Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge lärarna instrument att införliva könsperspektivet i uppläggning och genomförande av sitt pedagogiska arbete.
För att nå målet om ett jämställt samhälle kan inte skolans och lärarnas uppdrag nog poängteras. Skolverkets utvärdering av 15 lokala jämställdhetsprojekt visar att lärarrollen är avgörande i skolans jämställdhetsarbete.
Utvärderingen visar också att precis som eleverna är lärarna också inskrivna i genusordningen med dess begränsningar och förväntningar. Vad betyder kön och genus i en lärares vardagsrutiner? Vad betyder det att vara kvinna och lärare gentemot att vara man och lärare?
Många lärare uppfattar inte heller jämställdhet som angeläget att särskilt arbeta med samt att man också tycker sig sakna konkreta metoder för att arbeta med jämställdhet.
Har lärarna möjlighet att kunna förverkliga de krav och förväntningar som samhället och skolan ställer på detta område?
Den mesta forskning om kön och genus som skett inom skolan har fokuserat på elevernas situation. Man har inte i särskilt hög grad uppmärksammat att skolans genusregim får konsekvenser för både lärare och elever.
Den kunskap som tagits fram inom JÄMSAM-nätverket behöver spridas och följas av mer forskning i ett nära samarbete mellan forskare och praktiker/lärare.
Det treåriga aktionsforskningsprojektet ”Jämställdhetspedagogik i grundskolan” som bedrevs i Västerbotten visar att frågan inte är helt enkel. Frågor som ställdes var: Vilken roll skall läraren spela? Hur skall vi ändra förutsättningarna i de olika klassrummen? Hur kan lärarnas grundsyn förändras i mer feministisk eller könssensitiv riktning?
Kunskap bryter könsmönster och inom skolan behövs ökad kunskap om vad som ryms i begreppet jämställdhetspedagogik.
Hur man ser på begreppet ”jämställdhet” är på intet sätt givet och oproblematiskt.
Snarare är det föremål för en aldrig avslutad reflektion och omtolkning.
Utbildningen på lärarhögskolan och kontinuerlig fortbildning om jämställdhet är av avgörande betydelse för en bra jämställdhetspedagogik inom skolan från förskola till högskola.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Anne Ludvigsson (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
|
Inger Segelström (s) |
Ulla Wester (s) |
|
Siw Wittgren-Ahl (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Lena Sandlin-Hedman (s) |