Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt heltäckande studiestödssystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjd studiebidragsdel för universitets- och högskolestudier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att bedriva gymnasiestudier för ungdomar mellan 16 och 25 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en höjning av studiebidraget för gymnasieelever på 1 050 kr/månad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar betyg från grund- eller gymnasieskola.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett avskaffande av inkomsttaket utan att bidragsdelen i studiebidraget påverkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av den bortre åldersgränsen för studiemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra de tidigare reglerna för dispens för extra studiemedel.
Riksdagen begär att regeringen låter utreda om studiemedelsutbetalningarna bör ske via bank i stället för via statlig myndighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bonus för den som i förtid återbetalar sina studieskulder.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 15 Studiestödet enligt uppställning:
|
Anslag (tusental kronor) |
Regeringens förslag |
Anslagförändring |
|
25:2 Studiemedel m.m. -1 000 platser.) |
11 034 219 |
-23 000 |
|
25:3 Studiemedelsräntor -1 000 platser.) |
5 585 224 |
-2 000 |
|
25:8 Bidrag till vissa organisationer (Sisus kvarstår) |
39 959 |
-31 959 |
|
Summa för utgiftsområdet |
22 567 335 |
-56 959 |
Det är nödvändigt att ta ett samlat grepp över hur människor i olika faser i livet skall kunna finansiera sina studier. Den som står i begrepp att börja studera måste kunna planera sin ekonomi. Dagens system präglas av oklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik, vilket drabbar den enskilde. Många, särskilt kvinnor, faller mellan stolarna när det gäller stöd till studier efter arbete och barnafödande. Det är viktigt att reglerna kring studiefinansiering är tydliga och förutsägbara, så att man snabbt kan få en uppfattning om hur stort bidrag den enskilde kan få av staten, vilka krav som är kopplade till bidraget och hur länge detta delas ut. Kristdemokraternas förslag till finansiering bygger på två pelare: ett nytt samlat studiefinansieringssystem och ett nytt utbildningskonto.
Dagens system präglas av oklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och utbildningspolitik och drabbar på ett orättvist sätt den enskilde. Vi anser att reglerna kring studiefinansieringen måste vara tydliga. Det skall vara tydligt var gränserna går för hur stort bidrag den enskilde kan få av staten, hur länge dessa delas ut och vilka återbetalningskrav som är kopplade till bidragen. Ett andra krav på studiefinansieringssystemet är att det ska vara förutsägbart. De regler som gäller när den enskilde beslutar att börja studera får inte försämras under studietidens gång. Systemet skall dessutom vara rättvist.
Direktiven till den studiesociala utredningen (Dir. 2002:120 Studiesocial utredning) ger utredningen endast i begränsad omfattning mandat att själv inkomma med förslag till förändringar. Därmed fördröjs reformarbetet helt i onödan. Kristdemokraterna menar att detta är orimligt och att utredningen bör ges fullt mandat att inkomma med förslag till förbättringar. Vi utvecklar tankarna i en motion om studenters trygghet.
Regeringens nya studiestöd för vuxenstudier innebär möjlighet till studiebidrag för arbetslösa över 25 år för utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Bidraget ska vara på 100 alternativt 122,5 procent av det nuvarande studiemedlet och ska kunna ges i maximalt 50 veckor. Kommunerna blir de viktigaste instanserna vid fördelningen av bidraget och för varje kommun ska en resursram beräknas. Detta skapar ett ”först-till-kvarn-system” som är orättfärdigt. Det finns redan exempel på kommuner där anslaget tagit slut efter halva året. Dessutom sätts en gräns vid 50 veckor, vilket vi anser ställer orimliga krav på att alla ska kunna lära sig samma saker på lika lång tid. Det tyder på en likhetsideologi som vi inte kan acceptera. Grundprincipen måste också vara att det ekonomiska stödet skall vara likvärdigt för alla elever vid samma typ av studier. Om det i något avseende skiljer sig åt måste det ur ett rättviseperspektiv gå att förklara skillnaden. Detta är särskilt aktuellt i fallet vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå.
En färsk studie från Högskoleverket visar att över hälften av landets högskolor upplever den nya hårdare tidsgränsen för studiemedel som ett problem. Det nya studiestödssystemet medför att det är mycket svårt att få dispens för studiemedel till mer än 12 terminer. Det innebär att många studenter riskerar att tvingas avbryta sina studier för att de inte får studiemedel, framförallt de som läser vid längre utbildningar och tidigare har studerat på högskolan. Genom detta kommer studenternas ekonomiska bakgrund att få större betydelse för möjligheten att fullfölja långa universitetsutbildningar och därmed motverkas arbetet med att bryta den sociala snedrekryteringen. Vi anser att alla som har gått fyra år eller mer på en lång sammanhållen utbildning skall ha möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna för att kunna slutföra sin utbildning. ”Synnerliga skäl” för dispens bör ersättas med ”särskilda skäl”.
Ett nytt heltäckande studiefinansieringssystem bör struktureras enligt följande:
Grundskole- och gymnasiestudier
upp till 25 år
mellan 25 och 55 år
Universitets- och högskolestudier
Utbildningskonto för yrkesverksamma
Vi vill införa vårt nya studiefinansieringssystem i två etapper med början från och med andra halvåret 2004. Systemet skall vara helt genomfört 2005. Eftersom vårt budgetalternativ innebär att högskolan ska byggas ut i långsammare takt (1 000 färre platser för 2003), så minskar behovet av studiemedel i motsvarande grad.
Studenterna har kritiserat regeringen för att man inte höjt totalbeloppet trots att studiemedlets värde kraftigt urholkats under de senaste tio åren. Vårt förslag till studiemedelssystem, med bland annat en högre bidragsdel och slopat inkomsttak, gör att totalnivån måste diskuteras utifrån andra förutsättningar. Vi vill till skillnad mot regeringen diskutera studenternas ekonomiska helhetssituation. Det behövs särskilda åtgärder för att tillgodose studenters behov.
Kristdemokraterna föreslår en förändring av utbildningssystemet som gör det möjligt för den enskilde att fullfölja sina gymnasiestudier upp till 25 års ålder. Alla ges rätt till tre års gymnasiestudier, samt viss rätt till komplettering, att fritt förlägga inom tidsperioden 16 till 25 år. Studierna påbörjas och slutförs när den enskilde är motiverad till detta.
Alla som läser på det nya ungdomsgymnasiet skall vara berättigade till bidrag. För att ingen begreppsförvirring skall råda mellan detta bidrag och det som ges för högskolestudier har vi valt att kalla det för gymnasiebidrag medan begreppet studiebidrag i fortsättningen endast gäller bidrag för högre studier. Gymnasiebidraget skall vara lika högt för alla som studerar på ungdomsgymnasiet. Kristdemokraterna anser att bidraget måste höjas och föreslår en nivå på 1 050 kronor per månad. Denna förändring bör träda i kraft den 1 juli 2004.
Vi anser att kraven på prestationer och kontroll av dessa bör öka. Den enskilde skall från början upplysas om att staten ger bidrag för tre års fullföljda studier. Skolk ska kunna medföra avdrag på bidraget. Bidrag ska tolkas som en uppmuntran till studier med ett motkrav på studieprestation. Vi föreslår också en ny form av lärlingsutbildning. För lärlingsutbildningen skall särskild avstämning av studiebidraget göras gentemot lärlingslönen.
Kristdemokraterna vill ha en gemensam garanterad bidragsnivå som ska införas från höstterminen 2004. Alla mellan 25 och 55 år som inte har fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskola ska erbjudas ett skattefritt bidrag som motsvarar 100 procent av det totala studiemedelsbeloppet, ca 1 663 kronor i veckan, under den del av året som studier bedrivs. Den studerande ges därutöver möjlighet att komplettera med en lånedel på upp till 3 000 kronor/månad. CSN gör bedömningen av lämplig nivå på lånet med hänsyn till den studerandes ålder och återbetalningsmöjlighet. Grundprincipen att lånet skall återbetalas ska gälla. Volymen på det nya och högre stödet måste anpassas till antagningen av studerande. Studerande på grund- och gymnasienivå, som läser av eget intresse för att bredda sin redan givna gymnasieexamen eller för att t ex höja redan givna betyg, hänvisas till det ordinarie studiestödssystemet.
Studiestödssystemet måste konstrueras så att många attraheras av högre studier samtidigt som det uppmuntrar till personligt ansvarstagande för den egna och därmed också indirekt för samhällets ekonomi. Bidragsdelen höjs till 36 % av totalbeloppet. På sikt bör dock principen hälften bidrag, hälften lån gälla.
Vi anser att inkomsttaket skall tas bort, d.v.s. det ska vara fritt för studenter att komplettera bidragsdelen med eget arbete utan att bidragsdelen påverkas. De föreslagna förändringarna skall också kompletteras med höga krav på resultat och principen att lånen skall betalas tillbaka. Det nya studiestödssystemet för universitets- och högskolestudier skall införas från höstterminen 2004. Ett högre bidrag kombinerat med borttaget inkomsttak ger möjlighet att minska studielånen. Att lånen skall betalas tillbaka i sin helhet utgör ytterligare ett incitament att hålla lånedelen låg. Den enskilde studenten uppmuntras till ett personligt ansvarstagande för sin ekonomi. Uppmuntran i kombination med krav när det gäller studieresultat är en god modell för framtidens studiestöd. Regeringens förslag om kraftigt skärpta återbetalningskrav men utan ett avskaffat inkomsttak gör att många äldre drar sig för att börja studera.
Alla som vill fortsätta att studera efter gymnasieskolan skall omfattas av det studiestödssystem Kristdemokraterna föreslår. Enligt vår mening måste även de som studerar på praktiska och estetiska högskoleutbildningar, till exempel musikhögskola, designutbildning och liknande utbildningar, omfattas av studiestödssystemet på samma villkor som andra högskolestuderande.
I vårt samhälle där genomsnittsåldern generellt blir allt högre, där vi ständigt talar om det livslånga lärandet och där pensionsåldern har höjts, finns en åldersgräns för när en person senast kan påbörja forskarstudier. Vi kristdemokrater menar att denna åldersgräns kan ifrågasättas och föreslår att en översyn ska göras på detta område.
Idag är det få människor med fast arbete som ser det som ekonomiskt möjligt att ta ledigt för studier. Kompetenskonto är en uthållig finansieringsväg som möjliggör lärande under hela livet. Vår grundtanke är att både arbetsgivare och arbetstagare avsätter en del av löneutrymmet på ett personligt kompetenskonto. Från kontot kan sedan medel tas ut för att finansiera utbildning senare i livet. Arbetstagaren tar med sig kontot vid byte av arbetsgivare. Medel som ej används för studier förstärker pensionen. Vi utvecklar tankarna i en särskild fyrpartimotion.
Kristdemokraterna anser att CSN i framtiden bör bibehålla sin roll när det gäller bedömning av den enskildes rätt till bidrag och lån. Staten, genom CSN, bör också fortsättningsvis vara garant för lånen. Alla studiemedel skall samlas hos CSN, medan möjligheten till utbetalning via bank bör utredas. Om CSN:s bedömningsmonopol kompletteras med utbetalning via bank kan flexiblare lösningar för den enskilde komma till stånd. Räntan på ett sådant lån bör vara avdragsgill. Vi anser därför att man också ska utreda rätten till avdrag för räntor.
Vid två tillfällen, nämligen under andra halvåret 1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot en premie frivilligt i förtid återbetala sin studieskuld. Premien var 5–20 % beroende på antalet återstående betalningar. Ett sådant bonussystem ökar de förtida återbetalningarna till staten och minskar avskrivningarna, d.v.s. de innebär netto en besparing för staten. Därför anser Kristdemokraterna att någon form av bonussystem bör utarbetas och genomföras snarast.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Torsten Lindström (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Helena Höij (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Kenneth Lantz (kd) |
Ulrik Lindgren (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |
Gunilla Tjernberg (kd) |