Idrott och hälsa i skolan

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.

Motivering

Rapport efter rapport signalerar att vi måste förändra vår livsstil. I framför allt västvärlden har en dramatisk förändring i vårt sätt att leva de senaste 2030 åren gjort oss till en sittande generation. Vi ser idag en närmast epidemisk ökning av fetma, åldersdiabetes och benskörhet där rätt sammansatt kost tillsammans med fysisk aktivitet är de största friskfaktorerna. Nack- och ryggbesvär, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, depressioner och fallolyckor är andra sjukdomar och symptom som skulle kunna förebyggas/behandlas med hjälp av ökad fysisk aktivitet.

Den alltmer ökande stressen i vårt samhälle, som kryper ner i åldrarna, kan med fördel minskas med hjälp av fysisk aktivitet. Om inget görs för att vända denna negativa trend och komma tillrätta med detta gigantiska hälsoproblem kommer vi att få en allt större del av befolkningen som inte klarar av att utföra ett arbete med normal fysisk ansträngningsgrad. I förlängningen får detta också långtgående konsekvenser för samhällsekonomin. Detta är oerhört allvarligt och vi måste snarast göra insatser för att förändra människors hälsobeteende.

Forskning från 1997 visar att cirka 50 % av alla 15-åringar och 75 % av den vuxna befolkningen inte motionerar tillräckligt ur hälsosynpunkt. Av dessa är cirka 25 % av ungdomarna totalt inaktiva, och den andelen ökar tyvärr stadigt. WHO, Agenda 21 och Europarådet har under flera år påtalat problemet och gett rekommendationer till medlemsländerna att öka den fysiska aktiviteten i skolan, på arbetet och på fritiden ur ett folkhälsoperspektiv.

Studier visar att både kost- och motionsvanor grundläggs redan i skolåldern. Förskola och skola är således en utmärkt arena för att låta alla barn och ungdomar komma i kontakt med motion och idrott. För motion behöver bli en naturlig del i vardagen. Skolan är den enda naturliga arenan att möta alla barn och ungdomar mellan 6 och 19 år för att förebygga hälsoproblem och de samhällsekonomiska kostnader som är en följd av dessa.

Riksidrottsförbundet presenterade förra året en rapport som visade alarmerande signaler kring idrotten i skolan. Den visade att skolidrottsföreningarna tappar mark i skolan. Skolorna klarar inte läroplanens alla moment, t ex så riskerar simkunnigheten att komma i kläm. Friluftsdagarna försvinner sakta ur skolsystemet. Andelen idrottslärare i grundskolan har minskat sedan 1996 osv.

Man kan räkna upp flera försämringar inom skolidrotten under 1990-talet. För att ge barn och ungdomar ett bestående intresse för hälsofrågor måste man satsa på regelbundna fysiska aktiviteter och grundlägga goda vanor redan i skolan. Detta är särdeles viktigt med tanke på att alla inte har samma intresse eller ekonomiska och fysiska förutsättningar att utöva idrott på sin fritid.

Idrottsämnet är helt unikt och kommer alla ämnen till del genom sin stimulans av höger hjärnhalva vilket ger bättre fantasi och kreativitet, piggare barn, bättre koncentration, mindre stress och därigenom ökad inlärningsförmåga i samtliga ämnen.

Med en normalt tränad kropp fungerar man bättre både på skolan och på arbetsplatsen, man blir mindre trött, får lättare att koncentrera sig, ett bättre humör och kan i slutändan producera mer.

Professorerna i fysiologi P-O Åstrand och Björn Ekblom som på Folkhälsoinstitutets uppdrag studerat den fysiska aktiviteten i Sverige, Skolläkarföreningen, Barnläkarföreningen, Svensk idrottsmedicinsk förening, Riksföreningen för skolsköterskor, Svenska Gymnastikläraresällskapet m.fl. förespråkar att idrotts- och hälsoundervisning stärks till minst 3 tillfällen/vecka på alla stadier.

Utvecklingen i skolan går mot en minskad central reglering av tiden i en målstyrd verksamhet. En försöksverksamhet har genomförts, där 79 kommuner har anordnat utbildning i grundskolan utan central timplan. Denna försöksverksamhet skall nu utvärderas.

En översyn bör göras för att se över hur skolan kan stärka detta område, oavsett decentraliserad timplan eller ej, och genom detta ta ansvaret för att ge barn och ungdomar ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och att grundlägga goda vanor som kan leda till hälsa och välbefinnande.

Stockholm den 22 oktober 2002
Lena Sandlin-Hedman (s)
Carina Adolfsson Elgestam (s)	Carina Ohlsson (s)
Ulla Wester (s)