Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt utveckling av studiestödet till vuxna.
Ett av välfärdssamhällets adelsmärken är vuxnas möjligheter till fortsatta studier.
På sjuttiotalet fick kommunerna en skyldighet att anordna uppsökande verksamhet och utbildningsplatser till vuxna som behövde komplettera sin utbildning genom att läsa upp till grundskolans nionde årskurs. Under nittiotalet kom Kunskapslyftet som gav kommunerna ytterligare skyldigheter att anordna både uppsökande verksamhet och utbildningsplatser så att vuxna får möjligheter att läsa upp till 3-årig gymnasiekompetens.
Att uppmuntra vuxna att studera har varit möjligt genom att samtidigt utöka vuxnas möjligheter till ekonomiskt studiestöd.
Idag har vi ett nytt studiemedelssystem, som i grunden är detsamma för vuxna som för yngre studerande. Det är ett bra system även om det från flera håll påpekats att när vi nu talar om livslångt lärande bör även studiestöden formas så att de inte upphör redan vid 50 års ålder.
Att ge vuxna en andra chans, liksom att alla får del av ett livslångt lärande, är viktiga välfärdsfrågor. Därför är det viktigt att vi fortsätter att utveckla vuxnas studiestöd.
I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen beskrevs kortfattat principerna med det framtida rekryterande studiestödet för vissa vuxna, ”Rekryteringsbidrag”, som införs den 1 januari 2003 inom ramen för studiemedelssystemet.
Rekryteringsbidraget motsvarar beloppet för studiemedel och är till 100 % bidrag – alternativt till 122,5 %. Rekryteringsbidraget ersätter UBS och ska kunna ges under högst 50 veckor. Efter 50 veckors studier med rekryteringsbidrag är det möjligt att söka vanliga studiemedel.
Syftet med det nya rekryteringsbidraget är också att understödja flexibelt lärande, och kan ges för heltid, trekvartstid, halvtid men även för 20 % studietid, dvs. det finns fler variabler än för studiemedelsberättigade studier på halvfart, trekvartsfart och helfart. Det är nytt och modernt – eftersom många studieovana personer förväntas rekryteras till studier av mindre omfattning är det rimligt att anta att många studerande med vuxenstudiebidraget kommer att fortsätta sitt arbete på deltid.
I allt väsentligt följer rekryteringsbidraget bestämmelserna för studiemedel. Det innebär samma krav på bl.a. medborgarskap och övre åldersgräns. Stödet kan sökas när som helst under året och lämnas för högst ett år i taget, högst 50 veckor.
Jag anser att alla former av studiemedel ska utformas så flexibelt att det inte stannar vid centralt fastställda variabler, utan beloppet för vuxenstudiebidrag ska avgöras för varje enskild person och motsvarar studiegraden i procent av studier på heltid. Studietakten bör baseras på en anpassad individuell studieplan.
Varje studerande bör därför få möjlighet till validering av kunskaper och stöd för att upprätta en individuell utvecklingsplan och en personlig studieplan. Valideringen medför att kunskaper värderas och tas tillvara och att den enskilde kan börja sina studier i den nivå där hon/han är kunskapsmässigt. Det gör studierna roligare och lättare att tillgodogöra sig. Personlig studieplan gör det också möjligt för den enskilde att själv välja vilket område, ämne eller vilken utbildning hon/han ska studera, att välja tidpunkter och tillfällen att studera samt att bestämma sig för vilka metoder som kan tillgodose den enskildes behov.
Flexiblare studiemetoder har prövats med gott resultat. Exempel: Kommunals flexibla gymnasium har prövat former för individuell studieplanering, flexibel studietid, val av studiemetod och med studiesocialt stöd av kompetensrådgivare. I Kopparberg (Ljusnarsbergs kommun) finns Kommunals flexibla gymnasium i samarbete med Lernia AB. F n är där drygt 40 studerande inom Kunskapslyftet. Deltagare kan börja studera när som helst under året, välja ämnen, omfattning på studier etc.
Vid dessa försök har det dock visat sig att dagens studiestöd inte är tillräckligt flexibelt för att matcha den flexibilitet i utbildningen som de studerande själva valt. Den flexibilitet som studiemedlen hanterar idag är begränsat till 50 % respektive 75 %. I framtidens utbildningar, med flexibel intagning, studier utifrån personlig studieplanering, kommer det att bli allt vanligare att studier och arbete ”samplaneras”. Det gör att också studiernas omfattning kommer att variera mer. Det förekommer redan idag studietakt som är 34 %, 60 % osv.
Vuxnas studiestöd bör därför utvecklas så att både rekryteringsbidraget och studiemedlen möter det behov av flexibilitet som nya studerandegrupper behöver.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Christina Axelsson (s) |