Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förstärka modersmålsundervisning i grundskolan.
Modersmålet spelar en avgörande roll för barnets utveckling. Det är något som forskarna är fullt eniga om och allt fler föräldrar har också insett det. Flera forskningsexempel visar även på att modersmålsundervisning är avgörande för hur framgångsrik skoltiden blir för elever med invandrarbakgrund. Modersmålet är den grund som barnets tanke- och känslomässiga, harmoniska utveckling bygger på. Med språkets hjälp kan människan berika sina kunskaper och tankar och utveckla sin skapande förmåga. Modersmålet är en förutsättning för djupare upplevelser och rikare erfarenheter. När man behärskar sitt modersmål blir det sociala umgänget lättare.
Syftet med att modersmålet utvecklas är att barnet får en stark självkänsla och accepterar sin identitet, föräldrarnas bakgrund och sina rötter. Att kunna sitt modersmål ökar ens självrespekt. Om man respekterar sig själv, då respekterar man också andra människor och deras identitet!
Barn och ungdomar med ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning i förskolan samt i grund- och gymnasieskolan. Att delta i modersmålsundervisningen är frivilligt medan kommunerna har skyldighet att anordna det. Variationen på hur bra man klarar sig på sitt modersmål är större mellan invandrarbarnen än mellan svenska barn. En förklaring till detta är att modersmålsundervisningen har minskat under 90-talet.
Det har skett stora förändringar i modersmålsundervisningen under de senaste tio åren. Inom förskolan har antalet barn som fick stöd i sitt modersmål sjunkit ifrån 65 procent ner till 13 procent. Inom grundskolan och gymnasieskolan har den stora förändringen skett genom att modersmålsundervisningen förläggs utanför ordinarie lektionstid istället för, som tidigare, att eleverna fick modersmål på ordinarie lektionerna.
Modersmålsundervisning förekommer i olika former. I grundskolan kan ämnet modersmål antingen studeras som så kallat elevens val, som språkval, inom ramen för skolans val eller helt utanför timplanen. Det mest förekommande är att undervisningen äger rum utanför timplanen, något som har inneburit att många barn med fritidsaktiviteter har svårt att stanna kvar efter skolan samt att små barn får längre dagar än sina jämnåriga kamrater.
Under de senaste åren har man genom medel ifrån den så kallade storstadssatsningen kunnat bedriva språkförskolor. Det har inneburit att många barn med invandrarbakgrund har fått en tidig språklig start. En mycket viktig del i det livslånga lärandet, där grundskolan är ett naturligt nästa steg, men det har också varit ett steg mot integration i det svenska samhället.
Mot bakgrund av detta anser vi att det är angeläget att regeringen ser över reglerna för modersmålsundervisning och att modersmålsundervisningen kan ske inom skolans tidsplan. Dessutom anser vi det angeläget att regeringen undersöker möjligheterna till att utöka modersmålsundervisning i för- och grundskolan inom storstadssatsningens ram.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Raimo Pärssinen (s) |
Anita Jönsson (s) |