Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av fördelningsnyckel för fakultetsanslag.
Linköpings universitet dömdes en gång i världen ut. Debatten när de första utbildningarna etablerades ter sig idag ganska märklig. Det skulle aldrig bli några lyckade utbildningar, det skulle aldrig bli någon forskning, den forskning som eventuellt etablerades skulle aldrig nå någon kvalitet och samtidigt skulle den komma att riskera möjligheten för andra gamla universitet att hålla hög kvalitet på sin verksamhet. Eländesprognoserna duggade tätt.
Idag kan konstateras att inte nog med att antalet studenter stigit stadigt i antal, nya utbildningar har etablerats och betyget från både lärare, studenter och omgivning är även mycket gott. Forskningen håller väl forskningsfronten och har inom vissa områden nått världsnivå. Dessutom har nyetablering av forskningsföretag inom Mjärdevi också nått världsrykte.
Fortfarande kan det dock konstateras att en del av motståndet mot nyetablering faktiskt lever kvar. Diskussionen om kvalitet är väl genomstånden och motståndet brutet, men nycklarna för tilldelning av forskningsmedel missgynnar Linköpings universitet. Det medför att Linköping har de lägsta fakultetsanslagen och det är självklart hämmande för fortsatt utveckling både för Linköping och för det hittills lyckade Campus Norrköping. Det är på tiden med en översyn av hur tilldelning av forskningsmedel sker. En fördelningsnyckel som likställer olika högskolor enligt särskilt fastställda kriterier skulle ge också Linköping möjlighet att utvecklas på likvärdiga villkor.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Lena Ek (c) |