Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsning på forskning och forskarutbildning i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt utbyggnad av högskolan samt de kvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler platser till läkarutbildningen i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler platser till vårdutbildningarna i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationellt centrum för arbetsintegrerat lärande i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige.1
1 Yrkande 7 hänvisat till KrU.
Det är viktigt att Västsverige får möjlighet att växa och utvecklas. Det samlade värdet av de tjänster och varor (BRP) som producerades i Västsverige var i mitten av 1980-talet cirka 12 procent över snittet i EU. Idag är BRP i Västsverige cirka 5 procent lägre än EU-snittet. Västsverige har haft en långsammare tillväxttakt än riket i sin helhet den senaste 15-årsperioden. Endast Göteborgsregionen har kunnat följa riksutvecklingen, men ökningen är lägre än i till exempel Stockholmsregionen.
För att Västsverige (Västra Götaland och Halland) med sina 1,8 miljoner invånare ska stå starkt för framtiden måste många satsningar göras. I den här motionen vill vi västsvenska socialdemokrater lyfta fram utbildnings- och forskningspolitiken som ett område med stor betydelse för västsvenskarnas framtida välfärd. Vi pekar här på de satsningar som bör genomföras för att Västsverige ska få rimliga förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt.
Målet för oss socialdemokrater är att hälften av varje årskull västsvenska ungdomar ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I Västsverige har idag omkring var fjärde vuxen (25–64 år) någon form av högskoleutbildning. Skillnaderna är stora mellan kommunerna med en spännvidd mellan cirka 10 och 35 procent.
En ökad tillströmning till högskolan och internationaliseringen av den högre utbildningen gör att vi socialdemokrater också vill främja utbildningskvaliteten genom ökat studentinflytande, aktivt jämställdhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning och större resurser till pedagogisk förnyelse på de västsvenska högskolorna.
Enligt ett tillägg i högskolelagen ska högskolorna aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan, genom att i större utsträckning nå ut till de grupper i samhället som hittills inte sökt sig dit i så stor omfattning. Vi förutsätter att högskolorna i Västsverige följer lagens intentioner och aktivt arbetar med att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan.
I det sammanhanget är det intressant att Högskolan i Borås har startat ett projekt man benämner ”invandrarakademi”. Den ska erbjuda utvärdering av utländska akademikers reella kompetens och ge kompletterande utbildningar vid eller genom Högskolan i Borås. Syftet är att göra det möjligt för dessa akademiker att få en svensk eller i Sverige godtagen akademisk examen/utbildning. Vi anser att det är angeläget att Högskolan i Borås ges möjlighet att fortsätta denna verksamhet.
Vi västsvenska socialdemokrater vill bryta de köns- och klassbundna studievalen, vilket förutsätter att högskolans arbetsformer och pedagogik förnyas.
Vi konstaterar också att regeringen bör stimulera alltfler att söka högskoleutbildning, med särskild betoning på de tekniska utbildningarna.
För att fler ska få möjlighet att studera vidare krävs det under kommande år även en utbyggnad av högskolan i Västsverige. Utbyggnaden av de kvalificerade yrkesutbildningarna är en viktig del för att utveckla kompetensen i arbetslivet.
Investeringar i forskning och utveckling blir alltmer avgörande för Västsveriges utveckling. Behovet av forskarutbildade ökar både inom högskolan och i det övriga samhället. Vi socialdemokrater vill öka insatserna för att stärka den västsvenska grundforskningen. En utbyggnad av de fasta forskningsresurserna bör därför ske. Vi anser även att minst en av de västsvenska högskolorna bör få ett vetenskapsområde de närmaste åren för att på sikt kunna utvecklas till universitet.
Målet är också att fördubbla det årliga antalet forskarexaminerade under den kommande tioårsperioden. För att klara en fördubbling av examinationen i forskarutbildningen måste utbyggnaden av forskarutbildningen ske vid samtliga högskolor och universitet i Västsverige. För att öka forskningsanknytningen i utbildningen, stärka högskolan som kraftcentrum i den regionala utvecklingen och öka forskningssamarbetet med det omgivande samhället är det angeläget att öka forskningsresurserna vid alla högskolor. I proposition 2002/03:1 finns höjda anslag till forskning och forskarutbildning, men för att säkra Västsveriges ställning som forskningsregion och för att trygga generationsskiftet och förnyelsen inom svensk forskning bör också kraftfulla satsningar göras på nya forskare.
Totalt i riket fördelades 1 100 nya platser på läkarutbildningen för åren 2001–2002. På sikt innebär det att antalet läkare ökar med cirka 200 per år. För Västsveriges del har 110 platser för år 2001 och 110 platser för år 2002 fördelats till läkarutbildningarna vid Göteborgs universitet.
Detta är mycket positivt och ett steg i rätt riktning. Men när vi tittar på läkartätheten och antalet läkarstudenter i förhållande till folkmängd tvingas vi konstatera att läkarutbildningen kraftfullt måste öka ytterligare för att komma i fas med övriga delar av landet. Vi anser därför att läkarutbildningen vid Göteborgs universitet under kommande år bör tilldelas ytterligare platser.
I samband med att staten övertog huvudmannaskapet för vårdutbildningarna angav regeringen att ersättningsnivåerna för vårdutbildningarna skulle höjas för att utjämna den nationella obalans som rådde inom dessa utbildningar. Enligt proposition 2002/01:2 skulle höjningen genomföras stegvis 2003 och 2004. Regeringen föreslår i proposition 2002/03:1 att vårdutbildningarna ska få 193,5 miljoner kronor som en kvalitetsförstärkning 2003. Av dessa tillfaller 36,7 miljoner Västsverige.
Behovet av framför allt sjuksköterskor är dock mycket stort i hela landet och förväntas öka ytterligare. Vårdutbildningarna byggs ut med totalt 1 200 platser 2001–2003. Enligt beräkningar skulle mellan 150 och 200 av dessa platser tillfalla Västsverige, vilket är bra. Men för att Västsverige ska komma i paritet med övriga landet bör en fördubbling ske under de närmaste åren så att den mest akuta sjuksköterskebristen kan åtgärdas.
I Sverige råder stor brist på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård och omsorg. Denna brist förväntas öka i takt med de kommande årens stora pensionsavgångar. Den allvarliga bristen på forskarutbildade i vårdvetenskap utgör ett stort hinder för en kraftfull forsknings- och ämnesmässig kompetensutveckling inom vårdvetenskapens olika områden.
Mot denna bakgrund beslöt rektorerna vid Västsveriges universitet och högskolor år 1999 att, inom ramen för det västsvenska universitetssamarbetet, tillsätta en arbetsgrupp. Uppgiften att kartlägga och analysera kunskapsbildning, utbildning och forskning inom vård, hälsa och omsorg, genomfördes av Högskolan i Borås inom det s k VHO-projektet. I projektets direktiv betonades vikten av att kunna erbjuda studenterna vid vårdutbildningarna i Sverige en rak utbildningsväg från grundskolenivå till doktorsnivå med olika inriktningar. Ett centralt inslag i VHO-projektet avser en gemensam forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige. Förutsättningarna för att etablera en nätverksbaserad forskarskola i Västsverige är mycket goda. Vi vill peka på följande:
Vid Västsveriges universitet och högskolor finns en rad professurer med närliggande kunskapsområden inom medicin, samhällsvetenskap och humaniora representerade, liksom det folkvetenskapliga området genom den nordiska hälsohögskolan i Göteborg, en hälsovetenskaplig akademi vid Göteborgs universitet bestående av en medicinsk, en odontologisk samt den vårdvetenskapliga fakulteten med transdisciplinär och mångvetenskaplig profil som startade under år 2001. Med anledning av detta anser vi att det finns mycket goda förutsättningar för att inrätta en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.
Det finns en uppenbar risk för att det framdeles kommer att saknas kvalificerat yrkeskunnande inom flera branscher, inte minst i Västsverige. Ett förändrat arbetsliv ställer också krav på att utbildningssystem förändras i takt med de nya förutsättningar som råder på arbetsplatserna. Inte minst utbildningsvägar som bygger på det grundläggande yrkeskunnande som gymnasieskolans program med yrkesämnen ger kommer att efterfrågas mer.
Men det saknas till stor del vetenskaplig kunskap om vad dessa förändringar inom yrkesutbildningarna har inneburit och kommer att innebära för 2000-talet, till exempel för de kvalificerade yrkesutövarna inom vissa branscher, för yrkesutbildarna i skolan och för relationen mellan arbetsliv och skola.
Yrkesutbildning och yrkespedagogik som två forskningsområden skulle kunna tillföra kunskap till grund- och påbyggnadsutbildning vid universitet och högskolor samt stimulera till kvalificerad eftergymnasial utbildning, arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning och privata utbildningsanordnare att effektivisera utbildning för professionell utveckling.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla var först i landet med profilen ”arbetsintegrerat lärande” (AIL) enligt Co-op-modell, som innebär att studier varvas med avlönat arbete. Siktet är nu att bli Europaledande inom AIL-området. Ett centrum för arbetsintegrerat lärande är under planering och en professor i ämnet är tillsatt. Med hjälp av Co-op har dessutom ett stort kontaktnät med företag och andra organisationer, såväl nationella som internationella, byggts upp.
HTU bör utvecklas till att bli ett nationellt centrum för arbetsintegrerat lärande. Det är väsentligt att det ges ekonomiska förutsättningar för utvecklandet av ett sådant kunskapscentrum, i likhet med vad som skett vid utveckling av andra viktiga kunskapsområden.
Utveckling av form och design är viktig för det svenska näringslivet och har stor betydelse för industrins framgångar, inte minst på exportsidan. Västsverige har särskilt goda förutsättningar för utveckling och profilering inom detta område och ligger långt framme vad gäller utbildning och utveckling.
Chalmers tekniska högskola ska enligt proposition 2002/03:1 tillsammans med Umeå universitet utveckla en magisterutbildning i fordonsdesign med start hösten 2004.
Stenebyskolan i Bengtsfors kommun erbjuder förberedande utbildningar och högskoleutbildningar inom metall, textil, skinn och trä samt påbyggnadsutbildningar i finsnickeri och möbelrestaurering. Delar av verksamheten sker i samarbete med Göteborgs universitet, och Stenebyskolan har också examensrättigheter på vissa kurser.
Halmens hus i Bengtsfors är det enda museet i Norden med tillverkning, design och form i halm. Nääs med byggnadsvårdscentrum och Konstlitografiska museet i Tidaholm och Röhsska museet i Göteborg har unika samlingar av form och design och angränsar till Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Akvarellmuseet på Tjörn är en viktig resurs med basutbildning för blivande konstnärer.
Institutionen Textilhögskolan vid Högskolan i Borås erbjuder idag sex utbildningsprogram: textilekonomi, textilingenjörsutbildning, industriell teknik – YTH, handvävning, textildesign och modedesign. Institutionen Textilhögskolan har riksomfattande antagning av elever och har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en unik kombination av olika kompetenser inom hela textilområdet, alltifrån hantverk och design till teknik, produktion, ekonomi och marknadsföring. Textilhögskolan har även kompetens inom områdena mode- och textildesign samt historiska textilier (handvävnad).
Genom ”Stickakademin” för designer och designstuderande, har kombinationen hantverk, design och teknik inom trikåområdet ytterligare kunnat förstärkas. Institutionen startade 1998 ett centrum för textilforskning (CTF) och medverkar till att bygga upp forskning inom området fiberteknologi.
Med stöd av ovanstående menar vi att det i Västsverige finns mycket goda förutsättningar för att form- och designverksamheten kan växa och ytterligare utvecklas.
Vid Hantverksskolan Dacapo i Mariestad ges undervisning i bygghantverk (mur- och träarbete), trädgårdens hantverk och design samt landskapsvård. Syftet med skolan är att ge högre utbildning till yrkesgrupper som inte haft den möjligheten tidigare och att skapa förutsättningar för dessa yrkesgruppers företrädare att utveckla ämneskunskaper och stärka sin egen och yrkesgruppernas position genom forskningsarbete.
Skolan har nu goda möjligheter att bli högskolemässig, genom att Göteborgs universitet är berett att överföra verksamheten. Den naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet har högskolemässigt granskat Hantverksskolan i Mariestad och funnit att den motsvarar kvalitetskraven. Fakulteten har sagt sig vara villig att svara för verksamheten genom att inrätta en ny avdelning vid institutionen för miljövetenskap och kulturvård.
Förutsättningen är dock att finansieringen löses. Göteborgs universitet har lämnat in ett äskande om studerandeersättningar och anslag till hantverkligt utvecklingsarbete under en försöksperiod.
Vi västsvenska socialdemokrater anser att det är av stor vikt att verksamheten vid Hantverksskolan ges möjlighet att överföras till Göteborgs universitet och därmed få högskolemässighet.
Sverige är ur ett internationellt perspektiv en framstående nation vad gäller den så kallade upplevelseindustrin, såsom film, medier och musik. I Västsverige har sedan ett antal år en dynamisk industri med fokus på film och medieproduktion utvecklats. Verksamheten har haft en kraftig tillväxt och är idag den största i sitt slag i norra Europa. För att utvecklingen ska kunna fortsätta fordras högskoleutbildad arbetskraft inom olika yrkesområden, såsom film- och medieproducenter och 3D-animatörer.
Satsningarna inom området har inte enbart betydelse för film- och mediebranschen. Företagsklustret kring Film i Väst består idag av fler än 150 företag, däribland SAAB och Volvo Aero. Företag inom tillverkningsindustrin i regionen drar fördel av kunskap och utveckling och inom sådant som visualisering, 3D-grafik och simulering.
Stenebyskolan har ett spännande samarbete med Medieverkstan i Dalsland och Film i Väst, som förutom att producera film, även arrangerar film- och medierelaterade föreläsningar, temadagar, utställningar och mötesplatser.
I år startades ett nytt treårigt utbildningsprogram i 3D-animation och konstnärlig gestaltning vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla, i samverkan med den del av den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet som är förlagd till Stenebyskolan. Film i Väst är en viktig partner i arbetet med att utveckla utbildningen.
Utbildningen är unik i Skandinavien och intresset från multimediebranschen är mycket stort. För att utbildningen ska kunna ges även i framtiden inom det reguljära utbildningsutbudet fordras att staten ger Högskolan i Trollhättan/Uddevalla ekonomiska förutsättningar för detta.
Högskolan i Skövde har ett treårigt program i dataspelsutveckling, som bygger på en kombination av konstnärliga, humanistiska och datavetenskapliga ämnen.
Dataspelsbranschen växer snabbt och dataspel i olika former används i allt större utsträckning för såväl underhållning som utbildning. Det finns idag bara ett fåtal högskoleutbildningar som fokuserar på dataspelsutveckling och behovet av välutbildad arbetskraft är stort. Det är därför angeläget att Högskolan i Skövde ges tillräckliga resurser för att utbildningen ska kunna fortgå och utvecklas under kommande år.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Sonja Fransson (s) |
|
|
Marianne Carlström (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Mona Berglund Nilsson (s) |
Christina Nenes (s) |
|
Alf Eriksson (s) |