Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att det finns kurators- och psykologkunskap i skolhälsovården.
Flera studier har visat att det som mest hotar barns och ungdomars hälsa idag är de så kallade livsstilsrelaterade problemen. Dit hör till exempel diabetes, övervikt, undervikt, astma/allergi, tinnitus och drogmissbruk för att nämna några. Flera problem är orsakade av den sociala situation som barnen/ungdomarna befinner sig i och som innehåller stress av olika slag: högt tempo, hög ljudvolym, många störande impulser m.m. Psykolog och kurator är viktiga yrkeskategorier som har insikt om hur man dels kan hjälpa och även påverka olika människors vanor, dels härleda orsaker som har med livsbetingelser att göra.
Det är av dessa skäl viktigt att man i förskolan och skolan arbetar än mer aktivt på att förebygga sådan problematik och att kunskap tillförs skolan så att ett hälsofrämjande arbete görs möjligt.
Enligt lagförslaget som Skollagskommittén har lagt fram, skall det fortsättningsvis finnas skolläkare och skolsköterska inom skolverksamheten. Med hänsyn till den utveckling som faktiskt kan konstateras på flera håll är det av yttersta vikt att skolhälsovården utökas med kurators- och psykologkunskap. Verksamheten bör organiseras så att psykolog och kurator kan avsätta tid för en aktiv konsultativ funktion riktat generellt i skolverksamheten just för att kunna förebygga ohälsa. Det är därför viktigt att denna kompetens finns inom skolhälsovården och erbjuds alla barn och ungdomar – ett elevhälsoteam där skolsköterska, skolläkare, skolkurator och skolpsykolog ingår och som arbetar med elevhälsa ur ett folkhälsoperspektiv med en hälsofrämjande roll som man kan kalla ”livskunskap”.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Anne Ludvigsson (s) |