Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om takbeloppen för Örebro universitet.
Örebro universitet har en påfallande positiv utveckling i grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har balans i sin ekonomi, tar hem sina takbelopp, har inför hösttermin 2002 en 15-procentig ökning av antalet förstahandssökande till programmen. En stor del av studenterna kommer från hem utan studietradition. Cirka 60 % kommer från andra län än Örebro län. På ett år – från sommaren 2001 till sommaren 2002 – har forskningsresurserna totalt ökat med 46 %. För 2003 har universitetet i budgetunderlaget begärt att få utökat uppdrag med 750 helårsstudenter för att också kunna inrymma en ambitiös satsning på ett regionalt innovationssystem.
En detaljerad genomgång av regeringens budgetproposition visar att regeringen inte föreslår något egentligt expansionsutrymme för grundutbildningen vid Örebro universitet för 2003. Totalt handlar det om en ökning av anslaget på ca 5 miljoner kronor varav bör frånräknas att under 2003 kommer studentpengen från distansutbildningen vid nätuniversitetet att tas från takbeloppet. Det bidrar ytterligare till att trängseln under takbeloppet nu blir allvarlig för verksamhetens utveckling. Den planerade expansionen handlar om lärarutbildningen, det nya psykologprogrammet, collegeåret, yrkeshögskoleprogram m.m.
I tilläggsbudget för 2002 föreslår regeringen en utökning av takbeloppet för Örebro universitet med 30 miljoner kronor. Det tas fram genom en omfördelning av takbeloppet från lärosäten som inte kan utnyttja sina maximerade anslag till mer behövande. Det är egendomligt att 2003 års budget återställer eller till och med ökar takbeloppen till de lärosäten som inte klarar av sina uppdrag och i stället drar ned Örebro universitets temporära lyftning från 2002.
Tilläggas kan att Örebro universitet med glädje mottagit uppdraget att utveckla collegeåret och yrkeshögskoleprogram. Den av regeringen föreslagna anslagsfördelningen kan således starkt ifrågasättas, särskilt med tanke på universitetets lokalisering i en region som präglas av påfallande strukturomvandlingsproblem och där universitetets tillkomst och utveckling varit en av ljuspunkterna. Efter neddragningarna vid t.ex. Ericsson i Kumla kan man undra vilka skäl som finns att inte ge ett av Sveriges unga universitet möjlighet att utvecklas när det verkligen har förmågan att göra det.
Det vore olyckligt att behöva ställa pågående campusutbildningar mot den växande regionala verksamheten vid Örebro universitet i ett läge när det nya universitetet befinner sig i en dynamisk uppbyggnadsfas. Situationen är att många andra lärosäten i riket inte kan utnyttja sina takbelopp fullt ut, och det är därför möjligt att omfördela utbildningsuppdragen inom ramen för nuvarande budgetramar för utbildningspolitiken. Därmed kan totalt sett fler studenter tas in i högskolan och på så sätt medverka till att uppfylla nationens utbildningspolitiska mål. Det måste ses som ett betydande nationellt intresse att ett universitet går före i utvecklingen av ett regionalt innovationssystem och utvecklar en tänkbar förebild.
Örebro universitet behöver naturligtvis en permanent höjning av takbeloppet för år 2003 med de 30 miljoner kronor som beviljats redan för år 2002. Detta kan ske genom omfördelning från de lärosäten som inte förmår utnyttja sina tilldelade resurser.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Sven Gunnar Persson (kd) |