Riksdagen beslutar att till anslaget 25:52 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2003 anvisa 20 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller totalt 64 278 000 kr.
1 januari 2001 tilldelades Mälardalens högskola vetenskapsområdet teknik. Det var ett välkommet erkännande av det målmedvetna arbete som bedrivits vid högskolan. Tillsammans med vetenskapsområdet kom en anslagsökning om 2 miljoner kronor. 2002 ökade inte forskningsanslaget för vetenskapsområdet alls (ökningen 2002 härrör från landstingsuppgörelsen), medan ökningen för 2003 blir drygt 13 mkr. För 2004 är ingen anslagsökning aviserad av regeringen. Vid en nationell jämförelse framgår att övriga högskolor som tilldelats vetenskapsområde generellt fått 2 mkr första året och sedan 10–20 mkr om året fram till och med 2003. Det betyder att högskolor som fick vetenskapsområde eller blev universitet 1999 har haft betydligt bättre anslagsutveckling än Mälardalens högskola.
Om man jämför andelen statliga forskningsanslag av högskolornas totala forskningsbudget, visar det sig att Mälardalens högskola har den lägsta andelen statliga medel, eller omvänt, den största andelen externa medel. Men också i absoluta tal är det statliga forskningsanslaget till Mälardalens högskola lägst.
Tabell 1: Relationen mellan det statliga forskningsanslaget och den totala forskningsintäkten (inkl bidrag o uppdrag)
|
2000 |
2001 |
Enligt bokslut 2001 (tkr) |
||
|
Högskola |
andel anslag |
andel anslag |
statl fo-anslag |
total fo-intäkt |
|
34% |
33% |
24 535 |
73 802 |
|
|
Högskolan i Kalmar |
41% |
44% |
35 692 |
80 464 |
|
Malmö högskola |
58% |
52% |
59 767 |
113 970 |
|
Blekinge tekniska högskola |
38% |
50% |
41 751 |
83 541 |
|
Mitthögskolan |
40% |
45% |
93 882 |
208 243 |
|
Örebro universitet |
55% |
61% |
100 046 |
163 485 |
|
Växjö universitet |
71% |
70% |
97 361 |
138 979 |
|
Karlstads universitet |
52% |
54% |
99 078 |
181 941 |
|
Luleå tekniska universitet |
44% |
44% |
206 693 |
470 551 |
|
Kungl. tekniska högskolan |
38% |
37% |
610 489 |
1 640 480 |
|
Karolinska Institutet |
46% |
44% |
1 058 409 |
2 395 441 |
|
Linköpings universitet |
43% |
42% |
435 714 |
1 043 717 |
|
Umeå universitet |
61% |
59% |
776 801 |
1 306 482 |
|
Stockholms universitet |
59% |
58% |
859 794 |
1 481 198 |
|
Göteborgs universitet |
54% |
52% |
1 127 714 |
2 182 057 |
|
Lunds universitet |
48% |
47% |
1 359 511 |
2 922 811 |
|
Uppsala universitet |
52% |
51% |
1 217 968 |
2 398 585 |
Trots det blygsamma statliga bidraget till forskningen vid Mälardalens högskola finns det anledning att värdera högskolans forskning högt både i kvalitet och volym.
Sju forskarutbildningsämnen inom teknikområdet har inrättats sedan högskolan erhöll vetenskapsområdet teknik.
Trots att högskolan i regeringens planeringsförutsättningar för perioden 2001–2004 bara tycks erhålla ca 15 miljoner kronor i förstärkning till följd av vetenskapsområdet, planeras under perioden ca 85 forskarexamina inom vetenskapsområdet teknik.
Humaniora och samhällsvetenskap inklusive vårdvetenskap bedöms efter en extern utvärdering 2001 väl beredda för en ny vetenskapsområdesansökan.
Tre forskargrupper har fått större bidrag från Vetenskapsrådet på sammanlagt 8 Mkr efter hård konkurrens med universiteten.
Mälardalens högskola ingår i sju av de nationella forskarskolorna, där har 10 nya doktorander antagits med finansiering helt eller delvis via forskarskolorna och bidrar på så vis till den fortsatta utvecklingen av högskolans forskning.
Högskolans mål att bli universitet innebär en successivt ökad satsning på den naturvetenskapligt/tekniska sidan samt en fortsatt profilering och förstärkning inom humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap.
Redan från början är forskarutbildning vid Mälardalens högskola attraktiv; 57 forskarstuderande antogs till vetenskapsområdet under 2001. Under 2002 har ytterligare 30 doktorander antagits. Dessutom finns ca 15 doktorander inom naturvetenskap och teknik som antagits vid andra lärosäten. Inom humaniora, samhällsvetenskap och vårdvetenskap finns för närvarande 43 forskarstuderande som är anställda vid högskolan och ytterligare ett tiotal är under antagning. Därmed är det totala antalet doktorander vid högskolan 150–160 stycken.
Också i relation till den stora grundutbildningsvolymen vid Mälardalens högskola är det statliga forskningsanslaget anmärkningsvärt lågt. För Mälardalens högskola utgör det statliga forskningsanslaget för 2003 enligt regeringens förslag endast 8 procent av det totala statliga anslaget för forskning och grundutbildning, vilket är den lägsta andelen forskningsanslag av alla högskolor. De högskolor som ligger närmast bättre är Malmö högskola och Högskolan i Kalmar där 11 respektive 15 procent av anslagen utgör forskningsanslag.
För att verkligen ge Mälardalens högskola möjlighet att utveckla forskningen såväl inom det tilldelade vetenskapsområdet teknik som inom vård, samhällsvetenskap och humaniora bör Mälardalens högskola anvisas 20 miljoner utöver vad regeringen föreslagit för forskning och utbildning. Förslaget kan finansieras inom utgiftsområdet genom minskningar av de reformer inom skolområdet som regeringen föreslår.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Roger Karlsson (c) |
Jörgen Johansson (c) |