Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av en förändrad matematikundervisning för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden.
Det finns all anledning att bejaka regeringens avsikt att tillsätta en särskild matematikdelegation. Det är angeläget att denna delegation som en av sina prioriterade uppgifter har att öka flickors och kvinnors intresse för matematikämnet.
Svenskt samhälle och näringsliv kommer att behöva både kvinnor och män med goda kunskaper inom både naturvetenskap och teknik. Samtidigt ställer en alltmer komplex arbetsmarknad krav på att också humanister och samhällsvetare har grundläggande kunskaper inom naturvetenskaperna.
Svenska ungdomars kunskaper i matematik hävdar sig relativt väl vid en internationell jämförelse. Det framkom bland annat av den s k Pisarapporten. Ungdomarnas resultat i matematik och naturvetenskap hamnade en rejäl bit över ett internationellt snitt. Resultaten var dock inte lika lysande som i läsning, skrivning och främmande språk. Matematiken är också ofta det största hindret för barnen på grundskolan.
Det är allvarligt att undersökningen visar att svenska ungdomar oftare än andra uttrycker att de tycker att matematikämnet är tråkigt och ointressant. Det gäller inte minst flickor, som ofta ser matematiken som det största hindret för att gå vidare till studier inom teknik och naturvetenskap.
Det finns goda skäl att se över svensk matematikundervisning och genom kompetensutveckling i och bred debatt om ämnet säkra att undervisningen utvecklas så att väsentligt fler flickor intresseras för ämnet och därmed får en nyckel till fortsatta studier inom det tekniskt–naturvetenskapliga området. Utvecklingsarbetet inom matematikundervisningen måste inriktas på att kraftigt öka elevernas engagemang för matematikämnet och leda till att ämnet utvecklas så att flickor och pojkar känner samma intresse för och trygghet med ämnet.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Anne Ludvigsson (s) |