Motion till riksdagen
2002/03:Ub493
av Claes Västerteg (c)

Gymnasieutbildning för bussförare


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en specialutformad gymnasieutbildning för bussförare med riksintag.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undantag från körkortslagens bestämmelser om 21-årsgräns för att erhålla D-behörighet.1

1 Yrkande 2 hänvisat till TU.

Motivering

Tre tusen nya bussförare måste anställas varje år under de närmaste åren. Den stora bristen på bussförare orsakar redan i dag många inställda turer i bland annat Göteborg och Västra Götalandsregionen. När människor blir försenade till jobbet och barnen på dagis och inte kan lita på tidtabellerna upplever de naturligtvis kollektivtrafiken som otillförlitlig. Missnöjet växer och kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft minskar. Detta leder i sin tur till att fler väljer bilen, med sämre miljö, mer trängsel och sämre trafiksäkerhet som följd.

Det stora behovet av att anställa nya förare går naturligtvis också ut över alla dem som redan arbetar som bussförare. De tvingas till långa och extra stressiga arbetsdagar. I kombination med bland annat en stressig trafikmiljö, särskilt i landets större städer, påverkar detta naturligtvis också långtidssjukskrivningarna bland förarna.

Enligt en enkätundersökning som genomfördes bland landets bussföretag under 2001 behöver företagen rekrytera ca 3 000 bussförare om året under de kommande fyra åren. Det handlar alltså om sammanlagt 12 000 förare som måste nyrekryteras. De förare som går över från ett bussföretag till ett annat när en trafikhuvudman vid en upphandling byter operatör är inte inräknade. En viktig orsak till de mycket stora rekryteringsbehoven är hög medelålder bland förarna och därmed stora pensionsavgångar. En annan är att dagens utbildningsvägar för bussförare är otillräckliga.

De utbildningsvägar som nu står till buds, komvux, arbetsmarknadsutbildning, trafikskolor och internutbildning i busstrafikföretagen, klarar helt enkelt inte av att utbilda tillräckligt många förare. För att komma till rätta med de stora rekryteringsbehoven och uppfylla dagens och framtidens krav krävs det en bred och gedigen persontransportutbildning i form av ett specialutformat treårigt gymnasieprogram med utbildning av bussförare med riksintag.

I dag finns det ingen bussförarutbildning inom gymnasieskolan med riksintag. Kollektivtrafiken är en av de få sektorer i samhället som fortfarande saknar gymnasieutbildning. Ungdomar som vill bli bussförare hänvisas istället till att gå fordonsprogrammet. Men det är framförallt inriktat på att utbilda förare som ska transportera gods.

Enligt körkortslagen krävs det att den som skall erhålla behörighet D, dvs. busskörkort, måste ha fyllt 21 år. Detta ska jämföras med att de som väljer att ta körkort för lastbil eller långtradare får göra det redan från och med att de fyllt 18 år. Om en särskild gymnasieutbildning av bussförare införs kommer det att bli ett glapp mellan den föreslagna utbildningen och arbetslivet. Konsekvensen blir naturligtvis att många ungdomar aldrig börjar arbeta som bussförare utan istället söker sig till andra jobb.

För att inte glappet ska uppstå bör regeringen besluta om ett undantag från åldersgränsen för D-behörighet från dagens 21 år till 18 år för dem som genomgått denna gymnasieutbildning och godkänts i förarprovet. Ett sådant undantag kan ges av regeringen redan i dag med stöd av körkortslagen. I körkortslagens 10 kapitel § 1 står: ”Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagen.” Införandet av en särskild gymnasieutbildning för bussförare måste gå hand i hand med ett undantag från körkortslagens 21-årsgräns för D-körkort.

EU-kommissionen presenterade under år 2001 ett förslag till nytt direktiv om utbildning av yrkesförare av tunga fordon som troligen kommer att antas av Europaparlamentet under vintern 2002/2003. Direktivet kommer, som förslaget ser ut i dag, att stärka möjligheterna ytterligare till att nationellt sänka åldern för bussförarbehörighet till 18 år för begränsad trafik (på sträckor som inte överstiger 50 km).

Kollektivtrafiken blir allt mer fokuserad på resenärens önskemål och behov, vilket gör föraryrket till ett utpräglat serviceyrke. För att bli en god bussförare krävs det allt högre servicekompetens. Det är en helt nödvändig utveckling för att kollektivtrafiken skall kunna behålla och dra till sig nya resenärer. Det behövs därför en utbildning som fokuserar på service och resenärsbemötande istället för på teknik. Den bör förutom den traditionella fordons- och förarutbildningen också ge kunskaper om service, trafiksäkerhet, miljö, arbetsmiljö, turism, entreprenörskap, tillgänglighetsfrågor för funktionshindrade och språk.

Den statliga Gymnasiekommittén har vid en hearing under hösten aviserat att den kommer att föreslå åtta olika sektorer som ingångar till gymnasieskolan i framtiden. Som ett utpräglat serviceyrke har persontransportutbildningen sin naturliga hemvist inom den sektor som utredningen kallar servicesektorn.

En gymnasieutbildning kommer inte bara att avhjälpa kollektivtrafikens stora rekryteringsbehov. Genom inriktningen på service och turism kan utbildningen bidra till att bryta den mansdominans som traditionellt finns inom bussföraryrket. I dag är bara ca 5 000 av 27 000 bussförare kvinnor. En gymnasieutbildning kommer på sikt även att få en positiv inverkan på föraryrkets status, vilket i sig är viktigt för att kollektivtrafiken ska kunna klara sin kompetensförsörjning i framtiden. Dessutom kommer trafiksäkerhet och miljövänlig körning in som naturliga delar i utbildningen, vilket gör att trafiksäkerhets- och miljökompetensen kommer att öka generellt inom bussbranschen.

Stockholm den 21 oktober 2002

Claes Västerteg (c)