Motion till riksdagen
2002/03:Ub451
av Inger Davidson m.fl. (kd)

Lärarna


Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 12

2 Förslag till riksdagsbeslut 13

3 Sammanfattning 13

4 Lärarbrist 14

5 Lärarutbildning 14

5.1 Värdegrund 14

5.2 Den nya lärarutbildningen 14

5.3 Lärarauktorisation 15

5.4 Nyutexaminerade 15

6 Lärarstatus 15

6.1 Lön 16

6.2 Arbetstid 16

6.3 Tillbaka till kärnverksamheten 16

6.4 Stress 16

6.5 Kompetensutveckling 17

6.6 Karriärvägar 17

6.6.1 Administration och pedagogiskt ledarskap som karriärväg 17

6.6.2 Ämnesfördjupning som karriärväg 18

6.6.3 Forskning som karriärväg 18

6.6.4 Att lämna skolan som karriärväg 19

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värdegrundsarbetet i lärarutbildningen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lärarutbildningarna vidtar nödvändiga åtgärder för att öka dimensioneringen av utbildning för lärare i slöjd.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en auktorisering av läraryrket.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lärare i ”lönehängmattan”.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om renodling av lärarnas yrkesroll.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att minska lärarnas stress.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om karriärtjänster.

Sammanfattning

Det klimat läraren eller arbetslaget skapar, den etik läraren medvetet eller omedvetet förmedlar påverkar en hel generations etiska förhållningssätt. Att synen på lärarna behöver uppvärderas är tydligt inte minst ur det perspektivet. En av samhällets viktigaste uppgifter är att få kompetenta och engagerade lärare.

Att vara lärare har varit ett kall, något man brinner för av idealitet snarare än ekonomisk vinning. Att bevittna ögonblicket då en elev inser att det går att få ett sammanhang i bokens krumelurer, att detta är bokstäver som kan läsas, är ett av vardagens små mirakel som gett bränsle till denna inställning.

På senare år har strävanden från framför allt fackförbunden gått mot att professionalisera läraryrket med allt vad det medför av självständighet, yrkesetisk reflektion och status. Man talar om läraren som en ”reflekterande praktiker”. Det är en process som Kristdemokraterna är positivt till.

Trots professionaliseringssträvanden för att öka attraktionsgraden är läraryrket fortfarande ett andrahandsval för många. Betygen kanske inte räcker till för att nå förstahandsvalet, så man väljer att bli lärare med en inriktning som bygger på förstahandsvalet. En annan variant är att ett fritidsintresse bildar grund för att välja läraryrket. En duktig idrottare som inte når elitnivå kanske väljer att bli idrottslärare för att spinna vidare på sina kunskaper och förmågor.

Dessa skilda utgångspunkter måste finnas med när man diskuterar läraryrket och hur det kan förbättras. Det är statens och kommunernas ansvar att på olika sätt verka för att förbättra läraryrkets status och lärarnas arbetssituation. Kristdemokraterna anslår mer pengar till kommunerna för att möjliggöra detta.

Lärarbrist

Behovet av ytterligare lärare kan bli mer än dubbelt så stort som tillgången fram till år 2005 om alla goda ambitioner ska uppfyllas. Under perioden 2001–2005 skulle, med de antaganden som gjorts, mer än 70 000 lärare behöva rekryteras. Examinationen av nya lärare blir emellertid inte så hög som 70 000 fram till 2005. Om examinationsfrekvensen ligger kvar på samma nivå som de senaste åren skulle antalet examinerade bli ca 41 000. Alla dessa kommer dock inte att börja arbeta som lärare. Det skulle därför behöva rekryteras ytterligare ca 40 000 lärare för att täcka behovet. Lärarbristen är inte bara generell: det finns specialiseringar inom läraryrket som har särskilt stor brist på utbildad personal.

I ämnet slöjd utvecklar eleverna självständighet, ansvarstagande, kreativitet och nyfikenhet. I slöjdprocessen förenas intellektuellt och manuellt arbete, vilket stärker tilltron till den egna förmågan och ger en framtidsberedskap. Design och formgivning är exempel på nya viktiga kunskapsområden inom slöjdämnet. Behovet av lärare i slöjd beräknas till 7 040 år 2002 och 6 440 år 2007. Beräknad tillgång på lärare i slöjd bedöms uppgå till 4 960 år 2002 respektive 4 310 år 2007. Bristen på behöriga lärare i slöjd väntas således uppgå till drygt 2 100 personer år 2007, eller cirka 50 % av denna lärargrupp. Skolverkets senaste beräkningar (Skolverket 2002-06-06, Pedagogisk personal i barnomsorg, skola och vuxenutbildning – bedömning av behov och tillgång) avviker inte från tidigare prognoser. Regeringen bör omedelbart göra en översyn av denna problematik och återkomma med förslag till lösningar.

Lärarutbildning

5.1 Värdegrund

Det västerländska samhället är byggt på en värdegrund som härstammar från den kristna traditionen och den västerländska humanismen. Varje människas unika värde och alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare som vårt samhälle vilar på och det är denna värdegrund som ska förmedlas i våra högskolor och förankras hos studenterna. Värdegrundsutbildning liksom reflekterande samtal, diskussioner och övningar som kan leda till personlig utveckling är viktiga moment i all lärarutbildning.

5.2 Den nya lärarutbildningen

Den nya lärarutbildningen betonar den verksamhetsförlagda tiden. Tyvärr har denna drabbats av en del barnsjukdomar, till exempel att gymnasielärarstudenter fått praktik i förskolor. Vi vill i det här sammanhanget markera vikten av att även skolor i kommuner som inte själva inrymmer någon lärarutbildning får möjlighet att delta i lärarutbildande verksamhet, eftersom denna skapar professionell dynamik och diskussion. Alla som tar emot lärarstuderande ska erbjudas handledning. Det är viktigt att praktikmoment förläggs relativt tidigt i utbildningen, så att lärarstudenterna tidigt får pröva om de passar som lärare.

Även om verksamhetsförlagd tid är viktigt för att skapa sin yrkesidentitet, så krävs också goda ämneskunskaper. En fast förankrad kunskap är grunden för en yrkesmässig trygghet och självförtroende, i relationen till eleverna. Kristdemokraterna befarar att inte tillräcklig tid läggs på ämneskunskaperna i den nya lärarutbildningen. En utvärdering av den nya utbildningen bör göras inom de närmaste åren.

5.3 Lärarauktorisation

Genom att införa en särskild auktorisation av lärare, till exempel genom en lärarlegitimation, tror vi att lärarens yrkesroll och status kan stärkas. En sådan kan enligt vår mening bli en morot att färdigutbilda sig för dem som genomgår lärarutbildning i etapper. Införandet av en auktorisation bör kunna ske i samarbete med de två lärarfackförbunden, med utgångspunkt i en diskussion om vilka kriterier som ska ligga till grund för auktorisationen.

5.4 Nyutexaminerade

Nyexaminerade lärare har en mycket utsatt situation och behöver stöd. Genom att lärarrollen har förändrats har ribban höjts för de nyutexaminerade lärarna som vid valet av yrke föreställt sig en helt annan roll. Detta skulle kunna förklara varför många omprövar sitt yrkesval relativt snart efter påbörjad lärargärning. Det understryker också vikten av handledning för att hjälpa nya lärare tillrätta. Förutom ett reellt fungerande mentorsystem, där rejäl tid för handledning ingår, krävs att de nyexaminerades arbetssituation ses över och att konkreta åtgärder som förbättrar situationen presenteras.

Lärarstatus

Ofta nämns som ett primärmål att lärarnas status måste höjas. Det är snarare ett sekundärmål. Genom att förbättra eftersatta delar i läraryrket ökar yrket sin attraktionskraft. När antalet lärare som lämnar sitt yrke minskar, när tidigare lärare återvänder till sitt yrke och när nyrekryteringen till yrket ökar – då har yrket hög status. Här nedan följer förslag för att göra läraryrket mer attraktivt och därmed höja dess status.

6.1 Lön

Lönebildningen har förändrats kraftigt för nyutexaminerade lärare sedan 1996, då tarifflönesystemet övergavs. År 1996 var den maximala lönen för en lärare på mellanstadiet ca 18 000 kr/månad. I dag ligger ingångslönen i realiteten på samma nivå. Problemet ligger främst i att de äldre lärarna inte har fått samma löneutveckling som de nyutexaminerade lärarna. I fackliga sammanhang talar man ibland om en ”lönehängmatta”. Det är det kraftiga underskottet av lärare som har drivit upp lönerna, och det är främst de yngre som byter skola för att höja sin lön. Därmed belönas inte den kunskap, erfarenhet och kontinuitet som de äldre lärarna står för på ett riktigt sätt. Det är dags att skolledare prioriterar äldre lärare vid löneöversyner om dessa inte ska lockas att söka sig till andra mer lönsamma områden.

6.2 Arbetstid

I mitten av nittiotalet infördes en reglering – inte bara undervisningstiden utan även tid för för- och efterarbete – vilket innebär att yrket har förlorat sin tidigare flexibilitet. Syftet med reformen var lovvärd – när endast undervisningstiden var reglerad innebar det ofta en arbetstid på långt över 40 timmar per vecka. Den välmenande reformen slog tillbaka på lärarna själva. Tiden för för- och efterarbete fastställdes och hur lång tid lärare skulle finnas på skolan reglerades på en halvtimme när, i en tid när andra yrken gick mot en ökande flexibilitet. Vi anser att lärare, likaväl som andra yrkesgrupper, bör få rätt till större flexibilitet när det gäller hur arbetstiden ska förläggas.

6.3 Tillbaka till kärnverksamheten

Att vara lärare handlar idag om att vägleda, undervisa och handleda till kunskap i bemärkelse fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet – men också om administrativa och sociala uppgifter. Skolans decentralisering och besparingar under 90-talet innebar att uppgifter och ansvar tillfördes, utan att lärare eller skolledning haft möjlighet att välja bort andra arbetsuppgifter. Detta har medfört att lärarnas uppgifter svällt mer än rimligt. Att vara lärare i dag är svårare och mer utmanande än någonsin. För att minska lärarnas arbetsbörda måste kommunerna satsa tillräckligt med resurser på sådana yrkesfunktioner som kompletterar lärarna, till exempel kansli- och elevvårdspersonal.

6.4 Stress

Ohälsa och stress har ökat bland lärare under 1990-talet. En undersökning från Arbetslivsinstitutet visade att var femte lärare är i riskzonen. Värst drabbade är kvinnliga gymnasielärare. En av de mest stressframkallande faktorerna är dåliga möjligheter till inflytande och kontroll över sin egen arbetssituation. Den hårdare regleringen av arbetstiden har exempelvis kraftigt minskat möjligheterna för lärare med små barn att förkorta barnens vistelsetid i förskolan genom att arbeta på kvällen. Läraravtalet innebär således en ökad reglering och minskade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, vilket naturligtvis påverkar den totala stressbilden.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har genom Lärarförsäkringar erbjudit lärare en frivillig sjukförsäkring. Det försäkringsbolag som stått för verksamheten har sagt upp gällande avtal från och med 1 januari 2003. Motiveringen är att antalet långtidssjukskrivningar ökat så kraftigt att försäkringen gått med stora förluster. En av de bakomliggande orsakerna till sjukskrivningarna är lärarnas dåliga arbetsmiljö. Det faktum att inget försäkringsbolag är berett att erbjuda en frivillig gruppsjukförsäkring till lärarkåren är ett tydligt bevis på att det nu krävs krafttag för att förbättra anställningsvillkoren, arbetsmiljön och lärarnas uppgifter.

6.5 Kompetensutveckling

Att rätten till kompetensutveckling säkerställs är oerhört angeläget. Denna rätt ska självfallet också omfatta förskolans personal som idag inte omfattas av lagregleringen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om ändring av skollagen på denna punkt. När det gäller kompetensutveckling för lärare bör utvecklingsplaner finnas både för skolan och för varje lärare. Det är viktigt att skolan kan göra strategiska satsningar och att lärare får möjlighet att utvecklas både personligt och ämnesmässigt.

6.6 Karriärvägar

Lärare lever i en platt struktur bredvid andra lärare. Det finns förhållandevis få karriärvägar, vilket gör att det blir än mer viktigt att lyfta fram och förstärka de olika möjligheter som faktiskt finns.

6.6.1 Administration och pedagogiskt ledarskap som karriärväg

Större delen av landets skolledare är lärare från början. Detta återspeglar sig till exempel fackligt i att Lärarförbundet organiserar både lärare och skolledare. Därmed står det klart att skolledarskap är en viktig karriärväg för lärare. Rektorer måste också ha goda ledaregenskaper så att de i verklig mening kan vara ledare för såväl skolans pedagogiska som administrativa verksamhet. Samstämmiga studier visar att rektorerna har hög arbetsbelastning och är stressade. Skolverket har kritiserat skolhuvudmännen för att rektorerna fått administrativa uppgifter i sådan utsträckning att det pedagogiska ledarskapet blivit lidande. Man har också pekat på att rektorernas arbete försvåras av att målen i kommunernas skolplaner ofta är otydliga, kritik som är viktigt att återkomma till både för att förbättra den nuvarande situationen och för den framtida rekryteringens skull.

Eftersom rektor ska finnas mitt inne i verksamheten får inte ansvarsområdet vara större än att han/hon kan vara väl förtrogen med verksamheten. För att skolledare ska ha möjlighet att utöva ett reellt ledarskap måste skolenheterna vara små. Inom större skolenheter bör det finnas biträdande rektorer.

Till det pedagogiska ledarskapet hör också mentorskap/hand­lednings­uppgifter. Kristdemokraterna konstaterar att ersättning för handledning inte längre finns, och att nedsättning av tjänst erbjuds i relativt liten omfattning. För att stödja nya lärare är det viktigt att kommunerna lägger stor vikt vid mentorskap, vilket bör innefatta en ersättning alternativt nedsatt tjänstgöringsgrad för handledarna. Från och med hösten 2002 kan lärare i Kristianstad söka uppdrag som lärarutbildare på fältet – LUF. De som får uppdraget får dels en handledarutbildning omfattande fem högskolepoäng, dels ett arvode på 900 kr i månaden. Dessutom ska lärarna ha minst tre timmar i veckan i sin tjänst för uppdraget. Lösningen är intressant och Kristdemokraterna ser fram emot liknande kommunala initiativ.

6.6.2 Ämnesfördjupning som karriärväg

Före 1995 fanns i skolan särskilda uppdrag som läraren erhöll ett mindre arvode för. Det rörde sig till exempel om ämnesinstitutionsansvar. Överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter innebar att arvoderingarna försvann till förmån för en allmänt sett höjd lönenivå. Konsekvenserna blev dock mindre lyckosamma. Det som tidigare sågs som en möjlighet till fördjupning i ett intresseområde blev nu en ytterligare oavlönad börda att fördela på lärarkollektivet i en skola. Kristdemokraterna menar att man vid centrala förhandlingar och på kommunal nivå bör undersöka möjligheterna att återinföra arvoderingarna, som en strategisk satsning för att öka yrkets attraktionskraft.

6.6.3 Forskning som karriärväg

Det var 1946 års skolkommission som föreslog inrättande av en professur i skolforskning. Den fick benämningen praktisk pedagogik men kom aldrig att bli en tillämpad forskningsdisciplin i samma mening som t.ex. socialt arbete senare kom att bli för socionomutbildningen. Den pedagogiska forskningen kring skola, förskola och fritidshem har också ofta uppfattats som ”teoretisk”. I jämförelse med medicinsk utbildning är det främst de ”kliniska” forskningsdisciplinerna inom lärarutbildningen som saknats. Under åren 1956–1969 kom de större lärarhögskolor som inrättades vid universitetsorterna att ha professurer i praktisk pedagogik. Inte heller med denna benämning blev forskningen mera inriktad mot ”praktiska” eller ”tillämpade” problem. Benämningen ”praktisk pedagogik” har också ersatts av ”pedagogik” vid tjänstetillsättningar från och med senare delen av 1970-talet. Den didaktiska diskussionen tog fart under 1980-talet. Didaktik skulle mycket förenklat kunnas beskrivas som gränslandet mellan pedagogik, metodik och skolämne, och riktade intresset mot frågor som är centrala för lärarnas yrkesverksamhet. Det kunde t.ex. gälla innehållet i undervisningen eller olika sätt att organisera undervisning.

Flera av de finansieringsmöjligheter som tidigare fanns för forskning med anknytning till lärarutbildning finns inte längre. Detta gäller t.ex. de särskilda anslag till universitetspedagogisk forskning som tillkom under slutet av 1960-talet. De forskningsanslag som tidigare förvaltades av Skolöverstyrelsen/Skolverket har kraftigt minskat. Lärarutbildningens tvärvetenskapliga karaktär, parad med dess svagare ställning inom universiteten, har säkert bidragit till att forskningsråden ej heller i nämnvärd grad uppmärksammat lärarutbildningen. Någon motsvarighet till ett medicinskt forskningsråd finns inte på lärarutbildningens område. Någon motsvarighet till den relation som (också ekonomiskt) utvecklats mellan å ena sidan landsting och å andra sidan sjukvårdsutbildning och medicinsk vetenskap har inte heller på allvar diskuterats avseende lärarutbildning.

Även om en kraftig upprustning har skett inom den didaktiska forskningen under senare år, så är den fortfarande eftersatt och är långt ifrån en självständig disciplin. I vår motion om forskning pläderar vi för ett återinförande av möjligheten att antas som forskarstuderande för att kunna ta ut en forskarexamen även om inte studierna är finansierade. En sådan ordning kan skapa ett intresse bland lärare att engagera sig i forskning parallellt med undervisning – eller kanske snarare omvänt: en möjlighet för lärare att genom egen forskning söka svar på upplevda didaktiska problem. Kommunerna bör så långt möjligt uppmuntra denna utveckling genom att skapa tjänster som möjliggör en aktiv lärargärning som grund för en aktiv didaktisk forskning. Parallellt med detta föreslår vi också att Vetenskapsrådet bör göra en större avsättning för utbildningsvetenskaplig forskning, förslagsvis en ökning från en till tre procent av forskningsanslagen.

6.6.4 Att lämna skolan som karriärväg

Alla utvecklingsmöjligheter inom skolan till trots, så kan det finnas de som ångrar sitt yrkesval. Tidigare lärarutbildningar har varit breda men grunda, varför meritvärdet utanför skolan har varit något begränsat. Det har varit relativt svårt för lärare att byta yrke, vilket har gjort att lärare tvingats fortsätta som lärare trots att de tröttnat. Detta har naturligtvis inte varit bra. Det som saknas i de äldre utbildningarna i förhållande till kandidat- och magisterexamina och den nya lärarutbildningen är framför allt ett större sammanhållet arbete om ca 10 poäng vilket utöver goda kunskaper och färdigheter vittnar om förmåga att arbeta självständigt med projekt. Det är därför viktigt att lärosätena bevakar underlaget för att ge sådana kompletteringskurser till kandidatnivå, främst som ett steg mot forskning inom yrket men också som grund för en möjlig karriär utanför skolan.

Stockholm den 21 oktober 2002

Inger Davidson (kd)

Sven Brus (kd)

Helena Höij (kd)

Dan Kihlström (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ulrik Lindgren (kd)

Torsten Lindström (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Olle Sandahl (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)