konjunkturläge och resursutnyttjande i svensk ekonomi.

I budgetpropositionen för 2003 gjorde regeringen bedömningen att ett överskott på 1,5 procent av BNP för 2003 var förenligt med överskottsmålet mot bakgrund av konjunktur- läget och resursutnyttjandet i ekonomin. Om konjunkturen utvecklades sämre än väntat, skulle dock ett lägre överskott accepteras. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen

har tillväxten för 2003 reviderats ned med mer än 1 procentenhet.

Sedan målet om 2 procents överskott över en konjunkturcykel började gälla 2000 har det årliga överskottet i de offentliga finanserna varit i genomsnitt 3 procent av BNP. Överskottet 2003 beräknas till 0,4 procent av BNP. Efter de åtgärder som föreslås i denna proposition beräknas det genomsnittliga överskottet under perioden 2000 till 2006 bli 2,0 procent. Därmed ligger det offentliga sparandet i linje med det övergripande målet om ett överskott på 2 procent över en konjunkturcykel.

Sverige har i ett internationellt perspektiv starka offentliga finanser. År 2002 hade Sverige ett av de största överskotten i de offentliga finanserna inom EU, medan däremot ett antal stora EU-länder uppvisade betydande under- skott. Sverige kommer även 2003 och 2004 att ha fortsatta överskott medan EU-länderna som helhet uppvisar underskott.

Tabell 1.8 Offentligt finansiellt sparande i Sverige och andra länder

Procent av BNP

	2002	2003	2004
Sverige	1,1	0,4	1,0
EU	–2,0	–1,9	–1,6
Euroområdet	–2,2	–2,1	–1,8
Tyskland	–3,7	–3,3	–2,6
Frankrike	–2,7	–2,9	–2,5
Italien	–2,3	–2,1	–2,8
Finland	3,2	2,9	3,6
Storbritannien	–1,4	–1,4	–1,3
Danmark	2,2	2,4	2,9
USA	–3,1	–3,0	–2,7
Japan	–7,9	–7,7	–7,8

Källor: OECD Economic Outlook 72, dec 2002, och Finansdepartementet.

19

PROP. 2002/03:100

1.3.2 Utgiftstaken

Budgetpolitiken styrs med hjälp av utgiftstaken. Dessa bestäms tre år i förväg. De statliga utgifterna får sedan inte överskrida taken. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter.

Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till en balanserad utgiftsutveckling under de goda åren, och att Sverige därmed har mött den internationella lågkonjunkturen med starka offentliga finanser. En arbetsgrupp med företrädare från samarbetspartierna följer för närvarande upp budgetlagen.

Sedan utgiftstaken infördes 1997 har de klarats varje år.

Regeringens bedömning är att utgiftstaket för 2003 och för 2004 riskerar att överskridas om inga åtgärder vidtas. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder för att bromsa utgifts- utvecklingen och klara utgiftstaken för 2003 och 2004. En central del är de åtgärder som nu föreslås för att vända utvecklingen med allt fler sjukskrivna. Därtill senareläggs vissa tidigare aviserade reformer till den senare delen av mandatperioden. Vidare avser regeringen att införa begränsningar av utgifterna för vissa anslag. Regeringen följer löpande utgifts- utvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om utgiftstaken skulle hotas. Utgiftstaken skall klaras.

Tabell 1.9 Samlad utgiftseffekt av anslagsminskningar och begränsningsbelopp

Miljoner kronor

Anslagsminskningar	2003	2004
Sjukpenning skall motsvara a-kassa	300	600
Uppskjuten takhöjning i sjukförsäkring	920	2 000
Ny SGI -beräkning	565	1 140
Förlängd sjuklöneperiod	669	1 338
Uppskjuten takhöjning i föräldraförsäkring	395	865
Deltidsarbetslösa		550
Utflöde ur arbetslöshet		1 000
Prioriterat studiebidrag		126
Rekryteringsbidrag		700
Höjd högsta avgift inom maxtaxan		240
Kultur		92
Miljö	150	315
Infrastruktur	500	1 000
Övriga anslagsminskningar	404	785
Utgiftsbegränsningar
Försvar	1 027	373
Bistånd	400	–200
Övrigt	631	–461
Summa utgiftseffekt	5 287	10 810

Utgifter för bl.a. försvarsmateriel senareläggs. En del av biståndsökningen flyttas från 2003 till 2004. Från 1 juli ändras reglerna för sjukpenning för arbetslösa så att ersättningen vid sjukdom kommer att motsvara den från arbetslöshetsförsäkringen. En arbetslös som sjukskrivs får därmed inte längre högre ersättning som sjuk än som frisk.

Höjning av taket i sjuk- och föräldra- försäkringen skjuts upp. Kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen tas bort. Den tidigare presenterade propositionen om förbättringar i sjukskrivningsprocessen (prop. 2002/03:89), förslagen i denna proposition om förändrad SGI-beräkning, förlängd sjuklöne- period, enhetligare tillämpning av reglerna om övergång från sjukpenning till sjukersättning, förslag om enhetlig tillämpning av reglerna om karensdag och kommande förslag till system för ekonomiska drivkrafter för arbetsgivarna bedöms leda till lägre antal sjukskrivna vilket innebär minskade utgifter.

Reglerna för arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslöshet kommer att tillämpas mer enhetligt. Effektiviseringar genomförs i arbetsmarknadspolitiken i syfte att nå en snabbare övergång från arbetslöshet till arbete.

20

Det högre studiebidraget för vuxenstudier avskaffas för de som redan har en fullständig treårig gymnasieutbildning. Kommunernas ramar för rekrytering till vuxenstudier med hjälp av rekryteringsbidraget minskar. Taket för maxtaxan inom barnomsorgen höjs 2004. Taket på högst 3 procent av inkomsten ligger dock kvar.

Införandet av fri entré på museer senareläggs. Satsningar på infrastrukturområdet skjuts fram. EU-budgetens överskott för 2002 kommer enligt regeringens bedömning att innebära att Sveriges EU-avgift för 2003 sänks med ca 900 miljoner kronor.

En högre omslutning i det kommunala utjämningssystemet medför därtill en justering av utgiftstaket på 3 miljarder kronor 2003.

Mot bakgrund av den korta beredningstiden mellan riksdagsvalet och budgetpropositionen för 2003 lade regeringen i höstas inget förslag för utgiftstak 2005. Regeringen uttalade att den i stället skulle återkomma i vårpropositionen med en bedömning av utgiftstaken 2005 och 2006.

Utgiftstaket har sedan 2001 satts på nivåer som innebär att utgiftstaket i stort sett är oförändrat som procent av BNP vid en trendmässig tillväxt på ca 2 procent per år. Att utgiftstaket för 2003 ökar något jämfört med 2002 i procent av BNP beror på den förhållandevis låga tillväxten i år. Nästa år bedöms tillväxten öka till över 2 procent, vilket medför att utgiftstaket minskar något som procent av BNP.

Beräkningar av den offentliga sektorns utgifter visar att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning riskerar att leda till en växande utgiftskvot. Att undvika underskott och omfattande besparingar i takt med att de äldre blir allt fler är ett viktigt skäl till att hålla tillbaka utgiftsökningar och driva en politik för en ökad sysselsättning som stärker inkomsterna.

Om utgiftstaken rent beräkningstekniskt är oförändrade som andel av BNP och tillväxten ligger på en trendmässig nivå skulle utgiftstaket för 2005 bli 890 miljarder kronor och för 2006 927 miljarder kronor. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2004 återkomma med förslag om utgiftstak för 2005 och 2006.

PROP. 2002/03:100

Diagram 1.1 Utgiftstaken i kronor

Miljarder kronor

900
850
800
750
700
650
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har korrigeringar av utgiftstaken gjorts för tidigare beslutade och nu föreslagna tekniska justeringar av utgiftstaken.

Diagram 1.2 Utgiftstaken i procent av BNP

Procent
41
40
39
38
37
36
35
34
33
32
31
30
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Anm.: För att skapa jämförbarhet över tiden har korrigeringar av utgiftstaken gjorts för tidigare beslutade och nu föreslagna tekniska justeringar av utgiftstaken.

1.4 Priser och löner

1.4.1 Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och svårförutsägbar inflation har negativa fördelningseffekter. Dessutom försämrar en hög inflation förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt och därmed också för stabilt hög sysselsättning och välfärd.

Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken själv- ständigt. Riksbanken har definierat prisstabilitet som att ökningen av konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt. Regeringen stöder penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

21

PROP. 2002/03:100

Inflationen beräknas vara tillfälligt hög under första halvåret i år, bland annat på grund av höjda olje- och elpriser. Ett lägre inhemskt inflations- tryck och en svagare importprisutveckling bidrar till att inflationen successivt minskar till ca 2 procent, dvs. nära Riksbankens mål, i mitten av innevarande år. Under de följande åren bedöms inflationen fortsatt ligga i linje med målet.

Under de senaste åren har penningpolitiken baserats på en bedömning av UND1X för de närmaste två åren. UND1X är ett inflationsmått där de direkta effekterna av förändrade räntor, skatter och subventioner har exkluderats från konsumentprisindex. I år beräknas inflationen mätt med UND1X uppgå till 2,6 procent som årsgenomsnitt. Nästa år väntas UND1X- inflationen minska till i genomsnitt 1,5 procent.

Räntan och kronan

De internationella räntorna har fortsatt att sjunka. Det osäkra ekonomiska läget har medfört att nedgången på världens aktie- marknader har fortsatt. Konjunkturuppgången har fördröjts och företagens vinstutsikter har försvagats.

Flera centralbanker har fortsatt att sänka räntan under 2002 och i början av 2003 i syfte att understödja en konjunkturåterhämtning. Under senare delen av 2002 och under inledningen av 2003 har räntenedgången varit särskilt kraftig i Europa. Riksbanken har sänkt räntan med 0,75 procentenheter till 3,5 procent.

En förstärkning av kronan har skett sedan hösten 2001. Förstärkningen har framför allt skett gentemot den amerikanska dollarn.

Diagram 1.3 Styrräntor i Förenta staterna, euroområdet och
Sverige
Procent
4,5							4,5
4				Sverige			4
3,5							3,5
3				EMU			3
2,5							2,5
2							2
1,5			Förenta staterna				1,5
1							1
0,5							0,5
0							0
jan	mar	maj	jul	sep	nov	jan	mar
Källa: EcoWin.			2002				2003

Diagram 1.4 Differensen mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland

Procentenheter
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
-0,5
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Källa: EcoWin.

Diagram 1.5 Kronans utveckling mot TCW-index

145
140
135
130
125
120
115
110
1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Källa: EcoWin.

EMU

Införandet av sedlar och mynt i euro den 1 januari 2002 var ett historiskt och betydelsefullt steg i den europeiska integrationen. Euron är i dag verklighet i stora delar av Europa.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen från starten. Riksdagen fattade dock 1997 beslut om att Sverige bör hålla dörren öppen för ett senare inträde och under tiden etablera en beredskap inför ett eventuellt svenskt deltagande i valutaunionen.

Riksdagen har fattat beslut om att en folkomröstning om införandet av euron som valuta i Sverige skall hållas den 14 september 2003. Alla partier har förklarat sig beredda att respektera utfallet av folkomröstningen.

Det är för närvarande inte aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM2.

22

1.4.2 Lönebildningen

En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en fortsatt god samhällsekonomisk utveckling. Löneökningar inom de samhälls- ekonomiska ramarna möjliggör lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och högre produktion. Måttliga nominella löneökningar är en förutsättning för att regeringens mål om 80 procents reguljär sysselsättning i befolkningen mellan 20 och 64 år skall uppnås.

Under perioden 1994 till 2001 har reallönerna i genomsnitt ökat med 3 procent per år. Det kan jämföras med 1980-talet då de endast uppgick till mindre än 0,5 procent. Samtidigt har den nominella löneökningstakten under den senare delen av 1990-talet endast varit ungefär hälften så stor som på 1980-talet.

De senaste årens utveckling visar att måttliga nominella löneökningar och ett ökat ansvars- tagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för låg arbetslöshet och god reallöneutveckling.

Under 2001 och 2002 steg dock nominallönerna snabbare än åren tidigare, trots en mer dämpad konjunktur- och sysselsättnings- utveckling. År 2001 uppgick löneökningstakten till 4,3 procent i hela ekonomin. Det är högre än i euroområdet och Förenta staterna. De totala löneökningarna bedöms ha dämpats något i fjol, till ca 4 procent. Löneökningarna var något högre i offentlig sektor än i näringslivet.

Arbetskraftkostnadsutvecklingen i svenskt näringsliv har under perioden 1996 till 2002 överstigit den i EU med ungefär 1,5 procentenhet per år, mätt i nationell valuta. Den svenska konkurrenskraften har trots det förstärkts under perioden genom en god produktivitetsutveckling och fallande krona.

Regeringen utgår från att de senaste årens höga nominella löneökningstakt framöver anpassas nedåt så att svensk konkurrenskraft inte försämras. Det är avgörande för en fortsatt god samhällsekonomisk utveckling och för att uppnå regeringens sysselsättningsmål. Det är även angeläget att lönebildningsprocessen möjliggör relativlöneförändringar inom ramen för den samlade löneökningstakt som ekonomin tål. Vilja och ansvarstagande från arbets- marknadens parter i kommande avtals- förhandlingar är av avgörande betydelse för sysselsättningen och välfärden.

PROP. 2002/03:100

Den könsrelaterade lönediskrimineringen måste brytas. Kvinnors lön utgör 82 procent av männens löner. Om man korrigerar för ålder, utbildning, arbetstid och sektor, minskar skillnaden till 92 procent. Orsakerna till dessa skillnader är komplexa. Det handlar om hur olika arbeten värderas, effekter av den segregerade arbetsmarknaden, men även om direkt lönediskriminering.

Den nya jämställdhetslagen är ett redskap för att utjämna osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lönebildningen är en fråga för parterna och osakliga löneskillnader som beror på kön strider mot lagen. Regeringen följer detta arbete via JämO och Medlingsinstitutet. Utfallet av parternas arbete på detta område kommer att vara vägledande för behovet av ytterligare åtgärder, bland annat skärpt lagstiftning.

Regeringen avser att under året lägga fram en handlingsplan för ökad jämställdhet. I handlings- planen skall förslag läggas för hur de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män skall minska.

1.5 Jobb och tillväxt - för välfärd och rättvisa

Sedan 1994 har regeringen fört en långsiktig politik för att stärka Sveriges tillväxt- förutsättningar. Grunden är en makro- ekonomisk politik för stabilitet och sunda offentliga finanser. En rad reformer har genomförts bland annat för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och öka konkurrensen i ekonomin. De genomsnittliga marginaleffekterna på arbetsinkomster har sänkts med fem procentenheter sedan 1999. Stora investeringar görs i utbildning, forskning och infrastruktur.

Politiken ger resultat. Under perioden 1994 till 2002 har BNP-tillväxten i Sverige varit i genomsnitt 3,1 procent per år. Det kan jämföras med den årliga tillväxten bland EU-länderna på i genomsnitt 2,3 procent. Regeringens politik syftar till att fortsätta stärka Sveriges ställning.

Förutsättningarna är bättre än på länge. I Lissabon satte EU år 2000 upp målet att till 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social

23

PROP. 2002/03:100

sammanhållning. Varje år sker en uppföljning av medlemsländernas olika insatser för att nå målen genom jämförelser av ett 40-tal olika indikatorer som sysselsättning, tillväxt, inflation, pris- utveckling m.m.

Den europeiska kommissionens senaste uppföljning visar att Sverige är det land som har flest topplaceringar i de olika jämförelserna. Sverige lyfts fram som ett föredöme. Sverige framhålls av kommissionen som ett föregångs- land när det gäller ekonomiska reformer, sysselsättning, miljö samt forskning och innovation.

Diagram 1.6 Topplaceringar inom Lissabonstrategin

Antal strukturindikatorer med placering 1-3 bland EU-länderna

40

35

30

25

20

15

10

5

0

S

FIN

DK

IRL

UK

NL

A

L

D

P

B

E

EL

I

F

Källa: Europeiska kommissionens årliga syntesrapport 2003.

En viktig förutsättning för hög tillväxt är att öka samförståndet och dialogen mellan olika delar i samhället. Det är i samverkan som tillväxtens förutsättningar bäst skapas.

Förutsättningarna för tillväxt och förnyelse i Sverige skall ytterligare förstärkas under mandatperioden. Samverkan mellan näringsliv, högskola och samhälle skall utvecklas på nationell och regional nivå. Entreprenörskap skall underlättas. Företagandets villkor skall förbättras. Flödet av kunskap från forskning och utbildning till näringslivet skall underlättas. Sveriges styrkor inom forskning och profilområden skall bibehållas och utvecklas. Allt detta förutsätter en nära samverkan mellan många politikområden.

1.5.1 Full sysselsättning

Full sysselsättning står överst på regeringens dagordning. Hög sysselsättning och låg arbetslöshet är grunden för välfärden. Med hög tillväxt, allt fler som jobbar och allt färre som är

arbetslösa stärks rättvisan och jämställdheten. Då ökar resurserna och välfärden kan steg för steg byggas ut. Hösten 1998 satte regering och riksdag upp delmålet att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20 till 64 år skulle öka från 73,9 procent år 1997 till 80 procent 2004.

Sedan 1998 har både BNP-tillväxten och antalet sysselsatta utvecklats gynnsammare än vad som antogs när sysselsättningsmålet sattes. Regeringen bedömde 1998 att det behövdes en årlig tillväxt på 2,75 procent, och att antalet reguljärt sysselsatta i åldern 20 till 64 år behövde öka med 1,3 procent årligen för att målet om 80 procents reguljär sysselsättning skulle nås. Den utvecklingen har överträffats. BNP-tillväxten har under åren 1998 till 2002 varit i genomsnitt 3,1 procent per år och den reguljära sysselsättningen i åldersgruppen 20 till 64 år har ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år.

Diagram 1.7 Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år

Procent av befolkningen

80
79
78
77
76
75
74
73
72
1998	1999	2000	2001	2002
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

Trots denna gynnsamma utveckling har möjligheterna att nå sysselsättningsmålet 2004 minskat. Den reguljära sysselsättningen bedöms bli 77,6 procent 2004. En viktig förklaring är den försvagade internationella ekonomins åter- verkningar i Sverige. Andra förklaringar är att antalet studerande och nettoimmigranter ökat sedan målet fastställdes.

Arbetet med att nå sysselsättningsmålet fortsätter. Regeringen föreslår nu en rad insatser för ökad sysselsättning och för att öka alla gruppers möjligheter på arbetsmarknaden. Insatserna fokuseras på följande grupper:

Ungdomar: I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra 60 procent. Till stor del beror detta på att fler läser

24

vidare, men ungas vilja att arbeta och att kombinera arbete och studier måste också tas till vara bättre.

- Öka kunskapen om högskoleutbildningens resultat och effekter

Effektanalyser ger blivande studenter kunskap om vilken betydelse olika högskoleutbildningar har för anställnings- barheten. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att genomföra effektstudier och följa upp och analysera individernas etablering på arbetsmarknaden.

- Se över möjligheterna att tillgodoräkna sig tidigare kurser på högskolenivå

Sverige har ratificerat Lissabon- konventionen vilket innebär att rätten att tillgodoräkna sig kurser gäller om det inte finns väsentliga skillnader mellan utbildningarna. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att se över hur tidigare studier tillgodoräknas och föreslå åtgärder som underlättar ett tillgodo- räknande.

- Snabbare övergång från gymnasieskolan till högskolan

Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det önskvärt att fler unga snabbare kommer ut på arbetsmarknaden, under förutsättning att kompetensen inte försämras. De som söker sig till högskolan bör så snabbt som möjligt erbjudas och genomföra en utbildning. Regeringen har tillsatt en utredare som bland annat skall se över hur urvalsreglerna till högskolan kan ändras för att minska incitamenten till konkurrens- komplettering inom den kommunala vuxenutbildningen.

De framtida tillträdesreglerna bör utformas så att onödig komplettering av redan godkända gymnasiebetyg undviks. En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara att öka direktövergångarna från gymnasieskola till högskola. Regeringen avser att återkomma med förslag i syfte att öka utbildningssystemets effektivitet.

- Möjligheten till repetitionsstudier på gymnasienivå med högre studiebidrag tas bort

För vuxna som studerar på grundskole- och gymnasienivå finns det två grupper som kan få det högre bidraget på 82 procent i studiemedelssystemet: studerande som saknar slutbetyg från grundskola eller

PROP. 2002/03:100

treårigt gymnasium samt studerande som repeterar eller kompletterar ämnen på grundskole- eller gymnasienivå. Regeringen föreslår att studerande med fullständig treårig gymnasieutbildning från 2004 inte längre skall kunna erhålla det högre bidraget för repetitions- och kompletteringsstudier på gymnasial nivå.

Invandrare: Invandrare utgör en stor potential som Sverige bättre måste ta tillvara. Sysselsättningsgraden för invandrare har ökat snabbare än för infödda svenskar mellan 1997 och 2002. Klyftan i sysselsättning mellan invandrade och infödda svenskar är emellertid alltjämnt stor. För personer i åldersgruppen 16 till 64 år födda utanför Europa var syssel- sättningsgraden knappt 54 procent 2002, vilket skall jämföras med nästan 77 procent för infödda svenskar.

- Bättre värdering av kompetens

Ett kvitto på tidigare förvärvade kunskaper, såväl formella som informella, leder till ökad anställningsbarhet och bättre matchning på arbetsmarknaden. Ett förbättrat system för validering är viktigt inte minst för att underlätta invandrares inträde på arbetsmarknaden. Regeringen avser återkomma med förslag till en tidsbegränsad statlig satsning för att stimulera utvecklingen av effektiva och ändamålsenliga system för validering.

- Arbetsplatspraktik för att underlätta språkinlärningen

Möjligheterna för nyanlända invandrare att behärska svenska och att få anställning ökar om språkundervisningen integreras i arbetslivet. Praktikmöjligheter skapar kontakter i arbetslivet, ger arbetsträning och ökar anställningsbarheten. Regeringen avser att 2004 föreslå åtgärder i syfte att bättre integrera språkinlärning och arbetsplatspraktik.

- Effektivare svenskundervisning

Kunskaper i det svenska språket är viktigt för utlandsföddas etablering på arbets- marknaden och deltagande i samhället. Det finns en betydande variation mellan utbildningsanordnare när det gäller kvaliteten och genomströmningen i utbildningen. Regeringen avser att under 2004 föreslå en reformering av svensk-

25

PROP. 2002/03:100

undervisningen för invandrare. Svensk- undervisning skall regelmässigt kopplas samman med studier inom Komvux eller högskola, praktik, arbete eller annan verksamhet.

Arbetslösa: De senaste årens framgångsrika politik har hållit arbetslösheten kvar kring fyra procent trots internationell lågkonjunktur. Ändå var fortfarande 41 000 personer långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen under 2002. Huvuddelen av dessa deltar i aktivitetsgarantin.

- Prioritera personer längst från arbetsmarknaden

Anställningsstöd är ett effektivt verktyg för att etablera personer på arbetsmarknaden.

Samtidigt riskerar de att tränga undan andra arbetssökande. Effektiviteten och legitimiteten påverkas av antalet personer med anställningsstöd och genom att stödet riktas till grupper som står längst från arbetsmarknaden. Regeringen avser att se över anställningsstöden för att öka effektiviteten och prioritera dem som har svårast att få en reguljär anställning.

- Kortare arbetslöshetstid

Arbetet med att säkerställa effekterna av regelförändringarna i arbetslöshets- försäkringen fortsätter. Regeringen avser att vidta en rad åtgärder i syfte att effektivisera tillämpningen och tillsynen av regelverket som gäller för arbetssökande med rätt till arbetslöshetsersättning. Exempelvis skall styrningen av arbetsmarknadspolitiken förbättras, skillnader i resultat mellan Arbetsmarknadsverkets olika regioner bättre följas upp, samt arbets- förmedlingarnas arbete med handlings- planerna utvärderas.

- Enhetligare tillämpning av reglerna för deltidsarbetslösa samt utredning om rätt till heltid

Regeringen avser vidta åtgärder i syfte att begränsa utgifterna för deltidsarbetslöshet. Styrningen av arbetsmarknadspolitiken skall förbättras, skillnader i resultat mellan Arbetsmarknadsverkets olika regioner skall noggrannare följas upp och arbets- förmedlingarnas arbete med deltids- arbetslösa skall utvärderas. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen och vid

behov vidta ytterligare åtgärder inom ramen för gällande lagstiftning. En utredning tillsätts för att undersöka möjligheterna att införa en rätt till heltidsanställning.

- Stimulera deltagandet i arbetskraften

I dag finns flera personer som av olika skäl står utanför arbetskraften. Skälet till detta kan bland annat vara arbetsförmedlingens bedömning att personen ifråga inte är anställningsbar samt att rekryterings- processen utestänger vissa personer med annan etnisk bakgrund. Ytterligare ett hinder är de höga marginaleffekter som i dag möter de som försöker ta sig in på arbetsmarknaden. Dessa marginaleffekter uppstår ofta i samspelet mellan skatte- systemen och bidragssystemen. Regeringen avser därför att på lämpligt sätt se över hur marginaleffekterna vid inträde i arbets- kraften kan minskas.

Äldre: Andelen äldre i befolkningen ökar. Den största befolkningstillväxten kommer i framtiden att ske i åldersgruppen 60 till 64 år. Sysselsättningsgraden i denna åldersgrupp är betydligt lägre än genomsnittet för befolkningen som helhet.

- Underlätta för äldre att bli anställda

Det har visat sig att arbetsgivarna i relativt stor utsträckning sällan eller aldrig nyanställer äldre personer. Arbetsgivarnas attityder till äldre arbetstagare är en av orsakerna till att det är svårt för äldre som lämnat arbetslivet att återinträda på arbetsmarknaden. Regeringen överväger vidare åtgärder.

Sjuka: Regeringens mål om sjukfrånvaron syftar till att minska den enskildes lidande, ge fler chansen att försörja sig genom eget arbete och minska samhällets kostnader. Minskade sjukskrivningar och sjukersättningar är också en förutsättning för hög sysselsättning. Varje person med sjuk- eller aktivitetsersättning som återgår i arbete är en seger. För att långsiktigt kunna nå en hög sysselsättning måste sjuk- skrivningarna minska.

- Lättare att byta jobb för att minska antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Rörlighet leder generellt till en bättre fungerande arbetsmarknad. Regeringen avser att analysera olika faktorer som kan

26

orsaka inlåsning. Syftet är att hitta åtgärder som förhindrar att personer i arbetsför ålder försvinner från sysselsättningen och arbetskraften exempelvis genom att de beviljas sjuk- och aktivitetsersättning. Sådana åtgärder bör kunna medverka till att färre äldre arbetstagare lämnar arbetslivet i förtid.

- Anställningsstöd för långtidssjukskrivna

För att underlätta för långtidssjukskrivna att åter komma i arbete hos annan arbetsgivare inrättas en form av anställningsstöd. Arbetsmarknadsstyrelsen kommer att få i uppdrag att administrera stödet som beräknas omfatta i genomsnitt 3 000 personer.

Utgångspunkten för regeringens arbete i arbetstidsfrågan är att det är angeläget att korta arbetstiderna och att öka individernas inflytande över arbetstidens förläggning.

Ytterligare insatser

Delmålet om 80 procents sysselsättning ligger fast. Mot bakgrund av den svaga internationella utvecklingen krävs ytterligare insatser för att nå målet. Regeringen avser återkomma i budgetpropositionen för 2004 med förslag på ytterligare åtgärder.

Starka och livskraftiga företag

Starka och livskraftiga företag är av avgörande betydelse för att Sverige skall präglas av uthållig tillväxt och rättvisa.

Regeringen har avsatt medel för ett nationellt program för entreprenörskap. Syftet är att skapa ett bättre entreprenörsklimat, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande samt öka företagandet.

För att stärka tillväxten förbereder regeringen flera förslag som syftar till att underlätta tillkomsten av fler och växande företag. Det handlar om ökat utbud av kapital i en tidig utvecklingsfas. Det skall vara lättare att starta och driva företag.

Antalet uppgifter och antalet tillfällen då småföretag måste lämna in uppgifter till myndigheter skall minska under mandatperioden. Regeringen avser att ta fram

PROP. 2002/03:100

mätbara mål för att minska den administrativa bördan och ge den så kallade Simplexenheten inom Regeringskansliet resurser så att den kan granska befintlig lagstiftning.

1.5.2 Halverat socialbidragsbehov

Socialbidragsbehov är ett uttryck för ekonomiska och sociala klyftor. Det medför bristande ekonomisk självständighet och ekonomisk utsatthet. I 2001 års ekonomiska vårproposition satte regeringen upp målet att behovet av socialbidrag skall halveras. Det innebär att antalet helårsbidrag skall halveras från 115 200 år 1999 till 57 600 år 2004.

Mellan 1999 och 2001 har antalet helårsbidrag minskat med 24 000 dvs. med 21 procent. För 2002 tyder kostnadsutvecklingen på en fortsatt minskning, om än i långsammare takt.

Kalkylerna i budgetproposition för 2003 visar att för att nå socialbidragsmålet är det nödvändigt, men inte tillräckligt, att nå sysselsättningsmålet. Den försämrade konjunkturen påverkar Sverige och får negativa effekter på sysselsättningen vilket leder till ökade svårigheter att nå socialbidragsmålet. Om den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen för invandrare under senare år fortsätter, ökar dock chanserna. Dessutom får regeringens åtgärder för ökad sysselsättning positiva effekter på möjligheterna att nå socialbidragsmålet. Regeringen står fast vid målet att halvera behovet av socialbidrag.

Diagram 1.8 Helårsbidrag
Helårsekvivalenter
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02
Källa: Socialstyrelsen.

27

PROP. 2002/03:100

1.5.3 Minskade sjukskrivningar

Sjukfrånvaron är i första hand ett mänskligt problem. Sjukfrånvaron har också ekonomiska konsekvenser. De senaste åren har kostnaderna för sjukfrånvaron ökat kraftigt. Under senare tid har antalet sjukpenningdagar slutat att öka och regeringen räknar med en minskning under året. Det höga antalet långtidssjukskrivna består dock. Särskilt kvinnor i såväl offentlig som privat sektor är kraftigt överrepresenterade bland de långtidssjukskrivna. Utvecklingen medför lidande för den enskilde, problem för arbetsgivarna och leder till en hård belastning på socialförsäkringssystemen. Om inte utvecklingen vänds kommer viktiga välfärds- satsningar att trängas undan.

Orsakerna till sjukfrånvaron är flera: en åldrande arbetskraft, bristande incitament för arbetsgivare, sjukvård och sjukskrivna, hårdare krav i arbetslivet, sämre psykosocial arbetsmiljö, brister i försäkringskassornas och arbetsgivarnas rehabiliteringsarbete, väntetider inom hälso- och sjukvården, ändrade attityder till sjukskrivning osv. Därför krävs åtgärder på en rad områden. Åtgärderna mot sjukfrånvaron måste följas noga och löpande förbättras.

Regeringen har satt upp målet att halvera antalet sjukdagar mellan 2002 och 2008 samt att minska antalet nya aktivitets- och sjuk- ersättningar (som ersätter förtidspension och sjukbidrag). Riksdagen har ställt sig bakom målet.

Regeringen inledde ett större samlat arbete redan under hösten 2001 då ett 11-punkts- program presenterades i samband med budgetpropositionen för 2002. Ett led i arbetet har varit att satsa 70 miljoner kronor på försöksverksamhet för att skapa ökad hälsa i offentlig sektor. Dessa försök skall nu följas, utvärderas och erfarenheter spridas. Extra resurser för ökad tillgänglighet i vården om sammanlagt 3,75 miljarder kronor satsas under perioden 2002 till 2004. I förra årets budget- proposition presenterades en rad åtgärder inom ramen för en samlad strategi. Bland annat fick försäkringskassorna ekonomisk förstärkning för att klara sitt arbete. Ett införande av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i årsredo- visningarna har beslutats av riksdagen och träder i kraft den 1 juli 2003. Ett utredningsförslag om finansiell samordning har tagits fram. De så kallade trepartssamtalen mellan staten,

arbetsgivare och fackliga organisationer har avslutat sitt arbete och dess ordförande har överlämnat sin slutrapport.

Regeringen går nu vidare med förslag till ytterligare insatser. I en särskild proposition (prop. 2002/03:89) har regeringen redovisat förslag om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbetslivet. Precisionen vid sjukskrivning skall öka genom att heltidssjukskrivning undviks, avstämningsmöten med den försäkrade och berörda parter införs, beslutsunderlagen förbättras, utbildningen i försäkringsmedicin förstärks och försäkrings- läkarna blir fler och ges en förändrad roll. Rehabiliteringsutredning från arbetsgivaren görs obligatorisk och tiden med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning förlängs från ett till två år.

Regeringen föreslår att sjuklöneperioden från och med 1 juli i år förlängs med 7 dagar till 21 dagar. Samtidigt föreslås ett högkostnadsskydd för mindre företag.

Beräkningen av ersättningen vid sjukskrivning i form av sjukpenning förändras från och med den 1 juli 2003. Ersättningen minskas genom att den bas på vilken sjukpenningen beräknas på reduceras. Neddragningen avser enbart sjuk- penningen.

Karensdagen bör gälla lika för alla, oavsett tidpunkt då sjukanmälan görs. Regeringen kommer därför att se över tillämpningen av karensdagen och föreslå de förändringar som krävs.

Regeringen föreslår vidare att sjukpenningen till arbetslösa justeras så att den från den 1 juli i år inte skall överstiga arbetslöshetsersättningen. I dag får en arbetslös som sjukskrivs normalt högre ersättning. Alla som är anställda får lägre ersättning vid sjukskrivning och det är rimligt att arbetslösa inte får en ökad ersättning när de sjukskrivs.

Många långtidssjukskrivna har ett arbete de inte kan återgå till. För att underlätta för dessa personer att åter komma i arbete, inrättas en form av anställningsstöd – en tidsbegränsad subvention av lönen för de långtidssjukskrivna som får en anställning hos en annan arbetsgivare. Stödet skall gälla de långtidssjukskrivna vars arbetsgivares rehabiliteringsansvar har överförts till försäkringskassan. Arbetsmarknadsstyrelsen kommer att få i uppdrag att administrera stödet som beräknas omfatta i genomsnitt 3 000 personer. Samverkan mellan försäkringskassan

28

PROP. 2002/03:100

och arbetsmarknadsmyndigheten krävs för att

Ytterligare insatser

identifiera de personer som kan komma ifråga.

Regeringen har i propositionen Förändringar

De åtgärder som redan genomförts och de som

inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i

nu föreslagits är nödvändiga för att klara målet

arbetslivet (prop. 2002/03:89) föreslagit att

att halvera antalet sjukdagar. Målet är dock

försäkringskassan

senast

ett

år

efter

ambitiöst och det kommer att krävas ytterligare

sjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns

åtgärder. Trepartssamtalen har lämnat förslag

förutsättningar för att ge den försäkrade

inom ramen för ett program. I det fortsatta

sjukersättning eller aktivitetsersättning i stället

arbetet har arbetsmarknadens parter ett

för sjukpenning. Regeringen kommer att följa

betydande ansvar. Vilka åtgärder som behöver

upp effekterna av förändringen. Förslaget

vidtas beror bland annat på vilken effekt redan

påverkar dock inte dem som redan varit

vidtagna och aviserade åtgärder får. I budget-

sjukskrivna längre än ett år. Eftersom storleken

propositionen för 2004 avser regeringen att

på denna grupp varierar kraftigt mellan olika län

återkomma i ett antal frågor.

kommer regeringen även att ge Riksförsäkrings-

-

Ett förstärkt förebyggande arbete

verket och försäkringskassorna i uppdrag att öka

Regeringen har i budgetpropositionen för

enhetligheten i sättet att arbeta.

2003 framhållit behovet av att förbättra det

Den tidigare

aviserade

takhöjningen

inom

förebyggande

och

rehabiliterande arbetet.

sjukförsäkringen

från 7,5 till 10

prisbasbelopp

Grunden för det fortsatta arbetet för ökad

senareläggs.

hälsa i arbetslivet är en utveckling av arbetet

Diagram 1.9 Kostnader för sjukfrånvaron

på arbetsplatserna i samverkan mellan

Miljarder kronor

arbetsgivare och arbetstagare. Åtgärder när

100

det gäller utvecklingen och förstärkningen

Sjukpenning

av det förebyggande arbetet har aviserats.

80

Sjukersättning

Det

gäller

företagshälsovården

samt

Totalt

60

tillsynen på arbetsmiljöområdet.

40

-

Ökat ansvar för sjukskrivna att medverka till

20

att bryta sjukskrivningen

0

Även den enskilde individen har ett ansvar

1997

1998

1999

2000

2001

2002

för att underlätta återgång till arbetet. I dag

Anm.: Sjukersättning hette tidigare förtidspension.

är det

mycket sällsynt att

den som inte

Källa: Riksförsäkringsverket.

medverkar till rehabilitering eller på annat

Diagram 1.10 Sjukskrivna längre än 30 dagar och

sätt försvårar en återgång i arbete får sin

mottagare av sjuk-/aktivitetsstöd

ersättning indragen eller nedsatt. En

Antal personer

förklaring till detta är att försäkrings-

500 000

kassorna har begränsade möjligheter att

450 000

agera. Regeringen har därför för avsikt att

400 000

överväga om regler och tillämpning av

350 000

regler bör stramas upp.

300 000

-

Sjukersättning högst tre år i taget

250 000

Förslaget aviserades i budgetpropositionen

200 000

Sjukskrivna > 30 dagar

för

2003

men

de

arbetsrättsliga

150 000

Sjuk- och aktivitetsersättning

100 000

konsekvenserna av

en sådan förändring

1997

1998

1999

2000

2001

2002

behöver analyseras ytterligare innan ett

förslag kan läggas fram. Regeringen har för

Källa: Riksförsäkringsverket.

avsikt att återkomma med förslag i frågan.

Regeringen

eftersträvar breda lösningar, men

-

Arbetsgivarnas

ekonomiska

drivkrafter att

minska ohälsan förstärks

mot ohälsan för åtgärder kan inte fördröjas. Nu

Redan

i

11-punktsprogrammet

som

föreslagna åtgärder är endast ett första steg.

presenterades i samband med budget-

propositionen

hösten

2001,

angav

29

PROP. 2002/03:100

regeringen att den hade för avsikt att införa någon form av ökade ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare för att komma till rätta med den ökade ohälsan i arbetslivet. Inom ramen för treparts- samtalen har vidare bl.a. föreslagits en modell som lägger ett ökat kostnadsansvar på arbetsgivare, även vid längre sjuk- skrivningar. LO, TCO och SACO har också föreslagit en liknande modell med ökat kostnadsansvar. Arbetsgivarnas kostnader skall dessutom öka vid uteblivet rehabiliteringsunderlag.

I dag har arbetsgivare betydande kostnader i samband med kort och medellång frånvaro i form av kostnader för sjuklön, kostnader för vikarier och övertid samt inte minst kostnader i form av produktionsstörningar. Men allt eftersom en sjukskrivning pågår upphör i stort sett kostnaderna för den enskilde arbetsgivaren. Den sjukskrivne ersätts inte sällan av en vikarie som efter en tid gör ett lika bra jobb. Arbetsgivaren har därmed ingen ekonomisk vinning av att få tillbaks den sjukskrivne, särskilt inte om han eller hon kommer tillbaks med en nedsatt arbetsförmåga. För att öka arbetsgivares incitament att få tillbaka personalen i arbete vill regeringen därför införa ekonomiska drivkrafter.

I samband med budgetpropositionen för 2004 kommer förslag om den närmare utformningen av ett system med ekonomiska drivkrafter att läggas fram. Systemet avses att införas den 1 januari 2004. Redan nu kan följande inriktning anges:

- Systemet skall omfatta hela arbetsmarknaden och utformas på ett sätt som långsiktigt stärker både individer och företagande och därigenom även samhällsekonomin.

- Arbetsgivarna skall betala en del av ersättningen vid sjukdom även utöver sjuklöneperioden.

- De ekonomiska drivkrafterna utformas så att insatser som leder till minskad ohälsa och lägre sjukpenning- kostnader ger arbetsgivarna lägre kostnader.

- Vid utformningen av ett system med ökat kostnadsansvar måste en anpassning ske mot gällande kollektivavtalslösningar på arbets- marknaden.

- Redan i år föreslås ett småföretagar- skydd införas med anledning av att sjuklöneperioden föreslås förlängas till 21 dagar. Detta skydd skall anpassas så att ett ökat kostnadsansvar även efter sjuklöneperioden inte blir tillväxt- hämmande. Tröskeleffekter bör minimeras och tillämpningen bli enkel. Småföretag skall inte drabbas av för höga kostnader vid långa sjukskrivningar.

- Olika sanktioner mot arbetsgivare som inte utarbetat fullständiga rehabiliteringsunderlag övervägs.

- Särskild uppmärksamhet måste riktas mot de grupper som redan i dag har svårt att komma in på arbets- marknaden så att en ökad selektion på arbetsmarknaden inte uppstår.

1.6 Reformer för rättvisa och trygghet

Välfärden skall fortsätta att byggas ut i den takt ekonomin medger. En väl utbyggd välfärd som ger trygghet i förändringen gör ekonomin mer dynamisk. Trygga människor vågar mer.

I år genomförs en rad reformer för att stärka rättvisan. Det handlar om höjda pensioner, fler lärare i skolan, fler högskoleplatser, förbättrade studiebidrag, allmän förskola, höjt bistånd samt mer pengar till vården och omsorgen.

Trots de besparingar och utgiftsminskningar som nu föreslås genomförs ett antal reformer även 2004. Det handlar om ytterligare satsningar på fler lärare och andra specialister i skolan, insatser för vård och hälsa, satsningar på miljö och infrastruktur och ytterligare ökat bistånd till 0,868 procent av BNI, vilket innebär en ökning med 2 887 miljoner kronor till 21 833 miljoner kronor.

30

Tabell 1.10 Beslutade och aviserade reformer

Budgeteffekt i förhållande till föregående år

Miljarder kronor	2003	2004
Rättsväsendet	0,20	0,40
Internationellt bistånd	1,64	1,46
Vård, skola och omsorg	6,24	2,80
Pensioner m.m.	2,80	0,00
Mamma-/pappa-månad	0,50	0,50
Arbetsmarknad	1,70	0,00
Utbildning och forskning	2,10	0,76
Bostäder	0,35	0,12
Infrastruktur	1,20	2,10
Övriga utgiftsreformer	2,68	1,40
Summa utgiftsreformer	19,40	9,54

1.6.1 Barn och unga – Sveriges framtid

Genom maxtaxereformen har barnfamiljerna fått kraftigt sänkta avgifter för barnomsorgen. Särskilda resurser satsas även fortsättningsvis på personalförstärkningar för att värna kvaliteten i verksamheten. Skolverkets första uppföljning av maxtaxereformen visar att regeringens ambitioner har infriats. Kvaliteten har upprätt- hållits. Fler barn tar del av förskolan, men det ökade antalet barn har inte påverkat barn- gruppernas storlek eller barnens vistelsetid. Inte heller har personaltätheten påverkats negativt. Den 1 januari i år infördes allmän förskola för fyra- och femåringar. Alla barn har därmed rätt till avgiftsfri förskola tre timmar om dagen. Som en del av de besparingar som aviseras i denna proposition föreslår regeringen att taket i maxtaxan inom barnomsorgen höjs 2004.

Föräldraförsäkringen stärks. Förlängningen av föräldraförsäkringen med en månad får genomslag i år. Samtidigt har den lägsta dagpenningen i föräldraförsäkringen höjts till 150 kronor per dag och en ytterligare höjning till 180 kronor per dag planeras till 2004. När det ekonomiska läget så medger avser regeringen att gå vidare och stärka föräldraförsäkringen ytterligare genom att höja inkomsttaket i försäkringen.

Studiebidraget har utökats från 9 till 10 månader. Det innebär 950 kronor mer per år för familjer med en tonåring på gymnasiet.

PROP. 2002/03:100

Tabell 1.11 Satsningar på förskolan och skolan

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Maxtaxan	3,9	3,9	3,7
Barn till arbetssökande eller	0,5	0,5	0,5
föräldraledigas rätt till förskola
Allmän förskola för 4- och 5-		1,2	1,2
åringar
Personalförstärkningar i skola	1,5	2,5	3,5
och fritidshem
Totalt	5,9	8,1	8,9

1.6.2 De äldres trygghet

De äldre har rätt att åldras i trygghet. Ett välfärdssamhälle som Sverige skall kännetecknas av solidaritet mellan kvinnor och män, individer, grupper och generationer. Under föregående mandatperiod genomfördes en rad viktiga reformer. Pensionerna och bostadstilläggen höjdes i flera omgångar samtidigt som pensionärerna fick sänkt skatt. Maxtaxa och förbehållsbelopp infördes i äldreomsorgen, och ett nytt och bättre högkostnadsskydd infördes i tandvården för de äldre.

Arbetet med att stärka solidariteten mellan generationerna och öka tryggheten för de äldre har tagit ytterligare steg i år.

Pensionerna har höjts med mellan 300 och 600 kronor i månaden för dem med de lägsta pensionerna. Ytterligare 300 miljoner kronor satsas i år som ett led i det förbättrade tandvårdsstödet för de äldre. Ett nytt äldre- försörjningsstöd har införts som garanterar alla i Sverige som fyllt 65 år en skälig levnadsnivå. Detta minskar behovet av socialbidrag bland äldre.

1.6.3 Kvaliteten skall värnas i vården och omsorgen

Vården, skolan och omsorgen är välfärdens kärna. Behoven skall styra tillgången, inte privat- ekonomin eller var i landet man bor. Vården, skolan och omsorgen skall därför vara generell, omfatta hela befolkningen och hålla hög kvalitet.

Kommuner och landsting har en period bakom sig med god inkomstutveckling. Ökande sysselsättning och höjda statsbidrag har givit ökade inkomster. I dag är läget ett annat. Den svaga internationella konjunkturen och det

31

PROP. 2002/03:100

osäkra läget får genomslag i svensk ekonomi och påverkar kommunerna genom en svagare utveckling av inkomsterna.

För att kunna utveckla välfärden och klara åtagandena även i framtiden krävs att sysselsättningen ökar. För att stärka kommunerna och landstingen på kort sikt har det tillfälliga sysselsättningsstödet för 2002 förlängts även till 2003. Regeringen föreslår nu en förstärkning av sysselsättningsstödet för 2003 samt att ett sysselsättningsstöd skall utgå även för 2004. Det fasta belopp om 200 kronor som alla inkomsttagare betalar i statlig inkomstskatt tillfaller i år kommuner och landsting. Regeringen föreslår att denna så kallade 200- krona även 2004 skall tillfalla kommuner och landsting. Dessa förändringar innebär en förstärkning för kommuner och landsting på sammanlagt 0,3 miljarder kronor 2003 och 4,3 miljarder kronor 2004.

Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om innebär ett extra tillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Resurserna har i huvudsak frigjorts genom den förändrade inriktningen av totalförsvaret. Under åren 2002 till 2004 satsas därtill 3,75 miljarder kronor för att minska väntetiderna i vården.

Tabell 1.12 Satsningar på vården

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Vård	1	3	4
Kortare köer	1,25	1,25	1,25
Totalt	2,25	4,25	5,25

1.6.4 Sverige – ett kunskapssamhälle

Kunskap är ett kraftfullt verktyg för tillväxt och rättvisa. Utbildning är nödvändigt för jämlikhet och utveckling. Stora satsningar genomförs därför i såväl grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildning som på universitet och högskolor.

Skolan och fritidshemmen tillförs de kommande åren 1 miljard kronor per år fram till 2006. Det innebär en nivåhöjning med 5 miljarder kronor. Resurserna skall användas till att anställa mer personal i skolorna; lärare, skol- sköterskor, speciallärare, skolbibliotekarier och andra specialister.

En särskild satsning görs också på universitet och högskolor. Regeringens långsiktiga mål är

att hälften av en årskull skall ha påbörjat studier vid universitet eller högskola vid 25 års ålder. Medel har tillförts motsvarande en utbyggnad med närmare 100 000 platser mellan 1997 och 2003.

Den 1 januari i år infördes ett riktat statsbidrag till vuxenutbildningen. Samtidigt har också ett särskilt vuxenstudiestöd, rekryterings- bidraget, införts, med vilket kommunerna skall rekrytera personer som är över 25 år, har en kort tidigare utbildning och som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har något funktions- hinder.

För att stärka universitetens och högskolornas möjligheter att bedriva både bred och specialiserad forskning höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med ca 1,5 miljarder kronor mellan 2000 och 2004.

Som ett led i den gröna skatteväxlingen har pengar avsatts för individuell kompetens- utveckling. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att under mandatperioden återkomma med förslag om kompetensutveckling.

1.6.5 Bra bostäder för alla

Målet för bostadspolitiken är en bra bostad för alla till rimligt pris. Boendet är en del av välfärden.

Den svenska bostadsmarknaden är tudelad. I många kommuner minskar befolkningen. En stor andel bostäder är vakanta, främst inom de kommunala bostadsföretagen. Regeringen inrättade den 1 augusti 2002 Statens Bostads- nämnd i syfte att hjälpa kommuner och kommunala bostadsföretag att omstrukturera sitt fastighetsbestånd.

I tillväxtregionerna är situationen den omvända. Befolkningsökningen skapar ökad efterfrågan samtidigt som bostadsbyggandet under de senaste tio åren varit lågt. År 2001 infördes ett särskilt investeringsbidrag i syfte att främja nyproduktionen av små och medelstora hyreslägenheter i tillväxtregioner. Regeringen har nyligen föreslagit ytterligare stimulanser för att öka produktionen av mindre hyresrätter och studentbostäder (prop. 2002/03:98).

Nya bostäder måste byggas till rimliga kostnader. För att uppnå detta måste även konkurrensen inom byggsektorn förbättras.

32

PROP. 2002/03:100

Fortsatta insatser krävs för att skapa en god inomhusmiljö.

Det vidträckta Sverige behöver en väl utbyggd infrastruktur. Skatteutjämningen skall utvecklas. Tillväxtförutsättningar skapas bäst genom samverkan. Regionala tillväxtprogram skall tas

1.6.6 De socialpolitiska utmaningarna fram och genomföras i samförstånd och dialog

På det sociala området återstår mycket att göra, och i en del avseenden går utvecklingen fortfarande åt fel håll. Det gäller t.ex. narkotikamissbruket och alkoholkonsumtionen. Missbruk är ofta nyckeln till andra sociala problem, t.ex. brottslighet, hemlöshet och prostitution.

För den alkoholpolitiska handlingsplanen har för åren 2001 till 2003 avsatts 550 miljoner kronor för att bland annat förbättra och bygga ut det lokala förebyggande arbetet och bedriva en bred informationsverksamhet. Syftet är att minska alkoholmissbruket, skjuta upp alkoholdebuten och få ner totalkonsumtionen.

Den narkotikapolitiska handlingsplanen innebär bland annat satsningar på att minska nyrekryteringen till missbruk, få fler att sluta med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Under perioden 2002 till 2004 satsas 325 miljoner kronor. Av dessa har 100 miljoner kronor avsatts till kriminalvården för att förebygga och bekämpa narkotikamissbruk på anstalterna och erbjuda fler intagna hjälp att komma ur sitt missbruk. I denna proposition aviseras ytterligare medel till kriminalvården, vilket också kommer att få betydelse för arbetet mot droger.

Regeringen avser att under mandatperioden fortsätta att ta initiativ för att förbättra det förebyggande arbetet när det gäller alkohol och narkotika, stärka missbrukarvården och minska hemlösheten.

Polisens anslag för 2004 och framöver skall förstärkas för att öka antalet poliser och utveckla verksamheten. Regeringen återkommer om nivåerna i budgetpropositionen för 2004.

1.6.7 Balanserad regional utveckling

Samhällsutvecklingen skall inriktas på att tillvarata och utveckla hela landets resurser. Alla delar av landet skall kunna bidra till Sveriges tillväxt. Sverige måste hållas samman – såväl mellan människor som mellan och inom regioner.

mellan olika delar i samhället.

1.7 Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Skatterna skall samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.

Med denna inriktning kommer regeringen att prioritera ytterligare förbättringar för löntagarna och småföretagen. Det finns för närvarande inte något utrymme för ofinansierade skatte- sänkningar.

Under det närmaste året kommer det skattepolitiska arbetet att inriktas på fyra områden.

1.7.1 Globaliseringen och den svenska skattestrukturen

Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbetänkande. Utredningen är nu föremål för en bred remissbehandling fram till sommaren 2003

Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. För länder med stora offentliga utgifter krävs breda skattebaser och en begränsning av olika former av särregler. Detta är en förutsättning för att hålla nere marginal- skatterna på olika strategiska områden.

1.7.2 Småföretagen

Regeringen strävar efter att skapa skatteregler för olika former av småföretag och dess ägare som så långt möjligt är likformiga och enkla.

33

PROP. 2002/03:100

Sådana underlättar exempelvis de övergångar mellan olika företagsformer som ofta är ett naturligt inslag i företags utveckling av verksamheten.

I juni 2002 överlämnade 3:12-utredningen sitt betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utredningen föreslår förändringar i de grundläggande regler som styr beskattningen av inkomster från mindre aktiebolag, men också lättnader genom att mildra arvsbeskattningen vid generationsskiften och gåvor. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen vill förändra 3:12-reglerna så att de blir mer gynnsamma för företagarna.

Förenklingsutredningen presenterade förra året sitt slutbetänkande med ett förslag till reformerade skatteregler för handelsbolag. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen kommer att ta ställning till utredningens förslag i anslutning till det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler.

1.7.3 Insatser mot skattefusk

Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är i förlängningen ett hot mot välfärden. Regeringen fortsätter att prioritera kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Skatteförvaltningen tillfördes under åren 2001 och 2002 sammanlagt 300 miljoner kronor till förstärkt skattekontroll. Det har lett till att allt fler brottsutredningar slutförs och att fler anmälningar om skattebrott görs till åklagarmyndigheterna. Även hos Riksskatte- verket pågår ett arbete med att effektivisera skattekontrollen. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition med förslag till reformering och effektivisering av skatte- förvaltningens organisation. Den nuvarande organisationen föreslås ersättas av en riks- övergripande myndighet, Skatteverket.

Utöver organisatoriska förändringar och kontrollåtgärder krävs förändringar i skatte- lagstiftningen för att förhindra skattefusk och skatteundandraganden.

Byggkommissionen föreslår t.ex. i sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet för huvud- entreprenörer som åtgärder för att bekämpa

svartarbete inom byggsektorn. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet och kommer att utvärderas efter remissbehandling.

Regeringen kommer under våren att ta ställning till det förslag om schablonbeskattning i vissa branscher som finns i Riksskatteverkets rapport Schablonbeskattning en principskiss (RSV Rapport 2002:3).

Regeringen avser vidare att under hösten 2003 tillkalla en utredare för att se över om skattebrottsenheterna har tillräckligt effektiva verktyg och befogenheter. Ett system med typgodkända kassaregister vid kontanthandel övervägs också. Regeringen arbetar med dessa frågor och avser att återkomma med konkreta förslag senare under året.

1.7.4 Grön skatteväxling

I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Utifrån denna bedömning presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2001 en strategi för grön skatteväxling och ett första steg togs genom förändringar i bl.a. energi- och koldioxidskatterna och genom förändringar i skatterna på arbete genom höjda grundavdrag och genom sänkta arbetsgivaravgifter. Ytterligare steg med en likartad inriktning togs genom förslag i de två därpå följande budgetpropositionerna. Hittills har en skatteväxling om drygt åtta miljarder kronor genomförts. Under återstoden av mandatperioden planeras skatteväxling på 9 miljarder kronor.

En ökad miljörelatering av skattesystemen förutsätter rationella energiskatter. Regeringen eftersträvar långsiktigt hållbara energiskatter som också skall svara mot de krav som EG- rätten ställer. Skattenedsättningskommitténs förslag skall nu remissbehandlas tillsammans med ett kommande betänkande från utredningen om tillämpningen av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer. Regeringen avser därefter att ta ställning till förslagen och utarbeta ett förslag till riksdagen som skall åstadkomma långsiktigt hållbara energiskatter som kan utgöra en grund i den framtida skatteväxlingen samtidigt som de svarar mot de krav som EG-rätten ställer.

34

Inför och parallellt med den fortsatta skatteväxlingen finns anledning att fördjupa analysen av hur strategin påverkar inkomst- fördelningen mellan individerna men också i regionalt hänseende. Det är angeläget att den fortsatta skatteväxlingen resulterar i goda effekter på miljön, ger ett tillfredsställande fördelningspolitiskt utfall och säkerställer det svenska näringslivets konkurrenskraft.

1.8 Ett hållbart Sverige

Sverige skall fortsätta att vara ett föregångsland i omställningen till hållbar utveckling i alla dess dimensioner – ekonomisk, social och ekologisk. Detta kräver insatser som förenar miljöpolitiken med ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social välfärd.

1.8.1 Tillväxt och miljö

Sambanden mellan tillväxt och miljö är komplexa. Ekonomisk tillväxt har inneburit både att effektivare och mer miljövänlig teknik kunnat utvecklas, men samtidigt också att användningen av naturresurser ökat.

Sedan mitten av 1950-talet har råvaruförbrukningen per producerad enhet i stort sett halverats i Sverige, samtidigt som produktionsvolymen i näringslivet mer än tredubblats. Den dominerande orsaken är en förändrad sammansättning i näringslivets produktion mot en mer kunskapsintensiv produktion.

Utsläppen av koldioxid i Sverige är nu ungefär sju gånger så stora som för hundra år sedan. I genomsnitt motsvarar detta en ökningstakt på 2 procent per år, dvs. ungefär samma ökningstakt som för BNP. Någon jämn utveckling handlar det dock inte om. Under 1960-talet ökade utsläppen mycket snabbt, och efter 1975 följde en snabb nedgång. Från slutet av 1980-talet tycks utsläppen ha stabiliserats. Syftet med klimatinvesteringsprogrammen är att bidra till en positiv utveckling.

Situationen när det gäller många miljö- påverkande utsläpp har förbättrats de senaste årtiondena även om den för vissa utsläpp fortsatt att försämras globalt. Insatserna på miljöområdet har framför allt varit framgångsrika i att minska

PROP. 2002/03:100

utsläppen från de stora punktkällorna, förbättra städernas luftkvalitet och bromsa övergödningen av sjöar och vattendrag. Nya miljöproblem, bl.a. från små diffusa utsläppskällor och kemikalie- användning är dock problem.

1.8.2 Resursanvändning i framtiden

Hösten 1998 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan samt att utreda behovet av mål och åtgärder för en effektivare användning av naturresurser i syfte att nå en hållbar utveckling. Utredningen antog namnet Resurseffektivitets- utredningen och överlämnade i januari 2001 betänkandet Effektiv användning av naturresurser (SOU 2001:2). I betänkandet påpekas bland annat att om inga motverkande åtgärder vidtas är det sannolikt att råvaruanvändning, energianvändning och miljöpåverkande utsläpp kommer att öka under de närmaste årtiondena.

Även om energi- och råvaruanvändningen fortsätter att effektiviseras kommer detta inte vara tillräckligt för att motverka volymeffekten av ökad produktion och konsumtion. För att åstadkomma en fortsatt minskning av utsläppen av koldioxid och kväveoxider krävs fortsatta ambitionshöjningar i klimat- och miljöpolitiken. Samarbete med andra länder och vårt eget agerande i Sverige är avgörande. Resurs- effektivitetsutredningen har lämnat ett värdefullt underlag vid utformningen av en politik inriktad mot en effektiv resursanvändning och hållbar utveckling.

1.8.3 Mål och åtgärder

Regeringens övergripande miljökvalitetsmål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

En central uppgift för miljöpolitiken är att åstadkomma ett system där den som förorsakar miljöpåverkan också får bära den samhälls- ekonomiska kostnaden. Den gröna skatte- växlingen är en del i en sådan politik.

Våren 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Dessa är formulerade utifrån dagens kunskap om den miljöpåverkan naturen

35

PROP. 2002/03:100

tål och definierar det tillstånd för miljön som skall nås inom en generation.

Ett miljömålsråd har inrättats med ansvar för att göra en samlad uppföljning av miljömålen och de delmål som ställts upp. Enligt miljömålsrådets första rapport kommer de flesta delmålen sannolikt att nås men fler åtgärder kommer att behöva vidtas. För flera av målen är det internationella arbetet dessutom avgörande för om de skall nås.

Naturvårdsfrågorna kommer att vara fortsatt prioriterade. En kommunal naturvårdssatsning genomförs för att stimulera lokal och kommunal naturvård som på så sätt kan komplettera de statliga insatser som syftar till att nå de naturvårdsanknutna miljökvalitets- och delmålen. Några nyckelbegrepp är lokala projekt, partnerskap, koppling till friluftsliv och folkhälsa, tätortsnära natur och tillgänglighet till denna.

1.8.4 Gröna nyckeltal

Som ett led i regeringens höga ambitioner på miljöområdet redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella utvecklingen för viktiga miljöproblem. Gröna nyckeltal utgör därmed ett instrument som kan ge en indikation om utvecklingen mot det övergripande miljökvalitetsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successiv energieffektivisering uttryckt i termer av energianvändning relaterad till BNP. Variationer i energianvändningen mellan enstaka år beror främst på konjunktursvängningar, temperatur- skillnader och andra väderleksvariationer.

Till skillnad mot i många andra länder minskade utsläppen av koldioxid kraftigt i Sverige under 1970- och 1980-talen. Framför allt var detta ett resultat av den energipolitik som bedrevs under perioden med syftet att minska oljeberoendet. Omkring 1990 bröts den nedåtgående trenden och utsläppen har sedan dess stabiliserat sig kring 1990 års nivå. Enligt senast tillgängliga statistik låg utsläppen 2001 inklusive bunkring, dvs. utsläpp som kan hänföras till internationell luft- och sjöfart, strax över 1990 års nivå. Om bunkring exkluderas

Tabell 1.13 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

	1980	1990	1999	2000	2001
Total slutlig	436	442	471	474	478
användning1
Energiintensitet2	325	266	246	239	239
Utsläpp till luft (tusentals ton)3
	1980	1990	1999	2000	2001
Klimatpåverkan
Koldioxid	82 438	59 986	63 247	60 315	61 649
Försurning
Svaveldioxid	508	112	68	71	74
Kväveoxider	448	387	369	361	357
Belastning på haven (tusentals ton)
	1987	1990	1995	1998	2000
Övergödning
Fosfor	5,8	4,6	4,8	4,9	5,2
Kväve	148,2	122,9	134,5	152,6	158,1
Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)
	1992/93	1994/95	1996/97	1999/00	2001/02
Bensen4	4,3-10,4	2,4-6,2	1,9-5,1	1,4-3,5	1,5-7,2

1 Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2 Energintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP. BNP är från reviderade Nationalräkenskaper, 1995 års priser.

3 Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. skiljer sig därför i förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella klimatkonventionen och konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

4 Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25, 31 respektive 35 orter).

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och IVL Svenska miljöinstitutet AB.

ligger dock utsläppen under 1990 års nivå. Variationerna i utsläpp av koldioxid mellan åren är betydande. Till stor del beror variationerna i utsläppen mellan enstaka år på konjunktur- svängningar, tillgången på vattenkraft och vädret.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt och under 1990- talet nästan halverats. Framför allt beror detta på ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av kväveoxider har också minskat, men inte i samma omfattning. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker är främsta orsaken till utsläppsminskningen av kväveoxider.

Fram till mitten av 1990-talet minskade belastningen på haven av fosfor och kväve. Därefter har den totala belastningen ökat, framför allt av kväve, även om utsläppen från punktkällor har fortsatt att minska. Några nya uppgifter för belastningen på haven av fosfor och kväve för 2001 finns inte att tillgå då statistiken inte tas fram varje år.

36

Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter förbättrats markant. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genomsnittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet. Under vinterhalvåret ligger den dock fortfarande över lågrisknivån i alla tätorter där mätningar genomförs.

1.8.5 Trängselavgifter

Förberedelserna inför försöket med trängsel- avgifter i Stockholms stad går vidare. Stockholmsberedningen kommer i juni 2003 att lägga förslag till hur lagstiftningen om trängselavgifter skall utformas. Planeringen av den praktiska utformningen av försöket pågår i Stockholms stad medan Stockholms läns landsting planerar för förstärkta kollektivtrafik- åtgärder.

Regeringen följer utvecklingen och är beredd att stödja försöket såväl avseende lagstiftning som övriga förberedelser. Beslut om den exakta utformningen av statens medverkan bland annat avseende garantier och investeringskostnader för försöket kommer att fattas så snart Stockholms- beredningens förslag har beretts inom Regeringskansliet men också tillsammans med Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

1.9 Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att öka tillväxten och minska klyftorna i samhället. Men tillväxt är i sig ingen garant för minskade klyftor. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvisepolitik.

Tillgången till jobb och utveckling är inte lika för alla. Många människor har små ekonomiska marginaler och har svårt att få vardagen att gå ihop. Arbetslösa, ensamstående föräldrar, långtidssjukskrivna och invandrare är speciellt utsatta grupper.

Trots dessa problem är Sverige ett av de länder i världen som har den minsta inkomst- spridningen, den lägsta andelen fattigdom och den lägsta andelen barnfattigdom. Det svenska välfärdssystemet med skatter, bidrag och offentliga tjänster ökar jämlikheten genom en betydande omfördelning.

PROP. 2002/03:100

Reformer för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är en annan central del av regeringens rättvisepolitik. Därför analyseras regeringens beslut ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen förbereder en särskild jämställdhets- bilaga till budgetpropositionen för 2004.

Individens möjligheter i samhället får inte begränsas av olika former av diskriminering. Skyddet mot diskriminering förstärks därför genom ny lagstiftning. Insatser sker också för att bryta segregationen i storstadsområdenas olika stadsdelar. Storstadssatsningen ges ytterligare medel 2003.

Full sysselsättning står överst på regeringens dagordning. Regeringen har därför satt upp som delmål att öka den reguljära sysselsättningen i åldersgruppen 20 till 64 år till 80 procent 2004 och halvera socialbidragsbehovet mellan 1999 och 2004. I slutet av 2000 nåddes målet om halverad öppen arbetslöshet till fyra procent.

Att stå utanför arbetsmarknaden och att vara i behov av socialbidrag skapar utanförskap och resignation, gör människor mer ofria och ökar klyftorna i samhället. Ökad sysselsättning och minskat socialbidragsbehov är inte bara en viktig rättvisefråga för de människor som i dag är drabbade, utan också en fråga om att klara finansieringen av framtidens skola, äldreomsorg och sjukvård.

Den internationella lågkonjunkturen påverkar Sverige och gör det svårare att nå uppsatta mål. Regeringen är dock fast besluten att nå målen, även om det krävs mer insatser och tar längre tid än beräknat.

I diagram 1.11 visas fördelningseffekterna av 80 procents sysselsättning och ett halverat socialbidragsbehov. Staplarna visar hur inkomsterna förändras i olika inkomstgrupper när sysselsättningen stiger, behovet av socialbidrag halveras, samtidigt som arbets- lösheten ligger kvar på en nivå kring fyra procent. I grupp 1 finns de med lägst inkomst. I grupp 10 finns de med högst inkomst. I diagrammet visas att det är de med de lägsta inkomsterna som tjänar mest på att syssel- sättningen stiger och behovet av socialbidrag minskar.

37

PROP. 2002/03:100

Diagram 1.11 Årlig procentuell inkomstförändring som en effekt av fyra procent öppen arbetslöshet, 80 procent sysselsättning och en halvering av socialbidragsbehovet

Procent
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
				Inkomstgrupper
Källa: Finansdepartementets beräkningar.

För att nå de båda uppsatta målen krävs insatser för att underlätta övergång från passivitet och bidragsberoende till aktivt deltagande på arbetsmarknaden. Det gäller för den som jobbar oönskad deltid, är arbetslös, sjuk eller av andra skäl står utanför arbetslivet.

Mellan 1997 och 2002 ökade sysselsättningen med ca 320 000 personer, från 73,9 procent till 78,1 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år. För att nå målet om 80 procents sysselsättning behöver ytterligare ca 100 000 personer komma i arbete.

Behovet av socialbidrag beräknas ha minskat mellan 1999 och 2002 motsvarande 29 000 personer, och har därmed reducerats till ca 86 000 helårspersoner. För att nå målet om halverat socialbidragsbehov återstår ca 28 000 helårspersoner.

1.10 Utvecklingen på lång sikt

Regeringens politik syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling med hög tillväxt och sysselsättning, en god välfärd och ett samhälle i ekologisk balans.

Den demografiska utvecklingen innebär en stor utmaning. Fler äldre och färre personer i yrkesverksam ålder, i kombination med oroande trender för arbetskraftdeltagande och frånvaro innebär att antalet arbetade timmar på sikt hotar att minska. I framtiden måste därför en högre andel av befolkningen i förvärvsaktiv ålder vara sysselsatt och sjukfrånvaron måste minska. De

insatser som nu föreslås understödjer en sådan utveckling.

Den totala befolkningen kommer att växa med närmare en miljon människor fram till 2050. Antalet barn och unga, respektive personer i yrkesverksam ålder (20 till 64 år) förändras i liten utsträckning, medan de äldre blir allt fler. Det betyder att efterfrågan på vård och omsorg kommer att öka markant, medan antalet sysselsatta – underlaget för framtida skatte- inkomster – endast kommer att öka långsamt.

Befolkningen i yrkesverksam ålder förväntas öka med drygt hundra tusen personer fram till 2015 för att sedan åter minska. Den ökning som äger rum under den närmaste tioårsperioden beror dock nästan uteslutande på att grupper som i dag har ett lägre arbetskraftdeltagande än genomsnittet växer. Det är framförallt antalet personer mellan 20 och 24 år och mellan 60 och 64 år som ökar, medan antalet personer minskar i åldrar där arbetskraftdeltagandet är högre.

Diagram 1.12 Sveriges befolkning - förändring jämfört med 2002

Tusental personer

1200
			Totalbefolkning
1000			0 - 19 år
800			20 - 64 år
			65 år och äldre
600
400
200
0
-200
2002	2006	2010	2014	2018	2022	2026	2030	2034	2038	2042	2046	2050
Källa Statistiska centralbyrån.

Trots att antalet personer mellan 20 och 64 år som är födda i Sverige förväntas minska, innebär invandringen att befolkningen i yrkesverksam ålder växer kommande år. Invandrare förvärvs- arbetar emellertid i dag i betydligt mindre utsträckning än personer födda i Sverige. Om invandrare fortsätter att i stor utsträckning stängas ute från arbetsmarknaden riskerar sysselsättningen och antalet arbetade timmar att utvecklas svagt.

38

Diagram 1.13 Bidrag till befolkningsförändring

Tusental personer

40
30
20
10
0
			Befolkningsförändring
-10			Nettomigration
			Födelseöverskott
-20
2002	2006	2010	2014	2018	2022	2026	2030	2034	2038	2042	2046	2050
Källa Statistiska centralbyrån.

För att förhindra att antalet sysselsatta minskar är det nödvändigt med insatser som ökar syssel- sättningsgraden för de grupper som i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Diagram 1.14 Befolkning i åldern 20-64 år - förändring jämfört med 2002

Tusental personer

400
300
200
100
0
-100
-200			Total förändring
-300			Inrikes födda
			Utrikes födda
-400
2002	2006	2010	2014	2018	2022	2026	2030	2034	2038	2042	2046	2050
Källa Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet.

Arbetsutbudet för olika grupper

I genomsnitt minskade arbetsutbudet för män i yrkesverksam ålder med cirka 400 årsarbets- timmar, motsvarande drygt 20 procent, mellan 1970 och 2002. En stor del av nedgången kom redan under 1970-talet genom avtalade arbets- tidsförkortningar. Längre utbildningstider har inneburit att både andelen sysselsatta och genomsnittliga arbetstider sjunkit bland män under 25 år.

För kvinnorna är bilden något annorlunda. De äldre kvinnorna har ökat sitt arbetskraftutbud så att kvinnor över 55 år i dag yrkesarbetar fler timmar per person än någonsin förr. Detta beror på att yrkesarbete var mindre vanligt bland kvinnor i tidigare generationer.

PROP. 2002/03:100

Under de senaste tio åren har andelen syssel- satta dock sjunkit bland kvinnor yngre än 55 år. Denna utveckling ökar risken för att även arbets- kraftutbudet bland de äldsta kvinnorna kan komma att falla framöver.

Diagram 1.15 Andel förvärvsarbetande efter ursprung och vistelsetid i Sverige

90
80
70
60
50
40			Sverige
			Norden
30			EU15
20			Anslutningsländerna
10			Övriga världen
0
0 - 4 år	5-9 år	10 - 14 år	15 - 19 år	20 år och längre
Källa Statistiska centralbyrån.

Personer som är födda utomlands har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än de som är födda i Sverige. Sysselsättningen ökar med antalet år i Sverige, men når aldrig upp till samma nivå som för personer födda i Sverige. Den grupp som för närvarande står för den största delen av invandringen, personer födda utanför ett utvidgat EU, är också den som har svårast att komma in på arbetsmarknaden.

Sysselsättningen måste öka

Om kvinnor och män i olika åldrar och med olika ursprung fortsätter att arbeta i samma utsträckning som 2002, minskar antalet syssel- satta med ca 50 000 fram till 2020. En del av denna utveckling förklaras av att andelen utlandsfödda ökar i den yrkesverksamma befolkningen.

Invandrarna utgör samtidigt en stor framtida arbetskraftspotential. Om sysselsättningsgraden för alla utlandsfödda höjs till den som gäller för infödda svenskar skulle antalet sysselsatta öka med närmare 250 000 personer fram till 2020. Det skulle innebära cirka 300 000 fler sysselsatta jämfört med om dagens sysselsättnings- frekvenser blir bestående.

Totalbefolkningen fortsätter att växa i betydligt snabbare takt än befolkningen i yrkes- verksam ålder. Denna utveckling leder på sikt till att antalet arbetade timmar per capita minskar.

39

PROP. 2002/03:100

Regeringens politik är inriktad på att öka arbetskraftsutbudet och därmed förbättra

förutsättningarna att finansiera en välfärd av god kvalitet också i framtiden.

40

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2002/03:100

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1. godkänner de förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen för- ordar (kapitel 1),

2. godkänner de förslag till riktlinjer för bud- getpolitiken som regeringen förordar (ka- pitel 1),

3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 822 miljarder kronor 2003 och till 856 miljarder kronor 2004 (avsnitt 4.1.1),

4. godkänner den föreslagna ändringen av än- damål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområde 19 Regional utjäm- ning och utveckling respektive utgiftsom- råde 22 Kommunikationer (avsnitt 6.4.),

5. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i riksdagsordningen (avsnitt 3.1 och 6.4),

6. godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa (avsnitt 6.5),

7. antar regeringens förslag till lag om beräk- ning av viss inkomstskatt på förvärvsin- komster vid 2005 års taxering, m.m. (av- snitt 3.2 och 8.4),

8. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en förstärkning av det tillfälliga sysselsätt- ningsstödet till kommuner och landsting 2003 och att stödet förlängs till 2004 (av- snitt 8.5),

vad gäller tilläggsbudget till statsbudgeten för 2003

9. antar regeringens förslag till lag om fort- satt giltighet av lagen (1999:613) om för- söksverksamhet med videokonferens i rättegång (avsnitt 3.3 och 7.2.4),

10. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i lagen (1962:381) om allmän försäk- ring (avsnitt 3.4 , 7.2.9 och 7.2.11),

11. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i lagen (1991:1047) om sjuklön (av- snitt 3.5 och 7.2.9),

12. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (avsnitt 3.6 och 7.2.10),

13. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 3.7 och 7.2.12),

14. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (avsnitt 3.8 och 7.2.12),

15. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skat- tekonto (avsnitt 3.9 och 7.2.12),

16. antar regeringens förslag till lag om änd- ring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (avsnitt 3.10 och 7.2.15),

43

PROP. 2002/03:100

17. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällseko- nomi och finansförvaltning uppförda an- slaget 1:15 Riksrevisionsverket: Avveck- lingskostnader (avsnitt 7.2.2),

18. godkänner en ny investeringsplan för Sta- tens fastighetsverk i enlighet med vad re- geringen förordar (avsnitt 7.2.2),

19. godkänner att staten säljer en fastighet i Paris, Frankrike (avsnitt 7.2.2),

20. bemyndigar regeringen att 2003 låta

Försvarets materielverk disponera en kre- dit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kronor för att tillgodose behovet av rörelsekapital (avsnitt 7.2.5),

21. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska åta-

ganden som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför utgifter på högst 24 164 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 7.2.6),

22. bemyndigar regeringen att under 2003 ut- färda garantier intill ett sammanlagt belopp av 580 825 000 kronor för de lån som Eu- ropeiska Investeringsbanken lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-av- talet (avsnitt 7.2.6.),

23. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:1 Bistånds- verksamhet (avsnitt 7.2.6),

24. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar uppförda anslaget 12:2 Motta- gande av asylsökande (avsnitt 7.2.7),

25. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppförda anslaget 19:1 Sjukpenning och re- habilitering m.m. (avsnitt 7.2.9),

26. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:2 Arbetslivsinsti- tutet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor un- der 2004-2007 (avsnitt 7.2.13),

27. godkänner att 2 300 000 000 kronor från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till

Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning (avsnitt 7.2.13),

28. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhällsplane- ring, bostadsförsörjning och byggande uppförda anslaget 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter

(avsnitt 7.2.15),

29. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 18 Samhällsplane- ring, bostadsförsörjning och byggande

uppförda ramanslaget 31:14 Omstrukture- ring av kommunala bostadsbolag, göra åta- ganden som inklusive tidigare gjorda åta- ganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 7.2.15),

30. bemyndigar regeringen att 2003 låta Väg- verket förvärva en konferens- och musei- anläggning i Borlänge för högst 46 000 000 kronor (avsnitt 7.2.18),

31. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter, ingå eko- nomiska förpliktelser som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 13 700 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 7.2.18),

32. godkänner att regeringen 2003 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 050 000 000 kronor för Botnia- banan AB för den första och andra ut- byggnadsetappen mellan Örnsköldsvik- Husum respektive Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje utbyggnadsetappen på delen Husum-Nordmaling samt för planerings- arbete för den återstående delen av den tredje utbyggnadsetappen Nordmaling- Umeå (avsnitt 7.2.18),

33. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar uppförda ramanslaget 42:4 Centrala för- söksdjursnämnden, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under 2004 (avsnitt 7.2.19),

34. bemyndigar regeringen att för 2003 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda ränte-

44

PROP. 2002/03:100

konto för EU-verksamhet i Riksgälds- kontoret på högst 5 650 000 000 kronor (avsnitt 7.2.19),

35. bemyndigar regeringen att under 2003, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar uppförda anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 000 000 kronor under 2004 och högst 195 000 000 kronor under 2005 (av- snitt 7.2.19),

36. godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:20 Kostnader för om- strukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (avsnitt 7.2.20),

37. godkänner vad regeringen förordar i fråga om en förbättrad kapitalstruktur i statliga bolag (avsnitt 7.2.20),

38. godkänner vad regeringen förordar om omfinansiering av ett avsett kapitaltillskott till Teracom AB (avsnitt 7.2.20),

39. godkänner att Vasallen AB även skall få utveckla fastigheter som inrättats för för- svarsindustrins behov i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.2.20),

40. godkänner ändrade ramar för utgiftsområ- den samt anvisar ändrade och nya anslag, som står till regeringens disposition, enligt specifikation i tabell 2.1.

45

PROP. 2002/03:100

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

på tilläggsbudget till statsbudgeten för 2003

41. bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i an- läggningstillgångar som används i verk- samheten intill ett belopp av 50 000 000 kronor (avsnitt 7.2.2),

42. anvisar ändrade anslag, som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt specifikation i tabell 2.1.

47

PROP. 2002/03:100

Tabell 2.1 Ändrade ramar samt nya och ändrade anslag 2003

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2003	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	7 674 618	14 229	7 688 847
	27:4	Radio- och TV-verket	11 676	700	12 376
	90:1	Kungliga hov- och slottsstaten	87 597	4 000	91 597
	90:2	Riksdagens ledamöter och partier m.m.1	603 008	16 550	619 558
	90:4	Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen1	56 426	2 500	58 926
	90:5	Regeringskansliet m.m.	5 180 433	-10 221	5 170 212
	90:7	Expertgruppen för EU-frågor	9 179	700	9 879
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 078 095	14 250	9 092 345
	1:5	Statistiska centralbyrån	414 139	-1 250	412 889
	1:7	Kammarkollegiet	27 459	500	27 959
	2:1	Finansinspektionen	163 680	15 000	178 680
3		Skatt, tull och exekution	8 265 923	1 567	8 267 490
	3:2	Skattemyndigheterna	5 087 212	1 567	5 088 779
4		Rättsväsendet	24 584 790	198 050	24 782 840
	4:1	Polisorganisationen	13 559 801	-1 950	13 557 851
	4:2	Säkerhetspolisen	547 409	-50 000	497 409
	4:3	Åklagarorganisationen	788 314	20 000	808 314
	4:4	Ekobrottsmyndigheten	321 640	-10 000	311 640
	4:5	Domstolsväsendet m.m.	3 667 435	38 000	3 705 435
	4:6	Kriminalvården	4 472 939	200 000	4 672 939
	4:7	Brottsförebyggande rådet	60 993	-1 000	59 993
	4:10	Brottsoffermyndigheten	19 093	3 000	22 093
6		Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 704 155	-1 950	44 702 205
	6:2	Materiel, anläggningar samt forskning och
		teknikutveckling	19 163 960	-25 000	19 138 960
	6:8	Försvarets radioanstalt	454 307	25 000	479 307
	6:11	Nämnder m.m.	7 095	-1 950	5 145
7		Internationellt bistånd	17 140 303	-74 979	17 065 324
	8:1	Biståndsverksamhet	15 886 126	-94 979	15 791 147
	8:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete	492 740	10 000	502 740
	8:4	Folke Bernadotteakademin, ramanslag (nytt anslag)	0	10 000	10 000
8		Invandrare och flyktingar	7 128 470	227 800	7 356 270
	10:2	Integrationsåtgärder	51 742	30 000	81 742
	11:1	Utvecklingssinsatser i storstadsregionerna	230 000	40 000	270 000
	12:1	Migrationsverket	617 511	5 800	623 311
	12:2	Mottagande av asylsökande	3 154 274	122 000	3 276 274
	12:4	Utlänningsnämnden	114 074	10 000	124 074
	12:5	Offentligt biträde i utlänningsärenden	127 027	5 000	132 027
	12:6	Utresor för avvisade och utvisade	105 556	15 000	120 556
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	33 356 735	574 000	33 930 735
	13:1	Sjukvårdsförmåner m.m.	2 608 000	430 000	3 038 000
	14:4	Statens folkhälsoinstitut	124 894	85 000	209 894
	14:7	Folkhälsopolitiska åtgärder	86 554	5 000	91 554

48

PROP. 2002/03:100

16:3		Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd	166 884	-7 000	159 884
16:4		Bidrag till viss verksamhet för personer med
		funktionshinder	80 394	500	80 894
16:5		Bidrag till handikapporganisationer	157 248	1 500	158 748
16:7		Bilstöd till handikappade	164 000	56 000	220 000
16:9		Statens institut för särskilt utbildningsstöd	26 373	2 000	28 373
17:1		Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	35 446	1 000	36 446
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	119 398 964	-858 000	118 540 964
19:1		Sjukpenning och rehabilitering m.m.	46 943 496	-2 460 000	44 483 496
19:2		Aktivitets- och sjukersättningar	58 024 970	1 600 000	59 624 970
19:5		Kostnader för sysselsättning av vissa personer med
		aktivitets- och sjukersättning	8 000	2 000	10 000
12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	52 889 100	-470 000	52 419 100
21:2		Föräldraförsäkring	22 340 000	-470 000	21 870 000
13		Arbetsmarknad	60 306 689	-550 000	59 756 689
	22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	36 363 000	-104 000	36 259 000
22:3		Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	4 708 812	-40 000	4 668 812
22:4		Särskilda insatser för arbetshandikappade	7 185 857	-281 000	6 904 857
22:8		Bidrag till administration av grundbeloppet	57 427	-3 000	54 427
22:9		Bidrag till Samhall AB	4 262 419	-125 000	4 137 419
22:12		Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	4 774	3 000	7 774
14		Arbetsliv	1 149 627	7 250	1 156 877
23:4		Arbetsdomstolen	19 971	6 000	25 971
23:8		Medlingsinstitutet	46 891	1 250	48 141
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 372 903	5 230	8 378 133
25:3		Bidrag till kontakttolkutbildning	9 544	68	9 612
26:1		Statens ljud- och bildarkiv	40 112	285	40 397
	28:21	Riksarkivet och landsarkiven	278 454	2 644	281 098
28:26		Bidrag till kulturmiljövård	251 745	15 000	266 745
28:28		Centrala museer: Myndigheter	744 627	-6 900	737 727
	28:31	Bidrag till vissa museer	48 176	5 700	53 876
28:34		Forum för levande historia	40 000	-10 000	30 000
28:39		Stöd till trossamfund	50 750	-1 567	49 183
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 482 356	-144 500	9 337 856
21:1		Bostadsbidrag	3 829 000	-18 000	3 811 000
31:3		Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader	14 064	-2 000	12 064
	31:4	Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet	200 000	-100 000	100 000
31:8		Statens geotekniska institut	26 573	2 000	28 573
31:9		Lantmäteriverket	428 028	-27 000	401 028
32:1		Länsstyrelserna m.m.	2 060 166	500	2 060 666
19		Regional utjämning och utveckling	3 607 776	-2 500	3 605 276
33:1		Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 535 335	-2 500	1 532 835
20		Allmän miljö- och naturvård	3 363 075	-150 000	3 213 075
34:3		Åtgärder för biologisk mångfald	994 908	-10 000	984 908
34:4		Sanering och återställning av förorenade områden	460 770	-150 000	310 770
34:12		Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
		institut m.m.	211 584	10 000	221 584

49

PROP. 2002/03:100

22		Kommunikationer	25 858 344	-500 650	25 357 694
36:2		Väghållning och statsbidrag	14 923 449	-408 000	14 515 449
36:4		Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	7 063 972	-84 000	6 979 972
		Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband
	36:5	med utdelning från AB Swedcarrier, m.m.	45 000	-8 000	37 000
37:2		Upphandling av samhällsåtaganden	153 484	-8 000	145 484
37:6		Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet,
		ramanslag (nytt anslag)	0	7 350	7 350

23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10 480 979	-194 000	10 286 979
	25:1	Sveriges lantbruksuniversitet	1 233 964	-6 000	1 227 964
43:8		Fiskeriverket	102 255	11 000	113 255
43:11		Fiskevård	20 500	-5 000	15 500
	44:1	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 223 000	-9 000	2 214 000
44:4		Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	3 000	-1 000	2 000
44:6		Återföring av skatt på handelsgödsel och
		bekämpningsmedel m.m.	420 000	-184 000	236 000

24		Näringsliv	3 542 675	-107 600	3 435 075
	38:2	Näringslivsutveckling m.m.	229 562	-15 000	214 562
38:14		Rymdverksamhet	512 855	-15 000	497 855
39:3		Exportfrämjande verksamhet	233 956	-30 000	203 956
	39:6	Näringslivsutveckling i Östersjöregionen	200 000	-50 000	150 000
40:3		Allmänna reklamationsnämnden	20 268	2 000	22 268
40:4		Fastighetsmäklarnämnden	9 041	400	9 441

25	Allmänna bidrag till kommuner	68 486 664	2 531 676	71 018 340
48:2	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och
	landsting	347 750	-1 950	345 800
48:3	Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting	23 759 414	2 533 626	26 293 040
	Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		519 873

1 Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter.

50

3

Lagförslag

PROP. 2002/03:100

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 4.6.14 och 5.12.1 i riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	4.6.14
Näringsutskottet skall	bereda	Näringsutskottet skall bereda
ärenden om allmänna riktlinjer för		ärenden om allmänna riktlinjer för
näringspolitiken och därmed sam-		näringspolitiken och därmed sam-
manhängande forskningsfrågor samt		manhängande forskningsfrågor samt
ärenden om industri och hantverk,		ärenden om industri och hantverk,
handel, energipolitik, regionalpolitik,		handel, energipolitik, regional ut-
statlig företagsamhet samt pris- och		vecklingspolitik, statlig företagsamhet
konkurrensförhållanden i	näringsli-	samt pris- och konkurrensförhållan-
vet.		den i näringslivet.
Ärenden om anslag inom utgifts-		Ärenden om anslag inom utgifts-
områdena 19. Regional utjämning		områdena 19. Regional utveckling,
och utveckling, 21. Energi och 24.		21. Energi och 24. Näringsliv tillhör
Näringsliv tillhör näringsutskottets		näringsutskottets beredning.
beredning.

1Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450.

53

PROP. 2002/03:100

				5.12.12
Statsutgifterna			skall hänföras till		Statsutgifterna		skall hänföras till
följande utgiftsområden:				1. Rikets	följande utgiftsområden: 1. Rikets
styrelse, 2. Samhällsekonomi och fi-					styrelse, 2. Samhällsekonomi och fi-
nansförvaltning, 3. Skatt, tull och ex-					nansförvaltning, 3. Skatt, tull och ex-
ekution, 4. Rättsväsendet, 5. Inter-					ekution, 4. Rättsväsendet, 5. Inter-
nationell samverkan, 6. Försvar samt					nationell samverkan, 6. Försvar samt
beredskap mot sårbarhet, 7. Interna-					beredskap mot sårbarhet, 7. Interna-
tionellt bistånd, 8. Invandrare och					tionellt bistånd, 8. Invandrare och
flyktingar,	9.	Hälsovård, sjukvård			flyktingar, 9.	Hälsovård, sjukvård
och social omsorg, 10. Ekonomisk					och social omsorg, 10. Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handi-					trygghet vid sjukdom och handi-
kapp, 11. Ekonomisk trygghet vid					kapp, 11. Ekonomisk trygghet vid
ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet					ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet
för familjer och barn, 13. Arbets-					för familjer och barn, 13. Arbets-
marknad, 14. Arbetsliv, 15. Studie-					marknad, 14. Arbetsliv, 15. Studie-
stöd, 16. Utbildning och universi-					stöd, 16. Utbildning och universi-
tetsforskning,		17. Kultur, medier,			tetsforskning,	17. Kultur, medier,
trossamfund och fritid, 18. Sam-					trossamfund och fritid, 18. Sam-
hällsplanering,			bostadsförsörjning		hällsplanering,		bostadsförsörjning
och byggande, 19. Regional utjäm-					och byggande, 19. Regional utveck-
ning och utveckling, 20. Allmän					ling, 20. Allmän miljö- och natur-
miljö- och naturvård, 21. Energi, 22.					vård, 21. Energi, 22. Kommunikatio-
Kommunikationer, 23. Jord- och					ner, 23. Jord- och skogsbruk, fiske
skogsbruk,	fiske		med	anslutande	med anslutande näringar, 24. När-
näringar, 24. Näringsliv, 25. All-					ingsliv, 25. Allmänna bidrag till
männa bidrag till kommuner, 26.					kommuner,	26.	Statsskuldräntor
Statsskuldräntor m.m. och 27. Av-					m.m. och 27. Avgiften till Europe-
giften till	Europeiska			gemenska-	iska gemenskaperna.

perna.

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för 2004.

2Senaste lydelse 2002:651.

54

PROP. 2002/03:100

3.2 Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2005 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.

3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2003. Utbetalning skall under 2004 göras av skattemyndigheten med en tolftedel per månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2005 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

55

PROP. 2002/03:100

3.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång

Härigenom föreskrivs att lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång, som gäller till och med den 30 juni 20033, skall fortsätta att gälla till och med den 31 december 2004.

3Lagens giltighetstid senast förlängd 2001:1148.

56

PROP. 2002/03:100

3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring4 dels att 3 kap. 4 och 10 c §§ samt 4 kap. 10 och 12 §§ skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 2 c och 10 d §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §5

För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 10–10 b §§,

2 c §

Den sjukpenninggrundande in- komsten enligt 2 § andra stycket skall multipliceras med talet 0,97 vid be- räkning av sjukpenning som utges med stöd av detta kapitel.

Den sjukpenninggrundande in- komsten skall inte multipliceras med talet enligt första stycket vid beräkning av annan förmån enligt denna eller annan lag som utges med belopp som motsvarar sjukpenning.

För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av 10–10 b och 10 d §§,

1. att sjukpenning inte utges för den första dagen, och

2. att hel sjukpenning för de därpå följande dagarna utgör för dag 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt 7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §. Uppkommer för den försäkrade rätt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, skall sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden.

Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod av- slutats skall bestämmelserna i första stycket samt 4 a och 10 a §§ tillämpas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den tidigare sjukpe- rioden.

Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmelserna

iförsta stycket 1 eller 10 a § första stycket 1 för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.

4Lagen omtryckt 1982:120.

5Senaste lydelse 1997:562.

57

PROP. 2002/03:100

10 c § 6

Utan hinder av föreskrifterna i	Utan hinder av föreskrifterna i
10–10 b §§ beräknas sjukpenning	10–10 b §§ beräknas sjukpenning,
enligt 4 § första stycket när den för-	om inte annat följer av 10 d §, enligt 4
säkrade	§ första stycket när den försäkrade
1. är helt eller delvis arbetslös och	1. är helt eller delvis arbetslös och
anmäld som arbetssökande på	anmäld som arbetssökande på
arbetsförmedling samt är beredd att	arbetsförmedling samt är beredd att
anta erbjudet arbete i en omfattning	anta erbjudet arbete i en omfattning
som svarar mot den fastställda sjuk-	som svarar mot den fastställda sjuk-
penninggrundande inkomsten, eller	penninggrundande inkomsten, eller
2. skall uppbära sjukpenning för	2. skall uppbära sjukpenning för
tid då annars havandeskapspenning,	tid då annars havandeskapspenning,
föräldrapenning eller rehabiliterings-	föräldrapenning eller rehabiliterings-
penning skulle ha uppburits.	penning skulle ha uppburits.

Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 12 § skall sjukpenning som svarar mot denna ersättning beräknas enligt 4 § första stycket.

10 d §

Om en försäkrad skulle ha varit berättigad till dagpenning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för samma tid som sjukpenning kom- mer i fråga skall sjukpenningen till den del den avser att ersätta mistad dag- penning betalas ut med ett belopp som motsvarar den dagpenning den för- säkrade skulle ha haft om han eller hon inte blivit sjuk. Sjukpenningen betalas endast ut för dag då dagpenning an- nars skulle ha utgetts.

4 kap.

10 §4

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besö- ker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver utges ersättning för vård av ett sådant barn endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet. För vård av ett

6Senaste lydelse 1993:745

4Senaste lydelse 2002:1138.

58

PROP. 2002/03:100

barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha upp- burits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus. Med vård på sjuk- hus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

En förälder har rätt till tillfällig för-		En förälder till barn som omfattas
äldrapenning från och med det		av 1 § lagen (1993:387) om stöd och
kalenderår under vilket barnet fyller		service	till vissa funktionshindrade
sex år till och med det kalenderår		har rätt till tillfällig föräldrapenning
under vilket barnet fyller elva år även		från barnets födelse till dess att det
när föräldern avstår från förvärvsar-		fyller sexton år även när föräldern
bete i samband med besök i barnets		avstår från förvärvsarbete i samband
skola eller fritidshem (kontaktdagar).		med	föräldrautbildning, besök i
En förälder till barn som omfattas av		barnets skola eller besök i förskole-
1 § lagen (1993:387) om stöd och		verksamhet eller skolbarnsomsorg i
service till vissa	funktionshindrade	vilken barnet deltar (kontaktdagar).
har dock rätt till tillfällig föräldra-
penning för kontaktdagar från bar-
nets födelse till dess att det fyller
sexton år när föräldern avstår från
förvärvsarbete i samband med för-
äldrautbildning,	besök i barnets

skola eller besök i förskoleverksam- het eller skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar.

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn. Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn tillkommer motsvarande rätt båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Vid adoption utges sådan tillfällig föräldrapen- ning om barnet inte fyllt tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för de ändamål som anges i fjärde stycket. Detta gäller om

1. det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldrapenning,

2. modern är avliden,

3. fadern avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt fjärde stycket och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå, eller

4. fadern inte kan eller på grund av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständig- heter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt enligt fjärde stycket.

Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn skall vad som sägs i femte stycket om fader och moder i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

59

PROP. 2002/03:100

12 §5

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 10 a § utges under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år. Tillfällig föräldrapenning enligt 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år. Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket 1, 3 och 4 och 10 a § utges tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60

dagar för varje barn och år.
Tillfällig föräldrapenning	enligt	Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § tredje stycket första meningen		10 § tredje stycket utges under högst
utges under en dag per barn och år.		tio dagar per barn och år.
Har ersättning för sådana dagar inte
tagits ut under ett eller flera år får den
tas ut under följande år dock senast det
år barnet fyller elva år. I fall som avses
i 10 § tredje stycket andra meningen
utges tillfällig föräldrapenning	under

högst tio dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § fjärde stycket utges under högst tio dagar per barn och utges inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hem- komst efter förlossningen. Detsamma gäller tillfällig föräldrapenning enligt 10 § femte och sjätte styckena med avräkning dock för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha uppburit med stöd av 10 § fjärde stycket. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare fördelas de tio dagarna med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat. Om det endast finns en adoptivförälder eller sär- skilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern eller vårdnadshavaren ensam rätt till de tio dagarna.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräl- dern går miste om löneförmånerna.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2. De nya bestämmelserna i 3 kap. 2 c, 4, 10 c och 10 d §§ tillämpas beträf- fande sjukpenning som avser tid efter ikraftträdandet. Detta gäller även i de fall sjukperioden har inletts före ikraftträdandet.

5Senaste lydelse 2002:1138.

60

PROP. 2002/03:100

3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuklön dels att 7 och 17 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 17 a och 17 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		7 §7
Sjuklöneperioden	omfattar den	Sjuklöneperioden	omfattar den
första dag arbetstagarens arbetsför-		första dag arbetstagarens arbetsför-
måga är nedsatt på grund av sjukdom		måga är nedsatt på grund av sjukdom
och de därpå följande tretton kalen-		och de därpå följande tjugo kalender-
derdagarna i sjukperioden. En sjuk-		dagarna i sjukperioden. En sjuklöne-
löneperiod börjar inte om arbetsta-		period börjar inte om arbetstagaren
garen inte avhåller sig från arbete åt		inte avhåller sig från arbete åt arbets-
arbetsgivaren. En	sjuklöneperiod	givaren. En sjuklöneperiod börjar
börjar dock senast dag för vilken ar-		dock senast dag för vilken arbetsta-
betstagaren erhåller sådan reseersätt-		garen erhåller sådan	reseersättning
ning som avses i andra stycket. En		som avses i andra stycket. En sjuklö-
sjuklöneperiod som börjat löpa bryts		neperiod som börjat löpa bryts om
om anställningen upphör.		anställningen upphör.

Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4 §. Sjukperioden omfattar också tid då arbetsta- garen för att underlätta återgång i arbetet i stället för sjuklön erhåller ersätt- ning för resor till och från arbetet. Detta gäller även dag med reseersättning då

sjuklön inte skulle ha utgivits enligt 6 § första stycket 1.
Om en sjukperiod börjar inom				Om en sjukperiod börjar inom
fem dagar från det en tidigare sjuk-				fem dagar från det en tidigare sjuk-
period avslutats skall sjuklöneperio-				period avslutats skall sjuklöneperio-
den omfatta endast så många dagar				den omfatta endast så många dagar
att den tillsammans med en sjuklö-				att den tillsammans med en sjuklö-
neperiod hos		samma	arbetsgivare	neperiod hos		samma	arbetsgivare
under	den tidigare		sjukperioden	under	den tidigare		sjukperioden
utgör	fjorton	kalenderdagar. Vid		utgör	tjugoen	kalenderdagar. Vid
tillämpning av 6 § skall beaktas dagar				tillämpning av 6 § skall beaktas dagar
i den tidigare sjuklöneperioden.				i den tidigare sjuklöneperioden.

7Senaste lydelse 2000:382.

61

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår uppgår till högst 160 gånger det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan hos den allmänna för- säkringskassan begära ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 a §. Vid beräkningen av de sammanlagda lö- nekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän lö- neavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Vidare bortses från arbetsgivarens lönekostna- der för arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller och från ersättning som arbetsgivare betalar till försäk- ringskassan till följd av bestämmel- serna i 24 § första stycket.

17 a §

En arbetsgivare som avses i 17 § vars totala kostnader för sjuklön enligt 6 § överstiger 90 procent av den procentuellt beräknade genomsnittliga sjuklönekostnaden för samtliga arbets- givare, erhåller efter ansökan hos för- säkringskassan, ersättning för över- skjutande del av sjuklönekostnaden enligt vad som föreskrivs i andra stycket och 17 b §

Ersättning lämnas inte för arbetsgi- varens kostnader för sjuklön till arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § gäller.

17 b §

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader enligt 17 § inte översti- ger 100 prisbasbelopp har rätt till er- sättning som motsvarar 100 procent av den överskjutande sjuklönekostnaden enligt 17 a §.

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader enligt 17 § överstiger 100 men inte 130 prisbasbelopp har

PROP. 2002/03:100

17 §8

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga 130 gånger det för året gällande prisbasbeloppet en- ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan försäkra sig hos den allmänna försäkringskassan för kostnader för sjuklön enligt denna lag. Vid beräkningen av de samman- lagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Regeringen föreskriver närmare villkor för försäkringen.

8 Senaste lydelse 2000:991.

62

PROP. 2002/03:100

rätt till ersättning som motsvarar 75 procent av den överskjutande sjuklö- nekostnaden enligt 17 a §.

En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader enligt 17 § överstiger 130 men inte 160 prisbasbelopp har rätt till ersättning som motsvarar 50 procent av den överskjutande sjuklö- nekostnaden enligt 17 a §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före- skriva närmare villkor för rätten till ersättning för sjuklönekostnader. Re- geringen får därvid föreskriva de be- gränsningar i rätten till ersättning för sjuklönekostnader som kan följa av EG-fördragets regler om statligt stöd.

1. Denna lag träder i kraft i fråga om 7 § den 1 juli 2003 och i övrigt vid den senare tidpunkt regeringen bestämmer.

2. Den nya lydelsen av 7 § tillämpas på sjukdomsfall där sjukperioden börjar efter utgången av juni månad 2003.

3. När de nya 17–17 b §§ träder i kraft tillämpas de på sjukdomsfall där sjukperioden börjat efter utgången av juni månad 2003.

4. Vid tillämpningen av de nya bestämmelserna i 17–17 b §§ såvitt avser ka- lenderåret 2003 skall arbetsgivares sammanlagda lönekostnader och sjuklöne- kostnader under tiden från och med den 1 juli 2003 till utgången av året mul- tipliceras med talet två.

5. Försäkring enligt den äldre lydelsen i 17 § får inte tecknas efter utgången av juni månad 2003. När 17 § i dess nya lydelse träder i kraft skall paragrafens äldre lydelse fortsätta att tillämpas beträffande försäkringar som tecknats före den 1 juli 2003.

63

PROP. 2002/03:100

3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall införas en ny punkt, 6, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6. Bostadstillägg som betalas ut i
	juni 2003 enligt äldre bestämmelser
	med stöd av punkterna 3 och 4 får
	även betalas ut för juli och augusti
	2003. Detta gäller endast under för-
	utsättning att den försäkrade uppfyller
	förutsättningarna för rätt till bostads-
	tillägg enligt 2 § och att ansökan
	kommit in till försäkringskassan enligt
	22 § före den 1 juli 2003.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

64

PROP. 2002/03:100

3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:1134) om ändring i lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (2002:545) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

65

PROP. 2002/03:100

3.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:1135) om ändring i lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor att ikraft- trädandebestämmelsen till lagen (2002:543) om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor skall ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

66

Nuvarande lydelse

Lag om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto

Anställningsstöd som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet och sjö- fartsstöd som beslutats av Rederi- nämnden får tillgodoföras arbetsgi- varen genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetal- ningslagen (1997:483).

PROP. 2002/03:100

3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd och sjöfartsstöd på skattekonto samt lagen skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Lag om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden.

Anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbets- givare som beslutats av arbetsmark- nadsmyndighet samt sjöfartsstöd som beslutats av Rederinämnden får tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka stöd som skall kredite- ras skattekontot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

67

PROP. 2002/03:100

3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 21 a och 22 §§ lagen (1993:737) om bostadsbi- drag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 a §9

Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas enligt denna lag. För sökande som har in- komst av näringsverksamhet skall denna inkomst antas vara minst lika hög som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp.

Vid tillämpningen av 21 § andra stycket skall bostadsbidraget dock beräk- nas som om barnet fortfarande levde och grundas på barnets ekonomiska för-

hållanden månaden före dödsfallet.
Preliminärt bostadsbidrag betalas	Preliminärt bostadsbidrag betalas
ut med ett månadsbelopp, som av-	ut med ett månadsbelopp, som av-
rundas nedåt till närmast jämna	rundas nedåt till närmast jämna
hundratal kronor.	femtiotal kronor.

22 §10

Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka.

Belopp under 200 kronor skall	Belopp under 600 kronor skall
inte betalas ut eller betalas tillbaka.	inte betalas ut eller betalas tillbaka.

På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av reger- ingen eller efter regeringens bemyndigande av Riksförsäkringsverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

2. Den nya lydelsen av 21 a § tillämpas på bostadsbidrag som avser tiden efter den 1 juli 2003.

3. Den nya lydelsen av 22 § tillämpas på bostadsbidrag som lämnats från och med kalenderår 2002.

9Senaste lydelse 1999:1362.

10Senaste lydelse 1999:1362.

68

4

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2002/03:100

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslu- tade budgetpolitiska målen för åren 2003–2004. I kapitlet redovisas även regeringens bedömning av utgiftstaken och den offentliga sektorns fi- nansiella sparande för 2005 och 2006. Därefter redovisas centrala förutsättningar för budgetbe- räkningarna, såsom makroekonomiska antagan- den, förslag till nya beslut samt tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för statens, kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Beräkningarna för 2005 och 2006 base- ras på gällande regler och konsekvensberäk- ningar av fattade eller aviserade beslut för åren 2003 och 2004. En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 och 6. Beräkningar för de delar av stats- budgeten som varken klassificeras som inkoms- ter eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas dock i detta kapitel.

4.1 Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast:

1. De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2. Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational- produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak för staten vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Regeringen har tidigare lämnat förslag om utgiftstak och saldomål i den ekonomiska vårpropositionen. Med anledning av riksdagens beslut (förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274) kommer utgiftstak för det tredje året i stället att föreslås i budgetproposi- tionen.

Regeringen avsåg att i budgetpropositionen för 2003 lämna förslag om utgiftstak och saldo- mål för 2005. Emellertid ledde det parlamenta- riska läget efter valet till att beredningstiden för ställningstagandet avseende den långsiktiga bud- getpolitiken blev för knapp. I stället aviserade regeringen sin avsikt att i förutvarande ekono- miska vårproposition återkomma med sin be- dömning av utgiftstak och saldomål för såväl 2005 som 2006. Sådana bedömningar finns i av- snitt 4.1.1 och 4.1.2. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2004 återkomma med förslag om utgiftstak för 2005 och 2006.

Erfarenheterna av att sätta upp ett årligt mål för överskottet för den offentliga sektorn (sal- domålet) tre år i förväg är inte entydigt goda. Överskottsmål som sträcker sig så långt fram i tiden är vanskligt att hantera eftersom det är svårt att göra träffsäkra konjunkturprognoser med en tidshorisont på 3–4 år. Regeringen avser därför att fortsättningsvis i budgetpropositionen föreslå ett preciserat mål för det offentliga spa- randet enbart för det kommande budgetåret (se avsnitt 4.1.2). Det övergripande överskottsmålet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel ligger dock fast.

Regeringen har sedan 2002 lämnat förslag om en beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn i budgetpropositionen. Nivån på utgifts-

71

PROP. 2002/03:100

taket för den offentliga sektorn är på sikt avgö- rande för skatteuttaget. Regeringen avser att lämna förslag om beräkning av utgiftstak för den offentliga sektorn för åren 2005 och 2006 i bud- getpropositionen för 2004.

Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statsbudgeten exklusive statsskuldsräntor (ut- giftsområde 1–25 samt 27), utgifterna för ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar benämns takbegränsade utgifter och utgörs av faktiskt förbrukade an- slagsmedel, vilket innebär att även myndigheter- nas utnyttjande av anslagsbehållningar och ans- lagskredit ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna benämns bud- geteringsmarginal. Denna utgör en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osä- kerhet som finns beträffande myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar.

Utgiftstaket för staten är ett viktigt budget- politiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bland annat för- hindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen för- bättrade möjligheter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Utgiftstaket för staten tydliggör behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden, förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll och medför att Regeringskansliets interna budgetarbete kan styras mer effektivt. Dessutom stärks omvärl- dens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Ett tak för statens utgifter infördes i samband med förändringarna av budgetprocessen 1997. Utgiftstaket har klarats samtliga år. Under åren 1998–2002 var vissa utgiftsbegränsande åtgärder nödvändiga för att undvika överskridanden. I ta- bell 4.1 redovisas fastställda utgiftstak för åren 1999–2002 och utfallet för de takbegränsade ut- gifterna.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002
Utgiftstak för staten	753,0	765,0	791,0	812,0
Takbegränsade utgifter (utfall)	751,5	760,0	786,3	811,6

Riksdagen har beslutat att de offentliga finan- serna skall visa ett samlat överskott på 2 procent

av BNP över en konjunkturcykel. Den demo- grafiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav på den offentliga sektorn, främst efter 2010. Med ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten, vilket förbättrar möjligheterna att möta sådana krav.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	1999	2000	2001	2002
Målet för den offentliga
sektorns finansiella sparande	0,5	2,0	2,5	2,0
Utfall	1,3	3,4	4,6	1,1

Målen för den offentliga sektorns finansiella spa- rande överträffades med god marginal 1999– 2001. En förklaring till det gynnsamma utfallet är att den svenska ekonomins potentiella har produktionsnivå ökat. Därmed kunde BNP- tillväxten öka utan att det hotade inflationsmålet. Dessutom har skatteintäkterna blivit högre än vad som förväntades när målen sattes upp.

Enligt budgetpropositionen för 2002 och riksdagens beslut uppgick målet till 2,0 procent av BNP för 2002. Om konjunkturen skulle ut- vecklas sämre än väntat 2002 skulle dock, enligt vad som anfördes i budgetpropositionen en mot- svarande försämring av det finansiella sparandet accepteras så att de automatiska stabilisatorerna kunde verka. Jämfört med vad som förväntades i budgetpropositionen för 2002 blev BNP-till- växten ca 0,5 procentenheter lägre. År 2002 upp- gick överskottet för den offentliga sektorns finanser preliminärt till ca 25 miljarder kronor eller till 1,1 procent av BNP, vilket var lägre än målet på 2,0 procent. Även om avvikelsen i eko- nomisk tillväxt var måttlig jämfört med antagan- dena i budgetpropositionen för 2002 så gör den allmänna konjunkturutvecklingen och den osä- kerhet som rådde under 2002, att avvikelsen i fi- nansiellt sparande bedöms vara förenlig med det av riksdagen beslutade överskottsmålet för 2002.

Erfarenheterna av de övergripande budgetpo- litiska målen är goda. Under perioden 1997–2002 har utrymme skapats för utgiftsreformer och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns nettoskuld har kunnat minskas.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål

	2003	2004
Utgiftstak för staten, miljarder kronor	819	853
Finansiellt sparande i offentlig sektor,
procent av BNP	2,0	2,0

72

De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som riksdagen har fastställt för åren 2003–2004 redo- visas i tabell 4.3.

Budgeteringsmarginalerna för åren 1998–2002 har varit små. Till följd av fortsatt ökande utgif- ter inom främst ohälsoområdet riskerar utgifts- taken 2003 och 2004 att överskridas om inte åt- gärder vidtas. Regeringen föreslår därför i denna proposition att besparingar och utgiftsbegräns- ningar med en total utgiftseffekt på ca 5 respek- tive ca 11 miljarder kronor genomförs inom främst ohälsoområdet åren 2003 och 2004 (se avsnitt 4.3). Efter dessa åtgärder beräknas bud- geteringsmarginalen uppgå till 0,4 miljarder kronor 2003 och till 1,1 miljarder kronor 2004.

Mot bakgrund av bl.a. den stora osäkerhet som råder om såväl utvecklingen inom ohälso- området som konjunkturläget kommer reger- ingen att följa utgiftsutvecklingen under åren 2003–2004 mycket noga. Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, kommer regeringen att vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgiftstaken skall klaras.

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas bli lägre än 2 procent under åren 2003– 2004. I denna beräkning har hänsyn tagits till de förslag till beslut om utgifter och inkomster som föreslås i denna proposition och till aviserade besparingar. I tabell 4.4 redovisas beräkningarna av överskottet i de offentliga finanserna och budgeteringsmarginalen för respektive år.

Tabell 4.4 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen

Procent av BNP/Miljarder kronor

	2003	2004
Den offentliga sektorns finansiella
sparande, procent av BNP	0,4	1,0
Budgeteringsmarginal, miljarder
kronor	0,4	1,1

Överskottet i de offentliga finanserna har för- sämrats jämfört med beräkningen i budgetpro- positionen för 2003. I budgetpropositionen angavs att även ett lägre överskott än 2 procent kan accepteras för innevarande år om konjunk- turen skulle bli sämre än väntat. Jämfört med budgetpropositionen har tillväxten för 2003 reviderats ned med mer än 1 procentenhet. För 2003 och 2004 förutses BNP ligga kvar på en

PROP. 2002/03:100

nivå som understiger ekonomins potentiella produktionsnivå. Med beaktande av detta och av periodiseringen av skatteinkomsterna, bedöms det underliggande strukturella överskottet uppgå till 1,4 procent av BNP i år och till 1,7 procent nästa år. De besparingsåtgärder som vidtas i denna proposition syftar dels till att undvika ett överskridande av utgiftstaken, dels till att säker- ställa ett överskott på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel.

4.1.1 Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: På grund av högre omslut- ning i det kommunala utjämningssystemet höjs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 822 miljarder kronor 2003 och till 856 miljarder kronor 2004.

Skälen för regeringens förslag: Betydande för- ändringar i förutsättningarna efter att ett utgifts- tak fastställts, kan föranleda tekniska justeringar av taket. Riksdagen beslöt under 2002 om en teknisk justering av utgiftstaket för åren 2002– 2004. Utgiftstaken för 2003 och 2004 fastställdes till 819 respektive 853 miljarder kronor. Tidigare tekniska justeringar av utgiftstaket har orsakats av förändringar som inte har någon effekt på ut- gifterna för den offentliga sektorn eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna.

Jämfört med beräkningen i budgetpropositio- nen för 2003 blir omslutningen i det kommunala utjämningssystemet 2,5 miljarder kronor högre 2003. Höjningen av det statliga utjämnings- bidraget till kommuner och landsting under in- nevarande år motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för 2003. Motsvarande tekniska justeringar har även gjorts tidigare i samband med att omslutningen i utjämningssystemet har ökat. Den tekniska justeringen innebär en upp- räkning med drygt 2,5 miljarder kronor inne- varande år. Även 2004 beräknas utjämnings- bidraget höjas med drygt 2,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket under dessa år med mot- svarande belopp. I enlighet med tidigare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljarder kronor. Regeringen föreslår därför att utgiftstaket höjs

73

PROP. 2002/03:100

från 819 till 822 miljarder kronor 2003 och från 853 till 856 miljarder kronor 2004.

I budgetpropositionen för 2003 aviserade regeringen att den skulle återkomma med be- dömning av lämpligt utgiftstak för 2005 och 2006. Utgångspunkterna för den beräkning av utgiftstaken för 2005 och 2006 som här presen- teras har bl.a. varit följande:

Utgiftstaket har sedan 2001 satts på nivåer som innebär att taket i stort sett är oförändrat som andel av BNP vid en trendmässig BNP-till- växt på 2 procent per år. Den låga tillväxten i år innebär att utgiftstaket ökar något som andel av BNP. Nästa år bedöms tillväxttakten öka till över 2 procent, vilket medför att utgiftstaket minskar något som andel av BNP.

En utgångspunkt för regeringens övervägan- den om utgiftstaken 2005 och 2006 är att utgif- terna bör hållas tillbaka för att målet om ett överskott på 2 procent skall kunna upprätthållas. Beräkningar av den offentliga sektorns utgifter visar också att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer att leda till en växande utgiftskvot efter 2010. Utgifterna bör därför hållas tillbaka under innevarande decennium för att undvika utgiftsbesparingar när det demografiska utgiftstrycket ökar. Detta bör avspeglas när nivån för de statliga utgiftstaken bestäms.

Den senaste tidens ekonomiska utveckling understryker behovet av en säkerhetsmarginal vars syfte är att hantera de osäkerheter i utgifts- utvecklingen som följer av den makroekono- miska utvecklingen. En sådan säkerhetsmarginal skall användas för att hantera osäkerheter i ut- giftsutvecklingen och skall inte användas för planerade utgiftsökningar. De statliga utgifterna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen främst genom utgifter för arbetsmarknads- politiken och utgifter som följer av prisutveck- lingen. Genom en säkerhetsmarginal kan de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut på utgiftssidan utan att utgiftstaket riskerar att överskridas.

Till detta bör det också finnas en viss begränsad osäkerhetsmarginal för andra typer av osäkerheter (fel i prognosmodeller m.m.).

Risken för att utgifterna skall hota att överskrida utgiftstaket skulle kunna reduceras om utgiftstaket och budgeteringsmarginalen sattes på en tillräckligt hög nivå. Å andra sidan skulle en större budgeteringsmarginal kunna leda till att utgiftstaket blir en mjukare budgetrestriktion med mindre styrande effekt på utgifts- utvecklingen. Regeringen avser att återkomma med riktlinjer för säkerhetsmarginalens storlek.

Om utgiftstaken rent beräkningstekniskt är oförändrade som andel av BNP och tillväxten ligger på en trendmässig nivå skulle utgiftstaket för 2005 bli cirka 890 miljarder kronor och för 2006 cirka 927 miljarder kronor. Detta innebär att utgiftstaket växer med 34 miljarder kronor 2005 och med ytterligare 37 miljarder kronor 2006 eller med ca 1,8 procent i fasta priser per år. Under perioden 1997–2006 beräknas utgifts- takets andel av BNP minska från 39,8 procent till 33,4 procent när tidigare tekniska justeringar beaktas.

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten, beräkningstekniskt utgifts- tak för 2005–2006

Miljarder kronor

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgiftstak för staten	812	822	856	890	927
Procent av BNP	34,7	33,9	33,8	33,6	33,4
Procent av BNP efter	33,9	33,9	33,8	33,6	33,4
tekniska justeringar1

1 För att skapa jämförbarhet över tiden har korrigeringar av utgiftstaket för 2002 gjorts för de tekniska justeringar som tidigare beslutats om för åren 2003–2004. Det korrigerade utgiftstaket uppgår till 793 miljarder kronor för år 2002 och till 823 miljarder kronor 2003.

Under åren 2004–2006 bedöms det finnas out- nyttjade resurser i svensk ekonomi. BNP-till- växten kan därför under dessa år överstiga den trendmässiga tillväxten på 2 procent per år. Den höga BNP-tillväxten innebär samtidigt att utgiftstaket som andel av BNP minskar något.

74

PROP. 2002/03:100

4.1.2 Överskott i den offentliga sektorns BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

finanser

I 1997 års ekonomiska vårproposition precise- rades första gången målet för överskottet i de offentliga finanserna till 2 procent av BNP i ge- nomsnitt över en konjunkturcykel. Samtidigt fö- reslogs en successiv upptrappning av överskottet så att 2 procent skulle nås 2001. I budgetpro- positionen för 1999 föreslogs att målet skulle nås redan 2000.

Finanspolitikens främsta uppgift är att upp- rätthålla ett stabilt överskott i de offentliga fi- nanserna på medellång sikt för att skapa goda förutsättningar att möta de framtida demogra- fiska påfrestningarna på de offentliga finanserna. Huvudansvaret för stabiliseringspolitiken vilar på penningpolitiken genom Riksbankens infla- tionsmål. Även finanspolitiken har dock bety- delse för efterfrågan i ekonomin på kort sikt och påverkar därmed förutsättningarna för penning- politiken.

Allmänt sett gäller att de offentliga finanserna försvagas i en nedåtgående konjunktur. En låg ekonomisk tillväxt medför att skattebaserna och därmed de offentliga inkomsterna utvecklas svagt. Samtidigt som skatteinkomsterna blir lägre tenderar utgifterna att bli högre genom ökade kostnader för arbetslöshetsersättningen. En försvagning av de offentliga finanserna inne- bär att lågkonjunkturens effekter på hushållens inkomster dämpas. Efterfrågan på varor och tjänster kan hållas uppe. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Det finns således automatiskt verkande faktorer i den offentliga ekonomin som bidrar till att dämpa konjunktursvängning- arna.

Saldomålet innebär att överskottet i de offentliga finanserna skall uppgå till 2 procent av

Tabell 4.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

Överskottet kan därför tillåtas variera mellan en- skilda år i takt med konjunkturen. Ett överskott i de offentliga finanserna på 2 procent för varje enskilt år, oberoende av konjunkturläget, skulle förstärka konjunktursvängningarna.

För att minska risken att finanspolitiken ges en konjunkturförstärkande snarare än en kon- junkturdämpande inriktning bör konjunktur- variationernas effekter på de offentliga finan- serna beaktas vid beslut om överskottets nivå för enskilda år. Även andra tillfälliga variationer i de offentliga inkomsterna och utgifterna bör beak- tas. Det gäller i första hand förskjutningar i in- betalningarna av skatter och avgifter, som i vissa fall registreras med ett års eftersläpning i natio- nalräkenskaperna. Genom att justera det redovi- sade överskottet för sådana faktorer kan ett un- derliggande, strukturellt, överskott beräknas.

Med utgångspunkt i det övergripande målet om ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel har regeringen sedan 1997 föreslagit riksdagen ett mål för överskottet tre år i förväg. Erfarenheterna är att detta har varit svårt att hantera eftersom det är svårt att göra träffsäkra prognoser för konjunkturutvecklingen på 3–4 års sikt. Regeringen avser därför att fort- sättningsvis föreslå ett preciserat mål för det of- fentliga sparandet enbart för det kommande budgetåret.

Målet för nästkommande budgetår skall be- stämmas med hänsyn till såväl resursutnyttjan- det i ekonomin som det övergripande överskottsmålet. Vid utvärderingen av målupp- fyllelsen beaktas eventuella revideringar av kon- junkturprognosen jämfört med beslutstillfället.

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Redovisat sparande	76	103	25	10	24	37	59
procent av BNP	3,4	4,6	1,1	0,4	1,0	1,4	2,1
Justering för skatteperiodisering m.m.	22	-48	-18	2	2	4	3
Justering för konjunkturläge	-6	8	12	23	17	8	0
Strukturellt sparande	92	64	19	35	43	49	61
procent av BNP	4,2	2,8	0,8	1,4	1,7	1,9	2,2
Produktionsgap, procent	0,4	-0,5	-0,7	-1,4	-1,0	-0,4	0,0

75

PROP. 2002/03:100

Om det strukturella överskottet i utgångsläget avviker markant från 2 procent av BNP kan en anpassning behöva ske gradvis så att den finanspolitiska åtstramningen eller stimulansen inte blir alltför stark. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2004 med en precisering av överskottsmålet för 2004.

I tabell 4.6 redovisas överskottet i de offent- liga finanserna åren 2000–2006. Periodiserings- effekterna i skatteuppbörden var betydande un- der 2001 till följd av eftersläpningar i uppbörden av framför allt kapitalinkomstskatter. Medan det redovisade sparandet fortsatte att öka mellan 2000 och 2001, minskade det strukturella spa- randet till ca 3 procent av BNP.

Skattesänkningar och andra reformer bidrog till att det strukturella överskottet fortsatte att minska mellan 2001 och 2002. Därtill kommer att kommunsektorns utgifter ökade kraftigt. Det strukturella överskottet beräknas därför 2002 ha uppgått till knappt 1 procent av BNP.

För att klara utgiftstaket och säkerställa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel, föreslås i denna pro- position ett antal budgetförstärkande åtgärder. En alltför snabb åtstramning av finanspolitiken kan emellertid påverka den ekonomiska åter- hämtningen negativt. Förstärkningen av de of- fentliga finanserna genomförs därför gradvis. I år förutses överskottet uppgå till 0,4 procent av BNP. Produktionsgapet bedöms emellertid vara relativt stort och justeringen för konjunkturläget beräknas motsvara ca 23 miljarder kronor. Det strukturella saldot beräknas därför uppgå till 1,4 procent av BNP. Sammantaget medför de nu föreslagna budgetförstärkningarna att det redo- visade överskottet 2006 uppgår till ca 2 procent av BNP samtidigt som BNP-gapet är slutet. Mot denna bakgrund bedöms de beräknade över- skotten t.o.m. 2006 vara förenliga med målet om ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Efter de åtgärder som föreslås i denna proposition beräknas det genomsnittliga överskottet bli 2,0 procent under perioden 2000–2006.

4.2 Makroekonomiska förutsättningar

De offentliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i omvärl- den. En högre BNP leder normalt till ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skattebaser såsom löner och hushållens konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala utgifterna redu- ceras vanligen av en högre BNP, eftersom exem- pelvis utgifterna för arbetslöshetsersättnigar minskar vid en högre aktivitet i ekonomin.

Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfereringsutgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP förbättras med 0,7 procentenheter eller med ca 17 miljarder kronor. Det motsatta gäller vid en motsvarande minskning av BNP. Känsligheten varierar mellan åren beroende på hur olika BNP-komponenter utvecklas i förhål- lande till varandra.

De statliga utgifterna är känsliga för föränd- ringar av arbetslöshet och priser. En höjning av den öppna arbetslösheten med en tiondels pro- centenhet ökar utgifterna för arbetslöshetsför- säkringen med ca 0,5 miljarder kronor. Utgif- terna för transfereringar och förvaltnings- ändamål är också känsliga för förändrade priser och löner. En ökning av pris- och lönenivån med en procent medför att utgifterna under utgifts- taket ökar med drygt 5 miljarder kronor. Den fulla effekten av förändrade priser och löner in- träffar med två års eftersläpning.

I tabell 4.7 redovisas de centrala makroeko- nomiska förutsättningarna för budgetberäkning- arna. Dessa förutsättningar finns i sin helhet återgivna i bilaga 1 Svensk ekonomi.

Nationalräkenskapernas preliminära utfall visar att BNP-tillväxten 2002 uppgick till 1,9 procent. I år väntas BNP-tillväxten minska till 1,4 procent, vilket är väsentligt lägre än vad som antogs i budgetpropositionen för 2003. Nedre- videringen beror bl.a. på en mer dämpad utveck- ling av den inhemska efterfrågan. Hushållens konsumtionsutgifter ökade förra året med en- dast 1,3 procent, trots en god inkomstutveck- ling. I år bedöms konsumtionsutgifterna öka till 1,9 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen.

Trots att BNP-tillväxten väntas bli betydligt lägre än tidigare har prognosen för BNP-nivån 2003 reviderats upp med ca 60 miljarder kronor.

76

Förklaringen är att nationalräkenskaperna på grund av ny information och vissa definitions- förändringar reviderat utfallet för perioden 1993–2001. Nivån på BNP 2001 höjdes med 93 miljarder kronor. Av höjningen förklaras ca 45 miljarder kronor av definitionsförändringar.

Tillfälligt höga el- och oljepriser har drivit upp inflationen under vintern, vilket medför högre prisbasbelopp 2004 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Högre prisbasbelopp ökar transfereringsutgifterna. År 2004 väntas inflatio- nen minska. Lönesumman väntas i år bli betyd- ligt lägre än vad som antogs i budgetpropositio- nen till följd av färre arbetade timmar.

PROP. 2002/03:100

Inkomstindex har justerats upp 2004 till följd av högre genomsnittliga pensionsgrundande in- komster, vilket höjer utgifterna för ålderspen- sioner jämfört med beräkningarna i budget- propositionen.

Den öppna arbetslösheten beräknas i år uppgå till 4,5 procent av arbetskraften, vilket är 0,7 pro- centenheter högre än vad som antogs i budget- propositionen. Därefter väntas arbetslösheten minska för att 2006 uppgå till 3,8 procent.

Räntenivån har reviderats ned jämfört med bedömningen i budgetpropositionen, vilket medför lägre utgifter för bl.a. studiemedelsräntor och statsskuldsräntor.

Tabell 4.7 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från budgetpropositionen för 2003 anges inom parentes

	2002	2003	2004	2005	2006
BNP1	1,9	1,4	2,4	2,6	2,5
	(2,1)	(2,5)	(2,5)
BNP	2340	2426	2532	2652	2773
mdkr2	(2249)	(2366)	(2484)
BNI enligt ENS95	2319	2416	2519	2640	2764
mdkr2	(2217)	(2339)	(2460)
Inflation enligt	2,4	2,4	1,8	2,4	2,1
KPI3, 4	(2,3)	(2,3)	(2,1)
Prisbasbelopp	37,9	38,6	39,6	40,3	41,2
tkr	(37,9)	(38,6)	(39,5)
Inkomstindex5	106,2	111,8	116,6	119,1	124,1
	(106,2)	(111,8)	(115,9)
Hushållens konsum-	1,3	1,9	2,2	2,3	2,4
tionsutgifter1	(2,0)	(2,6)	(2,5)
Öppen arbetslöshet6	4,0	4,5	4,3	4,0	3,8
	(3,9)	(3,8)	(3,8)
Arbetsmarknads-	2,6	2,2	2,0	1,7	1,7
politiska program6	(2,6)	(2,2)	(2,0)
Arbetade timmar i	-0,9	-0,4	0,5	0,7	0,6
lönesumman4, 7	(-0,5)	(0,5)	(0,6)
Timlön4	4,0	3,5	3,5	3,5	3,5
	(3,7)	(3,5)	(3,5)
Utbetald	3,9	3,2	4,1	4,4	4,3
lönesumma4	(3,7)	(4,0)	(4,2)
Ränta stats-	5,0	4,4	4,9	5,3	5,3
obligation 5 år3	(5,1)	(5,1)	(5,1)
Ränta statsskulds-	4,1	3,5	4,0	4,8	4,9
växel 6 månader3	(4,4)	(4,7)	(4,7)

1 Årlig procentuell volymförändring.

2 Löpande priser.

3 Årsgenomsnitt.

4 Årlig procentuell förändring.

5 Inkomstindexet visar den reala förändringen av genomsnittliga pensionsgrundande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren multiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6 Procent av arbetskraften.

7 Arbetade timmar i lönesumman skiljer sig definitionsmässigt från totalt arbetade timmar, bl.a. till följd av att egenföretagare inte ingår i lönesumman.

4.3 Politiska prioriteringar

Under de senaste åren har en rad reformer för ökad tillväxt och rättvisa beslutats eller föresla- gits för åren 2003 och 2004. Det försämrade ekonomiska läget och den fortsatt oroande ut- vecklingen inom ohälsoområdet innebär ett an- strängt statsfinansiellt läge. Vissa av de tidigare aviserade reformerna föreslås därför senareläggas i denna proposition. De budgetpolitiska målen ligger fast.

Inriktningen i 2003 års ekonomiska vårpro- position är att presentera åtgärdsförslag för 2003 och 2004 så att de budgetpolitiska målen kan nås. Åtgärdsförslagen fokuserar i första hand på att bryta utgiftsutvecklingen inom ohälsoområ- det. Därutöver krävs ytterligare besparingar för att säkerställa att utgiftstaken klaras. Förslagen på såväl arbetsmarknads- som ohälsoområdet motiveras också av behovet av att öka den lång- siktigt hållbara sysselsättningsnivån.

I redovisningen beaktas de besparingar som föreslås i denna proposition och som påverkar utgifterna för åren 2003–2006, samt vissa till- kommande satsningar. Därutöver redovisas i detta avsnitt översiktligt de satsningar samt för- slag till finansiering som tidigare beslutats eller aviserats och som ligger fast. I tabell 4.8 redo- visas såväl budgeteffekterna för de offentliga finanserna som effekterna på de takbegränsade utgifterna av nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar med ikraftträdande 2003 eller 2004. I tabellen redovisas även budget- effekterna för åren 2005 och 2006 av de nu före- slagna eller aviserade förändringarna. Dessa bud- geteffekter har beaktats i den

77

PROP. 2002/03:100

konsekvensberäkning av utgifterna per utgifts- område fram till 2006 som presenteras i avsnitt 6.2. Konsekvensberäkningen utgår från ett rent beräkningstekniskt antagande om att politiken och regelsystemen är oförändrade efter 2004. Undantag görs för den vårdsatsning som följer av försvarsomställningen och som beräknings- tekniskt antas kvarstå efter 2004. Den tidigare aviserade satsningen på skolan antas i kon- sekvensberäkningen också fortgå i enlighet med vad regeringen tidigare aviserat. Den beräk- ningsteknik som används innebär att andra kommande satsningar med ikraftträdande efter 2004 inte har beaktats i kalkylerna. Detta gäller bl.a. de tidigare aviserade reformer som nu före- slås senareläggas och de satsningar som Social- demokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har träffat överenskommelse om i programmet Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rätt- visare och grönare Sverige. Eventuellt tillkom- mande finansiering av dessa eller andra sats- ningar har inte heller beaktats i kalkylerna.

Utgiftsläget är mycket ansträngt åren 2003 och 2004 och utgiftsbegränsande åtgärder krävs för att utgiftstaken skall klaras. Under de när- maste åren prioriteras vård, skola och omsorg. För att detta skall bli möjligt måste utrymmet för statliga konsumtionsökningar och bidrag till andra verksamheter begränsas. Regeringen föreslår därför i denna proposition att besparingar och utgiftsbegränsningar med en total utgiftseffekt på ca 5 respektive ca 11 miljarder kronor genomförs 2003 och 2004. Regeringens förslag innebär vidare mer resurser innevarande år till några få områden på budge- tens utgiftssida. Det gäller framför allt kriminal- vården. Från statsbudgetens inkomstsida tillförs kommunerna därtill ett betydande resurstillskott 2004. Samtliga åtgärder ingår i den inkomst- beräkning och i den bedömning av utgifter per utgiftsområde för 2004–2006 som redovisas i kapitel 5 respektive 6.

Åtgärder för att bryta ohälsoutvecklingen

De senaste åren har kostnaderna för sjukskriv- ning och förtidspension ökat kraftigt. Mot bak- grund av bland annat kostnadsutvecklingen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp finns en risk för att utgiftstaken 2003 och 2004 överskrids samtidigt som det blir svårt att klara överskottsmålet för den offentliga sektorns finanser. I budgetpro- positionen för 2003 förutsattes att utgiftsut-

vecklingen inom utgiftsområdet skulle brytas och att antalet sjukpenningdagar 2003 skulle minska med 10 procent jämfört med 2002 och med ytterligare 5 procent 2004. Det finns tydliga tecken på ett trendbrott. Under perioden ok- tober 2002 – januari 2003 minskade antalet sjuk- penningdagar med 0,8 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Nedgången är dock än så länge inte tillräcklig för att prognosen i budgetpropositionen skall uppfyllas. Regeringen har föreslagit ett antal åtgärder för att vända utvecklingen:

I en särproposition (prop. 2002/03:89) har regeringen redovisat förslag om förändringar inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i arbets- livet. Precisionen vid sjukskrivning skall öka ge- nom att deltidssjukskrivning stimuleras, avstäm- ningsmöten med den försäkrade och med berörda parter skall genomföras, beslutsunder- lagen skall förbättras, utbildningen i försäkrings- medicin skall förstärkas och försäkringsläkarna skall bli fler och ges en förändrad roll. Rehabili- teringsutredning från arbetsgivaren görs obliga- torisk och tiden med vilande sjuk- eller aktivi- tetsersättning förlängs från ett till två år. Försäkringskassorna skall senast ett år efter sjukanmälan ha utrett om det finns förutsättning att bevilja sjukersättning eller aktivitetser- sättning. Regeringen bedömer att förslagen i propositionen kommer att innebära en minskad sjukfrånvaro som motsvarar en utgiftsminskning på 3,5–4,0 miljarder kronor 2004 då förslagen bedöms få full effekt.

Den sjukpenninggrundande inkomsten före- slås minskas med 3 procent vid beräkning av sjukpenning. Detta minskar utgifterna med ca 1 140 miljoner kronor per år. Övriga ersättningar som beräknas utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten berörs inte av förslaget.

Vidare föreslår regeringen i denna proposition att sjukpenningen inte skall överstiga ersätt- ningen från arbetslöshetsförsäkringen om den sjukskrivne är arbetslös och uppbär arbets- löshetsersättning. Detta minskar utgifterna med ca 600 miljoner kronor per år.

Sjuklöneperioden föreslås förlängas för samt- liga arbetsgivare från 14 till 21 dagar. Detta minskar utgifterna med ca 1 600 miljoner kronor per år. Ett högkostnadsskydd för små arbetsgi- vare föreslås också vilket beräknas öka utgifterna med i storleksordningen 250 miljoner kronor per år.

78

Slutligen skjuts den tidigare aviserade höjningen av taket för ersättning från sjukförsäkringen upp, vilket innebär att utgifterna blir ca 2 miljarder kronor lägre än tidigare aviserats.

Sammantaget beräknas utgifterna för utgifts- området 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp minska med 2,5 miljarder kronor 2003 och 5 miljarder kronor 2004 till följd av de nu föreslagna åtgärderna. Med beaktande av den redan observerande nedgången av antalet sjukpenningdagar och de föreslagna åtgärderna bedömer regeringen att antalet sjukpenningdagar (netto) 2003 minskar med ca 9 procent jämfört med 2002. Antalet sjukpenningdagar 2004 beräknas minska med ca 18 procent jämfört med 2002.

Rensat för effekten av förlängningen av sjuk- löneperioden från 14 till 21 dagar uppgår den nu beräknade minskningen av antalet sjukdagar 2003 jämfört med 2002 till 7 procent. Mot- svarande underliggande minskning av antalet sjukdagar mellan 2002 och 2004 uppgår till 15 procent, vilket är lika med den minskning av antalet sjukdagar t.o.m. 2004 som antogs i bud- getpropositionen för 2003.

Övriga föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd fö- reslår regeringen att tidigare aviserade reformer inom Samarbete med Central- och Östeuropa minskas med 117 miljoner kronor fr.o.m. 2004.

Den aviserade höjningen av inkomsttaket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbe- lopp skjuts upp. Jämfört med den tidigare be- räkningen i budgetpropositionen för 2003 inne- bär det en minskning med 865 miljoner kronor 2004 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygg- het för familjer och barn.

Enligt lagen om allmän försäkring har föräld- rar rätt till tillfällig föräldrapenning under en dag per barn och år i samband med besök i barnets skola eller i fritidshem (kontaktdagar). Nu före- slås att kontaktdagarna tas bort fr.o.m. den 1 juli 2003. Besparingen beräknas uppgå till 75 miljoner kronor innevarande år och till 300 miljoner kronor fr.o.m. 2004.

Inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad fort- sätter arbetet med att säkerställa effekterna av regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen avser att vidta en rad åtgärder i syfte att effektivisera tillämpningen och tillsynen av regelverket som gäller för arbetssökande med rätt till arbetslöshetsersättning. Regeringen avser

PROP. 2002/03:100

också att vidta åtgärder i syfte att begränsa ut- gifterna för deltidsarbetslöshet. Styrningen av arbetsmarknadspolitiken skall förbättras, skill- nader i resultat mellan Arbetsmarknadsverkets olika regioner skall följas upp på ett bättre sätt, den nya inspektionen för arbetslöshetsförsäk- ringen börjar sin verksamhet, insatser riktade mot invandrare och långtidsarbetslösa genom- förs och arbetsförmedlingarnas arbete med indi- viduella handlingsplaner skall utvärderas. Åtgär- derna beräknas sammantaget leda till en besparing på 1 550 miljoner kronor från 2004. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen och vid behov vidta ytterligare åtgärder inom ramen för gällande lagstiftning.

Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande är sedan årsskiftet ett medel i kommunernas upp- sökande verksamhet för att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå. Anslaget föreslås minska med 700 miljoner kronor 2004. Denna besparing inom utgiftsområde 15 Studie- stöd innebär att varje kommun får en mindre kvot för vuxenstudier med rekryteringsbidrag. Regeringen föreslår också att studerande med fullständig gymnasieutbildning inte längre skall kunna erhålla det prioriterade studiebidraget (82 procent av det totala studiemedelsbeloppet) för repetitions- och kompletteringsstudier på gym- nasial nivå.

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och uni- versitetsforskning föreslår regeringen i denna proposition att högsta avgiften inom maxtaxan för barnomsorgen höjs från och med 2004 (se avsnitt 6.5). Maxtaxan är konstruerad så att statsbidrag skall lämnas till kommuner som tillämpar en viss högsta avgift (maxtaxa) inom barnomsorgen. De höjda avgifterna innebär en möjlighet till ökade avgiftsinkomster för kom- munerna. Regeringen avser därmed att sänka det statsbidrag som lämnas till kommunerna som tillämpar maxtaxa med 240 miljoner kronor per år fr.o.m. 2004. Regeringen föreslår vidare inom utgiftsområdet en utgiftsminskning om 60 miljoner kronor inom högskola och forskning fr.o.m. 2004.

Besparingarna inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppgår till 92 miljoner kronor 2004 och innefattar bland annat att den tidigare aviserade reformen om införande av fri entré på vissa statliga museer se- nareläggs.

Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård föreslås en lägre ambitionshöjning än

79

PROP. 2002/03:100

tidigare aviserats. Resurserna för marksanering minskas med 150 miljoner kronor 2003 och med 225 miljoner kronor 2004 i förhållande till tidi- gare aviserade nivåer. Därtill minskas beräknade resurser till stöd för klimatinvesteringar med 60 miljoner kronor 2004. Slutligen dras medlen till information om klimatfrågor ned med 30 miljoner kronor 2004.

Inom utgiftsområde 21 Energi avser regeringen att återkomma i budgetpropositionen för 2004 beträffande den fortsatta finansieringen av åtgärderna i 2002 års energipolitiska beslut.

Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer fö- reslår regeringen att en neddragning görs på 500 miljoner kronor 2003 och på 1 miljard kronor 2004. Av den totala besparingen på 1,5 miljarder kronor utgör området järnvägar 275 miljoner kronor. Som en konsekvens av neddragningarna kommer byggstarten av Citytunneln i Malmö att behöva skjutas upp och påbörjas tidigast 2005.

Inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar minskas anslaget för återföring av skatt på handelsgödsel och be- kämpningsmedel med 184 miljoner kronor 2003 och med 179 miljoner kronor 2004. Utgifts- effekten av anslagssänkningen är dock mindre på grund av att återföringen av skatt redan tidigare försenats i förhållande till hur anslaget budgeterats. Däremot tillförs anslaget 43:5

Arealersättning och djurbidrag m.m. som används för att betala ut obligatoriska EU-stöd som helt finansieras via EU-budgeten, 150 miljoner kronor för 2005 och 250 miljoner kronor för 2006 som en följd av ett tidigare fattat beslut om ett nytt EU-bidrag.

Under 2003 sparas 15 miljoner kronor på Nutek respektive rymdverksamheten inom ut- giftsområde 24 Näringsliv. Därutöver minskas exportfrämjande verksamhet med 30 miljoner kronor samt näringslivsutveckling i Östersjöre- gionen med 50 miljoner kronor. För 2004 före- slås en besparing med 75 miljoner kronor på exportfrämjande verksamhet.

För att förstärka kommunernas ekonomi har det statliga fasta beloppet i inkomstskatten om 200 kronor per skattskyldig under några år ut- gjort en kommunal inkomstskatt. Vidare har kommuner och landsting erhållit ett tillfälligt sysselsättningsstöd i form av en kreditering på deras skattekonto. Kommuner och landsting har haft en period bakom sig med god inkomstut- veckling. Den svaga konjunkturen i svensk eko- nomi påverkar dock kommunerna. Inkomstut-

vecklingen är nu svagare och det är nödvändigt att både stärka ekonomin och begränsa kost- nadsutvecklingen i kommuner och landsting på kort sikt.

För att begränsa kostnadsutvecklingen i den kommunala sektorn föreslås att det tillfälliga s.k. generella sysselsättningsstödet för innevarande år utökas med 300 miljoner kronor. Härigenom försvagas statsbudgetens inkomstsida för 2003 med 300 miljoner kronor i förhållande till bud- getpropositionen för 2003. Därtill kommer att prognosen avseende det sedan tidigare beslutade stödet för 2003 justerats upp med 440 miljoner kronor. Sammantaget försvagas därför statsbud- geten för 2003 med 740 miljoner kronor i för- hållande till budgetpropositionen för 2003. Vi- dare föreslås att ett generellt sysselsättningsstöd ges även för 2004 med totalt 3 miljarder kronor. Den s.k. 200-kronan föreslås dessutom utgöra kommunal skatt ytterligare ett år. Sammantaget innebär det en försvagning av statsbudgeten för 2004 med totalt 4,3 miljarder kronor. Kommun- sektorns finanser förstärks i motsvarande mån.

För att åstadkomma en administrativ förenk- ling föreslår regeringen på tilläggsbudget att stö- det till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgi- vare (OSA) på samma sätt som för anställningsstöd lämnas i form av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Genom föränd- ringen minskar skatteinkomsterna på statsbud- geten med 785 miljoner kronor. Samtidigt mins- kar utgifterna på statsbudgeten med motsvarande belopp.

Många långtidssjukskrivna har ett arbete de inte kan återgå till. För att underlätta för dessa personer att återinträda i reguljär sysselsättning inrättas en temporär form av anställningsstöd, som innebär en tidsbegränsad subvention av lö- nen för de långtidssjukskrivna som får en an- ställning hos en annan arbetsgivare. Stödet skall gälla de långtidssjukskrivna vars arbetsgivares re- habiliteringsansvar har överförts till Försäk- ringskassan. Arbetsmarknadsstyrelsen kommer att få i uppdrag att administrera stödet som be- räknas omfatta i genomsnitt 3 000 personer. Stödet medför en försvagning av budgetens in- komstsida med 200 miljoner kronor 2003 och med 600 miljoner kronor 2004.

Totalt innebär de här föreslagna åtgärderna att statsbudgetens inkomster minskar med 1,3 miljarder kronor 2003 och med närmare 6 miljarder kronor 2004 i förhållande till beräk- ningen i budgetpropositionen för 2003.

80

Övriga utgiftsbegränsande åtgärder

Regeringen befarar att utgiftstaket för 2003 kan komma att överskridas om inte ytterligare ut- giftsbegränsande åtgärder vidtas utöver de nu föreslagna besparingsåtgärderna. För 2003 har regeringen för avsikt att fatta beslut om utgifts- begränsningar som beräknas minska utgifterna med sammantaget ca 2,0 miljarder kronor (se tabell 4.8). Utgiftsbegränsningarna har beaktats i utgiftsprognoserna.

De områden som berörs är bl.a. utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (1,0 miljarder kronor), utgiftsområde 7 Interna- tionellt bistånd (0,5 miljarder kronor) och ut- giftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (0,25 miljarder kronor). Senareläggningarna på biståndet avser finansiella ekonomiska reformer och bidrag till vissa internationella finansiella in- stitutioner. De nu föreslagna utgiftsbegränsning- arna innebär att de berörda verksamheternas an- slagssparande ökar under innevarande år varvid de takbegränsade utgifterna beräknas bli högre åren 2004 och 2005.

Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.9 redovisas budgeteffekterna i förhål- lande till föregående år av större beslutade eller tidigare aviserade reformer samt de nu föreslagna besparingarna och reformerna.

Regeringen genomför stora satsningar under perioden 2003 till 2004 som riktar sig till framför allt låg- och medelinkomsttagare. Det sker bl.a. inom områdena vård, skola och omsorg och genom åtgärder riktade till pensionärer och barnfamiljer. Sammantaget medför utgiftsrefor- merna att de takbegränsade utgifterna 2004 blir ca 29 miljarder kronor högre jämfört med 2002. Under perioden 2003–2004 genomförs också ut- giftsminskningar på totalt knappt 17 miljarder kronor till följd av besparingar, finansiering av utgiftsreformer och avslutande av vissa tempo- rära program. Sammantaget medför förändring- arna på inkomstsidan en försvagning av stats- budgeten på ca 5 miljarder kronor mellan 2002 och 2004.

PROP. 2002/03:100

På budgetens inkomstsida har en del föränd- ringar skett sedan budgetpropositionen för 2003 presenterades. Regeringens förslag till grön skatteväxling utvidgades genom förslag i en motion (2002/03:Fi230). Genom ytterligare höjningar av koldioxidskatten och energiskatten på el fick skatteväxlingen för 2003 en total om- slutning på 3 miljarder kronor.

Intäkterna utnyttjades i sin helhet till att fi- nansiera höjningar av grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare.

I budgetpropositionen för 2003 aviserades vi- dare att regeringen avsåg att pröva möjligheterna att införa ett tidsbegränsat stöd i form av en skattelättnad för att stimulera byggande av vissa hyresbostäder. I proposition 2002/03:98 har re- geringen nu lämnat ett förslag om ett sådant stöd för byggande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder. Stödet skall utgå till pro- jekt som påbörjas under perioden 1 januari 2003 till 31 december 2006. För 2003 beräknas det medföra ett skattebortfall på 130 miljoner kronor i förhållande till 2002. Helårseffekten har beräknats till drygt 1 miljard kronor.

I budgetpropositionen aviserade regeringen också nya regler för kraftvärmebeskattningen. Delar av förslaget krävde emellertid prövning av EU-kommissionen. Då besked om kommission- ens inställning ännu inte förelåg vid finansut- skottets behandling av förslaget yrkade utskottet att förslaget skulle avslås för att ge regeringen möjlighet till ytterligare beredning av förslaget. Under förutsättning att kommissionen inte an- för allvarliga invändningar avser regeringen att återkomma till riksdagen med de tidigare försla- gen. Sammantaget beräknas de ge en budgetför- stärkning på 300 miljoner kronor, brutto.

Förlängningen av stödet till kommuner och landsting genom det tillfälliga sysselsättnings- stödet och omvandlingen av 200-kronan i in- komstskatten medför att den budgetförstärk- ning som tidigare redovisats för 2004 i motsva- rande tabell i budgetpropositionen nu endast be- räknas uppgå till 140 miljoner kronor.

Totalt innebär tidigare beslutade eller aviser- ade samt de nu föreslagna reformerna efter fi- nansiering en försvagning av de offentliga finan- serna med ca 17 miljarder kronor 2004 i förhållande till 2002.

81

PROP. 2002/03:100

Tabell 4.8 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2003.

Miljoner kronor	2003	2004	2005	2006	Permanent effekt
Besparingar
UO 7 Central- och Östeuropa		117	117	117	117
UO 10 Uppskjuten
takhöjning i sjukförsäkringen	920	2 000	2 000	2 000	2 000
UO 10 Förlängd sjuklöneperiod
21 dagar inkl. högkostnadsskydd	669	1 338	1 338	1 338	1 338
UO 10 Sjukpenning skall motsvara A-kassa	300	600	600	600	600
UO 10 Reviderad SGI beräkning	565	1 140	1 140	1 140	1 140
UO 12 Uppskjuten
takhöjning i föräldraförsäkringen	395	865	865	865	865
UO 12 Borttagande av kontaktdagar	75	300	300	300	300
UO 13 Deltidsarbetslösa		550	550	550	550
UO 13 Utflöde ur arbetslöshet		1 000	1 000	1 000	1 000
UO 15 Prioriterat studiebidrag		126	139	137	137
UO 15 Rekryteringsbidrag1		700
UO 16 Högskola och forskning		60	60	60	60
UO 16 Höjningen av högsta avgiften
inom maxtaxan för barnomsorg		240	240	240	240
UO 17 Kultur		92
UO 20 Information om klimatfrågor		30
UO 20 Marksanering	150	225
UO 20 KLIMP		60
UO 22 Infrastruktur	500	1 000
UO 23 Jordbruk	204	218	161	364
UO 24 Östersjömiljarden	50
UO 24 Nutek	15
UO 24 Rymdverksamhet	15
UO 24 Exportfrämjande åtgärder	30	75
Övrigt	15	15	15	15
Summa besparingar	3 903	10 751	8 525	8 726	8 347
UO 13 Offentligt skyddat arbete (OSA),
omföring av stöd via skattesidan	400	785	785	785	785
Utgiftseffekt av begränsningsbelopp	2 058	-288	-1 576	0	0
Minskning av takbegränsade utgifter	5 687	11 595	7 518	9 155	9 132

1 Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2004 avseende frågan om nivån på rekryteringsbidraget fr.o.m. 2005

82

PROP. 2002/03:100

Fortsättning på tabell 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Förändring av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2003.

Miljoner kronor		2003	2004	2005	2006	Permanent effekt
Utgiftsreformer
UO 1 Kungliga hov- och slottsstaten		-4
UO 1 Riksdagens ledamöter		-16,5
UO 1 Riksdagens ombudmän, JO		-2,5
UO 4 Kriminalvården, nya platser		-200
UO	8 Skyddat boende	-20
UO	8 Antidiskriminering	-10
UO 8 Integration – storstadssatsning		-40
UO	9 Återbetalning partihandelsavgifter	-85
UO	9 Insatser mot spelberoende	-5
UO 17 Kulturmiljövård		-15
UO 23 Fiskesekretariat		-10	-10
UO 23 Arealersättning och djurbidrag				-150	-250	-250
Summa utgiftsreformer		-408	-10	-150	-250
Summa ökning av takbegränsade utgifter		-402	-13	-150	-250	-250
Inkomstförändringar
Anställningsstöd till långtidssjukskrivna		-200	-600	-600	-600	-600
Offentligt skyddat arbete (OSA)		-400	-785	-785	-785	-785
Summa inkomstförändring,
netto (periodiserad effekt)		-600	-1 385	-1 385	-1 385	-1 385
Tillfälligt sysselsättningsstöd
till kommuner och landsting		-740	-3 000
Fast belopp 200 kronor till kommunerna			-1 300
Summa inkomstförändring enligt
nationalräkenskaperna		-1 340	-5 685	-1 385	-1 385	-1 385
Nettoförbättring av den
offentliga sektorns finanser		3 945	5 897	6 046	7 520	7 497

83

PROP. 2002/03:100

Tabell 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor.	2003	2004
Utgiftsreformer
UO 1 Regeringskansliet	0,08	0,10
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	0,06	0,51
UO 3 Skatt, tull och exekution	0,02	0,01
UO 4 Rättsväsendet	0,20	0,40
UO 5 Internationell samverkan	0,01	0,00
UO 7 Internationellt bistånd	1,64	1,46
UO 8 Invandrare och flyktingar	0,14	-0,08
UO 9 Hälso- och sjukvård	2,50	0,79
Varav läkemedelsreform	0,75	0,90
Varav tandvård	1,50
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	0,71	0,13
Varav ohälsosatsning	0,67
UO 11 Pensioner m.m.	2,80
Varav höjd garantipension	1,28
Varav änkepension	0,80
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	0,72	0,60
Varav mamma/pappamånad	0,50	0,50
Varav höjd grundnivå i föräldraförsäkring	0,10	0,10
UO 13 Arbetsmarknad	1,70
UO 14 Arbetsliv	0,10	-0,10
UO 15 Studiestöd	0,90
UO 16 Utbildning och forskning	2,10	1,00
Varav skola	1,00	1,00
Varav högskola/forskning	1,10
UO 17 Kultur	0,08	0,02
UO 18 Bostäder	0,35	0,12
UO 19 IT-infrastruktur	0,20
UO 20 Miljösatsningar	0,24	0,62
UO 22 Infrastruktursatsningar	0,00	2,10
Lånefinansierade infrastruktursatsningar	1,00
UO 23 Jord- och skogsbruk	0,02	0,02
UO 24 Näringsliv	0,10	0,08
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner	3,74	2,01
Varav vårdsatsningar	2,00	1,00
Varav allmän förskola	1,20
Summa utgiftsreformer	19,40	9,54

Anm: Beloppen är avrundande och summerar därför inte alltid.

84

PROP. 2002/03:100

Fortsättning på tabell 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor.		2003	2004
Inkomstreformer
Höjd koldioxidskatt (+16%), brutto		-0,86
Höjd energiskatt på el (+2,1 öre/kWh), brutto		-1,80
Höjd avfallsskatt, brutto		-0,32
Höjd skatt på naturgrus, brutto		-0,12
Höjda grundavdrag som del av grön skatteväxling, brutto		3,00
Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto		0,13	1,17
Höjd skatt på lågpriscigaretter, brutto		-0,30
Sänkt energiskatt på bränslen i kraftvärmeverk, brutto			0,70
Slopat elavdrag och ändrad proportionering i kraftvärmeverk, brutto			-1,00
Nytt taxeringsförfarande, brutto		0,30	0,20
Skattestrategi, biodrivmedel och alkylatbensin, brutto		1,00
Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, brutto		1,28	-0,14
Anställningsstöd långtidssjukskrivna, brutto		0,20	0,40
OSA, omföring av stöd, brutto		0,40	0,39
Summa inkomstreformer, brutto		2,91	1,72
Indirekta effekter av inkomstreformer		0,00	0,41
Summa inkomstreformer, netto		2,91	2,12
Summa utgifts- och inkomstreformer		22,31	11,67
Finansiering m.m.
UO	6 Försvarsomställningen	-2,00	-1,00
UO	8 Storstadspolitiken inkl. minskningar på UO 16		-0,23
UO 10 Sjukpenning skall motsvara arbetslöshetsersättningen		-0,30	-0,30
UO 10 Förlängd sjuklöneperiod från 14 till 21 dagar		-0,67	-0,67
UO 10 Reviderad SGI-beräkning		-0,56	-0,57
UO 12 Borttagande av kontaktdagar i föräldraförsäkringen		-0,08	-0,22
UO 13 Deltidsarbetslösa			-0,55
UO 13 Snabbare utflöde ur arbetslöshet			-1,00
UO 13 OSA, omföring av stöd		-0,40	-0,38
UO 15 Rekryteringsstöd och prioriterat studiebidrag			-0,83
UO 16 IT i skolan		-0,20
UO 18 Lokala investeringsprogram för ek. hållbarhet		-0,43	-0,36
UO 21 Vissa energipolitiska åtgärder upphör		-0,44	-0,38
UO 23 Jordbruk		-0,20
UO 24 Utfasning Östersjösatsning			-0,20
UO 25 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd		-0,30
UO 25 Särskilda insatser, finansiering av bl.a. vård		-0,48
Besparing på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål 0,7%		-1,05
Övrigt		-1,86	-1,25
Summa finansiering m.m.		-8,97	-7,95
Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m.		10,43	1,59
Reformer inkl. finansiering m.m.		13,34	3,72

85

PROP. 2002/03:100

4.4 Statsbudgetens utveckling 2003–2006

4.4.1 Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 per definition med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov och att staten har möj- lighet att amortera på statsskulden.

Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1990–2006

Miljarder kronor

150
100
50
0
-50
-100
-150
-200
-250
-300
90	91 92 93 94	95	96 97 98	99	00	01 02 03	04	05 06

Under perioden 1990–1997 var utfallet för stats- budgeten oavbrutet negativt. Budgetunderskot- tet var som störst 1993 då lånebehovet uppgick till 250 miljarder kronor. Konsolideringspro- grammet och den ekonomiska återhämtningen innebar att underskotten reducerades markant de följande åren. År 1998 uppvisade statsbudge- ten ett överskott och staten amorterade nära 10 miljarder kronor på statsskulden. Statsbud- getens saldo förbättrades ytterligare 1999 till 82 miljarder kronor, främst till följd av engångsef- fekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av premiepensionsmedel. År 2000 uppgick budgetöverskottet till 102 miljarder kronor. Det höga utfallet förklaras främst av överföringen av medel från AP-fonden samt försäljning av aktieinnehav. År 2001 mins- kade överskottet till 39 miljarder kronor vilket bl.a var en följd av lägre positiva engångseffekter. Förra året minskade överskottet ytterligare, till 1,2 miljarder kronor. Det försämrade budget- saldot beror både på lägre inkomster och högre utgifter. För innevarande år prognostiseras ett underskott på ca 21 miljarder kronor. För åren 2004 och 2005 beräknas ett underskott på ca 27 respektive 8 miljarder kronor och för 2006 be- räknas ett underskott på ca 1 miljard kronor.

4.4.2 Statsbudgetens utfall 2002

Uppföljningen av budgetåret 2002 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2002 (skr. 2002/03:101). Denna redovisning visar sammanfattningsvis följande.

Statsbudgetens saldo 2002 uppgick till 1,2 miljarder kronor, vilket är 17,7 miljarder kronor lägre än budgeterat. Utfallet på statsbudgeten påverkas av ett antal faktorer såsom den makro- ekonomiska utvecklingen, beteendeförändringar samt ekonomiska konsekvenser av fattade be- slut.

Statsbudgetens utfall påverkas också av en- gångseffekter. De största under 2002 var en extra utdelning från Riksbanken på 20 miljarder kronor och Sveaskog AB:s återbetalning av ett lån på 12 miljarder kronor (se tabell 4.16 i avsnitt 4.4.5.).

Statsbudgetens inkomster uppgick till 730 miljarder kronor 2002, vilket är drygt 2 miljarder kronor mindre än beräknat i den ursprungliga statsbudgeten. Inkomsterna från försäljning av statlig egendom blev ca 15 miljarder kronor lägre än budgeterat medan skatteinkomsterna blev ca 11 miljarder kronor högre, främst på grund av högre skatter på löneinkomster än tidigare be- räknat.

Tabell 4.10 Statsbudgetens utfall 2002

Miljarder kronor

	Stats-	Tilläggs-	Utfall	Differens
	budget1	budget		utfall–
				statsbudget
Inkomster	732,7		730,5	-2,3
Skatter m.m.	648,2		659,4	11,2
Övriga inkomster	84,6		71,1	-13,5
Utgifter m.m.	713,9	15,6	729,3	15,4
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor2	650,2	15,6	658,0	7,8
Statsskuldsräntor	63,3		67,3	4,0
Riksgäldskontorets
nettoutlåning m.m.3	0,4		4,0	3,6
Budgetsaldo	18,8		1,2	-17,7

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Med statsbudget avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2001, dvs. exklusive tilläggsbudgetar under 2002.

2 Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

3 Inklusive kassamässig korrigering.

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 729 miljarder kronor 2002, vilket är 15 miljarder kronor mer än budgeterat i den ursprungliga statsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområdena

86

exklusive statsskuldsräntor m.m. blev ca 8 mil- jarder kronor högre än budgeterat. Avvikelsen förklaras bl.a. av ökade utgifter inom utgiftsom- råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (4,5 miljarder kronor), högre utgifter för utjämningsbidraget till kommunerna, samt högre utgifter för arealersättning på grund av ti- digareläggning från 2003.

Den kassamässiga korrigeringen blev 38 mil- jarder kronor mindre än beräknat och Riks- gäldskontorets nettoutlåning 41 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det beror främst på förändringar i Riksgäldskonto- rets nettoutlåning som påverkats av att Kärn- avfallsfonden, Premiepensionsmyndigheten och Insättningsgarantinämnden från och med den 1 juli 2002 själva får placera i statsobligationer i stället för på konto i Riksgäldskontoret.

PROP. 2002/03:100

Tabell 4.11 Statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2002	2003	2004	2005	2006
Skatteinkomster	659,4	626,3	656,6	692,3	720,7
Övriga inkomster	71,1	66,7	64,6	65,5	65,3
Totala inkomster	730,5	693,0	721,3	757,8	786,1
Procent av BNP
Skatteinkomster	28,2	25,8	25,9	26,1	26,0
Övriga inkomster	3,0	2,7	2,6	2,5	2,4
Totala inkomster	31,2	28,6	28,5	28,6	28,3
Differens mot budgetpropositionen för 2003 i miljarder kronor
Skatteinkomster	5,7	-11,2	-10,5
Övriga inkomster	-0,2	2,8	1,8
Totala inkomster	5,5	-8,3	-8,7

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

4.4.3 Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens totala inkomster består av skatter samt övriga inkomster. Av statsbudgetens in- komster utgör skatterna drygt 90 procent. De övriga inkomsterna består främst av inkomster av statens verksamhet, inkomster av försåld egendom, kalkylmässiga inkomster och bidrag från EU.

Statsbudgetens skatteinkomster är kassamäs- siga, vilket innebär att de redovisas det år de be- talas, eller för vissa skatter när de debiteras. I den kassamässiga redovisningen finns därmed inslag av skatteinbetalningar som är hänförliga till tidi- gare inkomstår.

Skatteinkomsterna beräknas öka med drygt 61 miljarder kronor under perioden 2002–2006. Övriga inkomster beräknas minska med knappt 6 miljarder kronor under samma period. Skatteinkomsterna i procent av BNP minskar med drygt 2 procentenheter mellan 2002 och 2003, där omkring hälften av nedgången förkla- ras av omläggningen av kommunkontosystemet. Även nivån på juridiska och fysiska personers inkomstskatt har inverkan genom nedreviderade skatter. Från 2003 är statens skatteinkomster i stort sett oförändrade som andel av BNP.

Jämfört med beräkningen till budgetproposi- tionen för 2003 har statsbudgetens inkomster reviderats upp med 5,5 miljarder kronor för 2002. De därpå följande åren har prognosen ju- sterats ned med drygt 8 miljarder kronor.

Av nedjusteringen 2003 svarar fysiska personers inkomstskatt för ca 6 miljarder kronor och juridiska personers inkomstskatt för ca 10 miljarder kronor. Samtidigt har prognosen för inkomsttitlarna Utjämningsavgift och kompensa- tion för mervärdesskatt och Betalningsdifferenser skattekonto justerats upp med knappt 7 miljarder kronor.

För 2004 har prognosen justerats ned bero- ende på lägre inkomster från juridiska personers inkomstskatt med knappt 12 miljarder kronor, samtidigt som inkomsterna från skatt på varor och tjänster förväntas bli drygt 5 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till bud- getpropositionen. Förslagen i denna proposition om att förlänga såväl det tillfälliga sysselsätt- ningsstödet som den s.k. 200-kronan till 2004 bidrar också till att statens inkomster är lägre 2004 jämfört med beräkningen till budgetpropositionen.

En utförlig redovisning av statsbudgetens och den offentliga sektorns inkomster redovisas i kapitel 5.

87

PROP. 2002/03:100

4.4.4 Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts- områden, minskning av anslagsbehållningar11, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret samt kassamässig korrigering (inklu- sive överföring från AP-fonden).

Omläggningen av kommunkontosystemet innebär att utgifterna för utgiftsområde 25 All- männa bidrag till kommuner minskar med ca 31 miljarder kronor fr.o.m. 2003, samtidigt som statsbudgetens inkomstsida minskar med mot- svarande belopp. Omläggningen av kommun- kontosystemet motiverade en teknisk justering av utgiftstaket 2003 och 2004 i budgetproposi- tionen för 2003. Till följd av denna tekniska för- ändring och andra förändringar som motiverat tekniska justeringar av utgiftstaket 2002 och 2003 har såväl de takbegränsade utgifterna som utgiftstaket för 2002 justerats ned med 20 miljarder kronor i den redovisning av utgiftsut- vecklingen under perioden 2002–2006 som pre- senteras i detta avsnitt. Därigenom erhålls en jämförbarhet av utgiftsutvecklingen över tiden.

Tabell 4.12 Statsbudgetens utgifter 2002–2006

Miljarder kronor och procent av BNP

	2002	2003	2004	2005	2006
Utgifter exkl.	638,0	664,5	689,1	707,1	719,7
statsskuldsräntor2
Procent av BNP	27,3	27,4	27,2	26,7	26,0
Statsskuldsräntor	67,3	42,1	45,6	48,3	54,6
Procent av BNP	2,9	1,7	1,8	1,8	2,0
Statsbudgetens utgifter	705,3	706,6	734,6	755,4	774,4
Procent av BNP	30,1	29,1	29,0	28,5	27,9
Ålderspensionssystemet	153,6	157,1	165,8	172,0	182,3
vid sidan av statsbudgeten
Takbegränsade utgifter3	791,6	821,6	854,9	879,1	902,1
Budgeteringsmarginal	0,4	0,4	1,1	10,9	24,9
Utgiftstak	792,0	822,0	856,0	890,04	927,04

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 För att få jämförbarhet mellan åren har såväl de takbegränsade utgifterna som utgiftstaket 2002 justerats ned med 20 miljarder kronor till följd av tekniska förändringar som motiverat justeringar av utgiftstaket. Utgiftstaket uppgick således till 812 miljarder kronor 2002.

2 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

3 Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

4 Teknisk bedömning av utgiftstaket 2005–2006 (se avsnitt 4.1).

11 Skillnaden mellan förbrukade medel och anvisade medel återspeglas i det budgeterade beloppet för minskning av anslagsbehållningar.

De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs. ut- gifterna exklusive statsskuldsräntor, beräknas öka med ca 82 miljarder kronor under perioden 2002–2006.12 I relation till BNP minskar de pri- mära utgifterna med 1,3 procentenheter under perioden, efter att de tekniska förändringarna beaktats.

Ränteutgifterna beräknas minska med ca 25 miljarder kronor mellan 2002 och 2003. Åren 2004–2006 väntas ränteutgifterna åter öka något. Under perioden 2002–2006 beräknas ränteut- gifterna dock minska med ca 13 miljarder kronor eller med 0,9 procentenheter i relation till BNP.

De totala utgifterna för statsbudgetens samt- liga 27 utgiftsområden beräknas därmed öka med ca 69 miljarder kronor mellan 2002 och 2006. I relation till BNP beräknas statsbudgetens utgifter minska från 30,1 procent 2002 till 27,9 procent 2006.

Takbegränsade utgifter 2002–2006

De takbegränsade utgifterna består dels av stats- budgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I tabell 4.12 redovisas även de takbegränsade utgifterna för perioden 2002–2006.13

Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med ca 29 miljarder kronor under perioden 2002–2006. Tillsammans med ökningen av stats- budgetens primära utgifter (82 miljarder kronor) beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 111 miljarder kronor 2002–2006, när tekniska förändringar som motiverat justeringar av ut- giftstaket beaktats. De takbegränsade utgifterna ökar därmed i genomsnitt med ca 28 miljarder kronor per år under beräkningsperioden. Den årliga ökningen minskar från över 30 miljarder kronor per år i början av perioden till under 24 miljarder kronor per år 2005–2006.

I tabell 4.13 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga faktorerna bakom utgiftsutveck- lingen under beräkningsperioden.

12 Utgifterna 2005 och 2006 utgår från de konsekvensberäkningar som redovisas i avsnitt 6.2.

13 För att få jämförbarhet mellan åren har såväl de takbegränsade utgifterna som utgiftstaket 2002 justerats ned med 20 miljarder kronor till följd av tekniska förändringar som motiverat justeringar av utgiftstaket.

88

PROP. 2002/03:100

Pris- och löneomräkning av anslag för för- valtnings- och investeringsändamål ökar utgif- terna med ca 5 miljarder kronor per år.

Makroekonomiska effekter på statsbudgetens utgifter, såsom högre prisbasbelopp, inkomst- index, timlön och bruttonationalinkomst ökar statsbudgetens utgifter med i genomsnitt ca 5 miljarder kronor per år 2002–2006. Den relativt stora utgiftsökningen 2006 till följd av makro- ekonomiska effekter beror bl.a. på att minsk- ningen av antalet personer i arbetsmarknadspo- litiska program avstannar i slutet av beräkningsperioden.

Beslutade och aviserade reformer ökar utgif- terna med ca 30 miljarder kronor mellan 2002 och 2006. Besparingar och utfasning av tidsbe- gränsade program innebär en utgiftsminskning med ca 17 miljarder kronor 2003–2004. År 2003 ger förändringarna till följd av nya beslut upphov till utgiftsökningar med netto ca 10 miljarder kronor. Åren därefter uppgår nettobidraget till de totala utgifterna till följd av beslut till mellan 1 och 2 miljarder kronor per år. De enskilda re- formernas och besparingarnas budgeteffekter redovisas i avsnitt 4.3.

Förändringen av utgifterna till följd av föränd- rade volymer och övriga faktorer är särskilt stor 2004. Detta beror bl.a. på tidigareläggningar av utgifter för arealersättning och avgiften till EU från 2003 till 2002. Dessa tidigareläggningar medför att utgifterna 2003 blir lägre än normalt för dessa anslag och bidrar därför till en särskilt stor ökning av utgifterna mellan 2003 och 2004.

Vid sidan av utgiftsförändringar till följd av vo- lymförändringar i olika regelstyda transfere- ringssystem består övrigtposten 2003 av den överföring av bosättningsbaserade pensioner om 7 miljarder kronor från ålderspensionssystemet till statsbudgeten som görs i år. År 2005 består övrigtposten av en relativt stor beräknad ökning av förbrukning av anslagsbehållningar på förvalt- nings- och investeringsanslag.

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ökar med ca 29 miljarder kronor 2002–2006. Justerat för ovan nämnda överföring av de bosättningsbaserade folkpen- sionerna uppgår ökningen under perioden till ca 36 miljarder kronor. Denna utgiftsökning kan till största delen förklaras av den indexering som görs av pensionerna och till resterande del av att pensionärernas genomsnittliga ATP-poäng ökar samtidigt som antalet individer med inkomst- grundad ålderspension ökar. Vidare följsam- hetsindexeras tilläggspensionerna för individer över 65 år. Följsamhetsindexering innebär att pensionernas reala värde följer den genomsnitt- liga realinkomstutvecklingen i samhället med av- drag om 1,6 procent. Den relativt stora ökningen av utgifterna för ålderspensionssystemet 2006 beror på ett högre inkomstindex. Det högre in- komstindexet 2006 beror bl.a. på en högre för- väntad inflation 2005 jämfört med 2004.

Tabell 4.13 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

Förändring	2003	2004	2005	2006	2002–2006
Utgiftstak1	30	34	342	372	135
Takbegränsade utgifter	30	33	24	23	110
Förklaras av:
Pris- och löneomräkning	5	5	5	4	18
Övriga makroekonomiska förändringar	3	4	4	7	19
Reformer	18	10	1	1	30
Besparingar/utfasningar av program	-9	-8	0	0	-17
Volymer, förändring av anslagsbehållningar och övrigt	10	13	8	1	31
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	3	9	6	10	29

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 För att få jämförbarhet mellan åren har såväl de takbegränsade utgifterna som utgiftstaket för 2002 justerats ned med 20 miljarder kronor till följd av tekniska förändringar som motiverat justeringar av utgiftstaket. Den faktiska förändringen av utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna mellan 2002 och 2003 uppgår således till 10 miljarder kronor.

2 Förändringen följer av regeringens tekniska bedömning av utgiftstak för 2005 och 2006, se avsnitt 4.1.

89

PROP. 2002/03:100

4.4.5 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgif- ter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

Statsbudgeten visade ett överskott på 1,2 miljarder kronor 2002. I år beräknas stats- budgetens saldo visa ett underskott på ca 21 miljarder kronor vilket beror på både lägre in- komster och högre utgifter jämfört med 2002 (se vidare avsnitt 4.4.1). Åren 2004 och 2005 beräk- nas lånebehovet uppgå till ca 27 respektive 8 miljarder kronor. År 2006 beräknas ett lånebe- hov på ca 1 miljard kronor. Jämfört med beräk- ningarna i budgetpropositionen för 2003 har budgetsaldot försämrats med drygt 7 miljarder kronor 2003 och knappt 5 miljarder kronor 2004.

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- mässig korrigering på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av föränd- ringar av myndigheternas räntekontobehåll- ningar, in- och utbetalningar av premiepensions- medel samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av stu- dielån.

Sedan 1995 har medel för premiepensionen tillfälligt placerats i RGK. Under perioden 2002– 2006 beräknas de årliga inbetalningarna succes- sivt öka från 21 till 26 miljarder kronor. Inbetal- ningarna inklusive ränta överförs till Premiepen- sionsmyndigheten (PPM) med två års fördröjning. Utbetalningen under 2000 avsåg dock premiepensionsmedel för åren 1995–1998. Från och med 2001 beräknas utbetalningar av premiepensionsmedel uppgå till ungefär samma nivå som de årliga inbetalningarna. RGK:s netto- utlåning till CSN beräknas uppgå till drygt 10 miljarder kronor per år under perioden 2003– 2006.

Finansiering av infrastruktursatsningar kom- mer under 2003–2004 att innebära en ökad utlå-

ning till framför allt Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

Kassamässig korrigering och överföring från AP- fonden

En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår, dels kan det förekomma transak- tioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från AP-fonden till statsbudgeten som gjordes 1999–2001 som en följd av pen- sionsreformen.

Pensionsreformen har inneburit att statsfinan- serna har försvagats med ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis motverka denna försvag- ning överfördes 45 miljarder kronor per år från AP-fonden till statsbudgeten under åren 1999 och 2000. Under 2001 ägde ytterligare en över- föring rum bestående av stats- och bostadsobli- gationer till ett marknadsvärde av 155 miljarder kronor. Den del av överföringen som utgjordes av bostadsobligationer påverkar lånebehovet under hela beräkningsperioden, dels genom att de olika obligationslånen genererar ränteavkast- ning, dels genom att obligationerna förfaller till betalning vid olika tillfällen. Av tabell 4.14 fram- går att budgetsaldot förstärks med ca 13 miljar- der kronor 2003, ca 4 miljarder kronor 2004 och ca 2 miljarder kronor 2005 till följd av överfö- ringen av bostadsobligationer. Enligt pensions- överenskommelsen skall det slutliga överfö- ringsbeloppet fastställas vid en kontrollstation 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005.

Under 2002 uppstod dessutom en större kas- samässig korrigeringspost på 39 miljarder kronor då Kärnavfallsfonden, Premiepensionsmyndig- heten och Insättningsgarantinämnden omvand- lade kontotillgångar hos Riksgäldskontoret till nyemitterade statsobligationer i enlighet med riksdagens beslut. Omvandlingen har även medfört en belastning av anslaget 92:1 Räntor på statsskulden (utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.) med en omvärderingspost på drygt 2 miljarder kronor. Dessa transaktioner har inte påverkat statens lånebehov.

90

PROP. 2002/03:100

Tabell 4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

		2001	2002	2003	2004	2005	2006
Inkomster		755,1	730,5	693,0	721,3	757,8	786,1
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1		640,8	658,0	664,5	689,1	707,1	719,7
Statsskuldsräntor m.m.2		81,3	67,3	42,1	45,6	48,3	54,6
Riksgäldskontorets nettoutlåning		28,8	50,2	13,4	17,4	12,8	12,9
varav	In-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3	-1,3	-4,0
	Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta	-20,3	-20,5	-21,6	-22,8	-25,0	-26,0
	Utbetalning av premiepensionsmedel	18,2	18,9	21,5	23,5	24,0	25,2
	CSN, studielån	10,0	10,0	10,3	10,6	10,8	11,0
	Infrastrukturinvesteringar	1,0	2,6	4,5	5,3	2,2	1,8
	Övrigt, netto4	21,0	43,4	-1,3	0,7	0,9	0,9
Kassamässig korrigering5		-34,4	-46,3	-6,1	-3,9	-1,9	0,0
varav	Överföring från AP-fonden	-46,3	-8,7	-13,4	-3,9	-1,9	0,0
Statsbudgetens saldo		38,7	1,2	-20,9	-26,8	-8,5	-1,2
Skulddispositioner m.m.6		-85,0	-6,3	-19,9	-0,5	5,3	-0,4
Okonsoliderad statsskuld 7,8		1 211,8	1 204,3	1 205,3	1 231,7	1 245,5	1 246,3
Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper9		2,4	38,9	41,2	42,4	43,4	44,4
Statsskuld vid årets slut7,10,11		1 209,4	1 165,4	1 164,1	1 189,3	1 202,1	1 201,9
Procent av BNP		53,3	49,8	48,0	47,0	45,3	43,3
Statsskuldsförändring11		-123,5	-44,0	-1,3	25,1	12,8	-0,2

Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2 Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3 Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4 Varav individuellt kompetenssparande -1,2 miljarder kr 2001 och –2,3 miljarder kr 2003, Sveaskog AB 12,0 miljarder kr 2001 och –12,0 miljarder kr 2002 samt 39 miljarder kr 2002 avseende emission i statsobligationer då vissa myndigheter (Premiepensionsmyndigheten, Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden) i enlighet med riksdagens beslut omvandlade kontotillgångar hos Riksgäldskontoret till statsobligationer. Eftersom nettoutlåningen påverkas men inte statens lånebehov innebär det en motsvarande post under kassamässig korrigering (se även not 5).

5 Varav extra utdelning från Riksbanken på 19,6 miljarder kr 2001. För 2002 utgör –39 miljarder kr den i not 4 nämnda omvandlingen av vissa myndigheters omvandling av kontotillgångar hos Riksgäldskontoret till statsobligationer.

6 Utgörs normalt av orealiserad värdeförändringar på valutaskulden. År 2001 var skulddispositionerna ovanligt stora. Statsskulden skrevs ner till följd av överföringen från AP-fonden och Riksbankens extraordinära utdelning till de delar som dessa bestod av statspapper. Skulden skrevs ner med obligationernas nominella belopp (68,8 resp. 18,6 mdkr). Under 2002 har nya obligationer emitterats motsvarande 39 miljarder kr till följd av att vissa statliga myndigheter getts möjlighet att placera i statspapper som komplement till nuvarande inlåning i Riksgäldskontoret. Då ett skuldslag byts mot ett annat sker ingen kassamässig transaktion och lånebehovet påverkas således inte.

7 Det nya statsskuldsmåttet träder i kraft 1 januari 2003. Se även vidare under rubriken ”Statsskulden” i detta avsnitt angående statsskuldsbegreppen.

8 I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. Som jämförelse visas 2001 och 2002 enligt det nya måttet. Statsskuld enligt tidigare mått motsvarar 2001 1 156,8 miljarder kr, 2002 1 160,3 miljarder kr.

9 Posten ”Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper” ökade kraftigt 2002 till följd av att vissa myndigheter (Premiepensionsmyndigheten, Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden) givits möjlighet att aktivt placera i statspapper.

10 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort. Statsskuld enligt tidigare mått motsvarar 2001 1 154,4 miljarder kr eller 50,9 procent av BNP, 2002 1 121,4 miljarder kr eller 47,9 procent av BNP.

11 Avser statsskuldsförändring beräknat enligt det nya måttet.

91

PROP. 2002/03:100

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov. Till skillnad från statsbudgetens saldo definieras det finansi- ella sparandet av ett internationellt regelverk för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av transaktioner som påverkar en sektors finansiella förmögenhet. Den principiella skillnaden för svenska förhållanden mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande är att stats- budgetens saldo endast avspeglar lånebehovet, medan det finansiella sparandet tar hänsyn till förändringar av både finansiella tillgångar och skulder. Det innebär att förändringar av stats- budgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsvarande förändring av statens finansiella sparande. Ett exempel på en transaktion som på- verkar statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av statligt ak- tieinnehav. En sådan försäljning förbättrar stats- budgetens saldo, medan statens finansiella spa- rande förblir oförändrat eftersom statens förmö- genhet inte förändras av att en tillgång (värde- papper) byts mot en annan tillgång (likvida medel).

I tabell 4.15 redovisas de viktigaste skillna- derna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande. En permanent skillnad mel- lan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande utgörs av den årliga nettoutlåning som Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens saldo med ca 11 miljarder kronor varje år medan statens finansiella sparande inte påverkas efter- som varje nytt lån motsvarar en lika stor fordran. Ytterligare en post som påverkar statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande olika, är räntor på statsskulden. De kassamässiga stats- skuldsräntorna påverkar statsbudgetens saldo medan de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna påverkar statens finansiella sparande.

Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004	2005	2006
Statsbudgetens
saldo	39	1	-21	-27	-8	-1
Effekt av
överföring AP-
fonden1	109	-9	-13	-4	-2	0
CSN studielån	10	10	10	11	11	11
Amortering gamla
studielån (t.o.m.
1988)	-3	-3	-2	-2	-2	-2
Försäljning av
aktiebolag m.m.	-2	0	-15	-15	-15	-15
Periodiserings-		�