Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdheten i skolan och att jämställdhetslagen utvidgas så att den även innefattar barn och ungdomar i förskola och skola.
Skolverket har i regleringsbrevet för år 1999 fått i uppdrag att redovisa sina erfarenheter av hur det övergripande kunskapsområdet jämställdhet förs in i undervisningen samt vilka åtgärder som vidtas för att undervisningen skall tillgodose både flickors och pojkars likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Av Skolverkets utvärdering, Skolan och värdegrunden, och det s.k. JÄMSAM-projektet framgår att många lärare inte uppfattar jämställdhet som angeläget att arbeta med på något särskilt sätt. Påpekas bör att jämställdhetsarbetet i skolan inte är frivilligt. Skolan skall enligt skollagen främja jämställdhet mellan könen, och enligt de nyligen reviderade kursplanerna för grundskolan skall tid avsättas för att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet.
Många tycker att skolan redan är jämställd eller att det allmänna arbetet med värdefrågor automatiskt inbegriper jämställdhet och att man därför inte behöver lägga ned extra resurser på det. Man saknar också konkreta metoder för att arbeta med jämställdhet. Skolverket visar att arbetet med jämställdhet har kommit helt i skymundan.
Det är därför viktigt att regeringen genom Skolverket följer upp att kommunerna uppmärksammar jämställdhetsarbetet i sin uppföljning och utvärdering och att frågorna tas upp i samband med annat värdegrundsarbete.
Om vuxna behandlas könsdiskriminerande på sin arbetsplats har de en jämställdhetslag, ett fackförbund, en jämställdhetsombudsman och en domstol till sitt förfogande. Jämställdhetslagen är mycket konkret och full av tydliga exempel. Men något liknande finns inte för barns och ungdomars rätt i förskola och skola. Om det funnits en tydlig jämställdhetspedagogik för barn och ungdomar, skulle kanske en del av de problem som uppstår på arbetsplatserna inte uppstå. Därför bör jämställdhetslagen utvidgas så att den även innefattar utbildningssektorn.
Jämställdhet är både en pedagogisk fråga och en fråga om kunskap. Därför behöver varje lärare kunskap om flickors och pojkars olika förutsättningar. Barn och ungdomar formar sin könsidentitet och därmed sina uppfattningar om manligt och kvinnligt under åren i skolan, föreställningar som eventuellt sätter gränser för barnens utveckling, t.ex. vilka yrkesval som sedan framstår som möjliga. Det handlar om undervisningen, om hur flickor och pojkar bemöts och bedöms och hur lärarna agerar.
Jämställdhet är en viktig värdegrundsfråga som handlar om förhållningssätt.
Endast genom insikt och erkännande av att könsskillnader existerar, att lärandet inte är en könsneutral process och att kunskapsinnehållet inte kan betraktas som könsneutralt kan läraren motverka diskriminering i undervisningen.
Regeringen bör därför ta ansvar för att detta kunskapsområde har en plats både i lärarnas grundutbildning, i deras fortbildning och kompetensutbildning.
Det är viktigt att regeringen fortsätter att stödja och stimulera det lokala arbetet med värdegrunden i förskola, skola och vuxenutbildning och sprider de goda exemplen genom referenslitteratur och fortbildning. Regeringen bör uppmärksammas på att läroböcker fortfarande ofta är bärare av traditionella kvinnliga och manliga mönster, och speglar då inte den aktuella forskningen och jämställdhetsdebatten. Detta kan också bli ett ökat problem när fler intressenter kommer in i skolans värld, bl.a. genom att sponsra undervisningsmaterial. Därför bör läromedlen utforskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Carina Ohlsson (s) |