Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen inte bör utse alla ledamöter i de forskningsetiska nämnderna – universitet och högskolor samt politiska partier bör även kunna få utse ledamöter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att vid inrättandet av de nya etiknämnderna bör den kompetens som byggts upp av de nuvarande forskningsetiska kommittéerna tas till vara.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att representationen i de regionala nämndernas avdelningar skall bestå av 50 % ledamöter med vetenskaplig kompetens och 50 % ledamöter som företräder allmänna intressen samt att det skall finnas ledamöter med juridisk kompetens.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ordförande ej behöver ha erfarenhet som domare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att organisationen för etikprövning av forskning skall utvärderas efter två år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en utredning bör tillättas för att se över de delar av forskningen som faller utanför tillämpningsområdet i denna lag för att se hur etikprövning skall ske på andra områden.
I propositionen föreslår regeringen en ny lag om etikprövning av forskning som avser människor och biologiskt material från människor. Vi välkomnar i huvudsak förslaget eftersom det stärker skyddet för den enskilda människan och respekten för människovärdet.
Strävan efter ny kunskap är en av de egenskaper som kännetecknar människan. Den fria och kritiskt tänkande och granskande forskningen är ett nödvändigt inslag i det öppna samhället. Det är en huvuduppgift för utbildnings- och forskningspolitiken att slå vakt om ett fritt kunskapssökande och att stimulera till det öppna samtalet. Många av de viktigaste upptäckter som gjorts i världen har varit resultatet av det fria och förutsättningslösa kunskapssökande som sker i form av grundforskning. Det är genom grundforskningen som basen läggs för framgångsrik tillämpad forskning och utvecklingsarbete i samhället. De kunskaper som uppnåtts genom grundforskningen är också det som i dag utgör basen för utbildningen vid universitet och högskolor.
Även om forskarens frihet att formulera och söka svaren på sina vetenskapliga frågeställningar är en viktig förutsättning för att nå ny kunskap måste friheten i forskningen alltid balanseras mot ansvar. Utan en genomtänkt ansvarsfördelning mellan olika aktörer i forskarsamhället och samhället i stort för den etiska avvägningen riskerar viktiga värden att gå förlorade.
I forskningsprocessen aktualiseras hela tiden etiska frågor, allt från forskarens val av vetenskaplig problemställning till samhällets tillämpning av forskningens resultat.
Det system vi har i dag med forskningsetisk granskning är inte tillfredsställande då det inte är rättsligt reglerat genom lag eller förordning. Detta har, som propositionen beskriver, lett till att de nuvarande etikkommittéernas organisation, arbetssätt och beslutsfattande är mindre enhetligt och förutsebart för bl a forskare och försökspersoner, dels att viss icke-medicinsk forskning inte blir föremål för etisk granskning annat än i samband med vissa finansieringsbeslut. Genom en reglering av verksamheten skapas bättre förutsättningar för en större enhetlighet i bedömningarna.
Regeringen föreslår att etikprövningen görs av regionala nämnder för forskningsetik. De kommer att vara egna myndigheter och indelade i avdelningar. En avdelning ska vid avgörande av ett ärende bestå av en ordförande, som är eller har varit ordinarie domare, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Regeringen föreslås utse alla ledamöterna. Centerpartiet anser att regeringen inte bör utse alla ledamöter, universitet och högskolor samt politiska partier bör även kunna få utse ledamöter. Detta bör ges regeringen till känna.
Det finns redan i dag etikgranskning som utförs av forskningsetiska kommittéer. Vi anser att vid inrättandet av de nya etiknämnderna bör den kompetens som byggts upp av de nuvarande forskningsetiska kommittéerna tas tillvara. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi anser också att de nya nämnderna bör sträva efter enhällighet i sina beslut.
I propositionen beskrivs vikten av att öka antalet företrädare från allmänhetens sida, jämfört med hur det är i dag, vid etikprövning. Centerpartiet håller helt med om detta. Dessa personer har mycket att tillföra då de har ett helt annat perspektiv än vad forskarna med vetenskaplig kompetens har. Detta är naturligtvis viktigt för att etikprövningen ska bli så allsidig som möjlig.
Vi anser att detta är så viktigt att vi vill öka antalet som företräder allmänna intressen. Centerpartiet anser att representationen av ledamöter bör vara 50 % med vetenskaplig kompetens samt 50 % som företräder allmänna intressen samt att det ska finna ledamöter med juridisk kompetens. Detta bör ges regeringen till känna.
Vidare anser vi att förslaget att ordförande skall vara en person som är eller har varit domare inte är bra. Regeringens argument för detta är bl a att en domare är insatt i rättssystemet i stort och känner till vilka bestämmelser i annan lagstiftning som kan komma att aktualiseras i nämndens verksamheter. Vi anser inte att ordförande behöver vara en domare, t ex kan en lekman med förtroende och kompetens eller en forskare med samma renommé vara att föredra. Detta bör ges regeringen till känna.
För att se att den nu föreslagna organisationen för etikprövning av forskning fungerar som det var tänkt anser vi att den bör utvärderas efter två år. Detta bör ges regeringen till känna.
Eftersom den dominerande typen av forskning som kommer att omfattas av lagförslaget bedöms utgöras av medicinsk forskning bör regeringen snarast ta initiativ till en utredning för att se över de delar av forskningen som faller utanför tillämpningsområdet i denna lag och se hur etikprövning ska ske på andra områden. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 februari 2003 |
|
|
Sofia Larsen (c) |
|
|
Håkan Larsson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Birgitta Sellén (c) |
Jan Andersson (c) |