Motion till riksdagen
2002/03:Ub479
av Roger Karlsson och Jörgen Johansson (c)

Forskningen vid Mälardalens högskola


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att till anslaget 25:52 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2003 anvisa 20 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller totalt 64 278 000 kr.

Motivering

1 januari 2001 tilldelades Mälardalens högskola vetenskapsområdet teknik. Det var ett välkommet erkännande av det målmedvetna arbete som bedrivits vid högskolan. Tillsammans med vetenskapsområdet kom en anslagsökning om 2 miljoner kronor. 2002 ökade inte forskningsanslaget för vetenskapsområdet alls (ökningen 2002 härrör från landstingsuppgörelsen), medan ökningen för 2003 blir drygt 13 mkr. För 2004 är ingen anslagsökning aviserad av regeringen. Vid en nationell jämförelse framgår att övriga högskolor som tilldelats vetenskapsområde generellt fått 2 mkr första året och sedan 10–20 mkr om året fram till och med 2003. Det betyder att högskolor som fick vetenskapsområde eller blev universitet 1999 har haft betydligt bättre anslagsutveckling än Mälardalens högskola.

Om man jämför andelen statliga forskningsanslag av högskolornas totala forskningsbudget, visar det sig att Mälardalens högskola har den lägsta andelen statliga medel, eller omvänt, den största andelen externa medel. Men också i absoluta tal är det statliga forskningsanslaget till Mälardalens högskola lägst.

Tabell 1: Relationen mellan det statliga forskningsanslaget och den totala forskningsintäkten (inkl bidrag o uppdrag)

2000

2001

Enligt bokslut 2001 (tkr)

Högskola

andel anslag

andel anslag

statl fo-anslag

total fo-intäkt

Mälardalens högskola

34%

33%

24 535

73 802

Högskolan i Kalmar

41%

44%

35 692

80 464

Malmö högskola

58%

52%

59 767

113 970

Blekinge tekniska högskola

38%

50%

41 751

83 541

Mitthögskolan

40%

45%

93 882

208 243

Örebro universitet

55%

61%

100 046

163 485

Växjö universitet

71%

70%

97 361

138 979

Karlstads universitet

52%

54%

99 078

181 941

Luleå tekniska universitet

44%

44%

206 693

470 551

Kungl. tekniska högskolan

38%

37%

610 489

1 640 480

Karolinska Institutet

46%

44%

1 058 409

2 395 441

Linköpings universitet

43%

42%

435 714

1 043 717

Umeå universitet

61%

59%

776 801

1 306 482

Stockholms universitet

59%

58%

859 794

1 481 198

Göteborgs universitet

54%

52%

1 127 714

2 182 057

Lunds universitet

48%

47%

1 359 511

2 922 811

Uppsala universitet

52%

51%

1 217 968

2 398 585

Trots det blygsamma statliga bidraget till forskningen vid Mälardalens högskola finns det anledning att värdera högskolans forskning högt både i kvalitet och volym.

Redan från början är forskarutbildning vid Mälardalens högskola attraktiv; 57 forskarstuderande antogs till vetenskapsområdet under 2001. Under 2002 har ytterligare 30 doktorander antagits. Dessutom finns ca 15 doktorander inom naturvetenskap och teknik som antagits vid andra lärosäten. Inom humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap finns för närvarande 43 forskarstuderande som är anställda vid högskolan och ytterligare ett tiotal är under antagning. Därmed är det totala antalet doktorander vid högskolan 150–160 stycken.

Också i relation till den stora grundutbildningsvolymen vid Mälardalens högskola är det statliga forskningsanslaget anmärkningsvärt lågt. För Mälardalens högskola utgör det statliga forskningsanslaget för 2003 enligt regeringens förslag endast 8 procent av det totala statliga anslaget för forskning och grundutbildning, vilket är den lägsta andelen forskningsanslag av alla högskolor. De högskolor som ligger närmast bättre är Malmö högskola och Högskolan i Kalmar där 11 respektive 15 procent av anslagen utgör forskningsanslag.

För att verkligen ge Mälardalens högskola möjlighet att utveckla forskningen såväl inom det tilldelade vetenskapsområdet teknik som inom vård, samhällsvetenskap och humaniora bör Mälardalens högskola anvisas 20 miljoner utöver vad regeringen föreslagit för forskning och utbildning. Förslaget kan finansieras inom utgiftsområdet genom minskningar av de reformer inom skolområdet som regeringen föreslår.

Stockholm den 21 oktober 2002

Roger Karlsson (c)

Jörgen Johansson (c)