Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av forskning och grundutbildning inom Mitthögskolan.
Mitthögskolans konstruktion som nätverkshögskola med likvärdiga noder representerar en ny organisatorisk idé inom det svenska högskolesystemet. Den skapar förutsättningar för att utveckla akademisk utbildning och forskning av hög kvalitet även i relativt glest bebyggda regioner och den ger förbättrade möjligheter till samverkan med näringslivet än traditionella en-campus-högskolor. Strukturen kräver ett pedagogiskt nytänkande, som kan förväntas bli av stort intresse i utvecklingen av den framtida utbildningen även vid traditionellt uppbyggda universitet och högskolor.
Mitthögskolan är geografiskt lokaliserad till en region som har långt till närmaste universitet. Det är därför en viktig angelägenhet, från såväl regional som nationell synpunkt, att Mitthögskolan snarast möjligt utvecklas till ett fullvärdigt universitet och ges resurser för att kunna utvecklas.
Forskningen inom Mitthögskolan är profilerad och inriktad mot områden där stark forskningsverksamhet som svarar mot regionens behov kan byggas upp.
En allt större del av relationen mellan samhälle och medborgare stöds av nätbaserade informationssystem. Detta ger stora möjligheter i form av t.ex. ökad effektivitet, medborgarinflytande, demokratisering och bättre genomförande av politiska beslut. Samtidigt finns också stora hot som utanförskap, säkerhetsproblem, integritetsproblem, ineffektivitet och hinder för genomförande av politiska beslut. Några begrepp som används för att beskriva utvecklingen inom detta område är ”Elektronisk förvaltning i medborgarens tjänst” och ”24-timmarsmyndigheten”.
En utveckling från nuvarande allmänna informationsservice över nätet till ärendehantering, där medborgare och företag blir sina egna ”handläggare” med nätfunktioner för integration mellan olika myndigheter och andra samhälleliga instanser, är ett mycket stort steg. Att utveckla dagens myndigheter till morgondagens nätverksmyndigheter med allt annat tjänsteutbud förutsätter kunskap om samhällsutvecklingen, teknikutvecklingen samt givetvis kunskap om krav och förväntningar från användarna. En viktig förutsättning för denna utveckling är forskning eftersom utgångspunkten är att Sverige skall vara en ledande nation när det gäller samhälleliga informationssystem även i framtiden.
Mitthögskolan etablerar nu i samverkan med Sundsvalls kommun, statliga myndigheter och näringslivet ett forskningscentrum ”Samhällets Stora Informationssystem”. Genom tillämpad forskning och forskarutbildning skall projekt bidra till kunskapsöverföring och förnyelsekraft. Det är viktigt med en nära samverkan mellan parterna, bl.a. genom studenters projekt/examensarbete med förankring i verksamheten, forskarutbildning med personer anställda hos myndigheter och organisationer (”förvaltnings-doktorer”) och gemensamma forskningsprojekt.
Ett internationellt nätverk med andra forskande institutioner och parter möjliggör helhetssynen. Forskning med en helhetssyn på området finns tidigare endast i begränsad omfattning. Konceptet med förvaltningsdoktorander är unikt. Staten äger den digitala samhällstjänsten i egenskap av systemägare av de offentliga systemen. Staten bör därför ta ett ansvar för att FoU bedrivs aktivt inom området.
Vid Mitthögskolan finns såväl vårdutbildning som forskning inom bl.a. omvårdnad och rehabilitering. Mitthögskolan är dessutom det lärosäte i Sverige som har den största årliga antagningen av studenter inom IT-området och en omfattande forskning inom datateknik och elektronik. Mycket goda förutsättningar finns därför för att MH skall kunna göra stora forskningsinsatser angående användning av IT inom speciellt hemsjukvården i den typ av glest befolkade områden som Mittsverige utgör.
Vid Mitthögskolan bedrivs forskning angående lärande och speciellt med inriktning mot flexibelt lärande. Den pågående samhällsutvecklingen medför ett stort behov av lärande hos vuxna, där den sedvanliga uppläggningen inte alls passar med hänsyn till de kompetenser som vuxna redan har och den livssituation som de befinner sig i.
Det ligger en stor pedagogisk utmaning i att utveckla metoder och processer för lärande, som passar dessa.
Etablering av nya företag och utveckling av små och medelstora företag har stor betydelse för en region som Mittregionen. Redan nu är Mitthögskolan bland de högskolor som har den mest välutvecklade samverkan med sådana företag. En speciell satsning har gjorts vid Mitthögskolan vad avser att knyta kontakter mellan högskolans studenter, lärare, och långt mer än hundra s k fadderföretag i regionen. Vissa delar av olika utbildningar i form av t ex projektarbeten, uppsatser och examensarbeten genomförs ute i de olika företagen med handledning från högskolan.
En nyligen genomförd utvärdering av verksamheten har visat att ett mycket gott resultat har erhållits via den försöksverksamhet som startats. För att fortsätta denna verksamhet och utöka den till att omfatta fler företag och fler studenter, krävs att högskolan tilldelas vissa egna medel för denna typ av samverkan.
Mitthögskolan är en nätverkshögskola med en gemensam biblioteksresurs men med de olika biblioteksenheterna fördelade på fyra campusorter. Mitthögskolans bibliotek skall, utöver att svara för informationsförsörjning, även vara ett kultur- och utbildningscentrum och en mötesplats för studenter, lärare och allmänhet.
Mitthögskolans bibliotek arbetar aktivt för regionalt samarbete mellan bibliotek, institutioner och företag i regionen. För att fungera ännu bättre som en nätverkshögskola och för att klara de ökade krav som det innebär när Mitthögskolan blir universitet krävs en kraftigt utökad satsning på såväl den tekniska infrastrukturen som på innehåll och tjänster i det regionala datornätet Mitt Net, som knyter samman Mitthögskolans institutioner med varandra och med studiecentrum, skolor och bibliotek i regionen.
I den hittillsvarande utvecklingen av forskningen vid Mitthögskolan har skapandet av goda förutsättningar för forskarutbildning varit ett viktigt delmål. Utgångspunkten är att doktorander utgör ett mycket viktigt inslag i den akademiska forskarmiljön. Mitthögskolan ger med denna satsning även sitt bidrag till att tillgodose de nationella behoven av forskarutbildad personal. Det är av största vikt att Mitthögskolan får ekonomiska möjligheter att fortsätta sin utveckling vad gäller forskarutbildning.
En annan primär angelägenhet för Mitthögskolan gäller rätten att ge fullständiga civilingenjörsutbildningar. Detta utgör därför en viktig del i Mitthögskolans utvecklingsambitioner för de närmaste åren.
Mitthögskolans utvecklingsprogram för forskning utgår från en ambition att utveckla forskning med stort vetenskapligt djup och avsevärd bredd inom flera vetenskapsområden. Forskningen omfattar såväl traditionell grundforskning som tillämpad och tvärvetenskaplig forskning. Omfattande forskningssatsningar har under senare år utvecklats inom områdena skogsindustriell teknik, turism och elektronik. Dessa är samtliga baserade på samarbete med näringslivet och finansieras i huvudsak med externa medel.
Den svenska skogsindustrin, som ju är av största betydelse för den nationella ekonomin, är till stor del lokaliserad inom Mittregionen. Ambitiösa forskningssatsningar med anknytning till den storskaliga processorienterade skogsindustrin håller på att byggas upp vid Mitthögskolan. Ett skogsindustriellt forskningscentrum skapas i samarbete med de stora skogsbolagen.
För uppbyggnad av småskalig skogsindustri är en forskningssatsning med inriktning mot träteknisk industri av stort intresse. En kraftfull satsning vid Mitthögskolan inom detta område är därför önskvärd.
Mitthögskolan ser kvalificerad forskning inom det samhällsvetenskapliga området som en viktig del i högskolans forskningsverksamhet för att fullfölja ambitionerna om stort vetenskapligt djup och avsevärd bredd inom flera forskningsområden. Därmed skapas även förutsättningar för önskvärda tvärvetenskapliga forskningssatsningar i samverkan med teknisk-naturveten-skaplig kompetens. Det finns mycket begränsade möjligheter att få extern finansiering för samhällsvetenskaplig forskning, och det är därför viktigt att det statliga forskningsanslaget möjliggör önskvärd omfattning och kvalitet även för sådan forskning.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Kerstin Kristiansson Karlstedt (s) |
Hans Stenberg (s) |