En förskola för jämställdhet och konfliktlösning

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 12

2 Förslag till riksdagsbeslut 13

3 Vikten av jämställda värderingar 13

4 JÄMRUM – blivande jämställdhetscentrum för pedagoger 14

5 Överförbarhet till konfliktlösningskunskap 14

2 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av specifik genusutbildning på lärarhögskolorna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till bildandet av jämställdhetscentrum JÄMRUM i Gävle.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av metodöverföring inom förskolepedagogiken med projekt och centrumbildningar för kompetenshöjning även inom konfliktlösningens område.

3 Vikten av jämställda värderingar

Könsbundna maktrelationer, beteenden och roller har följt oss genom århundraden och sitter mycket djupt rotade i våra medvetna och omedvetna föreställningar. Medvetande om behovet av förändring är historiskt sett av mycket färskt datum. Vi har egentligen just bara börjat att i ord söka oss till en mer jämställd relation mellan könen och till en uppvärdering av det som traditionellt betecknats som kvinnligt. Nu först i början av tjugohundratalet börjar islossningen skönjas i de nordiska länderna vad representation och teoribildning beträffar.

Jämställdhetsarbetet har tagit fart och t o m feminismen som teoretisk bas har blivit mer allmän i de fall den definieras som kritik av den patriarkaliska könsmaktsordningen.

Men mycket återstår att göra. Trots de nationella jämställdhetsmålen och vad som är inskrivet i den nu fyra år gamla läroplanen för förskolan om att ”förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”– har t ex jämställdhetsprojekt på förskolor och skolor endast långsamt spritt sig. Exemplen är mycket få, men det som skett i Gävle är ett glädjande undantag.

Den förhärskande inställningen i den pedagogiska världen runt om på lärarhögskolorna är ofta rent biologistisk, menar en forskare. Medfödda skillnader skulle motivera olika pedagogik. Pedagogiska institutioner tenderar inte att ligga i frontlinjen när det gäller genusmedvetenhet, och den akademiska genusforskningen å andra sidan har ingen erfarenhet av pedagogik eller praktisk verksamhet. Således föreligger här ett reellt glapp mellan teori och praktik.

Miljöpartiet menar med anledning av iakttagelser som dessa att det föreligger ett behov av specifik genusutbildning på lärarhögskolorna

Ny metoder och kreativa angreppssätt kan bidra rejält till att flytta fram de feministiska positionerna. Att börja tidigt och med de yngstas identitetsskapande ger förmodligen den allra bästa utdelningen. Därför har nu verkligen turen kommit till jämställdhetsinsatser för de yngsta åldrarna och för deras pedagoger!

4 JÄMRUM – blivande jämställdhetscentrum för pedagoger

I Gävle har sedan sex år ett pionjärprojekt bedrivits vid ett antal skolor och förskolor med jämställdhetspedagogik på initiativ av länets jämställdhetsexpert Ingemar Gens. Upprinnelsen var att personalen i arbetslagen på förskolorna Tittmyran och Björntomten handgripligen fick erfara hur de själva oreflekterat behandlade och bemötte pojkar och flickor olika, och hur de omedvetet bekräftade beteenden som konserverade könsrollerna.

Erfarenheterna av projektet har varit mycket goda och man har rönt stor uppmärksamhet. Man har upplevt att man där fyllt ett tomrum, eftersom lärarutbildningar idag så gott som saknar genusteoretisk orientering, i den s k mainstreamingens namn. En permanentning är därför nästa naturliga steg.

Kommun och länsstyrelse i Gävle, i samverkan med genusforum i Umeå och Högskolan i Gävle, vill med utgångspunkt i dessa erfarenheter med värderingsövningar och videofilmning skapa en idé-, kunskaps- och metodbank för praktiskt jämställdhetsarbete. Syftet är att ge engagemang och inspiration för jämställdhetsarbetet bland barn och ungdom och kunna tillhandahålla fakta, forskning, metoder, utställningar etc. JÄMRUMs ansökan ligger inne på jämställdhetsenhetens bord på Regeringskansliet.

Miljöpartiet menar att centrumbildningar i stil med denna bör ges en särskilt prioriterad ställning. Vi förutsätter därför en positiv behandling i Regeringskansliet av projektansökan.

5 Överförbarhet till konfliktlösningskunskap

Vad finns det mer för stora och grundläggande problem och obalanser i vårt samhälle, som det skulle finnas anledning att politiskt och/eller pedagogiskt försöka finna fruktbara angreppssätt till?

I den idétradition som Miljöpartiet är en del av är freds- och konfliktforskning och praktiserandet av icke-våldsmetoder helt centralt.

Vårt nutida samhälle tenderar också att på många områden bli alltmer våldsbelastat. Många unga människor saknar mentala verktyg och förebilder för att rationellt och tryggt handskas med hot, våld och konflikter. Vuxenvärlden tenderar att lämna de unga utan vare sig stöd, metoder eller svar.

Vår bedömning är att ett brett pedagogiskt arbete, i stil med JÄMRUM ovan, kommer att bli både nödvändigt och framgångsrikt. Därför framstår det som frestande att, med samma lustbetonade upplägg, söka skapa ett pedagogiskt centrum för freds- och konflikthantering i skola och förskolemiljö.

Miljöpartiet föreslår därför att ett pilotprojekt i JÄMRUMs metodiska efterföljd initieras av lämplig högskola på temat Konflikthantering som pedagogisk metod.

Stockholm den 22 oktober 2002
Lotta N Hedström (mp)	Gustav Fridolin (mp)