Budgetpropositionen för 2003 Förslag till statsbudget får 2003, finansplan, skattefrågor, ändrade anslag för 2003

Regeringens proposition 2002/03:1

Budgetpropositionen för 2003

Förslag till statsbudget för 2003, finansplan, skattefrågor, ändrade anslag för 2002

Regeringens proposition 2002/03:1

Budgetpropositionen för 2003

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för 2003.

Stockholm den 3 oktober 2002

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens inkomster och utgifter för 2003. Vidare presenteras en finansplan, förslag till utgiftstak för staten för åren 2002–2004 och förslag till hur utgifterna 2003 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet med effekt från 2003.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2002 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2002.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens anslag och inkomsttitlar för 2003. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2004.

PROP. 2002/03:1

Förslag till statsbudget för budgetåret 2003

Utgifter m.m.

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	7 349 618
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 078 095
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	8 265 923
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	24 584 790
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	1 284 511
Utgiftsområde	6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 704 155
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	17 140 303
Utgiftsområde	8	Invandrare och flyktingar	7 128 370
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	33 170 735
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	119 398 964
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	52 547 320
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	52 889 100
Utgiftsområde	13	Arbetsmarknad	60 306 689
Utgiftsområde	14	Arbetsliv	1 147 627
Utgiftsområde	15	Studiestöd	21 849 680
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	42 386 673
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 357 903
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 482 356
Utgiftsområde	19	Regional utjämning och utveckling	3 607 776
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	3 335 075
Utgiftsområde	21	Energi	1 687 366
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	25 858 344
Utgiftsområde	23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10 460 479
Utgiftsområde	24	Näringsliv	3 542 675
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	68 030 664
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	54 450 000
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	23 695 000
Summa utgiftsområden			715 740 191
Minskning av anslagsbehållningar			370 466
Summa utgifter			716 110 657
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto			12 047 000
Kassamässig korrigering			-13 400 000
Summa			714 757 657

PROP. 2002/03:1

Inkomster m.m.

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000	Skatter m.m.	637 458 790
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	28 502 360
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	2 325 641
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	6 347 000
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	11 646 700

Summa inkomster	701 280 491
Beräknat lånebehov	13 477 166
Summa	714 757 657

PROP. 2002/03:1

Innehållsförteckning

1	Finansplan .............................................................................................................		17
	1.1	Ansvar och samarbete ...........................................................................	17
	1.2	Det ekonomiska läget............................................................................	18
	1.2.1	Internationell ekonomisk utveckling...................................................	18
	1.2.2	Svensk ekonomisk utveckling...............................................................	18
	1.2.3	Tre scenarier ..........................................................................................	19
	1.3	Den ekonomiska politiken....................................................................	20
	1.3.1	Sunda offentliga finanser ......................................................................	20
	1.3.2	Stabila priser...........................................................................................	22
	1.3.3	En väl fungerande lönebildning............................................................	22
	1.4	Arbete och tillväxt.................................................................................	23
	1.5	Reformer................................................................................................	25
	1.5.1	Barn och unga - vår framtid ..................................................................	27
	1.5.2	De äldres trygghet skall stärkas............................................................	27
	1.5.3	Ökade resurser till vården och omsorgen............................................	28
	1.5.4	Sverige – ett kunskapssamhälle.............................................................	28
	1.6	Krafttag mot ohälsa...............................................................................	28
	1.7	Rättvisa skatter ......................................................................................	31
	1.8	Hållbar utveckling.................................................................................	34
	1.9	Ett Sverige för alla .................................................................................	36
2	Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................		41
3	Lagförslag..............................................................................................................		49
	3.1	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........	49
	3.2	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................	51

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift................................................................................................

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om

	skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för
	tele- och datakommunikation...............................................................	54
3.5	Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på
	förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m. ...................................	55

3.6Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattnings

avtal mellan de nordiska länderna.........................................................

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi......................................................................................................

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på

avfall .......................................................................................................

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på

naturgrus................................................................................................

PROP. 2002/03:1

3.10

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt........

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning

av viss privatinförsel..............................................................................

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från

		skatt vid import, m.m. ..........................................................................	75
4	Budgetpolitiska mål och statsbudgeten ..............................................................		79
	4.1	Budgetpolitiska mål ..............................................................................	79
	4.1.1	Utgiftstak för staten .............................................................................	81
	4.1.2	Beräkning av den offentliga sektorns utgifter.....................................	82
	4.1.3	Överskott i offentliga sektorns finanser .............................................	83
	4.2	Makroekonomiska förutsättningar......................................................	84
	4.3	Politiska prioriteringar..........................................................................	85
	4.4	Statsbudgetens utveckling....................................................................	93
	4.4.1	Uppföljning av statsbudgeten för 2002 ...............................................	93
	4.4.2	Statsbudgetens inkomster ....................................................................	94
	4.4.3	Statsbudgetens utgifter.........................................................................	95

4.4.4Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och

		statsskulden ...........................................................................................	98
	4.5	Kommunsektorns finanser .................................................................	102
	4.6	Ålderspensionssystemet .....................................................................	104
	4.7	Den offentliga sektorns finanser ........................................................	104
	4.8	Internationella jämförelser av offentliga utgifter ..............................	106
5	Inkomster ...........................................................................................................		111
	5.1	Inledning ..............................................................................................	111
	5.1.1	Makroekonomiska förutsättningar ....................................................	114
	5.1.2	Regeländringar ....................................................................................	114
	5.1.3	Osäkerhet i skatteberäkningen ..........................................................	114
	5.2	Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning ...................	116
	5.2.1	Inkomstskatt hushåll ..........................................................................	116
	5.2.2	Inkomstskatt företag ..........................................................................	119
	5.2.3	Socialavgifter och löneskatter ............................................................	120
	5.2.4	Egendomsskatter .................................................................................	121
	5.2.5	Skatt på varor och tjänster ..................................................................	122
	5.2.6	Övriga skatter ......................................................................................	125
	5.3	Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna ..........	126
	5.4	Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning ......................	127
	5.4.1	Skatter ..................................................................................................	127
	5.4.2	Övriga inkomster ................................................................................	128
	5.4.3	Ändrad redovisning av inkomsttitlar .................................................	131
	5.4.4	Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2002 .............	131
	5.5	Kommunsektorns skatter ...................................................................	132
	5.6	Skattekvoter ........................................................................................	133
	5.6.1	Skattekvoten – skatt över BNP ..........................................................	133
	5.6.2	Implicita skattekvoter .........................................................................	134
6	Utgifter	...............................................................................................................	141
	6.1 .......................................................................................	Utgifter 2002	141
	6.1.1 ..............................................................	Takbegränsade utgifter 2002	141
	6.2 ...............	Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2003 och 2004	147

PROP. 2002/03:1

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2002 års

ekonomiska vårproposition ................................................................

149

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av

		statsbudgeten.......................................................................................	151
7	Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m.............................		163
	7.1	Finansiering av investeringar och rörelsekapital ...............................	163
	7.1.1	Låneramar för 2003 .............................................................................	163
	7.1.2	Räntekontokrediter för 2003..............................................................	165
	7.1.3	Sjunde AP-fonden...............................................................................	165
	7.1.4	Övrig utlåning från Riksgäldskontoret..............................................	166
	7.2	Statliga garantier..................................................................................	167
	7.3	Beställningsbemyndiganden ...............................................................	168
	7.4	Bemyndigande för ramanslag..............................................................	169
	7.5	Statliga myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt ..........	170
8	Skattefrågor.........................................................................................................		175
	8.1	Inledning..............................................................................................	175
	8.2	Skatter på förvärvsinkomster..............................................................	176
	8.2.1	Sänkt skatt på arbete som del i grön skatteväxling............................	176
	8.2.2	Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................	177
	8.2.3	Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster ................	179
	8.2.4	Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet...........................	179
	8.3	Kapital- och företagsbeskattning .......................................................	180
	8.3.1	3:12-utredningen .................................................................................	180

8.3.2Översyn av reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m.,

	förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt ....................................	180
8.3.3	Avskaffad kapitalvinstbeskattning av näringsbetingade andelar ......	180
8.4	Energi- och miljöskattefrågor.............................................................	180
8.4.1	Grön skatteväxling ..............................................................................	180
8.4.1.1	Höjd koldioxidskatt på bränslen........................................................	181
8.4.1.2	Höjd energiskatt på el.........................................................................	182
8.4.1.3	Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)...............	182
8.4.1.4	Höjd avfallsskatt..................................................................................	183
8.4.1.5	Höjd naturgrusskatt............................................................................	183
8.4.2	Kraftvärmebeskattning m.m...............................................................	184

8.4.2.1Höjda skatteavdrag för bränslen som förbrukas för

värmeproduktion i kraftvärmeverk ....................................................	184
8.4.2.2 Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk..............................	185

8.4.2.3Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i

kraftvärmeverk.....................................................................................

185

8.4.3Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende företag i kalk-

	och cementbranschen..........................................................................	186
8.4.4	Direktavdrag för sluttäckningsmaterial .............................................	187
8.4.5	Skattestrategi för alternativa drivmedel .............................................	187
8.5	Övriga punktskattefrågor ...................................................................	188
8.5.1	Privatinförselkvoter.............................................................................	188
8.5.2	Skatt på lågpriscigaretter.....................................................................	189
8.5.3	Reklamskatten .....................................................................................	191
8.6	Mervärdesskattefrågor ........................................................................	191
8.6.1	Skattesatserna utreds...........................................................................	191

PROP. 2002/03:1

	8.6.2	Skattelättnad för vissa byggtjänster...................................................	192
	8.7	Övriga skattefrågor.............................................................................	192
	8.7.1	Utvärdering av ROT-liknande åtgärder ............................................	192
	8.7.2	Tjänstebeskattningsutredningen........................................................	192
	8.7.3	Skattereduktion för utgifter för s.k. bredbandsanslutningar ...........	193
	8.8	Andra förslag i särpropositioner under hösten 2002........................	193
	8.9	Offentlig-finansiella effekter..............................................................	194
9	Tilläggsbudget.....................................................................................................		199
	9.1	Förslag till tilläggsbudget för 2002 ....................................................	199
	9.2	Tilläggsbudget per utgiftsområde ......................................................	199
	9.2.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................	199
	9.2.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............	201
	9.2.3	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................	202
	9.2.4	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .......................................	204
	9.2.5	Utgiftsområde 6 Totalförsvar ............................................................	205
	9.2.6	Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar ......................................	206
	9.2.7	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ................	206
	9.2.8	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp ............................................................................................	207
	9.2.9	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom .....................	208
	9.2.10	Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................	208
	9.2.11	Utgiftsområde 14 Arbetsliv................................................................	209
	9.2.12	Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................	209
	9.2.13	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................	210
	9.2.14	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............	212
	9.2.15	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
		byggande..............................................................................................	213
	9.2.16	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................	213
	9.2.17	Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................	214
	9.2.18	Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
		näringar................................................................................................	215
	9.2.19	Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................	217
Bilagor
Bilaga 1		Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2003
Bilaga 2		Svensk ekonomi
Bilaga 3		Avstämning av målet om en halvering av antalet socialbidragsberoende
		mellan åren 1999–2004

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 2002

PROP. 2002/03:1

Tabellförteckning

Utgifter m.m. ..................................................................................................................			4
Inkomster m.m. ..............................................................................................................			5
1.1	Försörjningsbalans....................................................................................................		18
1.2	Nyckeltal ...................................................................................................................		19
1.3	Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling .....................................................		19
1.4	De tre scenarierna .....................................................................................................		20
1.5	Offentliga finanser....................................................................................................		20
1.6	Offentligt finansiellt sparande i Sverige och några andra länder............................		21
1.7	Utgiftsreformer.........................................................................................................		26
1.8	Reformer för barnen .................................................................................................		27
1.9	Mer pengar till vården...............................................................................................		28
1.10		Gröna nyckeltal.......................................................................................................	36
2.1	Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för
		budgetåret 2002.....................................................................................................	44
4.1	Utgiftstak för staten .................................................................................................		80
4.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		80
4.3	Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål ...........................................................		80
4.4	Saldoutrymme och budgeteringsmarginal...............................................................		81
4.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ........................................................		82
4. 6 Utgiftstak för staten ................................................................................................			82
4.7	Utgiftstak för offentlig sektor .................................................................................		83
4.8	Makroekonomiska förutsättningar ..........................................................................		84
4.9	Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar....................................................		89
Fortsättning på 4.9 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar .........................			90
4.10		Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt
		nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar.................................................	91
		Fortsättning på 4.10 Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och
		inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och
		inkomstförändringar.............................................................................................	92
4.11		Budgetsaldo och statsskuld 2002 ...........................................................................	94
4.12		Statsbudgetens inkomster.......................................................................................	95
4.13		Statsbudgetens utgifter 2002 – 2004......................................................................	95
4.14		Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2002–2004 ...............................	96
4.15		Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år.......................	97
4.16		Statsbudgetens saldo och statsskulden ..................................................................	99
4.17		Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande........................................	101
4.18		Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter........................	101
4.19		Kommunsektorns finanser ...................................................................................	103
4.20		Ålderspensionsystemet.........................................................................................	104
4.21		Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................................	104
4.22		Den offentliga sektorns finanser..........................................................................	105
4.23		Offentliga utgifter i 11 EU-länder.......................................................................	108

PROP. 2002/03:1

5.1	Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster
		enligt nationalräkenskaperna och statsbudgetens inkomster 2001–2004.......	111
5.2	Offentliga sektorns skatter, underliggande årlig förändring 2002–2004.............		112
5.3	Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004.........................................................		113
5.4	Makroekonomiska förutsättningar och förändringar jämfört med
		vårpropositionen ................................................................................................	114
5.5	Fastighetsskatt årlig förändring 2001–2004..........................................................		114
5.6	Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004...............................................		115
5.7	Inkomstskattereformen 2000–2002.......................................................................		116
5.8	Skattepliktiga inkomster 2000–2004 .....................................................................		117
5.9	Förändring av kommunal skatt 2001–2004...........................................................		117
5.10		Skattereduktioner 2000–2004 ..............................................................................	117
5.11		Kapitalinkomster 2000–2004 ...............................................................................	118
5.12		Kapitalvinster och kapitalförluster 1999 och 2000 .............................................	118
5.13		Skattesatser för fastigheter 1997–2003................................................................	121
5.14		Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp 2000–2004.........................................	122
5.15		Införselkvoter 1999–2004 ....................................................................................	123
5.16		Skatt på energi 2000–2004....................................................................................	124
5.17		Specifikation av restförda skatter m.m. 2000–2004............................................	126
5.18		Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 2001–2004...........	126
5.19		Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR 2001–2004 .............................	127
5.20		Statsbudgeten skatter 2001–2004 ........................................................................	128
5.21		Statsbudgetens inkomster 2001–2004 .................................................................	129
5.22		Utvecklingen av skatteunderlaget 2000–2004.....................................................	132
5.23		Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–1999 samt
		skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval
		av OECD-länder ................................................................................................	134
5.24		Skattekvot enligt NR och periodiserad skattekvot 2000–2004 .........................	134
5.25		Mervärdesskattesatser 1991 och 2002 samt förändring av skattesatserna
		1992–2002 ...........................................................................................................	137
6.1	Statsbudgetens utgifter 2002..................................................................................		141
6.2	Takbegränsade utgifter 2002 ..................................................................................		142
6.3	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2002................................................		145
6.4	Utgifter 2002...........................................................................................................		146
6.5	Utgifter 2003 och 2004 ..........................................................................................		148
6.6	Förändring av takbegränsade utgifter mellan 2002 års ekonomiska
		vårproposition och budgetpropositionen för 2003..........................................	149
7.1	Låneram för år 2003................................................................................................		164
7.2	Investeringslån och låneramar 1998 - 2002...........................................................		164
7.3	Räntekontokrediter 2002 och kreditramar för år 2003 ........................................		165
7.4	Övriga kreditramar.................................................................................................		167
7.5	Översikt anslagsbeslut gällande garantier 2003 ....................................................		167
7.6	Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2003 ....		169
8.1	Grundavdrag år 2003 enligt gällande regler...........................................................		176
8.2	Grundavdrag år 2003 enligt gällande regler...........................................................		176
8.3	Grundavdrag år 2003 enligt regeringens förslag...................................................		177
8.4	Grundavdrag år 2003 enligt regeringens förslag...................................................		177
8.5	Socialavgifter år 2003 enligt regeringens förslag...................................................		178
8.6	Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el för
		år 2003.................................................................................................................	183
8.7	Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el .........................		183

	PROP. 2002/03:1
8.8	Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2003 m.m. .............................	196
	Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade
	nettoeffekter för offentlig sektor år 2003-2004 samt varaktiga effekter för
	offentlig sektor....................................................................................................	196
9.1	Omfördelning av högskoleplatser..........................................................................	211

PROP. 2002/03:1

Diagramförteckning

1.1	Utgiftstaken som andel av BNP ..............................................................................	22
1.2	Utgiftstaken i miljarder kronor ...............................................................................	22
1.3	Antal personer som är sjukskrivna mer än 30 dagar...............................................	29
1.4	Egentlig skattekvot...................................................................................................	31
1.5	Socialbidragstagare....................................................................................................	37
1.6	Ekonomiska effekter av en möjlig halvering av socialbidraget..............................	37
4.1	Statsbudgetens utveckling 1990–2004.....................................................................	93
4.2	Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP ..........................................	102
4.3	Offentliga utgifter som andel av BNP år 2000 .....................................................	107
4.4	Offentliga utgifternas andel av totala utgifter år 2000 .........................................	108
5.1	Beskattningsbara kapitalvinster 1988–2004 ..........................................................	119
5.2	BNP-, aktie- samt fastighetsprisindex 1988–2002................................................	119
5.3	Företagens inkomstskatt 1991–2000 samt beräknad utveckling 2001–2003 ......	120
5.4	Mervärdesskatt uppdelad efter användning ..........................................................	123
5.5 Kommunskatter 1996–2004...................................................................................		132
5.6	Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden 1993–2002................................	135
5.7	Implicit skatt på arbete och arbetsgivaravgifternas andel av lönekostnaden 1993–
	2002 .....................................................................................................................	135
5.8	Implicit skatt på företag 1995–2000 ......................................................................	135
5.9	Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för livsmedel
	1980–2002 ...........................................................................................................	136
6.1	Utgiftsprognos 2002 jämfört med ursprunglig statsbudget för 2002 .................	143
7.1	Myndigheternas investeringslån juni 1993 - juni 2002.........................................	164
7.2	Saldo på myndigheternas räntekonton perioden juni 1997 - juni 2002...............	165
8.1	Grundavdrag för 2003 enligt gällande regler (tunn linje) samt enligt förslaget (fet
	linje) ....................................................................................................................	177

1 Finansplan

PROP. 2002/03:1

1 Finansplan

1.1Ansvar och samarbete

En ny mandatperiod tar sin början. De senaste åren har varit framgångsrika. Men de största ut- maningarna ligger framför oss.

Alltsedan terrordåden den 11 september förra året har den internationella ekonomiska utveck- lingen varit osäker. Företagsskandalerna i USA har spätt på oron. Stor ovisshet råder om den europeiska ekonomin. Nu krävs ansvar och sam- arbete.

Svensk ekonomi skall vara fortsatt stark. Regeringen avser att under mandatperioden vidmakthålla ordning och reda i svensk ekonomi. Målen för de offentliga finan- serna och utgiftstaken skall klaras. Syssel- sättningen skall öka och arbetslösheten och inflationen skall vara fortsatt låg. I första hand skall nya resurser användas för att öka tryggheten och rättvisan. Det går före stora skattesänkningar.

Sverige är för litet för stora konflikter. Istället behövs ett nytt samförstånd för att modernisera och göra Sverige tryggare. Regeringen avser att under mandatperioden verka för breda uppgörelser över traditio- nella gränser och barriärer.

Sverige skall tillbaka till full sysselsättning. Sverige skall vara ett land där inkomst- klyftorna minskar och girigheten trängs tillbaka. Regeringen avser att under man- datperioden föra en politik som präglas av jämställdhet och där ekonomiska, sociala, regionala och ekologiska mål är i balans med varandra.

Sverige skall vara ett friskt land. Den ökade ohälsan skall bekämpas. Regeringen avser

att under mandatperioden sätta kampen mot ohälsan i arbetslivet högt på dagord- ningen.

Sverige skall vara ett föregångsland som driver på omställningen till en ekologiskt hållbar värld. Regeringen avser att under mandatperioden fortsätta med att öka miljöhänsynen i utformningen av politiken.

Sverige skall vara ett samhälle för alla. Mångfalden är en tillgång som skall tas till- vara. Segregationen måste brytas – i arbets- liv, utbildning och boende – och diskri- mineringen tvingas tillbaka. Regeringen vill göra integrationspolitiken till en första rangens uppgift för vårt land.

Sverige skall vara ett land med tillväxt i alla delar av landet. Regeringen avser att arbeta för en tillväxtpolitik med tydlig inriktning på utbildning av hög kvalitet, ökad kon- kurrens och goda villkor för företagen.

Sverige skall vara ett ledande kunskapssam- hälle. Satsningar på forskning och utbild- ning på alla nivåer ökar jämlikheten, driver på moderniseringen av samhället och lägger en god grund för långsiktig tillväxt.

Sveriges röst skall vara stark i det internationella samarbetet för fred och hållbar utveckling. Biståndet ökas och be- slut skall fattas under mandatperioden om att öka biståndet till 1 procent av BNI.

Sverige skall vara ett internationellt aktivt land. Regeringen kommer att vidta särskilda åtgärder för att främja svenska ekonomiska intressen globalt, i EU och i närområdet.

Sverige skall vara ett föregångsland där kvinnor och män skall ha samma möjlig-

PROP. 2002/03:1

heter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. För att uppnå målen krävs att makt och inflytande för- delas jämnt mellan kvinnor och män, och att kvinnor och män har samma möjligheter till ekonomiskt oberoende. En handlings- plan för ökad jämställdhet läggs fram.

Sverige skall vara de många möjligheternas land. Inte de stora motsättningarnas samhälle.

Samarbetsformer

Budgetpropositionen bygger på en överens- kommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, bud- getpolitiken, utgiftstaken, tilläggsbudgeten för 2002 och de nu föreslagna och aviserade skatte- förändringarna.

1.2Det ekonomiska läget

Det finns en betydande osäkerhet om den inter- nationella utvecklingen. Trots detta utvecklas svensk ekonomi väl. Tillväxten i Sverige väntas i år bli ungefär dubbelt så hög som EU-genom- snittet.

1.2.1Internationell ekonomisk utveckling

Mycket tyder på att den internationella kon- junkturen var som svagast i slutet av förra året. Därefter har det skett en viss återhämtning. Osäkerheten om styrkan och uthålligheten i uppgången har dock tilltagit under sommaren. Sammantaget förutses den globala BNP- tillväxten uppgå till 2,7 procent i år och till 3,6 procent nästa år.

I Förenta staterna skedde en viss dämpning av konjunkturen under våren. Därefter har hus- hållens konsumtion fortsatt att utvecklas stabilt trots den oro och osäkerhet som präglat de finansiella marknaderna. BNP-tillväxten bedöms i år stanna vid 2,3 procent för att nästa år stiga till 2,7 procent.

I EU drivs återhämtningen i huvudsak av en ökad export och i mindre utsträckning av in- hemsk efterfrågan. BNP-tillväxten i EU väntas

uppgå till 1,0 procent i år och 2,3 procent nästa år. I ett flertal EU-länder är utvecklingen av de offentliga finanserna oroväckande. För att säker- ställa sunda offentliga finanser är det viktigt att medlemsländerna lever upp till de åtaganden som gjorts inom ramen för stabilitets- och tillväxt- pakten.

1.2.2Svensk ekonomisk utveckling

Svensk ekonomi utvecklas förhållandevis starkt. Under första halvåret i år ökade BNP i Sverige snabbare än i flertalet övriga länder i EU. Dess- utom har läget på arbetsmarknaden fortsatt att förbättras samtidigt som inflationen har fallit tillbaka. Den ligger nu i linje med Riksbankens inflationsmål.

BNP-tillväxten under första halvåret förklaras framför allt av en stark ökning av exporten och hushållens växande konsumtion. Förutsätt- ningarna är gynnsamma för en fortsatt god ut- veckling. I år väntas BNP öka med 2,1 procent och nästa år med 2,5 procent.

Tabell 1.1 Försörjningsbalans

		Procentuell
	Mdkr	volymförändring
	2001	2001	2002	2003
Hushållens konsumtionsutgifter	1080	0,2	2,0	2,6

Offentliga konsumtionsutgifter	578	1,4	1,7	0,8

Fasta bruttoinvesteringar	379	1,5	–1,5	4,6

Lager1	3	–0,5	–0,4	0,4
Export	1007	–1,4	3,8	6,3
Import	879	–3,9	1,0	7,8

BNP	2167	1,2	2,1	2,5

1 Bidrag till BNP-tillväxten.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Liksom i år bedöms hushållens konsumtion även framöver stimuleras av höga disponibla in- komster. Hushållens ekonomiska situation har de senaste åren stärkts av en rad reformer och skattesänkningar.

Den offentliga konsumtionen ökar. Till följd av tidigare höga investeringsnivåer och ett minskat kapacitetsutnyttjande faller investe- ringarna i år. Nästa år förväntas investeringarna i näringslivet stiga igen i samband med en allt högre produktion.

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.2 Nyckeltal

Förändring från föregående år i procent, om ej annat anges

	2001	2002	2003
KPI1	2,6	2,3	2,3
Timlön	4,3	3,7	3,5

Öppen arbetslöshet2	4,0	3,9	3,8
Arbetsmarknadspolitiska program2	2,5	2,6	2,2
Antal sysselsatta	1,9	0,0	0,2

Real disponibel inkomst3	3,0	4,8	2,1
Hushållens nettosparkvot, nivå4	0,8	3,5	3,0
Bytesbalans3	3,2	3,2	3,6
Tysk ränta 10-års statsobligation1	4,8	4,9	4,9
Svensk ränta 10-års statsobligation1	5,1	5,4	5,3
TCW-index1	136	134	129

1Årsgenomsnitt

2Procent av arbetskraften.

3Procent av BNP

4Exklusive sparande i avtalspensioner

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet

Arbetsmarknaden

Efterfrågan på arbetskraft är för närvarande relativt låg. För helåret 2002 väntas syssel- sättningen ligga på ungefär samma nivå som föregående år. I takt med att produktionen stiger nästa år väntas sysselsättningen öka. Till följd av en stark ökning av antalet personer mellan 20 och 64 år faller dock den reguljära sysselsätt- ningsgraden till 78,0 procent nästa år.

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling

Den öppna arbetslösheten har fortsatt att minska. Särskilt positivt är att den ökning av ungdomsarbetslösheten som noterades mot slutet av 2001 har upphört. Den öppna arbets- lösheten beräknas sjunka till 3,8 procent 2003.

1.2.3Tre scenarier

För 2004 görs ingen bedömning av konjunktur- läget. För att belysa olika utvecklingar t.o.m. 2004 presenteras istället tre scenarier.

Baskalkylen innebär en successiv återhämt- ning av ekonomin varvid BNP växer med 2,5 procent både 2003 och 2004. Det av regering och riksdag uppsatta sysselsättningsmålet om 80 procent nås inte 2004. Den reguljära sysselsätt- ningen för personer mellan 20 och 64 år stannar på 78 procent. Målet ligger dock inom räckhåll.

Osäkerheten i bedömningen av den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor. Därför kompletteras baskalkylen med två sidoscenarier.

I lågtillväxtalternativet visas konsekvenserna av en sämre internationell utveckling. Sysselsätt- ningsnivån blir betydligt lägre än i baskalkylen och den öppna arbetslösheten stiger.

I högtillväxtalternativet antas svensk arbets- marknad fungera bättre än vad som tidigare antagits. Därmed fortsätter sysselsättningen att stiga och det av regering och riksdag uppsatta sysselsättningsmålet på 80 procent nås 2004. Regeringen avser att fortlöpande vidta åtgärder så att denna utveckling blir möjlig.

	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Antal sysselsatta1	3 927	3 986	3 963	3 922	3 979	4 068	4 159	4 239	4241	4251
varav näringslivet1	2 633	2 697	2 698	2 695	2 735	2 805	2 888	2 969
varav offentliga myndigheter1	1 290	1 287	1 263	1 223	1 240	1 260	1 264	1 262
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,2	74,8	74,7	73,9	74,6	75,9	77,2	78,2	78,1	78,0
Öppen arbetslöshet3	8,0	7,7	8,1	8,0	6,5	5,6	4,7	4,0	3,9	3,8
Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska
program3	5,4	4,6	4,7	4,5	4,1	3,3	2,6	2,5	2,6	2,2
Timlön4	2,4	3,3	6,0	4,5	3,8	3,4	3,7	4,3	3,7	3,5
Produktivitetsutveckling i näringslivet4	3,8	2,5	1,3	3,9	2,9	2,2	2,4	0,4	3,4	2,6

Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först 2001. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sek- tor överskattat med ca 22 000 personer 2000.

1Tusental personer.

2Reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen.

3I procent av arbetskraften.

4Årlig procentuell förändring.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.4 De tre scenarierna

	2001	2002	2003	2004
BNP, procentuell förändring
Bas	1,2	2,1	2,5	2,5

Lågtillväxt	1,2	1,8	0,7	1,9
Högtillväxt	1,2	2,3	3,9	3,7


Reguljär sysselsättningsgrad, procent
Bas	78,2	78,1	78,0	78,0

Lågtillväxt	78,2	78,0	77,0	76,7

Högtillväxt	78,2	78,2	79,1	80,0

Offentligt finansiellt sparande, procent av BNP
Bas	4,8	1,7	1,5	1,6
Lågtillväxt	4,8	1,6	0,5	0,3

Högtillväxt	4,8	1,9	2,3	2,8

1.3Den ekonomiska politiken

Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning och ökat välstånd genom en god och uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga finanser, stabila priser och en väl fungerande lönebildning är grundläggande förutsättningar för att målet skall kunna nås.

1.3.1Sunda offentliga finanser

Två övergripande mål styr finans- och budget- politiken. De offentliga finanserna skall uppvisa

Tabell 1.5 Offentliga finanser

Procent av BNP

ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och de statliga ut- gifterna får ej överskrida de uppsatta utgifts- taken.

En god välfärd kräver starka offentliga finanser. Det finns en rad skäl för detta.

Andelen äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna för pensioner, vård och omsorg, samtidigt som inkomsterna ökar långsammare. För att förbereda Sverige för detta bör skuldsättningen minska.

Välfärden kräver en stark ekonomi. Budget- krisen för snart tio år sedan visar med all tänkbar tydlighet hur utsatt välfärden blir när den offentliga sektorn är beroende av stor upplåning på kapitalmarknaden för att finansiera löpande underskott.

För att kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik utan att underskotten blir för stora behövs en säkerhetsmarginal så att finanspolitiken kan bidra till att dämpa konjunktursvängningarna.

Utgiftstaken skall hållas. Utgiftstaken för- hindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Därigenom undviks smärtsamma besparingar när konjunkturen försämras.

	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Utgiftskvot	67,3	64,3	62,3	60,5	58,0	57,5	54,7	54,4	54,8	54,5	53,8

Inkomstkvot	56,4	56,7	59,3	58,9	60,1	58,8	58,4	59,2	56,5	55,9	55,4
Skattekvot inkl.	47,3	48,3	51,3	51,7	52,9	52,5	52,5	54,2	51,1	50,8	50,2
EU-avgift
Finansiellt spa-
rande	-10,8	-7,7	-3,1	-1,6	2,1	1,3	3,7	4,8	1,7	1,5	1,6
Nettoskuld	21,0	26,1	26,6	23,9	20,6	10,0	1,8	-0,2	-1,5	-3,5	-4,9

Konsoliderad
bruttoskuld	76,2	76,2	76,0	74,5	71,8	64,9	55,3	56,6	53,6	50,9	49,3

Saldomålen

Överskottet i de offentliga finanserna skall uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det innebär att över- skottet vissa år kommer att vara lägre än 2 procent och andra år högre än 2 procent av BNP. Överskottet skall kunna anpassas med hänsyn till konjunkturläge och resursutnytt- jande i svensk ekonomi.

I budgetpropositionen för 2002 gjorde regeringen bedömningen att det tidigare be- slutade överskottsmålet på 2 procent av BNP för 2002 skulle bibehållas. Om konjunkturen utvecklades sämre än väntat, skulle dock ett lägre överskott accepteras. Den ekonomiska tillväxten har blivit något svagare än vad som då förutsågs.

Överskottet i de offentliga finanserna beräknas i år till 1,7 procent av BNP. Mot bak- grund av den lägre tillväxten bedöms av- vikelsen från målet 2002 vara acceptabel.

För 2003 beräknas överskottet i de offent- liga finanserna till 1,5 procent av BNP. Enligt regeringens bedömning är detta förenligt med ett överskott på två procent av BNP i genom- snitt över en konjunkturcykel.

Sverige har även i ett internationellt perspektiv starka offentliga finanser. År 2001 hade Sverige ett av de största överskotten i de offentliga finanserna inom EU, medan där- emot ett antal stora EU-länder uppvisade be- tydande underskott. Sverige kommer även 2003 och 2004 att ha fortsatt stora överskott.

Tabell 1.6 Offentligt finansiellt sparande i Sverige och några andra länder

Procent av BNP

	2001	2002	2003
Sverige	4,8	1,7	1,5

EU	–0,8	–1,3	–1,1

Euroområdet	–1,4	–1,5	–1,2
Tyskland	–2,8	–2,8	–2,1

Frankrike	–1,4	–2,0	–1,8

Italien	–2,2	–1,4	–1,3

Finland	4,9	3,2	3,3

Storbritannien	0,8	–0,8	–1,3

Danmark	3,1	2,2	2,3
USA	0,5	–1,0	–0,7

Japan	–7,1	–8,0	–7,8

Källor: Eurostat (för EU 2001); OECD Economic Outlook 71, juni 2002 (för EU 2002-2003 samt för USA och Japan); och Finansdepartementet (för Sverige).

PROP. 2002/03:1

Utgiftstaken

Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Systemet har på det hela taget fungerat väl och har bidragit till saneringen av de offentliga finanserna och därmed till den goda ekonomiska utvecklingen.

Utgiftstaken har bestämts tre år i förväg. De statliga utgifterna får sedan inte överskrida dessa. Sedan utgiftstaken infördes har de klarats varje år. Regeringens bedömning är nu att även utgiftstaket 2002 kommer att klaras.

Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt tidigare beslut med 35 miljarder kronor. Utrymmet används bl.a. för höjda pensioner, ökat bistånd, allmän förskola, en utbyggd föräldraförsäkring och ytterligare satsningar på skolan, vården och omsorgen.

Regeringens bedömning är att utgiftstaket för 2003 riskerar att överskridas om inga åt- gärder vidtas. Regeringen vidtar därför ett antal åtgärder. Utbetalningen av jord- bruksstödet i form av arealbidrag tidigareläggs från 2003 till 2002. Uppräkningen av anslagen för förvaltnings- och investeringsändamål minskas med 0,7 procent 2003. Dessutom införs utgiftsbegränsningar för ett antal områden. De åtgärder som nu föreslås för att vända utvecklingen med allt fler sjukskrivna beräknas också bidra till att minska utgifterna under utgiftstaket. Den ökade ohälsan är det största hotet mot reformer för ökad rättvisa.

Regeringen följer löpande utvecklingen och kommer att vidta ytterligare åtgärder om ut- giftstaken skulle hotas.

Mellan 2003 och 2004 höjs utgiftstaket en- ligt tidigare beslut med ytterligare 34 miljarder kronor. Utrymmet används bl.a. för att ytter- ligare öka biståndet, för ytterligare satsningar på skolan, för insatser för vård och hälsa samt för kraftiga satsningar på miljö och infra- struktur. Även för 2004 är budgeterings- marginalen liten. Regeringen följer löpande ut- vecklingen och avser att vidta åtgärder om taket skulle vara hotat. Utgiftstaken skall klaras.

PROP. 2002/03:1

Diagram 1.1 Utgiftstaken som andel av BNP

Procent
40
39
38
37
36
35
34
33
32
31
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Enligt tidigare ordning skall regeringen av- lämna ett förslag för utgiftstak avseende 2005 i innevarande budgetproposition. Valet har dock inneburit att beredningstiden för ställ- ningstagande avseende den långsiktiga budget- politiken inte har varit tillräcklig. Regeringen avser därför att i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition återkomma med sin bedömning av utgiftstak för 2005.

Diagram 1.2 Utgiftstaken i miljarder kronor

Miljarder kronor

900
850
800
750
700
650
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

1.3.2Stabila priser

Stabila priser är en grundläggande förutsätt- ning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och varierande inflation har negativa fördelningseffekter. Dessutom försämrar hög inflation förutsättningarna för en uthållig hög tillväxt och därmed också för en stabilt hög sysselsättning.

Den av riksdagen fastlagda övergripande uppgiften för penningpolitiken är prissta- bilitet. Riksbanken bedriver penningpolitiken självständigt. Riksbanken har definierat pris- stabilitet som att ökningen av konsument- prisindex skall begränsas till 2 procent med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.

Regeringen stöder penningpolitikens inrikt- ning och står bakom inflationsmålet.

Inflationen, mätt med KPI, ligger runt 2 procent såväl i år som nästa år.

UND1X är ett inflationsmått där räntor samt de direkta effekterna av förändrade indirekta skatter och subventioner har exkluderats från KPI. Riksbanken har för- tydligat att det i huvudsak är bedömningen av UND1X på ett till två års sikt som avgör utformningen av penningpolitiken. I år beräknas inflationen mätt med UND1X uppgå till 2,5 procent som årsgenomsnitt. Nästa år väntas UND1X-inflationen uppgå till 1,9 procent.

En förstärkning av kronan inleddes under hösten 2001. Mycket talar för att kronan fort- farande är undervärderad i ett medelfristigt perspektiv, dock i mindre omfattning än tidigare bedömningar pekat på.

EMU

Införandet av sedlar och mynt i euro den 1 januari i år var ett historiskt och betydelsefullt steg i den europeiska integrationen. Över- gången fungerade väl och har bidragit till att stärka förtroendet för valutan.

Sverige har valt att inte delta i valutaunionen från starten. Sverige håller dock dörren öppen för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande måste ha ett brett folkligt stöd och skall underställas svenska folket för prövning i en folkomröstning.

I mars presenterades en utredning om finanspolitikens förutsättningar vid ett svenskt deltagande i valutaunionen. Utredningen före- slog ett antal åtgärder för att stärka den svenska finanspolitiken inför ett eventuellt införande av euron i Sverige. Utredningen är för närvarande på remiss.

Det är för närvarande inte aktuellt att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM2.

1.3.3En väl fungerande lönebildning

En väl fungerande lönebildning är av av- görande betydelse för en fortsatt god syssel- sättningsutveckling. Regeringens mål är att den reguljära sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna 20-64 år skall öka till 80

procent 2004. Måttliga nominella löneökningar behövs för att målet skall uppnås. Med alltför höga totala löne- kostnadsökningar i ekonomin riskerar arbetslösheten i stället åter att stiga.

Under de senaste 5 åren har reallönerna i genomsnitt ökat med ca 3 procent per år. Det kan jämföras med 1980-talet då de genom- snittliga årliga reallöneökningarna uppgick till mindre än 0,5 procent. Samtidigt har den nominella löneökningstakten under de senaste 5 åren endast varit hälften så stor som på 1980- talet. Ingen löntagare behöver längre riskera att de löneökningar som förhandlas fram gröps ur av en okontrollerad inflationsutveck- ling.

De senaste årens utveckling har visat att måttliga nominella löneökningar och ett ökat ansvarstagande av arbetsmarknadens parter skapar goda förutsättningar för att förena fallande arbetslöshet med en god reallöneut- veckling. Andra faktorer bakom den förbättrade lönebildningen är tillkomsten av samarbetsavtal och Medlingsinstitutet samt ny lagstiftning.

Under 2001 och första halvan av 2002 steg dock nominallönerna snabbare än de senaste åren. Denna utveckling är oroande. Enligt Medlingsinstitutet ökade lönerna med 4,3 procent 2001. För att arbetslösheten skall fort- sätta att vara låg och sysselsättningsmålet skall kunna nås, måste trenden med något högre löneökningstakt än omvärlden brytas. Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar för att löneökningarna inte överskrider vad som är samhällsekonomiskt försvarbart.

Staten, näringslivet och de fackliga organi- sationerna har olika roller och uppgifter. Där- för är det bara tillsammans och i ömsesidig respekt som det går att ta det helhetsansvar som är nödvändigt för välstånd och välfärd. Företagsledarna måste ta samma ansvar som de fackliga organisationerna för sina löner.

Regeringen avser att under året lägga fram en handlingsplan för ökad jämställdhet. I handlingsplanen skall förslag läggas för hur de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män skall minska.

Den könsrelaterade lönediskrimineringen måste brytas. Kvinnors lön utgör 82 procent av männens löner. Om man korrigerar för ålder, utbildning, arbetstid och sektor, minskar skillnaden till 92 procent. Orsakerna till dessa

PROP. 2002/03:1

skillnader är komplexa. Det handlar om hur olika arbeten värderas, effekter av den segre- gerade arbetsmarknaden, men även om direkt lönediskriminering.

Den nya jämställdhetslagen är ett redskap för att utjämna osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Lönebildningen är en fråga för parterna och osakliga löneskillnader som beror på kön strider mot lagen. Regeringen följer detta arbete via JämO och Medlings- institutet. Utfallet av parternas arbete på detta område kommer att vara vägledande för be- hovet av ytterligare åtgärder, bl. a. skärpt lag- stiftning.

Kvinnor har i högre grad än män tidsbe- gränsade anställningar och deltidsanställningar. För att stärka kvinnors ställning på arbets- marknaden har en rad åtgärder genomförts. Dock krävs ytterligare åtgärder för att säker- ställa att grunden även för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden skall vara tillsvidare- anställning på heltid.

1.4Arbete och tillväxt

Full sysselsättning är regeringens övergripande mål. Som ett delmål satte regeringen 1996 upp målet att den öppna arbetslösheten 2000 skulle halveras till 4 procent. Det målet nåddes i slutet av 2000. Nu står regeringens sysselsätt- ningsmål i fokus. År 2004 skall 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år vara syssel- satta.

Den kompetens och vilja till arbete som finns hos de människor som idag står utanför arbetsmarknaden måste tillvaratas. Det är en stor utmaning, men också en stor möjlighet både för tillväxt- och välfärdspolitiken. Rätten till ett meningsfullt arbete med goda arbets- villkor för alla är grunden för regeringens till- växtpolitik. De regionala skillnaderna som finns kommer att beaktas när åtgärder för att nå målet utformas. För att det skall skapas fler jobb i hela landet krävs utbildning av hög kvalitet, ökad konkurrens och goda villkor för företagen.

Tillväxt förutsätter tillväxtkraft och för- nyelse som bygger på den enskilda människans kunskap och hennes lust och förmåga att lösa problem, se nya möjligheter och i samverkan

PROP. 2002/03:1

med andra förverkliga sina idéer så att de kommer till nytta.

Sverige skall vara ett land i arbete och till- växt. Det är avgörande för att de regionala klyftorna ska minska. Regeringens program för tillväxt, jobb och rättvisa grundas på följande:

1.Målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Tillväxten i Sverige har under senare år genomsnittligt varit högre än i både EU och OECD-länderna. Arbets- lösheten är lägre. De offentliga finanserna är i bättre skick. Inflationen är låg.

2.Ett nytt samförstånd för arbete och tillväxt. Regeringen vill bygga vidare på den positiva anda som företagsledare och fackliga företrädare bl.a. har utvecklat. Samverkanslösningar bygger på ett givande och ett tagande. Det är bara i samverkan som de nya innovationerna, uppfinningarna och entreprenörerna kan växa fram. Regeringen är beredd att före- slå nya medel för att förverkliga förslag som har presenterats av bland annat gruppen Framtid för svensk industri. Förutsättningen är att andra aktörer är beredda att tillskjuta lika mycket.

3.Ett mänskligare arbetsliv. För att minska antalet sjukskrivna måste en rad åtgärder sättas in. Regeringen presenterar nu ett antal ytterligare åtgärder för att pressa tillbaka ohälsan.

4.Mer utbildning och ökad forskning.

Enligt OECD är Sverige det land i världen som investerar mest i resurser i kunskap, ca 6,5 procent av BNP. Sverige skall behålla sin tätposition. Utbildningen och forskningen skall tillföras ytterligare resurser. Forskningsresultat måste i större omfattning omsättas i nya produkter och tjänster. Förutsättning- arna för att omvandla forskningsresultat till innovationer behöver utvecklas.

5.Sysselsättningen bland invandrare skall öka. För att få fler invandrare i arbete ökas AMS insatser för invandrare. Tiden mellan ett beviljat uppehållstillstånd och arbete skall förkortas. Invandrarnas kun- skaper och kompetens skall tas bättre till- vara. Undervisningen i svenska språket skall förbättras. Skyddet mot diskrimi- nering skall stärkas. Samtliga myndig-

heter, alla kommuner och landsting skall utarbeta handlingsplaner för att öka mångfalden och motverka diskrimine- ring.

6.Skatter för tillväxt och välfärd. Det är genom skatter som välfärden finansieras. En väl utbyggd välfärd är en fundamental förutsättning för en hållbar tillväxt. Skattesystemet måste ge goda förutsätt- ningar för arbete och investeringar. Vill- koren för löntagarna och de små före- tagen skall förbättras.

7.Ökat bostadsbyggande. Hälften av landets befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. Värst är situationen i till- växtregionerna. Konkurrensen i bygg- sektorn måste skärpas så att boendekost- naderna i nyproduktionen blir rimliga. Segregationen måste bekämpas.

8.Tillväxt i alla delar av landet. Sverige måste hållas samman - såväl mellan människor som mellan och inom regioner. Skatteutjämningen skall ut- vecklas. Det vidsträckta Sverige behöver en väl utbyggd infrastruktur. Omfattande investeringar genomförs under de kommande åren. Regionala tillväxt- program genomförs i alla delar av landet.

9.En grön tillväxt. Nya, miljöanpassade varor och tjänster är framtidens tillväxt- marknader. Stora satsningar kommer att göras inom detta område vad gäller ut- veckling, användning och export.

10.Ett aktivt och attraktivt Sverige. I en globaliserad värld är det allt viktigare att kunna hävda sig på de internationella arenorna. Samtidigt gäller det att locka både investerare och turister till Sverige. Hela Sverige skall mobiliseras för att än mer främja export, attrahera utländska investeringar och förbättra bilden av Sverige utomlands. Storstadsregionernas tillväxtkraft måste tas tillvara. Turist- sektorn är en viktig tillgång i svensk ekonomi. Utrikesdepartementet ges i uppdrag att i än större utsträckning främja svenskt näringsliv i utlandet.

Sverige deltar aktivt i det ekonomisk-politiska samarbetet i EU. En viktig del i detta sam- arbete är den s.k. Lissabonstrategin. Strategin lades fast vid EU-toppmötet i Lissabon våren

2000 då följande strategiska mål etablerades: ”Fram till 2010 skall EU bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskaps- drivna ekonomi med hållbar ekonomisk till- växt, fler och bättre jobb samt ökad social sammanhållning.”

Lissabonstrategin och den i Göteborg an- tagna strategin för hållbar utveckling kommer med stor sannolikhet att sätta sin prägel på Europasamarbetet under en lång tid framöver. Den nya öppna samordningsmetoden innebär att medlemsländerna mäter sig med varandra och utbyter erfarenheter. Varje land sporras att bli bättre på de områden där man i dag ligger sämre till än de andra länderna.

Det är av stor vikt att sysselsättningsmålen i unionen uppnås. EU måste också hålla en hög takt i arbetet med ekonomiska reformer. Reformarbetet på produkt- och finansmark- naderna har inte gått lika snabbt som förvän-

PROP. 2002/03:1

tades i Lissabon. Om målen skall kunna nås 2010 måste arbetet med reformer på dessa om- råden påskyndas.

1.5Reformer

Välfärden skall fortsätta att byggas ut. Trygg- het i förändring stimulerar nytänkande och ger växtkraft. Trygga människor vågar. Trygghet gör ekonomin mera dynamisk.

Regeringen föreslår nu i enlighet med de förslag som tidigare presenterats i den ekono- miska vårpropositionen reformer på drygt 19 miljarder kronor för nästa år. För 2004 handlar det om reformer om ytterligare 12 miljarder kronor. Samtidigt fortsätter den offentliga skulden att minska.

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.7 Utgiftsreformer

Budgeteffekter i förhållande till föregående år.

Miljarder kronor.	2003	2004
UO 1 Regeringskansliet	0,08	0,10
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	0,06	0,51

UO 3 Skatt, tull och exekution	0,01	0,01

UO 4 Rättsväsendet	0,30	0,60
UO 7 Internationellt bistånd	1,64	1,43

UO 8 Invandrare och flyktingar	0,09	-0,02

UO 9 Hälso- och sjukvård	1,22	0,88
Varav läkemedelsreform	0,75	0,90

Varav tandvård	0,30

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	1,50	0,9

Varav ohälsosatsning	0,40	0,10

Varav höjt tak i sjukförsäkring (10 prisbasbelopp)	0,77	0,77

UO 11 Pensioner m.m.	2,80
Varav höjd garantipension	1,28

Varav änkepension	0,80

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	1,11	1,00
Varav mamma/pappamånad	0,50	0,50

Varav höjt tak i föräldraförsäkring (10 prisbasbelopp)	0,39	0,39

Varav höjd grundnivå i föräldraförsäkring	0,10	0,10
UO 13 Arbetsmarknad	1,70

UO 14 Arbetsliv	0,10	-0,10

UO 15 Studiestöd	0,80

UO 16 Utbildning och forskning	1,73	1,00

Varav skola	1,00	1,00

Varav högskola/forskning	0,73
UO 17 Kultur	0,08	0,1

UO 18 Bostäder	0,35	0,12

UO 19 IT-infrastruktur	0,20
UO 20 Miljösatsningar	0,15	0,97

UO 21 Energi	0,36	-0,36

UO 22 Infrastrukturstruktursatsningar	0,50	2,60
Lånefinansierade infrastruktursatsningar	1,00

UO 23 Jord- och skogsbruk	0,02	0,02

UO 24 Näringsliv	0,18	0,06

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner	3,73	2,01

Varav vårdsatsningar	2,00	1,00

Varav maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen	0,12
Varav allmän förskola	1,20

Övrigt	0,09	0,31

Summa reformer	19,79	12,13

1.5.1Barn och unga - vår framtid

Goda villkor för dagens unga och deras familjer är en rättvisefråga och en investering i framtiden. Regeringen vill därför bygga vidare på de betydande satsningar som gjorts för barnen och deras familjer de senaste åren.

Genom maxtaxa har barnfamiljerna fått sänkta avgifter i barnomsorgen. En ut- värdering av maxtaxereformen kommer att presenteras i mars 2003 och en första lägesrapport kommer redan under hösten 2002. Maxtaxereformens sista steg tas 2003 genom att allmän förskola införs för 4-5-åringar. Det innebär att alla barn får rätt till gratis förskola tre timmar om dagen. Ytterligare insatser behövs för att stärka kvaliteten i förskolan. Därför är regeringens ambition att under mandat- perioden utöka de särskilda personalför- stärkningsresurserna så att de också om- fattar förskolan.

Föräldraförsäkringen förstärks ytter- ligare. Den lägsta dagpenningen i för- äldraförsäkringen föreslås höjas till 150 kronor per dag 2003. För 2004 föreslås ytterligare en höjning så att den lägsta nivån blir till 180 kronor per dag.

Den generella välfärden stärks. Inkomst- taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp fr.o.m. 1 juli nästa år.

Studiebidraget utökas från 9 till 10 månader. Det innebär att barnfamiljer med en tonåring på gymnasiet får 950 kronor mer per år.

Under 2001 till 2003 avsätts 100 miljoner kronor för stödjande insatser för barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer.

PROP. 2002/03:1

Tabell 1.8 Reformer för barnen

Miljarder kronor, nivåer

Ackumulerade värden	2000	2001	2002	2003	2004
Barnbidragshöjningar
inklusive studiebidrag	2,5	5	5	5,3	5,3
Maxtaxa m.m.		0,2	4,4	5,6	5,6

Mamma
/Pappamånad1				0,5	1,0
Höjd grundnivå i för-
äldraförsäkringen			0,2	0,3	0,4

Höjt tak i föräldraför-
säkringen				0,4	0,8

Kontaktdagar		0,1	0,2	0,3	0,3

Höjt adoptionsbidrag		0,02	0,02	0,02	0,02
Höjd åldersgräns
för vårdbidrag				0,1	0,3

Särskilt utsatta barn		0,05	0,03	0,03

Summa reformer	2,5	5,3	9,8	12,5	13,7

1. Utgiftseffekt först 2003

1.5.2De äldres trygghet skall stärkas

Sverige skall vara ett land som kännetecknas av solidaritet mellan kvinnor och män, individer, grupper och generationer. De äldre har rätt att åldras i trygghet. De senaste åren har därför en rad reformer genomförts för pensionärer.

Pensionerna och bostadstilläggen har höjts och pensionärerna har fått sänkt skatt. Max- taxa och förbehållsbelopp har införts i äld- reomsorgen, och ett nytt och bättre högkost- nadsskydd har införts i tandvården för de äldre.

Regeringen vill bygga vidare på de sats- ningar som har skett:

Pensionerna höjs. För de med de lägsta pensionerna handlar det om 300-600 kronor i månaden i höjd pension 2003 när det nya pensionssystemet träder i kraft.

Tandvården förstärks. Som ett led i det förbättrade tandvårdsstödet för de äldre förstärks resurserna med ytterligare 300 miljoner kronor 2003.

Ett nytt äldreförsörjningsstöd införs 2003. Det kommer att garantera alla i Sverige som fyllt 65 år en skälig levnads- nivå. Detta kommer påtagligt att minska behovet av socialbidrag bland äldre.

PROP. 2002/03:1

1.5.3Ökade resurser till vården och omsorgen

Vården, skolan och omsorgen är välfärdens kärna. Behoven skall styra tillgången, inte de privatekonomiska förutsättningarna eller var i landet man bor. Vården, skolan och omsorgen skall därför vara generell, omfatta hela befolk- ningen och hålla hög kvalitet.

Kommuner och landsting har fått ökade resurser de senaste åren. För en framgångsrik välfärdspolitik under kommande mandat- period krävs en fortsättning på de senaste årens ekonomiska politik. Ökande sysselsätt- ning och fallande arbetslöshet ger ökade in- komster till den offentliga sektorn.

Den positiva utvecklingen av kommunernas och landstingens inkomster måste fortsätta. För att ytterligare förstärka kommunernas ekonomi föreslår regeringen en förlängning med ett år av det tillfälliga sysselsättningsstöd till kommuner och landsting som infördes 2002. Regeringen föreslår också att det fasta beloppet om 200 kronor som alla inkomst- tagare betalar i statlig inkomstskatt skall ut- göra en kommunal inkomstskatt ytterligare ett år. För att utveckla verksamheten och för- bättra kvaliteten i skolan, vården och om- sorgen krävs ökade resurser. Regeringen före- slår därför fortsatta satsningar på vården, skolan och omsorgen:

Den särskilda vårdsatsning som riksdagen tidigare beslutat om fullföljs under de kom- mande åren. Totalt handlar det om ett extra- tillskott på 9 miljarder kronor under perioden 2001 till 2004. Dessa resurser har i huvudsak frigjorts genom ominriktningen av totalför- svaret.

Under mandatperioden skall en nationell vårdgaranti införas. Prioriteringsordningen får ej sättas ur spel. Det kräver ytterligare resurser. Under åren 2002 till 2004 satsas det 1,25 miljarder kronor per år för att minska vänte- tiderna i vården.

Tabell 1.9 Mer pengar till vården

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Vårdsatsning	1	3	4

Kortare köer	1,25	1,25	1,25

Skolan	1,5	2,5	3,5

1.5.4Sverige – ett kunskapssamhälle

Kunskap är ett nödvändigt och kraftfullt verktyg för tillväxt och rättvisa. Kunskaps- samhället skall stå öppet för alla. Utbildning är nödvändigt för jämlikhet och utveckling.

Kommande år satsar Sverige stora resurser på ökad kvalitet i både grundskolan, gymna- sieskolan och högskolan.

Skolan ges ökade resurser. Skolan och fri- tidshemmen tillförs de kommande åren en miljard kronor i nivåhöjning varje år tills nivån 5 miljarder kronor är nådd 2006. Syftet är att öka antalet lärare och andra specialister i skolan. Resurserna skall användas till att anställa mer personal i skolorna, t.ex. lärare, skolsköterskor, speciallärare skolbibliotekarier och andra specialister.

Utöver satsningen på skolan görs en särskild satsning för att stärka högskolan. Regeringens mål är att hälften av en årskull ska ha börjat högskolan vid 25 års ålder. Hög- skolan expanderar med närmare 100 000 platser mellan 1997 och 2003.

Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstudiestöd som ersätter det särskilda ut- bildningsbidraget. Detta rekryteringsstöd be- räknas kosta 2 miljarder kronor per år och riktas till personer som är över 25 år och har en kort tidigare utbildning och som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har något funktionshinder.

Under det senaste decenniet har examina- tionen i forskarutbildningen fördubblats. Efterfrågan på forskarutbildade ökar och snart väntar ett generationsskifte inom svensk forskning. För att ge högskolorna möjlighet att bedriva forskning som rymmer både bredd och specialisering höjs de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med 1,5 miljarder kronor mellan 2000 och 2004. Ett arbete inleds för att i ökad utsträckning åstad- komma att forskningsresultat omsätts i prak- tiska tillämpningar.

1.6Krafttag mot ohälsa

De senaste åren har ohälsan ökat dramatiskt i Sverige. Det handlar om belastningssjuk- domar, stress och utbrändhet. Den höga sjukfrånvaron är ett slöseri med såväl mänsk-

liga, sociala som ekonomiska resurser. Denna utveckling måste brytas.

Rätten till arbete och egen försörjning är viktigt för att människor ska kunna förverkliga sina drömmar. När skador och sjukdomar uppstår ska människor snabbt få hjälp att komma tillbaka till arbetslivet. Sjukförsäk- ringssystemet skall underlätta återgången och bidra till arbetslinjen. Aktivitet är alltid bättre än passivitet och deltidssjukskrivning måste oftare än idag vara utgångspunkten för sjuk- skrivningar. Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för de sjukdomar som uppstår i arbets- livet. Individen har också ett stort ansvar för att återgå i arbete och för sin egen försörjning.

För ett år sedan presenterade regeringen ett åtgärdsprogram i 11 punkter för bättre hälsa i arbetslivet för att möta den kraftiga ökningen av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade. Det arbetet fortsätter och intensifieras nu. Kampen mot ohälsan skall ske i samverkan med arbetsmarknadens parter bl.a. inom ramen för pågående trepartssamtal.

Ett mål för ohälsoarbetet

På samma sätt som regeringen tidigare har satt upp mål för de offentliga finanserna, arbets- lösheten, sysselsättningen och behovet av socialbidrag vill regeringen också införa ett mål för att bryta ohälsoutvecklingen och för ökad hälsa i arbetslivet. Målet är att antalet sjuk- dagar skall halveras till 2008. Parallellt skall antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden. Målet skall stämmas av årligen. För att nå målet är det enligt regeringen nödvändigt med ett brett stöd från arbetsmarknadens parter.

Arbetet med att halvera sjukskrivningarna måste särskilt fokusera på kvinnors arbets- platser, arbetsmiljöer och arbetsvillkor.

Utredningarna inom området har hittills inte kunnat ge enkla och entydiga svar på varför sjukfrånvaron ökar. Det mesta pekar på att det är ett flertal faktorer som samspelar: en åldrande arbetskraft, hårdare krav i arbetslivet, försämringar i den psykiska arbetsmiljön, ändrade attityder, brister i försäkrings- kassornas och arbetsgivarnas rehabiliterings- ansvar, väntetider inom hälso- och sjukvården o.s.v. Nya analyser kan inte väntas ge tydligare

PROP. 2002/03:1

svar. Därför måste åtgärderna mot ohälsan utformas under viss osäkerhet, följas noga och löpande omprövas och förbättras.

Det kommer att krävas insatser inom en rad olika områden under flera års tid för att målet skall kunna uppnås. Kvinnors ohälsa skall särskilt uppmärksammas. Arbetsmarknadens parter har ett betydande ansvar. Det är regeringens uppfattning att trepartssamtalen bör resultera i en gemensam handlingsplan. Regeringen kommer att följa utvecklingen fortlöpande och en särskild redovisning kommer att göras i samband med budget- propositionen varje år.

Diagram 1.3 Antal personer som är sjukskrivna mer än 30 dagar

350000
300000			Alla
300000			Män
			Män
250000			Kvinnor
200000
150000
100000
50000
0
1980	1982	1984	1986	1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002
Källa: Riksförsäkringsverket

Arbetsplatsen och parterna i fokus

Arbetsplatsen och dialogen mellan parterna skall stå i fokus för arbetet för ett hållbart arbetsliv. Arbetslivet måste bli mänskligare. Det centrala i arbetet för ökad hälsa i arbets- livet är att stärka och utveckla de åtgärder som förhindrar att människor får sin arbetsförmåga nedsatt och blir sjuka. Arbetsgivarna har ett stort ansvar för hälsan i arbetslivet. Dålig ar- betsmiljö måste kosta. Därför föreslår regeringen starkare ekonomiska drivkrafter för de enskilda arbetsgivarna att ta ett större ansvar för arbetsvillkoren och för att integrera det förebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten.

De nya reglerna måste utformas på ett sätt som tar hänsyn till företag med ett fåtal an- ställda och människor som av olika skäl löper högre risk för sjukskrivningar, till exempel människor med kroniska sjukdomar. Föränd- ringarna skall inte innebära ett sämre försäk- ringsskydd för individen.

PROP. 2002/03:1

En obligatorisk redovisning av sjuk- frånvaron kommer att införas med undantag för vissa mindre företag.

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet stärks under 2003 med ökade resurser till utbildning av regionala skyddsombud och till företags- hälsovården.

Möjligheterna till certifiering av företags- hälsovård och huvudmannaskapet för utbild- ningen inom företagshälsovården utreds. Till- sammans med parterna ska en informations- kampanj genomföras.

Offentliga verksamheter skall bli ett föredöme i arbetet mot ohälsan

Sjukskrivningarna är högre i offentlig än privat sektor. Regeringen anser att offentliga verk- samheter måste gå före och vara föredömen när det handlar om att förbättra arbetsmiljön och minska ohälsan. Därför skall personaltät- heten öka och arbetsvillkoren förbättras. Kraven på redovisning av hälsa och arbetsmiljö inom den offentliga sektorn måste öka.

Särskilda försök genomförs redan idag hos några av de stora offentliga arbetsgivarna i syfte att förebygga och minska sjukfrånvaron.

Ökad tillgänglighet till behandling i hälso- och sjukvården

En förutsättning för bättre hälsa är snabb behandling och således förbättrad tillgäng- lighet i hälso- och sjukvården. Regeringen föreslår därför att vården skall tillföras nya resurser. Den nationella handlingsplanen inne- bär ett tillskott om 9 miljarder kronor till vården under perioden 2001-2004. För att öka tillgängligheten tillförs dessutom totalt 3,75 miljarder kronor 2002-2004.

Bättre stöd för att återgå till arbete

Stödet för att människor skall komma tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning måste stärkas. Den enskildes rätt till rehabilitering skall förbättras genom att skyldigheten för arbetsgivare att lämna rehabiliteringsunderlag inom 60 dagar skärps. Därutöver analyserar

regeringen även möjligheten att införa en rehabiliteringsförsäkring.

I vissa fall krävs förändrade arbetsuppgifter eller nya hjälpmedel för att en återgång till arbetet skall vara möjlig. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att anpassa arbetsuppgifterna till den anställdes arbets- oförmåga eller funktionsnedsättning. Genom att införa krav på intyg från arbetsgivaren i de fall denne inte klarar kraven i arbetsmiljölagen, tydliggörs arbetsgivarens ansvar.

I andra fall är det inte möjligt att återgå till den tidigare arbetsplatsen. Då kan rehabili- teringen kompletteras med någon form av utbildning. Att inte kunna återgå till tidigare arbete är inte ett skäl för fortsatt sjuk- skrivning. Regeringen vill vidga möjligheten att använda rehabiliteringspenningen för att arbetsträna längre.

Regeringen vill också stimulera fler arbets- givare att bilda så kallade arbetsgivarringar för att öka möjligheten till att snabbt kunna byta jobb efter sjukskrivning.

Att gå sjukskriven en längre period utan kontakt med arbetskamrater och sin arbets- plats kan vara en svår sak i sig. Ambitionsnivån måste höjas när det handlar om att ge människor möjlighet att snabbt gå tillbaka till arbetet. Utgångspunkterna skall oftare än idag vara partiell sjukskrivning.

Regeringen vill därutöver stärka kunska- perna om och utbildningen i försäkrings- medicin bland läkarna. Regeringen överväger också att tillskapa tillsyn över försäkrings- läkarnas arbete.

Tidsbegränsad förtidspension

Regeringen ser mycket allvarligt på det ökade antalet förtidspensionärer och det faktum att alltför många unga människor förtidspen- sioneras.

Regeringen föreslår därför att nya förtids- pensioner fr. o. m. 2003 skall beviljas för högst tre år. Efter denna tid finns möjlighet till för- längning efter ny prövning.

Förtidspensionärer skall ges utökad möjlighet att pröva att arbeta igen utan att riskera att bli av med sin förtidspension. Sedan tidigare finns en rätt till vilande förtidspension i ett års tid för förtidspensionärer. Regeringen föreslår nu att rätten till vilande förtidspension

utökas till två år och att det även görs möjligt att studera med vilande förtidspension.

Effektivare organisation och samverkan med den enskilde i centrum

En viktig del i att bekämpa ohälsan är att ge den enskilde snabb och effektiv hjälp. Regeringen vill att alla skall ha en egen kontaktperson på försäkringskassan. Istället för sjukskrivning vill vi ge fler människor möjlighet till en aktiv rehabilitering. Samtidigt som många mår dåligt av att passivt gå sjuk- skrivna, vet vi att många läkare idag har svårt att hitta andra utvägar än att sjukskriva och att man känner frustration över detta för att man vet att det inte är den bästa åtgärden. Regeringen gör därför bedömningen att om sjukperioden pågår längre tid än 8 veckor, om den medicinska utredning som behandlande läkare ansvarar för samt det rehabili- teringsunderlag som skall lämnas av arbets- givare efter 8 veckor, inte ger det underlag som krävs för att försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning och behovet av rehabiliteringsinsatser, skall försäkringskassan inhämta ett fördjupat underlag avseende den försäkrades arbetsförmåga från en annan läkare. Denna läkare bör ha genomgått den ovan nämnda fördjupade utbildningen i för- säkringsmedicin.

Försäkringskassan skall också tillföras mer resurser för att bättre kunna arbeta med rehabilitering och därmed hjälpa människor tillbaka till ett arbete. För att bättre kunna ut- nyttja organisationen och bryta ohälso- utvecklingen samt ge medborgarna ett rättvist och likformigt stöd kommer regeringen att inventera organisationen och se över möjlig- heterna till framtida organisationsformer. Möjligheten till finansiell samordning mellan lokala och regionala aktörer skall införas under 2003. Samordningen bör bygga på samverkan mellan socialförsäkringen, hälso- och sjuk- vården, socialtjänsten och arbetsmarknads- myndigheterna.

PROP. 2002/03:1

1.7Rättvisa skatter

Skatternas främsta syfte är att finansiera väl- färden. Skatterna skall samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala klyftor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg eller att klyftorna i samhället ökar kraftigt.

Fortsatta reformer för rättvisa och tillväxt går före skattesänkningar. Lärdomen från 1990-talets början är tydlig. Ofinansierade skattesänkningar i en tid av stora underskott i de offentliga finanserna leder enbart till högre räntor, sjunkande sysselsättning och ett sämre företagsklimat. Om utrymme för skatte- sänkningar finns kommer regeringen att prioritera ytterligare förbättringar för lön- tagarna och småföretagen.

I diagram 1.4 visas den egentliga skatte- kvoten, d.v.s. skatteintäkter plus underskott i de offentliga finanserna. Därmed ges en mera rättvis bild av skatterna, då underskott förr eller senare leder till höjda skatter. Den egentliga skattekvoten var som högst under början av 1990-talet.

Diagram 1.4 Egentlig skattekvot

65
60
55
50
45
				Faktisk skattekvot enligt NR
40				Egentlig skattekvot
				Egentlig skattekvot
35
1980	1982	1984	1986	1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare

Under förra mandatperioden har tre fjärde- delar av en skattereform inriktad mot låg- och medelinkomsttagare genomförts. Reformen består av en stegvis kompensation för de allmänna egenavgifterna och en successiv minskning av andelen skattebetalare som betalar statlig inkomstskatt. Därigenom

PROP. 2002/03:1

minskar marginalskatterna för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som köpkraften stärks så att både utbudet och efterfrågan på arbetskraft ökar.

Om det statsfinansiella läget så tillåter kommer regeringen under mandatperioden att föreslå att det sista steget i skattereformen genomförs. Reformen har en god fördelnings- politisk profil då de allmänna egenavgifterna utgör en tyngre börda för låg- och medel- inkomsttagarna.

I dag betalar alla löntagare under 65 år allmänna egenavgifter till pensionssystemet. Egenavgifterna utgår nästa år på inkomster upp till ca 27 500 kronor i månaden. På inkomster utöver detta belopp utgår inga allmänna egenavgifter. Egenavgifterna är 7 procent och bidrar till högre marginaleffekter för framför allt låg- och medelinkomsttagare. De allmänna egenavgifterna är en central del i det reformerade pensionssystemet, som socialdemokraterna och de fyra borgerliga oppositionspartierna står bakom.

I samband med skattereformen 1990/91 formulerades ambitionen att högst 15 procent av inkomsttagarna skulle betala statlig inkomstskatt. Gränsen för statlig inkomstskatt höjs automatiskt varje år med två procent- enheter utöver inflationen, så även 2003. Den goda reallöneutvecklingen har dock medfört att fler har kommit över gränsen för statlig inkomstskatt. Som mest var det 20 procent av inkomsttagarna som 1999 betalade statlig inkomstskatt. För att minska andelen höjdes gränsen successivt under mandatperioden. År 2003 kommer gränsen för statlig inkomstskatt att gå vid ca 25 000 kronor i månaden. Det skall jämföras med att den 1999 låg på ca 20 000 kronor i månaden.

Sänkta företagsskatter

Starka och livskraftiga företag är av avgörande betydelse för att Sverige skall präglas av ut- hållig tillväxt och rättvisa. Grunden för ett gott företagsklimat är en sund makroekonomi. Under förra mandatperioden har en rad skattesänkningar genomförts för att ytterligare förbättra företagsklimatet.

År 2000 förlängdes tiden för avsättning till periodiseringsfond från 5 till 6 år. Avsättningar till periodiseringsfonder är

till för att företagen skall kunna utjämna resultatet mellan bättre och sämre år.

Flertalet stoppregler för fåmansbolag slopades 2000. Stoppreglerna är de särskilda skatteregler som gäller vid transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare.

År 2000 infördes ett schablonavdrag för ökade levnadskostnader vid resor för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Därmed får företagare och löntagare samma förmånliga regler. Vidare infördes generösare avdragsregler för utgifter vid ombyggnad av lokaler i samband med byte av hyresgäst.

År 2001 höjdes den maximala avsätt- ningen till periodiseringsfonder från 20 till 25 procent för aktiebolag m.fl. och från 25 till 30 procent för enskilda näringsidkare m.fl. i syfte att förbättra villkoren för företagens egenfinansierade investeringar.

För att villkoren för investmentbolag skall jämställas med de som gäller för värdepappersfonder sänktes schablon- intäkten för investmentbolag från 2,0 till 1,5 procent från och med 2002.

För att stimulera det lokala småföre- tagandet har nedsättningen av arbets- givaravgifterna för företag i Norrlands inland, delar av Värmland och Dalarna (stödområde A) utvidgats från 5 till 15 procent av lönesumman upp till 850 000 kronor.

För att förenkla administrationen för företagen kommer alla fysiska personer som redovisar intäkter av närings- verksamhet att få en förtryckt själv- deklaration. En gemensam deklarations- tidpunkt (2 maj) för alla deklarationsskyldiga införs också fr.o.m. 2003.

Samtliga skattesänkningar har varit fullt ut finansierade inom ramen för de budget- politiska målen.

Det är angeläget att förbättra de skatte- mässiga villkoren för företagen. Det finns idag drygt 800 000 företag i Sverige varav drygt 600 000 enmansföretag. Dessa företag utgör

en viktig del i näringslivet och deras vikt och betydelse för den svenska ekonomin kommer sannolikt att öka ytterligare de kommande åren.

De s.k. 3:12 reglerna är viktiga i den svenska skattelagstiftningen. Dessa regler bestämmer hur mycket en småföretagsägare kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst och hur mycket som kommer att beskattas som löneinkomst. Regeringen vill under mandatperioden genomföra en förändring av reglerna för att öka avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag och/eller expanderar sin verksamhet. Regeringen avser även att ändra reglerna så att fler företag får lägre skatt vid generationsskiften.

Kapital- och egendomsbeskattning

Fastighetsskatten är en del av kapitalin- komstbeskattningen och en viktig inkomst- källa för att finansiera den offentliga välfärden. Den beräknas i år ge intäkter till staten på drygt 20 miljarder kronor.

De senaste årens prisökningar på fastigheter till följd av den goda ekonomiska utvecklingen har dock medfört att skatten på fastigheter skulle ha ökat kraftigt om inga åtgärder hade vidtagits.

Under förra mandatperioden har därför fastighetsskatten sänkts från 1,5 procent till 1,0 procent av taxeringsvärdet för småhus. För hyreshus har fastighetsskatten sänkts från 1,5 procent till 0,5 procent.

Samtidigt har en begränsningsregel i fastig- hetsskatten införts. Begränsningsregeln innebär att hushåll med normala inkomst- och förmögenhetsförhållanden maximalt skall betala 5 procent av sin inkomst i fastighets- skatt. Därmed har fastighetsskattens fördel- ningspolitiska profil förbättrats. Ca 90 000 hushåll beräknas omfattas av begränsnings- regeln.

Omräkningsförfarandet vid fastighetstaxe- ringen skall ersättas med en förenklad fastig- hetstaxering mitt emellan de allmänna fastig- hetstaxeringarna. Regler som innebär att höjda taxeringsvärden inte får omedelbart genomslag på uttaget av fastighetsskatt införs också. Samtidigt har fribeloppen i förmögenhets- skatten höjts från 900 000 kronor till 1,5

PROP. 2002/03:1

miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för sambeskattade par.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska utreda fastighetsskatten, förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvo- skatten. Uppdraget ska vara avslutat vid utgången av år 2003.

Kommittén ges möjlighet att pröva lös- ningar som kan innebära avsteg från nu gällande principer för fastighetsbeskattningen. En förutsättning är dock att de fördelnings- politiska konsekvenserna är acceptabla. En viktig utgångspunkt är en likformig beskatt- ning av olika typer av tillgångar. Kommittén har fått i uppdrag att åstadkomma ett regel- system som både är enkelt och rättvist.

Beträffande arvs- och gåvoskatten skall kommittén göra en övergripande teknisk översyn av regelsystemet. Syftet är att åstad- komma en modernare lagstiftning som är anpassad till dagens villkor. Frågan om beskattningen av arv mellan makar ska tas upp med förtur.

Globaliseringens betydelse för skatter

Den fortgående globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. Kunskaperna om hur de svenska skattebaserna påverkas av en alltmer internationaliserad omvärld är dock ofullständiga och behöver förbättras. Den av regeringen tillsatta utred- ningen för att analysera globaliseringens betydelse för olika skattebaser lämnar sitt slutbetänkande under hösten.

Grön skatteväxling

En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för att omvandla Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Det främsta syftet med skatteväxlingen är att öka miljörelateringen av skattesystemet. Genom miljöskatter sätts ett pris på miljön och det blir dyrare att släppa ut föroreningar till luft eller vatten. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimu- leras att utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de

PROP. 2002/03:1

miljörelaterade skatterna balanseras av sänk- ningar av skatterna på arbete.

I 2000 års ekonomiska vårproposition bedömdes det samlade utrymmet för skatte- växling under perioden 2001 till 2010 vara 30 miljarder kronor. Genom förslag i budget- propositionerna för 2001 och 2002 har därefter en skatteväxling på sammanlagt drygt 5 miljarder kronor genomförts. Regeringens bedömning avseende det totala utrymmet för grön skatteväxling fram till 2010 kvarstår.

För 2003 föreslås en grön skatteväxling på 2,6 miljarder kronor:

En höjning av koldioxidskatten på bränslen med 16 procent. Tillverknings- industrin, jordbruk och vattenbruk undantas dock från höjningen medan effekten för bensin och diesel neutraliseras genom lika stora sänkningar av energiskatten.

Energiskatten på el höjs med 2,1 öre per kWh.

Skatten på avfall som deponeras höjs från 288 till 370 kronor per ton.

Skatten på naturgrus höjs från 5 till 10 kronor per ton.

Skatten på arbete sänks genom en höjning av grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare.

För att öka miljörelateringen av skatte- systemet lades i budgetpropositionen för 2002 fast en strategi för skattenedsättning för alter- nativa drivmedel. Regeringen anser det ange- läget att skattenedsättningen – när god- kännande har erhållits från rådet och EU- kommissionen – kan börja tillämpas snarast möjligt. Konkurrenskraftiga och konkurrens- neutrala villkor för de alternativa drivmedlen under 2003 skall beaktas i särskild ordning i avvaktan på EG-besluten.

En fortsatt grön skatteväxling måste genomföras stegvis och varsamt. Effekterna av de olika stegen bör löpande följas upp för miljön, för individer och inkomstfördelning och för det svenska näringslivets konkurrens- kraft. En ökad miljörelatering av skatte- systemet förutsätter också en rationell energi- skattestruktur, baserad på lättförståeliga och brett accepterade principer samtidigt som skattesystemet måste vara förenligt med Sveriges medlemskap i EU.

Som en integrerad del i den gröna skatte- växlingen arbetar därför ett par utredningar, om nedsättning av energi- och koldioxidskatten för näringslivet och om väg- trafikbeskattningen, med att ta fram underlag för en reformering av energi- och miljöskatte- strukturen. När dessa utredningar är klara med sitt arbete återkommer regeringen med förnyade bedömningar och nya förslag om hur den gröna skatteväxlingen skall utformas efter 2003.

Sänkning av momskostnaden för vissa typer av nyproducerade bostäder.

Minst 120 000 nya bostäder behöver byggas under mandatperioden. Regeringen vill pröva nya former av åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet. Därför bör en sänkning av momskostnaden prövas för produktion av studentbostäder och äldrebostäder. För att tillgodose huvudsakligen ungdomarnas bostadsbehov vill regeringen även pröva förut- sättningarna för att på ett kostnadseffektivt sätt minska boendekostnaderna genom en sänkning av momskostnaderna för produktion av mindre hyreslägenheter.

1.8Hållbar utveckling

Sverige skall fortsätta att vara ett före- gångsland i omställningen till hållbar utveck- ling i alla dess dimensioner – ekonomisk, social och ekologisk. Genom en ambitiös miljö- politik ska Sverige aktivt bidra till en ekologiskt hållbar utveckling, nationellt och globalt. Regeringens övergripande mål för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen i Sverige är lösta.

Riksdagen har antagit 15 miljökvalitetsmål vilka tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Målen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som skall nås inom en gene- ration.

Under förra mandatperioden har det skett stora satsningar på lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (LIP). LIP har i

många delar av Sverige inneburit en framgång i det lokala arbetet och bidragit till arbetet med att bygga om Sverige och skapa ekologisk uthållighet. Regeringen går nu vidare med ett särskilt program för klimatinvesteringar (KLIMP). För perioden 1998 och framåt har det avsatts 7,1 miljarder kronor för programmen.

Dessutom har stora satsningar gjorts inom en rad andra miljöområden. De senaste åren har resurser avsatts för bland annat bevarandet av biologisk mångfald, sanering av förorenade områden, miljöforskning, information om klimatfrågor och miljöövervakning. Nästa år avsätts 140 miljoner kronor för forskning om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.

Regeringen avser att fortsätta att bedriva en politik som sätter miljön i fokus. Utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård har ökat från 1,2 miljarder kronor 1998 till 3,3 miljarder kronor för 2003.

De stora och allvarliga miljöproblemen känner inga nationsgränser. Som före- gångsland i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle ska Sverige vara fortsatt på- drivande i det internationella miljö- och ut- vecklingssamarbetet, såväl inom EU som globalt. Sverige ska aktivt medverka till att de positiva resultat som nåddes vid FN-topp- mötet om hållbar utveckling i Johannesburg i september 2002 genomförs och utvecklas. Inom EU ska Sverige vara fortsatt pådrivande i genomförandet av hållbarhetsstrategin som antogs vid EU-toppmötet i Göteborg, i klimatpolitiken och i arbetet för mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Gröna nyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas gröna nyckeltal som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna nyckeltal är att spegla den nationella ut- vecklingen för viktiga miljöproblem på ett enkelt och informativt sätt. Gröna nyckeltal utgör därmed ett instrument för att nå det övergripande målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen är lösta.

Energianvändningen har ökat de senaste åren, men över tiden har det skett en successiv

PROP. 2002/03:1

energieffektivisering uttryckt i termer av energianvändning relaterad till BNP. Till stor del beror variationer i energianvändningen mellan enstaka år på konjunktursvängningar, temperaturskillnader och andra väderleks- variationer.

Till skillnad mot i många andra länder minskade utsläppen av koldioxid kraftigt i Sverige under 1970- och 1980-talen. Fram- förallt var detta ett resultat av den energi- politik som bedrevs under perioden med syftet att minska oljeberoendet. Under 1990-talet ökade åter koldioxidutsläppen något, bl.a. till följd av ökade transporter. Enligt senast till- gängliga statistik ligger utsläppen 2000 inklu- sive bunkring, dvs. utsläpp som kan hänföras till internationell luft- och sjöfart, strax över 1990 års nivå. Om bunkring exkluderas ligger dock utsläppen under 1990 års nivå.

I mars 2002 antog riksdagen regeringens klimatproposition med förslag till klimat- strategi och mätbara mål för de klimatpå- verkande utsläppen. Riksdagen antog också regeringens förslag till klimatmål på minst 4 procents minskning fram till 2010.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt och under 1990- talet nästan halverats. Framförallt beror detta på ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. De svenska utsläppen av kväveoxider har också minskat, men inte i samma omfattning. Förbättrade förbrännings- och reningstekniker är främsta orsaken till utsläppsminskningen av kväveoxider. Denna utveckling bedöms leda till att de svenska försurande utsläppen fortsätter att minska. Utsläppen av kväveoxider från internationell luft- och sjöfart har dock ökat betydligt det senaste året, men det är i dagsläget svårt att uttala sig om detta är en bestående trend.

Fram till mitten av 1990-talet minskade belastningen på haven av fosfor och kväve. Därefter har den totala belastningen ökat något, även om utsläppen från punktkällor har fortsatt att minska. Under den kommande mandatperioden ges havsmiljöfrågorna en central roll i miljöpolitiken.

Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter förbättrats markant. Tack vare katalytisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensin har stadsluftens genomsnittliga bensenhalt sjunkit sedan början av 1990-talet. Under vinterhalvåret ligger den dock fortfarande över

PROP. 2002/03:1

lågrisknivån i alla tätorter där mätningar genomförs.

Tabell 1.10 Gröna nyckeltal

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

	1980	1985	1990	1995	2000
Total användning1	436	439	442	462	474
Energieffektivitet2	325	298	266	270	238
Utsläpp till luft (tusentals ton)3
	1980	1985	1990	1995	2000
Klimatpåverkan
Koldioxid	82 438	67 587	60 054	63 817	62 396

Försurning
Svaveldioxid	508	266	128	90	71

Kväveoxider5	448	426	401	333	355
Belastning på haven (tusentals ton)
	1987	1990	1995	1998	2000
Övergödning
Fosfor	5,8	4,6	4,8	4,9	5,2

Kväve	148,2	122,9	134,5	152,6	158,1
Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)
	1992/93	1994/95	1996/97	1998/99	2000/01
Bensen4	4,3-10,4	2,4-6,2	1,9-5,1	1,9-4,9	1,5-4,0

1Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärn- kraftsverk.

2Energieffektiviteten mäts som total energianvändning i relation till BNP. BNP är från reviderade Nationalräkenskaper, 1995 års priser.

3Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart. skiljer sig därför i förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella klimat- konventionen och konventionen om långväga gränsöverskridande luft- föroreningar.

4Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25, 31 respektive 36 orter).

5.Utsläppen från internationell luft- och sjöfart ökade med 67 tusen ton

mellan 1999 och 2000.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Statistiska central- byrån

1.9Ett Sverige för alla

Den ekonomiska politiken skall bidra till att minska klyftorna i samhället. Tillväxten skapar ökade resurser och fler arbetstillfällen. Men tillväxt är i sig ingen garant för minskade klyftor. Förutom en tillväxtfrämjande ekonomisk politik krävs därför en aktiv rättvisepolitik.

Fortfarande spelar social bakgrund, kön, etniskt tillhörighet, sexuell läggning och funk- tionshinder roll för människors möjligheter att påverka sina livsvillkor. Tillgången till jobb, utbildning och utveckling är inte lika för alla. Många människor lever på marginalen och har svårt att få vardagen att gå ihop. Ensamstående föräldrar, ungdomar och invandrare är speciellt utsatta.

Trots dessa problem är Sverige fortfarande ett av de mest jämlika länderna i världen. Oavsett vilket mått som används är Sverige ett av de länder som har den lägsta inkomst- spridningen, den lägsta andelen fattigdom och den lägsta andelen barnfattigdom. Politiken gör skillnad.

En central rättvisefråga är att de som invandrar till Sverige måste ges möjlighet att komma in i det svenska samhället. Ett annat viktigt område är den sociala snedrekryte- ringen till den högre utbildningen. Det är fortfarande betydligt vanligare att barn till föräldrar med högre utbildning studerar vidare. De senaste årens utbyggnad av högskolan och det reformerade studie- stödssystemet syftar till att bryta det mönstret. Under perioden 2002 till 2004 satsas 40 miljoner kronor per år för att stimulera till särskilda rekryteringsåtgärder.

Reformer för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män är en annan central del av rättvisepolitiken. Därför analyseras regeringens beslut ur ett jämställdhets- perspektiv.

Halvera behovet av socialbidrag

Regeringen har som mål att halvera social- bidragsberoendet mellan 1999 och 2004. Socialbidragsberoendet ökade kraftigt under 90-talet. Ökningen var en indikator på minskad rättvisa och ökade klyftor. Social- bidragsberoendet skapar utanförskap och resignation, gör människor mer ofria och ökar klyftorna i samhälle.

Mellan 1999 och 2000 minskade behovet av socialbidrag motsvarande 14 300 personer och mellan 2000 och 2001 minskade behovet av socialbidrag motsvarande 9 700 personer (se faktaruta). Regeringens bedömning är att målet om en halvering av socialbidragsbero- endet till 2004 är inom räckhåll.

I diagram 1.6 visas fördelningseffekterna av ett halverat socialbidragsberoende. Staplarna visar hur inkomsterna förändras i olika inkomstgrupper när behovet av socialbidrag halveras. I grupp 1 finns de med lägst inkomst. I grupp 10 finns de med högst inkomst. I diagrammet visas att det är de med de lägsta inkomsterna som tjänar på att behovet av socialbidrag halveras.

De viktigaste verktygen för att uppnå målet är låg arbetslöshet, en ökning av sysselsätt- ningsgraden, en reducering av oönskad deltid och att inkomsttryggheten är god om man blir arbetslös, sjuk eller av andra skäl måste lämna arbetslivet. Kampen mot arbetslöshet och för ökad sysselsättning är därför avgörande när det gäller att bryta bidragsberoendet.

Diagram 1.5 Socialbidragstagare

160 000											14 000
140 000											12 000
											12 000
120 000											10 000
											10 000
100 000											8 000
											8 000
80 000
60 000											6 000
60 000
40 000				Helårsekvivalenter							4 000
40 000				Helårsekvivalenter
20 000				Socialbidragskostnad							2 000
0											0
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01
Källa: Socialstyrelsen, SCB

Diagram 1.6 Ekonomiska effekter av en möjlig halvering av socialbidraget

10		Ökning, %
8
6
4
2
0
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
			Inkomstgrupper (deciler)

PROP. 2002/03:1

Fakta

Halveringen av socialbidragsberoendet skall göras från 1999 års nivå, som när målet sattes upp var den senaste statistik som fanns till- gänglig. Socialbidragsberoendet mäts som hel- årsekvivalenter, eftersom detta mått fångar upp antalet bidragstagare, varaktigheten i bidragsberoendet samt bidragsbeloppet. Antalet helårsekvivalenter beror på hur lång tid och med hur stora belopp personer uppbär socialbidrag. 1999 uppgick socialbidrags- beroendet till ca 115 000 helårsekvivalenter. För att målet skall uppnås skall antalet helårs- ekvivalenter halveras till 57 500. I bilaga 3 görs en mera detaljerad analys av förutsättningarna för att målet skall kunna uppnås.

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2002/03:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

såvitt avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2003

1.godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen för- ordar (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 812 miljarder kronor 2002,

818 miljarder kronor 2003 och

852 miljarder kronor 2004 (avsnitt 4.1.1),

3.godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för 2003 och 2004 (avsnitt 4.1.2),

4.bemyndigar regeringen att under 2003 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.4),

5.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2003 (avsnitt 4.4.4),

6.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2003 (avsnitt 4.4.4),

7.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2003 (avsnitt 5.4 och bilaga 1),

8.beslutar om fördelning av utgifter för 2003 på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 6.2, tabell 6.5),

9.godkänner beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för 2003 (avsnitt 6.2, tabell 6.5),

10.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2004 som riktlinje för regeringens budgetarbete (av- snitt 6.2, tabell 6.5),

11.godkänner beräkningen av utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2003 (avsnitt 6.2, tabell 6.5),

12.bemyndigar regeringen att för 2003 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 23 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

13.bemyndigar regeringen att för 2003 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2003 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investe- ringar i anläggningstillgångar som används i

verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.1),

15.bemyndigar regeringen att under 2003, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.4),

PROP. 2002/03:1

såvitt avser tilläggsbudget för 2002

16.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:1 Arbetsmiljö- verket, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 16 324 000 kronor under 2003 (avsnitt 9.2.11),

17.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m., ingå ekonomiska

förpliktelser som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför	utgifter på	högst
34 200 000 kronor	under 2003	(avsnitt
9.2.11),

18.bemyndigar regeringen att ikläda staten ekonomisk förpliktelse till förmån för Fysikhuset Stockholm KB intill ett belopp av 1 700 000 000 kronor där åtagandet får ha en löptid längst till och med den 1 december 2025 (avsnitt 9.2.13),

19.godkänner den föreslagna användningen av de under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslagen 25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning och 25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

(avsnitt 9.2.13),

20.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:9

Statens strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska

förpliktelser i samband med strålskydds- forskning som inklusive tidigare gjorda

åtaganden medför utgifter			på	högst
10 000 000 kronor	under	2003,		högst
7 000 000 kronor	under 2004		och högst
4 000 000 kronor	under	2005		(avsnitt
9.2.16),

21.bemyndigar regeringen att för 2002 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret på högst 785 000 000 kronor för Vägverket för byggande av Svinesundsbron (avsnitt 9.2.17),

22.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunika- tioner uppförda ramanslaget 36:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband

med utdelning från AB Swedcarrier, m.m.

(avsnitt 9.2.17),

23.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande: Forskning och kollektiv forskning, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst

215 000 000 kronor under 2003, högst

115 000 000 kronor under 2004 och högst

20 000 000 kronor under 2005 (avsnitt 9.2.18),

24.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför utgifter på högst 1 220 000 000 kronor under 2003, högst 940 000 000 kronor under 2004, högst 890 000 000 kronor under 2005, högst 460 000 000 kronor under 2006, högst 25 000 000 kronor under 2007 och högst 30 000 000 kronor 2008 och därefter (avsnitt 9.2.18),

25.bemyndigar regeringen att under 2002, för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 44:2 Från EU-

budgeten finansierade åtgärder för landsbyg- dens miljö och struktur, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

utgifter	på	högst	1 300 000 000 kronor
under	2003,	högst	1 100 000 000 kronor
under	2004,	högst	1 050 000 000 kronor
under	2005,	högst	490 000 000 kronor

under 2006, högst 25 000 000 kronor under 2007 och högst 30 000 000 kronor 2008 och därefter (avsnitt 9.2.18),

26.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden och anvisar ändrade anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1,

såvitt avser skattefrågor

27.antar regeringens förslag till lag om ändring

iinkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.1 och 8.2.1),

28.antar regeringens förslag till lag om ändring

isocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.2 och 8.2.2),

PROP. 2002/03:1

29.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.3 och 8.2.2),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (avsnitt 3.4 och 8.7.3),

31.antar regeringens förslag till lag om beräk- ning av viss inkomstskatt på förvärvs- inkomster vid 2004 års taxering, m.m. (avsnitt 3.5 och 8.2.3),

32.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1996:1512) om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.6 och 8.2.4),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.7, 8.4.1, 8.4.2 och 8.4.3),

34.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt 3.8, 8.4.1 och 8.4.4),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt 3.9 och 8.4.1),

36.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.10 och 8.5.2),

37.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel (avsnitt 3.11 och 8.5.1),

38.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.12 och 8.5.1).

PROP. 2002/03:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för budgetåret 2002

Tusental kronor

Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2002	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	7 410 722	3 974	7 414 696

	27:1	Presstödsnämnden	5 790	200	5 990

	27:5	Granskningsnämnden för radio och TV	8 964	300	9 264
	46:1	Allmänna val	270 000	25 000	295 000

	46:2	Justitiekanslern	16 111	650	16 761

	46:4	Svensk författningssamling	1 011	-650	361

	90:1	Kungliga hov- och slottsstaten	83 516	3 474	86 990

	90:3	Riksdagens förvaltningskostnader1	447 484	-2 800	444 684
	90:4	Riksdagens ombudsmän1	49 097	2 800	51 897
	90:6	Regeringskansliet m.m.	5 073 549	-25 000	5 048 549

2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	8 754 408	-3 000	8 751 408

	1:1	Konjunkturinstitutet	42 858	1 300	44 158

	1:6	Statistiska centralbyrån	397 264	7 100	404 364

	1:8	Kammarkollegiet	26 914	-3 000	23 914
	2:3	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	252 875	-8 400	244 475

4		Rättsväsendet	23 802 123	100 240	23 902 363

	4:1	Polisorganisationen	13 117 532	890	13 118 422
	4:2	Säkerhetspolisen	566 280	-24 250	542 030

	4:5	Domstolsväsendet m.m.	3 618 492	16 300	3 634 792

	4:8	Rättsmedicinalverket	204 202	7 000	211 202
	4:9	Gentekniknämnden	2 783	300	3 083

	4:10	Brottsoffermyndigheten	20 719	2 000	22 719

	4:11	Ersättning för skador på grund av brott	58 500	4 000	62 500

	4:12	Rättshjälpskostnader m.m.	802 000	90 000	892 000

	4:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	15 399	6 000	21 399

	4:14	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar	6 456	-2 000	4 456

5		Internationell samverkan	1 162 290	153 000	1 315 290

	5:2	Ekonomisk bistånd till svenska medborgare i utlandet
		Ekonomisk bistånd till svenska medborgare i utlandet
		m.m. samt diverse kostnader för rättsväsendet	5 756	-3 000	2 756

	5:3	Bidrag till vissa internationella organisationer	500 435	166 000	666 435

	5:4	Nordiska ministerrådet	296 771	32 000	328 771
	5:5	Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
		(OECD)	27 115	7 000	34 115

	5:6	Fredsfrämjande verksamhet	151 711	-49 000	102 711
6		Totalförsvar	45 806 344	40 000	45 846 344

	6:1	Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande
		truppinsatser m.m.	20 334 908	30 000	20 364 908

	6:2	Materiel, anläggningar samt forskning och
		teknikutveckling	21 257 071	15 000	21 272 071

	6:3	Funktionen Civil ledning	277 950	-3 500	274 450

	6:4	Funktionen Försörjning med industrivaror	31 341	-5 000	26 341
	6:19	Krisberedskapsmyndigheten	59 000	7 500	66 500

	6:21	Civilt försvar	957 737	-17 000	940 737
	7:3	Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.	20 000	13 000	33 000

1 Förslag av riksdagsstyrelsen.

PROP. 2002/03:1

Tusental kronor
Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2002	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
8		Invandrare och flyktingar	5 910 643	635 000	6 545 643

	12:2	Mottagande av asylsökande	2 212 364	600 000	2 812 364

	12:5	Offentligt biträde i utlänningsärenden	97 028	35 000	132 028
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	31 411 860	306 000	31 717 860

	13:1	Sjukvårdsförmåner m.m.	2 179 000	300 000	2 479 000

	18:2	Statens institutionsstyrelse	671 765	6 000	677 765
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	110 860 768	4 061 000	114 921 768

	19:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	48 205 022	2 000 000	50 205 022

	19:2	Förtidspensioner	47 838 490	2 000 000	49 838 490
	19:3	Handikappersättningar	1 098 465	58 000	1 156 465

	19:5	Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer	5 000	3 000	8 000

11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	33 534 500	-58 000	33 476 500
	20:1	Ålderspensioner	9 579 000	-58 000	9 521 000
13		Arbetsmarknad	59 181 236	708 300	59 889 536
	22:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	36 023 000	-100 000	35 923 000

	22:3	Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader	4 682 582	-30 000	4 652 582
	22:11	Bidrag till lönegarantiersättning	1 358 000	838 300	2 196 300

15		Studiestöd	22 345 335	-737 940	21 607 395

	25:2	Studiemedel m.m.	11 328 520	-837 940	10 490 580
	25:4	Vuxenstudiestöd m.m.	3 432 664	85 000	3 517 664

	25:8	Bidrag till vissa organisationer m.m.	40 241	15 000	55 241
16		Utbildning och universitetsforskning	41 392 670	0	41 392 670
	25:24	Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 231 807	23 007	1 254 814
	25:30	Linköpings universitet: Grundutbildning	971 213	572	971 785

	25:34	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	789 450	-41 700	747 750

	25:38	Karlstads universitet: Grundutbildning	394 694	-7 500	387 194
	25:40	Växjö universitet: Grundutbildning	339 312	-7 500	331 812

	25:42	Örebro universitet: Grundutbildning	465 501	30 689	496 190

	25:44	Mitthögskolan: Grundutbildning	447 076	-40 000	407 076
	25:46	Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	220 478	-38 000	182 478

	25:48	Malmö högskola: Grundutbildning	554 820	18 004	572 824

	25:50	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	310 803	20 000	330 803
	25:56	Högskolan i Borås: Grundutbildning	292 387	3 500	295 887

	25:60	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	221 410	20 000	241 410

	25:68	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	353 415	26 328	379 743
	25:70	Södertörns högskola: Grundutbildning	215 211	-12 400	202 811

	25:72	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.	1 759 925	5 000	1 764 925

17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 105 018	29 500	8 134 518
	27:1	Statens biografbyrå	9 363	-500	8 863

	28:36	Filmstöd	209 738	30 000	239 738

PROP. 2002/03:1

Tusental kronor
Utgiftsområde	Anslags-		Belopp enligt	Förändring av	Ny ram/
	nummer		statsbudget 2002	ram/ anslag	Ny anslagsnivå
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 699 248	-79 816	9 619 432

	31:3	Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader	13 684	-700	12 984

	31:11	Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
		hållbarhet	105 000	-80 000	25 000

	32:1	Länsstyrelserna m.m.	1 966 812	884	1 967 696
20		Allmän miljö- och naturvård	3 127 201	-21 000	3 106 201
	34:4	Sanering och återställning av förorenade områden	418 746	-21 000	397 746

22		Kommunikationer	24 472 715	3 900	24 476 615
	36:8	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	66 760	4 400	71 160

	37:5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	19 000	-500	18 500

23		Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10 757 484	3 999 816	14 757 300
	41:1	Skogsvårdsorganisationen	290 944	-184	290 760
	43:5	Arealersättning och djurbidrag m.m.	1 907 400	4 000 000	5 907 400

	43:12	Statens livsmedelsverk	126 759	3 194	129 953

	43:16	Åtgärder inom livsmedelsområdet	9 500	-1 194	8 306

	44: 3	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	29 393	-2 000	27 393

24		Näringsliv	3 390 185	-14 500	3 375 685

	38:1	Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader	228 497	4 000	232 497

	38:2	Näringslivsutveckling m.m.	183 062	-30 000	153 062

	38:3	Institutet för tillväxtpolitiska studier:
		Förvaltningskostnader	71 182	-4 000	67 182

	38:10	Upprätthållande av nationell metrologi m.m.	24 647	500	25 147

	38:14	Rymdverksamhet	503 237	15 000	518 237

	40:2	Konsumentverket	103 435	-1 000	102 435

	40:4	Fastighetsmäklarnämnden	7 896	1 000	8 896

		Summa anslagsförändring på tilläggsbudget		9 126 474

Lagförslag

PROP. 2002/03:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

63 kap.

3 §1

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,86 prisbasbelopp

överstiger 1,86 men inte 2,89 pris- basbelopp

överstiger 2,89 men inte 3,04 pris- basbelopp

överstiger 3,04 men inte 3,66 pris- basbelopp

Grundavdrag

0,403 prisbasbelopp

0,403 prisbasbelopp ökat med

25 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,86 prisbasbelopp

0,6605 prisbasbelopp

0,6605 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp

1 Senaste lydelse 2001:842.

PROP. 2002/03:1

överstiger 3,66 men inte 5,615	0,5985	prisbasbelopp minskat med 14
prisbasbelopp	procent av det belopp med vilket den
	taxerade förvärvsinkomsten överstiger
	3,66 prisbasbelopp
överstiger 5,615 men inte 6,41	0,3248	prisbasbelopp minskat med
prisbasbelopp	4 procent av det belopp med vilket den
	taxerade förvärvsinkomsten överstiger
	5,615 prisbasbelopp
överstiger 6,41 prisbasbelopp	0,293 prisbasbelopp

Föreslagen lydelse

63 kap.

3 §

För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret upp- går grundavdraget till följande belopp.

Taxerad förvärvsinkomst

överstiger inte 1,38 prisbasbelopp

överstiger 1,38 men inte 2,95 pris- basbelopp

överstiger 2,95 men inte 3,10 pris- basbelopp

överstiger 3,10 men inte 6,87 pris- basbelopp

överstiger 6,87 prisbasbelopp

Grundavdrag

0,403 prisbasbelopp

0,403 prisbasbelopp ökat med

17 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 1,38 prisbasbelopp

0,67 prisbasbelopp

0,67 prisbasbelopp minskat med

10 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsinkomsten överstiger 3,10 prisbasbelopp

0,293 prisbasbelopp

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

PROP. 2002/03:1

3.2Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 30,13 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	8,80 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	5,84 %
6. arbetsskadeavgift	1,38 %

Föreslagen lydelse

2 kap.

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 29,57 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	11,08 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	3,70 %
6. arbetsskadeavgift	0,68 %

PROP. 2002/03:1

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §

Egenavgifterna är 28,32 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	9,53 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	3,30 %
6. arbetsskadeavgift	1,38 %

Föreslagen lydelse

3 kap.

13 §

Egenavgifterna är 27,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift	11,81 %
2. föräldraförsäkringsavgift	2,20 %
3. ålderspensionsavgift	10,21 %
4. efterlevandepensionsavgift	1,70 %
5. arbetsmarknadsavgift	1,16 %
6. arbetsskadeavgift	0,68 %

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2003.

3.De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2003. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2002 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2002 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

PROP. 2002/03:1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Allmän löneavgift tas ut med 2,69 procent av underlaget och tillfaller staten.

Allmän löneavgift tas ut med 3,25 procent av underlaget och tillfaller staten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut från och med den 1 januari 2003.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs från och med den 1 januari 2003. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2002 skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2002 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskatt- ningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

2 Senaste lydelse 2000:1005.

PROP. 2002/03:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 14 §§ lagen (2000:1380) om skatte- reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002 eller 2003 års taxering.

I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som

tas i bruk under	perioden den
1 januari 2001–den	31 december

2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

3 §

Skattereduktion skall göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2002, 2003 eller 2004 års taxering.

5 §

I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som

tas i bruk under	perioden den
1 januari 2001–den	31 december

2003 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

	14 §
En ansökan	om skattereduktion	En	ansökan om skattereduktion
skall ha kommit in till skatte-		skall ha kommit in till skattemyndig-
myndigheten	senast den 1 mars	heten senast den 1 mars 2004. Om
2003. Om en ansökan har kommit in		en ansökan har kommit in senast den
senast den 1 mars 2002, skall skatte-		1 mars 2002 eller den 1 mars 2003,
reduktionen tillgodoräknas vid debi-		skall	skattereduktionen tillgodo-
tering av slutlig skatt på grund av		räknas vid debitering av slutlig skatt
taxeringen samma år.		på grund av taxeringen samma år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

PROP. 2002/03:1

3.5Förslag till lag om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 2004 års taxering skall för fysiska personer den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) anges till ett fast belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.

2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5 procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.

3 § Ett totalt preliminärt belopp avseende den sammanlagda inkomstskatten skall fastställas av regeringen. Fördelning skall ske till kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november 2002. Utbetalning skall under 2003 göras av skattemyndigheten med en tolftedel per månad på sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

4 § En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga taxeringen år 2004 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser tillämpas som gäller slutav- räkning av kommunalskattemedel enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

5 § Skattemyndighetens beslut enligt 3 och 4 §§ får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

PROP. 2002/03:1

3.6Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4.3 Bestämmelsen i artikel 31	4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt
punkt 3 i avtalet skall också tillämpas	3 i avtalet skall också tillämpas vid
vid 2002 och 2003 års taxeringar. Vid	2002-2004 års taxeringar. Vid 1999-
1999-2003 års taxeringar skall artikel	2004 års taxeringar skall artikel 26
26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då	punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då
artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.	artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

-skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

-arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

-personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

3 Senaste lydelse 2001:1054.

PROP. 2002/03:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 2 kap. 1 och 10 §§, 3 kap. 2 §, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§, 9 kap. 5 och 9 §§ samt 11 kap. 3, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

2 kap.

1 §4

Nuvarande lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00 26,	Bensin som
	2710 00 27,	uppfyller krav för
	2710 00 29
	eller
	2710 00 32
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	3 kr 16 öre	1 kr 46 öre	4 kr 62 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 66 öre	1 kr 46 öre	3 kr 12 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	3 kr 19 öre	1 kr 46 öre	4 kr 65 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 00 26,	Annan bensin	3 kr 84 öre	1 kr 46 öre	5 kr 30 öre
	2710 00 34	än som avses	per liter	per liter	per liter
	eller	under 1
	2710 00 36
3.	2710 00 51,	Eldningsolja,
	2710 00 55,	dieselbrännolja,
	2710 00 69	fotogen, m.m.
	eller	som
	2710 00 74–
	2710 00 78
		a) har försetts med	707 kr per m3	1 798 kr per m3	2 505 kr per m3
		märkämnen eller ger
		mindre än 85
		volymprocent destillat
		vid 350oC,
		b) inte har försetts med
		märkämnen och ger
		minst 85 volymprocent
		destillat vid 350oC,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 323 kr per m3	1 798 kr per m3	3 121 kr per m3
		miljöklass 2	1 557 kr per m3	1 798 kr per m3	3 355 kr per m3

4 Senaste lydelse 2002:684

PROP. 2002/03:1

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
	miljöklass 3 eller inte	1 865 kr per m3	1 798 kr per m3	3 663 kr per m3
	tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 298 kr per	1 298 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	138 kr per	1 890 kr per	2 028 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 067 kr per	1 067 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	229 kr per	1 346 kr per	1 575 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 067 kr per	1 067 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	229 kr per	1 346 kr per	1 575 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	301 kr per	1 564 kr per	1 865 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	301 kr per	1 564 kr per	1 865 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2003 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Föreslagen lydelse

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

	KN-nr		Slag av bränsle	Skattebelopp
				Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
1.	2710 00	26,	Bensin som
	2710 00	27,	uppfyller krav för
	2710 00	29
	eller
	2710 00	32
			a) miljöklass 1
			– motorbensin	2 kr 99 öre	1 kr 72 öre	4 kr 71 öre
				per liter	per liter	per liter
			– alkylatbensin	1 kr 49 öre	1 kr 72 öre	3 kr 21 öre
				per liter	per liter	per liter
			b) miljöklass 2	3 kr 02 öre	1 kr 72 öre	4 kr 74 öre
				per liter	per liter	per liter
2.	2710 00	26,	Annan bensin	3 kr 68 öre	1 kr 72 öre	5 kr 40 öre
	2710 00	34	än som avses	per liter	per liter	per liter

PROP. 2002/03:1

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt	Koldioxidskatt	Summa skatt
eller	under 1
2710 00 36
3. 2710 00 51,	Eldningsolja,
2710 00 55,	dieselbrännolja,
2710 00 69	fotogen, m.m.
eller	som
2710 00 74–
2710 00 78
	a) har försetts med	720 kr per m3	2 120 kr per m3	2 840 kr per m3
	märkämnen eller ger
	mindre än 85
	volymprocent destillat
	vid 350oC,
	b) inte har försetts med
	märkämnen och ger
	minst 85 volymprocent
	destillat vid 350oC,
	tillhörig
	miljöklass 1	1 058 kr per m3	2 120 kr per m3	3 178 kr per m3
	miljöklass 2	1 297 kr per m3	2 120 kr per m3	3 417 kr per m3
	miljöklass 3 eller inte	1 610 kr per m3	2 120 kr per m3	3 730 kr per m3
	tillhör någon miljöklass

4.ur 2711 12 11– Gasol som används för 2711 19 00

		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 322 kr per	1 322 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	141 kr per	2 229 kr per	2 370 kr per
		avses under a	1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
5.	ur 2711 29 00	Metan som används för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 087 kr per	1 087 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	233 kr per	1 587 kr per	1 820 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
6.	2711 11 00,	Naturgas som används
	2711 21 00	för
		a) drift av motordrivet	0 kr per	1 087 kr per	1 087 kr per
		fordon, fartyg eller	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
		luftfartyg
		b) annat ändamål än som	233 kr per	1 587 kr per	1 820 kr per
		avses under a	1 000 m3	1 000 m3	1 000 m3
7.	2701, 2702	Kolbränslen	307 kr per	1 844 kr per	2 151 kr per
	eller 2704		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg
8.	2713 11 00–	Petroleumkoks	307 kr per	1 844 kr per	2 151 kr per
	2713 12 00		1 000 kg	1 000 kg	1 000 kg

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § första stycket 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2004 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

PROP. 2002/03:1

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		10 §5
För kalenderåret 2003 och efter-			För	kalenderåret	2004		och
följande kalenderår skall energiskatt			efterföljande kalenderår skall energi-
och koldioxidskatt betalas		med	skatt och koldioxidskatt betalas med
belopp som efter en årlig omräkning			belopp som efter en årlig omräkning
motsvarar de i 1 § angivna skatte-			motsvarar de i 1 § angivna skatte-
beloppen multiplicerade	med	det	beloppen	multiplicerade		med	det
jämförelsetal, uttryckt i	procent,		jämförelsetal, uttryckt		i	procent,
som anger förhållandet mellan det			som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i juni månad året			allmänna prisläget i juni månad året
närmast före det år beräkningen			närmast före det år beräkningen av-
avser och prisläget i juni 2001.			ser och prisläget i juni 2002.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skatte- belopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

6 a kap.

1 §6

Nuvarande lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b och 3 och 4 §§

3. Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b och 3 och 4 §§

4. Förbrukning i båt för

Bensin, bränsle

100 procent

5Senaste lydelse 2001:962.

6Senaste lydelse 2001:962.

PROP. 2002/03:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§

5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte används för	flygbensin (KN-nr
privat ändamål	2710 00 26) och
	bränsle som avses i
	2 kap. 1 § första
	stycket 3 b och 3
	och 4 §§.
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
mineraloljeprodukter,
kolbränslen, petroleumkoks
eller andra produkter för
vilka skatteplikt har inträtt
för tillverkaren
7. Förbrukning vid fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft, med de	stycket 3 b och 3
begränsningar som följer av	och 4 §§
3 §
8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	70 procent	–
följer av tidigare punkter,	bränsle som avses i
förbrukning för annat	2 kap. 1 § första
ändamål än drift av	stycket 3 b och 3
motordrivna fordon vid	och 4 §§
tillverkningsprocessen i
industriell verksamhet

10. Om skattebefrielse inte Bensin, råtallolja,

100 procent

70 procent

–

PROP. 2002/03:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	70 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b och 3
och 4 §§

12. Om skattebefrielse inte	–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än 100 procent	70 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell verksamhet	2 kap. 1 § första
för drift av andra	stycket 3 b
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar

Föreslagen lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, skall helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
1. Förbrukning för annat		100 procent	100 procent	100 procent
ändamål än motordrift eller
uppvärmning eller i en
process där bränslet i allt
väsentligt används för annat
ändamål än motordrift eller
uppvärmning

2. Förbrukning i tåg eller

Bensin, bränsle

100 procent

PROP. 2002/03:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt
annat spårbundet färdmedel	som avses i 2 kap.
	1 § första stycket
	3 b och 3 och 4 §§
3. Förbrukning i skepp, när	Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
skeppet inte används för	som avses i 2 kap.
privat ändamål	1 § första stycket
	3 b och 3 och 4 §§

4. Förbrukning i båt för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § eller fartygstillstånd enligt fiskelagen (1993:787) meddelats, när båten inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle	100 procent	100 procent	100 procent
som avses i 2 kap.
1 § första stycket
3 b och 3 och 4 §§

5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Annan bensin än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget inte används för	flygbensin (KN-nr
privat ändamål	2710 00 26) och
	bränsle som avses i
	2 kap. 1 § första
	stycket 3 b och 3
	och 4 §§.
b) luftfartyg, när	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	100 procent
luftfartyget används för	flygbensin och
privat ändamål eller i	flygfotogen (KN-
luftfartygsmotorer i	nr 2710 00 51)
provbädd eller i liknande
anordning
6. Förbrukning vid		100 procent	100 procent	100 procent
framställning av
mineraloljeprodukter,
kolbränslen, petroleumkoks
eller andra produkter för
vilka skatteplikt har inträtt
för tillverkaren
7. Förbrukning vid fram-	Bränsle som avses i	100 procent	100 procent	–
ställning av skattepliktig	2 kap. 1 § första
elektrisk kraft, med de	stycket 3 b och 3
begränsningar som följer av	och 4 §§
3 §
8. Om skattebefrielse inte	Andra bränslen än	100 procent	100 procent	–
följer av tidigare punkter,	kolbränslen och
förbrukning i metallurgiska	petroleumkoks
processer
9. Om skattebefrielse inte	Bensin, råtallolja,	100 procent	74 procent	–

PROP. 2002/03:1

Ändamål	Bränsle som inte	Befrielse från	Befrielse från	Befrielse
	ger befrielse	energiskatt	koldioxid-	från
			skatt	svavelskatt

följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och 3 och 4 §§

10. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid växthusuppvärmning i yrkesmässig växthusodling

Bensin, råtallolja,	100 procent	74 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b och 3
och 4 §§

11. Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet

Bensin, råtallolja,	100 procent	74 procent	–
bränsle som avses i
2 kap. 1 § första
stycket 3 b och 3
och 4 §§

12. Om skattebefrielse inte	–	–	100 procent
följer av tidigare punkter,
förbrukning i sodapannor,
lutpannor, metallurgiska
processer eller i processer
för framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller
13. Förbrukning vid	Andra bränslen än 100 procent	74 procent	–
tillverkningsprocessen i	bränsle som avses i
gruvindustriell verksamhet	2 kap. 1 § första
för drift av andra	stycket 3 b
motordrivna fordon än
personbilar, lastbilar och
bussar

Nuvarande lydelse

2 §7

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 70 procent av den kol-

Föreslagen lydelse

Om råtallolja förbrukas för ända- mål som anges i 1 § 9–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energi- skatt och 74 procent av den kol-

7 Senaste lydelse 2001:518.

PROP. 2002/03:1

dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

3 §8

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av nyttiggjord värme, skattebefrielsen enligt 1 § 7 inte avse koldioxidskatt och när det gäller energiskatt endast utgöra 50 procent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra endast 50 procent av den energiskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning skall, för den del av bränslet som förbrukas för framställning av värme, skattebefriel- sen enligt 1 § 7 när det gäller kol- dioxidskatt endast utgöra 74 procent. Såvitt avser råtallolja skall befrielsen utgöra 100 procent av den energiskatt och endast 74 procent av den kol- dioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Fördelning av bränslet som förbrukas för framställning av värme respektive elektrisk kraft skall ske genom propor- tionering i förhållande till respektive energiproduktion. Detsamma gäller om elektrisk kraft framställs i en sammankopplad anläggning vid sam- tidig kraftvärme- respektive kon- denskraftproduktion. Om olika bräns- len förbrukas skall proportioneringen avse varje bränsle för sig.

Bestämmelserna i första stycket gäl- ler inte för energiskatt och koldioxid- skatt på bränslen som förbrukas för framställning av ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller het- vattensystemet före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av mekanisk energi ur ånga eller het- vatten i en kraftvärmeanläggning.

9 kap.

5 §9

Om värme har levererats för till- verkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskatt- ningsmyndigheten efter ansökan av den som framställt värmen återbetal- ning av

1. energiskatten på elektrisk kraft,

8Senaste lydelse 2001:518.

9Senaste lydelse 2000:1155.

PROP. 2002/03:1

och	och
2. energiskatten och 70 procent av	2. energiskatten och 74 procent av
koldioxidskatten på bränsle, dock	koldioxidskatten på bränsle, dock
inte bensin, råtallolja eller bränsle	inte bensin, råtallolja eller bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket	som avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 b,	3 b,
som förbrukats vid framställning	som förbrukats vid framställning
av värmen.	av värmen. Om elektrisk kraft och ett
	eller flera bränslen förbrukas samtidigt
	för denna värmeframställning skall
	energislagen vid beräkning av åter-
	betalningen fördelas genom propor-
	tionering i förhållande till respektive
	energislag. På motsvarande sätt skall
	proportionering ske vid samtidig fram-
	ställning av värme och elektrisk kraft.
Bestämmelserna i första stycket 2	Bestämmelserna i första stycket 2
tillämpas även på råtallolja, dock att	tillämpas även på råtallolja, dock att
återbetalning av energiskatt medges	återbetalning av energiskatt medges
till ett belopp som motsvarar den	till ett belopp som motsvarar den
energiskatt och 70 procent av den	energiskatt och 74 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på bränsle	koldioxidskatt som tas ut på bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket	som avses i 2 kap. 1 § första stycket
3 a.	3 a.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

9 §10

Utöver möjligheterna till avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, köp av bränsle befriat från skatt enligt 8 kap. 1 § eller till återbetalning enligt 9 kap. 2 § gäller följande. Har bränsle, dock inte bensin eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, förbrukats vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan nedsätt- ning av koldioxidskatten eller, beträffande råtallolja, energiskatten för den del av skatten som överstiger 0,8 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde. Nedsättning medges med sådant belopp att den överskjutande skattebelastningen inte överstiger 24 procent av det överskjutande skattebeloppet för bränslet. Nedsättning får dock inte medges för skatt på bränsle som förbrukats för drift av motordrivna fordon.

Bestämmelserna i första stycket	Bestämmelserna i första stycket
gäller även mottagare av värme-	gäller även mottagare av värme-
leveranser om värmen har använts	leveranser om värmen har använts
vid tillverkningsprocessen i in-	vid tillverkningsprocessen i in-
dustriell verksamhet eller i yrkes-	dustriell verksamhet eller i yrkes-
mässig jordbruks-, skogsbruks- eller	mässig jordbruks-, skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet. I sådana fall	vattenbruksverksamhet. I sådana fall
avses med bränsle det bränsle som	avses med bränsle det bränsle som

10 Senaste lydelse 2001:518.

	PROP. 2002/03:1
förbrukats för framställning av	förbrukats för framställning av
värmen.	värmen. Om olika bränslen förbrukas
	samtidigt för denna värmeframställ-
	ning skall bränslena vid beräkning av
	nedsättningen fördelas genom propor-
	tionering i förhållande till respektive
	bränsle. På motsvarande sätt skall
	proportionering ske vid samtidig fram-
	ställning av värme och elektrisk kraft.

Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned mer än att den motsvarar minst

a) 160 kronor per kubikmeter dieselbrännolja (KN-nr 2710 00 69) eller fotogen (KN-nr 2710 00 51 eller 2710 00 55),

b)	125 kronor per kubikmeter eldningsolja (KN-nr 2710 00 74–
2710	00 78), och
c)	320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av statio-

nära motorer.

Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eldnings- olja och gasol tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande skatt skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.

Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.

11 kap.

3 §11

Energiskatten utgör

1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell

verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,
2. 14,0 öre per kilowattimme för	2. 16,4 öre per kilowattimme för
annan elektrisk kraft än som avses	annan elektrisk kraft än som	avses
under 1 och som förbrukas i kom-	under 1 och som förbrukas i kom-
muner som anges i 4 §,	muner som anges i 4 §,
3. 17,4 öre per kilowattimme för	3. 19,8 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas för el-,	elektrisk kraft som förbrukas för el-,
gas-, värme- eller vattenförsörjning i	gas-, värme- eller vattenförsörjning i
andra kommuner än de som anges i	andra kommuner än de som anges i
4 §, och	4 §, och
4. 19,8 öre per kilowattimme för	4. 22,3 öre per kilowattimme för
elektrisk kraft som förbrukas i övriga	elektrisk kraft som förbrukas i övriga
fall.	fall.
För elektrisk kraft som under	För elektrisk kraft som under
tiden den 1 november–den 31 mars	tiden den 1 november–den 31 mars
förbrukas i elektriska pannor som	förbrukas i elektriska pannor som
ingår i en elpanneanläggning vars	ingår i en elpanneanläggning	vars
installerade effekt överstiger 2 mega-	installerade effekt överstiger 2 mega-
watt, utgör dock energiskatten	watt, utgör dock energiskatten
1. 16,4 öre per kilowattimme vid	1. 18,8 öre per kilowattimme vid

11 Senaste lydelse 2000:1155.

PROP. 2002/03:1

förbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och 2. 19,8 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner

än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2003 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

förbrukning i kommuner som anges i 4 § för annat ändamål än industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller yrkesmässig växthusodling, och 2. 22,3 öre per kilowattimme vid förbrukning för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner

än de som anges i 4 §.

För kalenderåret 2004 och efter- följande kalenderår skall de i första och andra styckena angivna skatte- beloppen räknas om på det sätt som i fråga om skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören skall dock avrundas till hela tiondels ören.

9 §12

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som

1.förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

2.förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning,

3.förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6,

4.framställts i en kraftvärme-

anläggning och förbrukats för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7,

5. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

4. förbrukats eller sålts för för- brukning vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion.

10 §13
Avdrag får göras även för energi-	Avdrag får göras även för
skatt och koldioxidskatt på	energiskatt	och koldioxidskatt på
1. bränsle som beskattas enligt 2	bränsle som förbrukats på ett sätt som
kap. 1 § första stycket 3 b, om bränslet	ger rätt	till skattebefrielse enligt
förbrukats vid framställning av skatte-	6 a kap. 1 § 7 och 3 och 4 §§.

12Senaste lydelse 2001:518.

13Senaste lydelse 2001:962.

PROP. 2002/03:1

pliktig elektrisk kraft i en gas-
turbinanläggning		som	har	en
sammanlagd	installerad		generator-
effekt av minst fem megawatt, under
förutsättning att värme inte samtidigt
nyttiggjorts,
2. annat bränsle än som avses under
1, dock inte råtallolja, om bränslet
förbrukats	vid	framställning		av
skattepliktig elektrisk kraft, med de
begränsningar som följer av andra och
femte styckena.
Avdrag enligt första stycket 2 får vid
samtidig produktion av värme och
skattepliktig elektrisk kraft i en kraft-
värmeanläggning göras för energiskatt
och koldioxidskatt på den del av
bränslet som förbrukats för fram-
ställning av skattepliktig elektrisk kraft
och för hälften av energiskatten på den
del av bränslet som förbrukats för
framställning av nyttiggjord värme.
Avdrag får göras även för energi-
skatt på råtallolja om den förbrukats
vid framställning		av	skattepliktig
elektrisk kraft, med de begränsningar
som följer av fjärde och femte styckena.
Avdrag enligt tredje stycket får vid
samtidig produktion av värme och
skattepliktig elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning göras för				hela
energiskatten på den del av bränslet
som förbrukats för framställning av
skattepliktig elektrisk kraft och för
energiskatt med ett belopp som mot-
svarar hälften av den energiskatt som
tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 §
första stycket 3 a på den del av bränslet
som förbrukats för framställning av
nyttiggjord värme.
Avdrag	enligt		första–fjärde		Avdrag enligt första stycket får
styckena får göras endast i den mån					göras endast i den mån avdrag inte
avdrag inte gjorts enligt 9 § första					gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket
stycket 4 eller 7 kap. 1 § första stycket					4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller
4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller					3 eller 4 §.
2, 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige framställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot 18,1 öre per kilowattimme.

PROP. 2002/03:1

Övergångsbestämmelserna

							214
För tid fram till den 1 januari 2003							För tid fram till den 1 januari 2004
medger	beskattningsmyndigheten						medger	beskattningsmyndigheten
efter ansökan, utöver vad som							efter ansökan, utöver vad som fram-
framgår av		den	nya	lydelsen		av	går av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §,
9 kap. 9 §,	att vid		industriell fram-				att vid industriell framställning av
ställning av produkter av andra							produkter	av	andra mineraliska
mineraliska		ämnen		än	metaller		ämnen än metaller koldioxidskatten
koldioxidskatten på annat bränsle än							på annat bränsle än sådant som
sådant som beskattas som mineral-							beskattas	som	mineraloljeprodukt
oljeprodukt och som förbrukats för							och som förbrukats för annat
annat ändamål än drift av							ändamål än drift av motordrivna
motordrivna fordon tas ut med							fordon tas ut med sådant belopp att
sådant belopp att skatten för den							skatten för den som bedriver fram-
som bedriver framställningen						inte	ställningen inte överstiger 1,2 pro-
överstiger 1,2 procent av de							cent av de framställda produkternas
framställda		produkternas			försälj-		försäljningsvärde.
ningsvärde.

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattningsmyndigheten senast inom

ett år efter kalenderårets utgång.
Bestämmelserna i 9 kap.	9 a och	Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och
b §§ lagen (1994:1776) om	skatt på	9 b §§ tillämpas även på sådan ned-
energi tillämpas även på sådan ned-		sättning som avses i första stycket.
sättning som avses i första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3.Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som under tiden den 1 januari–den 30 april 2003 framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats i anläggningen för värmeförsörjning, dock inte förbrukats i elpannor eller värmepumpar, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7.

14 Senaste lydelse 2000:1155.

PROP. 2002/03:1

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall

Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1999:673) om skatt på avfall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	4 §15
Avfallsskatt skall betalas	med	Avfallsskatt skall betalas med
288 kronor per ton avfall.		370 kronor per ton avfall.

10 §16

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på

1.avfall som förts ut från anläggningen, dock inte lak- och reningsvatten och inte heller gas som har bildats vid nedbrytning av organiskt avfall,

2.avfall som använts för driften av anläggningen,

3. avfall som inom anläggningen använts för konstruktionsarbeten eller för att där åstadkomma en miljösäker deponering eller för- varing.

Avdrag enligt första stycket 3 får dock inte göras för skatt på avfall som använts för mellantäckning.

3.avfall som inom anläggningen använts för konstruktionsarbeten eller för att där åstadkomma en miljösäker deponering eller för- varing, dock inte när avfallet använts för mellantäckning,

4.avfall enligt 3 § första stycket 1 a som är avsett att inom anläggningen användas för sluttäckning, om det för- varas skilt från annat avfall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

15Senaste lydelse 2001:960.

16Senaste lydelse 2001:904.

PROP. 2002/03:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Skatten tas ut med fem kronor per ton naturgrus.

Skatten tas ut med 10 kronor per ton naturgrus.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fort- farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

PROP. 2002/03:1

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 §17
Skatt på cigaretter tas ut med 20	Skatt på cigaretter tas ut med 20
öre per styck och 39,2 procent av	öre per styck och 39,2 procent av
detaljhandelspriset.	detaljhandelspriset. Skatt skall dock
	lägst tas ut med 90 procent av den
	sammanlagda skatten på cigaretter i

den mest efterfrågade priskate- gorin.Tillverkaren eller hans represen- tant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, impor- tören skall senast den 31 oktober varje år till Riksskatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för tiden från och med den 1 oktober det föregående året till och med den 30 september det innevarande året. Regeringen fast- ställer senast den 30 november det innevarande året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och det skattebelopp som skall tas ut enligt andra meningen.

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett.

1.Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3.Skatten enligt 2 § första stycket andra meningen skall från och med den 1 mars och till och med den 31 december 2003 vara 84 öre per cigarett.

17 Senaste lydelse 1998:596.

PROP. 2002/03:1

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §18

Skatt enligt 1 § skall inte tas ut till den del införseln uppgår till högst

följande kvantiteter
1.	2 liter spritdryck,	1.	5 liter spritdryck,
2.	6 liter starkvin,	2.	6 liter starkvin,
3.	26 liter vin,	3.	52 liter vin,
4.	32 liter starköl,	4.	64 liter starköl,
5.	400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak.

Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in sprit- drycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 13 § tobakslagen (1993:581).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för varor som har förts in till Sverige före ikraftträdandet.

18 Senaste lydelse 2001:961.

PROP. 2002/03:1

3.12Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	3 kap
	6 §19
Frihet från skatt enligt 5 §	får	Frihet från skatt enligt 5 § får
medges för högst 32 liter starköl.		medges för högst 64 liter starköl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller fort- farande för varor som dessförinnan anmälts eller borde ha anmälts till tullförfarandet övergång till fri omsättning.

19 Senste lydelse 2000:1154.

Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

PROP. 2002/03:1

4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten

I detta kapitel redovisas de av riksdagen beslutade budgetpolitiska målen för staten för åren 2002–2004. I kapitlet finns redogörelse för förslag till tekniska justeringar av utgiftstaken 2002–2004. Därefter redovisas centrala förut- sättningar för budgetberäkningarna, såsom makroekonomiska förutsättningar, förslag till nya beslut och tidigare fattade beslut med budgetmässiga konsekvenser.

Vidare redogörs översiktligt för stats- budgetens utveckling och kommunsektorns och ålderspensionssystemets finanser. Slutligen redo- visas beräkningen över hela den offentliga sektorns finanser. Beräkningarna utgår från gäl- lande regler eller nu föreslagna eller aviserade beslut.

En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 och 6. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas dock i detta kapitel.

4.1Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (saldomålet). De uppsatta målen har klarats samtliga år. De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Målen kan sammanfattas på följande sätt:

1.De takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

2.Den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonational- produkten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen har tre år i förväg fastställt ett utgifts- tak som sätter en övre gräns för statens utgifter. Regeringen har tidigare lämnat förslag om utgiftstak och saldomål i den ekonomiska vår- propositionen. Från och med i år tar inte riksdagen ställning till utgiftstaket förrän i sam- band med budgetpropositionen. Med anledning av riksdagens beslut (förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274) aviserade regeringen i 2002 års ekonomiska vårproposition att förslag om utgiftstak och saldomål för 2005 skulle lämnas i budgetpropositionen för 2003.

Valet har inneburit att beredningstiden för ställningstagandet avseende den långsiktiga budgetpolitiken inte varit tillräcklig. Regeringen saknar därför möjlighet att i denna proposition lägga fram förslag till utgiftstak och saldomål för 2005. I stället återkommer regeringen i 2003 års ekonomiska vårproposition i avsnittet om rikt- linjer för budgetpolitiken, med sin bedömning av lämpligt utgiftstak och saldomål för såväl 2005 som 2006. Förslag om dessa utgiftstak och saldomål tas sedan in i budgetpropositionen för 2004.

Regeringen har tidigare också lämnat förslag om beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn i den ekonomiska vår- propositionen. Detta sker nu i stället i före- liggande proposition. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn är på sikt avgörande för skatteuttaget. Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt be- räknade utgifter i kommunsektorn. Regeringen

PROP. 2002/03:1

lämnar i denna proposition förslag om be- räkning av utgiftstak för den offentliga sektorn för åren 2003 och 2004.

Utgiftstaket för staten omfattar dels ut- gifterna på statsbudgeten exklusive statsskulds- räntor (utgiftsområde 1–25 samt 27), dels ut- gifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt en budgeteringsmarginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar benämns tak- begränsade utgifter och utgörs av faktiskt för- brukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av anslags- behållningar och anslagskredit ingår. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgift- erna benämns budgeteringsmarginalen. Budget- eringsmarginalen utgör en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring redan fattade ekonomiska beslut.

Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaken kan bl.a. förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen förbättrade möjligheter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsut- vecklingen. Utgiftstaket för staten leder även till att behovet av prioriteringar mellan utgifts- områden tydliggörs, att en utveckling där skatte- uttaget måste höjas till följd av bristfällig utgifts- kontroll förebyggs och att Regeringskansliets interna budgetarbete kan styras mer effektivt. Dessutom stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Tabell 4.1 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	1998	1999	2000	2001
Utgiftstak för staten	720,0	753,0	765,0	791,0
Takbegränsade utgifter (utfall)	718,0	751,5	760,0	786,3

Ett tak för statens utgifter infördes i samband med förändringarna av budgetprocessen 1997. Utgiftstaket har klarats samtliga år. Under åren 1998–2001 var vissa utgiftsbegränsande åtgärder nödvändiga för att undvika överskridanden. I tabell 4.1 redovisas fastställda utgiftstak för åren 1998–2001 och utfallet för de takbegränsade ut- gifterna.

Riksdagen har beslutat att de offentliga finanserna skall visa ett samlat överskott på 2

procent av BNP över en konjunkturcykel. Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav på den offentliga sektorn, främst efter 2010. Med ett överskott på 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoför- mögenheten, vilket förbättrar möjligheterna att möta sådana krav.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	1998	1999	2000	2001
Målet för den offentliga
sektorns finansiella sparande	0,0	0,5	2,0	2,5

Utfall	2,1	1,7	3,7	4,8

Målen för den offentliga sektorns finansiella sparande har hittills överträffats med god marginal. En förklaring till det gynnsamma ut- fallet är att svensk ekonomis potentiella produktionsnivå och därmed BNP-tillväxten har blivit högre än beräknat utan att det hotat inflationsmålet. Dessutom har skatteintäkterna blivit högre än förväntat. År 2001 uppgick över- skottet för den offentliga sektorns finanser preliminärt till ca 105 miljarder kronor eller till 4,8 procent av BNP, vilket var betydligt högre än målet på 2,5 procent. Det höga sparandet förra året beror dock delvis på periodiseringar och till- fälligt höga skatteinkomster från kapitalvinster till följd av höga aktie- och fastighetspriser.

Erfarenheterna av de preciserade budget- politiska målen är mycket goda. De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för den offentliga sektorns finansiella sparande som riksdagen har fastställt för åren 2002–2004 redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål

	2002	2003	2004
Utgiftstak för staten, miljarder kronor	809	844	878

Finansiellt sparande i offentlig sektor,
procent av BNP	2,0	2,0	2,0

Budgeteringsmarginalerna för åren 1998–2001 har varit små och är mycket knappa också för åren 2002–2004. De beräknas uppgå till 0,3 miljarder kronor 2002, 0,4 miljarder kronor 2003 och 0,6 miljarder kronor 2004.

Prognosen för budgeteringsmarginalerna för åren 2003 och 2004 är mycket osäker och förut- sätter att de åtgärder inom ohälsoområdet som regeringen nu föreslår i denna proposition, (se

volym 6, Den fortsatta strategin för ökad hälsa i arbetslivet), förmår bryta utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. I föreliggande proposition antas att antalet sjukdagar (netto- dagar) 2003 minskar till 2001 års nivå medan antalet förtidspensioner ökar något i förhållande till 2002 års genomsnittliga nivå. I 2003 års ekonomiska vårproposition samt i budget- propositionen för 2004 kommer utgifts- utvecklingen inom utgiftsområde 10 att noga följas upp. Ytterligare åtgärder kommer då att föreslås inom ohälsoområdet om den antagna utgifts utvecklingen inte uppnås.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder om såväl utvecklingen inom ohälsområdet som konjunkturläget kommer regeringen att följa utgiftsutvecklingen under åren 2002–2004 mycket noga. Finns det risk för att ett beslutat tak för statens utgifter kommer att överskridas, kommer regeringen att vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder. Utgiftstaken skall klaras.

Tabell 4.4 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor

	2003	2004
Saldoutrymme	-12	-11
Budgeteringsmarginal	0,4	0,6

Den beräkning som redovisas innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande blir något lägre än 2 procent under åren 2002–2004. Hänsyn har i denna beräkning tagits till de för- slag till beslut om utgifter och inkomster som föreslås i denna proposition. I tabell 4.4 redo- visas saldoutrymmet, dvs. skillnaden mellan det beräknade överskottet i de offentliga finanserna och överskottsmålet, och budgeteringsmarginal- en för respektive år.

Saldot har försämrats något jämfört med be- räkningen i 2002 års ekonomiska vårproposition, vilket beror dels på att den offentliga sektorns utgifter nu förväntas bli högre, dels på de i denna proposition föreslagna åtgärderna på budgetens inkomstsida. I budgetpropositionen för 2002 an- gavs att även ett lägre överskott än 2 procent kan accepteras för innevarande år om konjunkturen skulle bli sämre än väntat. Mot bakgrund av ned- revideringen av den ekonomiska tillväxten är denna avvikelse förenlig med riksdagens beslut om överskottsmålet. För 2003 och 2004 förutses

PROP. 2002/03:1

BNP ligga kvar på en nivå som understiger den svenska ekonomins potentiella produktionsnivå. Med beaktande av detta och periodiseringen av skatteinkomsterna, bedöms det strukturella överskottet ligga i linje med det medelfristiga målet på 2 procent av BNP såväl 2003 som 2004. Såväl konjunkturutvecklingen som be- dömningen av de offentliga finanserna är emellertid osäkra. Även målet för den offentliga sektorns sparande är hotat om inte utgiftsut- vecklingen inom ohälsoområdet bryts.

4.1.1Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: På grund av tekniska justeringar höjs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 812 miljarder kronor 2002, sänks till 818 miljarder kronor 2003 och sänks till 852 miljarder kronor 2004.

Skälen för regeringens förslag: Normalt om- prövas inte ett fastlagt utgiftstak för staten. Betydande förändringar i förutsättningarna sedan ett utgiftstak fastställts, kan emellertid föranleda tekniska justeringar av taket. I sam- band med budgetpropositionen för 2002 genom- fördes flera tekniska justeringar av utgiftstaket för åren 2002–2004. Tidigare tekniska justeringar av utgiftstaken har orsakats av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbe- gränsade utgifterna.

Riksdagen har beslutat (prop. 2001/02:FiU bet. rskr.2001/02:296) att kommunkonto- systemet skall redovisas på statsbudgetens in- komstsida från och med 2003. Från systemet er- håller kommuner och landsting återbetalning av ingående mervärdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet. Den avgift som kommuner och landsting i dag betalar till systemet avskaffas. Finansieringen av systemet tas därmed över av staten och uttagen ur systemet sker från stats- budgetens inkomstsida. Förändringen skall vara kostnadsneutral, vilket sker genom en motsvarande nivåsänkning av det generella stats- bidraget. Regeringen föreslår i denna proposition en preliminär nivåsänkning av de generella stats- bidragen 2003 baserad på avgiften 2002.

PROP. 2002/03:1

Nivåsänkningen uppgår till 31,4 miljarder kronor. En definitiv reglering sker i budget- propositionen för 2004. En teknisk justering nedåt av utgiftstaket föreslås med motsvarande belopp.

Höjningen av det statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting i år motiverar en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket för 2002. En motsvarande teknisk justering gjordes i budgetpropositionen för 2002. Den beräknings- tekniska justeringen innebär en uppräkning med 2,9 miljarder kronor innevarande år. Även åren 2003–2004 beräknas utjämningsbidraget höjas med 2,9 miljarder kronor vardera år. Regeringen föreslår en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket under dessa år med motsvarande belopp.

I denna proposition föreslås också en höjning av grundavdraget som beräknas minska kommunsektorns skatteinkomster med 2,5 miljarder kronor. Det generella statsbidraget till kommuner och landsting höjs därför med mot- svarande belopp 2003-2004. Kommunsektorns totala inkomster och den offentliga sektorns konsoliderade utgifter blir därmed oförändrade. Även för denna åtgärd föreslår regeringen en beräkningsteknisk justering av utgiftstaket.

Tabell 4.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Nuvarande utgiftstak	809	844	878
Kommunkontosystemet		-31,4	-31,4

Förändrat grundbidrag		2,5	2,5

Utjämningsbidrag	2,9	2,9	2,9
Förslag till utgiftstak	812	818	852

De anslagsförändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaken uppgår sammantaget till 2,9 miljarder kronor 2002 och till 25,9 miljarder kronor vardera åren 2003 och 2004. I enlighet med tidigare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljarder kronor. Regeringen föreslår därför att utgiftstaket höjs till 812 miljarder kronor 2002, sänks till 818 miljarder kronor 2003 och sänks till 852 miljarder kronor 2004.

Under perioden 1997–2004 beräknas utgifts- taket i procent av BNP minska från 39,4 procent till 34,3 procent när hänsyn har tagits tas till tidigare tekniska justeringar. Under perioden har utrymme skapats för redan beslutade eller

aviserade utgiftsreformer och skattesänkningar samtidigt som den offentliga sektorns netto- skuld har kunnat minskas. Att utgiftstaket minskar i relation till BNP bidrar till en successivt minskande utgiftskvot i den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP beräknas minska från 60,5 procent 1997 till 53,8 procent 2004. Detta är betydelse- fullt eftersom konsekvensberäkningar av den offentliga sektorns utgifter visar att den demo- grafiska utvecklingen med en ökande andel äldre och en minskad andel yrkesverksamma, kan komma att leda till en stigande utgiftskvot främst efter innevarande decennium.

Tabell 4. 6 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Utgiftstak för staten	791	812	818	852

Procent av BNP	36,5	36,1	34,6	34,3

Procent av BNP efter	35,0	34,8	34,6	34,3
tekniska justeringar1

1 För att skapa jämförbarhet över tiden har korrigeringar av utgiftstaket för åren 2001 och 2002 gjorts för tidigare beslutade och nu föreslagna tekniska justeringar för åren 2002–2004. De korrigerade utgiftstaken uppgår till 759 miljarder kronor 2001 och till 783 miljarder kronor 2002.

Regeringen aviserade i 2002 års ekonomiska vår- proposition att den avsåg att återkomma med förslag om riktlinjer för budgeteringsmarginal- ens storlek i samband med att förslag om utgifts- taket för 2005 läggs fram. Sådana riktlinjer är viktiga för att minska risken för att utgifts- begränsningar skall behöva vidtas i ett sent skede. Systemet med en minsta budgeterings- marginal är också centralt vid ett medlemskap i EMU mot bakgrund av att finanspolitiken då får en ökad stabiliseringspolitisk betydelse. Efter- som inget ställningstagande om budgetpolitiken för 2005 görs i föreliggande proposition avser regeringen att återkomma med sådana riktlinjer i 2003 års ekonomiska vårproposition.

4.1.2Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas till 1 220 miljarder kronor 2003 och 1 267 miljarder kronor 2004.

I tabell 4.7 redovisas beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn. Principen om

kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett utgiftstak för den offentliga sektorn utan godkänner endast en beräkning. Nivån på utgiftstaket för den offent- liga sektorn är på sikt avgörande för skatte- uttaget.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår därmed inte i beräkningen. Eliminering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och Ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av det generella statsbidraget och de specialriktade statsbidragen till kommunsektorn samt statliga ålderspensionsavgifter.

I föreliggande proposition föreslås ett antal tekniska justeringar av utgiftstaket för staten (se avsnitt 4.1.1). De föreslagna tekniska justeringarna föranleds av förändringar som inte påverkar utgifterna för den offentliga sektorn. Justeringarna påverkar således inte utgiftstaket för den offentliga sektorn eftersom de föreslagna justeringarna av utgiftstaket för staten motsvaras av lika stora interna transaktioner inom den offentliga sektorn.

Riksdagen godkände senast en beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn i budget- proposition för 2002. Den offentliga sektorns utgifter har reviderats upp för hela perioden jäm- fört med budgetpropositionen för 2002, främst till följd av högre kommunal konsumtion.

Som andel av BNP minskar utgiftstaken för den offentliga sektorn med 0,6 procentenheter mellan 2001 och 2004.

Tabell 4.7 Utgiftstak för offentlig sektor

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Utgiftstak för staten	791	812	818	852

Kommunsektorn	508	541	563	581

Interna transaktioner	-182	-189	-160	-166

Utgiftstak för offentlig sektor	1118	1164	1220	1267

Procent av BNP	51,6	51,8	51,6	51,0

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2002/03:1

4.1.3Överskott i offentliga sektorns finanser

Riksdagen har beslutat att de offentliga finanserna skall visa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet är av central betydelse för att minska den offentliga räntebördan. Därigenom ökar möjligheterna att bibehålla de offentliga välfärdsystemen, trots den förväntande demo- grafiska utvecklingen under de närmaste decennierna med allt fler äldre. Dessutom krävs en säkerhetsmarginal för att de offentliga budgetarnas stabiliserande effekter skall kunna verka fullt ut i en lågkonjunktur, utan att det uppkommer alltför stora underskott inom ramen för de regelverk som gäller inom EU.

Vilka överskott som är lämpliga varje enskilt år är framför allt beroende av konjunkturläget. I en högkonjunktur, när BNP överstiger den lång- siktigt hållbara produktionsnivån, skall över- skotten överstiga 2 procent av BNP. Det motsatta bör tolereras i en lågkonjunktur.

I budgetpropositionen för 2002 var regeringens bedömning att det av riksdagen tidigare beslutade överskottsmålet för 2002 på 2,0 procent av BNP skulle bibehållas. Ett överskott i linje med det medelfristiga målet bedömdes ge en stimulans till ekonomin utan risk för överhettning, samtidigt som finans- politikens långsiktiga hållbarhet vidmakthålls. I budgetpropositionen angavs även att ett lägre överskott skulle accepteras om konjunkturen utvecklades sämre än väntat. Den ekonomiska tillväxten har blivit något svagare än vad som förutsågs i budgetpropositionen för 2002. BNP- tillväxten för 2002 har reviderats ner från 2,4 procent till 2,1 procent. Överskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas uppgå till 1,7 procent av BNP. Mot bakgrund av ned- revideringen av tillväxten bedöms avvikelsen från målet vara acceptabel.

År 2003 och 2004 bedöms överskottet i de offentliga finanserna uppgå till 1,5 respektive 1,6 procent av BNP. Redovisningen av skatterna är inte fullt periodiserad i nationalräkenskaperna. Det innebär att det redovisade finansiella sparandet enskilda år påverkas av förskjutningar i uppbörden av framför allt skatt på kapital- inkomster. Sett över ett antal år påverkas emellertid inte den offentliga sektorns överskott.

PROP. 2002/03:1

Under 2003 och 2004 bedöms det fortfarande finnas outnyttjade resurser i ekonomin. Den faktiska produktionsnivån understiger den potentiella. Det strukturella överskottet, som motsvarar det överskott som skulle uppnås vid fullt resursutnyttjande, bedöms därför båda åren vara högre än det redovisade överskottet (se avsnitt 4.7).

Med beaktande av såväl den ofullständiga periodiseringen av skatteinkomsterna som gapet mellan faktisk och potentiell produktion, bedöms de strukturella överskotten i de offentliga finanserna 2003 och 2004 ligga i linje med det medelfristiga målet på 2 procent av BNP.

4.2Makroekonomiska förutsättningar

De offentliga finanserna påverkas i hög grad av hur ekonomin utvecklas i Sverige och i utlandet. En högre BNP leder normalt till ökade skatte- inkomster, eftersom viktiga skattebaser såsom löner och hushållens konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De totala utgifterna reduceras vanligen av en högre BNP, eftersom exempelvis utgifterna för arbetslöshetsför- säkringen minskar vid en högre aktivitet i ekonomin.

Om BNP-nivån däremot blir lägre minskar normalt skatteinkomsterna samtidigt som transfereringsutgifterna tenderar att öka. En tumregel är att 1 procent högre BNP medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP förbättras med 0,7 procentenheter eller med omkring 16 miljarder kronor. Det motsatta gäller vid en motsvarande minskning av BNP. Känsligheten varierar mellan åren beroende på hur olika BNP-komponenter utvecklas i förhållande till varandra.

De statliga utgifterna är känsliga för för- ändringar av arbetslöshet och priser. En höjning av arbetslösheten med en procentenhet ökar de takbegränsade utgifterna med drygt 7 miljarder kronor. Utgifterna för transfereringar och förvaltningsändamål är också känsliga för för- ändrade priser och löner. En ökning av pris- och lönenivån med en procent medför att utgifterna under utgiftstaket ökar med minst 5 miljarder kronor. Den fulla effekten av förändrade priser och löner inträffar med två års eftersläpning.

Tabell 4.8 Makroekonomiska förutsättningar

Prognoser från 2002 års ekonomiska vårproposition anges inom parentes

	2001	2002	2003	2004
BNP1	1,2	2,1	2,5	2,5
	(1,2)	(1,4)	(2,8)	(2,5)

BNP	2167	2249	2366	2484
mdkr2	(2167)	(2245)	(2356)	(2466)
BNI enligt ENS95	2133	2217	2339	2460
mdkr2	(2133)	(2222)	(2334)	(2447)
Inflation enligt KPI3, 4	2,6	2,3	2,3	2,1
	(2,6)	(2,1)	(2,2)	(2,1)

Prisbasbelopp	36,9	37,9	38,6	39,5
tkr	(36,9)	(37,9)	(38,4)	(39,2)

Inkomstindex5	103,2	106,2	111,8	115,9
	(103,2)	(106,2)	(110,8)	(115,7)

Hushållens konsumtions-	0,2	2,0	2,6	2,5
utgifter1	(0,2)	(1,7)	(2,9)	(2,2)
Öppen arbetslöshet6	4,0	3,9	3,8	3,8
	(4,0)	(4,3)	(4,0)	(3,9)

Arbetsmarknadspolitiska	2,5	2,6	2,2	2,0
program6	(2,5)	(2,5)	(2,2)	(2,0)
Arbetade timmar i	1,1	-0,5	0,5	0,6
lönesumman4, 7	(1,1)	(-0,5)	(0,6)	(0,5)
Timlön4	4,3	3,7	3,5	3,5
	(4,2)	(3,5)	(3,5)	(3,5)

Utbetald lönesumma4	5,6	3,7	4,0	4,2
	(5,6)	(3,0)	(4,1)	(4,0)

Ränta statsobligation	4,7	5,1	5,1	5,1
5 år3	(4,7)	(5,1)	(5,1)	(5,0)
Ränta statsskuldsväxel	4,1	4,4	4,7	4,7
6 månader3	(4,1)	(4,3)	(4,7)	(4,6)

1Årlig procentuell volymförändring.

2Löpande priser.

3Årsgenomsnitt.

4Årlig procentuell förändring.

5Inkomstindexet visar den reala förändringen av genomsnittliga pensionsgrundande inkomster och inkomster över intjänandetaket för de tre senaste åren multiplicerat med förändringen i KPI för det senaste året. Inkomstindex 1999=100.

6Procent av arbetskraften.

7Arbetade timmar i lönesumman skiljer sig definitionsmässigt från totalt arbetade timmar, bl.a. till följd av att egenföretagare inte ingår i lönesumman.

I tabell 4.8 redovisas de centrala makro- ekonomiska förutsättningarna för budgetbe- räkningarna. Dessa förutsättningar finns i sin helhet återgivna i bilaga 2 Svensk ekonomi.

Förra året uppgick BNP-tillväxten till 1,2 procent. Den svaga tillväxten orsakades framför allt av den internationella konjunkturav- mattningen. BNP-tillväxten bedöms i år bli väsentligt högre än vad som antogs i 2002 års ekonomiska vårproposition. Ett skäl till detta är att hushållens konsumtionsutgifter ökar mer än tidigare. Hushållens konsumtion stimuleras av ökande disponibla inkomster, en stark real förmögenhetsställning och en låg arbetslöshet.

Inflationen väntas i år bli något högre än prognosen i vårpropositionen. Den upprevi- derade inflationsprognosen medför högre pris- basbelopp 2003 och 2004, vilket leder till högre transfereringsutgifter. Lönesumman väntas i år bli högre än vad som beräknades i vår- propositionen till följd av stigande timlöner. Lönesumman påverkas också av utvecklingen av arbetade timmar, som har reviderats ned något 2003. Inkomstindex har justerats upp till följd av högre genomsnittliga pensionsgrundande in- komster, vilket höjer utgifterna för ålders- pensioner 2003 och 2004 jämfört med be- räkningarna i vårpropositionen.

Arbetslösheten har reviderats ned för hela perioden. Sysselsättningen utvecklades betydligt starkare första halvåret i år än vad som förutsågs i vårpropositionen.

4.3Politiska prioriteringar

Under de senaste åren har en rad reformer för ökad tillväxt och rättvisa beslutats eller före- slagits för åren 2003–2004. I detta avsnitt redo- visas översiktligt de satsningar samt förslag till finansiering som tidigare beslutats eller aviserats. I redovisningen ingår också de ytterligare re- former och besparingar som föreslås i denna proposition och som påverkar utgifterna för åren 2003–2004.

Regeringens förslag omfattar nya reformer på budgetens utgifts- och inkomstsida. För en närmare beskrivning av förslagen på utgiftssidan hänvisas till texterna under respektive utgifts- område i kapitel 6 och för en beskrivning av skatteförslagen hänvisas till kapitel 5 och 8.

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

I tabell 4.9 redovisas budgeteffekterna för såväl de offentliga finanserna enligt nationalräken- skapernas redovisning som effekterna på de tak- begränsade utgifterna av de förändringar som föreslås i denna proposition. Samtliga åtgärder ingår i den inkomstberäkning och de förslag till utgiftsramar som redovisas i kapitel 5 och 6.

För att ge kriminalvården förutsättningar att möta det ökade platsbehovet tillfördes myndigheten 150 miljoner kronor på tilläggs- budget i samband med 2002 års ekonomiska vår- proposition. Regeringen gör nu bedömningen att resursbehovet kommer att öka för åren 2003

PROP. 2002/03:1

och 2004 och föreslår därför att kriminalvården tillförs 230 miljoner kronor 2003 och 250 miljoner kronor 2004. Därutöver föreslår regeringen att kriminalvårdens anslag ökas med 20 miljoner kronor 2003 som ett led i den särskilda narkotikasatsningen inom kriminal- vården.

En fortsatt satsning på polisen skall ge möjlighet att utveckla verksamheten så att den kännetecknas av ett långsiktigt perspektiv och ett kunskapsbaserat, problemorienterat arbets- sätt med ett brottsförebyggande syfte. Kvaliteten i brottsutredningarna skall höjas så att uppklarningen och lagföringen ökar. En förut- sättning för det är att antalet poliser ökar. Regeringen föreslår därför att polis- organisationen tillförs 100 miljoner kronor per år.

Regeringen föreslår vidare att anslaget för bidrag till internationella organisationer, främst fredsbevarande operationer inom FN, tillförs 99 miljoner kronor fr.o.m. 2003.

Det har skett en markant ökning av antalet asylsökande till Sverige. De närmaste åren väntas antalet asylsökande ligga kvar på en hög nivå. Regeringen föreslår därför att Migrationsverkets och Utlänningsnämndens asylprövning tillförs mer resurser för att förkorta handläggnings- tiderna. Förstärkningen uppgår till 155 miljoner kronor år 2003 och 135 miljoner kronor 2004.

Som ett led i regeringens narkotikapolitiska satsning föreslår regeringen att Statens institutionsstyrelse (SiS) tillförs 50 miljoner kronor 2003 och därefter 35 miljoner kronor årligen.

Kostnaderna för EU-vård har ökat och bedöms ligga på en långsiktigt högre nivå. Kostnaderna avser främst svenska medborgares vård i andra EU-länder men även vård av personer hos landstingen från andra länder där överenskommelser finns att Sverige skall stå för kostnaderna. För detta ändamål föreslår regeringen att ca 100 miljoner kronor tillförs ändamålet.

Försäkringskassorna tillförs drygt 500 miljoner kronor per år under åren 2003 och 2004. Tillskottet skall möjliggöra att långtids- sjukskrivna får en egen kontaktperson vid försäkringskassan som samordnar rehabili- teringsarbetet. Även andra förstärkningar av rehabiliteringsinsatserna möjliggörs. Vidare finansieras övergången till ett system där aktivitets- och sjukersättningen (f.d. förtids-

PROP. 2002/03:1

pensioner) inte beviljas för mer än tre år i taget. Även engångsutgifter med anledning av den om- organisation som regeringen aviserar i denna proposition skall finansieras inom ramen för resurstillskottet.

Vidare föreslår regeringen att 95 miljoner kronor anvisas till ökade satsningar på det före- byggande arbetsmiljöarbetet under 2003.

Tillsynen över äldreomsorgen behöver effekt- iviseras och förstärkas. Regeringen föreslår därför att länsstyrelserna och Socialstyrelsen till- förs sammanlagt 50 miljoner kronor fr.o.m. 2003 i syfte att införa särskilda äldreskyddsombud.

Riksdagen har med anledning av den energi- politiska propositionen (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317) beslutat om fortsatta energipolitiska åtgärder från 2003 för att ersätta de kortsiktiga åtgärder som vidtagits för att kompensera för bortfallet av elproduktion från kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. En mer långsiktig inriktning för att främja förnybar el- produktion införs genom ett system för handel med elcertifikat. Detta kompletteras med ett särskilt stöd för marknadsintroduktion av vind- kraft. Vidare har det beslutats om fortsatta insatser för en effektivare energianvändning. Medel för energipolitiska åtgärder motsvarande 361 miljoner kronor för 2003 föreslås i denna proposition.

Inom utgiftsområde 24 Näringsliv, föreslår regeringen tidsbegränsade reformer inom politikområdena näringspolitik och utrikes- handel, export- och investeringsfrämjande. Sats- ningen inom politikområdet näringspolitik in- riktar sig på designområdet och kommers- ialisering av innovationer. Ambitionshöjningen inom handels- och investeringsfrämjandet syftar till stärkt exportfrämjande och stärkt in- vesteringsfrämjande.

Utgiftsläget är ansträngt åren 2003 och 2004 och utgiftsbegränsande åtgärder krävs för att utgiftstaket skall klaras. Under de närmaste åren prioriteras vård, skola och omsorg samt ut- byggnaden av välfärdssystemen. För att detta skall bli möjligt måste utrymmet för statliga konsumtionsökningar begränsas. Ett generellt besparingskrav på 0,7 procent läggs på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål fr.o.m. 2003. På universitets- och högskoleområdet innebär besparingen att omfattningen av den planerade utbygganden av högskolans grundut- bildning dras ned. Sammantaget beräknas ned- dragningen minska de takbegränsade utgifterna

med ca 1,3 miljarder kronor nästa år. Det generella besparingskravet sänker utgifterna permanent. För att säkerställa de utgiftsbe- gränsande effekterna av åtgärden avser regeringen att i regleringsbreven för 2003 som huvudprincip halvera anslagskrediterna på be- rörda anslag.

Åtgärder för att bryta ohälsoutvecklingen

Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp finns en risk för att utgiftstaken 2003 och 2004 överskrids. Ut- gifterna för sjukpenning och förtidspensioner har fortsatt att öka kraftigt under 2002. Det finns emellertid en tendens till att kostnaden för sjukpenningen börjar stabiliseras.

Prognosen för budgeteringsmarginalen för perioden 2003–2004 är mycket osäker och förut- sätter att de åtgärder som föreslås i denna proposition förmår bryta utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Under 2003 skall för- stärkta ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare införas. Exempel på andra åtgärder är att sjuk- skrivningsprocessen effektiviseras och sjuk- ersättningen (tidigare förtidspensioner) tids- begränsas till högst 3 år i taget. I föreliggande proposition antas att antalet sjukdagar (nettodagar) 2003 inte överstiger 2001 års nivå medan antalet förtidspensioner ökar något i förhållande till 2002 års genomsnittliga nivå. Prognosen bygger på att antalet sjukdagar (nettodagar) minskar med ca 10 procent mellan 2002 och 2003, vilket minskar utgifterna med ca 5 miljarder kronor jämfört med om antalet sjuk- dagar skulle ligga kvar på 2002 års nivå. År 2004 antas antalet sjukdagar minska med ytterligare ca 5 procent. Antalet förtidspensionärer (från 2003 personer med aktivitets- eller sjukersättning) antas öka med ca 2000 personer 2003.

I 2003 års ekonomiska vårproposition samt i budgetpropositionen för 2004 kommer kostnadsutvecklingen för sjukersättningarna och förtidspensioneringarna att noga följas upp.

Förändrade skatteregler

En fortsatt grön skatteväxling utgör en central del i regeringens strategi för ett ekologiskt håll- bart samhälle. Genom en ökad miljörelatering av skattesystemet bidrar skatteväxlingen till att fast- ställda miljömål uppnås. I denna proposition föreslås skatteväxlingsåtgärder med en om- slutning på 2,6 miljarder kronor. För att åstad- komma en begränsning av koldioxidutsläppen

föreslås en höjning av koldioxidskatten på bränslen med 16 procent. Höjningen utformas så att skattebelastningen för tillverknings- industrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna är oförändrad jämfört med föregående år. Vidare neutraliseras den höjda koldioxidskatten för drivmedel genom sänkta energiskattesatser så att det sammanlagda skatteuttaget för drivmedel förblir oförändrat. Högre koldioxidskatt på bränslen innebär att det blir relativt sett mer gynnsamt med elupp- värmning. För att begränsa denna stimulans till ökad eluppvärmning föreslås även att energi- skatten på el höjs med 2,1 öre/kWh. Samman- taget medför detta att energi- och koldioxid- skatteintäkterna ökar med 2,3 miljarder kronor. Genom indirekta budgeteffekter blir den periodiserade nettobudgeteffekten för 2003 något lägre, 2,2 miljarder kronor.

Därutöver föreslås att avfallsskatten höjs med 82 kronor per ton och att skatten på naturgrus höjs med 5 kronor per ton. Det ger ökade punktskatteintäkter på 440 miljoner kronor och en ytterligare nettobudgetförstärkning på 400 miljoner kronor år 2003.

Det utrymme som dessa åtgärder skapar för skattesänkningar på arbete föreslår regeringen utnyttjas till höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. De föreslagna höjningarna av grundavdraget innebär att de offentliga finanserna varaktigt försvagas med 2,6 miljarder kronor per år.

För att förstärka kommunernas ekonomi har den statliga skatten om 200 kronor under några år utgjort en kommunal inkomstskatt. Vidare in- fördes ett tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting genom förslag i den ekonomiska vårpropositionen för 2002. Stödet var avsett att gälla under ett år och syftet att i den vikande konjunkturen stärka kommunernas och landstingens verksamheter. Även för 2003 anser dock regeringen att det finns behov av att förstärka kommunernas ekonomi och förbättra förutsättningarna för att upprätthålla och öka den kommunala sysselsättningen. Därför före- slås att det fasta beloppet om 200 kronor skall utgöra en kommunal inkomstskatt även år 2003. Vidare föreslås att det tillfälliga sysselsättnings- stödet till kommunerna förlängs ett år. Härigenom försvagas den offentliga budgeten med totalt 4,3 miljarder kronor varav 3,6 miljarder belastar budgeten för 2003.

PROP. 2002/03:1

Regeringen avser att pröva nya former av åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet. Bl.a. bör en sänkning av mervärdesskatten på prövas för studentbostäder och äldrebostäder. För att tillgodose huvudsakligen ungdomarnas bostads- behov vill regeringen även pröva förut- sättningarna för att på ett kostnadseffektivt sätt minska boendekostnaderna genom en tids- begränsad sänkning av momskostnaderna för mindre, nyproducerade hyreslägenheter. För detta ändamål avsätts ett utrymme i budgeten på drygt 400 miljoner kronor för 2003 och ytterligare drygt 1,3 miljarder kronor för 2004.

För att förbättra förutsättningarna för el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk föreslår regeringen att skatten på bränslen som används för värmeproduktion i sådana anläggningar sänks till den nivå som gäller för industrins användning av bränslen för uppvärmning. Det beräknas med- föra minskade intäkter för energi- och koldioxidskatten på närmare 400 miljoner kronor. Till följd av indirekta budgeteffekter blir den periodiserade nettobudgetförsvagningen något lägre, knappt 300 miljoner kronor.

Samtidigt föreslås vissa andra förändringar i reglerna för kraftvärmebeskattning i syfte att begränsa utrymmet för oönskad skatteplanering. Dessa åtgärder beräknas medföra ökade punkt- skatteintäkter på närmare 800 miljoner kronor. Den periodiserade nettobudgetförstärkningen stannar på knappt 600 miljoner kronor.

Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på cigaretter inte är alltför lågt. Genom att skatten på cigaretter delvis baseras på cigarettpriset ger nuvarande skatteregler lågpriscigaretter en viss konkurrensfördel. För att begränsa denna fördel föreslår regeringen att en minimiskatt på cigaretter införs. Förslaget beräknas medföra att intäkterna av cigarettskatten ökar med 300 miljoner kronor och en nettobudgetförstärkning på drygt 400 miljoner kronor år 2003.

Med bl.a. anledning av Statskontorets rapport om en samlad administration av lönegarantin kommer regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå en ny modell för lönegarantins finansiering. Modellen ska leda till en bibehållen eller förbättrad trygghet för arbetstagaren, ökad samhällsekonomisk effektivitet, en bättre för- delning av kostnader och risker mellan företag eller branscher samt en minskad belastning på de offentliga utgifterna.

PROP. 2002/03:1

Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.10 redovisas budgeteffekterna i för- hållande till föregående budgetår av större beslutade eller tidigare aviserade reformer, samt de nu föreslagna reformerna och besparingarna. Med beaktande av föreslagen finansiering inne- bär förändringarna en utgiftsökning på ca 23 miljarder kronor mellan 2002 och 2004.

Regeringen genomför stora satsningar som riktar sig till framför allt låg- och medelinkomst- tagare. Det sker bl.a. inom områdena vård, skola och omsorg och genom åtgärder riktade till pensionärer och barnfamiljer. Under perioden 2003–2004 genomförs utgiftsminskningar på totalt ca 9,3 miljarder till följd av besparingar, finansiering av utgiftsreformer och avslutande av vissa temporära program. Inkomsterna beräknas sammantaget under dessa två år vara oför- ändrade. Initialt försvagas dock de offentliga finanserna till följd av nya skatteregler.

År 2003 höjs ambitionerna inom hälso- området och inom familjepolitiken. Inkomst- taken inom sjuk- och föräldraförsäkringen kommer att höjas till 10 prisbasbelopp från den 1 juli 2003. Biståndsramen höjs samtidigt som både skolan och högskolan tillförs mer resurser. En allmän förskola för 4- och 5-åringar introduceras. Reformerna medför att de statliga utgifterna, efter föreslagen finansiering, ökar med ca 12 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002.

Under 2004 sker omfattande satsningar på miljöområdet och på infrastrukturen samtidigt som biståndet höjs ytterligare. Vården tillförs också mer resurser.

Sammantaget ökar de statliga utgifterna med ytterligare ca 10 miljarder kronor 2004 till följd av de aviserade förändringarna.

Totalt innebär tidigare beslutade eller aviserade samt de nu föreslagna reformerna efter finansiering, en försvagning av de offentliga finanserna med ca 23 miljarder kronor 2004 i förhållande till 2002.

Tidigareläggningar och utgiftsbegränsande åtgärder

Regeringen befarar att utgiftstaket för 2003 kan komma att överskridas om inte ytterligare utgiftsbegränsande åtgärder vidtas. För att mot- verka ett överskridande tidigareläggs ut- betalningarna av arealersättningen från 2003 till 2002 motsvarande 4 miljarder kronor.

Utgiftsprognosen för 2002 visar att det finns ett utrymme för en tidigareläggning av utgifter i den storleksordningen. För att säkerställa att utgiftstaket för 2002 klaras även efter tidigare- läggningen av arealersättningen har regeringen beslutat att införa ett antal utgiftsbegränsningar. Utgiftsbegränsningarna beräknas sammantaget minska utgifterna med 0,5 miljarder kronor i år.

För 2003 har regeringen för avsikt att fatta beslut om utgiftsbegränsningar som beräknas minska utgifterna med sammantaget ca 1,9 miljarder kronor. De områden som berörs är bl.a. utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (0,85 miljarder kronor), utgiftsområde 22 Kommunikationer (0,5 miljarder kronor) och utgiftsområde 16 Ut- bildning och universitetsforskning (0,2 miljarder kronor i utgiftsbegränsning för den kvalificerade yrkesutbildningen).

PROP. 2002/03:1

Tabell 4.9 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Försvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2002 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor	2003	2004	Permanent effekt
UO 1 Riksdagens fastigheter, nytt anslag	50	50	50
UO 2 Riksrevisionen	57	70	70

UO 3 Tullverket	15	25	25

UO 4 Kriminalvården	250	250	0
UO 4 Polisorganisationen	100	100	100

UO 5 Nordiska ministerrådet	31	31	31

UO 5 OECD	10	13	13
UO 5 Bidrag till vissa internationella organisationer	99	99	99

UO 5 Fredsfrämjande verksamhet	-20	-25	-25

UO 8 Migrationsverket	118	98	60

UO 8 Utlänningsnämnden	37	37	0

UO 9 Fler platser på ungdomshem, SIS	50	35	35

UO 9 Sjukvårdsförmåner	105	100	100
UO 9 Finansiering av ohälsosatsning	-186	-186	0

UO 10 Allmänna försäkringskassor	501	478	0

UO 10 Riksförsäkringsverket	175	175	0
UO 10 Finansiering ohälsosatsning	-275	-252	0

UO 13 Finansiering ohälsosatsning	-70	-70	0

UO 14 Utbildning; företagshälsovård	15		0
UO 14 Arbetsmiljöverket; tillsyn	30		0

UO 14 Regionala skyddsombud	30		0

UO 14 Informationssatsning; trepartssamtal	20		0

UO 17 Kultursektorn	50	150	150

UO 18 Äldreombudsmän	46	46	46

UO 18 Omstrukturering kommunala bostadsbolag	75	150	150
UO 18 Finansiering via ekobidrag	-75	-150	-150

UO 20 Formas, forskning	10		0

UO 20 Kemikalieinspektionen	5		0
UO 21 Energi	361		0

UO 24 Ett företagsammare Sverige	50	20	0

UO 24 Exportfrämjande, ISA ; Östersjösamarbete m. m.	50	125	0
UO 24 Nytt statligt bolag för viss exportkreditgivning	15		0

UO 25 Del av läkemedelsöverenskommelsen	66	66	66

Besparing på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål	-1266	-1295	-1322
(0,7%)

Summa ökning av takbegränsade utgifter	529	139	-502

Anm. Ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen höjdes 1 juli 2002. Denna reform är inte inkluderad i tabellen. Kostnaden för reformen beräknas uppgå till ca 3 miljarder kronor 2003. En avsättning till garantiverksamhet är framflyttad från 2003 till 2004 och är inte heller inkluderad i tabellen.

PROP. 2002/03:1

Fortsättning på tabell 4.9 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Försvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till 2002 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor	2003	2004	Permanent effekt
Inkomstförändringar

Höjd koldioxidskatt (+16%), brutto	-730	-730	-730

Höjd energiskatt på el (+2,1 öre/kWh) , brutto	-1540	-1540	-1540
Höjd avfallsskatt, brutto	-320	-320	-320

Höjd skatt på naturgrus, brutto	-120	-120	-120

Höjda grundavdrag, brutto	2600	2600	2600

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto	440	1780

Sänkt energiskatt på bränslen i kraftvärmeverk, brutto	380	380	380

Slopat elavdrag och ändrad proportionering i kraftvärmeverk,	-770	-770	-770
brutto

Höjd skatt på lågpriscigaretter, brutto	-300	-300	-300

Summa inkomstminskning, brutto (periodiserad effekt)	-360	980	-800

Indirekta effekter av inkomstreformer	110	380	810

Summa inkomstminskning, netto (periodiserad effekt)	-250	1360	10
Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting	2300	700

Fast belopp 200 kronor till kommunerna	1300

Summa inkomstminskningar enligt nationalräkenskaperna	3350	2060	10
Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser	3879	2199	-492

PROP. 2002/03:1

Tabell 4.10 Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor.	2003	2004
Utgiftsreformer

UO 1 Regeringskansliet	0,08	0,10

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	0,06	0,51

UO 3 Skatt, tull och exekution	0,01	0,01

UO 4 Rättsväsendet	0,30	0,60
UO 7 Internationellt bistånd	1,64	1,43

UO 8 Invandrare och flyktingar	0,09	-0,02

UO 9 Hälso- och sjukvård	1,22	0,88
Varav läkemedelsreform	0,75	0,90

Varav tandvård	0,30

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	1,50	0,9
Varav ohälsosatsning	0,40	0,10

Varav höjt tak i sjukförsäkring (10 prisbasbelopp)	0,77	0,77

UO 11 Pensioner m.m.	2,80

Varav höjd garantipension	1,28

Varav änkepension	0,80

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	1,11	1,00
Varav mamma/pappamånad	0,50	0,50

Varav höjt tak i föräldraförsäkring (10 prisbasbelopp)	0,39	0,39

Varav höjd grundnivå i föräldraförsäkring	0,10	0,10
UO 13 Arbetsmarknad	1,70

UO 14 Arbetsliv	0,10	-0,10

UO 15 Studiestöd	0,80
UO 16 Utbildning och forskning	1,73	1,00

Varav skola	1,00	1,00

Varav högskola/forskning	0,73

UO 17 Kultur	0,08	0,1

UO 18 Bostäder	0,35	0,12

UO 19 IT-infrastruktur	0,20
UO 20 Miljösatsningar	0,15	0,97

UO 21 Energi	0,36	-0,36

UO 22 Infrastrukturstruktursatsningar	0,50	2,60
Lånefinansierade infrastruktursatsningar	1,00

UO 23 Jord- och skogsbruk	0,02	0,02

UO 24 Näringsliv	0,18	0,06
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner	3,73	2,01

Varav vårdsatsningar	2,00	1,00

Varav maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen	0,12

Varav allmän förskola	1,20

Övrigt	0,09	0,31

Summa utgiftsreformer	19,79	12,13

PROP. 2002/03:1

Fortsättning på tabell 4.10 Tidigare beslutade och aviserade utgifts- och inkomstförändringar samt nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

Budgeteffekter i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

Miljarder kronor.		2003	2004
Inkomstreformer
Höjd koldioxidskatt (+16%), brutto		-0,73

Höjd energiskatt på el (+2,1 öre/kWh), brutto		-1,54

Höjd avfallsskatt, brutto		-0,32
Höjd skatt på naturgrus, brutto		-0,12

Höjda grundavdrag som del av grön skatteväxling, brutto		2,60

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto		0,44	1,34
Höjd skatt på lågpriscigaretter, brutto		-0,30

Sänkt energiskatt på bränslen i kraftvärmeverk, brutto		0,38

Slopat elavdrag och ändrad proportionering i kraftvärmeverk,		-0,77
brutto

Nytt taxeringsförfarande, brutto		0,30	0,20
Skattestrategi, biodrivmedel och alkylatbensin, brutto		1,00

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, brutto		0,90	-2,40

Fast belopp 200 kronor till kommunerna, brutto			-1,30
Summa inkomstreformer, brutto		1,84	-2,16

Indirekta effekter av inkomstreformer		0,11	0,26

Summa inkomstreformer, netto		1,95	-1,90
Summa utgifts- och inkomstreformer		21,74	10,23

Finansiering m.m.

UO	6 Försvarsomställningen	-2,00	-1,00
UO	8 Storstadspolitiken inkl. minskningar på UO 16		-0,23

UO	9 Bidrag hälso- och sjukvård till bl.a. UO 25	-0,31

UO 16 IT i skolan		-0,20
UO 18 Investeringsbidrag för studentbostäder			-0,12

UO 18 Lokala investeringsprogram för ek. hållbarhet		-0,43	-0,36

UO 21 Vissa energipolitiska åtgärder upphör		-0,74
UO 23 Biotopskydd			-0,10

UO 24 Utfasning Östersjösatsning			-0,20

UO 25 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd		-0,30
UO 25 Särskilda insatser, finansiering av bl.a. vård		-0,48

Besparing på anslag för förvaltning och investeringsändamål		-1,05
0,7% (borträknat UO 16)

Övrigt		-1,40	-0,34

Summa finansiering m.m.		-6,91	-2,34
Utgiftsreformer inkl. finansiering m.m.		12,89	9,78

Reformer inkl. finansiering m.m.		14,84	7,88

PROP. 2002/03:1

4.4Statsbudgetens utveckling

Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budget- överskott innebär följdaktligen ett lika stort negativt lånebehov och att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Diagram 4.1 Statsbudgetens utveckling 1990–2004

Miljarder kronor

150
100
50
0
-50
-100
-150
-200
-250
-300
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04

Under perioden 1990–1997 var utfallet för stats- budgeten oavbrutet negativt. Från 1990 växte budgetunderskottet kraftigt fram till 1993, då budgetsaldot uppgick till minus 250 miljarder kronor. Konsolideringsprogrammet och den ekonomiska återhämtningen innebar att under- skotten reducerades markant de följande åren. År 1998 uppvisade statsbudgeten ett positivt saldo på nära tio miljarder kronor. Statsskulden uppgick vid årsskiftet 1998/99 till 1 445 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo förbättrades ytterligare 1999 med 82,0 miljarder kronor, främst till följd av engångseffekter i form av överföringar från AP-fonden och inbetalningar av premiepensionsmedel. År 2000 uppgick saldot till 102 miljarder kronor. Det höga utfallet för- klaras främst av överföringar från AP-fonden och försäljning av statligt aktieinnehav. Förra året uppgick överskottet till 39 miljarder kronor och den konsoliderade statsskulden uppgick vid årsskiftet 2001/02 till 1 157 miljarder kronor. Att fjolårets överskott minskade till 39 miljarder kronor är också en följd av lägre positiva engångseffekter.

I år beräknas statsbudgetens saldo uppgå till ca 8 miljarder kr. För åren 2003 och 2004 beräknas statsbudgeten uppvisa negativa budget- saldon på ca 13 respektive 22 miljarder kronor. Statens budgetsaldo beräknas därmed successivt försämras under 2002–2004.

4.4.1Uppföljning av statsbudgeten för 2002

Budgetsaldot beräknas 2002 uppgå till 8,5 miljarder kronor. Det är en försämring med 10,4 miljarder kronor jämfört med den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten för 2002 (dvs. exklusive tilläggsbudget). Det försämrade budgetsaldot beror både på lägre inkomster och högre utgifter. Den del av inkomsterna som består av skatteinkomster beräknas bli 5,5 miljarder kronor högre, främst till följd av en högre lönesumma och högre skatteinkomster från företag. Övriga inkomster, däribland in- komster av försåld egendom, väntas däremot bli 13,2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten i och med att inkomster av försåld egendom reviderats ned med 15 miljarder kronor. En detaljerad uppföljning av inkomsterna redovisas i kapitel 5.

Utgifter m.m. bedöms nu uppgå till 716,6 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor högre än i den ursprungliga statsbudgeten. Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m., inklusive den kassamässiga korrigeringen, beräknas till - 8,2 miljarder kronor. Detta inne- bär att Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. har reviderats ned med 8,6 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statsbudgeten för 2002. Nedrevideringen beror främst på en till- fällig utlåning i december 2001 då staten via Sveaskog AB köpte AssiDomän AB. Sveaskog AB betalade tillbaka lånet i januari 2002, vilket förstärker budgetsaldot innevarande år.

Av utgiftsförändringen beror 3,2 miljarder kronor på högre statsskuldsräntor medan de tak- begränsade utgifterna beräknas bli 8,1 miljarder kronor högre, vilket framgår av redovisningen i avsnitt 6.1. Den största förändringen av de tak- begränsade utgifterna i förhållande till den ur- sprungliga statsbudgeten avser avgiften till Europeiska gemenskapen. Avgiften beräknas bli 5,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten dels till följd av att EG-budgetens överskott 2001 medför en lägre avgift i år, dels på grund av en tidigareläggning av januariavgiften 2002 till december 2001. Den största utgiftsökningen återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp där ut- gifterna väntas bli 5,3 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Även utgifterna för anslaget

Statligt utjämningsbidrag till kommuner och lands-

PROP. 2002/03:1

ting blir väsentligt högre än i statsbudgeten till följd av ökad omslutning i utjämningssystemet. Utgifterna ökar också på grund av den före- slagna tidigareläggningen av arealersättning från 2003 till innevarande år.

I budgetpropositionen för 2002 beräknades budgeteringsmarginalen till 1,9 miljarder kronor. Till följd av riksdagens beslut om tidigarelägg- ning av arealersättning från 2002 till 2001 ökade budgeteringsmarginalen till 5,4 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas nu uppgå till 0,3 miljarder kronor (se tabell 4.14). Hänsyn har då tagits till den föreslagna tekniska justeringen av utgiftstaket (se avsnitt 4.1.1).

Statsskulden beräknas vid utgången av 2002 uppgå till 1 125,3 miljarder kronor, vilket är 29,1 miljarder kronor högre än beräkningen i budget- propositionen för 2002.

Jämfört med beräkningen i 2002 års ekonomiska vårproposition visar den nu aktuella prognosen att budgetsaldot innevarande år blir 18,2 miljarder kronor lägre. Skatteinkomsterna beräknas bli 5,2 miljarder kronor högre än bedömningen i vårpropositionen, främst till följd av högre lönesumma. Övriga inkomster be- räknas dock bli lägre till följd av att inkomster av försåld egendom har reviderats ned med 15 miljarder kronor. Utgifterna har reviderats upp med 8,7 miljarder kronor jämfört med beräkningen i vårpropositionen. Utgifter exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 3,2 miljarder kronor högre än bedömningen i vår- propositionen, främst på grund av en nu före- slagen tidigareläggning av arealersättning från 2003 till 2002. Utgifterna för statsskuldsräntor har reviderats upp med 5,9 miljarder kronor, bl.a. till följd av ändrade låneplaner, förtida uppköp av nollkupongsobligationer och en svagare kronkurs.

Tabell 4.11 Budgetsaldo och statsskuld 2002

Miljarder kronor

	Prognos	Differens	Differens
		VP2002	statsbudget4
Inkomster	725,0	-9,5	-7,7

varav skatteinkomster	653,7	5,2	5,5

varav övriga inkomster	71,3	-14,7	-13,2

Utgifter m.m.	716,6	8,7	2,7

varav utgifter exkl.	658,2	3,2	8,1
statsskuldsräntor1
varav statsskuldsräntor	66,6	5,9	3,2

varav Riksgäldskontorets	-8,2	-0,3	-8,6
nettoutlåning m.m.2
Budgetsaldo	8,5	-18,2	-10,4

Statsskuld3	1125,3	0,0	29,1

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive posten minskning av anslagsbehållningar.

2Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP- fonden till statsbudgeten.

3Konsoliderad statsskuld, dvs. eliminerat för statliga myndigheters innehav av statspapper.

4Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten, dvs. exklusive beslut till följd av tilläggsbudget i 2002 års ekonomiska vårproposition. Differensen avseende statsskulden är mot budgetpropositionen för 2002.

4.4.2Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter och övriga inkomster. Av statsbudgetens totala in- komster utgör skatteinkomsterna ca 90 procent och övriga inkomster ca 10 procent. Stats- budgetens skatteinkomster redovisas huvud- sakligen kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgifter som under budgetåret betalas in till staten som redovisas. Skattein- betalningarna avser i viss utsträckning skatter på inkomster som intjänats föregående år eller flera år tillbaka i tiden.

Skatteinkomsterna beräknas öka med drygt 13 miljarder kronor under perioden 2002–2004 medan de övriga inkomsterna beräknas minska med ca 8 miljarder kronor under prognos- perioden 2002–2004. Inkomsterna av försåld egendom beräknas öka med 15 miljarder kronor 2003 samtidigt som extraordinära utdelningar från Riksbanken (20 miljarder kronor 2001 och 2002) upphör.

PROP. 2002/03:1

Tabell 4.12 Statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Skatteinkomster	684,6	653,7	637,5	667,1
Övriga inkomster	71,0	71,3	63,8	62,8

Totala inkomster	755,6	725,0	701,3	730,0
Procent av BNP

Skatteinkomster1	31,6	29,1	27,1	27,1
Totala inkomster	34,9	32,3	29,8	29,6

Differens mot 2002 års ekonomiska vårproposition (miljarder kronor)

Skatteinkomster	0,0	5,2	-29,4	-31,4
Övriga inkomster	0,0	-14,7	-0,8	-1,3

Totala inkomster	0,0	-9,5	-30,2	-32,7

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.

I förhållande till BNP minskar skattein- komsterna 2002 och 2003. Skattesänkningar under 2002 motsvarar ungefär 1 procent av BNP. Minskningen av skatteinkomsterna 2003 i relation till BNP beror främst på omläggningen av kommunkontosystemet.

Jämfört med beräkningen till 2002 års ekonomiska vårproposition har statsbudgetens totala inkomster reviderats ner åren 2003 och 2004. Detta beror till största delen på ändringar i systemet för återbetalning av moms till kommuner och landsting, som minskar de på statsbudgeten redovisade inkomsterna med ca 32 miljarder kronor 2003 och ca 33 miljarder kronor 2004.

En utförlig redovisning av statsbudgetens och den offentliga sektorns inkomster ges i kapitel 5.

4.4.3Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts- områden, minskning av anslagsbehållningar20, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret samt kassamässig korrigering (inklusive överföring från AP-fonden).

20 Skillnaden mellan förväntade förbrukade medel och anvisade medel återspeglas i det budgeterade beloppet för delposten Minskning av anslagsbehållningar.

Tabell 4.13 Statsbudgetens utgifter 2002 – 2004

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1	658,2	661,7	687,9
Statsskuldsräntor2	66,6	54,5	53,6
Summa utgifter	724,8	716,1	741,4
Summa utgifter

Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.3	-8,2	-0,2	10,9
Summa utgifter m.m.	716,6	715,9	752,4
Summa utgifter m.m.

Procent av BNP

Utgifter exkl. statsskuldsräntor	29,3	28,0	27,7
Utgifter exkl. statsskuldsräntor
Statsskuldsräntor2	3,0	2,3	2,2
Summa utgifter	32,2	30,3	29,8
Summa utgifter

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Inklusive kassamässig korrigering.

De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs. ut- gifterna exklusive statsskuldsräntor, beräknas öka med ca 30 miljarder kronor under perioden 2002–2004. I relation till BNP minskar de primära utgifterna från 29,3 till 27,7 procent. Detta förklaras huvudsakligen av omläggningen av systemet för återbetalning av mervärdesskatt till kommunsektorn, som minskar statsbudget- ens utgifter med ca 31 miljarder kronor från och med 2003, vilket utgör ca 1,4 procent av BNP. Ränteutgifterna minskar med 12 miljarder kronor mellan 2002 och 2003 och stabiliseras sedan på ca 54 miljarder kronor. De totala ut- gifterna för statsbudgetens samtliga 27 utgifts- områden (summa utgifter) ökar därmed med 17 miljarder kronor mellan 2002 och 2004.

På statsbudgetens utgiftssida redovisas även myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret och en kassamässig korrigeringspost. Under dessa poster redovisas bl.a. CSN:s netto- utlåning till studerande samt de extraordinära effekter på statsbudgeten som sammanhänger med infasningen av det reformerade ålders- pensionssystemet (se vidare 4.4.4). Nettout- låningen ökar mellan 2002 och 2003, främst till följd av att Sveaskog AB gjorde en återbetalning av ett större lån i januari 2002. Den kassamässiga korrigeringen ökar 2004 bl.a. till följd av över- föringar från AP-fonderna till statsbudgeten.

PROP. 2002/03:1

Takbegränsade utgifter 2003 och 2004

I tabell 4.14 redovisas de beräknade utgifterna för 2002–2004. Utgiftsprognoserna tar hänsyn till budgeteffekten av de i avsnitt 4.3 redovisade utgiftsreformerna och utgiftsminskningarna samt effekten av de makroekonomiska förut- sättningar som redovisas i avsnitt 4.2.

Ålderspensionssystemets utgifter förväntas öka med ca 10 miljarder kronor under perioden 2002–2004. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära utgifter på 30 miljarder kronor uppgår den beräknade ökningen av de takbegränsade utgifterna till 40 miljarder kronor. Att de takbegränsade utgifterna inte ökar mer under 2003 och 2004 beror på den minskning av statsbidraget till kommunsektorn som sker 2003 p.g.a. omläggningen av systemet för återbetalning av moms till kommunsektorn. Rensat för denna tekniska förändring och tekniska justeringar av det generella bidraget till kommunsektorn till följd av ändrade skatteregler uppgår den underliggande ökningen till 62 miljarder kronor.

Tabell 4.14 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2002–2004

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Summa utgifter exkl.	658,2	661,7	687,9
statsskuldsräntor1
Ålderspensionssystemet vid	153,5	156,0	163,5
sidan av statsbudgeten

Takbegränsade utgifter	811,7	817,6	851,4
Budgeteringsmarginal	0,3	0,4	0,6

Utgiftstak för staten2	812,0	818,0	852,0

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Föreslagen nivå i denna proposition till följd av tekniska justeringar av tidigare beslutade utgiftstak.

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med ca 6 miljarder kronor mellan 2002 och 2003. Rensat för tekniska förändringar uppgår ökningen till ca 28 miljarder kronor. Större delen av denna ökning förklaras av satsningar inom områdena vård, skola, omsorg och åtgärder riktade till pensionärer och barnfamiljer. Utgifterna under taket beräknas öka med ca 34 miljarder kronor mellan 2003 och 2004. Utgifts- taket ökar med 6 miljarder kronor mellan 2002 och 2003 och med 34 miljarder kronor mellan 2003 och 2004. År 2002 beräknas budgeterings- marginalen, d.v.s. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, uppgå till ca 0,3 miljarder kronor. Eftersom utgifterna ökar ungefär lika mycket som utgiftstaket 2003 och 2004, beräknas budgeteringsmarginalen bli begränsad även 2003 och 2004, vilket föranleder regeringen att extra noga följa utgifts- utvecklingen.

I tabell 4.15 redovisas en uppskattning av de huvudsakliga faktorerna bakom utgiftsut- vecklingen åren 2003 och 2004.

PROP. 2002/03:1

Tabell 4.15 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

	2003	2004	2002–2004
Förändring av utgiftstak	6	34	40
Förändring av takbegränsade utgifter	6	34	40

Varav

Pris- och löneomräkning (PLO)	5	4	9
Effekter av övriga makroekonomiska förutsättningar på statsbudgetens utgifter	3	6	9

Reformer	19	12	31

Finansiering/utfasning av tidsbegränsade program	-7	-2	-9
Förändringar som motiverat tekniska justeringar av utgiftstaket	-22	1	-21

Övrigt (volymer, förändring av förbrukning av anslagsbehållningar m.m.)	5	6	11

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	2	8	10

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål höjer utgifterna med ca 9 miljarder kronor under perioden 2002–2004.

Makroekonomiska effekter på statsbudgetens utgifter såsom högre prisbasbelopp, högre inkomstindex, högre timlön och högre brutto- nationalinkomst (BNI) förklarar ca 9 miljarder kronor av ökningen av utgifterna på stats- budgeten under dessa år.

Beslutade och aviserade reformer ökar utgifterna med omkring 31 miljarder kronor under perioden, medan besparingar inom bl.a. försvaret och utfasning av olika tidsbegränsade program innebär en utgiftsminskning på ca 9 miljarder kronor (de enskilda reformernas och besparingarnas budgeteffekter redovisas i tabell 4.10, avsnitt 4.3).

Utgifterna har också förändrats mellan åren till följd av de förändringar som föranlett tekniska justeringar av utgiftstaken 2003 och 2004. Dessa består främst av förändringar av kommunkontosystemet samt förändringar av skatteregler som föranleder justeringar av det generella statsbidraget till kommunsektorn.

Övriga utgifter såsom volymer och förändring av förbrukning av anslagsbehållningar bidrar till att öka utgifterna med 12 miljarder kronor under perioden. Volymförändringar inom utgifts- område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp minskar utgifterna med ca 5 miljarder kronor mellan 2002 och 2003. Prognosen bygger på att antalet sjukdagar (nettodagar) minskar med ca 10 procent mellan 2002 och 2003, vilket minskar utgifterna med ca

5 miljarder kronor jämfört med om antalet sjukdagar skulle ligga kvar på 2002 års nivå. År 2004 antas antalet sjukdagar minska med ytterligare ca 5 procent. Antalet förtids- pensionärer (från 2003 personer med aktivitets- eller sjukersättning) antas öka med ca 2000 personer 2003.

En ökning av utgiften för avgiften till den europeiska gemenskapen bidrar till att posten övriga förklaringsfaktorer ökar med ca 7 miljarder kronor 2003, medan tidigareläggning av utgiften för arealersättning till 2002 minskar övrigtposten med närmare 4 miljarder kronor. Överföringen av bosättningsbaserade folk- pensioner från ålderspensionssystemet till stats- budgeten ökar övrigtposten med ca 7 miljarder kronor mellan 2002 och 2003. Utgifter för areal- ersättningen ökar övrigtposten med 4 miljarder kronor mellan 2003 och 2004.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ökar från 2002 till 2004 med ca 10 miljarder kronor. Överföringen av bo- sättningsbaserade folkpensioner från ålders- pensionssystemet till statsbudgeten uppgår till ca 7 miljarder kronor 2003. Justerat för denna över- föring uppgår den underliggande ökningen under perioden till 17 miljarder kronor. Denna utgiftsökning kan till största delen förklaras av indexeringen av pensionerna och till resterande del av att pensionärernas genomsnittliga ATP- poäng ökar. Under perioden övergår index- eringen successivt från att pensionerna räknas upp med prisutvecklingen till att de följsamhets- indexeras. Följsamhetsindexeringen innebär att pensionerna följer den genomsnittliga inkomst-

PROP. 2002/03:1

utvecklingen i samhället reducerat med 1,6

4.4.4Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2003 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret för 2003 enligt tabell 4.16 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korri- geringen inklusive överföringen av AP-fondens bostadsobligationer, enligt tabell 4.16 för 2003 godkänns.

Skälen för regeringens förslag:

Statens upplåning och skuldförvaltning

Regeringens befogenhet att ta upp lån till staten lämnas av riksdagen för ett år i sänder. Regeringen behöver därmed bemyndigas att under 2003 ta upp lån i enlighet med lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldför- valtning.

procent.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo överens- stämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett positivt budgetsaldo innebär därmed ett lika stort negativ lånebehov och att staten har möjlig- het att amortera på statsskulden.

I år beräknas statsbudgetens saldo uppgå till ca 8,5 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo bedöms minska till ett underskott på ca 13,5 miljarder kronor 2003. Att saldot försvagas mellan 2002 och 2003 beror på lägre inkomster och högre utgifter (se vidare avsnitt 4.4.1). Stats- budgetens saldo beräknas uppvisa ett underskott på ca 22 miljarder kronor 2004.

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa- mässig korrigering på statsbudgeten.

PROP. 2002/03:1

Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

		1999	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomster		725,1	800,0	755,6	725,0	701,3	730,0
Utgifter exkl. statsskuldsräntor1		615,3	619,4	640,8	658,2	661,7	687,9
Statsskuldsräntor m.m.2		89,9	90,2	81,3	66,6	54,5	53,6
Riksgäldskontorets nettoutlåning		-17,9	23,9	28,8	0,5	12,0	14,5
varav	Investeringslån	1,3	0,9	1,1	1,0	1,0	1,0

	In-/utlåning från myndigheter (räntekonto) 3	-3,0	-5,4	-1,3
	Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta	-26,1	-24,9	-20,3	-22,0	-24,3	-25,1
	Utbetalning av premiepensionsmedel	0,0	56,0	18,2	19,0	21,6	22,7

	CSN, studielån	11,0	11,3	10,0	10,7	10,7	10,7

	Infrastrukturinvesteringar			1,0	3,2	4,6	5,2

	Övrigt, netto4	-2,4	-11,5	19,4	-11,4	-1,5	0,0
Kassamässig korrigering5		-44,1	-35,4	-34,4	-8,7	-13,4	-3,9
varav	överföring från AP-fonden	-45,0	-45,0	-46,3	-8,7	-13,4	-3,9
Statsbudgetens saldo		82,0	101,9	39,2	8,5	-13,5	-22,1

Skulddispositioner m.m.6		7,3	8,4	-85,0	19,0	-12,3	0,2
Eliminiering av statliga myndigheters innehav av statspapper7		4,0	2,7	2,4	42,1	43,3	44,5
Statsskuldsförändring		-74,8	-92,3	-123,5	-29,1	0,0	21,1

Statsskuld vid årets slut8		1 370,2	1 277,9	1 154,4	1 125,3	1 125,3	1 146,4
Procent av BNP		68,3	60,9	53,3	50,0	47,6	46,2
Okonsoliderad statsskuld9		1 374,2	1 280,6	1 156,8	1 167,4	1 168,5	1 190,9

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4Varav individuellt kompetenssparande -1,2 miljarder kronor 2001 och -1,2 miljarder kronor 2002, Sveaskog AB 12,0 miljarder kronor 2001 och –12,0 miljarder kronor 2002.

5Varav extrautdelning från Riksbanken på 19,6 miljarder kronor 2001.

6Utgörs normalt av orealiserade värdeförändringar på valutaskulden. År 2001 var skulddispositionerna osedvanligt stora. Statsskulden skrevs ner till följd av AP- fondsöverföringen och Riksbankens extraordinära utdelning till de delar som dessa bestod av statspapper. Skulden skrevs ner med obligationernas nominella belopp (68,8 resp. 18,6 mdkr). Under 2002 har nya obligationer emitterats motsvarande 39 miljarder kronor till följd av att vissa statliga myndigheter getts möjlighet att placera i statspapper som komplement till nuvarande inlåning i Riksgäldskontoret. Då ett skuldslag byts mot ett annat sker ingen kassamässig transaktion och lånebehovet påverkas således inte.

7Posten ”Eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper” beräknas öka kraftigt 2002 till följd av att vissa myndigheter (Premiepensionsmyndigheten, Insättningsgarantinämnden och Kärnavfallsfonden) givits möjlighet att aktivt placera i statspapper.

8Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort eller konsolideras.

9I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper.

PROP. 2002/03:1

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder. De största delposterna utgörs av för- ändringar av myndigheternas räntekontobehåll- ningar, in- och utbetalningar av premiepensions- medel, lån till infrastrukturinvesteringar samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) netto- upplåning för finansiering av studielån.

Sedan 1995 har medel för premiepensioner tillfälligt placerats i RGK. För åren 2003–2004 beräknas de årliga inbetalningarna till ca 25 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive ränta överförs fr.o.m. 2001 till Premiepensions- myndigheten (PPM) med ca två års fördröjning. RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till ca 11 miljarder kronor per år under perioden 2002–2004.

Finansiering av infrastruktursatsningar kommer under perioden att innebära en ökad ut- låning till framför allt Banverket, Botniabanan AB och Vägverket. En stor tillfällig utlåning på 12 miljarder kronor skedde i december 2001 då staten via Sveaskog AB köpte AssiDomän AB. Sveaskog AB betalade tillbaka lånet i januari 2002 vilket förstärker budgetsaldot innevarande år.

Kassamässig korrigering inklusive överföring från AP-fonden

Beräkningsposten kassamässig korrigering är nödvändig för att budgetsaldot skall bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa. Ett exempel på det senare är de överföringar från AP-fonden som gjordes 1999–2001. Pensionsreformen medför en försvagning av statsfinanserna med ca 60 miljarder kronor per år. För att delvis mot- verka denna försvagning överfördes 45 miljarder kronor per år från AP-fonden till statsbudgeten under åren 1999 och 2000. Under 2001 ägde ytterligare en överföring rum bestående av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde av 155 miljarder kronor. Effekten på statsbudgetens saldo av denna överföring var dock endast 46

miljarder kronor då den del av överföringen som utgjordes av statsobligationer, motsvarande 69 miljarder kronor i nominellt värde, skrevs av direkt mot statsskulden. Därigenom påverkar inte överföringen av statsobligationerna låne- behovet mer än indirekt via de lägre ränteutgifter som följer av den lägre statsskulden.

Den del av överföringen som utgjordes av bostadsobligationer kommer att påverka låne- behovet under hela beräkningsperioden, dels genom att de olika obligationslånen genererar ränteavkastning, dels genom att obligationerna förfaller till betalning vid olika tillfällen. Av tabell 4.16 och 4.17 framgår att budgetsaldot för- stärks med 9 miljarder kronor 2002, 13 miljarder kronor 2003 och 4 miljarder kronor 2004 till följd av överföring av bostadsobligationer. Till skillnad från statsbudgetens saldo påverkades statens finansiella sparande fullt ut av hela över- föringen på 155 miljarder kronor 2001. Stats- budgetens saldo och statens finansiella sparande uppvisar därför en stor diskrepans 2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en kontroll- station 2004 och den slutliga överföringen äga rum 2005.

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov. Det finansiella sparandet definieras till skillnad från stats- budgetens saldo av ett internationellt regelverk för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av transaktioner som påverkar en sektors finansiella förmögenhet. Den principiella skillnaden för svenska förhållanden mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande är att stats- budgetens saldo endast avspeglar lånebehovet, medan det finansiella sparandet tar hänsyn till förändringar av både finansiella tillgångar och skulder. Det innebär att förändringar av stats- budgetens saldo inte nödvändigtvis leder till en motsvarande förändring av statens finansiella sparande. Ett exempel på en transaktion som på- verkar statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav. Sådan försäljning förbättrar stats- budgetens saldo, medan statens finansiella sparande förblir oförändrat eftersom statens förmögenhet inte förändras av att en tillgång

100

(värdepapper) byts mot en annan tillgång (likvida medel).

I tabell 4.17 redovisas de viktigaste skillnaderna mellan statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande.

Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Statsbudgetens saldo	39	8	-13	-22
Effekt av överföring från AP-fonden	109	-9	-13	-4

CSN studielån	10	11	11	11

Amortering, gamla studielån
(t.o.m. 1988)	-3	-3	-2	-2

Försäljning av aktiebolag m.m.	-2	0	-15	-15
Periodiseringseffekter, räntor	21	11	4	3

Periodiseringseffekter, skatter	21	1	9	7

Riksbanken, extra utdelning	0	-20	0	0
Sveaskog AB	12	-12	0	0

Arealbidrag	4	0	-4	0

övrigt	-8	2	-4	-2
Finansiellt sparande i staten	205	-10	-27	-24

Procent av BNP	9,5	-0,4	-1,1	-1,0

Differens mot VP 2002	0	4	-11	-6

Av tabell 4.17 framgår att statens finansiella sparande åren 2003 och 2004 beräknas uppvisa ett underskott på 27 respektive 24 miljarder kronor eller ca 1 procent av BNP. Överskottet i de offentliga finanserna uppkommer i stället främst i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell 4.20). Detta är en konsekvens av att ålderspensionsreformen om- fördelar det offentliga sparandet från staten till ålderspensionssystemet. Det finansiella sparandet i kommunsektorn beräknas vara i balans eller uppvisa ett mindre överskott åren 2002–2004 (se vidare avsnitt 4.5 och tabell 4.19).

Statsbudgetens saldo justerat för större engångs- effekter

I tabell 4.18 framgår att det för större extra- ordinära inkomster och utgifter justerade budgetsaldot för 2001 i stort sett uppvisade balans. För innevarande år och åren framöver väntas det justerade budgetsaldot bli negativt. Det betyder att utan extraordinära tillskott i form av inkomster från företagsförsäljningar, extraordinära utdelningar och överföringar från AP-fonden skulle statsbudgeten under 2002 uppvisa ett underskott och underskotten för

PROP. 2002/03:1

2003 och 2004 skulle bli större. Större engångs- effekter under perioden 2002–2004 som på- verkar statsbudgetens saldo uppgår sammantaget till ca 90 miljarder kronor.

Tabell 4.18 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Statsbudgetens saldo	39	8	-13	-22

Större engångseffekter	40	41	32	19

Varav överföring från AP-fonden1	46	9	13	4
Extraordinärutdelning Riksbanken2		20
Sveaskog3	-12	12
Arealersättning4	-4	0	4
Överkonsolidering Alecta (f.d. SPP)	10

Försäljning av statligt	0	0	15	15
aktieinnehav

Statsbudgetens saldo justerat för	-1	-32	-46	-41
större engångseffekter

1Överföringen 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer till ett marknadsvärde om 155 miljarder kronor. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden (68,8 miljarder kronor, nominellt värde). Bostadsobligationerna påverkar däremot lånebehovet under hela perioden, vilket framgår av tabellen.

2Extrautdelning 2001 på 20 mdkr bestod främst av statspapper vilka skrevs av mot statsskulden utan att påverka lånebehovet.

3Sveaskog AB lånade i Riksgäldskontoret i dec 2001 för att köpa Assi Domän AB.

Lånet återbetalades i januari 2002.

4 Årsförskjutning avseende arealersättning.

Statsskulden21

Statsskulden uppkommer genom statens upp- låning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera investeringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av stats- budgetens saldo. För budgetåret 2001 uppgick saldot till 39 miljarder kronor. Skulden påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom ca 18 procent av skulden är upplånad i utländsk valuta.22 Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser. Även andra faktorer som inte påverkar lånebehovet kan påverka stats- skulden. Under 2001 minskade statsskulden med 123,5 miljarder kronor. Skillnaden mellan saldot på 39 miljarder kronor och statsskuldens

21 I redovisningen av statsskulden används en konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknas bort eller konsolideras. Historiskt har skillnaden mellan den av Riks- gäldskontoret redovisade okonsoliderade statsskulden och den konsolid- erade statsskulden varit marginell. Under den senaste femårsperioden har den konsoliderade statsskulden varit 3-5 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade statsskulden. Under innevarande år ökar konsoliderings- posten med ca 39 miljarder kronor.

22 Om skuldskötselåtgärder (olika derivatinstrument som exempelvis s.k. swappar) inkluderas ökar valutaexponeringen till ca 34 procent. Skuld- skötselåtgärder ingår inte i den officiella redovisningen av statsskulden.

101

PROP. 2002/03:1

minskning med 123,5 miljarder kronor beror främst på överföringar av statsobligationer från AP-fonderna och Riksbanken på 69 respektive 19 miljarder kronor. Eftersom dessa överföringar inte motsvaras av några betalningar påverkar de inte lånebehovet utan reducerar skulden direkt.

Diagram 4.2 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP

Skuld (miljarder kronor)											Skuld/BNP
1600												90
1400			Statsskuld									80
1400												80
1200			Andel av BNP									70
1200
1000												60
1000
800												50
800												40
												40
600												30
												30
400												20
												20
200												10
0												0
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04

Som framgår av diagram 4.2 har statsskulden framför allt ökat under två perioder. Den första perioden varade från 1977 till 1986 då stats- skulden ökade med drygt 500 miljarder kronor. Den andra perioden av kraftig skuldökning varade från 1990 till och med 1994 då stats- skulden steg med ca 840 miljarder kronor. Skulden som andel av BNP (skuldkvoten) ökade också kraftigt under nämnda perioder. Under perioden 1994–1997 stabiliserades skuldkvoten på en nivå kring 80 procent av BNP. Vid slutet av 2001 uppgick statsskulden till 1 157 miljarder kronor. Nominellt beräknas statsskulden under 2002 minska med ca 29 miljarder kronor. Minskningen beror dels på att budgetsaldot beräknas bli positivt (8,5 miljarder kronor), dels på orealiserade valutakursvinster. Som andel av BNP beräknas statsskulden fortlöpande minska från ca 53 procent vid utgången av 2001 till ca 46 procent vid slutet av beräkningsperioden.

Regeringen anser att transparensen och tydligheten i hur statsskulden beskrivs och redo- visas bör öka. Regeringen avser därför att vidta åtgärder för att fr.o.m. 2003 kunna tillämpa en enklare och tydligare struktur i de sammanhang där statens skuld behandlas och redovisas. På uppdrag av regeringen har Riksgäldskontoret sett över de olika begrepp som används för att beskriva statsskulden. Kontoret föreslår att antalet skuldbegrepp minskas från sex till tre. Detta kan ske genom att värderingsprinciperna för de enskilda skuldinstrumenten och gräns-

dragningen för vilka instrument som ingår i skuldmåttet anpassas till de principer som tillämpas i EU-sammanhang (se vidare utgifts- område 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning avsnitt 13.4.1).

4.5Kommunsektorns finanser

Enligt kommunallagen omfattas kommuner och landsting sedan 2000 av ett balanskrav. Om kostnaderna överstiger intäkterna skall under- skottet regleras inom två år. Bedömningen av den kommunala sektorns finanser har gjorts med beaktande av balanskravet.

I år ökar skatteinkomster och statsbidrag till kommunsektorn med drygt 6 procent. Den starka inkomstutvecklingen förklaras i huvudsak av höjningen av statsbidragen i samband med in- förandet av maxtaxan inom barnomsorgen. Till detta kan läggas det tillfälliga sysselsättnings- stödet till kommuner och landsting som i nationalräkenskaperna redovisningsmässigt jäm- ställs med statsbidrag. Det tillfälliga syssel- sättningsstödet förlängs till 2003.

Skatteinkomstprognosen är uppreviderad för hela prognosperioden, jämfört med den be- dömning som gjordes i 2002 års ekonomiska vårproposition. Detta beror på ett högre skatte- underlag samt att överföringen av statlig inkomstskatt till kommunsektorn, motsvarande ca 1,3 miljarder kronor, föreslås förlängas till att gälla även för 2003. Dessutom förväntas den genomsnittliga landstingsskatten höjas med 0,25 procentenheter från och med 2003. Vissa lands- ting har under ett antal år redovisat negativa resultat och trenden ser inte ut att kunna brytas enbart genom kostnadsanpassningar. Höjningen motsvarar ca 3,3 miljarder kronor 2003. Den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och landsting 2002 är 30,52 procent och beräknas efter höjningen uppgå till 30,77 procent.

Sammantaget väntas skatteintäkter och stats- bidrag öka med 66 miljarder kronor mellan 2001 och 2004. Den kommunala skattekvoten, dvs. kommunsektorns skatteinkomster och stats- bidrag som andel av BNP, beräknas sjunka från 20,9 procent 2002 till 20,4 procent 2004.

Enligt nationalräkenskaperna ökade de kommunala konsumtionsutgifterna med 2,2 procent första halvåret 2002, vilket är betydligt mer än vad som förutsågs i vårpropositionen.

102

Hittills i år har ökningen av såväl antalet syssel- satta som antal arbetade timmar varit stark i kommunsektorn. Detta har föranlett en upp- justering av prognosen för kommunsektorns konsumtionsutgifter innevarande år, från en för- väntad volymtillväxt på 0,7 procent i vår- propositionen till 1,7 procent. Det finansiella utrymmet medger en fortsatt ökning av kommunsektorns konsumtionsutgifter. För- längningen av det tillfälliga sysselsättningsstödet och överföringen av statlig inkomstskatt väntas leda till en tidigareläggning av kommunal konsumtion. Konsumtionsutvecklingen under 2003 bedöms öka med 1,3 procent, medan till- växten mattas av till 0,4 procent 2004 när inkomsterna utvecklas svagare. I nivå har konsumtionsutgifterna höjts med 11 miljarder kronor 2004, jämfört med den prognos som gjordes i vårpropositionen. Den beräknade volymökningen för perioden 2002–2004 är högre än den tillväxttakt på ca 0,3 procent per år som den demografiska utvecklingen bedöms kräva.

PROP. 2002/03:1

Det finansiella sparandet för innevarande år har försämrats jämfört med den prognos som gjordes i vårpropositionen, vilket i huvudsak beror på de uppreviderade konsumtionsut- gifterna. Trots högre utgifter även för 2003–2004 beräknas det finansiella sparandet bli högre, jäm- fört med bedömningen i vårpropositionen, på grund av nya statliga tillskott och högre skatte- inkomster.

Tabell 4.19 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Inkomster	489	518	544	560
Skatter	360	382	405	419
Statsbidrag1	82	87	87	88
Skatter och statsbidrag,
% av BNP	20,4	20,9	20,8	20,4
Övrigt	48	49	51	53
Utgifter	487	518	539	557
Konsumtion	415	441	460	476
Volymförändring, %	1,9	1,7	1,3	0,4
Övrigt	73	77	79	81

Finansiellt sparande	2	1	5	3
% av BNP	0,1	0,0	0,2	0,1
Differens mot VP 2002	0	–7	3	2

1 Statsbidrag redovisas i nationalräkenskaperna exklusive utjämningsbidrag. Avgiften till det kommunala momssystemet redovisas (t.o.m. 2002) som ett avdrag från statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

103

PROP. 2002/03:1

4.6Ålderspensionssystemet

Ålderspensionssystemet består av en för- delningsdel och en premiepensionsdel. Fördelningsdelen finansieras genom AP- fonderna, som fungerar som buffertfonder i det nya systemet. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premie- pensionssystemet. De medel som sedan 1995 av- sätts motsvarar intjänad premiepensionsrätt och placeras först i Riksgäldskontoret (RGK) och därefter hos den fondförvaltare som den en- skilde själv väljer. Genom att den statliga myndigheten Premiepensionsmyndigheten (PPM) formellt är ägare av fondandelarna in- räknas sparandet i premiepensionssystemet i den offentliga sektorn.

Under den tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsättningarna till premiepensionssystemet i statens sparande och reducerar därmed stats- skulden. Medel motsvarande premiepensions- rätten överförs till PPM andra året efter inkomståret. Det sparande som sker inom premiepensionssystemet motsvaras således av ett minskat sparande i staten.

Den finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet reducerade AP-fond- ernas finansiella sparande med 155 miljarder kronor 2001 till följd av överföringar till staten. Överföringar har tidigare skett med 45 miljarder kronor per år under 1999 och 2000. Enligt pensionsöverenskommelsen kommer ett slutligt överföringsbelopp att bestämmas vid en kontrollstation 2004 och den slutliga över- föringen sker 2005. När effekten av de hittills- varande överföringarna upphör 2002 beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-fonderna och premiepensionssystemet, uppgå till 2,1 procent av BNP. År 2003 stiger sparandet till 2,4 procent av BNP till följd av att staten övertar pensionsutgifter på 7 miljarder kronor.

Placeringstillgångarna i ålderspensions- systemet uppgick vid slutet av 2001 till 630 miljarder kronor, varav 65 miljarder kronor i premiepensionssystemet. Den kraftiga värde- minskningen som skett på aktier påverkar inte direkt det finansiella sparandet. I sparandet in- kluderas nämligen endast direktavkastningen på aktier och obligationer.

Jämfört med bedömningen i 2002 års ekonomiska vårproposition beräknas sparandet vara i stort sett oförändrat.

Tabell 4.20 Ålderspensionsystemet

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Inkomster	199	201	213	224

Avgifter	157	159	166	174

Premiepensionsmedel	22	20	22	23
Räntor, utdelningar m.m.	20	22	25	28

Utgifter	301	154	156	163

Pensioner	144	152	154	161
Överföring till staten	155

Övriga utgifter	2	2	2	2

Finansiellt sparande	-102	47	57	61
Procent av BNP	-4,7	2,1	2,4	2,4

AP-fonderna	-126	24	32	34

Premiepensionsmyndigheten	24	23	25	27

4.7Den offentliga sektorns finanser

År 2001 uppgick, enligt nationalräkenskapernas redovisning (NR), den offentliga sektorns finansiella sparande till 105 miljarder kronor eller 4,8 procent av BNP. Det höga sparandet förra året beror delvis på periodiseringar och tillfälligt höga skatteinkomster, som förstärkte det redo- visade sparandet med ca 40 miljarder kronor. Periodiseringseffekter uppkommer huvud- sakligen till följd av variationer i bolagsvinster och reavinster. Skatten på dessa redovisas i nationalräkenskaperna med ett års eftersläpning. Den exceptionellt höga nivån för skatt på bolagsvinster och reavinster 2000 redovisas således 2001. Justerat för skatteperiodiseringen uppgick sparandet till 2,3 procent av BNP.

Tabell 4.21 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP	2000	2001	2002	2003	2004

Finansiellt sparande
enligt NR/ENS	3,7	4,8	1,7	1,5	1,6

Skatteperiodisering	1,0	-2,5	-0,5	0,1	0,2

Sparande med	4,7	2,3	1,2	1,6	1,7
periodiserade skatter

Justering för BNP-gap	-0,2	0,5	0,6	0,4	0,1

Engångseffekter	-0,5

Strukturellt sparande	4,0	2,8	1,8	2,0	1,8

BNP-gap	0,3	-0,7	-0,9	-0,5	-0,2

Det finansiella sparandet minskar kraftigt 2002, till stor del till följd av att den stora periodiseringseffekten höjde sparandet 2001.

104

Enligt redovisningen i NR väntas sparandet upp- gå till 1,7 procent av BNP i år. Efter beaktande av skatteperiodiseringen är överskottet lägre än i NR. För åren 2003 och 2004 beräknas sparandet enligt NR till 1,5 respektive 1,6 procent av BNP. Med beaktande av periodiserade skatter är spar- andet något högre.

Det medelfristiga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande är ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över kon- junkturcykeln. När det finns lediga resurser i ekonomin kan överskottet tillåtas understiga 2 procent av BNP och när resursutnyttjandet ligger över den långsiktigt hållbara (potentiella) nivån bör överskottet vara större än 2 procent av BNP. För att bedöma huruvida överskotten för enskilda år ligger i linje med det medelfristiga målet används en indikator som avspeglar överskottets strukturella nivå. Vid beräkningen av det strukturella sparandet justeras det faktiska sparandet för periodiseringseffekter i skatte- uppbörden, effekter av konjunkturläget samt andra tillfälliga inkomster och utgifter. Konjunkturläget beskrivs med det s.k. BNP- gapet. Om kapacitetsutnyttjande i ekonomin befinner sig under den potentiella nivån är BNP- gapet negativt. Ett BNP-gap på 1 procent be- räknas påverka den offentliga sektorns finansiella sparande med i genomsnitt 0,7 procent av BNP. Resursutnyttjandet 2000 bedöms ha legat över den potentiella nivån, dvs. BNP-gapet var då positivt. Den svaga tillväxten 2001 medförde ett negativt BNP-gap, som kvarstår 2002. Den förväntade återhämtningen i ekonomin gör att BNP-gapet reduceras successivt under prognos- perioden. Med dessa förutsättningar minskar det strukturella sparandet successivt från 4 procent av BNP 2000 till 1,8 procent av BNP 2002. Denna utveckling avspeglar bl.a. skatte- sänkningar och andra reformer. För åren 2003 och 2004 beräknas det strukturella sparandet uppgå till ca 2 procent av BNP.

Mellan 2001 och 2002 minskar sparandet med 67 miljarder kronor eller 3 procent av BNP. Nedgången beror huvudsakligen på att skattein- komsterna som andel av BNP (skattekvoten) sjunker från 53,5 procent 2001 till 50,8 procent 2002, dvs. med 2,7 procentenheter. Utgifts- kvoten ökar med 0,4 procentenheter. År 2003 sjunker såväl inkomst- som utgiftskvoten, trots att en omläggning till beskattade garanti- pensioner medför att både skatter och utgifter ökar med 0,5 procent av BNP. År 2004 fortsätter

PROP. 2002/03:1

nedgången av inkomster och utgifter som andel av BNP.

Överskotten i den offentliga sektorn medför en stadig förbättring av den finansiella ställningen. Nettoskulden har vänts till en positiv förmögenhet, som växer i takt med de finansiella överskotten. Genom att överskotten från och med 2002 ligger i ålderspensions- systemet kommer förmögenheten att växa genom ackumulering av finansiella tillgångar både i fördelningssystemet (AP-fonderna) och i premiepensionssystemet (PPM).

Tabell 4.22 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Inkomster	1284	1270	1324	1376
procent av BNP	59,2	56,5	55,9	55,4

Skatter och avgifter	1160	1142	1192	1240

procent av BNP	53,5	50,8	50,4	49,9
Kapitalinkomster	49	52	54	56

Övriga inkomster	74	76	77	80

Utgifter	1179	1232	1289	1337
procent av BNP	54,4	54,8	54,5	53,8

Utgifter exkl. räntor	1105	1165	1221	1269

procent av BNP	51,0	51,8	51,6	51,1
Ränteutgifter	74	67	67	68

procent av BNP	3,4	3,0	2,8	2,8

Finansiellt sparande	105	38	35	39
procent av BNP	4,8	1,7	1,5	1,6

Finansiell ställning

Nettoskuld	-5	-35	-82	-121
procent av BNP	-0,2	-1,5	-3,5	-4,9

Konsoliderad bruttoskuld	1226	1207	1205	1225

procent av BNP	56,6	53,6	50,9	49,3

Den konsoliderade bruttoskulden uppgick vid utgången av 2001 till 1 226 miljarder kronor eller 56,6 procent av BNP, vilket underskrider referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP. Minskningen av statsskulden 2002 och 2003 väntas medföra motsvarande minskning av den konsoliderade skulden. När statsskulden stiger 2004 ökar också den konsoliderade skulden. Skuldökningen är dock inte större än att den konsoliderade bruttoskulden fortsätter att minska som andel av BNP.

Jämfört med bedömningen i 2002 års ekonomiska vårproposition är det finansiella sparandet lägre för hela perioden 2002–2004. Så-

105

PROP. 2002/03:1

väl inkomster som utgifter är högre än vad som då beräknades. För 2003 beräknas nu det finansiella sparandet bli 8 miljarder kronor lägre än i vårpropositionen. Inkomsterna har räknats upp med 6 miljarder kronor och utgifterna med 14 miljarder kronor, varav huvuddelen beror på högre utgifter för den kommunala konsum- tionen.

jämförelsen, som omfattar 11 EU-länder och avser år 2000.24

Utgiftskvoten

Ett vanligt sätt att mäta den offentliga sektorns storlek är att ange de samlade utgifterna för kon- sumtion, investeringar och transfereringar som andel av BNP. Mätmetoderna varierar dock och utgiftskvoten blåses lätt upp, t.ex. genom den ”dubbelräkning” som sker när offentliga transfe- reringar beskattas. På grund av dubbelräkning

4.8Internationella jämförelser av kan därför utgiftskvoten i princip överstiga 100

offentliga utgifter

Riksdagen har tidigare tillkännagivit (bet. 2000/01: FiU16) att regeringen skall återkomma till riksdagen med utökad jämförande informa- tion om statsbudgetens utgifter samt öka insla- get av internationella jämförelser av offentliga utgifter i rapporteringen till riksdagen. I 2002 års ekonomiska vårproposition redovisades en tids- serie över de takbegränsade utgifterna. I detta avsnitt redovisas en internationell jämförelse av de offentliga utgifterna.

En internationell jämförelse av offentlig ut- gifter bör avse hela den offentliga sektorn. Län- der delar upp ansvaret för offentligt finansierade verksamheter mellan stat, socialförsäkrings- system, delstater och kommuner på olika sätt. En jämförelse mellan enbart statliga utgifter skulle därför inte ge någon användbar informa- tion om det offentliga åtagandet, utan endast be- skriva statens roll och ansvar i olika länder.

Internationella jämförelser av offentliga ut- gifter försvåras av definitionsskillnader och kva- litetsbrister i den statistiska redovisningen. Ar- bete pågår, både internationellt och nationellt, för att förbättra kvaliteten. För att jämföra de offentliga utgifterna används i detta avsnitt nationalräkenskapsdata ändamålsfördelad enligt Classification of Function of Government (COFOG), som är en internationell standard, vilken bl.a. används i EU-ländernas rapportering till Eurostat. COFOG delar in de offentliga utgifterna på 10 huvudändamål.23 På grund av osäkerhet i datamaterialet har dessa aggregerats i

23 Allmänna offentliga tjänster (ändamål 01), Försvar (ändamål 02), Sam- hällsskydd och rättsskipning (ändamål 03), Ekonomiska frågor (ändamål 04), Miljöskydd (ändamål 05), Bostadsförsörjning och samhällsplanering (ändamål 06), Hälso- och sjukvård (ändamål 07), Fritid, kultur och religion (ändamål 08), Utbildning (ändamål 09), samt Socialt skydd (ändamål 10).

procent av BNP. Regeringen använder samma definition i redovisningen av Sveriges utgiftskvot som Konjunkturinstitutet (KI). Med t.ex. EU:s definition, som används i genomgången nedan, blir utgiftskvoten ca 3 procentenheter högre.25 Med OECD:s definition blir utgiftskvoten ca 2– 3 procentenheter lägre än regeringens och KI:s definition.26

Som nämndes ovan påverkas internationella jämförelser av offentliga utgifter av hur olika länder konstruerat sina transfererings-, bidrags- och skattesystem samt på hur stor del av offent- ligt finansierade varor och tjänster som produce- ras i egen regi. De svenska transfereringssyste- men är, med några undantag, skattepliktiga vilket blåser upp både inkomster (skatter) och utgifter (högre bidrag, brutto), utan att påverka den of- fentliga sektorns finansiella sparande. Över- gången till beskattade garantipensioner 2003 medför t.ex. att utgiftskvoten ökar med 0,5 pro- centenheter. Samtidigt stiger skattekvoten med samma belopp och de offentliga finanserna på- verkas inte. En övergång från brutto- till netto- ersättningar i de offentliga transfereringssyste- men skulle sänka den svenska utgiftskvoten med ca 5 procentenheter. En annan faktor som på- verkar utgiftskvoten är i vilken utsträckning län- der använder bidrag eller skatteavdrag för att

24På grund av databrist ingår ej samtliga EU-länder. Genomgången i följande avsnitt omfattar samtliga EU-länder förutom Frankrike, Spanien, Irland och Storbritannien. I bilaga 2, Svensk ekonomi, avsnitt 11, beskrivs Sveriges ändamålsfördelade offentliga utgifter ytterligare. Data för Luxemburg avser 1999.

25Skillnaden mellan EU:s och regeringens definition beror till stor del på att EU räknar konsumtionsutgifterna brutto på utgiftssidan, dvs. exklusive avdrag för försäljningsintäkter, som redovisas på inkomstsidan. På så sätt blåses både inkomster och utgifter upp, utan att de egentliga konsumtionsutgifterna, så som nationalräkenskaperna redovisar dem, eller de offentliga finanserna påverkas.

26Skillnaden mellan regeringens och OECD:s definitioner förklaras av att OECD redovisar kapitaltransaktioner netto. Regeringen redovisar kapitaltransaktioner brutto, vilket ger högre utgifter.

106

omfördela inkomster. Även om dessa skillnader beaktas blir jämförelsen fortfarande till viss del missvisande, eftersom utgiftskvoten inte tar hän- syn till hur olika länder finansierar sina trygg- hetssystem. I Sverige ligger de flesta systemen inom den offentliga sektorn, medan de i andra länder kan finansieras genom t.ex. obligatoriska avtal mellan arbetsmarknadens parter. I det sist- nämnda fallet inkluderas inte utgifterna i den offentliga sektorn.

Ändamålsfördelade offentliga utgifter i EU

I genomsnitt uppgår den offentliga sektorns primära utgifter, dvs. totala utgifter exklusive ränteutgifter, i EU till nära 45 procent av BNP. Detta kan jämföras med Förenta staterna som har en utgiftskvot som är ca 15 procentenheter lägre.27 Högst primära utgifter har Sverige, drygt 53 procent av BNP, tätt följt av bl.a. Danmark och Österrike vars utgiftskvoter uppgår till nära 50 procent. Lägst primära utgifter har Grekland vars utgifter motsvarar ca 36 procent av BNP.

De offentliga utgifterna grupperas i denna genomgång i fyra områden:

N Allmän offentlig förvaltning m.m. (COFOG 01–06);

N Hälso- och sjukvård (COFOG 07); N Utbildning m.m. (COFOG 08–09); N Socialt skydd (COFOG 10).

Utgifterna för ändamålsgrupperna hälso- och sjukvård samt utbildning m.m. uppgår i genom- snitt till ca 6 procent av BNP, se tabell 4.23 och diagram 4.3. En betydande del av utgifterna avser socialt skydd, motsvarande nära 20 procent av BNP. Allmän offentlig förvaltning m.m. förbru- kar i genomsnitt ca 12 procent av BNP.

27 Se EU kommissionens publikation Nr 3 2002, European Economy: Public Finances in the EMU 2002. I publikationen görs även en mer omfattande genomgång av ändamålsfördelade offentliga utgifter.

PROP. 2002/03:1

Sveriges utgifter för allmän offentlig förvalt- ning m.m. ligger något över genomsnittet medan Greklands och Tysklands utgifter ligger något under. Inom ändamålet hälso- och sjukvård re- dovisar Österrike relativt höga utgifter, ca 8 pro- cent av BNP, vilket kan jämföras med Grekland och Nederländerna, som har jämförelsevis låga utgifter, ca 4 procent av BNP. Inom utbildning m.m. uppvisar Danmark höga utgifter, nära 10 procent och Grekland låga utgifter, knappt 5 procent. Lägst utgifter för det sociala skyddet har Portugal. Även Nederländerna, Belgien och Italien har relativt låga utgifter inom detta ända- mål. Fem länder har utgiftskvoter över 20 pro- cent för socialt skydd: Sverige, Danmark, Tysk- land, Österrike och Finland.

Diagram 4.3 Offentliga utgifter som andel av BNP år 2000

Procent av BNP

60
50
40
30
20
10
0
Sv	Dk	Ty	Gr	It	Lu	Öst	Be	Nl	Pt	Fi	Snitt
Allmän off förv. mm.				Hälso- och sjukvård				Utbildning, fritid, kultur
Socialt skydd				Räntor

Källor: Eurostat, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Trots att medlemsländernas totala utgifter, i för- hållande till BNP, skiljer sig åt, uppvisar utgif- ternas sammansättning stora likheter, se tabell 4.23 och diagram 4.4. Inom vissa ändamålsgrup- peringar är andelen av de totala utgifterna den- samma oavsett om ländernas totala utgifter i förhållande till BNP skiljer sig åt. Prioriteringen mellan olika utgifter är relativt likartad obero- ende av den totala utgiftsnivån.

107

PROP. 2002/03:1

Diagram 4.4 Offentliga utgifternas andel av totala utgifter år 2000

Procent av primära utgifter

100%
80%
60%
40%
20%
0%
Sv	Dk	Ty	Gr	It	Lu	Öst	Be	Nl	Pt	Fi	Snitt

	Allmän off förv. mm.		Hälso- och sjukvård


	Utbildning, fritid, kultur		Socialt skydd

Källor: Eurostat, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I genomsnitt används ca 27 procent av ut- gifterna, exklusive räntor, till ändamålen allmän offentlig förvaltning m.m.

Sverige använder ungefär lika stor del av de offentliga utgifterna på denna ändamålsgrupp som genomsnittet. Avvikande är framför allt Tyskland med relativt låg andel.

Nederländerna använder en jämförelsevis mindre andel av sina utgifter till hälso- och sjuk- vård, knappt 10 procent. Danmark och Portugal spenderar en förhållandevis stor del av sina ut- gifter på utbildning m.m., nära 20 procent.

Tyskland och Grekland använder ca 12 procent av utgifterna för utbildning m.m. De största skillnaderna återfinns inom socialt skydd. Lägst andel av de utgifterna har Portugal med ca 31 procent, högst andel har Tyskland och Grekland med över 50 procent. Flertalet länder förbrukar drygt 40 procent av sina totala utgifter för detta ändamål.

Tabell 4.23 Offentliga utgifter i 11 EU-länder

Andel av BNP och procent av BNP

	SV	DK	TY	GR	IT	LU	ÖST	BE	NL	PT	FI	Snitt
Andel av BNP
Allmän offentlig förvaltning m.m.	14,8	11,7	9,3	8,1	10,6	12,6	12,6	12,0	14,3	14,4	12,4	12,1

Hälso- och sjukvård	6,3	5,1	6,3	3,9	5,9	4,3	8,0	6,4	4,0	6,4	5,8	5,7
Utbildning mm.	7,9	9,6	5,0	4,6	5,8	6,8	6,9	7,0	5,7	8,1	7,4	6,8

Socialt skydd	24,5	23,4	21,9	19,6	17,7	18,2	21,2	17,2	17,4	13,0	20,5	19,5

Offentliga utgifter exkl. räntor	53,5	49,8	42,5	36,2	40,0	41,9	48,7	42,6	41,4	41,9	45,8	44,0
Räntor	4,2	4,2	3,4	7,2	6,5	0,3	3,5	6,8	4,0	3,1	2,9	4,2

Offentliga utgifter	57,7	54,0	45,9	43,4	46,5	42,2	52,2	49,4	45,4	45,0	49,0	48,2

Andel av totala utgifter
exklusive räntor

Allmän offentlig förvaltning m.m.	27,4	23,4	21,8	22,6	26,4	30,1	25,9	28,3	34,4	34,3	26,4	27,4
Hälso- och sjukvård	11,9	10,3	14,8	10,8	14,8	10,2	16,5	14,9	9,6	15,2	12,6	12,9

Utbildning	14,9	19,4	11,9	12,5	14,5	16,2	14,0	16,5	13,9	19,5	16,3	15,4

Socialt skydd	45,8	46,9	51,6	54,1	44,3	43,5	43,5	40,3	42,1	31,0	44,7	44,4
Offentliga utgifter	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

Anm.: Datamaterialet lider av kvalitetsbrister och vissa korrigeringar har gjorts för att delarna skall summera till rätt totalbelopp. I de fall de ändamålsfördelade utgifterna inte summerat till de totala utgifterna har posten Allmän offentlig förvaltning m.m. korrigerats.

Källor: Eurostat och Statistiska centralbyrån.

108

5 Inkomster

PROP. 2002/03:1

5 Inkomster

5.1Inledning

Den offentliga sektorns inkomster utgörs till 90 procent av skatter. Skatterna består till 67 procent av skatt på arbete, dvs. statlig och kommunal inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och allmän pensionsavgift, 22 procent av konsum- tionsskatter och 11 procent av kapitalskatter. Den stora andelen löneskatter innebär att utvecklingen av skatterna till stor del beror på hur sysselsättning och löner utvecklas. Fördel- ningen mellan de olika skatterna är stabil under prognosperioden. Utvecklingen av skatterna och övriga inkomster framgår av tabell 5.1.

De periodiserade skatterna (se avsnitt 5.2), vilka inkluderar de skatter som betalas till Europeiska unionen (EU), ökar mellan 2001– 2004 med 128 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av tillväxten i kom- munskatter, arbetsgivaravgifter och mervärdes- skatt. Den årliga ökningen är ojämn och varierar mellan 16 och 66 miljarder kronor. Den svaga utvecklingen 2002 förklaras till största delen av de skattesänkningar som trädde ikraft 2002 medan ökningen 2003 till viss del förklaras av att det särskilda grundavdraget för pensionärer ersätts med en beskattad garantipension. Omläggningen innebär dock ingen budget- förstärkning eftersom de ökade skatteintäkterna motsvaras av ökade pensionsutbetalningar. Som framgår av tabell 5.2 är den underliggande årliga förändringen betydligt jämnare och uppgår till mellan 41 och 52 miljarder kronor.

Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna och statsbudgetens inkomster 2001–2004

Miljarder kronor och procent

	2001	2002	2003	2004
Offentlig sektor, periodiserade
skatter	1 122	1 138	1 205	1 251
Skatt på arbete	755	765	811	845
Konsumtionsskatter	247	255	268	275
Skatt på kapital	118	118	127	134
Övriga skatter	-2	-2	-4	-7
Årlig förändring	-11	16	66	46
Procentuell förändring	-0,9	1,4	5,8	3,8
Offentlig sektor enligt NR
Skatter	1 160	1 142	1 192	1 240
Övriga inkomster	124	128	131	136
Totalt	1 284	1 270	1 324	1 376

Årlig förändring
Skatter	72	-18	51	47
Procentuell förändring	6,6	-1,6	4,4	4,0
Statsbudgetens inkomster
Skatter	685	654	637	667
Övriga inkomster	71	71	64	63
Totalt	755	725	701	730
Årlig förändring
Skatter	12	-31	-16	30
Procentuell förändring	1,7	-4,5	-2,5	4,7
Övriga inkomster	-57	1	-8	-1
Procentuell förändring	-44,5	1,1	-10,5	-1,5

Skattekvot
Periodiserade skatter	51,8	50,6	50,9	50,3
Skatter enligt NR	54,2	51,1	50,8	50,2

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Den offentliga sektorns finansiella sparande baseras på den redovisning av skatter som tillämpas i nationalräkenskaperna (NR). Enligt denna redovisningsmetod beräknas skatterna mellan 2001 och 2004 att öka med 80 miljarder kronor, medan de periodiserade skatterna beräk- nas öka med 128 miljarder kronor. Den långsam- mare utvecklingen av skatterna enligt NR för-

111

PROP. 2002/03:1

klaras av stora periodiseringseffekter i början av perioden. Effekterna avser bl.a. hushållens skatt på kapitalvinster inkomståret 2000 som i NR- redovisningen påverkar skatterna först år 2001.

Tabell 5.2 Offentliga sektorns skatter, underliggande årlig förändring 2002–2004

Miljarder kronor

	2002	2003	2004
Årlig förändring	16	66	46

- Regeländringar	-25	14	-2

Underliggande förändring	41	52	46

Statsbudgetens skatteinkomster minskar under prognosperioden med 17 miljarder kronor. Den svaga utvecklingen 2002 förklaras dels av beslutade skatteändringar, dels av periodiserings- effekter avseende hushållens skatt på kapitalvinster. Mellan 2002 och 2003 beräknas statsbudgetens skatteinkomster minska med 16 miljarder kronor främst till följd av omlägg- ningen av det kommunala momssystemet. Från och med 2003 kommer återbetalning av mervärdesskatt till kommuner (kommuner och landsting) att belasta inkomsttiteln 1512 Kom- pensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting samtidigt som det generella stats- bidraget minskas med motsvarande belopp. Om- läggningen, som är saldoneutral, uppgår till 31 miljarder kronor. Övriga inkomster på stats- budgeten beräknas under prognosperioden minska med 8 miljarder kronor. Inkomster av försåld egendom beräknas öka med 15 miljarder kronor som motverkas av att Riksbankens inlevererade överskott minskar med 22 miljarder kronor bl.a. till följd av att den extra utdelningen som riksdagen beslutat om enbart gäller 2001 och 2002.

Sedan beräkningen till 2002 års ekonomiska vårproposition har de periodiserade skatterna definierats om. Definitionen av periodiserade skatter överensstämmer numera med hur NR definierar vad som är skatter. En skillnad mellan de olika redovisningsprinciperna består av periodiseringseffekter. Ytterligare en skillnad är att NR i regel enbart redovisar de skatter som tillhör den offentliga sektorn, dvs. exklusive de skatter som tillhör EU. För att få en korrekt jämförelse med beräkningen till vårpropo- sitionen har skatteintäkterna som de redovisas i vårpropositionen räknats om enligt den nya definitionen.

Ytterligare en skillnad jämfört med hur de periodiserade skatterna redovisades i vårpropo- sitionen är att enbart vissa nedsättningar av skatter inkluderas i de periodiserade skatterna och skatterna som de redovisas enligt NR. Sedan skattekontots införande 1998 har ett antal beslut fattats om att ge ekonomiskt stöd till skatt- skyldiga via krediteringar mot skattekontot. Samtliga dessa stöd redovisas med negativt tecken under inkomsthuvudgruppen 1700 Nedsättningar av skatter på statsbudgetens inkomstsida. Emellertid är vissa av dessa ned- sättningar att likställa med ett bidrag. Utmär- kande för sådana stöd är att de inte har någon direkt koppling till skatteunderlaget. Även sådana nedsättningar som beror på att den slutliga skatten skulle bli negativ, exempelvis skattereduktionen för pensionärer med låga pensioner, är att likställa med ett bidrag. Följande nedsättningar har bedömts vara likställda med bidrag, sysselsättningsstöd till kommuner, skattereduktion för pensionärer samt nedsättning för kommuner avseende bredbandsanslutning, och skall därför inte påverka skatterna. Övriga nedsättningar påverkar däremot både de periodiserade skatterna och skatterna som de redovisas i NR.

I jämförelse med beräkningen till vårproposi- tionen har de periodiserade skatterna och skatterna enligt NR räknats upp med i genom- snitt 7 miljarder kronor per år 2002–2004. Ökningen förklaras främst av högre skatte- intäkter på löner och konsumtion. De beräknade skatteinkomsterna på statsbudgeten har revide- rats ned med i genomsnitt 19 miljarder kronor per år, vilket i huvudsak förklaras av den nämnda omläggningen av återbetalningen av mervärdes- skatt. Statsbudgetens övriga inkomster har i jämförelse med vårpropositionen räknats ned med drygt 13 miljarder kronor 2002. Föränd- ringen förklaras av lägre inkomster av försåld egendom. För 2003 och framåt har de övriga inkomsterna räknats ned med 1–2 miljarder kronor per år.

112

PROP. 2002/03:1

Tabell 5.3 Bruttoeffekter av regeländringar 1999–2004

Miljarder kronor

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Statlig inkomstskatt	-5,7	-0,8	-2,4	-1,3		1,3
Sänkt skatt från 25 till 20 % på inkomster upp till övre skiktgräns	-4,2
Fast belopp 200 kr	-1,3					1,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift		1,4	1,4	1,3
Höjd övre (25 %) och nedre (20 %) skiktgräns		-2,2	-3,3	-2,4
Höjt grundavdrag			-0,4	-0,2
Övrigt	-0,2		-0,1

Kommunal inkomstskatt	-0,7	5,9	4,7	3,4	9,1	-1,3
Förändrad medelutdebitering	-1,7	1,0	1,7		3,3
Fast belopp 200 kr	1,3					-1,3
Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift		5,0	5,2	5,2
Höjt grundavdrag			-2,0	-1,8	-6,8
Pensionsomläggning 2003					12,6
Övrigt	-0,3	-0,1	-0,2

Skattereduktioner	-3,2	-15,8	-16,9	-22,4	4,3
Skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare (1 320 kr)	-3,2		-0,3	-1,6	4,3
Skattereduktion för allmän pensionsavgift		-15,8	-16,6	-17,3
Skattereduktion för fackföreningsavgift				-3,5

Inkomstskatt företag	-2,5	2,0	-3,1
Återföring från periodiseringsfond		2,5	1,5
Återföring från skatteutjämningsreserv upphör			-2,1
Förlängd periodiseringsfond från 5 till 6 år	-2,5
Höjd avsättning till periodiseringsfond från 20 till 25 %			-2,5
Återköp egna aktier, sänkt skatt investmentbolag, nedsättning stödomr. A		-0,5

Socialavgifter och allmän pensionsavgift	0,9	-0,7	-0,9	-0,8
Höjt tak för allmän pensionsavgift från 7,5 till 8,06 basbelopp	0,9
Höjd allmän pensionsavgift från 6,95 till 7,00 %		0,5
Sänkta socialavgifter från 33,06 till 32,92 % och från 32,92 till 32,82 %		-1,2	-0,9
Nedsättning stödområde A				-0,8

Kapitalskatter	-2,0	-0,6	-4,0	-1,8	-0,3	-0,2
Sänkt skattesats, markvärde för vattenkraft från 2,21 till 0,5 %	-1,2
Sänkt skattesats för hyreshus, bostadsdel 1989/90 från 1,2 till 0,6 %		-0,2	0,2
Hyreshus–bostadsdel, återinförd omräkning			3,0
Hyreshus–bostadsdel, sänkt skattesats från 1,5 till 1,3 till 1,2 till 0,5 %	-0,8	-0,4	-4,0
Småhus återinförd omräkning			3,5
Småhus, sänkt skattesats från 1,5 till 1,0 %			-5,8
Begränsningsregel fastighetsskatt, nytt taxeringsförfarande			-0,2		-0,3	-0,2
Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt			-2,2	-1,8
Höjd kapitalvinstskatt för privatbostäder från 15 till 20 %			1,5
Energiskatter		1,7	3,3	1,8	1,5
Höjda energiskatter		1,8
Sänkta energiskatter jordbruk		-0,1	-0,3
Höjd CO2-skatt			1,0	0,9	0,7
Höjd el-skatt med 1,8, 1,2 resp. 2,1 öre/kWh			2,3	0,9	1,5
Höjd dieselskatt med 10 öre/liter			0,3
Biodrivmedel, alkylatbensin					-1,0
Förändrad avdragsrätt för kraftvärmeverk					0,3

Övrigt		0,0	-1,6	-3,9	-0,2	-1,4
Avfallsskatt		1,3		0,1	0,3
Anställningsstöd för långtidsarbetslösa		-1,3	-0,5
Kompetensutveckling				-0,6	-0,3	-0,2
Naturgrusskatt					0,1
Bredbandsanslutning				-0,1
Sjöfartsstöd				-1,3
Sänkt mervärdesskattesats för personbefordran från 12 till 6 %			-1,0
Sänkt mervärdesskattesats på böcker och tidskrifter från 25 till 6 %				-1,3
Sänkt skatt på vissa byggtjänster					-0,4	-1,2
Sänkt skatt på vin				-0,6
Slopad försäljningsskatt på lätta lastbilar m.m.			-0,3
Tobaksskatt, höjd skatt på lågpriscigaretter					0,1
Vägtrafikskatt			0,2	-0,1

Totalt	-13,2	-8,3	-20,9	-25,0	14,4	-1,6
varav förslag i denna proposition					0,1	-1,2

Anm: Förslaget till individuell kompetensutveckling beräknas enligt lagrådsremiss träda i kraft den 1 juli 2003.

113

PROP. 2002/03:1

5.1.1Makroekonomiska förutsättningar skatteslagen redovisas i tabell 5.3 brutto-

Prognosen över skatteintäkterna baseras på de makroekonomiska förutsättningar som finns redovisade i avsnitt 4.2. I tabell 5.4 redovisas de antaganden som har störst inverkan på skatte- intäkterna samt förändringar i förhållande till 2002 års ekonomiska vårproposition.

Jämfört med vårpropositionen har lönesum- man för 2002 reviderats upp med 0,7 procent- enheter, bland annat till följd av det höga utfallet under första halvåret 2002. Konsumentprisindex (KPI) juni–juni 2002 blev 0,5 procentenheter högre än vad som beräknades till vårprop- ositionen.

Tabell 5.4 Makroekonomiska förutsättningar och förändringar jämfört med vårpropositionen

Timlön, utbetald lönesumma, hushållens konsumtionsutgifter, KPI och kommunal utdebitering: årlig procentuell förändring; prisbasbelopp och skiktgräns: kronor

	2002	2003	2004
Timlön	3,7	3,5	3,5
Differens VP2002	0,2	0,0	0,0

Utbetald lönesumma	3,7	4,0	4,2
Differens VP2002	0,7	-0,1	0,2

Hushållens konsumtionsutgifter
i löpande priser	4,4	4,4	4,4
Differens VP2002	1,3	-0,5	0,2

KPI, juni–juni	1,8	2,2	2,0
Differens VP2002	0,5	0,1	0,0

Kommunal medelutdebitering	30,52	30,77	30,77
Differens VP2002	0,0	0,25	0,25

Prisbasbelopp	37 900	38 600	39 500
Differens VP2002	0	200	300

Nedre skiktgräns	273 800	284 300	296 100
Differens VP2002	0	1 400	1 700

Övre skiktgräns	414 200	430 000	447 900
Differens VP2002	0	2 100	2 600

Den högre inflationen 2002 påverkar både pris- basbelopp och skiktgränser för uttag av statlig inkomstskatt. För 2003 har den nedre skikt- gränsen justerats upp med 1 400 kronor. Den övre skiktgränsen har justerats upp med 2 100 kronor.

5.1.2Regeländringar

Utvecklingen mellan åren för de olika skatte- slagen beror dels på de underliggande skatte- basernas förändring, dels på beslutade eller föreslagna regeländringar. För att enklare kunna följa den underliggande utvecklingen av de olika

effekterna av de viktigaste regeländringarna för perioden 1999–2004. Beloppen visar den årligt tillkommande intäktsförändringen till följd av ändrade skatteregler.

Tabell 5.5 visar hur den underliggande förän- dringen av fastighetsskatten kan beräknas. Den underliggande förändringen 2001 uppgår således till 1,2 miljarder kronor istället för den redovisade minskningen på 2,1 miljarder kronor.

Tabell 5.5 Fastighetsskatt årlig förändring 2001–2004

Miljarder kronor

	2001	2002	2003	2004
Årlig förändring	-2,1	2,5	0,7	0,5
- Regeländringar	-3,3		-0,3	-0,2

Underliggande förändring	1,2	2,5	1,0	0,7

Det är viktigt att understryka att de redovisade beloppen i tabell 5.3 avser periodiserade brutto- effekter. Indirekta effekter på offentliga utgifter och andra skattebaser via förändringar i löner, priser och vinster beaktas inte. Effekterna på de kassamässiga inkomsterna och inkomsterna enligt NR är i regel mindre införandeåret p.g.a. uppbördsförskjutningar och jämkningar.

5.1.3Osäkerhet i skatteberäkningen

Osäkerheten i bedömningen av de olika skatte- basernas utveckling varierar. Prognoser på lönebaserade skatter och konsumtionsskatter är beroende av hur väl den makroekonomiska prognosen om sysselsättning, konsumtion m.m. stämmer överens med den faktiska utvecklingen. I grova drag innebär 1 procents förändring av lönesumman att skattebasen förändras med 8–10 miljarder kronor och skatteintäkterna med 5–6 miljarder kronor. Om den privata konsumtionen förändras med 1 procent leder det till förändrade momsintäkter med drygt 1 miljard kronor.

Variationen i skatteunderlagen över åren är generellt sett större för bolagens inkomstskatt och hushållens skatt på kapitalvinster än för lönebaserade skatter och konsumtionsskatter. För exempelvis lönesumman uppgår en typisk förändring mellan två på varandra följande år till omkring 4 procent. Förändringar av privat konsumtion ligger på motsvarande nivå. Det kan jämföras med underlaget för kapitalvinster där avvikelser på över 50 procent är mer regel än undantag.

114

PROP. 2002/03:1

Tabell 5.6 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
Inkomstår	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomstskatter	441,5	476,7	444,4	436,4	475,1	497,7

Hushåll	375,3	386,7	370,3	363,2	394,2	411,5

Kommunal skatt	323,2	336,3	358,8	376,7	402,8	418,9
Statlig skatt	29,6	33,5	33,6	33,0	34,0	36,3

Skatt på kapital	25,2	34,1	13,4	11,7	12,2	12,9

Skattereduktioner m.m.	-2,6	-17,1	-35,4	-58,1	-54,8	-56,6
Företag	62,2	85,8	69,2	68,9	76,6	81,7

Skatt på vinster	53,5	72,5	54,3	55,4	62,2	66,7

Avkastningsskatt	9,1	13,0	14,7	13,3	14,2	14,8

Skattereduktioner m.m.	-0,4	0,3	0,2	0,2	0,2	0,2

Övriga inkomstskatter	4,0	4,2	4,8	4,2	4,3	4,5


Socialavgifter och löneskatter	351,8	376,1	397,4	412,2	427,9	445,3

Arbetsgivaravgifter	271,7	288,5	305,5	316,8	329,5	343,2

Egenavgifter	7,4	8,1	8,3	8,6	9,3	9,7
Allmän pensionsavgift	60,0	63,1	65,8	68,0	70,4	72,9

Särskild löneskatt	18,7	22,3	23,8	25,5	25,6	26,7

Nedsättningar	-6,0	-5,9	-6,0	-6,7	-6,9	-7,2

Skatt på egendom	38,6	38,9	35,6	37,2	38,1	38,8

Fastighetsskatt	23,3	23,3	21,2	23,7	24,4	24,9

Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,5	5,2	5,3	5,4

Arvs- och gåvoskatt	2,1	2,5	2,6	2,8	2,9	3,0

Stämpelskatt	4,5	4,9	5,4	5,5	5,6	5,6

Skatt på varor och tjänster	227,3	238,1	246,7	254,9	267,8	275,4

Mervärdesskatt	145,5	153,8	158,4	164,3	174,4	181,0
Tobaksskatt	7,4	7,7	8,1	8,2	8,3	8,2

Skatt på etylalkohol	4,7	4,9	4,9	4,8	4,2	3,6

Skatt på vin m.m.	3,5	3,6	3,7	3,4	3,3	3,2
Skatt på öl	2,5	2,4	2,4	2,7	2,4	2,3

Skatt på energi	50,3	50,4	53,6	55,8	58,6	60,1

Skatt på vägtrafik	6,6	7,0	7,7	7,9	8,1	8,2

Skatt på import	3,6	3,8	3,6	3,5	3,7	3,9

Övrigt	3,3	4,4	4,4	4,3	4,8	4,8


Övriga skatter	8,4	2,9	-2,0	-2,2	-4,2	-6,6


Totala skatteintäkter	1 067,6	1 132,8	1 122,2	1 138,4	1 204,8	1 250,7
Kommunalskatt	323,2	336,3	358,8	376,7	402,8	418,9

Avgifter till pensionssystemet	110,3	147,0	153,8	158,9	164,2	170,6

Statens skatteintäkter	634,2	649,5	609,6	602,8	637,8	661,2

115

PROP. 2002/03:1

5.2Offentliga sektorns skatter – periodiserad redovisning

Den periodiserade redovisningen visar de skatter som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har en direkt koppling till det aktuella årets skatte- regler och de makroekonomiska förutsättnin- garna i form av timlön, sysselsättning, inflation m.m. De periodiserade skatteintäkterna för offentliga sektorn redovisas i tabell 5.6.

5.2.1Inkomstskatt hushåll

Med början inkomståret 2000 inleddes en skatte- reform som innebär att löntagare och övriga personer med pensionsgrundande inkomst kom- penseras för effekterna av den allmänna pen- sionsavgiften. Kompensationen ges i form av en skattereduktion i kombination med en begrän- sad avdragsrätt för pensionsavgiften. För att begränsningen av avdragsrätten inte skulle öka uttaget av statlig skatt gjordes för inkomståren 2000–2002 tekniska justeringar av både den nedre och den övre skiktgränsen. Samtidigt på- börjades en förändring som syftade till att andel- en skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt på sikt skall minska till 15 procent. Utöver dessa justeringar skiktgränserna har den nedre även indexuppräknats med inflationen plus två procentenheter, medan den övre skiktgränsen endast har indexerats med inflationen. De genomförda förändringarna redovisas i tabell 5.7.

Tabell 5.7 Inkomstskattereformen 2000–2002

Procent och kronor

	1999	2000	2001	2002	2003
Pensionsavgift
avdrag	100%	75%	50%	25%	25%
reduktion	0%	25%	50%	75%	75%

Teknisk höjning
nedre skiktgräns		4 400	4 500	5 000	0
övre skiktgräns		5 300	5 300	5 500	0

Nedre skiktgräns
höjning		3 600	8 000	5 000	0
Andel med statlig skatt
utan åtgärd		20%	19%	18%
förslag i BP2000		19%
förslag i BP2001			16%
förslag i BP2002				17%
utfall/prognos		20%	18%	16%	17%

Statlig inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	33,5	33,6	33,0	34,0	36,3
beräkning
Diff. VP2002		-1,4	-1,0	-2,8	-1,6

Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på den beskattningsbara inkomst som för 2003 överstiger 284 300 kronor. Ytterligare fem procent tas ut på den del som överstiger 430 000 kronor.

År 2002 beräknas skatteintäkterna minska något beroende på höjda skiktgränser. Av ökningen 2004 på 2,3 miljarder kronor förklaras 1,3 miljarder kronor av att det fasta beloppet om 200 kronor åter blir en statlig inkomstskatt.

För 2002 beräknas de ytterligare fem procent som tas ut på inkomster som överstiger den övre skiktgränsen uppgå till ca 3,4 miljarder kronor. Efterföljande år beräknas intäkterna till ca 3,6 miljarder kronor.

Jämfört med 2002 års ekonomiska vårpropo- sition har den statliga skatten 2001 justerats ned med 1,4 miljarder kronor. Justeringen är en anpassning till det preliminära taxeringsutfallet och påverkar nivån även för kommande år.

Kommunal inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	336,3	358,8	376,7	402,8	418,9
beräkning

Diff. VP2002		0,4	2,6	7,5	6,7

Den kommunala inkomstskatten beror bl.a. på hur löner och andra inkomster utvecklas. Prog- nosen över hushållens skattepliktiga inkomster redovisas i tabell 5.8.

116

Tabell 5.8 Skattepliktiga inkomster 2000–2004

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Löner	870	918	950	986	1 026
Pensioner	258	268	282	323	338
Transfereringar	92	91	94	95	97
Näringsverksamhet	40	42	43	44	46
Övrigt	26	27	28	29	30

Summa	1 286	1 346	1 397	1 477	1 537

Även regeländringar och ändringar i den kom- munala utdebiteringen har stor betydelse. Mellan 2001 och 2004 beräknas kommunalskatterna öka med 60 miljarder kronor. Den årliga förän- dringen varierar med mellan 16 och 26 miljarder kronor. Den påbörjade inkomstskattereformen har en positiv inverkan på kommunernas intäk- ter för åren 2000–2002 medan pensionsreformen ökar intäkterna 2003. Tabell 5.9 visar den under- liggande utvecklingen när intäkterna korrigerats för regeländringar och förändringar i den kom- munala utdebiteringen. Den underliggande ut- vecklingen är betydligt jämnare och den årliga förändringen uppgår till mellan 15 och 17 miljarder kronor.

Tabell 5.9 Förändring av kommunal skatt 2001–2004

Miljarder kronor

	Prognos
	2001	2002	2003	2004
Årlig förändring	23	18	26	16
Regeländringar	3	3	-7
Pensionsreformen			13
Utdebitering	2		3

Underliggande	18	15	17	16

Jämfört med vårpropositionen har prognosen för 2002 justerats upp främst till följd av en högre lönesumma. Förändringen påverkar även prognosen för kommande år. För 2003 förklaras ökningen även av en antagen höjd utdebitering om 25 öre i landstingen, vilket ökar intäkterna med drygt 3 miljarder kronor.

Skattereduktioner m.m.

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	-17,1	-35,4	-58,1	-54,8	-56,6
beräkning

Diff. VP2002		-0,4	-0,7	-0,4	-0,3

PROP. 2002/03:1

Under Skattereduktioner m.m. redovisas skatte- reduktioner och ett antal till beloppet mindre skatter och avgifter, exempelvis skattetillägg, förseningsavgift och expansionsfondsskatt. Skattereduktionerna redovisas i tabell 5.10.

Tabell 5.10 Skattereduktioner 2000–2004

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Allmän	-15,6	-33,0	-51,2	-52,9	-54,8
pensionsavgift
Låg- och medel-	-3,2	-3,3	-4,6
inkomsttagare
Fackavgift			-3,5	-3,5	-3,5
Fastighetsskatt		-0,2	-0,2
Pensionärer		-0,3	-0,2
Sjöinkomster	-0,1	-0,1	-0,1	-0,1	-0,1
Bredband		-0,0	-0,0	-0,0

Summa	-18,9	-36,9	-59,8	-56,5	-58,4

Anm: Skattereduktion för anslutning till bredband beräknas till ca 10 miljoner kronor per år under 2001–2003.

Den beloppsmässigt största reduktionen är skattereduktion för allmän pensionsavgift. Reduktionen infördes 2000 och uppgick då till knappt 16 miljarder kronor. År 2001 och 2002 genomfördes andra och tredje steget av inkomst- skattereformen, vilket ökar skattereduktionerna med 17 respektive 18 miljarder kronor per år. År 2003 beräknas skattereduktionen uppgå till 53 miljarder kronor.

En skattereduktion för låg- och medelinkom- sttagare infördes 1999. Kostnaden uppgick då till drygt 3 miljarder kronor. År 2002 utvidgades reduktionen till att omfatta alla med en taxerad inkomst istället för enbart pensionsgrundande inkomst. Omläggningen medförde att även pensionärerna fick del av reduktionen och att reduktionsbeloppet ökade till 4,5 miljarder kronor. År 2003 tas reduktionen bort och ersätts med en höjning av det allmänna grundavdraget. Från och med 2002 medges även skattereduktion för avgifter till fackföreningar.

Förändringen jämfört med beräkningen till 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras av korrigeringar i linje med det preliminära taxeringsutfallet samt förändringar i löner och beskattade förmåner.

117

PROP. 2002/03:1

Skatt på kapitalinkomster

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	34,1	13,4	11,7	12,2	12,9
beräkning
Diff. VP2002		-7,8	-9,0	-7,2	-5,5

Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, kapital- vinster och skattereduktion för utgiftsräntor m.m. Skatteintäkterna beräknas minska med knappt 21 miljarder kronor mellan 2000 och 2001. Minskningen förklaras till största delen av lägre kapitalvinster och högre kapitalförluster. Även 2002 minskar skatteintäkterna, vilket beror på att kapitalvinsterna beräknas falla ytterligare. Prognosen avseende 2003–2004 utgår från att kapitalvinsterna anpassas till en långsiktig nivå om 3 procent av BNP.

Tabell 5.11 visar hur inkomster och unders- kott av kapital utvecklas under prognosperioden. Minskningen av kapitalvinsterna är tydlig vilket påverkar kapitalinkomsterna i samma riktning.

Tabell 5.11 Kapitalinkomster 2000–2004

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Inkomstränta	37	37	39	41	42
Kapitalvinster	133	73	67	71	75
Utgiftsränta	-56	-61	-65	-71	-74
Övrigt	-1	-6	-1	-1	-1

Summa	113	43	39	40	42
varav inkomst	160	103	98	103	108
varav underskott	-47	-59	-59	-63	-65

Statistiska Centralbyrån (SCB) har på uppdrag av finansdepartementet för inkomståren 1999 och 2000 genomfört en undersökning av hushållens kapitalvinster. Undersökningen utgörs av ett urval deklarationer och ger en bild av hur kapitalvinsterna är fördelade på vinster och förluster från försäljning av reala tillgångar som fastigheter och bostadsrätter respektive finansiella tillgångar såsom aktier m.m. Eftersom undersökningen är ett urval avviker de totala kapitalvinsterna respektive förlusterna från de utfall som Riksskatteverket redovisar i sitt årliga taxeringsutfall. I tabell 5.12 redovisas en sammanfattning av resultaten från undersök- ningen.

Tabell 5.12 Kapitalvinster och kapitalförluster 1999 och 2000

Miljarder kronor och procent

	1999	2000	Förändring
Kapitalvinster
Finansiella	85	117	38 %
varav
aktier	65	83	28 %
fonder	16	24	53 %
övrigt	4	10	123 %

Reala	37	61	65 %
varav
privatbostad	21	33	57 %
bostadsrätt	6	22	256 %
övrigt	10	6	-40 %

Summa	122	178	46 %

Kapitalförluster
Finansiella	3	16	433 %
varav
aktier	2	12	591 %
fonder	0	1	190 %
övrigt	1	3	226 %

Reala	3	2	-40 %
varav
privatbostad	2	1	-38 %
bostadsrätt	1	1	-58 %
övrigt	0	0	55 %

Summa	6	18	186 %

Anm: Vinster och förluster redovisas brutto och är därför högre än de taxerade vinsterna och förlusterna. Detta gäller framför allt de reala tillgångarna. Källa: SCB

I tabellen redovisas kapitalvinster och kapital- förluster för åren 1999 och 2000 fördelat på reala och finansiella tillgångar. För båda åren gäller att kapitalvinster på finansiella tillgångar svarar för mellan 65 och 70 procent av de totala kapital- vinsterna. Av de reala kapitalvinsterna utgör vinster vid försäljning av privatbostäder mer- parten. De finansiella kapitalvinsterna utgörs huvudsakligen av kapitalvinster på aktier. Således kommer skatteintäkterna till största delen bero av utvecklingen på de finansiella marknaderna.

Sammantaget ökar kapitalvinsterna med 46 procent mellan 1999 och 2000. Utvecklingen för finansiella kapitalvinster var 38 procent och för reala kapitalvinster 65 procent. Kapitalvinster vid försäljning av bostadsrätter ökade mellan åren med 256 procent. Andelen av de totala kapital- vinsterna ökade därmed från 5 till 12 procent.

Kapitalförluster på finansiella tillgångar ökade även de kraftigt under perioden, där realiserade förluster på aktier nästan sexdubblades.

Kapitalförlusternas storlek i förhållande till kapitalvinsterna var 5 procent 1999 och 10 procent 2000. Utvecklingen av kapitalförlusterna på finansiella tillgångar var positiv medan den på reala tillgångar var negativ. I genomsnitt ökade

118

förlusterna på finansiella tillgångar med över 400 procent samtidigt som förlusterna på reala tillgångar minskade med 40 procent.

Diagram 5.1 visar utfallet av beskattningsbara kapitalvinster 1988–2000 samt den beräknade utvecklingen 2001–2004. Kapitalvinsterna har justerats för att endast en viss del av vinsten är beskattningsbar. Kapitalvinsterna 1999 och 2000 var väsentligt högre än den antagna långsiktiga nivån på 3 procent av BNP.

Diagram 5.1 Beskattningsbara kapitalvinster 1988–2004

Miljarder kronor

140		Utfall
		Utfall
120		Prognos
		3 % av BNP
100		VÅP 02
80
60
40
20
0
1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

I diagram 5.2 redovisas hur BNP, Affärsvärldens generalindex och fastighetsprisindex utvecklas under 1988–2002. Av diagrammet framgår att utvecklingen på aktiemarknaden har ett positivt samband med utvecklingen av kapitalvinster.

Diagram 5.2 BNP-, aktie- samt fastighetsprisindex 1988– 2002

Index 1988=100

700		Fastighetsprisindex
		Fastighetsprisindex
600		Affärsvärldens generalindex
500		Index för BNP
500
400
300
200
100
0
1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004

Jämfört med vårpropositionen har skatteintäk- terna justerats ned med 7,8 miljarder kronor till följd av det preliminära taxeringsutfallet. Nivå- justeringen för 2001 samt utvecklingen på aktie- marknaden har medfört en nedjustering av prog- nosen för 2002 med 9,0 miljarder kronor.

PROP. 2002/03:1

5.2.2 Inkomstskatt företag

Inkomstskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	72,5	54,3	55,4	62,2	66,7
beräkning

Diff. VP2002		0,1	0,4	1,8	2,3

Den stora nedgången av inkomstskatten 2001 med 18,2 miljarder kronor jämfört med 2000 förklaras bl.a. av att företagens vinster för- svagades kraftigt under 2001. En ytterligare för- klaring till nedgången är att försäkringsgivaren Alecta återbetalade pensionsmedel till företagen under 2000. Effekten på inkomstskatten av de återförda medlen beräknas uppgå till mellan 8 och 10 miljarder kronor. Dessutom tillkommer effekterna av två tidigare beslutade förändringar i regelverket som påverkar intäkterna negativt. Från och med 2001 upphör återföringar från skatteutjämningsreserver, vilket beräknas ha minskat intäkterna med 2,1 miljarder kronor. Vidare antas intäkterna ha minskat med 2,5 miljarder kronor till följd av att taket för avsättning till periodiseringsfond höjdes från 20 till 25 procent av inkomsten från och med 2001.

En fortsatt svag vinstutveckling under 2002 medför att skatterna endast beräknas öka marginellt jämfört med 2001. År 2003 beräknas vinsterna stiga vilket ökar skatteintäkterna med knappt 7 miljarder kronor. Även för 2004 ger den förväntade uppgången inom företagssektorn en positiv inverkan på skatteintäkterna.

Sett i ett historiskt perspektiv har företagens inkomstkatt svängt kraftigt under hela 1990- talet. Av diagram 5.3 framgår att skatterna minskade med drygt 5 miljarder kronor 1992. Intäkterna steg därefter kraftigt under ett par år för att i mitten av 1990-talet stabiliseras på mellan 35 och 40 miljarder kronor. Jämfört med nivån 1992 fördubblades skatteintäkterna på två år. Under andra halvan av 1990-talet växte skatteintäkterna ytterligare, med undantag för 1998 då en svag minskning skedde i spåren av Asienkrisen. År 1999 uppgick intäkterna till drygt 53 miljarder kronor.

119

PROP. 2002/03:1

Diagram 5.3 Företagens inkomstskatt 1991–2000 samt beräknad utveckling 2001–2003

Miljarder kronor

80
70
60
50
40
30
20
10
0
1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Utvecklingen av företagens inkomstskatt under de senaste åren visar på en viss samvariation med konjunkturutvecklingen. En ytterligare faktor som påverkar skatteintäkterna är förändrade skatteregler. Därtill kommer enskilda händelser (som exempelvis återbetalningen av pen- sionsmedel 2000) som kan förändra skattebetal- ningarna under enstaka år.

Jämfört med vårpropositionen har intäkterna justerats upp, framför allt för 2003 och 2004.

Avkastningsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	13,0	14,7	13,3	14,2	14,8
beräkning

Diff. VP2002		0,0	0,0	-0,9	-1,2

Intäkterna från avkastningsskatten innevarande år bestäms av livbolagens tillgångsvärden den 31 december föregående år multiplicerat med ett genomsnitt av föregående års statslåneränta.

År 2001 beräknas intäkterna uppgå till 14,7 miljarder kronor. Jämfört med 2000 är det en ökning med 1,7 miljarder kronor. Ökningen beror till största delen på att den genomsnittliga statslåneräntan var 0,46 procentenheter högre år 2000 jämfört med föregående år. Även en viss tillväxt i livbolagens tillgångar, och då framför allt fastigheter, bidrog till att dessa värderades högre vid slutet av 2000 än ett år tidigare.

År 2002 beräknas intäkterna minska med 1,4 miljarder kronor. Minskningen förklaras av att den genomsnittliga statslåneräntan föll med 0,38 procentenheter jämfört med föregående år. För

åren 2003 och 2004 beräknas intäkterna öka med 0,9 respektive 0,6 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till vårpropositio- nen är intäkterna för 2001 och 2002 oförändrade. Nedjusteringen 2003 och 2004 beror på lägre tillgångsvärden för livbolagen.

5.2.3Socialavgifter och löneskatter

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	376,1	397,4	412,2	427,9	445,3
beräkning
varav
Arbetsgiv. avg.	288,5	305,5	316,8	329,5	343,2
Allm.pens.avg.	63,1	65,8	68,0	70,4	72,9
Egenavgifter	8,1	8,3	8,6	9,3	9,7
Särsk. lönesk.	22,3	23,8	25,5	25,6	26,7
Nedsättning	-5,9	-6,0	-6,7	-6,9	-7,2

Diff. VP2002	0,0	2,7	6,6	7,2	7,9

Från 2001 utgår arbetsgivaravgifter med 32,82 procent och egenavgifter med 31,01 procent. Särskild löneskatt tas ut med 24,26 procent. Intäkterna beror framförallt på hur löner och inkomst av näringsverksamhet utvecklas. Regeringen föreslår i denna proposition änd- ringar av de enskilda avgiftssatserna medan det totala avgiftsuttaget är oförändrat. De föreslagna ändringarna redovisas i avsnitt 8.2.2.

Allmän pensionsavgift betalas av fysiska per- soner och utgår på lön och skattepliktiga trans- fereringar exklusive pensioner. Från och med 2000 är avgiftssatsen 7,0 procent och utgår på inkomster upp till och med 8,07 inkomst- basbelopp.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter och egen- avgifter medges under vissa förutsättningar. Arbetsgivare får vid beräkning av arbetsgivar- avgifter en nedsättning med 5 procent av avgifts- underlaget upp till 852 000 kronor. Motsvarande regler finns för egenföretagare. För att stimulera småföretagandet i särskilt utsatta regioner är nedsättningen i stödområde A fr.o.m. 2002 ut- vidgad till 15 procent av avgiftsunderlaget.

Åren 2002 till 2004 beräknas de sammanlagda intäkterna öka med ca 16 miljarder kronor per år. I huvudsak beror utvecklingen på den antagna förändringen i lönesumman. Nedsättningen av avgifter beräknas 2002 uppgå till totalt 6,7 miljarder kronor. Under prognosperioden 2003– 2004 förväntas nedsättningarna öka med ca 0,2 miljarder kronor per år.

120

Jämfört med beräkningen till 2002 års ekonomiska vårproposition har intäkterna reviderats upp med omkring 7 miljarder kronor per år. Revideringen förklaras i huvudsak av en högre lönesumma.

5.2.4 Egendomsskatter

Förmögenhetsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	8,2	6,5	5,2	5,3	5,4
beräkning
Diff. VP2002		0,1	0,1	0,1	0,0

Förmögenhetsskatt betalas på den del av förmögenheten som överstiger fribeloppet. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är skattesatsen 1,5 procent. För juridiska personer är skattesatsen 1,5 promille.

Förmögenhetsskatten år 2000 uppgick till 8,2 miljarder kronor, varav juridiska personers förmögenhetsskatt uppgick till 180 miljoner kronor. År 2001 beräknas intäkterna minska till 6,5 miljarder kronor bl.a. till följd av nedgången på aktiemarknaden. Affärsvärldens generalindex var vid årsskiftet 17 procent lägre jämfört med föregående årsskifte. Intäkterna förväntas även minska till följd av att fribeloppen har höjts från 900 000 kronor till 1 000 000 kronor för ensam- stående och till 1 500 000 kronor för sam- beskattade par.

Intäkterna förväntas även minska 2002 till följd av att fribeloppen har höjts till 1 500 000 kronor för ensamstående och till 2 000 000 kronor för sambeskattade par. Dessutom har aktiemarknaden utvecklats än svagare i år. Affärsvärldens generalindex hade vid september månads utgång minskat med 44 procent jämfört med den sista dagsnoteringen för 2001. Åren 2003–2004 antas att den beskattningsbara för- mögenheten ökar med 3 procent per år och att förmögenhetsskatten följer den utvecklingen.

PROP. 2002/03:1

Fastighetsskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	23,3	21,2	23,7	24,4	24,9
beräkning
Diff. VP2002		0,9	0,7	0,9	1,1

Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, lokaler och industrifastigheter. Totalt beräknas intäkterna öka med 3,7 miljarder kronor under perioden 2001–2004. Trots att skattesatserna har sänkts för småhus och hyreshus 2001 så beräknas prisutvecklingen på fastighetsmark- naden medföra ökade intäkter.

I budgetpropositionen för 2002 föreslogs att omräkningsförfarandet för småhus och bostads- delen i flerfamiljshus skulle ersättas med en förenklad taxering som skall ske mellan de allmänna fastighetstaxeringarna. En höjning av taxeringsvärdet vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering skall endast slå igenom med en tredjedel av höjningen taxeringsåret och lika mycket under vart och ett av de två därpå följande åren. Omläggningen föreslås träda i kraft 2003 för småhus och 2004 för hyreshus. Skattesatserna 1997–2003 för de olika fastig- hetskategorierna framgår av tabell 5.13.

Tabell 5.13 Skattesatser för fastigheter 1997–2003

Procent

	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
Småhus	1,7	1,5	1,5	1,5	1,0	1,0	1,0
Hyreshus	1,7	1,5	1,3	1,2	0,5	0,5	0,5
Lokaler	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0	1,0
Industrier	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5

I tabell 5.14 redovisas skatteintäkterna för de olika fastighetskategorierna. Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar för drygt 70 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna från lokaler beräknas öka med knappt 1 miljard kronor mellan 2001 och 2004. Intäkterna från industrifastigheter beräknas till 2,0 miljarder kronor under samtliga prognosår.

121

PROP. 2002/03:1

Tabell 5.14 Fastighetsskatt fördelad på fastighetstyp 2000– 2004

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Småhus	13,2	12,5	13,9	14,3	14,6
Hyreshus	4,5	2,8	3,2	3,4	3,5
Lokaler	3,6	4,1	4,8	4,9	5,0
Industrier	1,8	2,0	2,0	2,0	2,0

Jämfört med beräkningen till 2002 års ekonom- iska vårproposition har intäkterna justerats upp med ca 1 miljard kronor per år. Ökningen för- klaras i huvudsak av det preliminära taxerings- utfallet.

Stämpelskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	4,9	5,4	5,5	5,6	5,6
beräkning
Diff. VP2002			0,3	0,3	0,3

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom (lagfart) och beviljande av inteckningar. Intäk- terna är framför allt beroende av omsättningen och prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Åren 2002–2004 ökar intäkterna från stämpel- skatten något. Ökningen förklaras främst av stigande fastighetspriser.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har stämpelskatten justerats upp till följd av en högre prisnivå på fastigheter.

Arvs- och gåvoskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	2,5	2,6	2,8	2,9	3,0
beräkning
Diff. VP2002			0,2	0,2	0,2

År 2002 beräknas intäkterna stiga med 0,2 miljarder kronor till 2,8 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen har intäkterna justerats upp med 0,2 miljarder kronor per år för 2002–2004.

5.2.5 Skatt på varor och tjänster

Mervärdesskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	153,8	158,4	164,3	174,4	181,0
beräkning28
Diff. VP2002		0,0	-1,5	-0,4	-0,3

År 2001 beräknas intäkterna från mervärdes- skatten uppgå till 158,4 miljarder kronor. Huvuddelen av detta belopp är utfall medan den del som fastställs vid inkomsttaxeringen fort- farande är en prognos. Under perioden 2001– 2004 beräknas intäkterna öka med i genomsnitt knappt 8 miljarder kronor per år. Sammanlagt innebär det att intäkterna ökar med 23 miljarder kronor under prognosperioden.

I statsbudgeten redovisas även mervärdesskatt som utgår vid kommunal insatsförbrukning, direktkonsumtion och investeringar. Denna uppgick 2000 till 28 miljarder kronor och beräknas 2004 uppgå till 35 miljarder kronor. Emellertid sker kompensation av skatten till kommunerna via kommunkontosystemet. Från och med 2003 kommer kompensationen att belasta inkomsttiteln 1512 Kompensation av mervärdesskatt till kommuner samtidigt som det generella statsbidraget minskas med mot- svarande belopp. Omläggningen, som är saldo- neutral, uppgår till ca 31 miljarder kronor.

Mervärdesskatt redovisas som ett netto av inkomster och utgifter. Inkomsterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, för vilka den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående. Utgifterna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Det senare är aktuellt till exempel vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor och tjänster till utlandet. Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av investeringar och insatsförbrukning i de företag som har undantag från skatteplikt. Diagram 5.4 illustrerar fördelningen av mervärdesskatten 2001 uppdelad efter användning.

28 Kommunal mervärdesskatt redovisas inte längre som en del av de periodiserade skatterna.

122

Diagram 5.4 Mervärdesskatt uppdelad efter användning

Insats- förbrukning 14 %

Investeringar

10 %

Hushållens konsumtionsutgifter 76 %

Jämfört med beräkningen till 2002 års ekonomi- ska vårproposition beräknas den periodiserade mervärdesskatten för 2001 vara oförändrad. År 2002 påverkas prognosen av en återbetalning av mervärdesskatt till utländska bolag av engångs- karaktär om 1,4 miljarder kronor. Bortser man från detta är intäkterna för prognosåren endast svagt nedjusterade.

Tobaksskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	7,7	8,1	8,2	8,3	8,2
beräkning
Diff. VP2002			0,0	-0,1	-0,1

Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 8,1 miljarder kronor 2001. För prognosåren antas en svagt uppåtgående trend med en nivåjustering nedåt 2004. Enligt gällande rådsdirektiv skall införselkvoterna trappas upp successivt för att den 1 januari 2004 överensstämma med dem som gäller för övriga EU-länder. Senast den 1 januari 2004 skall Sverige införa samma införselregler som gäller för övriga EU-länder. Idag är den tillåtna mängden en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt 400 cigaretter eller 200 cigariller eller 100 cigarrer eller 550 gram röktobak. Den 1 januari 2004 utökas detta till 800 cigaretter och 400 cigariller och 200 cigarrer samt 1000 gram röktobak.

Jämfört med beräkningen till vårproposi- tionen är prognosen nedjusterad med 0,2 miljarder kronor beroende på att en ny typ av cigaretter introducerats på den svenska marknaden. Dessa är av lägre kvalitet och säljs till ett lägre pris. En föreslagen höjning av

PROP. 2002/03:1

skatten på dessa cigaretter den 1 mars 2003 motverkar ca halva intäktsbortfallet. Samman- taget innebär det en nedrevidering av prognosen med 0,1 miljarder kronor för 2003 och 2004.

Alkoholskatt

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	10,8	11,0	10,8	9,9	9,2
beräkning
Diff. VP2002			1,1	1,1	1,1

Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalkohol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än vin och öl, skatt på mellanklass- produkter samt skatt på öl. Alkoholskatten uppgick 2001 till 11,0 miljarder kronor. För åren därefter beräknas den i Sverige beskattade alkoholkonsumtionen minska i huvudsak till följd av en upptrappning av införselkvoterna för alkohol, dvs. en upptrappning av den mängd alkohol en privatperson får föra in i landet utan att betala svensk punktskatt. Detta medför att intäkterna (i löpande priser) minskar fr.o.m. 2002. Bidragande till intäktsminskningarna är också den sänkning av skatten på vin och andra jästa drycker än vin och öl som trädde i kraft den 1 december 2001.

Tabell 5.15 Införselkvoter 1999–2004

Liter

	1999	2000	2001	2002	2003	2004
Sprit	1	1	1	2	5	10

Starkvin	3	3	6	6	6	20
Vin	5	20	26	26	52	90

Öl	15	24	32	32	64	110

Anm: 1999 fick 1 liter sprit eller 3 liter starkvin föras in. Av 90 liter vin som får föras in 2004 får högst 60 liter vara mousserande.

Senast den 1 januari 2004 gäller för alkohol, liksom för tobak, att Sverige skall tillämpa samma införselregler som gäller för övriga EU- länder. Enligt gällande rådsdirektiv skall införsel- kvoterna trappas upp successivt för att den 1 januari 2004 överensstämma med dem som gäller för övriga EU-länder. I beräkningen antas en upptrappning av införselkvoter enligt tabell 5.15.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är intäkterna uppreviderade med 1,1 miljarder kronor för åren 2002 och framåt. Detta beror på att effekten av de upptrappade införsel-

123

PROP. 2002/03:1

kvoterna bedöms vara något mindre. Den nya bedömningen baserar sig på statistik avseende det första halvåret 2002 då införselkvoten för sprit var 2 liter mot tidigare 1 liter. Vidare beror upprevideringen på en observerad högre konsumtion av alla alkoholslag under 2002.

Skatt på energi

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	50,4	53,6	55,8	58,6	60,1
beräkning

Diff. VP2002			-1,0	2,2	3,3

För perioden 2001–2004 beräknas intäkterna från skatten på energi öka med sammanlagt 6,6 miljarder kronor vilket motsvarar en årlig ökning av intäkterna med 4,1 procent.

Skillnaden i nivå mellan utfallet för 2001 och prognosåren förklaras av en rad skatteom- läggningar. Den 1 januari 2002 höjdes koldioxid- skatten med 15 procent. Höjningen har ut- formats så att skattebelastningen för tillverk- ningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna skall vara oförändrad jämfört med föregående år. För drivmedel sänktes energiskattesatsen så att det samman- lagda skatteuttaget för drivmedel skall förbli oförändrat. För bränslen som används för upp- värmning har däremot inte energiskatten justerats för att motverka höjningen av kol- dioxidskatten. Vid samma tidpunkt höjdes också energiskatten på el med 1,2 öre per kWh. Sam- mantaget höjde dessa skattejusteringar intäk- terna med 1,8 miljarder kronor per år. Till detta skall läggas den årliga indexuppräkningen av energiskattesatserna.

Ökningen motverkas dock av två åtgärder som aviserades i budgetpropositionen för 2002, dels en skattesänkning på alkylatbensin med 1,50 kronor per liter, dels en skattestrategi för biodrivmedel. Det sammanlagda intäktsbortfallet beräknas till 1,0 miljarder kronor per år från och med 2003.

Fr.o.m. 2003 föreslår regeringen också att koldioxidskatten höjs med 10 öre per kg CO2, samt att energiskatten på el höjs med 2,1 öre per kWh. Detta ger ökade intäkter med 0,7 respektive 1,5 miljarder kronor årligen.

För kraftvärmeverk föreslås tre åtgärder. Tidigare har kraftvärmeverk haft full avdragsrätt

för skatt på fossila bränslen som används för el- produktion men endast avdragsrätt för halva energiskatten för fossila bränslen som används för värmeproduktion. Från och med den 1 januari 2003 ökas avdragsrätten till att gälla hela energiskatten och 70 procent av koldioxid- skatten. Detta minskar intäkterna med 0,3 miljarder kronor årligen. Samtidigt slopas avdragsrätten för internförbrukad el för bio- bränslebaserade kraftvärmeverk. Biobränsle- baserade kraftvärmeverk kommer istället att stödjas genom utformningen av marknaden för elcertifikat som planeras att införas under 2003. Detta ökar intäkterna med 0,4 miljarder kronor årligen. En hårdare regel för kraftvärmeverk som använder både biobränslen och fossila bränslen kommer föreslås också vilken ökar intäkterna med ytterligare 0,2 miljarder kronor. Regeln innebär att de båda typerna av bränsle skall anses producera el respektive värme i samma propor- tion. Sammanlagt ökar dess tre åtgärder intäkterna med 0,3 miljarder kronor årligen.

Fördelningen av intäkterna på de olika inkomstslagen framgår av tabell 5.16. Det energi- slag som dominerar i grupperna övrigt är olje- produkter. Tabellen illustrerar även effekten av den offentlig-finansiellt neutrala omläggning riksdagen beslutat om där koldioxidskatten ges ökad tyngd i förhållande till energiskatten.

Tabell 5.16 Skatt på energi 2000–2004

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Energiskatt	38,3	36,4	36,8	39,1	40,1
varav
elektrisk kraft	11,3	12,6	13,8	15,5	16,1
bensin	19,3	17,4	17,2	17,6	17,9
övrigt	7,7	6,4	5,8	6,0	6,0

Koldioxidskatt	12,0	17,0	19,0	19,3	19,9
varav
bensin	4,6	6,6	7,9	8,1	8,3
övrigt	7,4	10,4	11,0	11,2	11,6

Svavelskatt samt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
skatt på råtallolja

Från och med 2001 ökar koldioxidskattens andel av de totala intäkterna av skatten på energi från 24 procent till mellan 32 och 34 procent. Energi- skatten, som nästan uteslutande svarar för de resterande skatteintäkterna, minskar från 76 procent till mellan 66 och 68 procent. Svavel- skatten bidrar endast med 2 promille av de totala intäkterna. De föreslagna höjningarna av kol-

124

dioxidskatten och energiskatten på el påverkar inte fördelningen nämnvärt.

Jämfört med beräkningen till vårproposi- tionen revideras intäkterna ned med 1,0 miljarder kronor för 2002 beroende på en lägre energianvändning under årets första två tredje- delar till följd av bl.a. en medeltemperatur i landet över den normala. För kommande år är prognosen uppreviderad med 2,2 respektive 3,3 miljarder kronor främst beroende på de föreslagna höjningarna av koldioxidskatten och energiskatten på el, samt de tre föreslagna förändringarna i avdragsrätten för kraftvärme- verk.

Skatt på vägtrafik

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	7,0	7,7	7,9	8,1	8,2
beräkning

Diff. VP2002			0,1	0,1	0,1

Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt och vägtrafikavgifter. Fordonsskatt utgår på personbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, trak- torer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar. Skatten beräknas efter fordonets skattevikt. Vägtrafikavgift utgår på trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägtrafikavgift på hela vägnätet samt att fordonsskatten reduceras för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägtrafikavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.

Nivåskillnaden mellan utfallen 2000 och 2001 på 0,7 miljarder kronor förklaras av två faktorer. Från och med 2001 redovisas även vägtrafik- avgifterna under skatt på vägtrafik, vilket ökar intäkterna med 0,6–0,7 miljarder kronor årligen. Den resterande ökningen beror i huvudsak på att den lägre skattesats som gällt för dieseldrivna personbilar av 1993 års modell och äldre tagits bort. Från och med den 1 januari 2001 gäller samma skattesats för dieseldrivna personbilar oberoende av årsmodell.

Jämfört med beräkningen till vårpropo- sitionen är prognosen 0,1 miljarder kronor högre 2002 och framåt beroende på en något högre tillväxt i fordonsparken 2002.

PROP. 2002/03:1

Övriga skatter på varor och tjänster

Miljarder kronor
	Utfall	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	8,2	8,0	7,8	8,5	8,7
beräkning
Diff. VP2002			-0,4	0,1	0,6

Under övriga skatter på varor och tjänster redovisas tullmedel, jordbrukstullar och socker- avgifter, övriga skatter på import, försäljnings- skatt på motorfordon, skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk, särskild skatt mot för- surning, avfallsskatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel, Systembolaget AB:s inlevererade överskott, skatt på annonser och reklam samt övriga skatter på varor och tjänster. Tullmedel står för närmare hälften av intäkterna i gruppen.

Den 1 januari i år höjdes avfallsskatten med 15 procent. Sammantaget med tekniska justeringar i avfallsskattelagen ökar detta intäkterna med 0,1 miljarder kronor per år. Ytterligare en höjning motsvarande intäkter om 0,3 miljarder kronor föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2003. För skatt på naturgrus föreslås fr.o.m. samma tidpunkt en höjning som ger ökade intäkter om 0,1 miljarder kronor.

I jämförelse med beräkningen till vårpropo- sitionen har prognosen för tullmedel sänkts med 0,1 miljarder kronor 2002 och 2003 på grund av en lägre prognoserad varuimport. Särskilda jord- brukstullar och sockeravgifter har justerats ned med motsvarande belopp medan skatt på annonser och reklam har justerats ned med 0,2 miljarder kronor för samma period. För 2003 och 2004 justeras intäkterna upp med 0,4 miljarder kronor beroende på höjningen av avfallsskatten samt skatten på naturgrus.

5.2.6Övriga skatter

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell	2,9	-2,0	-2,2	-4,2	-6,6
beräkning

Diff. VP2002		0,6	1,0	0,2	-1,3

Under övriga skatter redovisas omprövningar av skatter som gjorts efter taxeringen, restförda skatter, nedsättningar av skatter samt diverse andra skatter och avgifter. De senare inkluderar

125

PROP. 2002/03:1

bl.a. inlevererat överskott från AB Svenska spel samt avgifter till kärnbränslefonden och insätt- ningsgarantinämnden m.fl.

Skatterna kan ändras efter inkomståret genom exempelvis revisioner, omräkningar och över- klaganden. I redovisningen hänförs dessa skatter inte till ett specifikt inkomstår utan till det år ändringen görs.

Debiterade skatter som av olika anledningar, exempelvis konkurser, inte betalas restförs hos kronofogdemyndigheten. Den del av detta be- lopp som myndigheten inte kan driva in skrivs så småningom av.

Tabell 5.17 Specifikation av restförda skatter m.m. 2000– 2004

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2000	2001	2002	2003	2004
Nedsättningar	-1,2	-1,6	-2,8	-3,9	-5,6
varav
anställningsstöd	-1,2	-1,4	-1,5	-1,5	-1,6
kompetenssparande				-0,6	-0,9
sjöfartsstöd				-1,3	-1,3
sänkt skatt på byggtjänster		-0,2	-1,3	-0,4	-1,8
Restförda skatter	-5,0	-5,2	-5,4	-5,6	-5,8
varav
hushåll	-2,7	-3,2	-3,0	-3,0	-3,2
företag	-2,3	-2,0	-2,4	-2,5	-2,6
Övriga skatter	9,2	4,8	5,9	5,3	4,8
varav
AB Svenska Spel	2,9	3,6	3,3	3,2	3,2
Kärnbränslefonden	0,7	0,6	0,7	0,7	0,7
Insättningsgarantinämnden	2,0	0,4	0,4	0,4	0,4
övrigt	3,6	0,2	1,5	1,0	0,6
Totalt	2,9	-2,0	-2,2	-4,2	-6,6

Nedsättningar av skatter innebär att den skattskyldige under vissa förutsättningar inte behöver betala en del av de debiterade skatterna. Exempelvis medges en viss nedsättning av betal- ningen av debiterade arbetsgivaravgifter i de fall en arbetsgivare anställer personer som varit arbetslösa under en längre tid. Nedsättningen påverkar inte de avgifter som debiterats utan minskar istället de inbetalningar av skatter och avgifter som den skattskyldige gör. Samtliga nedsättningar finns redovisade under inkomst- huvudgruppen 1700 Nedsättningar på stats- budgetens inkomstsida. Emellertid är en del av dessa nedsättningar att likställa med bidrag. Sådana nedsättningar ingår inte i de periodi- serade skatterna. Följande nedsättningar har bedömts vara likställda med bidrag, syssel- sättningsstöd till kommuner, skattereduktion för pensionärer samt nedsättning för kommuner avseende bredbandsanslutning. En redovisning

av de periodiserade skatterna utan hänsyn tagen till dessa skatter innebär i regel en överskattning av de totala skatterna. I tabell 5.17 specificeras de ingående posterna under restförda skatter m.m.

Jämfört med vårpropositionen förklaras för- ändringen 2003 av den föreslagna skattelättnaden för vissa byggtjänster.

5.3Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna

Skatteinkomsterna svarar för 90 procent av den offentliga sektorns totala inkomster. Skatterna för den offentliga sektorn som de redovisas enligt NR skiljer sig från de periodiserade skatterna genom periodiseringseffekter samt att de periodiserade skatterna även inkluderar skatter som tillhör EU. Periodiseringseffekterna uppstår genom att NR redovisar skillnaden mellan den slutliga och preliminära skatten för hushåll och företag året efter inkomståret medan denna skillnad redovisas under inkomståret i den periodiserade redovisningen. Huvuddelen av tullmedel, sockeravgifter samt den moms- baserade delen i EU-avgiften är skatter som tillhör EU.

Mellan 2001 och 2004 ökar skatterna med 80 miljarder kronor enligt NR och med 128 miljarder kronor enligt den periodiserade redo- visningen. Den långsammare utvecklingen av skatterna enligt NR jämfört med de perio- diserade skatterna beror på periodiserings- effekter. De höga skatteintäkterna enligt NR 2001 förklaras av att skatten på hushållens kapitalvinster samt bolagsskatter i NR-redo- visningen till stor del bokförs året efter inkomst- året.

Tabell 5.18 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten 2001–2004

Miljarder kronor och procent

	2001	2002	2003	2004
Periodiserade skatter	1 122	1 138	1 205	1 251
– EU-skatter	14	8	10	7
+ Periodiseringseffekter	52	12	-3	-4
= Summa NR-skatter	1 160	1 142	1 192	1 240

Skattekvot enligt NR	54,2	51,1	50,8	50,2

Diff. VP2002
Periodiserade skatter	-5	-1	9	13
NR-skatter	0	3	9	10

126

I tabell 5.19 redovisas den offentliga sektorns skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga inkomster. I absoluta tal beräknas kommunsek- torns skatter öka med 59 miljarder kronor under prognosperioden. Ökningen för pensionssys- temet och staten beräknas uppgå till 17 res- pektive 4 miljarder kronor under motsvarande period.

Tabell 5.19 Offentliga sektorns totala inkomster enligt NR 2001–2004

Miljarder kronor

	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004
Staten	666	620	642	670
Pensionssystemet	134	139	145	151
Kommunerna	360	382	405	419
S:a NR-skatter	1 160	1 142	1 192	1 240

Övriga inkomster	124	128	131	136
S:a NR-inkomster	1 284	1 270	1 324	1 376

Diff. VP2002
Skatter		3	9	10
Övriga inkomster		-5	-10	-13

Den relativt svaga utvecklingen för staten beror till stor del på beslutade regeländringar samt periodiseringseffekter. Den underliggande för- ändringen för staten, dvs. exklusive regeländ- ringar, uppgår till ca 32 miljarder kronor. Den underliggande förändringen av kommunskatt- erna uppgår till 50 miljarder kronor. Både kom- munsektorns och pensionssystemets inkomster följer i stort sett löneutvecklingen. Övriga inkomster beräknas öka ganska jämnt under prognosperioden.

5.4Statsbudgetens inkomster – kassamässig redovisning

Regeringens förslag: Beräkningen av statsbud- getens inkomster för budgetåret 2003 enligt bilaga 1 godkänns.

I avsnitt 5.4 redovisas statsbudgetens inkomster, som utgörs av skatter och övriga inkomster. De senare består främst av inkomster av statlig verksamhet, försäljning av statlig egendom samt bidrag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten är i huvudsak kassamässiga.

PROP. 2002/03:1

5.4.1Skatter

Övergången från periodiserad till kassamässig redovisning

I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat. Det innebär att de är beräknade utifrån gällande skatteregler och de inkomster den skattskyldige har ett visst inkomstår. De periodiserade skatterna avser hela den offentliga sektorn, medan statsbudgeten enbart omfattar statens skatteinkomster. Statsbudgetens inkomster redovisas huvudsakligen kassamässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgifter som under budgetåret betalas in till staten som redovisas. Skillnaden mellan intäkter, dvs. periodiserade skatter, och inkomster, dvs. kassa- mässiga skatter, förklaras i huvudsak av för- skjutningar i den månatliga uppbörden och av att vissa skatter betalas in som preliminära skatter med slutreglering ett till två år senare.

För de skatteslag som omfattas av skatte- kontot finns ytterligare skillnader genom att inkomsttitlarna inte redovisar inbetalda utan debiterade skatter. För t.ex. inkomsttiteln 1121 Juridiska personers inkomstskatt innebär detta att underuttaget av slutlig skatt avseende inkomst- året 2000 (kvarstående skatt) redovisas som inkomst budgetåret 2001 trots att betalningen i huvudsak sker 2002. Om betalningen avviker från de deklarerade beloppen redovisas denna skillnad mot 1600 Betalningsdifferenser, skatte- konto. Betalningsdifferensen kan således redovisa antingen ett positivt eller ett negativt belopp. Debiteringen av juridiska personers underuttag av slutlig skatt påverkar betalningsdifferensen negativt 2001. År 2002, när betalningen sker, försvinner denna differens men ersätts av ett nytt underuttag som avser inkomståret 2001.

För de skatter som ingår i den samordnade uppbörden, och som omförs från inkomst- titlarna fysiska och juridiska personers inkomst- skatt, kan skillnaden bli än större. Den fastighets- och förmögenhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden. Detta innebär att fastig- hetsskatten som avser 2001 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt i statsbudgeten först 2003.

Redovisningsordningen innebär att vissa titlar redovisar ett mellanting mellan intäkt och inkomst medan andra endast redovisar inkoms- ter. Statsbudgetens totala skatter blir däremot

127

PROP. 2002/03:1

alltid kassamässigt redovisade eftersom även betalningsdifferenser ingår.

Utöver uppbördsförskjutningar förklaras skillnaden mellan statens periodiserade skatter och statsbudgetens skatter av förskjutningar i utbetalningar till kommunsektorn och pensions- systemet, nedsättningar av skatter som är att likställa med bidrag, samt av att en del skatter och avgifter som inte redovisas under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. i statsbudgeten inkluderas i de periodiserade skatterna. Bland de senare kan nämnas inleveranser från AB Svenska Spel, avgifter till kärnbränslefonden. Statens utbetalningar av kommunalskatt avseende inkomståret 2001 baseras på de uppräknings- faktorer som regeringen fastställde i september 2000. Om det kommunala skatteunderlaget utvecklas snabbare än prognosen innebär detta att de högre kommunalskatterna, i form av preliminärskatter, tillfaller staten innevarande år medan kommunerna får del av denna ökning som en slutreglering först två år senare. Även gentemot pensionssystemet förekommer slut- regleringar. Redovisningen av enskilda inkomst- titlar framgår av tabell 5.21.

1000 Skatter m.m.

De inkomster som i statsbudgeten redovisas under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. skiljer sig från de periodiserade skatterna för staten. Som framgår av tabell 5.20 förklaras skillnaden av den kommunala utjämningsavgiften, betalnings- förskjutningar samt av de nedsättningar som inte är att betrakta som en nedsättning av skatter. Samtliga nedsättningar finns redovisade under inkomsttypen, 1700 Nedsättningar. De nedsät- tningar som inte påverkar de periodiserade skatterna eller NR-skatterna är sysselsättnings- stödet till kommuner, skattereduktionen till pensionärer med låg pension samt nedsättning för bredbandsanslutning i den mån de till- kommer kommuner.

Den kommunala utjämningsavgiften, som är en inomkommunal avgift, bruttoredovisas i statsbudgeten, vilket innebär att inkomsterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida medan utgifterna redovisas på statsbudgetens utgifts- sida.

Under prognosperioden beräknas statsbud- getens skatteinkomster minska med 17 miljarder kronor. År 2002 minskar inkomsterna med 31

miljarder kronor, vilket förklaras dels av tredje steget i den påbörjade inkomstskattereformen, dels av förändringen i periodiseringseffekter mellan 2001 och 2002. Minskningen 2003 för- klaras av omläggningen av systemet för åter- betalning av moms till kommuner.

Tabell 5.20 Statsbudgeten skatter 2001–2004

Miljarder kronor

		2001	2002	2003	2004
Periodiserade skatter,		1 122	1 138	1 205	1 251
offentlig sektor
–	Kommunsektorn	359	377	403	419
–	Pensionssystemet	154	159	164	171
= Staten		610	603	638	661

+ Utjämningsavgift		21	24	24	24
+ Kommunmoms		30	33
+ Nedsättningar		0	-3	-3	-1
– Kärnbränslefond m.m.		6	-6	6	6
+ Betalningsförskjutningar		30	3	-15	-11
= Statsbudgetens skatter		685	654	637	667

Diff. VP2002		0	5	-29	-31

Jämfört med 2002 års ekonomiska vårpropo- sition beräknas skatteinkomsterna 2003 och 2004 bli mellan 29 och 31 miljarder kronor lägre. Bortses från omläggningen av kommunkonto- systemet beräknas dock skatteinkomsterna bli 2 respektive 3 miljarder kronor högre för 2002 och 2003 och 11 miljarder kronor lägre för 2004.

5.4.2Övriga inkomster

Statsbudgetens övriga inkomster beräknas uppgå till 71 miljarder kronor i år, 64 miljarder kronor 2003 och 63 miljarder kronor 2004. Förklaringen till att inkomsterna är högre i år är främst den extraordinära utdelningen från Riksbanken på 20 miljarder kronor. Att minskningen inte är större mellan 2002 och 2003 beror på att Inkomsterna av försåld egendom beräknas öka med 15 miljarder kronor mellan 2002 och 2003.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004
Aktuell	50,8	49,5	28,5	28,2
beräkning

Diff. VP2002		0,7	0,3	-0,4

128

PROP. 2002/03:1

Tabell 5.21 Statsbudgetens inkomster 2001–2004

Miljarder kronor

			Utfall	Prognos
Budgetår			2001	2002	2003	2004
1000	Skatter		684,6	653,7	637,5	667,1

1100	Skatt på inkomst		134,9	62,2	59,9	73,1
varav	1111	Fysiska personers inkomstskatt	33,2	-18,7	-22,8	-13,3

	1121	Juridiska personers inkomstskatt	94,1	75,3	77,6	81,5

		Övriga inkomstskatter	7,6	5,6	5,2	4,9
1200	Socialavgifter och löneskatter		238,8	249,1	260,0	271,3

1300	Skatt på egendom		39,9	39,8	36,1	37,4

varav	1310	Skatt på fast egendom	23,3	23,3	21,2	23,7
	1320	Förmögenhetsskatt	8,6	8,2	6,5	5,2

	1330	Arvs- och gåvoskatt	2,6	2,8	2,9	3,0

	1341	Stämpelskatt	5,4	5,5	5,6	5,6
1400	1400 Skatt på varor och tjänster		271,5	284,4	300,4	308,9

varav	1411	Mervärdesskatt	184,8	195,3	207,2	214,7

	1424	Tobaksskatt	8,0	8,1	8,2	8,2
	1425	Alkoholskatt	11,0	10,7	10,0	9,2

	1428	Energiskatt	51,9	54,5	58,6	60,0

	1460	Skatt på vägtrafik	7,7	8,0	8,0	8,2
	1471	Skatt på import	3,6	3,5	3,7	3,9

		Övriga skatter på varor och tjänster	4,4	4,3	4,7	4,8

1500	Utjämningsavgift		20,9	23,8	-7,6	-10,9
1600	Betalningsdifferenser, skattekonto		-19,7	-0,2	-4,7	-6,0

1700	Nedsättningar av skatter		-1,6	-5,4	-6,7	-6,7

2000	Inkomster av statens verksamhet		50,8	49,5	28,5	28,2
varav	2411	Inkomster av statens aktier	5,0	4,1	4,1	4,8

3000	Inkomster av försåld egendom		0,2	0,0	15,0	15,0

varav	3312	Övriga inkomster av försåld egendom	0,2	0,0	15,0	15,0
4000	Återbetalning av lån		2,6	2,6	2,3	2,3

5000	Kalkylmässiga inkomster		8,4	8,9	6,3	6,3

6000	Bidrag från EU m.m.		8,5	10,3	11,6	11,0
Statsbudgetens totala inkomster			755,1	725,0	701,3	730,0

129

PROP. 2002/03:1

Under denna inkomsttyp redovisas Riksbankens inlevererade överskott, Inlevererat överskott från AB Svenska Spel, Inkomster från statens aktier samt Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor.

År 2001 uppgick inkomsterna till 50,8 miljarder kronor. Detta historiskt sett höga utfall förklaras av Riksbankens extrautdelning på 20 miljarder kronor till följd av bankens över- kapitalisering. En extrautdelning sker även 2002 med 20 miljarder kronor vilket innebär att inkomsterna för denna inkomsttyp sammantaget beräknas uppgå till 49,5 miljarder kronor. För beräkningsperioden 2003–2004 beräknas inga extraordinära inkomster varför inkomster av statlig verksamhet stabiliseras runt 28 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningen till 2002 års ekonomiska vårproposition ökar inkomsterna 2002 med 0,7 miljarder kronor. Upprevideringen förklaras till största delen av att inkomsttitlarna

Räntor på skattekonto m.m. och Räntor på studie- lån ökar. Under 2004 beräknas Riksbankens inlevererade överskott minska med 0,5 miljarder kronor.

3000 Inkomster av försåld egendom

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004
Aktuell	0,2	0,0	15,0	15,0
beräkning

Diff. VP2002		-15,0	0,0	0,0

Under denna inkomsttyp redovisas försäljning av olika typer av statlig egendom. Statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen.

I år förväntas inga försäljningar att genom- föras. Under perioden 2003–2004 budgeteras 30 miljarder kronor i försäljningsinkomster vilket motsvarar 15 miljarder kronor per år. För- säljningsbeloppen och tidpunkterna är mycket osäkra.

Jämfört med vårpropositionen har försälj- ningsinkomsterna reviderats ned med 15 miljarder kronor 2002.

4000 Återbetalning av lån

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004
Aktuell	2,6	2,6	2,3	2,3
beräkning

Diff. VP2002		0,0	-0,1	0,1

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. åter- betalningar av studiemedel (lån upptagna före 1989) och återbetalningar av övriga lån såsom lokaliseringslån och lån avseende såddfinan- siering.

År 2001 uppgick inkomsterna till 2,6 miljarder kronor, varav återbetalningar av studiemedel ut- gjorde den största delen. Under perioden 2002– 2004 beräknas inkomsterna bli i stort sett oförändrade mellan åren.

Jämfört med vårpropositionen är prognosen oförändrad.

5000 Kalkylmässiga inkomster

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004
Aktuell	8,4	8,9	6,3	6,3
beräkning

Diff. VP2002		0,4	-0,9	-0,9

Under denna inkomsttyp redovisas vissa av- skrivningar och amorteringar samt statliga pen- sionsavgifter. Statliga pensionsavgifter utgör merparten av inkomsterna.

År 2001 uppgick inkomsterna till 8,4 miljarder kronor. 2003 och framåt beräknas inkomsterna minska. Detta beror på att ett nytt statligt pensionsavtal tecknats, med giltighet fr.o.m. 2003. Det nya avtalet innebär bl.a. att pensionen övergår till att vara avgiftsbestämd från att tidigare ha varit förmånsbestämd.

Jämfört med vårpropositionen beräknas in- komsterna bli 0,4 miljarder kronor högre 2002 beroende på en slutreglering av premier avseende 2001. Prognosen för 2003 och 2004 är ned- reviderad med 0,9 miljarder kronor beroende på det nya statliga pensionsavtalet.

130

PROP. 2002/03:1

6000 Bidrag m.m. från EU

Miljarder kronor
	Utfall	Prognos
	2001	2002	2003	2004
Aktuell	8,5	10,3	11,6	11,0
beräkning

Diff. VP2002		-0,8	-0,1	0,0

Under denna inkomsttyp redovisas bidrag från olika EG-fonder. De största enskilda bidragen avser arealbidrag och bidrag från EG:s social- fond.

Nivåhöjningen mellan 2001 och 2002 för- klaras av ökade inkomster under titlarna Bidrag från EG:s regionalfond, Bidrag från EG:s jord- bruksfonds garantisektion och Bidrag från EG:s jordbruksfond.

Jämfört med vårpropositionen beräknas inkomsterna minska med 0,8 miljarder kronor 2002. Detta beror främst på att utfallet av EG:s socialfond beräknas bli lägre.

5.4.3Ändrad redovisning av inkomsttitlar

I statsbudgeten för 2003 föreslås följande ändringar. Inkomsthuvudgruppen 1200 Socia- lavgifter och allmän pensionsavgift namnändras till 1200 Socialavgifter och löneskatter. Inkomst- huvudgruppen 1500 Utjämningsavgift namn- ändras till 1500 Utjämningsavgift och kompen- sation för mervärdesskatt.

Under inkomsttypen 1000 och 2000 föreslås följande nya inkomsttitlar:

1512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting

1716 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kom- muner och landsting

1717 Nedsättning, skattelättnad för vissa bygg- tjänster

2557 Avgifter vid statens internbank i Riks- gäldskontoret

Följande inkomsttitlar används inte längre och tas därför bort:

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2361 Räntor på medel avsatta till folkpensio- nering

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2395 Räntor på särskilda räkningar i Riks- banken

2523 Avgift generationsväxling

2547 Avgifter för Post- och telestyrelsens verk- samhet

2549 Avgifter för provning vid riksprovplats

2812 Återbetalning av lönegarantimedel

4514 Återbetalning av lån för studentkårs- lokaler

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5.4.4Uppföljning av statsbudgetens inkomster budgetåret 2002

Jämfört med den av riksdagen fastställda statsbudgeten beräknas de totala inkomsterna bli 7,7 miljarder kronor lägre 2002.

Skatteinkomsterna har reviderats upp med 5,5 miljarder kronor varav justeringen av den kommunala utjämningsavgiften svarar för 2,9 miljarder kronor. Fysiska personers inkomst- skatt har reviderats ned med 5,1 miljarder kronor främst till följd av att hushållens skatt på kapitalvinster har justerats ned avseende inkomståret 2001. Till viss del motverkas ned- revideringen av en uppjusterad lönesumma för 2002, vilken ökar preliminärskatterna. Juridiska personers inkomstskatt beräknas bli drygt 7 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till budgetpropositionen. Ökningen på inkomst- titeln motsvaras dock endast av en ökning om 1 miljard kronor av den periodiserade skatten. Den relativt stora ökningen av inkomsterna på inkomsttiteln förklaras framför allt av att en större del av inkomstskatten för 2002 antas betalas in som preliminär skatt redan under 2002. Socialavgifter och löneskatter har reviderats upp med 3,5 miljarder kronor främst till följd av en högre lönesumma. Inkomster från mervärdesskatt och energiskatt har justerats ned med knappt 5 miljarder kronor. Nedjusteringen beror på lägre privat konsumtion samt att 1,15 miljarder kronor nu beräknas föras över från inkomsttitel 1428 Energiskatt till Riksgälds- kontoret avseende individuell kompetens- utveckling. Skatt på alkohol har justerats upp med 1,0 miljarder kronor till följd av en högre konsumtion och att effekten av de ökade inför- selkvoterna nu beräknas bli lägre.

Övriga inkomster har reviderats ned med 13,2 miljarder kronor. Detta förklaras av att inkomster av försåld egendom reviderats ned med knappt 15 miljarder kronor och att

131

PROP. 2002/03:1

inkomster av statens aktier beräknas bli 1,5 miljarder kronor högre.

5.5Kommunsektorns skatter

Kommunernas skatteinkomster är framför allt beroende av lönesummans utveckling, dvs. av sysselsättning och timlön. Även utvecklingen av skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skatteunderlaget 2002 utgörs 71 procent av löner m.m., 20 procent av pensioner och 7 procent av transfereringar exklusive pensioner medan inkomst av näringsverksamhet endast utgör 2 procent. Nivån på skatterna är även beroende av den kommunala utdebiteringen. Medel- utdebiteringen 2002 är 20,53 procent för kom- munerna och 9,99 procent för landstingen (inklusive s.k. landstingsfria kommuner), dvs. totalt 30,52 procent. För 2003 antas en höjning av utdebiteringen i landstingssektorn med 25 öre.

Kommunskatterna kan redovisas enligt tre principer – periodiserat avseende inkomståret, enligt NR och kassamässigt avseende budgetåret (utbetalt). Den kassamässiga skatten utgörs dels av ett förskott avseende inkomståret, dels av en slutavräkning som avser inkomståret två år tidigare. Slutregleringar påverkar prognosen avseende de kassamässiga skatterna t.o.m. 2004. Även NR-skatterna påverkas av slutregler- ingarna, men endast med ett års eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna överensstämmer med den periodiserade skatten fr.o.m. 2003. I tabell 5.22 redovisas den beräknade utvecklingen av kommunernas skatteunderlag 2000–2004.

Tabell 5.22 Utvecklingen av skatteunderlaget 2000–2004

Procent

	2000	2001	2002	2003	2004
Aktuell beräkning	7,5	6,2	5,0	6,1	4,3
Preliminärt beslut	7,5	6,2	5,0	6,7	4,3
VP2002	7,5	6,1	4,4	6,1	4,3
BP2002	7,1	5,5	5,0	6,5	4,2

Ackumulerat
Aktuell beräkning	7,5	14,2	19,9	27,2	32,7
Preliminärt beslut	7,5	14,2	19,9	27,9	33,4
VP2002	7,5	14,0	19,0	26,2	31,6
BP2002	7,1	13,0	18,7	26,4	31,7

Uppräkningsfaktorn för 2003 är nu något lägre än den preliminära uppräkningsfaktor som regeringen fattade beslut om den 26 september. Revideringen beror på den skatteväxling som

regeringen aviserar i denna proposition. För- slaget som finns redovisat i avsnitt 8.2 innebär bland annat en höjning av grundavdraget, vilket minskar kommunsektorns skatteintäkter med 2,5 miljarder kronor. De lägre skatteintäkterna regleras med en motsvarande höjning av det allmänna kommunbidraget.

Utvecklingen av skatterna under prognos- perioden framgår av diagram 5.5. Mellan 1998 och 2004 beräknas de periodiserade skatterna öka med 123 miljarder kronor, vilket är mindre än ökningen av NR-skatterna och de utbetalda skatterna, vilka ökar med 129 respektive 132 miljarder kronor.

Diagram 5.5 Kommunskatter 1996–2004

Miljarder kronor

440	Periodiserat		NR		Utbetalt
420	Periodiserat		NR		Utbetalt
420
400
380
360
340
320
300
280
260
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

De periodiserade skatterna ökar med ca 17 procent mellan 2001 och 2004. Den relativt kraftiga ökningen förklaras till viss del av de skatteomläggningar som genomförs under perioden samt av pensionsomläggningen 2003. I tabell 5.9 redovisas den underliggande förän- dringen. Den underliggande ökningen uppgår till drygt 48 miljarder kronor eller 13 procent, vilket är i nivå med utvecklingen av löner, pensioner m.m., som sammantaget ökar med 13 procent. Skillnaden är bl.a. en effekt av realinkomst- utvecklingen, som innebär att grundavdragen inte ökar i samma takt som inkomsterna.

132

5.6Skattekvoter

Skatteuttaget kan beroende på syfte redovisas på ett flertal olika sätt. Ett del mått baseras på aggregerade data, dvs. i form av de totala skatte- intäkterna under en viss period, medan andra är baserade på individdata.

När det gäller mått som baseras på aggreger- ade data, är det mest frekventa måttet skatte- kvoten definierad som det totala skatteuttaget dividerat med BNP. Andra mått är implicita skattekvoter som sätter skatteuttaget i relation till skattebasen för den aktuella skatten. Båda dessa skattemått är tillbakablickande och används i huvudsak för att beskriva hur skatte- uttaget har förändrats över tiden eller för att jämföra skatteuttaget under en given tidsperiod mellan olika länder.

Mått baserade på individdata fokuserar på skattereglernas inverkan på ekonomiska incita- ment (arbetsutbud, sparande och investeringar) och ekonomisk effektivitet, men även på för- delningseffekter. Exempel på sådana mått är marginalskatt och skattekilar. Dessa är i regel framåtblickande och utgör ett viktigt underlag inför ändringar av regelsystemen. Den nyligen genomförda omläggningen till enhetstaxa inom barnomsorgen syftade bl.a. till att minska skattekilen på arbete.

Det växande internationella samarbetet har medfört att efterfrågan på jämförbara mått på skatteuttaget i olika länder har ökat. De olika måtten används av internationella organisationer som OECD och IMF. Även inom EU används ett flertal olika mått på skattebelastning.

OECD ger årligen ut publikationerna Reve- nue Statistics och Taxing Wages. Den första pub- likationen redovisar de totala skatteinkomsterna fördelade på följande grupper: inkomstskatter, socialavgifter, löneskatter, egendomsskatter, skatter på varor och tjänster och övriga skatter. Redovisningen sker ländervis och avser senast aktuella år och har jämförelsetabeller som visar skatterna som andel av BNP. Den senare pub- likationen redovisar typfallsberäkningar för multiplar av lönen för en heltidsanställd arbetare inom tillverkningsindustrin i ett antal olika länder. I tabeller redovisas bl.a. medel- och marginalskatter inkl. och exkl. arbetsgivar- avgifter.

Eurostat ger i samarbete med EU-kommissi- onen ut publikationen Structures of the Taxation Systems in the European Union med skattekvoter

PROP. 2002/03:1

för medlemsländerna i den Europeiska unionen. Redovisningen är bland annat uppdelad på tre områden: arbete, kapital och konsumtion.

5.6.1Skattekvoten – skatt över BNP

Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika definitioner av skattekvoten och i regel är de internationellt bestämda. Den vanligaste defini- tionen av skattekvoten baseras på skatter redo- visade enligt NR. Denna skattekvot är inte strikt periodiserad eftersom skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt redovisas påföljande år. Skattekvoten är således beroende av hur stor andel av den slutliga skatten som den skatt- skyldige betalar i preliminär skatt, vilket inte är fallet med den skattekvot som beräknas utifrån en fullständig periodisering av skatterna. En skatteändring för ett visst år påverkar den periodiserade skattekvoten för samma år medan detta inte behöver vara fallet vid beräkning av NR:s skattekvot.

Internationella jämförelser av skattekvoter är svåra att göra, eftersom olika länders skatte- lagstiftningar behandlar inkomster och avdrag på skilda sätt. Ett land som t.ex. ger stöd till barnfamiljer via en transferering får en högre skattekvot, särskilt om transfereringen är skatte- pliktig, jämfört med det land som i stället ger stödet som ett avdrag eller skattereduktion. Transfereringar till hushåll behandlas skatte- mässigt mycket olika bland OECD-länderna. I vissa länder är huvuddelen av transfereringarna skattepliktiga, medan det motsatta förhållandet gäller i andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder inom OECD som har en hög andel skattepliktiga transfereringar. Ett alternativ vid internationella jämförelser är att exkludera skatter på offentliga transfereringar vid beräk- ning av skattekvoten. Även om det går att beakta en del av olikheterna i skatte- och transfererings- systemen blir jämförelser mellan olika länder haltande eftersom skattekvoten inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygghetssystem finan- sieras. Exempelvis har vissa länder relativt stora inslag av obligatoriska avtalsförsäkringar – som för den enskilde individen har en skatteliknande karaktär – medan andra länder finansierar samma typ av försäkringar via skattemedel. Vid en jämförelse av skattekvoter, i syfte att ge en mer rättvisande ekonomisk innebörd, bör så långt

133

PROP. 2002/03:1

som möjligt korrigeras för detta. Sådana korri- geringar är emellertid mycket svåra att göra.

Tabell 5.23 Skattekvoten 1999, förändring av skattekvoten 1990–1999 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett urval av OECD-länder

Procent av BNP

Ländergruppering efter		varav skatt
transfereringars inverkan på	Redovisad	på transfe-	Förändring
skattekvoten i procentenheter	skattekvot	reringar	1990–1999

0,0–0,5 procentenheter
Storbritannien	36,3	0,4	0,4
Irland	32,3	0,3	-1,2
Australien	30,6	0,3	1,2
Förenta staterna	28,9	0,4	2,2
Japan	26,2	0,2	-4,5
Korea	23,6	0,0	4,5
0,5–3,0 procentenheter
Belgien	45,7	1,8	2,6
Österrike	43,9	2,5	3,5
Italien	43,3	2,9	4,4
Norge	41,6	2,6	-0,2
Kanada	38,2	1,7	1,6
Tyskland	37,7	1,3	5,1

3,0–6,0 procentenheter
Sverige	52,2	4,4	-1,4
Danmark	50,4	5,1	3,3
Finland	46,2	4,4	1,5
Nederländerna	42,1	4,4	-0,7

Uppgift saknas
Frankrike	45,8		2,8
Luxemburg	41,8		1,3
Grekland	37,1		7,8
Island	36,3		5,3
Spanien	35,1		2,1
Schweiz	34,4		3,8
Portugal	34,3		4,9
Turkiet	31,3		11,3
OECD–totalt	37,3		2,3
EU–15	41,6		2,4

Anm: Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1997. Förändringen för Sveriges del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas avlyfta moms.

Källa: OECD.

Jämförelse av den okorrigerade skattekvoten över tiden ger dock en indikation på hur skatte- nivån i olika länder har utvecklats. I tabell 5.23 redovisas skattekvoten 1999 samt förändringen av skattekvoten mellan 1990 och 1999 för ett antal OECD-länder. Länderna är indelade i olika grupper beroende på vilken inverkan de skatte- pliktiga transfereringarna har på skattekvoten. I den första gruppen förklarar skatt på trans- fereringar högst 0,5 procentenheter av skatte- kvoten medan de i den tredje gruppen förklarar mellan 3 och 6 procentenheter.Av tabellen framgår bl.a. att skattekvoten under perioden minskat i fem länder medan den i flertalet länder ökat med mellan två och fem procentenheter.

OECD:s redovisning av skattekvoten skiljer sig något från den som NR tillämpar.

I tabell 5.24 redovisas Sveriges skattekvot för perioden 2000–2004, dels enligt NR:s definition, dels beräknad utifrån de periodiserade skatterna. NR-skattekvoten var som högst 2001 då skatte- kvoten uppgick till 54,2 procent. Åren därefter beräknas skattekvoten minska. Den inkomst- skattereform som inleddes 2000 syns inte i NR- skattekvoten förrän 2002. Däremot minskar den periodiserade skattekvoten stegvis fr.o.m. 2000. Den höga skattekvoten 2000 förklaras av höga bolagsskatter och skatter från kapitalvinster. År 2003 slopas det särskilda grundavdraget för pensionärer och ersätts med en skattepliktig garantipension. Omläggningen beräknas höja skattekvoten med 0,5 procentenheter.

Tabell 5.24 Skattekvot enligt NR och periodiserad skattekvot 2000–2004

Procent av BNP

	2000	2001	2002	2003	2004
Skattekvot enl. NR	52,5	54,2	51,1	50,8	50,2
varav
staten	29,7	30,8	27,6	27,1	27,0
pensionssystemet	6,1	6,2	6,2	6,1	6,1
kommunsektorn	16,1	16,6	17,0	17,1	16,9
EU	0,6	0,7	0,4	0,4	0,3

Periodiserad	54,0	51,8	50,6	50,9	50,3
skattekvot

Periodiserad	50,2	48,0	46,9	46,5	46,0
skattekvot exkl.skatt
på transfereringar m.m.

I tabellen redovisas även den periodiserade skattekvoten exklusive skatt på offentliga trans- fereringar. En övergång från brutto- till netto- redovisning, dvs. pensioner, sjuk- och föräldra- penning samt ersättningar vid arbetslöshet betraktas som skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna men skattekvoten skulle sjunka till ca 46 procent.

5.6.2Implicita skattekvoter

De implicita skattekvoterna sätter skatte- uttaget i relation till exempelvis skattepliktiga inkomster eller privat konsumtion. Länder- jämförelser av implicita skattekvoter visar på skillnader mellan hur olika länder tar ut skatt. En del länder tar ut en jämförelsevis större andel skatt på arbetsinkomster medan andra länder istället beskattar konsumtion högre. Förändringen av den implicita skattekvoten

134

över tiden har olika orsaker varav en är änd- ringar i regelsystemet.

Skatt på arbete

Implicit skatt på arbete definieras här som sum- man av inkomstskatter på arbete och arbetsgivar- avgifter i förhållande till lönekostnaden. Inkomstskatterna utgörs i detta hänseende av kommunal och statlig inkomstskatt samt all- männa egenavgifter och skattereduktioner. Med arbetsgivaravgifter avses socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Lönekostnaden beräknas som summan av utbetalda löner, arbetsgivaravgifter och pensionsavsättningar.

I diagram 5.6 redovisas inkomstskatternas andel av lönekostnaden under åren 1993–2002. Kvoten stiger fram till och med 1998 vilket till stor del beror på att de allmänna egenavgifterna infördes, och successivt ökade, under denna period. Under samma period ökade även den genomsnittliga kommunala utdebiteringen med 61 öre.

Diagram 5.6 Inkomstskatter i förhållande till lönekostnaden
1993–2002
Procent
30
25
20
15
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002

Inkomståret 1999 infördes en skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare och året därpå skattereduktion för den allmänna pensions- avgiften. Det medförde att kvoten minskar från och med 1999. År 2002 beräknas de direkta skatterna på arbete i förhållande till lönekost- naden vara på samma nivå som under 1993.

I diagram 5.7 redovisas den implicita skatten på arbete. Arbetsgivaravgifternas andel ökade fram till och med 1998 för att sedan vara i stort sett oförändrad. Sammantaget innebär detta att den implicita skatten på arbete uppgick till som mest 54 procent inkomståret 1998. År 2002

PROP. 2002/03:1

beräknas kvoten att uppgå till ca 50 procent. Ökningen under perioden 1993–1998 beror på att uttaget av indirekta skatter har ökat.

Diagram 5.7 Implicit skatt på arbete och arbetsgivar- avgifternas andel av lönekostnaden 1993–2002

Procent
70
60	Inkomstskatter			Arbetsgivaravgifter
60
50
40
30
20
10
0
1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002

Skatt på företag

Den implicita skatten på företag beräknas som summan av företagens bolagsskatt, avkastnings- skatt och fastighetsskatt i förhållande till det justerade resultatet. Företagens justerade resultat avspeglar den ekonomiskt korrekta vinsten och beräknas som resultat före bokslutsdispositio- ner, med avdrag för särskild löneskatt och utdel- ningar från dotterbolag. Resultatet av beräk- ningarna presenteras i diagram 5.8. Enbart de företag som redovisat en positiv taxerad inkomst är med i beräkningarna.

Diagram 5.8 Implicit skatt på företag 1995–2000
Procent
25
20
15
10
1995	1996	1997	1998	1999	2000

Eftersom den formella bolagsskattesatsen har varit oförändrad under åren 1995–2000 beror förändringen av den implicita skatten i huvudsak på hur företagen nyttjat bokslutsdispositioner och skattemässiga justeringar. Bland boksluts-

135

PROP. 2002/03:1

dispositionerna förekommer överavskrivningar, koncernbidrag och periodiseringsfonder. Det är i första hand genom att använda dessa som företagen kan påverka skatten. Många företag ingår dessutom i en koncern där det är möjligt att under samma år kvitta vinster i en verksam- het mot förluster i en annan verksamhet.

Skatt på varor och tjänster

Intäkterna från mervärdesskatten beror till största delen på hur den privata konsumtionen utvecklas. Konsumtionens fördelning över olika varor och tjänster varierar dock. Detta påverkar skatteintäkterna då olika grupper av varor och tjänster är beskattade med olika skattesatser. I diagram 5.9 visas hushållens konsumtions- utgifter för dagligvaror samt för bilar och sällan- köpsvaror 1980–2002 i 2001 års priser.

Diagram 5.9 Hushållens konsumtionsutgifter för bilar och sällanköpsvaror samt för livsmedel 1980–2002

Miljarder kronor

500		Livsmedel			Bilar och sällanköpsvaror
400
300
200
100
0
1980	1982	1984	1986	1988	1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002

Av diagrammet framgår att konsumtionen av dagligvaror ligger på en relativt jämn nivå under hela perioden medan konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror varierar mer med konjunkturen. Dagligvaror förutom alkohol och tobak be- skattas med 12 procent medan bilar och sällan- köpsvaror beskattas med 25 procent. Den genomsnittliga skattesatsen varierar därmed: En större andel konsumtion av högbeskattade varor ökar den genomsnittliga mervärdesskattesatsen och därmed intäkterna vid oförändrade konsumtionsutgifter.

Av större betydelse för den genomsnittliga skattesatsen är dock de regelförändringar som skett sedan skattereformen 1991. Vid skatte- reformen ändrades definitionen av mervärdes- skattesats till att gälla pålägget. Tidigare

definierades mervärdesskatt i relation till priset inklusive själva skatten. Mot en inklusive- beräknad skattesats om 20 procent svarar en exklusiveberäknad skattesats om 25 procent. Skattesatsen multipliceras med priset för en vara eller en tjänst exklusive mervärdesskatt för att få fram mervärdesskatten. En generell skattesats om 25 procent för alla varor och tjänster be- stämdes förutom för vissa undantagna grupper av varor och tjänster som sjukvård, offentlig ut- bildning, finansiella tjänster, m.m. Ett år senare infördes en lägre skattesats om 18 procent för vissa varor och tjänster. Efter ytterligare ett år höjdes denna till 21 procent och sex månader senare infördes en tredje skattesats om 12 procent. 1996 – fem år efter reformen – sänktes slutligen de två lägre skattesatserna till dagens nivå om 12 respektive 6 procent. Under hela perioden från det nya systemets införande till och med 2002 har dessutom grupperingen av varor och tjänster för de olika skattesatserna för- ändrats. I tabell 5.25 visas mervärdesskattesatsen 1991 samt förändringen av skattesatsen under perioden 1992–2002 för berörda grupper av varor och tjänster.

I tabellen redovisas även den genomsnittliga skattesatsen beräknad för privat konsumtion ex- klusive konsumtion av bostäder (skatt på boende behandlas separat) samt den implicita skatte- satsen för varor och tjänster. Det framgår tydligt hur den genomsnittliga skattesatsen påverkas av de regeländringar som gjorts under perioden. Särskilt framträdande är sambandet vid de två stora sänkningarna av skattesatsen på livsmedel 1992 och 1996. Den genomsnittliga skattesatsen sjunker då med 2,5 respektive 1,7 procent- enheter. I övrigt förändras den genomsnittliga skattesatsen med som mest 0,3 procentenheter. Förändringarna kan i samtliga fall förklaras av skattesatsjusteringarna för någon grupp av varor eller tjänster.

Utöver mervärdesskatten belastar även punkt- skatter konsumtionen av varor och tjänster. Dessa utgörs i huvudsak av energiskatt, alkohol- skatt samt tobaksskatt. En tumregel för perioden 1991–2002 är att den genomsnittliga mervärdesskattesatsen skall multipliceras med en faktor 1,5–1,6 för att få det totala skatteuttaget på varor och tjänster. Den genomsnittliga mer- värdesskatten inklusive punktskatter utgör den implicita skattesatsen för varor och tjänster.

136

PROP. 2002/03:1

Tabell 5.25 Mervärdesskattesatser 1991 och 2002 samt förändring av skattesatserna 1992–2002

Skattesatser i procent av priset exklusive moms

	jan	jan	jan	jul	jan	mar	jan	nov	jan	jul	jan				jan	jan
	91	92	93	93	94	94	95	95	96	96	97	98	99	00	01	02
Resor	25	18	21	12											6	6

Hotell	25	18	21	12												12

Servering	25	18	21				25									25
Livsmedel	25	18	21						12							12

Brevbefordran	u					12	25									25

Konst	u							12								12

Antikviteter, samlarföremål	25							12								12

Dagstidningar	0								6							6

Bio	u									6						6
Entré teater, konserthus	u										6					6

Ej offentlig utbildning	u										25					25

Djurparker	25														6	6
Böcker och tidskrifter	25															6

Genomsnittlig mervärdesskattesats	21,8	19,3	19,5	19,2	19,2	19,2	19,3	19,3	17,6	17,6	17,6	17,6	17,6	17,6	17,5	17,4

Implicit skatt på varor o tjänster	34,0	31,3	29,1	28,6	30,3	30,3	31,5	31,5	26,6	26,6	26,8	26,4	25,9	25,7	25,7	25,4

Anm: u = undantag från beskattning. Genomsnittlig skattesats beräknad exklusive bostäder.

137

6 Utgifter

PROP. 2002/03:1

6 Utgifter

6.1Utgifter 2002

Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen under löpande budgetår vid minst två tillfällen redovisa prognoser över utfallet av statens inkomster och utgifter samt statens lånebehov. Väsentliga skillnader mellan anvisade medel på statsbudgeten och beräknat utfall skall förklaras.

Den första prognosen för 2002 redovisades i 2002 års ekonomiska vårproposition. I denna proposition redovisas den andra prognosen för 2002. I avsnitt 6.1.1 redovisas prognosen för de takbegränsade utgifterna, medan beräkningarna av inkomsterna och statsbudgetens saldo redovisas i kapitel 5 respektive avsnitt 4.4.4.

Tabell 6.1 Statsbudgetens utgifter 2002

Miljarder kronor

	Prognos	Differens	Differens
		VP2002	statsbudget2
Utgifter exkl.	658,2	3,2	8,1
statsskuldsräntor1
Statsskuldsräntor	66,6	5,9	3,2

Summa utgifter	724,8	9,0	11,3

1Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

2Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten, dvs. exklusive beslut till följd av tilläggsbudget i 2002 års ekonomiska vårproposition.

I budgetpropositionen för 2002 beräknades statsbudgetens utgifter till 717 miljarder kronor. Riksdagen beslutade därefter att tidigarelägga utbetalningar av arealersättning till 2001, varför statsbudgetens utgifter för budgetåret 2002 fastställdes till 713,5 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas utgifterna till 724,8 miljarder kronor. Utgifterna för statsskulds- räntor har reviderats upp med 3,2 miljarder kronor. Förändringen beror bl.a. på ändrade låneplaner, förtida uppköp av nollkupongs-

obligationer och på att vissa myndigheter har omvandlat kontoplacering i Riksgäldskontoret till statsobligationer. Vidare har en svagare kronkurs bidragit till större valutakursförluster. Den del av förändringen som hänförs till utgifter exklusive statsskuldsräntor förklaras i avsnitt 6.1.1.

6.1.1Takbegränsade utgifter 2002

Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena 1 till 25 samt 27. Däremot ingår inte utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Till de takbegränsade utgifterna räknas även utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I budgeten ingår slutligen posten Minskning av anslagsbehållningar. Skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeterings- marginalen.

Utgiftstaket för staten är ett centralt budgetpolitiskt åtagande för regeringen och riksdagen. Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas skall regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, vidta sådana åtgärder som den har befogenheter till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för staten på 809 miljarder kronor för 2002 föreslås höjas med 3 miljarder kronor av budgettekniska skäl (se avsnitt 4.1.1).

Regeringen följer noggrant utgiftsutveck- lingen genom månatlig uppföljning och regel- bundna prognoser för att i tid kunna vidta nödvändiga åtgärder om utgiftstaket bedöms vara hotat.

141

PROP. 2002/03:1

De takbegränsade utgifterna beräknades i budgetpropositionen för 2002 till 807,1 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen uppgick därmed till 1,9 miljarder kronor. Till följd av riksdagens beslut om tidigareläggning av arealersättning från 2002 till 2001 ökade budgeteringsmarginalen till 5,4 miljarder kronor.

För att undvika ett överskridande av utgiftstaket 2003 föreslår regeringen i denna proposition att utbetalningar av arealersättning på ca 4 miljarder kronor tidigareläggs till 2002. I den aktuella beräkningen bedöms de takbegränsade utgifterna uppgå till 811,7 miljarder kronor. Det innebär att budgeteringsmarginalen beräknas uppgå till 0,3 miljarder kronor. För att säkerställa att utgiftstaket inte överskrids 2002 har regeringen för avsikt att för innevarande år införa utgifts- begränsningar inom ett antal områden (se avsnitt 4.3).

Jämfört med 2001 ökar de takbegränsade utgifterna med 25,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en real ökning på 1,5 procent. Om hänsyn tas till tekniska förändringar som motiverat justeringar av utgiftstaket, ökar dock de underliggande utgifterna med 28,8 miljarder kronor mellan 2001 och 2002, vilket motsvarar en real ökning på 2 procent.

I relation till BNP beräknas de takbegränsade utgifterna uppgå till 36,1 procent, vilket är 0,2 procentenheter lägre än 2001.

Tabell 6.2 Takbegränsade utgifter 2002

Miljarder kronor

	Stats-	Prognos	Differens
	budget1
Utgifter exkl. statsskuldsräntor	650,22	658,2	8,1
Ålderspensionssystemet vid	153,4	153,5	0,1
sidan av statsbudgeten

Takbegränsade utgifter	803,6	811,7	8,1

Budgeteringsmarginal	5,4	0,3	-5,1
Utgiftstak för staten	809,0	812,0	3,0

1Den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten, dvs. exklusive beslut till följd av tilläggsbudget i 2002 års ekonomiska vårproposition.

2Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar på 1,2 miljarder kronor.

I tabell 6.4 redovisas anvisade medel på ursprunglig statsbudget, tilläggsbudget till följd av förslag i 2002 års ekonomiska vårproposition, förslag till tilläggsbudget i denna proposition och de prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsområde samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna kraftigt i förhållande till den av riksdagen ursprungligt fastställda statsbudgeten. Nedan beskrivs de största skillnaderna jämfört med den ursprungliga statsbudgeten.

142

PROP. 2002/03:1

Diagram 6.1 Utgiftsprognos 2002 jämfört med ursprunglig statsbudget för 2002

Miljarder kronor

1 Rikets styrelse						0,4
1 Rikets styrelse						0,4
4 Rättsväsendet					0,3
4 Rättsväsendet					0,3
6 Totalförsvar			-0,7
6 Totalförsvar			-0,7
7 Internationellt bistånd							1,5
7 Internationellt bistånd							1,5
8 Invandrare och flyktingar							1,5
8 Invandrare och flyktingar							1,5
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och											5,3
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
handikapp
13 Arbetsmarknad
13 Arbetsmarknad								2,2
15 Studiestöd			-1,4
15 Studiestöd			-1,4
16 Utbildning och universitetsforskning			-0,7
16 Utbildning och universitetsforskning			-0,7
23 Jord- och skogsbruk, fiske med										3,3
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
anslutande näringar
25 Allmänna bidrag till kommuner
25 Allmänna bidrag till kommuner									2,7
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	-5,7
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	-5,7

-7,0	-5,0	-3,0	-1,0	1,0			3,0			5,0	7,0

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgifterna beräknas bli högre än i statsbudgeten, främst på grund av förbrukning av anslagsbehållningar på äldreanslaget Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen. Ökade kostnader för poströstning och en satsning på information till invandrare medför också högre utgifter för anslaget Allmänna val. Även utgifterna för riksdagen och Regeringskansliet beräknas bli högre än i statsbudgeten.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgifterna för anslaget Kriminalvården beräknas bli högre än i statsbudgeten till följd av det ökade platsbehovet. Kriminalvården har anvisats 160 miljoner kronor på tilläggsbudget. Även utgifterna för anslaget Polisorganisationen beräknas bli högre än i statsbudgeten. Vidare beräknas högre utgifter för anslaget

Domstolsväsendet m.m., bl.a. till följd av senareläggning av investeringar från 2001 till 2002.

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Utgifterna beräknas bli lägre än i statsbudgeten, främst på grund av begränsningar av materielleveranser samt försenade leveranser från såväl Försvarets materielverk som försvarsindustrin.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgifterna beräknas bli högre än i statsbudgeten, främst avseende anslagen Biståndsverksamhet och Samarbete med Central- och Östeuropa där anslagsbehållningar beräknas utnyttjas.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Utgifterna beräknas bli högre än i statsbudgeten. Ett ökat antal asylsökande, bl.a. till följd av Sveriges operativa inträde i Schengensamarbetet, medför högre utgifter för anslagen Mottagande av asylsökande, Kommunersättningar vid flyktingmottagande och Offentligt biträde i utlänningsärenden. Även utgifterna för anslaget

Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna beräknas

143

PROP. 2002/03:1

bli högre än i statsbudgeten beroende på vissa eftersläpningar i verksamheten från tidigare år.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Sjukfrånvaron och förtidspensioneringen fortsätter att öka. Utgifterna för anslagen

Sjukpenning och rehabilitering m.m. och

Förtidspensioner beräknas därmed bli betydligt högre än i statsbudgeten (se avsnitten 4.1, 4.3, 6.2 och 6.3).

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Såväl den öppna arbetslösheten som antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program väntas bli högre jämfört med den bedömning som gjordes i budgetpropositionen för 2002. Därutöver har ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen höjts från den 1 juli 2002. Som en konsekvens av detta beräknas utgifterna för anslagen Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader bli högre än i statsbudgeten.

Antalet konkurser ökade under förra året och utfallen hittills i år indikerar att den utvecklingen fortsätter även under 2002. Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning bedöms därför bli högre än i statsbudgeten.

Utgifterna för anslaget Särskilda insatser för arbetshandikappade beräknas bli lägre än i statsbudgeten, främst till följd av att de genomsnittliga bidragen för anställningar med lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare minskat.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgifterna beräknas bli lägre än i statsbudgeten, främst till följd av lägre studerandevolymer inom eftergymnasial utbildning, vuxenutbildning och högskoleutbildning. Prognosen för anslaget Studiemedel m.m. har även justerats ned då effekten av ändrade fribeloppsregler förväntas bli mindre än tidigare beräknat. Utgifterna för anslaget Studiemedelsräntor m.m. beräknas bli lägre än i statsbudgeten till följd av en lägre räntenivå.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Ett flertal universitet och högskolor har inte lyckats fylla sina utbildningsplatser, vilket medför lägre utgifter för grundutbildning. Vidare är prognoserna för anslagen Enskilda

utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. och Statligt stöd för utbildning av vuxna lägre än i statsbudgeten.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

För att undvika ett överskridande av utgiftstaket 2003 föreslår regeringen i denna proposition att utbetalningar av arealersättning på ca 4 miljarder kronor tidigareläggs till 2002. Som en konsekvens av förslaget beräknas utgifterna för anslaget Arealersättning och djurbidrag m.m. bli väsentligt högre än i statsbudgeten. Även åtgärder för landsbygdens miljö och struktur beräknas bli högre än i statsbudgeten till följd av utnyttjande av anslagssparande.

Utgifterna för anslaget Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter beräknas bli lägre än i statsbudgeten eftersom en del av överskottsproduktionen från jordbruket har kunnat säljas till gynnsamma priser på världsmarknaden, vilket minskat utgifterna för offentlig lagring.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting

Utgifterna för anslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting blir högre än i statsbudgeten. Enligt Statistiska centralbyråns definitiva beräkningar ökar omslutningen i utjämningssystemet. Regeringen föreslår i denna proposition en teknisk justering av utgiftstaket till följd av det högre utjämningsbidraget eftersom det motsvaras av en lika stor höjning av utjämningsavgiften. Statsbudgetens saldo påverkas således inte.

Utgifterna för anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting beräknas bli högre än i statsbudgeten till följd av utnyttjande av anslagssparande. Medlen används bl.a. för Kommundelegationens och Bostads- delegationens ärenden.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

Utgifterna beräknas bli lägre än i statsbudgeten dels till följd av att EG-budgetens överskott 2001 medför en lägre avgift i år, dels på grund av en tidigareläggning av januariavgiften 2002 till december 2001.

Förändring av anslagsbehållningar

I den ursprungliga statsbudgeten för 2002 var den beräknade förbrukningen av

144

anslagsbehållningar inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. I den aktuella prognosen ingår emellertid förbrukningen av anslagsbehållningar under respektive anslag och utgiftsområde.

Statsbudgetens utfall visar att anslags- behållningarna på reservations- och ramanslag uppgick till 34,4 miljarder kronor vid utgången av 2001. Under 2002 kommer anslags- behållningarna att minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel på statsbudgeten eller till följd av beslut om indragningar.

Posten Minskning av anslagsbehållningar uppgick till 1,2 miljarder kronor i den ursprungliga statsbudgeten för budgetåret 2002. Anvisade medel ökade med 6,5 miljarder kronor på tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition. I förevarande proposition föreslås nu att ytterligare 9,1 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget. Skillnaden mellan totalt anvisade medel och prognos beräknas nu till 6,3 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). Beslutade indragningar uppgår till ca 7,4 miljarder kronor medan medgivna överskridanden uppgår till ca 1,2 miljarder kronor. Därmed beräknas anslags- behållningarna uppgå till 34,4 miljarder kronor vid årets slut.

PROP. 2002/03:1

Tabell 6.3 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2002

Miljarder kronor

Ram- och reservationsanslag exklusive statsskuldsräntor

	Ingående reservation och ramöverföringsbelopp	34,4
+	Anvisat ursprunglig statsbudget	649,0

+	Anvisat tilläggsbudget i VP2002	6,5

+	Förslag till tilläggsbudget i BP2003	9,1
+	Medgivna överskridanden	1,2

–	Indragningar	7,4

–	Prognos	658,2
=	Beräknad utgående reservation och	34,4
	ramöverföringsbelopp
	Beräknad förändring av anslagsbehållningar	0,1

145

PROP. 2002/03:1

Tabell 6.4 Utgifter 2002

Miljarder kronor

							Differens
				Förslag till			prognos–	Differens
		Urspr.	Tilläggs-	tilläggs-			urspr.	prognos–
		stats-	budget i	budget i	Totalt		stats-	totalt
Utgiftsområde		budget	VP2002	BP2003	anvisat1	Prognos	budget	anvisat
1	Rikets styrelse	7,3	0,1	0,0	7,4	7,7	0,4	0,3

2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	8,8	0,0	0,0	8,8	9,0	0,3	0,3

3	Skatt, tull och exekution	8,1	0,0		8,1	8,1	0,0	0,0
4	Rättsväsendet	23,6	0,2	0,1	23,9	24,0	0,3	0,1

5	Internationell samverkan	1,2		0,2	1,3	1,3	0,2	0,0

6	Totalförsvar	45,8	0,0	0,0	45,8	45,1	-0,7	-0,7

7	Internationellt bistånd	15,0	-0,2		14,8	16,5	1,5	1,7

8	Invandrare och flyktingar	5,2	0,7	0,6	6,5	6,7	1,5	0,2

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	31,1	0,3	0,3	31,7	31,6	0,4	-0,2
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	108,4	2,5	4,1	114,9	113,6	5,3	-1,3

11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	33,5		-0,1	33,5	33,8	0,2	0,3

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	49,8			49,8	49,9	0,1	0,1
13	Arbetsmarknad	58,9	0,3	0,7	59,9	61,1	2,2	1,3

14	Arbetsliv	1,0	0,0		1,1	1,1	0,0	0,0

15	Studiestöd	22,6	-0,2	-0,7	21,6	21,1	-1,4	-0,5
16	Utbildning och universitetsforskning	41,4	-0,1	0,0	41,4	40,7	-0,7	-0,7

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8,1	0,0	0,0	8,1	8,1	0,0	0,0

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9,5	0,2	-0,1	9,6	9,3	-0,2	-0,3

19	Regional utjämning och utveckling	3,6			3,6	3,3	-0,3	-0,3

20	Allmän miljö- och naturvård	3,1	0,0	0,0	3,1	2,8	-0,3	-0,3

21	Energi	2,1	0,0		2,1	2,0	-0,1	-0,1
22	Kommunikationer	24,5	0,0	0,0	24,5	24,6	0,1	0,1

23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10,8	-0,1	4,0	14,8	14,1	3,3	-0,6

24	Näringsliv	3,4	0,0	0,0	3,4	3,5	0,1	0,2
25	Allmänna bidrag till kommuner	98,9	2,8		101,7	101,6	2,7	-0,1

26	Statsskuldsräntor m.m.	63,3			63,3	66,6	3,2	3,2

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	23,1			23,1	17,4	-5,7	-5,7
	Minskning av anslagsbehållningar	1,2					-1,2

	Summa utgiftsområden	713,5	6,5	9,1	727,9	724,8	11,3	-3,1

	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	650,2			664,5	658,2	8,1	-6,3
	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	153,4				153,5	0,1

	Takbegränsade utgifter	803,6				811,7	8,1

	Budgeteringsmarginal	5,4				0,3	-5,1

	Utgiftstak för staten	809,0				812,0	3,0

Anm: Beloppen är avrundade och summeringen stämmer därför inte alltid.

1 Anvisat på statsbudget och beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i 2002 års ekonomiska vårproposition (VP2002) samt förslag till tilläggsbudget i denna proposition (BP2003).

146

6.2Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2003 och 2004

Regeringens förslag: Utgifterna för 2003 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 6.5.

Förändring av anslagsbehållningar under 2003 beräknas enligt tabell 6.5.

Den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2004 enligt tabell 6.5 god- känns som riktlinje för regeringens budgetar- bete.

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2003 beräknas enligt tabell 6.5.

Riksdagen beslutade i juni 2001 att riksdagen inte längre skall ta ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden och inte heller till förslag för utgiftstak för år tre efter förslag i den ekonomiska vårpropositionen. Sådana förslag skall i stället presenteras i budget- propositionen. Som en följd av riksdagens beslut innehöll 2002 års ekonomiska vårproposition i stället för förslag till preliminära utgiftsramar för åren 2003–2005, som information till riksdagen, en konsekvensberäkning av utgifterna per ut- giftsområde för åren 2003 och 2004, men där- emot inget förslag om utgiftstak för 2005.

Regeringens avsikt var att ett sådant förslag skulle lämnas i denna proposition. Av skäl som anges under avsnitt 4.1.1 lämnas det inte något sådant förslag.

PROP. 2002/03:1

I detta avsnitt presenteras en reviderad fördel- ning av utgifterna för 2003 och en reviderad pre- liminär fördelning av utgifterna på utgiftsområ- den för 2004. Regeringens förslag till utgiftsramar för åren 2003 och 2004 samt skill- nader i förhållande till beräkningen i 2002 års ekonomiska vårproposition redovisas i tabell 6.5. Fördelningen på utgiftsområden för år 2004 skall betraktas som preliminär och är baserad på anta- ganden om den ekonomiska utvecklingen och på nu gällande regelsystem. I bilaga 1 presenteras regeringens budgetförslag för budgetåret 2003 fördelat på utgiftsområden och anslag.

Regeringen utgår vid utformningen av bud- getförslaget från att tidigare beslutade utgiftstak för 2003 och 2004 ligger fast. Utgiftstaket har dock i denna proposition anpassats till vissa tek- niska förändringar (se avsnitt 4.1.1).

En självklar utgångspunkt för förslaget till ut- giftsramar för 2003 och preliminära utgiftsramar för 2004 är att beslutade utgiftstak inte skall överskridas.

147

PROP. 2002/03:1

Tabell 6.5 Utgifter 2003 och 2004

Tusental kronor 2003. Miljoner kronor 2004 och differenser mot konsekvensberäkningen i 2002 års ekonomiska vårproposition (VP2002).

				Differenser mot VP2002
Utgiftsområde		2003	2004	2003	2004
1	Rikets styrelse	7 349 618	7 699	-8	-4
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	9 078 095	9 785	-450	79

3	Skatt, tull och exekution	8 265 923	8 471	-45	-42

4	Rättsväsendet	24 584 790	25 550	199	173

5	Internationell samverkan	1 284 511	1 282	117	109

6	Försvar samt beredskap mot sårbarhet	44 704 155	44 825	-565	-562

7	Internationellt bistånd	17 140 303	19 547	62	547
8	Invandrare och flyktingar	7 128 370	7 031	1 935	2 354

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	33 170 735	35 236	-47	-82

10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	119 398 964	125 421	1 119	1 920
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	52 547 320	51 762	23	356

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	52 889 100	55 077	801	1 075

13	Arbetsmarknad	60 306 689	59 121	2 921	3 001
14	Arbetsliv	1 147 627	1 070	68	-32

15	Studiestöd	21 849 680	23 077	-940	-1 013

16	Utbildning och universitetsforskning	42 386 673	44 199	-420	-391

17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	8 357 903	8 652	52	147

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande	9 482 356	9 183	55	-96

19	Regional utjämning och utveckling	3 607 776	3 612	175	178
20	Allmän miljö- och naturvård	3 335 075	4 147	-27	-34

21	Energi	1 687 366	1 310	367	7

22	Kommunikationer	25 858 344	28 918	-122	-128
23	Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar	10 460 479	14 451	-4 000	-14

24	Näringsliv	3 542 675	3 448	120	150

25	Allmänna bidrag till kommuner	68 030 664	70 134	-25 736	-25 779
26	Statsskuldsräntor m.m.	54 450 000	53 550	-3 410	-1 810

27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	23 695 000	23 170	-416	-408

	Minskning av anslagsbehållningar	370 466	1 679	-629	-1 323

	Summa utgiftsområden1	716 110 657	741 408	-28 801	-21 620
	Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	661 660 657	687 858	-25 391	-19 810

	Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	155 953 000	163 549	1 789	746

	Takbegränsade utgifter	817 613 656	851 407	-23 602	-19 064

	Budgeteringsmarginal	386 344	593	-2 398	-6 936

	Utgiftstak för staten	818 000 000	852 000	-26 000	-26 000

1 Inklusive Minskning av anslagsbehållningar

148

6.2.1De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med 2002 års ekonomiska vårproposition

Det finns flera faktorer som medverkat till att utgiftsområdesramarna för åren 2003–2004 har ändrats i jämförelse med beräkningen i 2002 års ekonomiska vårproposition. Utgiftsområdesra- marna har ändrats till följd av föreslagna refor- mer och utgiftsminskningar, ändrade makroeko- nomiska förutsättningar, ändrad pris- och löneomräkning, förändrade volymer inom vissa regelstyrda bidragssystem, förändrade prognos- metoder och förändrade prognoser av myndig- heternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter. I tabell 6.6 redo- visas förändringen av de takbegränsade utgif- terna jämfört med beräkningen i 2002 års eko- nomiska vårproposition, uppdelat på dessa faktorer.

Tabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan

2002 års ekonomiska vårproposition och budgetproposi- tionen för 2003

Miljarder kronor

	2003	2004
Takbegränsade utgifter i 2002 års ekono-	841,2	870,5
miska vårproposition

Nya utgiftsreformer och utgiftsminskningar	3,0	3,2

Ändrade makroekonomiska förutsättningar	2,3	1,4
Reviderad pris- och löneomräkning (PLO)	0,0	0,1

Volymförändringar	2,4	4,6

Tekniska justeringar	-26,0	-26,0

Övrigt	-4,7	-1,0

Förändrad prognos för anslagsbehållningar	-0,6	-1,3

Total utgiftsförändring	-23,6	-19,1
Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen	817,6	851,4
för 2003

Utgiftsreformer och utgiftsminskningar

I avsnitt 4.3 presenteras de förslag till reformer och finansiering som föreslås eller aviseras i denna proposition.

Större reformer har genomförts inom ut- giftsområde 13 Arbetsmarknad då tak och golv i arbetslöshetsersättningen höjdes fr.o.m. den 1 juli 2002. Reformerna ökar utgifterna med cirka 3 miljarder kronor åren 2003 och 2004.

PROP. 2002/03:1

skall bli möjligt måste utrymmet för statliga konsumtionsökningar begränsas. Ett generellt besparingskrav på 0,7 procent läggs på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål 2003. Sammantaget beräknas neddragningen minska de takbegränsade utgifterna med ca 1,2 miljarder kronor nästa år. Det generella besparingskravet sänker utgifterna permanent. För att säkerställa de utgiftsbegränsande effekterna av åtgärden avser regeringen att i regleringsbreven för 2003 som huvudprincip halvera anslagskrediterna på berörda anslag. På universitets- och hög- skoleområdet innebär dock besparingen att om- fattningen av den planerade utbyggnaden av högskolans grundutbildning inte genomförs fullt ut.

De takbegränsade utgifterna beräknas minska med 24 miljarder kronor 2003 och med drygt 19 miljarder kronor 2004 i förhållande till beräk- ningen i vårpropositionen, vilket främst beror på förändrade redovisningsprinciper för återbetal- ning av kommunsektorns mervärdesskatt. Ren- sat för denna effekt ökar de takbegränsade ut- gifterna med ca 6 respektive 10 miljarder kronor 2003 och 2004 i förhållande till beräkningen i vårpropositionen.

Makroekonomiska förutsättningar

Utgifterna påverkas av en ändrad bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Anslag som styrs av den makroekonomiska utvecklingen har för åren 2003 och 2004 justerats med hänsyn till nya antaganden om den ekonomiska utvecklingen. Justeringen berör huvudsakligen ett fyrtiotal an- slag för transfereringsändamål.

Jämfört med beräkningen i vårpropositionen är de i utgiftshänseende viktigaste förändring- arna nya antaganden om lägre arbetslöshet, ett högre inkomstindex och högre prisbasbelopp.

En lägre förväntad arbetslöshet innebär att ut- gifterna för arbetslöshetsersättningen, aktivitets- stödet samt köp av arbetsmarknadsutbildning- arna revideras ned med 0,9 respektive 0,8 miljar- der kronor 2003 och 2004.

Prisbasbeloppet påverkar utgifterna på flera stora transfereringsanslag. Jämfört med beräk- ningen i vårpropositionen väntas prisbasbeloppet bli 200 kronor högre 2003 och 300 kr högre 2004. Det högre prisbasbeloppet leder till att de takbegränsade utgifterna ökar med 0,7 miljarder kronor 2003 och 0,9 miljarder kronor 2004.

Högre inkomstindex än vad som antogs i vårpropositionen ökar utgifterna för Ålderspen-

149

PROP. 2002/03:1

sionssystemet vid sidan av statsbudgeten med 1,7 respektive 0,3 miljarder kronor 2003 och 2004.

De förändrade makroekonomiska förutsätt- ningarna väntas medföra att de takbegränsade utgifterna blir 2,3 miljarder kronor högre 2003 och 1,4 miljarder kronor högre 2004 jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- ningsändamål

I den inledande fasen av budgetprocessen hante- ras anslag för förvaltnings- och investeringsän- damål i fasta priser. Anslagen räknas sedan om till löpande priser genom att pris- och löneindex knyts till dem.

I vårpropositionen gjordes en slutlig pris- och löneomräkning för 2003 och en preliminär pris- och löneomräkning för 2004 av berörda anslag. Den slutliga pris- och löneomräkningen baseras bl.a. på löneutvecklingen inom tillverkningsin- dustrin. Vid omräkningen görs ett avdrag för produktivitetsutvecklingen motsvarande den genomsnittliga utvecklingen inom den privata tjänstesektorn under de senaste 10 åren. För 2004 görs en preliminär pris- och löneomräkning av anslagen för förvaltningsändamål, vilken bl.a. baseras på antagen löneutveckling i den konkur- rensutsatta sektorn mellan 2002 och 2003. Av- drag görs även detta år för en prognostiserad produktivitetsutveckling som följer den privata tjänstesektorn.

Den nya preliminära pris- och löneomräk- ningen leder till att anslagen höjs med 0,1 miljar- der kronor 2004 jämfört med beräkningen i vår- propositionen.

Volymer

Utgiftsområdesramarna kan också förändras till följd av nya prognoser för volymer inom vissa regelstyrda anslag.

Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp förväntas utgifterna nu bli ungefär 0,3 miljarder kronor högre 2003 och cirka 1,0 miljarder högre 2004 i jämförelse med bedömningen i vårpropositionen. Huvudorsaken är att antalet förtidspensionärer väntas öka i något större omfattning än vad som tidigare antogs.

Antalet personer som får ersättning från lönegarantin ökar, vilket innebär att utgifterna stiger med cirka 1 miljard kronor 2003 och 2004

inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, jämfört med beräkningen i vårpropositionen.

Ny befolkningsstatistik visar att antalet födda barn ökar, vilket medför att utgifterna under ut- giftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bedöms bli 0,4 respektive 0,5 miljarder kronor högre 2003 och 2004 än bedömningen i vårpropositionen.

Fler asylsökande medför att bland annat ut- gifterna för asylmottagande inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar har reviderats upp kraftigt.

Sammantaget medför ändrade volymer att ut- giftsområdesramarna höjs med ca 2,4 miljarder kronor 2003 och med 4,6 miljarder kronor 2004.

Övrigt

Revideringar av utgiftsområdesramarna kan också föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av tillkommande information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt av regel- ändringar utom regeringens omedelbara kon- troll, till exempel genom beslut i Europaparla- mentet. Revideringar kan också göras till följd av budgettekniska förändringar.

Sådana revideringar beräknas bidra till en ök- ning av utgifterna med 2,0 miljarder kronor 2003 och 2,3 miljarder kronor 2004. Revideringarna i denna proposition i förhållande till vårproposi- tionen berör ett antal utgiftsområden. De vikti- gaste förändringarna är att avgiften till Euro- peiska gemenskapen beräknas bli lägre p.g.a. att överskotten slutreglerades i tilläggsbudgeten, vilket innebär en återbetalning till medlemssta- terna.

Utgifterna för arealersättningen minskar 2003 inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar på grund av. tidigareläggning av utbetalningen till 2002.

Utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn revideras upp med ca 0,2 miljarder kronor 2003 respektive 2004 på grund av en tidigare underskattning som nu korrigerats. Även inom Ålderspensionssy- stemet vid sidan av statsbudgeten ökar utgifterna kraftigt, vilket beror på högre administrations- kostnader.

Tekniska justeringar av utgiftstaket

Utgiftsområdesramarna har även ändrats till följd av de förändringar som föranlett tekniska justeringar av utgiftstaket, bl.a. ändrad redovis- ning av det kommunala momssystemet (se av-

150

snitt 4.1.1). Dessa justeringar får till följd att ra- marna för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting minskar med ca 26 miljarder kronor 2003 och 2004.

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ram- och reservationsanslag som inte utnyttjas kan sparas till efterföljande år. Det innebär att en myndighet kan använda tidigare sparade an- slagsmedel utöver anvisade medel. Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna mot efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas som en för alla ram- och re- servationsanslag gemensam beräkningspost kal- lad Minskning av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna. För kommande budgetår erhålls en prognos för de takbegränsade utgifterna genom att den beräk- nade minskningen av anslagsbehållningarna läggs till utgiftsramarna och ålderspensionssystemets utgifter. Myndigheternas förbrukning av an- slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre- diter utgör en betydande osäkerhet i beräk- ningen av de takbegränsade utgifterna.

För 2003 har regeringen för avsikt att besluta om utgiftsbegränsningar som beräknas medföra utgiftsminskningar med ca 1,9 miljarder kronor. De områden som berörs är bl.a. utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (0,85 miljarder kronor), utgiftsområde 22 Kommuni- kationer (0,5 miljarder kronor) och Utgiftsom- råde 16 Utbildning och forskning (0,2 miljarder kronor i utgiftsbegränsningar för den kvalifi- cerade yrkesutbildningen).

I förhållande till bedömningen i vårproposi- tionen beräknas förbrukningen av anslagsbehåll- ningar bli 0,6 miljarder kronor lägre 2003 och 1,3 miljarder kronor lägre 2004. I denna proposition beräknas de till 0,4 miljarder kronor 2003 och 1,7 miljarder kronor 2004.

PROP. 2002/03:1

6.3Utgiftsområde 1–27 samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
5 413	7 415	7 667	7 350	7 699

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demo- krati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. Utgiftsområdet omfattar även vissa anslag som inte ingår i något politikområde.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 284 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras bland annat av att anslaget 90:6 Regeringskansliet m.m. ökas med 80 miljoner kronor 2003 och ytterligare 100 miljoner kronor 2004 samt att ett nytt anslag, 90:4 Riksdagens fastigheter, på 50 miljoner kronor inrättas fr.o.m. 2003, det sistnämnda på förslag från riksdagsstyrelsen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 7 350 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
2 122	8 751	9 020	9 078	9 785

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Därutöver finns under utgiftsområ- det de på politikområde ofördelade anslagen 90:2

Riksdagens revisorer samt från och med 2003 90:1 Riksrevisionen samt 90:3 Riksdagens reviso- rer: Avvecklingsanslag.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av bildandet av den nya myndigheten Riksrevisionen, avvecklingskostnader för Riks-

151

PROP. 2002/03:1

revisionsverket samt en uppskjuten avsättning för garantiverksamhet.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 1 034 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras i huvudsak av ökande kostnader för de statliga tjänstepensio- nerna samt avsättningar för garantiverksamhet. Utgifterna för de statliga tjänstepensionerna överfördes 2002 från utgiftsområde 14 Arbetsliv till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fi- nansförvaltning, vilket förklarar den stora för- ändringen av ramen mellan åren 2001 och 2002.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 9 078 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
6 432	8 059	8 059	8 266	8 471

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att regeringen föreslår att Tullverket tillförs 15 miljoner kronor för att möjliggöra en effektivare bekämpning av narko- tikasmuggling och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 412 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Förändringen förklaras i huvudsak av pris- och löneomräkning. Under perioden föreslår regeringen en fortsatt satsning på Tullverket som tillförs ytterligare 10 miljoner kronor 2004 för narkotikabekämpning och annan gränsöverskridande organiserad brottslig- het.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 266 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 4

Rättsväsendet

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
24 149	23 902	23 966	24 585	25 550

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rätts- väsendet.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 1 648 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Förändringen under perio- den förklaras huvudsakligen av att polisen tillförs 770 miljoner kronor som ett led i satsningen på rättsväsendet. Under perioden görs även en satsning på kriminalvården, 250 miljoner kronor 2003 och 250 miljoner kronor 2004, för att hantera det ökade platsbehovet. Förändringar utöver detta förklaras i huvudsak av pris- och löneomräkning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 24 585 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 5

Internationell samverkan

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
20012	20021	2002	2003	2004
3 015	1 315	1 348	1 285	1 282

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

2 Fr.o.m. 2002 slås Utrikesdepartementets och Regeringskansliets förvaltningsanslag ihop och redovisas under utgiftsområde 1.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att anslagen för bidrag till interna- tionella organisationer, främst fredsbevarande operationer inom FN, tillförs 120 miljoner kronor. Förändringar utöver detta förklaras av pris- och löneomräkning samt valutaomräkning.

152

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 33 miljoner kronor lägre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 285 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
44 895	45 846	45 138	44 704	44 825

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Totalförsvar resp. Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av den slutjustering av statliga avtals- försäkringar som gjorts.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 1 021 miljoner kronor lägre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Förändringen förklaras i huvudsak av en minskning till följd av gällande försvarsbeslut.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 44 704 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 7

Internationellt bistånd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
16 989	14 844	16 501	17 140	19 547

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Inter- nationellt utvecklingssamarbete samt Samarbete med Central- och Östeuropa.

Biståndsramen för 2003 uppgår till 0,81 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). År 2004 ökas den till att motsvara 0,86 procent av BNI. Därutöver tillförs biståndet 200 miljoner kronor.

PROP. 2002/03:1

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av en högre BNI-prognos samt av förändrade biståndsavräkningar.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 4 703 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras huvudsakligen av ökad biståndsram som andel av BNI.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 17 140 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
5 282	6 546	6 706	7 128	7 031

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integ- rationspolitik, Storstadspolitik, Migrationspoli- tik och Minoritetspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att antalet asylsökande förutses öka. På grund av detta höjs anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande med cirka 1 647 miljoner kronor och anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med cirka 36 miljoner kronor 2003. För att minska handläggningstider och därmed väntetider i Migrationsverkets mottagandesystem ökas även anslagen för Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Anslaget 12:1 Migrationsverket ökas med 118 miljoner kronor och anslaget 12:4

Utlänningsnämnden ökas med 37 miljoner kronor 2003.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 485 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras huvudsakligen av ökade utgifter till följd av ett antagande om ökat antal asylsökande.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 7 128 miljoner kronor 2003.

153

PROP. 2002/03:1

Utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
29 492	31 718	31 562	33 171	35 236

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik, Soci- altjänstpolitik och Forskningspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av ökade utgifter för svenskars sjuk- vård i andra EU-länder.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 3 518 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras till största delen av ökade kostnader för assistansersättning samt läkemedelsförmånen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 33 171 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
107 316	114 922	113 621	119 399	125 421

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt- ning vid arbetsoförmåga.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av stigande utgifter för förtidspensio- ner och sjukskrivningar.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 10 499 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. En del av förklaringen (cirka 1 500 miljoner kronor) ligger i att regeringen avser att föreslå en höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp om det statsfinansiella läget så medger. Andra förklaringar är bl.a. den höjning

av sjukersättning och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) som behövs för att kompensera att det särskilda grundavdraget för pensionärer slopas fr.o.m. 2003 (cirka 3 000 miljoner kronor). Slutligen antas antalet personer som får förtidspension öka.

För att minska utgifterna och för att uppnå det mål som beskrivs i volymen för utgifts- område 10, avser regeringen att lägga förslag som bl.a. ökar arbetsgivarnas ekonomiska drivkrafter att arbeta för låg sjukfrånvaro och som tydliggör läkarnas roll vid sjukskrivningar. Sammantaget antas åtgärderna medföra att antalet sjukdagar (nettodagar) minskar med cirka 10 procent mellan 2002 och 2003, vilket minskar utgifterna med cirka 5 miljarder kronor jämfört med om antalet sjukdagar skulle ligga kvar på 2002 års nivå. År 2004 antas antalet sjukdagar minska med ytterligare cirka 5 procent. Antalet förtidspensionärer (från 2003 personer med aktivitets- eller sjukersättning) antas öka med cirka 2 000 personer 2003.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 119 399 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
33 839	33 476	33 766	52 547	51 762

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko- nomisk äldrepolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition uppgår till 23 miljoner kronor. Denna förändring förklaras av prognosjusteringar.

Den beräknade utgiftsområdesramen för 2004 är 18 286 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. I huvudsak finns det två förklaringar till denna förändring. För det första förs utgifterna för den bosättningsbase- rade delen av folkpensionen till pensionärer som även uppbär ATP från Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till utgiftsområde 11. För det andra ersätts folkpension och pensions- tillskott av en fullt beskattad garantipension.

154

Förändringen förklaras även av att inkomst- prövningen av folkpension från änkepension av- skaffas och att ett äldreförsörjningsstöd införs fr.o.m. den 1 januari 2003.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 52 547 miljoner kronor 2003.

PROP. 2002/03:1

Utgiftsområde 13

Arbetsmarknad

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
58 627	59 890	61 141	60 307	59 121

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområde 12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
48 289	49 841	49 945	52 889	55 077

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekono- misk familjepolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition uppgår till cirka 800 miljoner kronor. Denna förändring förklaras huvudsakligen av en ny befolknings- prognos samt ett metodfel i den tidigare progno- sen.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 5 236 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Förändringen förklaras av att regeringen, om det statsfinansiella läget så medger, avser att föreslå en höjning av inkomst- taket i sjuk- och föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp. Förändringen förklaras också av att grundnivån i föräldraförsäkringen föreslås höjas från 120 kronor till 150 kronor per dag fr.o.m. 2003 och, om det statsfinansiella läget så medger, från 150 kronor till 180 kronor per dag fr.o.m. 2004. Även tidigare reformer inom för- äldraförsäkringen och den föreslagna höjningen av åldersgränserna för vårdbidrag för funktions- hindrade barn ger ökade utgifter.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 52 889 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ar- betsmarknadspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen höjts från den 1 juli 2002 och av att resursbehovet för lönegarantier- sättning ökar. Dessa ökningar motverkas dock av att arbetslösheten beräknas minska.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 769 miljoner kronor lägre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras av att utgif- terna för arbetslösheten beräknas bli lägre på grund av att antalet arbetslösa beräknas minska.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 60 307 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 14

Arbetsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
8 507	1 052	1 067	1 148	1 070

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att Arbetsmiljöverkets anslag ökas år 2003 för regionala skyddsombud, tillsyn och informationssatsning. Arbetslivsinstitutets an- slag ökas för företagshälsovårdsutbildning medan anslag för forskning bl.a. rörande belast- ningsskador, överförs till utgiftsområde 16.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 148 miljoner kronor 2003.

155

PROP. 2002/03:1

Utgiftsområde 15

Studiestöd

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
19 089	21 607	21 137	21 850	23 077

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
33 259	41 393	40 733	42 387	44 199

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utbild- ningspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att vissa studiestöd som är kopplade till prisbasbeloppet har korrigerats för revide- ringar som gjorts mellan prognosperioderna. Utgiftsförändringarna är också en följd av att bedömningen av antalet studerande med studie- stöd reviderats ned jämfört med 2002 års ekono- miska vårproposition. Vidare har de högre ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen som trädde ikraft den 1 juli 2002 inneburit en ökad anslagsbelastning för de vuxenstudiestöd som är knutna till dessa ersättningsnivåer.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 1 470 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras till stor del av en neddragning av utgiftsområdesramen 2002 för att finansiera ökade lönegarantikostnader inom utgiftsområde 13. Dessutom införs ett nytt rekryteringsbidrag för vuxenstuderande 2003. Denna effekt motverkas dock av att andra vuxenstudiestöd fasas ut. En annan förklaring är att kostnaderna för studiehjälpen ökar, vilket be- ror på större ungdomskullar samt förslaget att lämna studiehjälp tio månader om året istället för nuvarande nio. En ytterligare förklaring är att statens räntekostnader stiger då den totala skuldstocken av studielån ökar. Slutligen beror en del av förändringen på en ökning av prisbasbeloppet.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 21 850 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ut- bildningspolitik och Forskningspolitik samt delar av politikområdet Storstadspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av olika överföringar till respektive från andra utgiftsområden. Bl.a. har anslag för forskningsverksamhet rörande belastningsska- dor överförts från utgiftsområde 14. Vidare har medel för premier för statliga avtalsförsäkringar fördelats ut till statliga forskningsfinansiärer under andra utgiftsområden.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 2 806 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras i huvudsak av att anslag 25:11 Bidraget till personalförstärk- ningar i skola och fritidshem ökar med samman- lagt 2 000 miljoner kronor. Enligt tidigare beslut tillförs utgiftsområdet dessutom cirka 700 mil- joner kronor från och med 2003 för fortsatt ut- byggnad av grundutbildning, grundforskning och forskarutbildning vid universitet och hög- skolor. Inom utgiftsområdesramen har även en- ligt tidigare beslut beräknats ytterligare 100 miljoner kronor från och med 2003 för kvali- tetsfrämjande åtgärder inom högskoleutbildning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 42 387 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
7 814	8 135	8 112	8 358	8 652

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kul- turpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelse- politik samt delar av politikområdena Medie-

156

politik, Finansiella system och tillsyn, Utbild- ningspolitik och Forskningspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras bl.a. av ökade satsningar på filmstödet, dansen samt instiftandet av ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 517 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras bland annat av höjd kyrkoantikvarisk ersättning med 150 miljo- ner kronor samt ökade anslag till de centrala mu- seerna för införandet av fri entré.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 8 358 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
10 434	9 619	9 349	9 482	9 183

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Bo- stadspolitik och Regional samhällsorganisation samt delar av politikområdena Ekonomisk fa- miljepolitik och Miljöpolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av förändrade prognoser och anslags- ramar för anslaget 21:1 Bostadsbidrag samt av att 46 miljoner kronor årligen tillförs anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. för införandet av äldreom- budsmän med tillsynsansvar inom äldreomsor- gen.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 436 miljoner kronor lägre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan, vilket i huvudsak förklaras av minskade utgifter för bostadsbidragen.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 9 482 miljoner kronor 2003.

PROP. 2002/03:1

Utgiftsområde 19

Regional utjämning och utveckling

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
3 258	3 563	3 261	3 608	3 612

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik och en del av poli- tikområdet IT, tele och post.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att anslaget 33:6 Europeiska regio- nala utvecklingsfonden perioden 2000–2006 har ökats.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 608 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 20

Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
2 153	3 106	2 811	3 335	4 147

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö- politik och del av politikområdet Forskningspo- litik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av att 21 miljoner kronor överförs till utgiftsområde 4 Rättsväsendet år 2002. Medlen tillförs domstolsväsendet för arbetet med miljö- domstolar.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 1 041 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras i huvudsak av de satsningar som följer av regeringens proposi- tion Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstra- tegier (prop. 2002/2001:130).

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 335 miljoner kronor 2003.

157

PROP. 2002/03:1

Utgiftsområde 21

Energi

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
1 950	2 132	2 048	1 687	1 310

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ener- gipolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av åtgärder som följer av regeringens förslag i proposition Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143).

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 822 miljoner kronor lägre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Detta förklaras av att 1997 års energipolitiska beslut innebär ett åtgärdspro- gram som delvis avslutas vid utgången av 2002. Andra delar av programmet sträcker sig till och med 2004.

Till utgiftsområdet har även medel tillförts från utgiftsområde 16 Utbildning och Univer- sitetsforskning.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 1 687 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 22

Kommunikationer

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
24 568	24 477	24 616	25 858	28 918

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

utgiftsområdet	enligt	tidigare	beslut	tillförs
500 miljoner	kronor	för	2003	samt

2 800 miljoner kronor för 2004. Medlen för 2004 skall i enlighet med regeringens proposition om Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126) användas till ambitionshöjningar avseende infrastruktursats- ningar.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 25 858 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
16 627	14 757	14 118	10 460	14 451

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Skogspolitik, Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av politikområ- dena Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Samepolitik.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 306 miljoner kronor lägre än anslag för 2002 en- ligt tabellen ovan. Eftersom regeringen gör be- dömningen att det finns en risk att utgiftstaket är hotat 2003, tidigareläggs utbetalningarna av arealstödsersättning motsvarande cirka 4 000 miljoner kronor till 2002. Detta förklarar den lägre anslagsnivån 2003.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 10 460 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Trans- portpolitik och delar av politikområdet IT, tele och post.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av omfördelningar mellan utgiftsom- råden samt ny pris- och löneomräkning.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 4 441 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras bl.a. av att

Utgiftsområde 24

Näringsliv

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
3 348	3 376	3 548	3 543	3 448

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdena När- ingspolitik, Utrikeshandel, export- och inve-

158

steringsfrämjande samt Konsumentpolitik. Inom utgiftsområdet finns också anslag som ingår i politikområdet Forskningspolitik.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av satsningar med 50 miljoner kronor på programmet ”Aktiva attraktiva Sverige” inom politikområdet Utrikeshandel, export- och inve- steringsfrämjandet och med 50 miljoner kronor på programmet ”Ett företagsammare Sverige” inom politikområdet Näringspolitik.

Den beräknade utgiftsområdesramen för 2004 är 72 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras av pris- och löneomräkningar, mindre överföringar mellan utgiftsområden samt fortsatta insatser inom ovan nämnda program. Under perioden upphör även Östersjömiljarden 2.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 3 543 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
100 639	101 737	101 616	68 031	70 134

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar politikområdet All- männa bidrag till kommuner.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av den förändring av kommunkonto- systemet som genomförs från och med den 1 januari 2003. Förändringen innebär att avgiften till kommunkontosystemet som kommuner och landsting betalat tas bort, samtidigt som det ge- nerella statsbidraget minskas med motsvarande belopp. En preliminär nedjustering görs 2003 av det generella statsbidraget med 31 357 miljoner kronor. Regeringen avser att göra en definitiv reglering i budgetpropositionen för 2004.

Pensionsreformen samt justeringar i skattesy- stemet leder till ändrade skatteintäkter för kommunsektorn. För att neutralisera den effek- ten minskas det generella statsbidraget prelimi- närt med 5 826 miljoner kronor netto år 2003.

PROP. 2002/03:1

Regeringen avser att även i denna fråga göra en slutlig reglering i budgetpropositionen för 2004.

Enligt tidigare beslut tillförs utgiftsområdet 3 200 miljoner kronor för 2003. Av dessa medel avser 2 000 miljoner kronor en förstärkning av hälso- och sjukvården samt 1 200 miljoner kronor införandet av en allmän förskola för 4- och 5-åringar. 2004 tillförs utgiftsområdet ytter- ligare 1 000 miljoner kronor avseende en fortsatt förstärkning av hälso- och sjukvården.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 31 603 miljoner kronor lägre än anslaget för 2002.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 68 031 miljoner kronor 2003.

Utgiftsområde 26

Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
81 260	63 327	66 575	54 450	53 550

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks- gäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgifts- området ingår inte under utgiftstaket för staten.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med konsekvensberäkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårpropo- sition förklaras i huvudsak av ändrade låneplaner, förtida uppköp av nollkupongsobligationer samt en omvärderingspost som beror dels på att vissa myndigheter har omvandlat kontoplacering i Riksgäldskontoret till statsobligationer, dels på en svagare kronkurs.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 9 777 miljoner kronor lägre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras bl.a. av successivt minskande valutakursförluster till följd av en förstärkning av kronans värde samt att ränteutgifterna minskar över åren till följd av att äldre lån med relativt hög ränta successivt er- sätts med lån som löper till en lägre ränta.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 54 450 miljoner kronor 2003.

159

PROP. 2002/03:1

Utgiftsområde 27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

Miljoner kronor
Utfall	Anslag	Prognos	Förslag	Beräknat
2001	20021	2002	2003	2004
23 2722	23 055	17 351	23 695	23 170

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till tilläggsbudget i föreliggande proposition

2 I utfallet ingår 1 745 miljoner kronor som avser en del av 2002 års avgift till EU

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Avgif- ten till Europeiska gemenskapen.

Den aktuella utgiftsprognosen för 2002 uppgår till 17,4 miljarder kronor. Skillnaden mellan budgeterat belopp och utgiftsprognos beror framför allt på att EU-budgetens överskott för 2001 har reglerats genom en lägre avgift för 2002 och att betalningen av januariavgiften 2002 tidigarelades till december 2001.

Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med beräkningen av utgifterna per utgiftsområde i 2002 års ekonomiska vårproposition förklaras i huvudsak av nya underlag för avgiftens beräk- ning. I vårpropositionen var det inte möjligt att basera beräkningarna på EU-budgetdokument för 2003, vilka nu finns tillgängliga.

Den beräknade utgiftsområdesramen 2004 är 115 miljoner kronor högre än anslag för 2002 enligt tabellen ovan. Det förklaras av antaganden om den ekonomiska utvecklingen i Sverige och EU.

Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till 23 695 miljoner kronor 2003.

Ålderspensionssystemet vid sidan om statsbudgeten

Miljoner kronor
Utfall	Beräknat	Prognos	Beräknat	Beräknat
2001	2002	2002	2003	2004
145 508	153 414	153 486	155 953	163 549

Utgifterna omfattar ålderspension i form av all- män tilläggspension (ATP) och ålderspension i form av folkpension till pensionärer som även uppbär ATP. Vidare ingår reformerad tilläggs- pension, inkomstpension och premiepension samt kostnaderna för administrationen av dessa system.

Förändringen av utgifterna för 2003 jämfört med beräkningen av utgifterna i 2002 års eko- nomiska vårproposition är cirka 1 800 miljoner kronor. Förändringen förklaras dels av ett högre antagande om inkomstindex vilket ökar utgif- terna med ca 1 000 miljoner kronor, dels av ett högre antagande om kostnaderna för administ- ration av AP-fonderna med cirka 800 miljoner kronor.

Den beräknade utgiften 2004 är 10 135 miljo- ner kronor högre än beräknad utgift för 2002 enligt tabellen ovan. Detta beror dels på en trendmässig ökning av den genomsnittliga ATP- nivån, dels på indexeringen av pensionerna.

År 2003 kommer utgifterna för den bosätt- ningsbaserade delen av folkpensionen till pen- sionärer som även uppbär ATP på cirka 7 miljar- der kronor att föras från Ålderspensionssyste- met vid sidan av statsbudgeten till utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Beräknat belopp för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgår till 155 953 miljoner kronor 2003.

160

Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m.

PROP. 2002/03:1

7 Bemyndiganden och övriga ekonomiska förpliktelser m.m.

7.1Finansiering av investeringar och Den totala låneramen avser summan av de lån

rörelsekapital

Regeringens förslag: Regeringen får för 2003 be- sluta om lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i sta- tens verksamhet intill ett belopp av 23 500 000 000 kronor.

Regeringen får för 2003 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgälds- kontoret intill ett belopp av 17 500 000 000 kronor.

För Sjunde AP-fondens verksamhet får regeringen för 2003 dels besluta om lån i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningstill- gångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten fast- ställer riksdagen årligen en total låneram i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningar som används i statens verksamhet (20 §). Vidare fastställer riksdagen årligen en total kreditram i Riksgäldskontoret för att täcka behovet av rörel- sekapital (21 §).

7.1.1Låneramar för 2003

I tabell 7.1 redovisas för varje utgiftsområde det beräknade sammanlagda behovet av låneramar för investeringar i anläggningstillgångar för 2003.

som regeringen via myndigheterna högst får ha i Riksgäldskontoret under 2003 och innefattar också tidigare tagna lån.

163

PROP. 2002/03:1

Tabell 7.1 Låneram för år 2003

Miljoner kronor

		Ram 2002 i	Skuld	Låne-
Utgiftsområde		regler-	30 juni	ram
		ingsbrev	2002	2003
1	Rikets styrelse	704	499	751
2	Samhällsekonomi och	565	272	656
2	finansförvaltning	565	272	656
	finansförvaltning

3	Skatt, tull och exekution	892	683	922

4	Rättsväsendet	3 105	2 664	3 220

5	Internationell samverkan	12	133	18
6	Försvar samt beredskap mot	3 383	2 543	3 502
6	sårbarhet	3 383	2 543	3 502
	sårbarhet

7	Internationellt bistånd	67	53	72

8	Invandrare och flyktingar	76	60	84

9	Hälsovård, sjukvård och	265	150	318
9	social omsorg	265	150	318
	social omsorg

10	Ekonomisk trygghet vid	2 075	1 819	2 345
10	sjukdom och handikapp	2 075	1 819	2 345
	sjukdom och handikapp

13	Arbetsmarknad	601	266	604
14	Arbetsliv	96	70	161
16	Utbildning och	5 857	4 417	6 206
16	universitetsforsking	5 857	4 417	6 206
	universitetsforsking

17	Kultur, medier, trossamfund	364	266	395
17	och fritid	364	266	395
	och fritid

	Samhällsplanering,
18	bostadsförsörjning och	499	357	351
	byggande
19	Regional utjämning och	1	1	1
19	utveckling	1	1	1
	utveckling
20	Allmän miljö- och naturvård	160	87	165
21	Energi	20	0	20

22	Kommunikationer	2 167	35	2 267
23	Jord- och skogsbruk, fiske	752	522	813
23	med anslutande näringar	752	522	813
	med anslutande näringar
24	Näringsliv	193	84	192
	För oförutsedda behov	646		335

Summa		22 500	14 807	23 500

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

Som framgår av tabellen beräknar regeringen att det behövs en sammantagen låneram på 23,5 miljarder kronor för 2003. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preliminärt 335 miljoner kronor inte att fördelas till myn- digheterna.

Jämfört med aktuella låneramar för 2002 innebär förslaget till låneramar för 2003 en ökning med 1,0 miljarder kronor eller ca 4 procent. Den genomsnittliga ökningstakten av låneramen under perioden 1998–2002 har upp- gått till 9 procent.

Myndigheternas totala skuld avseende inve- steringar i anläggningstillgångar uppgick till 14,8 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2002,

vilket är 2,1 miljarder kronor mer än vid samma tidpunkt ett år tidigare.

Diagram 7.1 Myndigheternas investeringslån juni 1993 -
juni 2002
Miljoner kronor
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
jun 93	dec 93	jun 94	dec 94 jun 95	dec 95 jun 96 dec 96 jun 97 dec 97 jun 98 dec 98 jun 99 dec 99 jun 00 dec 00 jun 01 dec 01	jun 02

Diagram 7.1 visar lånevolymens utveckling sedan systemet infördes 1993. 1998 var lånevolymen 10 miljarder kronor. I år är lånevolymen 15 miljarder kronor. Det senaste årets ökning beror till stor del på den fortsatta utbyggnaden av högskolans grundutbildning och forskning.

Tabell 7.2 Investeringslån och låneramar 1998 - 2002

Miljoner kronor

	Lån	Låneram	Utnyttjandegrad
	30 juni		30 juni
1998	9 716	15 700	62 %
1999	11 528	16 700	69 %
2000	12 270	18 700	66 %
2001	12 662	20 300	62 %
2002	14 807	22 500	66 %

Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

Som framgår av tabell 7.2 har utnyttjandegraden per den 30 juni respektive år under åren 1998- 2002 uppgått till mellan 60 och 70 procent.

Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Riksförsäkringsverket svarade för ca en tredjedel av de sammanlagda investeringslånen per den 30 juni 2002.

Det bör observeras att upplåningen i regel ökar under det andra halvåret, varför utnyttjan- degraden som redovisas ovan är lägre än utnytt- jandegraden vid utgången av respektive år.

164

7.1.2Räntekontokrediter för 2003

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Ramen för räntekontokrediten varierar men ligger normalt i intervallet 5–10 procent av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster.

Tabell 7.3 Räntekontokrediter 2002 och kreditramar för år 2003

Miljoner kronor

			Brutto
		Saldo 30	-skuld	Kredit-
Utgiftsområde		juni 20021	30	ram
			juni	2003
			2002
1	Rikets styrelse	-457	1	654
2	Samhällsekonomi och
	finansförvaltning	-2 668	3	2 489
3	Skatt, tull och exekution	-290	0	733
4	Rättsväsendet	-67	201	2 360
5	Internationell samverkan	1	1	2
6	Försvar samt beredskap	-4 427	188	3 003
	mot sårbarhet	-4 427	188	3 003
	mot sårbarhet

7	Internationellt bistånd	-27	0	21
8	Invandrare och flyktingar	-17	0	43
9	Hälsovård, sjukvård och
	social omsorg	-333	86	317
10	Ekonomisk trygghet vid
	sjukdom och handikapp	-249	0	622
13	Arbetsmarknad	-45	0	389
14	Arbetsliv	-103	0	106
16	Utbildning och
	universitetsforskning	-8 873	70	2 621
17	Kultur, medier,
	trossamfund och fritid	-272	5	196

18Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

	byggande	-1 126	39	399
19	Regional utjämning och
	utveckling	-1	0	3
20	Allmän miljö- och
	naturvård	-316	0	52
21	Energi	-11	0	12
22	Kommunikationer	-3 979	1	2 475
23	Jord- och skogsbruk, fiske
	med anslutande näringar	-509	5	310
24	Näringsliv	-32	109	259
	Ej fördelat			435
Summa		-23 803	708	17 500

1 Ett negativt belopp på saldo den 30 juni 2002 innebär en behållning i Riksgäldskontoret.

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2002/03:1

Beräknat behov av kreditramar för 2003 redovisas per utgiftsområde i tabell 7.3, tillsammans med totalt saldo och bruttoskuld på räntekontona per den 30 juni 2002. Vid beräkningen av bruttoskulden ingår endast de myndigheter som hade ett negativt saldo på räntekontot och som därmed utnyttjat sin kredit.

Som framgår av tabell 7.3 föreslår regeringen att summan av kreditramarna för myndigheter- nas räntekonton får uppgå till högst 17,5 miljar- der kronor för 2003, vilket innebär att den totala ramen är oförändrad jämfört med 2002. För att kunna möta oförutsedda behov kommer preli- minärt 435 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna.

Diagram 7.2 Saldo på myndigheternas räntekonton perioden juni 1997 - juni 2002

Miljoner kronor

25000
20000
15000
10000
5000
0	dec 97		dec 98		dec 99		dec 00		dec 01
jun 97	dec 97	jun 98	dec 98	jun 99	dec 99	jun 00	dec 00	jun 01	dec 01	jun 02

Av diagram 7.2 framgår att myndigheterna har haft betydande inlåning på sina räntekonton sedan juni 1997. Den främsta orsaken till att in- låningen är större än utlåningen är det omfat- tande anslagssparande som myndigheterna har byggt upp. En effekt av detta är att endast 79 av de 247 myndigheter som har räntekonton i Riksgäldskontoret behövde utnyttja sin kredit någon gång under perioden januari t.o.m. juni 2002. Av dessa myndigheter har endast omkring hälften (42 stycken) någon gång utnyttjat 50 procent eller mer av tilldelad kredit.

19 myndigheter hade vid halvårsskiftet 2002 en skuld på sina räntekonton i Riksgäldsgälds- kontoret som sammanlagt uppgick till 0,7 miljarder kronor.

7.1.3Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden har bildats för att förvalta premiepensionsmedel inom det reformerade sy-

165

PROP. 2002/03:1

stemet för inkomstgrundad ålderspension. I detta system fastställs årligen en pensionsrätt motsvarande 18,5 procent av pensionsgrundade inkomster jämte vissa tillkommande belopp. Huvuddelen av pensionsrätten tillgodoräknas den enskilde inom ramen för fördelningssyste- met. En mindre del, motsvarande 2,5 procent av pensionsgrundande inkomster, förs till premie- pensionssystemet där det förvaltas i värdepap- persfonder efter individuella val. För de personer som avstår från att välja någon annan fond skall medlen placeras i Premiesparfonden som förval- tas av Sjunde AP-fonden. Därutöver förvaltar Sjunde AP-fonden ytterligare en fond, Premie- valsfonden, som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har inga uppgifter utöver för- valtningen av dessa fonder. För detta ändamål har organisation och verksamhet byggts upp från grunden.

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verksamhet skall täckas med de förvaltningsavgifter som tas ur fonderna. Detta gäller även kostnaderna för att bygga upp verksamheten. Starka skäl talar för att kostnaderna under uppbyggnadsskedet sprids över en längre period för att inte oproportioner- ligt belasta någon enstaka årgång av premiepen- sionssparare. För detta ändamål disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riksgäldskontoret (RGK). För 2002 disponerar Sjunde AP-fonden dels ett räntekonto med kredit på högst 90 miljoner kronor, dels ett lån på högst 15 miljoner kronor för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Av kontokre- diten var 70,9 miljoner kronor utnyttjad vid hal- vårsskiftet medan lånen för anläggningstillgångar uppgick till 12,2 miljoner kronor.

Vid halvårsskiftet uppgick Premiesparfondens och Premievalsfondens marknadsvärderade till- gångar till 21,2 miljarder kronor respektive 703 miljoner kronor. Den förra är således ojämförligt större och spelar en avgörande roll för Sjunde AP-fondens ekonomi. Förvaltningsavgiften, som uppgår till 0,5 procent av förvaltat kapital per år, reduceras genom det rabattsystem som tillämpas av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Rabatten kommer premiepensionsspa- rarna till del genom att PPM köper nya fondan- delar för rabattbeloppet. För Premiesparfonden innebär detta att nettoavgiften efter rabatt för närvarande begränsas till 0,17 procent per år. Ra- battsystemets utformning gör det svårt för

Sjunde AP-fonden att höja denna nettoavgift utan att bruttoavgiften blir orimligt hög.

Av nettoavgiften på 0,17 procent används 0,09 procentenheter för att täcka rörliga (kapitalbero- ende) kostnader för externa förvaltare mm. Återstående 0,08 procentenheter skall täcka fasta kostnader. Uppdaterade beräkningar som beak- tar fjolårets börsnedgång och en rad antaganden om in- och utflöden i Premiesparfonden, för- väntad kapitalavkastning samt kostnadsutveck- ling visar att Sjunde AP-fonden kommer att re- dovisa successivt förbättrade resultat. Med de förutsättningar som gällde vid årsskiftet 2001/02 beräknades dock årsresultaten förbli negativa fram till och med 2009. Genom årliga överskott därefter beräknades det balanserade underskottet bli allt lägre för att elimineras efter ytterligare cirka sju år.

För 2002 kan de totala kostnaderna uppskattas till cirka 72 miljoner kronor. Sjunde AP-fondens avgiftsintäkter netto beräknas till cirka 41 miljoner kronor, varför det budgeterade under- skottet 2002 kan uppskattas till cirka 31 miljoner kronor. Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet, som vid utgången av 2001 uppgick till 74,7 miljoner kronor, beräknas därmed öka till drygt 105 miljoner kronor ett år senare. Vid utgången av 2003 beräknas det balan- serade underskottet uppgå till cirka 135 miljoner kronor. Mot den bakgrunden bedömer Sjunde AP-fonden att det behövs en ram på 150 miljoner kronor för kredit på räntekonto under 2003. Ramen avseende lån för finansiering av anläggningstillgångar på högst 15 miljoner kronor bedöms tillräcklig även 2003.

7.1.4Övrig utlåning från Riksgäldskontoret

Enligt 23 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten kan riksdagen för en viss myndighet eller för viss anskaffning besluta att finansieringen skall ske på annat sätt än genom ovan beskrivna låneramar eller kreditramar.

Totalt uppgår denna utlåning i Riksgälds- kontoret till 159,9 miljarder kronor den 30 juni 2002. Centrala studiestödsnämndens kredit för studielån är störst och uppgick till 107,7 miljar- der kronor. I tabell 7.4 presenteras en översikt av övriga kreditramar i Riksgäldskontoret.

166

Tabell 7.4 Övriga kreditramar

Miljoner kronor

Myndighet/verksamhet	Skuld	Kreditram 2003
	30 juni 2002
Allmäna pensionsfonden	12	165
A-train	1 000	1 000
Banverket	8 785	11 521
Botniabanan	1 325	10 400
Centrala studiestödsnämnden	107 650	120 900
Exportkreditnämnden	0	obegränsad
Fortifikationsverket	4 191	5 500
Försvarets materielverk	11 250	21 500
Jordbruksverket	15	5 500
Luftfartsverket	6 000	8 000
Premiepensionsmyndigheten	0	200
Radiotjänst i Kiruna	165	724
Regeringen	0	40 000
Riksdagens fastigheter	711	250
Riksdagens verksamhet	-	100
RGK:s garantiverksamhet, ordinarie	-	obegränsad
garantireserv
RGK:s garantiverksamhet garantier, till	0	22 000
vissa statliga bolag
RGK:s garantiverksamhet, garantier till	-	obegränsad
internationella finansieringsinstitut
Riksrevisionen	-	19
Riksskatteverket	724	obegränsad
Statens järnvägar m.m. 2	5 620	16 000
Sjöfartsverket	-	350
Socialstyrelsen	81	200
Statens bostadskreditnämnd, nya ga-	0	obegränsad
rantier
Statens bostadskreditnämnd, äldre	0	obegränsad
garantier
Statens bostadskreditnämnd, garantier	0	1 000
för avlösen av kommunal borgen
Statens bostadskreditnämnd, för för-	0	5
värv av fastigheter
Statens fastighetsverk	5 508	7 000
Statens pensionsverk	0	25
Statens räddningsverk	585	660
Svensk-Danska broförbindelsen AB	3 190	3 190
Svenska kraftnät	215	1 500
Vägverket3	3 470	21 640
Summa	159 859

Anm.: Affärsverk har även möjlighet att låna utanför Riksgäldskontoret.

1Riksdagen hade tidigare en kredit men den är nu uppdelad i två krediter. Skulden avser den gamla krediten och är inlagd på Riksdagens fastigheter.

2Den övriga krediten avser en kreditram för såväl affärsverket SJ som de nya SJ- bolagens totala upplåning.

3Avser Vägverkets totala upplåning

Förslagen till beslut om nya eller ändrade ramar för övrig utlåning från Riksgäldskontoret åter- finns inom respektive utgiftsområde.

PROP. 2002/03:1

7.2Statliga garantier

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser i form av garantier, t.ex. kapitaltäckningsgarantier, kreditgarantier, borgensåtaganden, grundfonds- förbindelser och pensionsgarantier. En samlad redovisning av den statliga garantiverksamheten ges i Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101). I detta avsnitt presenteras en översikt av de anslagsbeslut gällande garantier som regeringen föreslår för budgetåret 2003. Av- snittet innehåller därtill en kort redogörelse för det utvecklingsarbete som bedrivs inom områ- det.

Sedan den 1 januari 1998 ställs krav på kost- nadstäckning i hanteringen av statliga garantier. Detta innebär att risken i varje garantiengage- mang eller grupp av engagemang skall beräknas. Utifrån detta bestäms en avgift för garantin som debiteras garantitagaren. Riksdagen kan emeller- tid besluta att för ett visst åtagande skall en lägre eller ingen avgift debiteras. Till den del full kost- nadstäckning inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig subvention som skall be- lasta ett anslag. Avgiftsinkomster och i före- kommande fall anslagsmedel motsvarande sub- ventionen förs till ett konto, en garantireserv, i Riksgäldskontoret. Till reserven förs också eventuella återvinningar från tidigare infriade garantier. Reserven finansierar garantiverksam- hetens administration och skadeutfall. Garanti- verksamheten skall vara långsiktigt självbärande. I tabell 7.5 presenteras en översikt över de anslagsbeslut gällande garantier som regeringen föreslår för budgetåret 2003.

Tabell 7.5 Översikt anslagsbeslut gällande garantier 2003

Miljoner kronor

		Sub-
UO	Åtagande	vention	Kommentar
2	A/O dom	1,4	Anslagsmedel	anvisas årligen
	Shvetsii		t.o.m. 2017 enligt nuvarande ga-
			rantiavtal.

16	KTH/STU	- 1	Anslagens ändamål		vidgas	och
TB			anslagsmedel	motsvarande		risk-
			avspeglande avgift kommer att tas
			i anspråk fr.o.m. innevarande bud-
			getår.

22	Öresundsbro	200	Anslagsmedel	motsvarande		preli-
	konsortiet		minär riskavspeglande avgift an-
			visas 2003. Slutlig avgift bestäms
			hösten 2002	och	anslagsmedel
			anvisas årligen fr.o.m. 2004.

1. Ej fastställd

167

PROP. 2002/03:1

Regeringens förslag presenteras i respektive ut- giftsområdesbilaga och i vissa fall på tilläggsbud- get i denna proposition. Vilket utgiftsområde re- spektive åtagande kan hänföras till och i vilka fall frågan hanteras på tilläggsbudget framgår av ta- bellen.

Särskilda omständigheter gäller för den garanti som Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet utfärdade till komman- ditbolaget Fysikhuset Stockholm föregående år. Denna garanti utfärdades utan att riksdags- eller regeringsbeslut förelåg. Eftersom sådana beslut är påkallade enligt regeringsformen och lagen (1996:1059) om statsbudgeten föreslår regeringen på tilläggsbudget i denna proposition att riksdagen i efterhand skall bemyndiga regeringen att ingå en sådan ekonomisk förplik- telse. Regeringen föreslår därtill att riksdagen skall godkänna att lärosätenas anslag får använ- das till att finansiera garantins subventionsele- ment.

Riksgäldskontoret har haft regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en effektivare hantering av statens risktagande genom garantier. Uppdraget redovisades i en rapport våren 2002. Rapporten belyser ett antal centrala områden inom vilka statens position kan förbättras genom bl.a. ändrade principer för de villkor på vilka garantier ges och för hur portföljen av beviljade garantier därefter hante- ras. En av utgångspunkterna i arbetet har varit att finna åtgärder som är fördelaktiga för staten som helhet med beaktande av garantimyndighe- ternas självständighet och ansvar. Förslagen i rapporten redovisas nedan.

Riksgäldskontoret föreslår att huvudprincipen i avgiftssättningen av statliga garantier skall vara marknadsmässig istället för att som nu sättas på grundval av förväntade kostnader. Förslaget krä- ver, enligt rapporten, en ändring i budgetlagen. Ett sådant synsätt medför även att utvärderingen av garantiverksamheten bör fokusera på i vilken utsträckning avgifterna i garantiåtagandena är korrekt prissatta, dvs. är marknadsmässiga. Dagens utvärderingsmetod, att i efterhand och via garantireserven mäta kostnadstäckningen i garantiåtagandena, skulle därmed överges.

Riksgäldskontoret föreslår vidare att en sam- ordningsfunktion skapas med uppgift att åstad- komma en samlad riskredovisning för hela statens garantiportfölj. Funktionen skulle även ha till uppgift att övervaka riskerna och kostna- derna i den samlade garantiportföljen. På längre

sikt förordas en översyn av styrsystemet för den statliga garantigivningen. En sådan utredning bör ha som mål att hitta former för styrning så att riskerna i statens garantiportfölj som helhet kan övervakas och kontrolleras. Kontoret anser även att statens syn på riskbegränsande åtgärder och hur de tillämpas inom garantiområdet bör ut- vecklas och förtydligas. Rapporter har nu re- missbehandlats av berörda myndigheter och re- geringen bereder de olika frågeställningar och förslag som lyfts fram i rapporten.

7.3Beställningsbemyndiganden

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen, för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, er- sättning, lån eller liknande som medför utgifter även under senare budgetår än det statsbudgeten avser.

Regeringen begär bemyndiganden i anslagsav- snitten för de anslag som berörs. Där redovisas tabeller med information om bland annat nya och infriade förpliktelser under 2001–2003. I ta- bell 7.6 görs en sammanfattning per utgiftsom- råde av begärda bemyndiganden för 2003.

I kolumnen Ingående förpliktelser redovisas de åtaganden staten beräknas ha i form av be- ställningar av varor och tjänster, beslut om bi- drag m.m. vid ingången av 2003. I nästa kolumn anges de nya förpliktelser av denna typ som sta- ten förväntas ikläda sig under 2003. Kolumnen Infriade förpliktelser visar de gjorda förpliktelser som förväntas innebära utgifter under 2003. Kolumnen Utestående förpliktelser utgör sum- man av ingående och nya förpliktelser minus in- friade förpliktelser. I den sista kolumnen, Be- gärda bemyndiganden, redovisas omfattningen av de bemyndiganden som regeringen begär i denna proposition. Bemyndigandena innebär att riksdagen medger att regeringen får ikläda staten förpliktelser som innebär utgifter efter 2003. Förpliktelserna innebär i många fall utgifter både 2004 och åren därefter.

Av tabellen framgår att regeringen begär be- myndiganden om totalt 220 467 miljoner kronor.

168

PROP. 2002/03:1

Tabell 7.6 Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2003

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Ingående förpliktelser	Nya förpliktelser	Infriade	Utestående	Begärda bemyndi-
Utgiftsområde		2003	2003	förpliktelser 2003	förpliktelser 2003	ganden 2003
1	Rikets styrelse	0	25	0	25	25

5	Internationell samverkan	145	160	170	135	135

6	Försvar samt beredskap mot	75 902	18 879	22 802	71 978	72 020
	sårbarhet
7	Internationellt bistånd	20 410	18 956	15 583	23 783	23 783

8	Invandrare och flyktingar	18	11	17	12	13

9	Hälsovård, sjukvård och	704	462	387	778	778
	social omsorg

10	Ekonomisk trygghet vid	12	5	8	9	9
	sjukdom och handikapp

13	Arbetsmarknad	12 705	6 361	9 061	10 004	14 007
14	Arbetsliv	98	83	88	93	153

15	Studiestöd	3	3	3	3	4

16	Utbildning och	3 947	4 165	1 905	6 207	6 207
	universitetsforskning

17	Kultur, medier, trossamfund	111	99	91	119	124
	och fritid

18	Samhällsplanering, bo-	890	725	745	870	3 025
	stadsförsörjning och byg-
	gande

19	Regional utjämning och	6 914	3 975	2 489	8 400	8 700
	utveckling

20	Allmän miljö- och naturvård	623	1 531	373	1 781	1 781

21	Energi	1 409	1 134	1 012	1 531	2 280
22	Kommunikationer	40 893	37 873	7 933	70 833	72 250

23	Jord- och skogsbruk, fiske	8 740	7 875	4 921	11 694	11 823
	med anslutande näringar

24	Näringsliv	2 662	1 906	1 992	2 576	3 300

25	Allmänna bidrag till	0	50	0	50	50
	kommuner

Summa:		176 186	104 278	69 580	210 881	220 467

Anm: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan

7.4Bemyndigande för ramanslag bemyndigande besluta att ett ramanslag får

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2003 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om

1.ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbud- get inte hinner inväntas,

2.överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med riksdagens

överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas.

För de flesta ramanslag kan oundvikliga ut- giftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent som föreskrivs i 6 § första stycket budgetlagen. I allmänhet sätter regeringen kre- diten för anslag för förvaltningsändamål till 3 procent och för de flesta övriga ramanslag till 5 procent. I fråga om ramanslag för förvaltnings- ändamål är det nästan aldrig aktuellt att över-

169

PROP. 2002/03:1

skrida anslaget mer än vad som ryms inom den tillåtna högsta anslagskrediten. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av ramanslag som anvisats för förvaltningsändamål behöver därför inte inhämtas. Vid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget. I avvaktan på riksdagsbeslut om ytterligare medel kan likvidi- tetsbehovet undantagsvis behöva klaras genom att regeringen tillfälligt utökar myndighetens kredit på räntekonto inom ramen för den av riksdagen beslutade samlade kreditramen.

När det däremot gäller ramanslag som anvi- sats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora föränd- ringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riks- dagen med förslag om anslag på tilläggsbudget. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör regeringen bemyndigas att besluta om över- skridande när de förutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda, dvs. om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Bemyndigandet begärs för ett budgetår i sänder. Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter det medgivna överskridan- det. I Årsredovisning för staten 2001 (skr. 2001/02:101, s. 67-68) lämnades en redovisning för vilka anslag som regeringen medgivit överskridanden under 2001.

Innevarande år har regeringen medgivit över- skridanden av följande anslag: Utgiftsområde 8, 12:2 Mottagande av asylsökande på 600 miljoner kronor och 12:5 Offentligt biträde i utlännings- ärenden på 35 miljoner kronor.

Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i år kommer att redovisas i Årsredovis- ning för staten 2002. I anslutning till utgiftsom- råde 26 Statsskuldsräntor m.m. återkommer regeringen med förslag om bemyndiganden rö- rande överskridanden av vissa anslag.

7.5Statliga myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt

Regeringens bedömning: Reglerna för myndighe- ters hantering av ingående mervärdesskatt för- tydligas genom att tillämpningsområdet och kompensationsrätten preciseras. Nuvarande be- stämmelse om att åtta procent av ett externt bidrag skall inbetalas till Riksskatteverket behålls och utvidgas till att omfatta samtliga myndighe- ter som erhåller externa bidrag över en viss mi- niminivå.

Budgetåret 1991/92 infördes ett kompensations- system för de statliga myndigheternas ingående mervärdesskatt (prop. 1989/90:111, bet. SkU 1989/90:31, rskr. 1989/90:357 och prop. 1990/91:100, bet. 1990/91:FiU20, rskr. 1990/91:32). Syftet med reformen var främst att uppnå konkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen regi och upphandling utanför staten. Sy- stemet styrs av förordningen (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervärdes- skatt. Ekonomistyrningsverket (ESV) beslutar om vilka myndigheter som skall tillämpa förord- ningen samt utfärdar föreskrifter och allmänna råd.

Kompensationssystemet innebär att myndig- hetens anslag och/eller avgifter beräknas utan hänsyn till utgifter för ingående mervärdesskatt. Myndigheten får i stället rekvirera medel från Riksskatteverket motsvarande det belopp som bokförts som ingående mervärdesskatt. Ersätt- ningen, som avräknas mot statsbudgetens in- komstsida, erhålls för all ingående mervärdes- skatt som myndigheten redovisar oavsett finan- sieringskälla. En förutsättning är dock att mer- värdesskatten är hänförlig till inköp för den verksamhet myndigheten bedriver samt att av- dragsförbud enligt mervärdesskattelagen (1994:200) inte föreligger.

För att undvika att myndigheter som har en omfattande finansiering genom externa bidrag blir överkompenserade i systemet infördes redan 1991 en särskild bestämmelse för universitets- och högskoleområdet samt vissa kulturinstitu- tioner. Bestämmelsen innebär att åtta procent av de bidrag som dessa myndigheter erhåller från externa givare skall inlevereras till statsbudgeten (den s.k. åttaprocentsregeln).

170

I samband med uppföljningen av mervärdes- skatteomläggningen för de statliga myndighe- terna i budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996:97:1, bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53) ansåg regeringen att en schablonmetod även i fortsättningen borde användas för att hantera den ingående mervärdesskatten avseende externa bidrag inom universitets- och högskoleområdet samt vissa kulturinstitutioner. Exakt hur denna metod skulle utformas och hur externa bidrag skulle definieras borde enligt regeringens be- dömning utredas vidare. Möjligheterna att skapa en långsiktig lösning i frågan har därefter utretts vidare.

ESV fick i november 2000 i uppdrag att göra en översyn av mervärdesskatteförordningen med anledning av ett antal olika problem som upp- märksammats vid tillämpningen av reglerna. Hanteringen av ingående mervärdesskatt avse- ende externa bidrag ingick som en central del i översynen. Uppdraget redovisades till Finans- departementet i juni 2001 (ESV 2001:12) varpå rapporten remissbehandlades. Samtliga 32 remissinstanser inkom med svar och därutöver tre myndigheter som inkom med yttranden på eget initiativ.

Skälen för regeringens bedömning

Med anledning av den översyn och remissbe- handling som genomförts avser regeringen att under hösten 2002 fatta beslut om ändringar i förordningen (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervärdesskatt. Flertalet av ändringarna, som planeras träda i kraft den 1 januari 2003, innebär inga förändringar i sak utan endast att reglerna förtydligas på ett antal punk- ter.

Förordningens tillämpningsområde kommer att preciseras. Skäl till att myndigheten inte skall omfattas av kompensationsrätten för ingående mervärdesskatt kan bl.a. vara att myndigheten bedriver verksamhet i konkurrens med privata näringsidkare vars verksamhet inte ger rätt till avdrag eller återbetalning av mervärdesskatt en- ligt mervärdesskattelagen (1994:200). Affärs- verken omfattas av mervärdesskattelagens regler om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt och står därför helt och hållet utanför kompensationssystemet. Vidare förtydligas att förordningen inte ger möjlighet till kompensationsrätt för endast en del av en

PROP. 2002/03:1

myndighets verksamhet, dvs. myndigheten kan antingen rekvirera ersättning för all ingående mervärdesskatt eller inte alls.

Nuvarande roll- och ansvarsfördelning för prövning och kontroll av myndigheternas rekvi- sitioner av mervärdesskatt kommer att gälla även fortsättningsvis. ESV:s roll är endast normgi- vande medan Riksskatteverket kontrollerar att utbetalningarna görs på ett korrekt sätt i syste- met. De regionala skattekontoren ansvarar för att granska deklarationer och myndigheternas redovisning av utgående mervärdesskatt. Myn- digheternas tillämpning av förordningen om in- gående mervärdesskatt granskas i övrigt inom ramen för den årliga revisionen utifrån en be- dömning av väsentlighet och risk.

För att skapa incitament att återbetala felak- tigt rekvirerad kompensation så snabbt som möjligt införs en bestämmelse om att återbetal- ning skall göras inklusive ränta. Bestämmelsen avser medel som utbetalats till myndighetens räntekonto. Motsvarande kommer att gälla för försenade inbetalningar enligt den s.k. åttapro- centsregeln. Räntenivån kommer att motsvara den ränta som myndigheten har på sitt ränte- konto.

Ingående mervärdesskatt avseende inköp som finansieras av externa bidrag

De statliga myndigheternas externa bidragsfi- nansiering har totalt sett ökat betydligt sedan kompensationssystemet infördes för ca tio år se- dan. De myndigheter som i dag omfattas av åtta- procentsregeln har exempelvis ökat sin bidrags- finansiering med ca 34 procent sedan 1996. Att de externa medlen får en allt större betydelse som finansieringskälla är en generell och tydlig trend som kan antas fortsätta. Detta innebär även att den ingående mervärdesskatt som kan hänföras till externa bidrag kan antas fortsätta att öka i omfattning. Möjligheterna att genomföra ett borttagande av bestämmelsen om åtta pro- cent på ett sätt som är statsfinansiellt neutralt på lång sikt bedöms därför vara små. En engångsvis reglering, t.ex. av berörda myndigheters anslag, är endast neutral för statsbudgeten på kort sikt eftersom det finansieringsansvar som staten skulle ta över för den ingående mervärdesskatten skulle medföra ökade kostnader i kompensa- tionssystemet i takt med att bidragsvolymerna stiger.

171

PROP. 2002/03:1

Nuvarande bestämmelse i förordningens 5 § om skyldighet för myndigheterna att inbetala åtta procent av ett externt bidrag till Riksskatteverket kommer därför att behållas, men förtydligas i fråga om vilka medel som av- ses. Procentsatsen bedöms även i dag stämma väl överens med den genomsnittliga andel mervär- desskatt som kan hänföras till inköp som görs med externa bidrag.

Från rättvisesynpunkt bör bestämmelsen omfatta alla myndigheter som erhåller externa bidrag. Bestämmelsen, som i dag endast omfattar myndigheter inom Utbildnings- och Kulturde- partementens ansvarsområden, utvidgas därför till att omfatta samtliga myndigheter som omfat- tas av förordningen. I gengäld får myndigheten även fortsättningsvis rekvirera ingående mervär- desskatt när dessa medel används för inköp av mervärdesskattepliktiga varor och tjänster.

Till skillnad från i dag kommer därmed alla externa bidrag att bära sin egen kostnad för mer- värdesskatt. De myndigheter som erhåller ex- terna bidrag och som inte omfattas av bestämmelsen i 5 § svarar för närvarande för ca 20 procent av de totala externa bidrag som tillförs staten. Eftersom dessa myndigheter enligt dagens regelverk får kompensation för all mervärdesskatt utan att betala in de åtta procent som antas motsvara den andel mervärdesskatt som belöper på externa bidrag, ökar det faktiska värdet av deras externa bidrag och därmed deras köpkraft. Denna överkompensation innebär en

kostnad för staten på ca 90 miljoner kronor per år, vilket kan jämföras med de inbetalningar enligt 5 § mervärdesskatteförordningen på ca 340 miljoner kronor som görs inom Utbildnings- och Kulturdepartementens områden.

För att undvika en alltför omfattande admi- nistration införs en miniminivå för när bestäm- melsen skall tillämpas. I normalfallet bör endast myndigheter som årligen mottar externa bidrag som totalt överstiger 5 miljoner kronor omfattas av bestämmelsen. Antalet myndigheter som omfattas av bestämmelsen kommer totalt sett att bli färre än i dag eftersom flera små myndigheter inom utbildnings- och högskoleområdet samt mindre kulturinstitutioner faller bort. Undantag kommer även fortsättningsvis att gälla för EU- bidrag till programsamarbete och forskning samt för medel som tillförs svenska myndigheter via Nordiska ministerrådet.

Genom att åttaprocentsregeln blir generell torde även risken vara liten för att kompensa- tionssystemet skapar nackdelar i förhållande till privata aktörer som får bidrag från utomstående givare. Ifall den privata aktören saknar rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående mer- värdesskatt enligt mervärdesskattelagen skulle det annars kunna vara mer fördelaktigt att ge bidraget till en statlig myndighet.

172

Skattefrågor

PROP. 2002/03:1

8 Skattefrågor

8.1Inledning

Regeringen redovisar här ett antal åtgärder på skatteområdet med effekter för budgetåret 2003 och framåt. Därutöver ger regeringen sina bedömningar i ett antal skattefrågor.

Vid beskattningen av förvärvsinkomster fö- reslås, som en del av den fortsatta gröna skat- teväxlingen, vissa justeringar av grundavdra- get. Förslag lämnas också om det fasta belop- pet i den statliga skatten på förvärvsinkomster liksom om beskattning av sjömän.

På företagsskatteområdet lämnar rege- ringen en bedömning i frågan om beskatt- ningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar och anslutande frågor.

Som en del av den fortsatta gröna skatte- växlingen föreslås förändringar av koldi- oxidskatten, energiskatten på el, avfallsskatten och skatten på naturgrus. Förslag lämnas om vissa justeringar i skattereglerna för värme- och elproduktion i kraftvärmeverk och om begränsning i koldioxidskatten för företag i kalk- och cementbranschen. Vissa ändringar i avfallsskattelagen föreslås också. Regeringen lämnar också en bedömning i frågan om en skattestrategi för alternativa drivmedel.

På punktskatteområdet föreslås vidare för ändrade regler för privatinförsel av alkohol- drycker och för beskattningen av lågpris-

cigaretter. Regeringen kommenterar också reklamskatten.

På mervärdesskatteområdet lämnas vissa bedömningar med anledning av kommande utredningsarbete kring skattesatsstrukturen. En annan bedömning rör skattelättnader på vissa byggtjänster.

Regeringen ger en bedömning i frågan om beskattningen av vissa tjänster. Vidare lämnas förslag om förlängning av skattereduktion för s.k. bredbandsanslutningar.

I ett avslutande avsnitt redovisas de finansi- ella effekterna av de skatteförslag som lämnas i denna proposition och dessutom av de för- slag i andra propositioner som lämnas i an- slutning till budgetpropositionen och i propo- sitioner senare under hösten 2002.

Ärendet och dess beredning

Lagförslag har upprättats i enlighet med för- teckningen i kapitel 3 Lagförslag. Samtliga lagförslag har under hand beretts med Riksskatteverket (RSV).

Lagrådet

Samtliga lagförslag är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse.

175

PROP. 2002/03:1

8.2Skatter på förvärvsinkomster

8.2.1Sänkt skatt på arbete som del i grön skatteväxling

Regeringens förslag: Det utrymme för skatte- sänkningar på arbete som skapas inom ramen för den gröna skatteväxlingen föreslås ut- nyttjas till höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Förslaget innebär även mindre komplicerade regler för avtrappningen av det förhöjda grundavdraget.

Grunden för den strategi för grön skatte- växling som presenterades i finansplanen för år 2001 är att höjda skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter på ar- bete. Som en del i denna strategi har skatten på arbete sänkts genom förslag i budgetpro- positionerna för 2001 och 2002 om höjda grundavdrag i inkomstbeskattningen och sänkta socialavgifter. För år 2003 föreslås att ett tredje steg tas i skatteväxlingen. Det ut- rymme för skattesänkningar på arbete som därigenom skapas föreslås utnyttjas till höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare.

Som en del av pensionsomläggningen 2003 avskaffas det särskilda grundavdraget för per- soner med folkpension, samtidigt som garan- tipension införs. Syftet är att alla personer skall omfattas av samma inkomstskatteregler och att pensionärer skall betala skatt enligt samma regler som gäller för löntagare. Således berör de här föreslagna justeringarna i grund- avdraget såväl löntagare som pensionärer.

I samband med 1990 års skattereform in- fördes av fördelningspolitiska skäl en förhöj- ning av grundavdraget i de lägre inkomst- skikten. Förhöjningen är konstruerad så att grundavdraget trappas upp successivt med 25 procent av inkomsten över en viss nivå. Med gällande prisbasbelopp för 2003 påbörjas denna upptrappning vid en taxerad förvärvs- inkomst på 72 000 kronor. Upptrappningen upphör då inkomsten uppgår till 111 200 kro- nor och det maximala grundavdraget uppgår till 25 500 kronor. Grundavdraget ligger kvar på denna nivå för inkmster upp till 118 200 kronor. Därefter trappas det ned till den nivå på 0,293 prisbasbelopp (11 400 kronor) som

tillämpas för alla med en taxerad förvärvsin- komst på 245 200 kronor eller mer.

För att begränsa de ökade marginaleffekter som avtrappningen medför bestämdes av- trappningstakten till 10 procent av den över- skjutande inkomsten, dvs. betydligt lång- sammare än upptrappningen. Genom den omvandling av den särskilda skattereduktio- nen, som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2002 med ikraftträdande från och med inkomståret 2003, har dock avtrapp- ningsreglerna blivit mer komplicerade. Av- trappningen ska enligt de beslutade reglerna ske i olika takt i tre olika inkomstskikt.

Tabell 8.1 Grundavdrag år 2003 enligt gällande regler


Taxerad förvärvsinkomst			Grundavdrag
	– 1,86 BB		0,403	BB

1,86	BB – 2,89 BB		0,403	BB + 0,25*(TI-1,86 BB)

2,89	BB – 3,04 BB		0,6605		BB
3,04	BB – 3,66 BB		0,6605		BB - 0,10*(TI- 3,04 BB)

3,66	BB – 5,615	BB	0,5985		BB - 0,14*(TI- 3,66 BB)

5,615 BB – 6,41		BB	0,3248		BB - 0,04*(TI- 5,615 BB)

6,41	BB –		0,293	BB

BB = Prisbasbelopp TI = taxerad förvärvsinkomst

För 2003 uppgår prisbasbeloppet till 38 600 kronor

Tabell 8.2 Grundavdrag år 2003 enligt gällande regler

Kronor

Taxerad förvärvsinkomst		Grundavdrag
	–71 900	15 600

72 000 – 111 100		15 700 – 25 400
111 200	– 118 200	25 500

118 300	– 141 200	25 400 – 23 200

141 300	– 216 200	23 100 – 12 700
216 300	– 245 100	12 600 – 11 500

245 200	–	11 400

De förändringar av grundavdragsreglerna som regeringen nu föreslår syftar dels till att rikta inkomstskattesänkningarna till låg- och me- delinkomsttagare, dels till att förenkla grund- avdragsreglerna.

I syfte att rikta skattesänkningarna till per- soner med låga inkomster föreslår regeringen att upptrappningen av grundavdraget påbörjas redan vid en taxerad förvärvsinkomst motsva- rande 1,38 prisbasbelopp. För 2003 innebär det att upptrappningen påbörjas vid en taxerad inkomst på 53 600 kronor. Upptrapp-

176

ningstakten bör dock reduceras något, till 17 procent. Vidare föreslås att det maximala grundavdraget höjs till 0,67 prisbasbelopp, vilket för år 2003 motsvarar 25 900 kronor. Det maximala grundavdraget för år 2003 uppnås därmed först vid en taxerad inkomst på 113 600 kronor, dvs. strax över 2,95 pris- basbelopp. Avtrappningen av grundavdraget föreslås vidare påbörjas vid en något högre taxerad förvärvsinkomst än enligt gällande regler, 3,10 prisbasbelopp. För 2003 innebär det att avtrappningen påbörjas vid en taxerad förvärvsinkomst på 120 300 kronor. Slutligen föreslås en återgång till tidigare ordning med en enhetlig avtrappningstakt på 10 procent. Avtrappningen bör liksom enligt gällande regler fortgå tills grundavdraget motsvarar 0,293 prisbasbelopp, vilket för år 2003 mot- svarar 11 400 kronor. Med de här föreslagna reglerna uppnås denna nivå år 2003 först vid en taxerad förvärvsinkomst på 264 200 kro- nor, dvs. strax över 6,87 prisbasbelopp.

Förslaget sammanfattas i tabellerna 8.3-8.4. Som framgår av figur 8.1 innebär det att grundavdraget höjs för så gott som alla med en taxerad förvärvsinkomst mellan 53 500 kronor och 264 100 kronor. Den maximala höjningen uppgår till 3 600 kronor.

Tabell 8.3 Grundavdrag år 2003 enligt regeringens för- slag

Taxerad förvärvsinkomst		Grundavdrag
	– 1,38 BB	0,403		BB

1,38	BB – 2,95 BB	0,403		BB + 0,17*(TI-1,38 BB)

2,95	BB – 3,10 BB	0,67	BB
3,10	BB – 6,87 BB	0,67	BB - 0,10*(TI- 3,10 BB)

6,87	BB –	0,293		BB

BB = Prisbasbelopp TI = taxerad förvärvsinkomst

Tabell 8.4 Grundavdrag år 2003 enligt regeringens för- slag

Kronor

Taxerad förvärvsinkomst		Grundavdrag
– 53 500		15 600
53 600 – 113 500		15 700 – 25 800

113 600	– 120 200	25 900

120 300	– 264 200	25 900 – 11 500

264 300	–	11 400

PROP. 2002/03:1

Diagram 8.1 Grundavdrag för 2003 enligt gällande reg- ler (tunn linje) samt enligt förslaget (fet linje)

30000

25000

20000

15000

10000

5000

45000

70000

95000

120000

145000

170000

195000

220000

245000

270000

De föreslagna förändringarna i grundavdraget har tagits in i 63 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

8.2.2Förändrade nivåer för socialavgifter

Regeringens förslag: Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna höjs från 8,80 till 11,08 procent av avgiftsunderlaget. Sjukför- säkringsavgiften i egenavgifterna höjs från 9,53 till 11,81 procent av avgiftsunderlaget. Arbetsskadeavgiften i både arbetsgivaravgif- terna och egenavgifterna, sänks från 1,38 till 0,68 procent av avgiftsunderlaget.

Procentsatsen för arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks från 5,84 till 3,70 procent och i egenavgifterna från 3,30 till 1,16 procent.

Den allmänna löneavgiften höjs från 2,69 procent till 3,25 procent av avgiftsunder- laget. Förändringarna skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Det sammantagna uttaget av social- och egenavgifter förändras inte.

Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat med anledning av budgetpropositio- nen för år 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:36) var att inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkoms- ter och utgifter i bl.a. sjukförsäkringssyste- met. Underlaget för socialavgifterna beräknas till totalt cirka 1 033 mdkr år 2003.

177

PROP. 2002/03:1

Sjukförsäkringsavgiften

Sjukförsäkringsavgiften är en av sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Soci- alavgifterna betalas antingen som arbetsgivar- avgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivarav- gifter betalas av arbetsgivare medan egenavgifter betalas av främst enskilda när- ingsidkare. Sjukförsäkringsavgiften uppgår för närvarande till 8,80 procent för arbetsgivare och till 9,53 procent för dem som betalar egenavgifter.

Sjukförsäkringsavgiften tas ut för finansie- ring av bl.a. utgifter för sjukpenning, rehabi- literings-, sjuk- och aktivitetsersättning, allt enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukförsäkringsavgiften skall även finansiera Centrala studiestödsnämndens kostnader för sådana studielån som avser en studerandes sjukperiod och som enligt studiestödslagen (1999:1395) inte ska återbetalas, vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltnings- kostnader, samt kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.

För 2003 beräknas de kostnader som sjuk- försäkringsavgiften ska täcka uppgå till 110,14 mdkr. Mot bakgrund härav föreslår reger- ingen att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgi- varavgifterna höjs till 11,08 procent av av- giftsunderlaget och i egenavgifterna till 11,81 procent av avgiftsunderlaget.

Arbetsskadeavgiften

Arbetsskadeavgiften uppgår för närvarande till 1,38 procent i både arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. Arbetsskadeavgiften tas ut för finansiering av utgifter för arbetsskada och vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader.

För 2003 beräknas de kostnader som ar- betsskadeavgiften ska täcka uppgå till 6,72 mdkr. Mot bakgrund härav föreslår re- geringen att arbetsskadeavgiften i arbetsgivar- avgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,68 procent av avgiftsunderlaget.

Arbetsmarknadsavgiften

Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgif- terna uppgår för närvarande till 5,84 procent av avgiftsunderlaget. I egenavgifterna uppgår avgiften till 3,30 procent av avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgift tas ut för finansiering av utgifter för arbetslöshetsersättning, aktivi- tetsstöd och lönegaranti.

För 2003 beräknas de kostnader som ar- betsmarknadsavgiften ska täcka uppgå till 36,83 mdkr. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till 3,70 procent av avgiftsunderlaget och i egenavgifterna till 1,16 procent av avgiftsunderlaget.

Det sammantagna uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift

De ovan föreslagna förändringarna avseende sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften och arbetsmarknadsavgiften ska inte leda till någon förändring av det sammantagna uttaget av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Detta föranleder en höjning av den allmänna löneav- giften med 0,56 procentenheter till 3,25 procent av avgiftsunderlaget. De före- slagna förändringarna i avgiftsnivåerna bör gälla från den 1 januari 2003 och medför änd- ringar i socialavgiftslagen (2000:980) och la- gen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Sammanfattning av förslagen om förändrade avgiftsnivåer

Förslagen om kommande nivåer på socialav- gifter och allmän löneavgift sammanfattas i tabell 8.5.

Tabell 8.5 Socialavgifter år 2003 enligt regeringens för- slag

Procent

Socialavgifter	Arbetsgivaravgifter	Egenavgifter
Sjukförsäkringsavgift	11,08	11,81
Föräldraförsäkringsavgift	2,20	2,20

Ålderspensionsavgift	10,21	10,21

Efterlevandepensionsavgift	1,70	1,70
Arbetsmarknadsavgift	3,70	1,16

Arbetsskadeavgift	0,68	0,68

S:a socialavgifter	29,57	27,76
Allmän löneavgift	3,25	3,25

S:a socialavgifter och allmän
löneavgift	32,82	31,01

178

8.2.3Det fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster

Regeringens förslag: Den statliga skatt om 200 kronor som utgår på förvärvsinkomster för fysiska personer skall även vid 2004 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt.

Skälen för regeringens förslag: Statlig in- komstskatt på förvärvsinkomster utgår dels med ett fast belopp om 200 kronor, dels med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns samt med 25 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som över- stiger en övre skiktgräns. Det fasta beloppet om 200 kronor har under några års tid beslutats utgöra en kommunal inkomstskatt. Syftet har varit att stärka kommunernas och landstingens ekonomier. Även för år 2003 kan konstateras att kommunerna och landstingen har ett visst behov av medelsförstärkning. Regeringen föreslår därför att den fasta skatten om 200 kronor också vid 2004 års taxering skall utgöra en kommunal inkomstskatt.

8.2.4Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

Regeringens förslag: Den skattefrihet som en- ligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2004 års taxering.

Skälen för regeringens förslag: I 2001 års budgetproposition (avsnitt 9.2.5) föreslogs att den skattefrihet, som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i 1996 års nordiska skatteavtal gäller t.o.m. 2001 års taxering för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, skulle förlängas till att gälla också vid 2002 års taxe-

PROP. 2002/03:1

ring (SFS 2000:1165). I 2002 års budgetpro- position (avsnitt 8.2.9) föreslogs att skattefri- heten skulle förlängas till att gälla också vid 2003 års taxering (SFS 2001:1054).

Ovan nämnda skattefrihet gäller emellertid inte för anställda ombord på färjor i reguljär trafik mellan Sverige och Danmark. För denna grupp undertecknades den 30 september 1999 ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark som finns fogat som bilaga 2 till la- gen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Avtalet innebär att Sverige kan beskatta sjömän med hemvist i Sverige som arbetar på danska färjor. I prop. 2000/01:89 Beskattningen av anställda om- bord på färjor mellan Sverige och Danmark föreslogs emellertid att danska s.k. nettolöner som betalas till ombordanställda på danska färjor skulle undantas från svensk skatt vid 2002 års taxering. Skattefriheten begränsades till att gälla personer som någon gång under januari månad år 2001 var anställda ombord på ett danskt skepp (SFS 2001:411). Skälet för förslaget var att anställda ombord på fartyg som är registrerade i Danskt Internationellt Skibsregister (DIS) är undantagna från dansk sjömansskatt och får i stället en nettolön som är ca 30 procent lägre än motsvarande brut- tolön. I 2002 års budgetproposition (avsnitt 8.2.9) föreslogs att även detta undantag från beskattning skulle förlängas till att gälla också vid 2003 års taxering (SFS 2001:1054).

Frågan om beskattningen av sjömännen i det nordiska skatteavtalet är en fråga som lämpligen borde lösas gemensamt inom Norden. Regeringen påbörjade under hösten 2001 en översyn av lastsjöfarten och färjenär- ingens villkor. Syftet är att utreda möjlighe- terna till en gemensam nordisk uppfattning när det gäller den framtida utformningen av de Europeiska gemenskapernas riktlinjer för statligt stöd till sjötransport. Detta uppdrag skall redovisas senast under år 2003. I avvak- tan på en gemensam nordisk lösning och re- sultatet av den översyn som inletts föreslås att skattefriheten för ombordanställda på nor- diska skepp skall gälla även vid 2004 års taxe- ring.

Förslaget har tagits in i övergångsbestäm- melserna till lagen (1996:1512) om dubbelbe- skattningsavtal mellan de nordiska länderna.

179

PROP. 2002/03:1

8.3Kapital- och företagsbeskattning

8.3.13:12-utredningen

3:12-utredningen (Fi1999:12) lämnade sitt betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) till regeringen den 18 juni 2002. Betänkandet remissbehandlas för närva- rande och remisstiden går ut den 31 oktober 2002. Regeringen kommer efter remissbe- handlingen att ta ställning till ärendets fort- satta hantering.

8.3.2Översyn av reglerna om fastighetsskatt på småhus m.m., förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt

Regeringen beslutade i juni 2002 att tillsätta en parlamentarisk kommitté, Egendomsskat- tekommittén (Fi 2002:06), som skall utreda fastighetsskatten på småhus m.m., förmögen- hetsskatten samt arvs- och gåvoskatten. Kommittén skall avsluta uppdraget senast vid utgången av 2003.

8.3.3Avskaffad kapitalvinstbeskattning av näringsbetingade andelar

Regeringens bedömning: Beskattningen av ka- pitalvinster på näringsbetingade andelar bör avskaffas och kombineras med en effektiv CFC-lagstiftning.

Skälen för regeringens bedömning:

Regeringen förklarade i budgetpropositionen för år 2002 att det är angeläget att avskaffa be- skattningen av kapitalvinster på näringsbe- tingade andelar och därmed även avdragsrät- ten för kapitalförluster på sådana andelar (prop. 2001/02:1, s. 196). Frågan rymmer många svåra och omfattande frågeställningar och ett intensivt arbete bedrivs i regerings- kansliet med inriktning att ett lagförslag skall kunna lämnas till riksdagen under våren 2003 och att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli 2003.

För att motverka oönskad skatteplanering och skatteundandragande i samband med att kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar avskaffas är det nödvändigt att vidta flera olika åtgärder för att skydda den svenska bolagsskattebasen. Som ett nödvändigt första led i denna reform av företagsbeskattningen beslutade riksdagen under våren 2002 att be- gränsa avdragsrätten för kapitalförluster på företagsägda delägarrätter och på andelar i svenska och utländska handelsbolag (prop. 2001/02:140, 2001/02:SkU25, rskr. 2001/02:274, SFS 2002:540). De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på avyttringar från och med den 7 december 2001 (delägarrätter och andelar i svenska han- delsbolag) respektive den 16 april 2002 (ut- ländska handelsbolag).

För att framförallt motverka skatteflykt genom bolag i skatteparadis bereds även ett förslag till nya regler för beskattning av s.k. CFC-bolag (controlled foreign company). Ett sådant förslag lämnades av 1998 års Före- tagsskatteutredningar. I remissförfarandet ut- sattes förslaget för hård kritik. Ett delvis helt nytt förslag till CFC-lagstiftning utarbetas därför i regeringskansliet.

8.4Energi- och miljöskattefrågor

8.4.1Grön skatteväxling

En fortsatt grön skatteväxling utgör en cen- tral del i regeringens strategi för att omvandla Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att bidra till att fastställda miljömål uppnås ge- nom en ökad miljöstyrning via skattesyste- met. Genom miljöskatter sätter man ett pris på miljön och det blir dyrare att släppa ut för- oreningar. Härigenom får hushållen ekono- miska motiv att välja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de miljörelaterade skatterna balanseras av sänk- ningar av skatterna på arbete.

I 2000 års ekonomiska vårproposition be- dömdes det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001–2010 vara

180

30 miljarder kronor. Genom förslag i budget- propositionerna för 2001 och 2002 har däref- ter en skatteväxling på sammanlagt drygt 5 miljarder kronor genomförts. Regeringens bedömning avseende det totala utrymmet för grön skatteväxling fram till 2010 kvarstår.

En fortsatt grön skatteväxling måste genomföras stegvis och varsamt och de olika stegen bör löpande följas upp vad gäller ef- fekterna för miljön, för individer och in- komstfördelning och för det svenska närings- livets konkurrenskraft. En ökad miljörelatering av skattesystemet förutsätter också en rationell energiskattestruktur, base- rad på lättförståeliga och brett accepterade principer samtidigt som skattesystemet måste vara förenligt med Sveriges medlemskap i EU. Som en integrerad del i den gröna skatteväx- lingen arbetar därför ett par utredningar med att ta fram underlag för en reformering av energi- och miljöskattestrukturen: Skattened- sättningskommittén (dir. 2001:29) om ned- sättning av energiskatt för näringslivet och Vägtrafikskatteutredningen (dir. 2001:12) om vägtrafikbeskattningen.

I denna propostion föreslås att ytterligare ett steg i skatteväxlingen tas med en omslut- ning på 2,6 miljarder kronor. De förslag till höjda energi- och miljöskatter som ingår i detta steg redovisas i de följande avsnitten.

PROP. 2002/03:1

8.4.1.1 Höjd koldioxidskatt på bränslen

Regeringens förslag: Koldioxidskatten på bränslen höjs med 16 procent. För bensin och dieselolja sänks dock energiskattesatserna lika mycket som koldioxidskattesatserna höjs. Drivmedel som endast belastas med koldioxidskatt undantas dock från denna höjning. Omläggningen utformas så att skattebelastningen för tillverkningsindustrin, jordbruks-, skogsbruks- och vatten- bruksnäringarna blir oförändrad. För alla bränslen, inklusive drivmedlen, tillkommer dock höjningar på grund av den årliga in- dexuppräkningen av skattesatserna. Skatte- satsändringarna träder i kraft den 1 januari 2003.

Skälen för regeringens förslag: I likhet med bedömningen när skatteväxlingen inleddes anser regeringen att det är viktigt att fortsätta att öka tyngden av koldioxidskatten i förhål- lande till energiskatten. Eftersom det är ange- läget att åstadkomma en begränsning av kol- dioxidutsläppen föreslås en höjning av koldioxidskatten med 16 procent. Tillsam- mans med den årliga indexuppräkningen in- nebär det att koldioxidskatten höjs från 63 till 74 öre per kg utsläppt koldioxid. Energiskat- ten ändras inte för bränslen som används för uppvärmning. För bensin och dieselolja sänks dock energiskatten med samma belopp per liter som motsvarar koldioxidskattehöjningen. När gasol, metan och naturgas används som drivmedel belastas de inte med någon energi- skatt. För att även skatten på dessa drivmedel skall vara oförändrad undantas de från höj- ningen av koldioxidskatten. Skattesatsänd- ringarna av förslaget för de vanligaste bräns- lena framgår av tabell 8.6.

Här föreslås således att beskattningen av drivmedel inte berörs av skatteväxlingen. På sikt avser dock regeringen att verka för att öka inslaget av rörliga skatter i vägtrafikbe- skattningen. I detta sammanhang är det också viktigt att bensin och dieselolja för privat bruk beskattas på ett likartat sätt. Regeringen av- vaktar dock den pågående Vägtrafikskatteut- redningens förslag om förändringar av driv- medelsskatten och utredningens analys om för- och nackdelar med en kilometerskatt.

181

PROP. 2002/03:1

Regeringen avser att återkomma med förslag när utredningen avslutat sitt arbete.

Höjningarna av koldioxidskatten utformas så att skattebelastningen för tillverkningsin- dustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna blir oförändrad. Detta åstadkoms genom att den procentuella koldi- oxidskattelättnaden för dessa sektorer höjs från 70 till 74 procent. I avsnitt 8.4.1.3 redovi- sas tillkommande skattehöjningar som sker på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna.

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 §, 6 a kap. 1, 2 och 3 §§ samt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

8.4.1.2 Höjd energiskatt på el

Regeringens förslag: Energiskatten på el höjs med 2,1 öre per kWh. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2003.

Skälen för regeringens förslag: En höjning av koldioxidskatten på fossila bränslen be- gränsar användningen av dessa, men innebär samtidigt att det relativa priset på el sjunker. Det kan medföra att elanvändningen ökar och motiverar att energiskatten på el höjs för att motverka detta. Samtidigt med den föreslagna höjningen av koldioxidskatten föreslås därför en energiskattehöjning på el med 2,1 öre per kWh för samtliga energi- skattesatser på el. Den nuvarande skattefri- heten för förbrukning av el inom tillverk- ningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna be- hålls. I följande avsnitt redovisas skattehöj- ningar som sker på grund av den årliga in- dexuppräkningen av alla skattesatser.

Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

8.4.1.3Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen (indexering)

Regeringens förslag: Höjningar sker av samt- liga energi- och koldioxidskattesatser motsva- rande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2001–juni 2002. Höjning- arna träder i kraft den 1 januari 2003.

Skälen för regeringens förslag: En automa- tisk indexuppräkning sker av skatterna på energiområdet. Varje år, senast i november, skall regeringen beräkna det kommande ka- lenderårets energi- och koldioxidskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutveck- lingen. Förändringen av skattesatserna baseras på förändringen i konsumentprisindex mellan juni månad två år före beskattningsåret och juni månad året före beskattningsåret. Vid be- räkningen av de nya skattesatser som blir följ- den av regeringens förslag till fortsatt grön skatteväxling har hänsyn tagits till den index- uppräkning som skall ske för kalenderåret 2003. För perioden juni 2001–juni 2002 har index höjts med 1,84 procent. Av förenklings- skäl görs i budgetpropositionen denna index- uppräkning för samtliga energi- och koldiox- idskattesatser, dvs. inte enbart för de skattesatser som berörs av den gröna skatte- växlingen.

Indexuppräkningen av skattesatserna på el medför en ytterligare höjning som varierar mellan 0,3 och 0,4 öre per kWh beroende på nuvarande skattesats. Totalt höjs alltså energi- skatten på el med mellan 2,4 och 2,5 öre per kWh. Den allmänna skattenivån för hushållen och servicesektorerna kommer efter höj- ningen att uppgå till 16,4 öre per kWh i vissa kommuner i norra Sverige samt till 22,3 öre per kWh för övriga delar av landet. Den sär- skilda skattesatsen för el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning höjs till 19,8 öre per kWh. Exempel på de samman- lagda föreslagna skatteförändringarna för de vanligaste drivmedlen i miljöklass 1 (MK 1) och eldningsolja samt för el presenteras i ta- bell 8.6. För el avser skattesatserna hushålls- förbrukningen i södra respektive norra de- larna av landet. Gränsen går ungefär efter en linje mellan norra Värmland och Örnsköldsvik.

182

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap. 3 § lagen om skatt på energi.

Tabell 8.6 Skattehöjningar inklusive indexuppräkning för vissa bränslen och el för år 2003

	Koldioxid-	Energi-	Indexupp-
Energislag	Koldioxid-	Energi-	upp-	Summa
Energislag	skatt	skatt	räkning	Summa
Bensin MK 1kr/liter	+ 0,23	- 0,23	+ 0,09	+ 0,09

Dieselolja MK 1
kr/m3	+ 289	- 289	+ 57	+ 57
Eldningsolja kr/m3	+ 289	0	+ 46	+ 335
El, södra Sverige
öre/kWh	–	+ 2,1	+ 0,4	+ 2,5

El, norra Sverige
öre/kWh	–	+ 2,1	+ 0,3	+ 2,4

En jämförelse mellan dagens skattesatser och de nya nivåerna redovisas i tabell 8.7. Jämförelsen avser bensin och dieselolja, båda i miljöklass 1, som är de kvaliteter som finns på bensinstationerna. Den totala punktskattesatsen omfattar både energiskatt och, i förekommande fall, koldioxidskatt.

Tabell 8.7 Nuvarande och föreslagna skattesatser på vissa bränslen och el

	Nuvarande total	Föreslagen total
Energislag	punktskattesats	punktskattesats
Bensin MK 1 kr/liter	4,62	4,71

Dieselolja MK 1, kr/m3	3 121	3 178
Eldningsolja kr/m3	2 505	2 840

El, södra Sverige öre/kWh	19,8	22,3

El, norra Sverige öre/kWh	14,0	16,4

8.4.1.4 Höjd avfallsskatt

Regeringens förslag: Skatten på avfall som de- poneras höjs från 288 till 370 kronor per ton avfall.

Skälen för regeringens förslag: Avfalls- skattelagen trädde i kraft den 1 januari 2000. Avsikten är att avfallsskatten skall öka de ekonomiska incitamenten att behandla av- fall på ett från miljö- och naturresurssyn- punkt bättre sätt. Skatten skall således be- gränsa mängden avfall som deponeras.

PROP. 2002/03:1

Enligt lagen skall skatt betalas för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år. Skatt skall också i motsvarande fall betalas för avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering.

Regeringen föreslår nu att avfallsskatten höjs från dagens 288 till 370 kronor per ton avfall. Härigenom ges både enskilda, kommuner och producenter ett ökat ekono- miskt incitament att minska mängden avfall som deponeras. Skattehöjningen, som är ett led i den gröna skatteväxlingen, ligger i linje med den avfallsstrategi som utvecklats inom EU och som primärt syftar till att styra bort mängden avfall från deponering genom minskning av mängden avfall och en ökad grad av återanvändning och återvinning.

Förslaget föranleder ändring i 4 § lagen (199:673) om skatt på avfall.

8.4.1.5 Höjd naturgrusskatt

Regeringens förslag: Skatten på naturgrus höjs från 5 till 10 kronor per ton naturgrus.

Skälen för regeringens förslag: Med natur- grus menas naturligt sorterade jordarter som till övervägande del består av fraktio- nerna sand, grus, sten och block. Naturgrus är en ändlig naturresurs. Regeringen har ti- digare uttalat (prop. 1997/98:145) att an- vändningen av naturgrus bör minimeras. Syftet med lagen om skatt på naturgrus, som trädde i kraft den 1 juli 1996, är att åstadkomma bättre hushållning med natur- grus och påskynda utvecklingen mot an- vändning av alternativa material. Enligt Naturvårdsverkets bedömning skulle så mycket som 70–80 procent av naturgrus- produkterna kunna ersättas med alternativa material, t.ex. bergkrossprodukter.

Det är generellt sett dubbelt så dyrt att till- verka bergkrossprodukter som naturgrus. Skatten avser att utjämna produktionskostna- derna mellan naturgrus och jämförbart

183

PROP. 2002/03:1

krossmaterial i syfte att öka det område inom vilket bergkrossprodukter skall kunna kon- kurrera med naturgrus.

Skattesatsen har varit oförändrad sedan skatten infördes. Vid införandet bedömdes att en skatt på 10 kronor per ton var en lämplig nivå från styrmedelssynpunkt. Bedömningen gjordes dock att en sådan skattenivå då skulle lägga ett alltför högt skattetryck på mindre företag, varför 5 kronor per ton ansågs som en rimlig avvägning.

Vid en samlad bedömning anser regeringen att skattesatsen nu bör omprövas i syfte att uppnå större miljöstyrande effekt. Regeringen föreslår att skatten på naturgrus höjs från 5 kronor till 10 kronor per ton naturgrus.

Förslaget föranleder ändring i 3 § lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus.

Svensk Bergmaterialindustri har i en skri- velse till regeringen (dnr Fi2001/4412) hem- ställt att skatten endast skall omfatta natur- grus som bryts ovan grundvattenytan, bl.a. med motiveringen att det är dessa gruslager som har betydelse som grundvattenfilter. Regeringen vill emellertid framhålla att syftet med skatten på naturgrus är betydligt vidare än endast omsorg om vattentillförseln. Någon ändring av skattens omfattning är därför inte befogad.

8.4.2Kraftvärmebeskattning m.m.

8.4.2.1Höjda skatteavdrag för bränslen som förbrukas för värmeproduktion i kraftvärmeverk

Regeringens förslag: Till den del bränslen för- brukas för värmeproduktion i kraftvärmeverk får avdrag göras för hela energiskatten och 74 procent av koldioxidskatten. Ändringen trä- der i kraft den 1 januari 2003.

Bakgrunden till regeringens förslag: I ener- gipropositionen (prop. 2001/02:143) be- dömde regeringen att möjligheterna bör un- dersökas att införa ändringar i energibeskattningen för kraftvärmeanlägg- ningar i fjärrvärmesystem som innebär att skattereglerna likställs med dem som gäller för industriellt mottryck. Vid värmeproduk- tion i kraftvärmeverk får i dag avdrag göras

för hälften av energiskatten på den del av bränsleförbrukningen som hänförs till värme- produktion. Om i stället industrins avdrags- regler införs för denna bränsleförbrukning in- nebär det att hela energiskatten och 74 procent av koldioxidskatten på bränslen får dras av. Finansdepartementet har i en depar- tementspromemoria presenterat förslag om ändrad beskattning vid kraftvärme- och vind- kraftproduktion (dnr Fi2002/2635). Prome- morian har remissbehandlats.

Promemorians förslag: Förslaget stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna: Statens energimyndighet, Svensk Energi, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svenska Gasföreningen tillstyrker försla- get. Riksskatteverket tillstyrker också försla- get, men avstyrker en temporär lösning. Svenska kommunförbundet ställer sig i allt vä- sentligt positivt till förslaget. Natur- vårdsverket ser att förslaget gynnar kraftvärmen på kondenskraftens bekostnad, men har vissa farhågor om konkurrenskraften för biobränslen kontra fossilbränslen. Svenska Bioenergiföreningen och Svenska Torvproducentföreningen vill begränsa möjlig- heten till skatteavdrag genom att införa en spärr så att anläggningar med en liten andel elproduktion endast skall kunna göra avdrag motsvarande dubbla elproduktionen.

Renhållningsverksföreningen och Renova AB anser att förslaget leder till allvarligt försäm- rad konkurrenskraft för avfallskraftvärme om sådan elproduktion inte tillåts ingå i elcertifi- katsystemet.

Skälen för regeringens förslag: En förutsätt- ning för skatteavdraget är att el- och värme- produktionen sker integrerat och samtidigt, dvs. att produktionen sker i en sammanhållen process och att förhållandena vid varje tillfälle är avgörande. För att göra tydligt att avdrag endast får göras för bränsle som medverkar i den integrerade produktionen av el och värme bör en bestämmelse införas i lagen (1994:1776) om skatt på energi om att bräns- leförbrukning som avser ånga eller hetvatten som tappas av från ång- eller hetvattensyste- met före ångturbinen i kraftvärmeverket inte omfattas av avdragsbestämmelserna. Detta

184

gäller också annan utrustning för utvinning av mekanisk energi.

Reglerna för nedsättning av energiskatter är föremål för översyn av en parlamentarisk kommitté, Skattenedsättningskommittén (dir. 2001:29). Kommittén, som tillsattes som ett led i arbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling, skall redovisa sitt arbete senast den 31 december 2002. Den fö- reslagna ändringen får därför ses som tempo- rär i avvaktan på kommitténs förslag.

Innan en förändring av skattebestämmel- serna kan genomföras fordras en prövning av kommissionen om de höjda avdragen är tillåt- liga enligt EU:s regler om statsstöd. Sverige har redan anmält förslaget om ändrade bräns- leavdrag i samband med en pågående gransk- ning av energiskattenedsättningarna för indu- strin.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 3 § och 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

8.4.2.2Biobränslenas konkurrenskraft i kraftvärmeverk

Regeringens förslag: Vid kraftvärmeproduk- tion får inte längre turordningen mellan bränslena väljas fritt vid beräkning av skatte- avdragen. I stället införs regler om proportio- nering. Sådana regler införs också i andra sammanhang där turordningen fått väljas fritt. Ändringen träder i kraft den 1 januri 2003.

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstan- serna ser fördelar med att införa regler om proportionering och tillstyrker förslaget. Riksskatteverket vill vidga området för pro- portionering och göra vissa förtydliganden i lagtexten. Svensk Energi, Svenska Fjärrvärme- föreningen och Svenska Gasföreningen har förutsatt att beskattningen av kondenskraft är oförändrad oavsett om den produceras separat eller i kombination med kraftvärme. Före- ningen Sveriges Skogsindustrier, Tekniska Verken i Linköping AB och Växjö Energi AB

PROP. 2002/03:1

motsätter sig en ändring och vill behålla nuvarande turordningsprincip.

Skälen för regeringens förslag: En central fråga är hur den här föreslagna generella sti- mulansen av kraftvärmen skall kunna uppnås utan att biobränslenas konkurrenskraft för- sämras. För att via skattereglerna minska ris- ken för en ökad fossilanvändning på bekost- nad av biobränsleanvändningen föreslås att de regler som gäller för beräkning av skatteav- dragen ändras. Kraftvärmeproducenten får enligt dagens regler välja hur den gemen- samma bränsleförbrukningen fördelas på el- produktion respektive värmeproduktion. Det har därvid varit gynnsamt att så långt möjligt hänföra beskattade fossila bränslen till elpro- duktionen, eftersom skatteavdragsbeloppet då blir större. Om flera beskattade bränslen an- vänts samtidigt har de också fått turordnas sinsemellan. I stället bör regler om proportio- nering införas. Sådana regler bör också införas när el framställs samtidigt med både kraft- värme- och kondenskraftteknik i samman- kopplade system. Likaså om värme levereras till utomstående som omfattas av nedsätt- ningreglerna för industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.

På förslag från Riksskatteverket görs en ju- stering i 6 a kap. 3 § lagen om skatt på energi där ordet ”nyttiggjord” slopas för att tydlig- göra att det är värmeproduktion i kraftvärme- verket som avses.

Frågor som berör elcertifikatsystemet tas inte upp i detta sammanhang, men elcertifi- katen kommer också att bidra till biobränsle- nas konkurrenskraft vid kraftvärmeproduk- tion.

Förslaget föranleder ändringar i 6 a kap. 3 § och 9 kap. 5 och 9 §§ lagen om skatt på energi.

8.4.2.3Slopat avdrag för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk

Regeringens förslag: Avdraget för energiskatt på el som produceras i kraftvärmeverk och som används i egen verksamhet som består av el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning slopas den 1 maj 2003. En begränsning av avdrags- rätten sker dock redan den 1 januari 2003.

185

PROP. 2002/03:1

Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remiss- instanserna tillstyrker förslaget. Renhåll- ningsverksföreningen och Renova AB anser att förslaget leder till försämrad konkur- renskraft för avfallskraftvärme och att det är helt nödvändigt att sådan kraftvärme tillåts ingå i det kommande elcertifikatsystemet.

Skälen för regeringens förslag: Vid elpro- duktion i kraftvärmeverk finns det en alterna- tiv möjlighet att i stället för bränsleavdrag göra avdrag för energiskatten på den del av den egenproducerade el som används i kraft- värmeproducentens egen verksamhet som be- står av el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning. Med nuvarande skattesatser på bränslen och el har det varit fördelaktigt att utnyttja detta av- drag om biobränslen och andra obeskattade bränslen har använts för elproduktionen. I energipropositionen bedömde regeringen att detta avdrag för energiskatten på el borde ses över. Regeringen motiverade detta med att när certifikatsystemet införs skulle ett bibe- hållande av avdragsrätten kunna ses som ett dubbelt stöd för att främja förnybar elpro- duktion.

Det har visat sig att denna avdragsmöjlighet har utnyttjats i allt större omfattning under de senaste åren. Uppenbarligen är det utnyttjan- det av avdraget för el i elpannor och värme- pumpar som ökar. Avdragsbeloppen har ökat från ca 60 miljoner kr under år 1999 till 300 miljoner kr under år 2001.

Elcertifikatsutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande Handel med elcertifikat (SOU 2001:77) att ett bibehållande av denna avdragsrätt kombinerat med ett certifikatsy- stem kunde ses som ett dubbelt stöd för att främja förnybar elproduktion. I departe- mentspromemorian Utvärdering av Skatte- växlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73) ifrågasattes om det var motiverat att behålla detta avdrag. Avdraget motverkar också syftet med de förhöjda skattesatserna på stora elpannor under vinterhalvåret om av- drag får göras för sådan elanvändning. Ett slo- pat avdrag bör minska elanvändningen för värmeproduktion, vilket stämmer överens med målen inom energipolitiken.

Det nya elcertifikatsystemet är avsett att införas den 1 maj 2003. Avdraget för energi- skatten på el bör slopas samtidigt. Redan den 1 januari 2003 minskas avdragsmöjligheterna genom att avdrag endast får göras för elför- brukning i den lokala anläggningen och att avdrag inte tillåts för förbrukning i elpannor och värmepumpar.

Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 9 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och att en särskild övergångsbestämmelse införs.

8.4.3Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende företag i kalk- och cementbranschen

Regeringens förslag: Den övergångsvis gällande begränsningsregeln avseende kalk- och ce- mentbranscherna m.m. (1,2-procentsregeln) förlängs ytterligare ett år.

Skälen för regeringens förslag: Möjlighet till skattenedsättning för den energiintensiva till- verkningsindustrin har i olika former funnits sedan 1950-talet. Sedan den 1 januari 1993 tas ingen energiskatt ut för bränslen som förbru- kas för uppvärmning inom tillverkningsindu- strin. Uttaget av koldioxidskatt för industrin har varierat, men under år 2002 har det varit 30 procent av annars gällande skatt. Härut- över gäller en särskild nedsättningsregel, 0,8- procentsregeln, för den energiintensiva indu- strin. Trots denna regel finns dock vissa före- tag inom kalk- och cementbranschen som, i avsaknad av ytterligare nedsättningsregler, skulle få en skattebelastning som allvarligt kunde hota den bedrivna verksamheten. I syfte att lindra skattebelastningen för denna bransch gäller därför fram till utgången av år 2002, med vissa begränsningar, att koldi- oxidskatten inte skall överstiga 1,2 procent av de framställda produkternas försäljningsvärde (den s.k. 1,2-procentsregeln).

Det är viktigt att energi- och koldioxidbe- skattningen har en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska industrin att konkurrera internationellt. Så länge samtliga fossilbränslen inte beskattas i konkurrentlän- derna kan skattelättnader komma att behövas.

186

Skattenedsättningskommittén (dir. 2001:29) gör för närvarande en översyn av reglerna för nedsättning av energiskatterna för vissa sekto- rer. Kommittén skall lämna sitt betänkande senast vid utgången av 2002. Regeringen fin- ner därför skäl att föreslå att 1,2-procentsre- geln får tillämpas också under 2003.

Förslaget föranleder ändringar i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1997:479) om ändring i lagen om skatt på energi.

8.4.4Direktavdrag för sluttäckningsmaterial

Regeringens förslag: Avdrag för skatt på avfall som är avsett för sluttäckning inom en avfalls- anläggning skall medges redan när avfallet förs in till en skattepliktig anläggning, om det för- varas skilt från övrigt avfall och utgörs av jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller an- nan sten. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2003.

Skälen för regeringens förslag: I betänkan- det Skatt på avfall i dag – och i framtiden (SOU 2002:9) föreslås att avdrag för skatt på avfall som är avsett för sluttäckning inom en avfallsanläggning skall medges redan när av- fallet förs in till en skattepliktig anläggning, om det förvaras skilt från övrigt avfall och ut- görs av jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalk- sten eller annan sten.

De remissinstanser som berört frågan har tillstyrkt förslaget.

Sluttäckning är den avslutande täckningsåt- gärd som krävs för att en deponi skall kunna utgöra ett säkert långsiktigt förvar samt för att den skall kunna anpassas till det omgi- vande landskapet och för framtida planerad markanvändning.

I dag får avdrag göras för aktuellt material först när det har använts. Incitament saknas då till lagring inom anläggningen. Från miljö- synpunkt bör sådan lagring uppmuntras.

Behovet av sluttäckningsmaterial kommer att öka till följd av nya EU-regler om depone- ring av avfall. Om avdragsreglerna inte ändras kan detta medföra likviditetsproblem och stora räntekostnader för de skattskyldiga. La- gens nuvarande konstruktion riskerar att ge

PROP. 2002/03:1

upphov till onödigt höga samhällskostnader och bidra till en dålig hushållning med vad som brukar kallas jungfruligt material. Ett sy- stem med direktavdrag underlättar också för de skattskyldiga att förvärva och lagra större partier lämpligt material, vilket i sin tur är fördelaktigt för sluttäckningens resultat. Regeringen anser således att avdragsreglerna för angivna material avsedda för sluttäckning bör ändras så att avdrag medges redan vid in- förseln till en anläggning.

Förslaget bedöms inte nämnvärt försvåra skattekontrollen. Verksamhetsutövare torde sakna motiv att ta emot större mängder rele- vant avfall än de behöver. Eftersom samtliga deponier förr eller senare kommer att behöva material för sluttäckning finns ett generellt incitament att hushålla med grus, lera m.m. i stället för att köpa in material för samma än- damål.

Enligt regeringens bedömning finns med hänsyn till befarade definitions- och kontroll- problem inte skäl att även andra avfallsslag än de nu uppräknade bör omfattas av rätten till direktavdrag. För dessa finns fortfarande kvar möjligheten till avdrag när de har använts.

Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 2003. Tillräckliga skäl för att låta den få retroaktiv effekt har inte kom- mit fram. Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla i fall då skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

Förslaget föranleder ändringar i 10 § lagen (1999:673) om skatt på avfall.

8.4.5Skattestrategi för alternativa drivmedel

Regeringens bedömning: Regeringen anser det angeläget att den strategi för skattenedsätt- ning för alternativa drivmedel som lades fast i budgetpropositionen för 2002 kan börja tillämpas så snart erforderliga godkännanden har erhållits från rådet och kommissionen. Konkurrenskraftiga och konkurrensneutrala villkor för de alternativa drivmedlen under år 2003 beaktas i särskild ordning i avvaktan på EG-beslut.

187

PROP. 2002/03:1

Skälen för regeringens bedömning: I budgetpropositionen för 2002 lades huvud- komponenterna för en skattestrategi för al- ternativa drivmedel fast. Enligt strategin kan skattenedsättning ske antingen via pilotpro- jekt, för vilka medges befrielse från både energi- och koldioxidskatt, eller genom gene- rell koldioxidskattebefrielse för koldioxidne- utrala drivmedel med stöd av ett rådsbeslut enligt artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT L 316, 31.10.1992 s.12, Celex 392L0081). För pilotprojekt avsattes 0,15 miljarder kronor per kalenderår. Intäktsbort- fallet för en generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel beräknades till högst 0,75 miljarder kronor per år. Det be- räknade bortfallet avses täcka såväl använd- ning av drivmedel i ren form som i blandning med andra produkter. En ansökan om 8.4-un- dantag enligt mineraloljedirektivet avseende den generella koldioxidskattebefrielsen och ansökningar för godkännande enligt stats- stödsreglerna avseende både pilotprojekt och den generella koldioxidskattebefrielsen har tillställts kommissionen. När godkännanden har erhållits återkommer regeringen till riks- dagen med förslag till de lagändringar som fordras för att skattestrategin skall kunna tillämpas.

Det är för närvarande inte möjligt att med säkerhet förutse när nödvändiga EG-beslut kommer att föreligga. I avvaktan på dessa måste konkurrenskraftiga och konkurrensne- utrala villkor garanteras under år 2003 för att säkerställa tillgången på alternativa drivmedel. Regeringen bereder denna fråga. Enligt regeringens bedömning i förra årets budget- proposition bör skattestrategin för alternativa drivmedel utformas så att den på ett kost- nadseffektivt sätt bidrar till att uppställda miljömål uppnås. Den framtida utformningen är också beroende av resultaten från det pågå- ende arbetet inom EU med olika direktiv- förslag som berör biodrivmedel.

8.5Övriga punktskattefrågor

8.5.1Privatinförselkvoter

Regeringens förslag: Den mängd spritdrycker, vin och öl som privatpersoner kan föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att skatt skall betalas i Sverige ökas från den 1 januari 2003. Från denna tidpunkt kan en privatper- son föra in 5 liter spritdryck, 52 liter vin och 64 liter öl utan att svensk skatt skall betalas. Kvoterna för s.k. starkvin och för tobakspro- dukter ändras inte.

Bakgrunden till regeringens förslag: Sverige, liksom Finland, fick vid anslutningen till EU möjlighet att tillämpa vissa begränsningar i fråga om privatpersoners införsel av alkohol- drycker och tobaksvaror från ett annat EU- land. Undantaget utformades i överensstäm- melse med ett redan gällande undantag för Danmark och hänvisade till artikel 26 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervak- ning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012) det s.k. cir- kulationsdirektivet. Enligt de regler som all- mänt gäller inom EU har en privatperson rätt att ta med sig alkohol och tobak, avsedda för eget bruk, från en annan medlemsstat utan att någon punktskatt tas ut i hemlandet. Om va- rorna tas in för kommersiella ändamål skall däremot skatt alltid betalas i Sverige. För att avgöra om fråga är om privat införsel eller införsel för kommersiellt bruk skall bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får använda sig av indikativa nivåer för denna be- dömning. Sådana indikativa nivåer får då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter mellanklassprodukter, 90 liter vin (varav högst 60 liter mousserande) och 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kg röktobak.

I december 1996 beslutade rådet att de nordiska länderna skulle få ytterligare tid för anpassning på detta område. De danska och finska undantagen skall vara helt avvecklade vid utgången av år 2003 och restriktionerna skall fram till denna tidpunkt successivt av- skaffas.

188

Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med kommissionens förslag och med vad som tidigare underhand överenskommits mellan Sverige och kommissionen, att Sverige, i lik- het med Danmark och Finland, skall få fort- sätta att till och med den 31 december 2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirektivet (rådets direktiv 2000/44/EG, EGT nr L 161, 1.7.2000 s. 82, Celex 300L0044). Direktivänd- ringen innebär att de svenska införselkvoterna successivt skall ökas och att allmänna EG- regler för privatinförsel skall gälla från och med den 1 januari 2004. Den successiva ök- ningen av kvoterna framgår av det ändrade di- rektivet. Riksdagen har, i enlighet med direk- tivets bestämmelser, beslutat om ökade kvoter för privatinförsel från och med den 1 juli 2000 (prop.1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr. 1999/2000:247), den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36) respektive den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34).

Skälen för regeringens förslag: Den av rådet beslutade ändringen av cirkulationsdirektivet innebär att införselkvoterna för spritdrycker, vin och öl skall höjas från och med den 1 januari 2003. Kvoterna för dessa drycker skall från detta datum vara 5 liter spritdryck, 52 li- ter vin och 64 liter öl. Regeringen har i propo- sition 1999/2000:121 förklarat att man skall återkomma med förslag som föranleds av en framtida nedtrappning av införselbegräns- ningarna. I enlighet härmed föreslår reger- ingen därför att införselkvoterna för sprit- drycker, vin och öl höjs till 5, 52 respektive 64 liter från och med den 1 januari 2003. Detta innebär att en privatperson från denna tid- punkt kommer att, från en annan medlems- stat, kunna föra in 5 liter spritdryck, 6 liter starkvin, 52 liter vin och 64 liter öl samt 400 cigaretter, 200 cigariller, 100 cigarrer eller 550 gram röktobak utan att betala svensk punkt- skatt. Vid större införsel skall svensk punkt- skatt betalas för varorna. Reglerna om be- skattning finns i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel.

Regeringen avser senare att återkomma till frågan inför de ytterligare ändringar i regel- verket som föranleds av upphörandet den 1 januari 2004 av undantaget från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel.

PROP. 2002/03:1

Enligt EG:s regler om tull- och skattefri import från tredje land är tull- och skattefri- heten för tobaksvaror, spritdrycker och vin begränsad till vissa kvantiteter. För varor som inte omfattas av någon kvantitativ restriktion gäller i stället att importen är tull- och skatte- fri om varornas sammanlagda värde inte över- stiger tull- och skattefrihetsbeloppet på 175 euro. Eftersom öl inte omfattas av någon re- striktion får man från tredje land, tull- och skattefritt, föra in tobaksvaror, spritdrycker och vin i enlighet med gällande restriktioner och därutöver öl eller andra varor till ett sammanlagt värde av högst 175 euro.

Sveriges undantag från EG:s regler om pri- vatinförsel från ett annat EU-land innebär att Sverige är skyldigt att tillämpa samma be- gränsningar vid den yttre gränsen som vid den inre. Dagens skattefria kvantitet på 32 liter starköl gäller därför både privatinförsel från annat EU-land och privatimport från tredje land. Reglerna beträffande import från tredje land finns i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Eftersom den svenska införselgränsen för öl föreslås ändras från och med den 1 januari 2003 bör gränsen för skattefri privatimport av öl från tredje land ändras på motsvarande sätt. Regeringen föreslår en sådan ändring i lagen om frihet från import, m.m.

8.5.2Skatt på lågpriscigaretter

Regeringens förslag: En minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris än cigaretter i den mest efterfrågade priskate- gorin införs från den 1 mars 2003.

Skälen för regeringens förslag: Genom rå- dets direktiv 2002/10/EG av den 12 februari 2002 om ändring av direktiven 92/79/EEG, 92/80/EEG och 95/59/EG när det gäller strukturer och skattesatser i fråga om punkt- beskattning av tobaksvaror (EGT L 46, 16.2.2002, s. 26, Celex 32002L0010), som trädde i kraft den 1 juli 2002, har medlems- staterna fått möjlighet att ta ut en minimi- punktskatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än detaljhandelspriset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin, förutsatt att

189

PROP. 2002/03:1

denna punktskatt inte överskrider den punkt- skatt som tas ut på cigaretter i den mest ef- terfrågade priskategorin. Detta innebär att som mest får det skattebelopp som har fast- ställts för cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin tas ut för cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris än dessa. Bestämmel- sen skall ge medlemsstaterna en bättre möj- lighet att lösa problem med priskrig eller en dramatiskt ökad tillgång på billiga cigaretter på marknaden. Före den senaste ändringen av tobaksskattedirektiven fick medlemsstaterna ta ut en minimipunktskatt på cigaretter förut- satt att denna inte medförde en höjning av den totala skattebelastningen till mer än 90 procent av den totala skattebelastningen på den mest efterfrågade priskategorin av ciga- retter.

Under senare tid har ett antal s.k. lågpris- cigaretter lanserats på den svenska mark- naden. De första lågpriscigaretterna introdu- cerades i Sverige sommaren 2001. Cigaretterna har ett pris som per paket ligger cirka 10 kronor under priset på ett cigarett- paket i den mest efterfrågade priskategorin. Dessa lågpriscigaretters andel av marknaden har successivt ökat och står för närvarande för cirka 10 procent av cigarettkonsumtionen i landet. Även i andra medlemsstater har denna kategori av cigaretter tagit marknadsandelar. Det låga priset på dessa cigaretter medför risk för att cigarrettrökningen kommer att öka. Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på ci- garetter inte är alltför lågt. I proposition 2001/02:127 anförde regeringen därför att det finns skäl att med stöd av den nya bestämmel- sen i direktiv 2002/10/EG införa en minimi- punktskatt för cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris än cigaretter i den mest ef- terfrågade priskategorin. Regeringen uppgav i propositionen att man avsåg att återkomma med ett sådant förslag i budgetpropositionen för 2003.

Enligt gällande EG-regler på tobaksskatte- området skall punktskatt på cigaretter tas ut dels med en skatt per styck, dels med en pro- portionell skatt som beräknas på det högsta detaljhandelspriset på cigaretterna. Detaljhan- delspriset fastställs av tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, av importören. Den svenska punktskatten på cigaretter tas ut

med 20 öre/styck och med 39,2 procent av detaljhandelspriset.

Genom direktiv 2002/10/EG har en be- stämmelse införts som innebär att ett fast mi- nimibelopp per 1000 cigaretter, 60 euro, skall tas ut på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Från den 1 juli 2006 skall detta belopp vara 64 euro. Detta krav skall gälla ut- över det nuvarande kravet att punktskatten på cigaretter skall vara minst 57 procent av de- taljhandelspriset på cigaretter i den mest ef- terfrågade priskategorin. Medlemsstater som tar ut en punktskatt på minst 95 euro per 1000 cigaretter behöver inte uppfylla 57-pro- centkravet. Från den 1 juli 2006 skall detta belopp vara 101 euro. Det sammanlagda mi- nimipunktskattebeloppet på cigaretter skall bestämmas på grundval av priset på cigaretter i den mest efterfrågade prisklassen enligt upp- gifter som sammanställs per den 1 januari varje år.

Priset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin i Sverige är för närvarande 37:50 kronor för en förpackning med 20 cigaretter. Den totala punktskatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin uppgår där- med till sammanlagt 18:70 kronor per 20-pack cigaretter eller till 935 kronor per 1000 ciga- retter. Enligt EG-reglerna skulle det således vara möjligt att ta ut detta skattebelopp på samtliga cigaretter som har ett lägre detalj- handelspris än 37:50 kronor. Regeringen be- dömer dock att det inte är lämpligt att fast- ställa minimipunktskatten till 100 procent av detta skattebelopp med hänsyn till att en så- dan höjning av punktskatten på lågprisciga- retter skulle kunna öka risken för smuggling av cigaretter. En för låg minimipunktskatt skulle dock inte få någon större effekt på ciga- rettkonsumtionen. Vid en samlad bedömning utifrån nuvarande förhållanden har regeringen funnit att en minimipunktskatt som uppgår till 90 procent av den punktskatt som tas ut på cigaretter i den mest efterfrågade priskatego- rin bör införas. Detta innebär att enligt hu- vudregeln skall punktskatt tas ut med 20 öre/styck och med 39,2 procent av detaljhan- delspriset. Punktskatten skall dock alltid lägst tas ut med 90 procent av den punktskatt som skall tas ut på cigaretter i den mest efterfrå- gade priskategorin. Regeringen föreslår att minimipunktskatten införs från den 1 mars 2003. Ett tidigare ikraftträdande skulle med-

190

föra administrativa problem för tillver- kare/importörer och för Riksskatteverket (RSV).

För att regeringen skall kunna fastställa pri- set på cigaretter i den mest efterfrågade pris- kategorin krävs att regeringen har uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika pris- kategorierna. En skyldighet för tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om ciga- retter som importeras från tredje land, för im- portören att lämna sådana uppgifter om för- säljningen till RSV bör därför införas. Uppgifterna skall omfatta tiden den 1 oktober det föregående året t.o.m. den 30 september det innevarande året. Uppgifterna skall lämnas till RSV senast den 31 oktober det inneva- rande året. Med ledning av dessa uppgifter skall regeringen sedan fastställa vilken priska- tegori som skall utgöra den mest efterfrågade priskategorin och fastställa minimi- punktskatten för det efterföljande kalender- året.

För tiden den 1 mars till och med den 31 december 2003 bör minimiskattesatsen fastställas med ledning av nu föreliggande uppgifter om priset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Såsom ovan nämnts är skatten på dessa cigaretter för när- varande 935 kronor per 1000 cigaretter. 90 procent av detta belopp är 841:50 kronor. Den skatt som under 2003 lägst skall tas ut per cigarett föreslås därför vara 84 öre.

8.5.3Reklamskatten

1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande SOU 1997:53 ett avskaffande av lagen om skatt på annonser och reklam.

Regeringen uttalade i prop. 1997/98:150 att man anser att reklamskatten bör avskaffas. Man konstaterade dock att det vid detta till- fälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvar- liga problem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker föreslogs ett avskaffande av reklamskatten i denna del. Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades den 1 januari 1999.

Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr.

PROP. 2002/03:1

2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.

Frågan har prioriterats i budgetberedningen men regeringen har funnit, med beaktande av de budgetpolitiska målen, att förutsättningar för finansiering av ett avskaffande av den res- terande reklamskatten för närvarande inte fö- religger.

8.6Mervärdesskattefrågor

8.6.1Skattesatserna utreds

Regeringens bedömning: Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (rskr. 2001/02:199, bet. 2001/02:SkU18) skall en utredning tillsättas med uppdrag att se över tillämpningsområdet för bl.a. de reducerade mervärdesskattesatserna. Översynen syftar till att kartlägga och begränsa nuvarande avgräns- ningsproblem. I uppdraget skall även ingå att analysera mervärdesskattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördelningsmässiga och statsfinansiella aspekter.

Skälen för regeringens bedömning: 1990- 91 års skattereform innebar för mervärdes- skattens del att basen för skatten breddades. Ambitionen var att skapa en generell och neutral beskattning. I princip all omsättning av varor och tjänster skulle omfattas och be- skattas med en enhetlig skattesats. Av bl.a. fördelningspolitiska, kulturpolitiska och branschekonomiska skäl har skattesänk- ningar därefter kommit att genomföras för tillhandahållande av vissa typer av varor och tjänster. För närvarande tillämpas tre skat- tesatser 25 procent (normalskattesatsen), 12 procent och 6 procent. Dessutom un- dantas särskilt angivna tillhandahållanden från beskattning.

Det kan konstateras att varje avvikelse från tillämpningsområdet för normalskattesatsen riskerar att medföra avgränsningsproblem. I ett antal riksdagsmotioner har man pekat på dessa problem och framhållit att gränsdrag-

191

PROP. 2002/03:1

ningarna, mellan de olika skattesatserna och också mellan områdena för beskattning och ickebeskattning, har kommit att framstå som svårbegripliga, godtyckliga och orättvisa. Med anledning av detta riktade riksdagen ett till- kännagivande till regeringen om att en över- syn borde göras av tillämpningsområdena för de reducerade skattesatserna.

Översynen bör syfta till en begränsning av avgränsningsproblemen och även innefatta en analys av skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördel- ningspolitiska och statsfinansiella aspekter (rskr. 2001/02:199, bet. 2001/02:SkU18).

Ett arbete med att ta fram direktiv till ut- redningen pågår för närvarande inom Finansdepartementet. Avsikten är att utred- ningen skall tillsättas senare under hösten 2002.

8.6.2Skattelättnad för vissa byggtjänster

Regeringens bedömning: En sänkning av mer- värdesskattekostnaden bör prövas för stu- dentbostäder och äldrebostäder. I syfte att tillgodose huvudsakligen ungdomarnas bo- stadsbehov vill regeringen även pröva förut- sättningarna för att på ett kostnadseffektivt sätt minska boendekostnaderna genom en sänkning av mervärdesskattekostnaderna för produktion av mindre hyreslägenheter.

Skälen för regeringens bedömning: Reger- ingen har under avsnitt 4.5.1.1 ”Verksamhets- område Bostadsförsörjning” (utgiftsområde 18) redogjort för sina ambitioner att pröva nya former av åtgärder för att stimulera bo- stadsbyggandet. En sänkning av mervärdes- skattekostnaden bör prövas för produktion av studentbostäder och äldrebostäder. För att tillgodose huvudsakligen ungdomarnas bo- stadsbehov vill regeringen även pröva förut- sättningarna för att på ett kostnadseffektivt sätt minska boendekostnaderna genom en sänkning av mervärdesskattekostnaderna för produktion av mindre hyreslägenheter.

När det gäller den närmare avgränsningen av de byggprojekt som kan komma ifråga för en sänkning av mervärdesskattekostnaden krävs noggranna överväganden. Reglerna bör

ges en sådan utformning att de inte leder till senareläggning av byggprojekt som redan nu kan påbörjas. Kravet på förutsebarhet och klarhet i skattelagstiftningen måste beaktas. Byggherren måste redan vid projekteringen av ett nytt bygge ha möjlighet att bedöma skat- tekonsekvenserna. Även kontrollaspekterna är av stor vikt.

För att utröna om sänkningen får avsedd verkan, bör åtgärden tidsbegränsas till att gälla projekt som påbörjas före utgången av 2006 och utvärderas tillsammans med de övriga stöd som finns för de aktuella bostadstyperna. Stöd utgår bl. a. genom förordningen (2000:588) om statligt investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter och ge- nom förordningen (2001:531) om statligt in- vesteringsbidrag för nybyggnad av bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist.

Vid analysen av på vilket sätt mervärdes- skattesänkningen lämpligen bör genomföras bör förutsättningarna för en återbäring av mervärdesskatten i form av en skattereduk- tion övervägas.

8.7Övriga skattefrågor

8.7.1Utvärdering av ROT-liknande åtgärder

Genom riksdagsskrivelse 2001/02:332 har skatteutskottet till regeringen överlämnat be- tänkandet 2001/02:SkU28 ROT-avdragets effekter. I betänkandet påtalas vikten av att analys-, uppföljnings- och utvärderingsåtgär- der vidtas i samband med eventuella skatte- lättnader av ROT-avdragsliknande karaktär. Regeringen har tagit del av betänkandet och avser att i framtiden ta hänsyn till vad skatte- utskottet anfört.

8.7.2Tjänstebeskattningsutredningen

Den stigande arbetslösheten under 1990-talets första hälft aktualiserade frågan om huruvida en stimulans av den privata tjänstesektorn skulle kunna öka den aggregerade sysselsätt- ningen och bidra till att minska arbetslöshe- ten. Regeringen tillkallade därför hösten 1996 en utredning med uppdrag att analysera de

192

samhällsekonomiska effekterna av åtgärder som syftar till att stimulera utbud och efter- frågan på privat tillhandahållna tjänster. Fokus skulle särskilt riktas mot förväntade effekter på arbetslöshet och sysselsättning i privat och offentlig sektor. Utredningen antog namnet Tjänstebeskattningsutredningen och över- lämnade i mars 1997 betänkandet ”Skatter, tjänster och sysselsättning” (SOU 1997:17). Utredningen lämnade förslag om skattelätt- nader som, förutom att minska arbetslöshe- ten, syftade till att motverka svartarbete. Se- nare analyser har dock visat att åtgärder av detta slag för att begränsa svartarbetets om- fattning tenderar att bli offentligt-finansiellt kostsamma och ineffektiva.

Sedan utredningen lämnade sitt betänkande har läget på arbetsmarknaden dessutom för- ändrats avsevärt. Den öppna arbetslösheten har halverats och i flera sektorer, bl.a. inom delar av tjänstesektorn, är det snarare tenden- ser till arbetskraftsbrist som behöver upp- märksammas. Regeringen ser därför inte nå- got behov av att genomföra de av utredningen föreslagna åtgärderna. Detta gäller även de förslag som lämnades 1994 av den s.k. Tjäns- teutredningen i betänkandet ”Uppskattad sysselsättning – om skatternas betydelse för den privata tjänstesektorn” (SOU 1994:43).

8.7.3Skattereduktion för utgifter för s.k. bredbandsanslutningar

Regeringens förslag: Möjligheten för fysiska och juridiska personer att få skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation förlängs med ett år.

Skälen för regeringens förslag: Reglerna om skattereduktion för utgifter vid s.k. bred- bandsanslutningar infördes den 1 januari 2001 för att stimulera enskilda till att delta i upp- byggnaden av en ny IT-struktur och ingår som ett led i den IT-politik som regeringen lade fast i propositionen Ett informations- samhälle för alla (prop. 1999/2000:86). Skat- tereduktionen ges vid debiteringen av slutlig skatt vid 2002 eller 2003 års taxering. I un- derlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perio- den den 1 januari 2001 – den 31 december

PROP. 2002/03:1

2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.

Det har nu visat sig att bredbandsutbygg- naden har blivit försenad. Detta beror bl.a. på det förändrade marknadsläget och den korta grävsäsongen i landets norra delar. Hitintills har endast ca 1230 ansökningar om skattere- duktion kommit in till skattemyndigheten.

Mot denna bakgrund är regeringen av uppfattningen att tiden måste utsträckas yt- terligare ett år för att möjliggöra för fysiska och juridiska personer att kunna ansöka om skattereduktion för utgifter för bred- bandsanslutningar. Regeringen föreslår därför att lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation ändras så att skattere- duktionen även ges vid debiteringen av slutlig skatt på grund av 2004 års taxering.

Förlängningen av skattereduktionen inne- bär inte någon förändring av den beräknade ekonomiska ramen.

8.8Andra förslag i särpropositioner under hösten 2002

Mervärdesskattefrågor m.m.

Regeringen avser att under hösten lägga fram förslag till justeringar i mervärdesskattelagen (1994:200), främst i syfte att ytterligare an- passa lagen till EG:s mervärdesskattesystem. Justeringarna är huvudsakligen av systema- tisk-teknisk karaktär. Förslagen rör bl.a. be- stämmelser om omsättningsland och beskatt- ningsunderlag samt återbetalning av ingående skatt som hänför sig till omsättning utom- lands. Regeringen avser också att i samma proposition föreslå att nystartade företag på begäran skall få uppskov i tre månader med betalningen av preliminär skatt om inte sär- skilda skäl talar mot detta. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 2003.

Några av dessa förslag kan medföra ringa offentlig-finansiella effekter. Flertalet av för- slagen kommer dock inte att påverka statsin- täkterna.

193

PROP. 2002/03:1

8.9Offentlig-finansiella effekter

I detta avsnitt redovisas de offentlig-finan- siella effekterna av de förslag till förändrade skatteregler som lämnas eller aviseras i denna proposition.

Budgeteffekter för 2003–2004 redovisas i tabell 8.7. Fyra olika typer av effekter redovi- sas. Först anges bruttoeffekterna som beskri- ver den statiskt beräknade förändringen i in- täkterna från den skatt som regeländringen avser (räknat på helår) utan beaktande av eventuella indirekta effekter.

Därefter redovisas kalenderårseffekten på statsbudgeten för år 2003-2004. Denna redo- visning sker i kassamässiga termer, vilket in- nebär att olika slag av uppbördsförskjutningar i skatte- och avgiftsuttaget beaktas. Sådana förskjutningar förekommer i olika stor ut- sträckning och med olika tidsprofil för olika skatter. En kassamässig redovisning är bland annat av betydelse vid beräkningen av statens lånebehov.

Vid en bedömning av de kortsiktiga eko- nomiska effekterna av olika åtgärder är den periodiserade nettoeffekten för den konsoli- derade offentliga sektorn mest relevant. I den periodiserade redovisningen förläggs föränd- ringar i skatte- och avgiftsintäkter till det in- komstår skatten eller avgiften avser. Vidare har i nettoeffekten även tagits hänsyn till olika slag av indirekta effekter på skatteintäkterna i stort och på offentliga utgifter. Den periodi- serade nettoeffekten redovisas också för åren 2003–2004.

Slutligen redovisas den varaktiga nettobud- geteffekten för varje åtgärd. Den ger ett mått på den långsiktiga kostnaden för offentlig sektor av de olika åtgärderna. Avvikelser mel- lan varaktiga effekter och de periodiserade årseffekterna beror bl.a. på fördröjd övervält- ring av vissa skatter på andra skattebaser. Vid temporära åtgärder utgörs den varaktiga ef- fekten av räntan på nuvärdet av framtida sal- doförändringar.

Den inkomstberäkning för 2003 som re- dovisas i kapitel 5 baseras både på de förslag till förändrade skatteregler som presenterats här och på bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Där redovisas inkomsterna i nominella termer. De offenlig-finansiella ef- fekterna av de olika förslagen som redovisas i

detta avsnitt har däremot beräknats utifrån 2003 års priser och volymer.

Förslag i budgetpropositionen

Förslaget om att låta det fasta beloppet om 200 kronor vid beskattningen av förvärvsinkoms- ter utgöra en kommunal skatt ytterligare ett år beräknas försvaga statsbudgeten med 1,3 miljarder kronor 2003.

Förslaget att förlänga det tillfälliga syssel- sättningsstödet till kommuner och landsting med ett år beräknas försvaga statsbudgeten med 2,3 miljarder kronor 2003 och 0,7 miljarder kronor 2004.

Den beräknade budgeteffekten av förslaget om förlängning av övergångsbestämmelserna avseende beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet är försumbar.

De föreslagna åtgärderna inom ramen för grön skatteväxling har för 2003 en total om- slutning på 2,6 miljarder kronor i periodise- rade nettotermer. Förslaget om höjda grund- avdrag beräknas ge en varaktig nettobudgetförsvagning med samma belopp från 2003. På grund av uppbördsförskjut- ningar blir dock den kassamässiga effekten för staten något lägre 2003. Kostnaden för den föreslagna höjningen finansieras genom en höjning av koldioxidskatten med 16 procent, vilket ger en periodiserad nettoförstärkning av den offentliga sektorns budget med 0,74 mil- jarder kronor år 2003. Vidare ger den före- slagna höjningen av energiskatten på el en pe- riodiserad nettoförstärkning på 1,47 miljarder kronor år 2003. Förslaget om en höjning av avfallsskatten med 82 kronor per ton ger en periodiserad nettoförstärkning på 0,27 miljar- der kronor och förslaget om höjd skatt på na- turgrus ger en budgetförstärkning på 0,09 miljarder kronor.

De föreslagna förändringarna i reglerna av- seende beskattning av bränslen och el som an- vänds i kraftvärmeverk beräknas sammantaget medföra ökade punktskatteintäkter på 0,4 miljarder kronor. Till följd av indirekta effek- ter på intäkterna från bolagsskatten bedöms den periodiserade nettobudgetförstärkningen för den konsoliderade offentliga sektorn uppgå till totalt 0,3 miljarder kronor. Försla- get om sänkt skatt för bränslen som används för värmeproduktion i kraftvärmeverk beräk- nas ge en nettoförsvagning av den offentliga sektorns budget om knappt 0,3 miljarder kro-

194

nor i periodiserade termer. Denna förändring uppvägs dock av förslaget om tvingande regler för beräkning av bränsleförbrukningens fördel- ning mellan el- respektive värmeproduktion. De föreslagna reglerna beräknas medföra en nettobudgetförstärkning på 0,2 miljarder kro- nor år 2003. Därtill kommer effekten av att slopa avdraget för energiskatt på internförbru- kad el. Det beräknas medföra en nettobud- getförstärkning på knappt 0,4 miljarder kro- nor.

Den föreslagna förlängningen av begräns- ningsregeln avseende koldioxiduttaget för kalk- och cementbranscherna m.m. beräknas medföra en obetydlig offentlig-finansiell budgeteffekt. Detta gäller även förslaget om direktavdrag för sluttäckningsmaterial.

Den offentlig-finansiella effekten av skatte- strategin för alternativa drivmedel redovisades i budgetpropositionen för 2002. De har därför redan beaktats i de intäktsberäkningar som redovisas i kapitel 5 i denna proposition. Det gäller även effekten av ändrade regler för pri- vatinförsel av vissa alkoholdrycker.

Förslaget om en minimipunktskatt på ciga- retter beräknas ge en nettobudgetförstärkning på drygt 0,4 miljarder kronor i periodiserade termer år 2003. Av detta belopp utgör drygt 0,1 miljarder kronor ökade mervärdesskatte- intäkter. Till följd av de indirekta effekter som uppstår till följd av skattehöjningens inverkan på konsumentprisindex blir dock den varak- tiga nettoeffekten något mindre.

PROP. 2002/03:1

Förslag i andra propositioner

De förändringar i beskattningen av kapital- vinster på näringsbetingade andelar som re- geringen avser att föreslå riksdagen under vå- ren 2003 beräknas inte påverka statsbudgeten för 2003. För en skattelättnad för vissa bygg- tjänster föreslår regeringen att ett utrymme på 1,8 miljarder kronor, räknat som helårseffekt, avsätts i budgeten för fyra år. En sådan skatte- reduktion förväntas dock ge full offentlig-fi- nansiell effekt först från och med 2004. För 2003 förutsätts endast en fjärdedel av helårs- effekten tas i anspråk. Således föreslår reger- ingen att en ram på 0,4 miljarder kronor av- sätts i budgeten för 2003 för detta ändamål.

Samlade effekter av skatteåtgärderna

Sammantaget medför de här redovisade åt- gärderna en nettoförstärkning av budgeten för offentlig sektor 2003 på drygt 0,2 miljarder kronor i periodiserade termer. Den varaktiga budgeteffekten är dock marginell. För 2004, då den fulla kalen- derårseffekten av skattelättnaden för vissa byggtjänster ingår, består den samlade netto- effekten av en försvagning av den offentliga sektorns budget på drygt 1,3 miljarder kro- nor.

För statsbudgeten innebär de här				redovi-
sade	åtgärderna	en	försvagning		på
2,8 miljarder kronor		i	kassamässiga	termer
2003.

195

PROP. 2002/03:1

Tabell 8.8 Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet i BP 2003 m.m.

Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2003-2004 samt varaktiga effekter för offentlig sektor

Miljarder kronor

			Staten		Offentlig sektor
							Varaktig
	I kraft	Bruttoeffekt 1					effekt off
	I kraft	Bruttoeffekt 1	2003	2004	2003	2004	sekt
I. Förslag i budgetpropositionen
Förvärvsinkomstskatt

Omvandlingav 200-kronan till
kommunal skatt	1/1 2003	-1,30	-1,30	0,00	0,00	0,00	0,00

Tillfälligt sysselsättnignsstöd till
kommunsektorn	1/1 2003	-3,10	-2,30	-0,70	0,00	0,00	0,00

Grön skatteväxling

Höjda grundavdrag	1/1 2003	-2,60	-2,38	-2,60	-2,60	-2,60	-2,60
Höjd koldioxidskatt med 16 procent	1/1 2003	0,73	0,78	0,79	0,74	0,66	0,64

Höjd energiskatt på el med 2,1 öre	1/1 2003	1,54	1,64	1,67	1,47	1,32	1,29

Höjd avfallsskatt	1/1 2003	0,32	0,23	0,31	0,28	0,30	0,27
Höjd skatt på naturgrus	1/1 2003	0,12	0,08	0,09	0,09	0,09	0,09

Energiskatt

Ändrade regler för kraftvärmeverk,
totalt	1/1 2003	0,39	0,36	0,29	0,29	0,29	0,29

varav
tvingande regler för proportionering	1/1 2003	0,27	0,25	0,20	0,20	0,20	0,20

sänkt skatt för bränslen	1/1 2003	-0,38	-0,35	-0,28	-0,28	-0,28	-0,28

slopat avdrag internförbrukad el	1/1 2003 2	0,50	0,46	0,37	0,37	0,37	0,37

Tobaksskatt

Minimiskatt på cigaretter	1/3 2003	0,30	0,38	0,39	0,42	0,36	0,36

Delsumma		-3,60	-2,51	0,24	0,69	0,42	0,34

II. Förslag i andra propositioner
Skattelättnad för vissa byggtjänster		-1,78	-0,30	-1,78	-0,44	-1,78	-0,35


Delsumma		-1,78	-0,30	-1,78	-0,44	-1,78	-0,35
Summa total		-5,38	-2,81	-1,54	0,25	-1,36	-0,01

1Med bruttoeffekt av ses endast den direkta effekten på den skatt som regeländringen avser.

2Den 1 januari 2003 föreslås endast en begräsning av avdragsmöjligheterna träda i kraft. Avdraget föreslås slopas först från och med den 1 maj 2003.

196

Tilläggsbudget

PROP. 2002/03:1

9Tilläggsbudget

9.1Förslag till tilläggsbudget för Skälen för regeringens förslag: Presstöds-

2002

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra an- slag och anvisa nya anslag. De förändringar av gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som regeringen anser bör tas upp, redovisas i det följande.

Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar med 9 126 miljoner kronor netto. De föreslagna ökningarna av anslagen uppgår till 10 587 mil- joner kronor och de föreslagna minskningarna uppgår till 1 460 miljoner kronor.

Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budge- teringsmarginalen 2002 till 0,3 miljarder kronor.

9.2Tilläggsbudget per utgiftsområde

9.2.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 790 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 27:1 Presstöds- nämnden och Taltidningsnämnden ökas med 200 000 kronor.

nämnden och Taltidningsnämnden har under senare år fått flera uppdrag av regeringen utan att ytterligare medel tillförts verksamheten. Press- stödsnämnden har bl.a. genomfört ett uppdrag att kartlägga och analysera situationen för me- dier som främst riktar sig till invandrare och na- tionella minoriteter. Mot denna bakgrund anser regeringen att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden bör ökas med 200 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 27:1 Statens biograf- byrå minskas.

27:5 Granskningsnämnden för radio och TV

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 964 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 27:5 Gransknings- nämnden för radio och TV ökas med 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet anmäl- ningar till Granskningsnämnden för radio och TV ökade kraftigt under 2001. Ökningen har fortsatt under 2002. För att möta den ökade till- strömningen av anmälningar anser regeringen att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV behöver ökas med 300 000 kronor. Finan- siering sker genom att det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid upp- förda anslaget 27:1 Statens biografbyrå minskas.

199

PROP. 2002/03:1

46:1 Allmänna val

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 270 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:1 Allmänna val

ökas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Från anslaget betalas bl.a. kostnader för administrationen av de allmänna valen. En del i detta är förtidsröst- ningen på Posten Sverige AB:s postkontor. Till följd av de strukturförändringar som Posten Sverige AB för närvarande genomgår har kost- naderna för att bibehålla den höga ambitions- nivån för poströstningen blivit högre än tidigare beräknat. På tilläggsbudget i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen ökades anslaget med 25 000 000 kronor för ändamålet. Efter att 2002 års val genomförts gör regeringen bedöm- ningen att ytterligare medel behöver tillföras för att täcka kostnaderna för förtidsröstningen. Regeringen anser därför att ytterligare 25 000 000 kronor behöver tillföras anslaget 46:1

Allmänna val.

46:2 Justitiekanslern

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 16 111 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 46:2 Justitiekanslern

ökas med 650 000 kronor. Finansiering sker ge- nom att anslaget 46:4 Svensk författningssamling minskas med 650 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Justitiekanslern behöver under hösten 2002 bl.a. kunna öka in- spektionsverksamheten och göra det möjligt för anställda att delta i Kompetensrådets utveck- lingsprogram. För att möta dessa behov behöver anslaget 46:2 Justitiekanslern ökas med 650 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 46:4 Svensk författningssamling minskas med 650 000 kronor.

90:1 Kungliga hov- och slottsstaten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 83 516 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 3 474 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De investeringar som görs för att förbättra säkerheten på Stock- holms slott medför ökade kostnader för drift, övervakning och underhåll. Regeringen anser därför att ytterligare 3 000 000 kronor behövs för sådana åtgärder. En teknisk justering för pris- och löneomräkningen med 474 000 kronor bör också göras. Anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten behöver således ökas med sammanlagt 3 474 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom en minskning av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:8

Kammarkollegiet.

90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 49 097 000 kronor.

Riksdagsstyrelsens förslag: Anslaget 90:4 Riksda- gens ombudsmän, justitieombudsmännen ökas med 2 800 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader minskas med 2 800 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag: Löne- kostnaderna ökar till följd av ett nytt kollektiv- avtal mellan Domstolsverket och Jusek rörande löner för chefsdomare. I budgetpropositionen för 2002 behandlades frågan om tilläggsbudget angående höjd anslagsnivå 2002 för dessa löne- kostnadshöjningar. Riksdagsstyrelsen anser där- för att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän, ju- stitieombudsmännen behöver ökas med 2 800 000 kronor. Finansiering sker genom en motsva-

200

PROP. 2002/03:1

rande minskning av anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.

90:5 Regeringskansliet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 073 549 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 90:5 Regeringskans- liet m.m. minskas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 90:5

Regeringskansliet m.m. minskas med 25 000 000 kronor eftersom utgifter för räntor, amorte- ringar och vissa underhållsåtgärder m.m. för statsflygplanen och dess verksamhet skall finan- sieras från det under utgiftsområde 6 Totalför- svar uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

1:6 Statistiska centralbyrån

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 397 264 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Statistiska cen- tralbyrån ökas med 7 100 000 kronor.

Anslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltnings- kostnader minskas med 8 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2002 finansplan m.m. avsnitt 1.3.2 och bil. 4 redovisades riktlinjer för det fortsatta arbetet med konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån har beräknat kostna- derna för 2002 för att utreda och genomföra dessa riktlinjer. Regeringen anser att ytterligare medel behöver tillföras för att bl.a. införa en ny indexkonstruktion och för ytterligare utredning av den s.k. egnahemsposten. Därutöver behöver ytterligare medel tillföras för att möjliggöra utveckling av producentprisindex avseende varor

9.2.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och tjänster samt för utveckling av det inom EU

och finansförvaltning

1:1 Konjunkturinstitutet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 858 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Konjunktur- institutet ökas med 1 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:1

Konjunkturinstitutet behöver ökas med 1 300 000 kronor för att institutet skall kunna tidigarelägga metodutveckling för Konjunkturbarometern och Hushållens inköpsplaner (HIP) samt för andra åtgärder i verksamheten. Finansiering sker genom att anslaget 2:3 Riksgäldskontoret: För- valtningskostnader minskas.

harmoniserade konsumentprisindexet, HIKP. Sammantaget anser regeringen att anslaget 1:6

Statistiska centralbyrån av dessa skäl behöver ökas med 7 100 000 kronor.

Anslaget 2:3 Riksgäldskontoret: Förvaltnings- kostnader minskas med 8 400 000 kronor för att finansiera ökningar av anslagen 1:1 Konjunktur- institutet och 1:6 Statistiska centralbyrån.

1:8 Kammarkollegiet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 914 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Kammarkolle- giet minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av ökningen av det under utgifts- område 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:1

Kungliga hov- och slottsstaten bör anslaget 1:8

Kammarkollegiet minskas med 3 000 000 kronor.

201

PROP. 2002/03:1

9.2.3Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifter inom anslaget 4:8 Rättsmedici-

4:1 Polisorganisationen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 13 117 532 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Polisorganisa- tionen ökas med 890 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 4:1

Polisorganisationen behöver ökas med 1 250 000 kronor till följd av att frågor avseende bered- skapspolisen, NBC (Nuclear, Biological, Che- micals) och viss samverkan med Försvarsmakten som tidigare handlagts inom Säkerhetspolisen har överförts till Rikspolisstyrelsen. Finansiering sker genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med 1 250 000 kronor.

Antalet antagna till polisutbildningen i Umeå har under 2002 ökats jämfört med tidigare be- räkningar. Detta innebär att kostnaderna för studiemedel kommer att öka. Utgifterna på det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda an- slaget 25:2 Studiemedel m.m. beräknas därmed öka med 360 000 kronor. För att finansiera dessa ökade utgifter minskas anslaget 4:1 Polisorgani- sationen med 360 000 kronor.

Sammantaget innebär detta att anslaget 4:1 Polisorganisationen ökas med 890 000 kronor.

4:2 Säkerhetspolisen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 566 280 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med 24 250 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 4:2

Säkerhetspolisen minskas med 1 250 000 kronor till följd av att frågor som tidigare handlagts inom Säkerhetspolisen har överförts till Rikspo- lisstyrelsen.

Vidare anser regeringen att anslaget 4:2 Säker- hetspolisen behöver minskas för att finansiera

nalverket, anslaget 4:10 Brottsoffermyndigheten, anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott, anslaget 4:13 Kostnader för vissa skadere- gleringar och det under utgiftsområde 9 Hälso- vård, sjukvård och social omsorg uppförda an- slaget 18:2 Statens institutionsstyrelse.

Sammantaget innebär detta att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med 24 250 000 kronor.

4:5 Domstolsväsendet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 618 492 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Domstolsväsen- det m.m. ökas med 16 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: År 1999 trädde miljöbalken i kraft och miljödomstolarna inrät- tades. Detta har inneburit merkostnader för domstolsväsendet. Anslaget 4:5 Domstolsväsen- det m.m. behöver därför ökas med 21 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med motsva- rande belopp.

Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:88, bet. 2000/01:JuU24, rskr. 2000/01:223) att Sjöfarts- verket skall svara för sjöfartsregistret i stället för Stockholms tingsrätt. Verksamheten flyttades över den 1 december 2001. För att finansiera Sjöfartsverkets ökade driftskostnader skall an- slaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. minskas med 4 400 000 kronor.

Vidare anser regeringen att anslaget 4:5 Dom- stolsväsendet m.m. behöver minskas med 300 000 kronor för att finansiera ökade utgifter inom an- slaget 4:9 Gentekniknämnden.

Sammantaget innebär detta att anslaget 4:5

Domstolsväsendet m.m. ökas med 16 300 000 kronor.

202

4:8 Rättsmedicinalverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 204 202 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:8 Rättsmedicinal- verket ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet under- sökningar inom Rättsmedicinalverkets rättspsy- kiatriska, rättsmedicinska och rättskemiska verk- samheter har ökat. Myndigheten kan inte möta volymökningarna med nuvarande resurser. För att ge Rättsmedicinalverket förutsättningar att möta efterfrågan ifråga om bl.a. rättspsykiatriska undersökningar anser regeringen att anslaget 4:8

Rättsmedicinalverket behöver ökas med 7 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med mot- svarande belopp.

4:9 Gentekniknämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 783 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:9 Genteknik- nämnden ökas med 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Under 2002 har en slutreglering gjorts av premierna för de av- talsenliga tjänstepensionsförsäkringarna avse- ende 2001 vilket medfört ytterligare utgifter för nämnden. För att detta inte skall drabba verk- samheten behövs 150 000 kronor. Vidare skall nämnden flytta till nya lokaler och för installa- tions- och ombyggnadskostnader behövs 150 000 kronor.

Sammantaget innebär detta att anslaget 4:9 Gentekniknämnden ökas med 300 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 4:5 Dom- stolsväsendet m.m. minskas med motsvarande belopp.

PROP. 2002/03:1

4:10 Brottsoffermyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 719 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:10 Brottsoffer- myndigheten ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet ansök- ningar om brottsskadeersättning har ökat under innevarande år. För att kunna hantera den ökande ärendetillströmningen har Brottsoffer- myndigheten anställt mer personal. Utgifterna för detta ryms inte inom anvisade anslagsmedel. För att ge myndigheten möjligheter att klara volymökningarna anser regeringen att anslaget 4:10 Brottsoffermyndigheten bör ökas med 2 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 4:2 Sä- kerhetspolisen minskas med motsvarande belopp.

4:11 Ersättning för skador på grund av brott

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 58 500 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott ökas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för skador på grund av brott bestäms av antalet be- viljade ansökningar och brottsskadeersättning- ens storlek. Summan av de ersättningar som kommer att betalas ut beräknas komma att över- skrida anvisade anslagsmedel. Regeringen anser därför att anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av brott behöver höjas med 4 000 000 kro- nor. Finansiering sker genom att anslaget 4:2 Sä- kerhetspolisen minskas med motsvarande belopp.

203

PROP. 2002/03:1

4:12 Rättshjälpskostnader m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 802 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:12 Rättshjälps- kostnader m.m. ökas med 90 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna på rättshjälpsanslaget har ökat under de senaste åren. Anvisade medel är otillräckliga. Därför bör anslaget 4:12 Rättshjälpskostnader m.m. ökas med 90 000 000 kronor.

4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 399 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 6 000 000 kronor.

Anslaget 4:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar minskas med 2 000 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet ökar. An- slaget 4:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. behöver därför ökas med 6 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 4:2 Sä- kerhetspolisen minskas med 4 000 000 kronor och genom att anslaget 4:14 Avgifter till vissa inter- nationella sammanslutningar minskas med 2 000 000 kronor.

9.2.4Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

5:3 Bidrag till vissa internationella organisationer

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 500 435 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:3 Bidrag till vissa internationella organisationer ökas med 166 000 000 kronor.

Anslaget 5:2 Ekonomiskt bistånd för svenska medborgare i utlandet m.m. samt diverse

kostnader	för rättsväsendet minskas	med
3 000 000	kronor och anslaget 5:6	Freds-

främjande verksamhet minskas med 49 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Fler och mer kostnadskrävande fredsbevarande operationer har beslutats av Förenta Nationerna. Sverige deltar i finansieringen av dessa operationer ge- nom att betala obligatoriska avgifter. Anslaget 5:3 Bidrag till vissa internationella organisationer behöver därför ökas med 166 000 000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 5:2

Ekonomiskt bistånd för svenska medborgare i ut- landet m.m. samt diverse kostnader för rättsvä- sendet minskas med 3 000 000 kronor och ge- nom att anslaget 5:6 Fredsfrämjande verksamhet minskas med 49 000 000 kronor.

5:4 Nordiska ministerrådet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 296 771 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 5:4 Nordiska mi- nisterrådet ökas med 32 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sverige deltar i finansieringen av Nordiska ministerrådet genom att betala obligatoriska avgifter. Avgiften beräk- nas nu bli högre än vad som tidigare budgeterats. Anslaget 5:4 Nordiska ministerrådet behöver därför ökas med 32 000 000 kronor.

5:5 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 115 000 kronor.

204

Regeringens förslag: Anslaget 5:5 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ökas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sverige deltar i finansieringen av Organisationen för ekono- miskt samarbete och utveckling (OECD) ge- nom att betala obligatoriska avgifter. Avgiften beräknas nu bli högre än vad som tidigare bud- geterats. Anslaget 5:5 Organisationen för ekono- miskt samarbete och utveckling (OECD) behöver därför ökas med 7 000 000 kronor.

9.2.5Utgiftsområde 6 Totalförsvar

6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 334 908 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Förbandsverk- samhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. ökas med 30 000 000 kronor.

Anslaget 6:4 Funktionen Försörjning med in- dustrivaror minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utgifter för räntor, amorteringar och vissa underhållsåtgär- der för statsflygplanen skall i fortsättningen budgeteras på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. som därför behöver ökas med 25 000 000 kro- nor. Vidare ökas anslaget med 5 000 000 kronor för att finansiera Försvarsmaktens utgifter i samband med köp av hundar från hundskolan i Sollefteå.

Finansiering sker genom att det under ut- giftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. minskas med 25 000 000 kronor och genom att anslaget 6:4

Funktionen Försörjning med industrivaror mins- kas med 5 000 000 kronor.

PROP. 2002/03:1

6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 257 071 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Materiel, an- läggningar samt forskning och teknikutveckling

ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2002 minskades anslaget 6:2 Materiel, anlägg- ningar samt forskning och teknikutveckling med 15 000 000 kronor för att finansiera en ökning av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. i sam- band med statliga lån och garantier till svensk industri. Eftersom några avtal om statliga lån el- ler garantier ännu inte har träffats anser reger- ingen att medlen skall återföras till anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik- utveckling som därför ökas med 15 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. minskas med motsvarande belopp.

6:19 Krisberedskapsmyndigheten

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 59 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:19 Krisbered- skapsmyndigheten ökas med 7 500 000 kronor. Anslaget 6:3 Funktionen Civil ledning minskas med 3 500 000 kronor och anslaget 6:21 Civilt försvar minskas med 17 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt riksda- gens beslut har Krisberedskapsmyndigheten in- rättats den 1 juli 2002 (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261). Anslaget 6:19 Krisberedskapsmyndigheten behöver ökas med 3 500 000 kronor eftersom myndigheten tagit över utgifter för lokaler på Liljeholmen från Överstyrelsen för civil beredskap. Anslaget 6:3

205

PROP. 2002/03:1

Funktionen Civil ledning minskas med motsva- rande belopp.

Utgifter på 4 000 000 kronor för informa- tionsverksamhet, som hittills beräknats under anslaget 6:21 Civilt försvar, avser förvaltnings- uppgifter som utförs av Krisberedskapsmyndig- heten och som därför i fortsättningen skall be- räknas under anslaget 6:19 Krisberedskapsmyn- digheten.

Sammantaget bör alltså anslaget 6:19

Krisberedskapsmyndigheten ökas med 7 500 000 kronor. Anslaget 6:21 Civilt försvar minskas med 17 000 000 kronor för att finansiera ök- ningen med 4 000 000 kronor av Krisbered- skapsmyndighetens anslag och för att finansiera ökningen av anslaget 7:3 Ersättning för verksam- het vid räddningstjänst m.m.

7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 20 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. ökas med 13 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Enligt rädd- ningstjänstlagen (1986:1102) har en kommun vid stora kostnadskrävande räddningsinsatser rätt till viss ersättning från staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överskrider självrisken. Regeringens bedömning är att 33 000 000 kronor kommer att behövas för detta ändamål under 2002. Anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. behöver därför ökas med 13 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:21 Civilt försvar mins- kas med motsvarande belopp.

9.2.6Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

12:2 Mottagande av asylsökande

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 212 364 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande ökas med 600 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Inströmningen av asylsökande har ökat bl.a. till följd av Sveriges operativa inträde i Schengensamarbetet och en markant ökning av antalet asylsökande från Irak. Sammantaget har detta medfört att fler personer än beräknat tas emot i Migrationsverkets mot- tagandesystem. Anslagna medel räcker inte för att ta emot det nu beräknade antalet asylsö- kande. Anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande behöver därför ökas med 600 000 000 kronor.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 97 028 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:5 Offentligt bi- träde i utlänningsärenden ökas med 35 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsö- kande har ökat och därmed också utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden. Anslaget 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden behö- ver därför ökas med 35 000 000 kronor.

9.2.7Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 179 000 000 kronor.

206

Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Sjukvårdsför- måner m.m. ökas med 300 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Från anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. betalas bl.a. utgifter för vård som svenska turister fått i andra EU- länder och vård av svenska pensionärer bosatta i andra EU-länder samt ersättning till landstingen för s.k. konventionsvård. Sveriges förpliktelser beträffande mellanstatliga betalningar inom EU på sjukvårdsområdet regleras av EG-regler. Kostnaderna för EU-vård har ökat de senaste åren. För att betalningarna för EU-vård skall ske inom föreskrivna tidsfrister och för att försäk- ringskassorna skall kunna betala ersättning till landstingen för s.k. konventionsvård behöver anslaget ökas med 300 000 000 kronor.

18:2 Statens institutionsstyrelse

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 671 765 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 18:2 Statens institu- tionsstyrelse ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: När den straff- rättsliga påföljden sluten ungdomsvård trädde i kraft 1999 inrättades tio vårdplatser. Denna på- följd har emellertid fått betydligt större tillämp- ning än vad som förutsågs. Statens institutions- styrelse (SiS) bedöms komma att behöva dispo- nera drygt 70 platser i sluten ungdomsvård. Även efterfrågan på platser vid de särskilda ung- domshemmen har ökat och köer förekommer. SiS har under senare år successivt tillförts medel för finansiering av ett ökat antal platser i ung- domsvård. Regeringen anser att anslaget 18:2

Statens institutionsstyrelse behöver ökas med 6 000 000 kronor för att tillgodose behovet av platser i sluten ungdomsvård.

Finansiering sker genom att det under utgifts- område 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med motsvarande be- lopp.

PROP. 2002/03:1

9.2.8Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

19:1 Sjukpenning och rehabilitering, m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 48 205 022 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 2 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sjukfrånvaron fortsätter att öka vilket får till följd att utgifterna för sjukpenning ökar. De medel som hittills har anvisats för 2002 bedöms vara otillräckliga. An- slaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. behöver därför ökas med 2 000 000 000 kronor.

19:2 Förtidspensioner

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 47 838 490 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:2 Förtidspensio- ner ökas med 2 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att antalet långtidssjukskrivna ökat kraftigt un- der de senaste åren fortsätter antalet förtidspen- sionärer att öka. Det medför att utgifterna för förtidspension ökar. De medel som anvisats för 2002 bedöms vara otillräckliga. Anslaget 19:2 Förtidspensioner behöver därför ökas med 2 000 000 000 kronor.

19:3 Handikappersättning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 098 465 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:3 Handikapp- ersättning ökas med 58 000 000 kronor.

207

PROP. 2002/03:1

Skälen för regeringens förslag: Tidigare år har retroaktiva utbetalningar av handikappersättning beräknats med en schablon. Vid årsskiftet för- ändrades bokföringsrutinerna så att dessa utbe- talningar bokförs med korrekta belopp. Det har resulterat i högre utfall. Den totala utgiften för staten blir inte större utan förändringen innebär en omfördelning av utgifter från folkpensions- förmåner till handikappersättning. Anslaget 19:3

Handikappersättning bör därför ökas med 58 000 000 kronor. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppförda anslaget 20:1 Ålders- pensioner minskas med 58 000 000 kronor.

19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 000 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 19:5 Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Ersättning be- talas till arbetsgivare som anställer personer som uppbär tre fjärdedels förtidspension eller sjukbi- drag och som står till arbetsmarknadens förfo- gande med resterande arbetsförmåga. Utgifterna för detta ekonomiska stöd beror på fakturerings- rutiner, retroaktiva utbetalningar och på en ök- ning av antalet förtidspensionärer som får syssel- sättning. De medel som anvisades i statsbudge- ten bedöms vara otillräckliga. Anslaget 19:5

Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensio- närer behöver därför ökas med 3 000 000 kronor.

9.2.9Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

20:1 Ålderspensioner

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 579 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 20:1 Ålderspensio- ner minskas med 58 000 000 kronor

Skälen för regeringens förslag: För att finansi- era ökade utgifter på det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- kapp uppförda anslaget 19:3 Handikapp- ersättning, som följd av en teknisk justering mellan utgifter för folkpensionsförmåner och handikappersättning, bör anslaget 20:1 Ålders- pensioner minskas med 58 000 000 kronor.

9.2.10 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag om 36 023 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:2 Bidrag till ar- betslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 100 000 000 kronor.

Skälen till regeringens förslag: Den högsta dag- penningen och grundbeloppet inom arbetslös- hetsförsäkringen höjdes den 1 juli 2002. Höj- ningen påverkar även stödnivåerna inom vuxen- studiestödet där medelsbehovet beräknas öka med 100 000 000 kronor. Regeringen anser att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör minskas med 100 000 000 kronor för att finansiera en ökning av det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m.

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag om 4 682 582 000 kronor.

208

PROP. 2002/03:1

Regeringens förslag: Anslaget 22:3 Köp av ar- betsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finan- siera ökade utgifter på det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid upp- förda anslaget 28:36 Filmstöd bör anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kost- nader minskas med 30 000 000 kronor.

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 358 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 22:11 Bidrag till lö- negarantiersättning ökas med 838 300 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet konkur- ser och det genomsnittliga antalet anställda vid konkursföretag har under första halvåret 2002 varit högre än förväntat. Ersättningsnivåerna per person har också stigit kraftigt. Regeringen be- dömer att utgifterna för lönegarantiersättning kommer att överstiga anvisade medel. Anslaget 23:11 Bidrag till lönegarantiersättning behöver därför ökas med 838 300 000 kronor. Finansie- ring sker genom att det under utgiftsområde 15 Studiestöd uppförda anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 838 300 000 kronor.

9.2.11 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

23:1 Arbetsmiljöverket

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 561 461 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 23:1 Arbetsmiljöver- ket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 550 000 kronor under 2003.

Skälen för regeringens förslag: Utfästelser om bidrag för regional skyddsombudsverksamhet lämnas till arbetsmarknadens parter. Slutbetal- ningen för 2002 års verksamhet sker först under 2003, när de organisationer som har fått löften om bidrag har lämnat en ekonomisk redogörelse för verksamheten. Ett bemyndigande behövs för att detta åtagande skall kunna göras.

23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 46 000 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för anslaget 23:3 Särskilda utbild- ningsinsatser m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 34 200 000 kronor under 2003.

Skälen för regeringens förslag: Utfästelser om bidrag lämnas till arbetsmarknadens parter för funktionsutbildning, styrelserepresentantutbild- ning och allmänna informationsinsatser inom arbetslivsområdet samt EU-bevakning. Slutbe- talningen för 2002 års verksamhet sker först un- der 2003, när de organisationer som har fått löf- ten om bidrag har lämnat en ekonomisk redogö- relse för verksamheten. Ett bemyndigande be- hövs för att detta åtagande skall kunna göras.

9.2.12 Utgiftsområde 15 Studiestöd

25:2 Studiemedel m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 328 520 000 kronor.

209

PROP. 2002/03:1

Regeringens förslag: Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 837 940 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Fler poliser be- höver rekryteras och detta kräver att polisutbild- ningen byggs ut. Polisutbildningen i Umeå ut- ökas därför med 24 platser under hösten 2002. Studiestödskostnaden för denna ökning beräk- nas uppgå till 360 000 kronor för 2002. Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. behöver därför ökas med detta belopp. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:1 Polisorganisationen minskas med 360 000 kronor.

Anslaget 25:2 Studiemedel m.m. skall också minskas med 838 300 000 kronor för att finan- siera ökningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning. Sammantaget skall där- med anslaget 25:2 Studiemedel m.m. minskas med 837 940 000 kronor.

25:4 Vuxenstudiestöd m.m.

finansiera en ökning av anslaget 25:8 Bidrag till vissa organisationer m.m.

Sammantaget skall därmed anslaget 25:4

Vuxenstudiestöd m.m. ökas med 85 000 000 kronor.

25:8 Bidrag till vissa organisationer m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 40 241 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:8 Bidrag till vissa organisationer m.m. ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Antalet stude- rande som har ansökt om bidrag vid korttidsstu- dier har ökat så kraftigt att anvisade medel inte bedöms räcka. Anslaget 25:8 Bidrag till vissa or- ganisationer m.m. bör därför ökas med 15 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. minskas med motsvarande belopp.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 432 664 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 25:4 Vuxenstudie- stöd m.m. ökas med 85 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den högsta dagpenningen och grundbeloppet inom arbets- löshetsförsäkringen höjdes den 1 juli 2002. Dessa höjningar påverkar även stödnivåerna för vissa vuxenstudiestöd. Studiestödskostnaden för 2002 beräknas öka med 100 000 000 kronor. Anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. bör därför ökas med detta belopp.

Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknadspolitik upp- förda anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd minskas med 100 000 000 kronor.

Anslaget 25:4 Vuxenstudiestöd m.m. skall dock minskas med 15 000 000 kronor för att

9.2.13Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

25:24 Göteborgs universitet: Grundutbildning 25:30 Linköpings universitet: Grundutbildning

25:34 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

25:38 Karlstads universitet: Grundutbildning

25:40 Växjö universitet: Grundutbildning

25:42 Örebro universitet: Grundutbildning

25:44 Mitthögskolan: Grundutbildning

25:46 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

25:48 Malmö högskola: Grundutbildning

25:50 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

25:56 Högskolan i Borås: Grundutbildning

210

PROP. 2002/03:1

25:60 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

25:68 Lärarhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning

25:70 Södertörns högskola: Grundutbildning

25:72 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på samman- lagt 8 567 502 000 kronor.

Regeringens förslag: De i tabell 9.1 uppräknade anslagen ökas respektive minskas med de belopp som anges.

Skälen för regeringens förslag: I syfte att åstad- komma ett bättre utnyttjande av utbildnings- platser inom högskolornas grundutbildning bör en omfördelning göras av platser och anvisade medel. Utbildningsvolymerna vid Göteborgs universitet, Örebro universitet, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Halmstad och Stiftelsen Högskolan i Jönköping föreslås öka genom att lärosätena ges utökade takbelopp. Högskolan i Borås föreslås erhålla ett ökat takbelopp för att möjliggöra åtgärder för att ge invandrade aka- demiker ökade möjligheter till att komplettera tidigare utbildning och för att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Sammanlagt uppgår dessa ökningar till 80 490 000 kronor.

I budgetpropositionen för 2002 föreslog re- geringen ett omfattande utbildningsprogram för obehöriga lärare (särskilda lärarutbildningar, SÄL II). Programmet skall pågå fram till 2006 och ge utrymme för 4 000 lärare att komplettera sin utbildning till en lärarexamen. För SÄL II angavs särskilt att bl. a. modersmålslärare och specialpedagoger skulle utbildas. Behovet av så- väl modersmålslärare som lärare i svenska som andra språk är dock mer omfattande än det som kan hanteras inom ramen för SÄL II. Vid Lärar- högskolan i Stockholm finns Nationellt centrum för invandrare och svenska som andra språk. Detta centrum har utvecklat en kompetens som kan tjäna som stöd för de lärosäten som utbildar i svenska som andra språk. Regeringen föreslår att vissa lärosäten ges möjlighet att genom ett utökat uppdrag satsa på att utbilda modersmåls-

lärare, lärare i svenska som andra språk i samver- kan med nämnda Centrum samt specialpedago- ger. Sammantaget uppgår satsningen till 66 610 000 kronor.

För att finansiera dessa ökningar minskas an- talet platser och anvisade medel för andra läro- säten med 147 100 000 kronor.

Tabell 9.1 Omfördelning av högskoleplatser

Kronor

	Ökning av anslag
25:24 Göteborgs universitet:
Grundutbildning	23 007 000

25:30 Linköpings universitet:
Grundutbildning	572 000

25:42 Örebro universitet: Grund-
utbildning	30 689 000

25:48 Malmö högskola: Grund-
utbildning	18 004 000

25:50 Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning	20 000 000

25:56 Högskolan i Borås: Grund-
utbildning	3 500 000

25:60 Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning	20 000 000

25:68 Lärarhögskolan i Stock-
holm: Grundutbildning	26 328 000

25:72 Enskilda utbildningsan-
ordnare på högskoleområdet
m.m.: Stiftelsen Högskolan i
Jönköping	5 000 000

Summa	147 100 000
	Minskning av anslag
25:34 Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning	41 700 000

25:38 Karlstads universitet:
Grundutbildning	7 500 000

25:40 Växjö universitet: Grund-
utbildning	7 500 000

25:44 Mitthögskolan: Grundut-
bildning	40 000 000

25:46 Blekinge tekniska högskola:
Grundutbildning	38 000 000

25:70 Södertörns högskola:
Grundutbildning	12 400 000

Summa	147 100 000

211

PROP. 2002/03:1

Ekonomisk förpliktelse utfärdad av Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar rege- ringen att ikläda staten ekonomisk förpliktelse till förmån för Fysikhuset Stockholm KB intill ett belopp av 1 700 000 000 kronor där åtagandet får ha en löptid längst till och med den 1 december 2025.

Anslagen 25:27 Stockholms universitet: Forsk- ning och forskarutbildning och 25:35 Kungl. Tek- niska högskolan: Forskning och forskarutbildning får även användas för att betala en avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är för- enade med detta åtagande.

Skälen för regeringens förslag: Riksrevisions- verket har vid granskning av årsredovisningarna för Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet i en särskild rapport uppmärksammat att lärosätena i avtal - som reglerar uppförande och förhyrning av lokaler för Stockholms cent- rum för fysik, astronomi och bioteknik - iklätt staten vissa långsiktiga ekonomiska förpliktelser.

Riksgäldskontoret har granskat en i samman- hanget utfärdad handling betecknad garantiför- bindelse, enligt vilken lärosätena för svenska staten såsom för egen skuld bl.a. garanterar sina skyldigheter enligt ingånget hyresavtal med Fy- sikhuset Stockholm KB. Enligt Riksgäldskonto- ret utgör den utfärdade handlingen en ekono- misk förpliktelse som enligt regeringsformen och lagen (1996:1059) om statsbudgeten förut- sätter riksdagens bemyndigande. För ett sådant åtagande skall förmånstagaren betala en avgift som täcker statens finansiella risk och övriga kostnader för åtagandet.

Regeringen konstaterar med förvåning att lä- rosätena har träffat avtal som medför ekono- miska förpliktelser utan att ha haft rätt till detta. Handlandet är oacceptabelt. I den uppkomna situationen anser regeringen att denna ekono- miska förpliktelse måste hanteras på ett korrekt sätt.

Regeringen inhämtar därför nu i efterhand från riksdagen ett bemyndigande att ikläda staten en ekonomisk förpliktelse till förmån för Fysikhuset Stockholm KB på högst 1 700 000 000 kronor.

Regeringen begär dessutom riksdagens godkännande av att anslagen 25:27 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning och 25:35 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning får användas för att täcka kostnaden för den finansiella risken och övriga kostnader för detta åtagande.

Regeringen avser att uppdra åt Riksgälds- kontoret att administrera åtagandet och att be- räkna dess kostnader för staten. De berörda an- slagen kommer sedan att belastas med den avgift som skall betalas till Riksgäldskontorets garanti- verksamhet.

9.2.14Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

27:1 Statens biografbyrå

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 363 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 27:1 Statens bio- grafbyrå minskas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansi- era höjningen av de under utgiftsområde 1 Ri- kets styrelse uppförda anslagen 27:1 Presstöds- nämnden och Taltidningsnämnden samt 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV minskas anslaget 27:1 Statens biografbyrå med 500 000 kronor.

28:36 Filmstöd

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 209 738 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 28:36 Filmstöd ökas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Svensk film har haft stora framgångar under senare år, vilket skapat ett finansieringsproblem för filmbran- schen. Ytterst få filmer kan produceras utan

212

filmstöd och när många filmer är framgångsrika tar de tillgängliga medlen slut snabbare. Proble- met gäller särskilt det publikrelaterade stödet i 2000 års filmavtal, men drabbar även andra for- mer av produktionsstöd till svensk film. Från så- väl kultur- som näringspolitiska utgångspunkter är det viktigt att det årligen kan produceras mel- lan 20-25 svenska långfilmer. Utan resurstill- skott skulle en situation uppstå som riskerar att leda till att filmproduktionen kraftigt minskar. Regeringen anser därför att anslaget 28:36 Film- stöd bör ökas med 30 000 000 kronor. Finansie- ring sker genom att det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med motsvarande belopp.

9.2.15Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 105 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk håll- barhet minskas med 80 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Efterfrågan på bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet har varit lägre än vad reger- ingen beräknat (se utgiftsområde 18 avsnitt 4.8.11) och anslaget 31:11 Bidrag till bostads- investeringar som främjar ekologisk hållbarhet kan minskas med 80 000 000 kronor.

32:1 Länsstyrelserna m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 966 812 000 kronor.

PROP. 2002/03:1

Regeringens förslag: Anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 884 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 31:3 Statens bostadskre- ditnämnd: Förvaltningskostnader minskas med 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den pågående försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län innebär bl.a. att skogsvårdsstyrelsen har inordnats i länsstyrelsen t.o.m. 2006. Med anledning av att arbetet med miljökvalitetsmålet Levande skogar därmed skall utföras av Länsstyrelsen i Gotlands län, ökas an- slaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. med 184 000 kronor.

Landshövdingen i Stockholms län har i upp- drag att överlägga med kommunerna i Stock- holms län och andra relevanta parter om möjliga åtgärder för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i länet. Arbetet finansieras del- vis med anslaget för länsstyrelserna. Ytterligare medel behöver dock tillföras för att uppdraget skall kunna fullföljas. Regeringen anser att ansla- get 32:1 Länsstyrelserna m.m. bör ökas med 700 000 kronor.

Finansiering av ökningarna sker genom att an- slaget 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvalt- ningskostnader minskas med 700 000 kronor samt genom att det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande när- ingar uppförda anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisa- tionen minskas med 184 000 kronor.

9.2.16Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

34:4 Sanering och återställning av förorenade områden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 418 746 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 21 000 000 kronor.

213

PROP. 2002/03:1

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:4

Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 21 000 000 kronor för att finansiera en ökning av det under utgiftsområde 4 Rättsvä- sendet uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. Finansieringsåtgärden bedöms inte påverka sanerings- och återställningsverksamheten för innevarande år.

34:9 Statens strålskyddsinstitut

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 100 923 000 kronor. Något bemyndigande att ingå ekono- miska förpliktelser har inte lämnats.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 34:9 Statens strål- skyddsinstitut ingå ekonomiska förpliktelser i samband med strålskyddsforskning som, inklu- sive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter på

högst 10 000 000	kronor	under	2003,	högst
7 000 000 kronor	under	2004	och	högst
4 000 000 kronor under 2005.

Skälen för regeringens förslag: Statens strål- skyddsinstitut finansierar grundläggande och tillsynsrelaterad strålskyddsforskning. För att förbättra förutsättningarna för planering och ge- nomförande av strålskyddsforskningen är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att för detta ändamål ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 10 000 000 kronor un- der 2003, högst 7 000 000 kronor under 2004 och högst 4 000 000 kronor under 2005.

9.2.17 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

36:2 Väghållning och statsbidrag

Regeringens förslag: Regeringen får låta Vägverket ta upp lån om högst 785 000 000 kronor i Riks- gäldskontoret för byggandet av Svinesundsbron.

Skälen för regeringens förslag: Svinesundsbro- projektet är planerat som ett gemensamt, norskt-svenskt, avgiftsfinansierat broprojekt. Enligt väglagen har regeringen rätt att besluta om föreskrifter för vägavgifter för nya vägar. Avgiften kommer att bli 100 kronor för tunga fordon och 20 kronor för personbilar. Den slut- liga utformningen av rabattsystem för pendlare är inte klart och kommer att fastställas först efter överläggningar med den norska staten.

Regeringen bör få låta Vägverket ta upp lån på högst 785 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för byggandet av bron.

Lånet kommer att återbetalas under 20 år, i första hand med framtida vägavgifter och i andra hand med medel från anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag.

36:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier, m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:5 Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med ut- delning från AB Swedcarrier, m.m. får även an- vändas för att betala den av Riksgäldskontoret beräknade riskavspeglande avgift som avser sta- tens leasingåtaganden till förmån för Scandlines.

Skälen för regeringens förslag: Affärsverket statens järnvägars investeringar har i stor ut- sträckning finansierats genom s.k. cross-border leasing där en utländsk investerare har förvärvat rullande material från Statens järnvägar för att därefter hyra tillbaka utrustningen till företaget. Sedan 1996 har leasingportföljen kompletterats med leaseholdtransaktioner där Statens järnvägar överlåtit nyttjanderätten till sin utrustning till en utländsk investerare som hyrt tillbaka utrust- ningen till företaget. Det totala betalningsåta- gandet för samtliga leasingkontrakt uppgick vid slutet av 2001 till 9 558 miljoner kronor.

Vid bolagiseringen av Affärsverket statens järnvägar har det av formella och ekonomiska skäl inte varit möjligt eller lämpligt att föra över all egendom, personal och administration till de

214

nya bolagen. Till de åtaganden som hanteras av restaffärsverket under en övergångsperiod hör leasing- och leaseholdåtaganden. Den egendom som dessa åtaganden avser hyrs under över- gångsperioden ut till tre bolag, nämligen SJ AB, GreenCargo AB och Scandlines AB, medan betalningsförpliktelserna kvarstår i staten. I budgetproposition för 2002 (utgiftsområde 22 avsnitt 6.8.4) angav regeringen att SJ:s leasing- och leaseholdåtaganden i denna mening garanteras av staten genom Riksgäldskontoret. För detta skall av respektive berört bolag tas ut en avgift som fastställs av Riksgäldskontoret.

Regeringen bedömer att den riskavspeglande avgift som avser statens åtaganden gentemot Scandlines AB inte bör belasta bolaget då detta sålts. Avgiften bör istället belasta anslaget 36:5

Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband med utdelning från AB Swedcarrier, m.m.

36:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 66 760 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 36:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. ökas med 4 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:88, bet. 2000/01:JuU24, rskr. 2000/01:223) att Sjöfartsverket skall vara registermyndighet för sjöfartsregistret i stället för Stockholms tingsrätt. Lagen trädde i kraft den 1 december 2001. Regeringen anser att Sjö- fartsverket behöver medel för att driva registret. Anslaget 36:8 Ersättning till viss kanaltrafik m.m. bör därför ökas med 4 400 000 kronor. Finansi- ering sker genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 4:5 Domstols- väsendet m.m. minskas med motsvarande belopp.

37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 19 000 000 kronor.

PROP. 2002/03:1

Regeringens förslag: Anslaget 37:5 Informations- teknik: Telekommunikation m.m. minskas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 37:5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m. minskas med 500 000 kronor för att finansiera ökade utgifter på det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:10 Upprätthål- lande av nationell metrologi.

9.2.18Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 232 362 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 230 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning besluta om stöd som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 215 000 000 kronor under 2003, högst 115 000 000 kronor under 2004 och högst 20 000 000 kronor under 2005.

Skälen för regeringens förslag: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) inrättades den 1 januari 2001 efter omorganisation av de forskningsfinansierande myndigheterna. Formas stödjer långsiktiga forskningsprojekt som löper under flera år. I samband med omorganisationen har vissa rutiner för utbetalningar av forskningsmedel ändrats. Den bemyndiganderam om högst 230 000 000 kronor som erhållits har därvid visat sig otill- räcklig och bör höjas med 120 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2002 för detta ändamål ingå ekonomiska för- pliktelser som inklusive tidigare gjorda åtagan-

215

PROP. 2002/03:1

den medför utgifter på högst 215 000 000 kronor under 2003, högst 115 000 000 kronor under 2004 och högst 20 000 000 kronor under 2005.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 290 944 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 41:1 Skogsvårdsor- ganisationen minskas med 184 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget 41:1

Skogsvårdsorganisationen minskas med 184 000 kronor för att finansiera en ökning av anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.

43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 907 400 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m. ökas med 4 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Utbetalning av arealersättning kan ske under perioden 16 okto- ber – 31 januari. År 2001 tog riksdagen initiativ till att tidigarelägga utbetalningarna av arealersättning från början av 2002 till slutet av 2001 i syfte att skapa ökad finansiell handlingsfrihet.

Eftersom utgiftstrycket under 2003 bedöms bli betydande och ett visst utrymme finns under utgiftstaket för 2002 anser regeringen att utbe- talningarna för arealersättning, som var plane- rade att ske i början av 2003, i stället bör genomföras i slutet av 2002. För att även i år göra dessa utbetalningar möjliga anser reger- ingen att anslaget 43:5 Arealersättning och djurbi- drag m.m. bör ökas med 4 000 000 000 kronor.

43:12 Statens livsmedelsverk

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 759 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 43:12 Statens livs- medelsverk ökas med 3 194 000 kronor. Finan- siering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas med 1 194 000 kronor och genom att anslaget 44:3 Miljöförbätt- rande åtgärder i jordbruket minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Justitiekanslern tillerkände den 28 juni 2002 Vinhuset Bibendum AB ett skadestånd av staten med 3 055 002 kro- nor samt ersättning för ombudsarvode med 138 500 kronor. Justitieombudsmannen uppdrog åt Statens livsmedelsverk att ombesörja att er- sättningen betalas ut till bolaget. Regeringen an- ser att anslaget 43:12 Statens livsmedelsverk bör höjas med 3 194 000 kronor så att Livsmedels- verkets kostnad för skadeståndet täcks. Finansi- ering sker genom att anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet och anslaget 44:3 Miljö- förbättrande åtgärder i jordbruket minskas med 1 194 000 kronor respektive 2 000 000 kronor.

Bakgrunden till skadeståndet är en brist i ge- nomförandet av ett EG-direktiv om färgämnen i samband med Sveriges medlemskap i EU. Re- geringen beslutade den 2 november 1995 att an- mäla undantag från dessa bestämmelser gällande bl.a. azofärgämnen. Europeiska kommissionen beslutade den 21 december 1998 att inte bekräfta de nationella svenska bestämmelserna. Som ett resultat av detta konstaterade regeringen i ett be- slut den 18 mars 1999 att Sverige inte längre kunde upprätthålla särskilda nationella bestäm- melser för bl.a. azofärgämnen och att det ankom på Statens livsmedelsverk att anpassa sina före- skrifter i enlighet med detta.

44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 203 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande

216

att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 3 070 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens struktur och miljö besluta om stöd som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför

utgifter på		högst 1 220		000 000		kronor		under
2003,	högst	940 000 000 kronor					under	2004,
högst	890 000 000		kronor		under		2005,	högst
460 000 000		kronor		under		2006,		högst
25 000 000		kronor	under		2007		och	högst
30 000 000 kronor 2008 och därefter.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 3 070 000 000 kronor efter 2002. Bemyndigandet behöver höjas med totalt 495 000 000 kronor till följd av att utbetal- ning av betesmarksstöd flyttats från december 2002 till 2003. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2002 för detta ändamål ingå eko- nomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på sammanlagt högst 3 565 000 000 kronor fördelade på högst

1 220 000 000	kronor	under	2003,	högst
940 000 000	kronor	under	2004,	högst
890 000 000	kronor	under	2005,	högst
460 000 000	kronor	under	2006,	högst
25 000 000 kronor under 2007 och				högst
30 000 000 kronor 2008 och därefter.

44:2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 529 469 000 kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser på högst 3 390 000 000 kronor.

PROP. 2002/03:1

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2002 för ramanslaget 44:2 Från EU-bud- geten finansierade åtgärder för landsbygdens struk- tur och miljö besluta om stöd som, inklusive tidi- gare gjorda åtaganden, medför utgifter på högst

1 300 000 000	kronor	under	2003,	högst
1 100 000 000	kronor	under	2004,	högst
1 050 000 000	kronor	under	2005,	högst
490 000 000	kronor	under	2006,	högst
25 000 000 kronor under 2007 och				högst
30 000 000 kronor 2008 och därefter.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna stöd som innebär utgifter på högst 3 390 000 000 kronor efter 2002. Bemyndigandet behöver höjas med totalt 605 000 000 kronor till följd av att utbetal- ning av betesmarksstöd flyttats från december 2002 till 2003. Regeringen bör därför bemyn- digas att under 2002 för detta ändamål ingå eko- nomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på sammanlagt högst 3 995 000 000 kronor fördelade på högst

1 300 000 000	kronor	under	2003,	högst
1 100 000 000	kronor	under	2004,	högst
1 050 000 000	kronor	under	2005,	högst
490 000 000	kronor	under	2006,	högst

25 000 000 kronor 2007 och högst 30 000 000 kronor 2008 och därefter.

9.2.19 Utgiftsområde 24 Näringsliv

38:1 Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 228 497 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:1 Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska stu- dier: Förvaltningskostnader minskas med 4 000 000 kronor.

217

PROP. 2002/03:1

Skälen för regeringens bedömning: Verket för näringslivsutveckling bildades 2001 och består av delar av NUTEK:s tidigare verksamhet. Omor- ganisationen har medfört kostnader bl.a. i sam- band med personalminskningar. Myndigheten har därför varit tvungen att utnyttja anslagskre- diten. För att myndigheten inte skall behöva in- leda verksamheten med använd anslagskredit av detta skäl bör anslaget 38:1 Verket för närings- livsutveckling: Förvaltningskostnader ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 38:3 Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader minskas med 4 000 000 kronor.

38:10 Upprätthållande av nationell metrologi m.m.

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 647 000 kr.

Regeringens förslag: Anslaget 38:10 Upprätthål- lande av nationell metrologi m.m. ökas med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Den Europeiska kommissionens förslag till Mätinstrumentdirek- tiv (MID) väntas bli beslutat under innevarande år. Införlivandet av direktivet i svensk lagstift- ning medför att SWEDAC kommer att få ett utökat ansvar för legala mätinstrument som andra myndigheter f.n. ansvarar för. Som exem- pel på sådana instrument kan nämnas vatten- mätare, taxametrar, bränslemätare, elmätare etc. Anslaget 38:10 Upprätthållande av nationell metrologi behöver därför förstärkas med 500 000 kronor för att täcka SWEDAC:s ökade kost- nader. Finansiering sker genom att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommuni- kation m.m. minskas med motsvarande belopp.

38:14 Rymdverksamhet

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 503 237 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 38:14 Rymdverk- samhet ökas med 15 000 000 kronor.

Anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. minskas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten för 2002 minskades anslaget 38:14 Rymdverk- samhet med 15 000 000 kronor för att finansiera en ökning av anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. i samband med statliga lån och garantier till svensk industri. Eftersom några avtal om statliga lån eller garantier ännu inte har träffats anser re- geringen att 15 000 000 kronor skall återföras till anslaget 38:14 Rymdverksamhet. Medlen avses användas för deltagande i samarbetet inom Euro- pean Space Agency (ESA). En minskning med 15 000 000 kronor gjordes även av det under ut- giftsområde 6 Totalförsvar uppförda anslaget 6:2

Materiel, anläggningar samt forskning och teknik- utveckling. Även denna minskning skall återfö- ras. Sammantaget skall därför anslaget 38:2

Näringslivsutveckling m.m. minskas med 30 000 000 kronor.

40:4 Fastighetsmäklarnämnden

I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 896 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 40:4 Fastighets- mäklarnämnden ökas med 1 000 000 kronor. Fi- nansiering sker genom att anslaget 40:2 Konsu- mentverket minskas med 1 000 000 kronor

Skälen för regeringens förslag: För att säker- ställa att Fastighetsmäklarnämnden kan bedriva en verksamhet som gör att de uppsatta målen nås behöver nämndens resurser ökas. Reger- ingen anser därför att anslaget 40:4 Fastighets- mäklarnämnden bör ökas med 1 000 000 kronor. Finansieringen sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket minskas med motsvarande be- lopp. Minskningen kommer inte att påverka Konsumentverkets verksamhet under inneva- rande år.

218