Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en stärkt äganderätt för elever.
1994 genomfördes en förstärkning av äganderätten i i regeringsformen 2 kap 18 §, ändringen trädde i kraft den 1 januari 1995. De borgerliga partierna var särskilt drivande. Kritiken, från bland annat mitt eget parti, mot skrivningarna om äganderätten, handlade om att förändringen i sak enbart syftade till att försvåra för genomförandet av politiska beslut såsom en kärnkraftsavveckling eller en nedläggning av pälsfarmning. Det fanns inga verkliga exempel att peka på där det för den enskilde individens bästa verkligen krävdes en förstärkt äganderätt. Tills nu.
Vissa borgerliga partier är nämligen i farten igen. I den allmänna debatten har det under 2002 års valrörelse kommit fram att problemen i den svenska skolan, enligt vissa, enbart ska lösas genom disciplinära åtgärder. Ordning och raka bänkrader är den banbrytande pedagogiska metod som vunnit gehör. Om någons mobiltelefon ringer på en lektion, då ska mobiltelefonen tas från eleven. Det är oklart hur länge mobiltelefonen ska vara beslagtagen, men lyssnar man på en högt uppsatt politiker som haft ansvaret för utbildningsväsendet i en större svensk stad, är det tydligt att mobiltelefonen ska kunna vara beslagtagen av skolan i flera dagar. Äganderätten är helt satt ur spel. Förvisso har jag förståelse för skolans behov av att stundom ingripa mot felaktigt utnyttjande av mobiltelefoner, även så viss förståelse för att beslagtagning av mobiltelefon under lektion kanske är sista utvägen mot återkommande störande användning, men hur och varför politiker skall eller ens kan bestämma att elevers mobiltelefoner skall förbli i beslag även under elevens fritid övergår mitt förstånd.
Även en sådan som jag förstår att äganderätten inte är oviktig. Därför blir jag upprörd när det talas om att beslagta privat egendom över flera dagar i syfte att statuera exempel. Den enskilde individens rättigheter kränks godtyckligt. De politiska utspelen har blivit viktigare än elevens rätt. Det är viktigt att vi nu får veta vad som gäller. Saknar skolelever äganderätt? Finns det något överklagandeinstrument för den som fått sin personliga egendom beslagtagen? Är en reform av den här typen ens förenlig med grundlagen? Det krävs ett förtydligande. Mot bakgrund av valrörelsens debatt ber jag riksdagen tillkännage för regeringen att äganderätten för elever behöver stärkas.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |