Utbildning och universitetsforskning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, enligt uppställning:

Anslag, tusental kronor	Regeringens förslag	Anslagsförändring
25:1 Skolverkets administration, sparkrav samt färre uppgifter	309 730	115 000
25:2 Nationellt kvalitetsinstitut (nytt anslagsnamn)	75 759	75 000
25:3 Utveckling av skolväsende och skolbarnsomsorg	351 901	260 000
25:4 Specialpedagogiska institutet, ramanslag Bevarande av Eke- och Hällsboskolan	321 497	5 000
25:10 Centralstyrd skolsatsning växlas till generellt statsbidrag till primärkommuner	2 500 000	2 500 000
25:15 Nej till fackliga bidrag	50 000	50 000
25:19–71 Realistisk utbyggnadstakt av utbildningsplatser på universitet och högskolor	16 481 929	60 000
Omfördelning av outnyttjade per capita-ersättningar		80 000
Ökat antal disputerade lärare		40 000
25:20–73 Forskning och forskarutbildning	8 154 184	100 000
25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor: Bidrag till SFS	206	200
Rekryteringsdelegationen	39 720	39 700
Sveriges nätuniversitet, per capita-ersättning	159 243	79 600
Minskade ospecificerade medel till regeringens disposition	50 000	40 000
25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet (ingår i Högskoleverket)	35 029	35 000
25:82 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementet. Minskade medel till regeringens disposition (9 000 000 kr)	18 100	4 500
Nytt anslag: Försäljning av högskoleplatser (för studenter utanför EES-området), platskostnad		62 000
Nytt anslag: Lärlingsutbildning, ersättning för handledartjänster samt marknadsföring		10 000
Summa totalt för utgiftsområde	39 245 501	2 972 000

Grundskola och gymnasieskola

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. En utbildningssatsning måste lägga stor vikt vid kärnverksamheten i grundskolan och gymnasieskolan, till vilket också medel måste avsättas. Under de kommande två åren avsätter vi i vår ekonomiska motion 3,5 miljarder kronor till kommunerna utöver regeringens förslag. Vi överför även regeringens specialdestinerade statsbidrag (anslag 25:10) till det generella kommunbidraget, alltså sammanlagt sex miljarder kronor. Vi anslår extra medel till Specialpedagogiska institutet för att bevara de fasta skoldelarna av Eke- och Hällsboskolan, anslag 25:4. Vi satsar även extra medel på en ny lärlingsutbildning på gymnasiet, med start höstterminen 2003 (nytt anslag).

Högre utbildning och forskning

Inom den högre utbildningen fortsätter en utbyggnad av studieplatserna. Utbyggnaden är angelägen eftersom många studenter som skulle vilja läsa på högskolan i dag inte ges tillfälle till det. Vi välkomnar därför högskolesatsningen, men med den utbyggnadstakt som regeringen föreslår urholkas kvaliteten. Vår slutsats blir därför att det krävs en jämn och hög takt i utbyggnaden av högskolan. Vi minskar därför utbyggnadstakten med 1 000 platser samt omfördelar outnyttjad per capita-ersättning till universitet och högskolor till att satsa 40 miljoner extra på att öka antalet disputerade lärare, vilket höjer kvaliteten på utbildningen (anslag 25:19–71). Kristdemokraterna anslår även 100 miljoner extra på forskare och forskarutbildning, anslag 25:20–73. Vidare fördubblar vi anslaget till SFS, för att stödja studenternas arbete, anslag 25:72.

Högskolan är en del av samhället och alla känner till att den finns. Motivering för att bedriva studier kan ske under tolv år i skolan. Därför ifrågasätter vi behovet av en särskild delegation för rekrytering utöver de insatser som idag finns i form av studievägledning (anslag 25:72). Vi ifrågasätter även att fackföreningar och andra organisationer ska tilldelas medel för att ägna sig åt uppsökande verksamhet (anslag 25:15). Regeringen vill inrätta Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Vi menar att det måste vara lärosätena själva som administrerar denna satsning och att Högskoleverket står för tillsynen (anslag 25:80). För att Högskoleverket ska klara detta uppdrag tar vi bort det tidigare sparbetinget på myndigheten. Vi minskar även den extra per capita-ersättning till Nätuniversitetet som regeringen har föreslagit (anslag 25:72). Kristdemokraterna minskar även på ospecificerade medel till regeringens disposition, anslag 25:72 samt anslag 25:82.

Kristdemokraterna menar att avgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan ska ligga fast. Av detta följer att även studenter inom EES omfattas av avgiftsfriheten. I SOU 2000:92 Advantage Sweden föreslås att högskoleförordningen ändras så att högskolorna får möjlighet och har skyldighet att ta ut avgift för högskoleutbildning av studenter och doktorander från länder utanför EES, som ej omfattas av utbytesavtal mellan universitet. Kristdemokraterna stödjer det förslaget (nytt anslag).

Myndigheter på området

Som ett led i besparingar på myndigheter minskas anslagen till Statens skolverk, anslag 25:1. Vi avvisar även regeringens förslag om en skolutvecklingsmyndighet och föreslår istället att ett nationellt kvalitetsinstitut inrättas, anslag 25:2. Medel till institutet kommer dels från den föreslagna skolutvecklingsmyndigheten, dels från Skolverket som samtidigt fråntas uppgifter som uppföljning, utvärdering och kvalitetsgranskning. Kristdemokraterna anser även, i likhet med Riksdagens revisorer i Riksdagens revisorers förslag angående statens styrning av skolning 2002/03:RR3, att Skolverket inte ska ägna sig åt lokal skolutveckling. I det decentraliserade skolväsendet är det kommunerna som bedriver skolverksamhet, inte staten. Det ger utrymme förbesparingar på anslag 25:3.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 22 oktober 2002
Inger Davidson (kd)
Sven Brus (kd)	Helena Höij (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Torsten Lindström (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Olle Sandahl (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)